Diskursiv närstudie av förskolans reviderade läroplan

Examensarbete på grundnivå

15 högskolepoäng

Diskursiv närstudie av förskolans

reviderade läroplan

Discoursive analysis of the preschool curriculum

Maja Eriksson och Kim Persson

Lärarexamen 210hp

Barn och ungdomsvetenskap

Datum för slutseminarium 2011-11-11

Examinator: Anne Harju Handledare: Jutta Balldin Lärarutbildningen

3

Abstract

Eriksson Maja och Persson Kim (2011) Diskursiv närstudie av förskolans reviderade

läroplan.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen.

Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98?

Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt för att analysera en text eller företeelse. Det genealogiska angreppssättet innebär att man tar fokus i den dagsaktuella debatten medan det arkeologiska angreppssättet innebär att man tar fokus i hur begreppet eller företeelsen växt fram historiskt.

Djupläsning av läroplanerna visar att de huvudsakliga förändringarna mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98 var att det i den senaste versionen läggs en mycket större fokus på barns språkutveckling och tillägnande av en tidig ämneskunskap. Förskollärarna får huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten och det läggs en mycket större fokus på dokumentation och bedömning.

4

Innehållsf örteckning

1. Inledning……… ..6

2. Syfte och problemställning……… .…7

2.1. Problemformulering………...7

2.2. Syfte………...7

2.3 Frågeställningar………...7

3. Tidigare forskning och centrala begrepp……… ..9

3.1. Forskning om Lpfö98 och tidigare styrdokument för förskolan………9

3.2. Regeringens motivering bakom revideringen av Lpfö98………11

4. Metod och genomförande……… ……… .12

4.1. Metod och genomförande…..………..12

4.2. Tillförlitlighet………...14

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning……… 15

5.1. Språklig utveckling………..15

5.2. Fokus på tidig ämneskunskap………..16

5.3. Förskollärarnas utvidgade ansvar………16

5.4. Ökat fokus på dokumentation och utvärdering………17

6. Diskursen om barn……… ……… 18

7. Begrepp som framträder……… ……… ...22

7.1. Begrepp som förekommer mer än 10 gånger………..23

7.2. Skillnaden i förekomsten av olika begrepp……….24

7.3. Begreppsanalys………25

7.3.1. Dokumentation, utvärdering och analys………..25

7.3.2. Reflektion……….…………27

7.3.3. Inlytande………..28

7.3.4 Kvalitet………28

8. Sammanfattning av analys……… 31

9. Varför just nu?...32

10. Slutdiskussion……… .……..34

11. Vidare forskning……… .……… .37

Referenser……… ……… .……….38

6

1. Inledning

År 1998 fick förskolan sin första egna läroplan, Lpfö98 och blev samtidigt en del av det allmänna skolväsendet. På uppdrag av regeringen fick statens skolverk i september 2009 i uppgift att föreslå kompletteringar och förtydliganden av läroplanen för förskolan. I regeringens promemoria inför revideringen av Lpfö98, skrivs att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats fullt ut. Förskolan bör i större utsträckning ge en tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling utifrån barnets erfarenheter, intressen, behov och förutsättningar. I promemorian betonas även vikten av att dokumentera verksamheten i förskolan, så att det är kontrollerbart utifrån, att förskolorna aktivt jobbar utifrån

riktlinjerna i den nya läroplanen (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

Vi är intresserade av att få en ökad förståelse för vad det är som kan vara bidragande

orsaker till att regeringen valt att revidera läroplanen för förskolan. Genom att göra en diskursanalys av den reviderade versionen av Lpfö98 (inspirerade av den foucaultanska diskursanalysen) vill vi få en djupare förståelse om politiken bakom läroplanen. Vi kommer även att titta på förskolans riktlinjer och styrdokument genom historien. Förändringarna i förskolans läroplan är ett synnerligen aktuellt ämne, som kommer att påverka vår framtida yrkesroll. Riktlinjerna i Lpfö98 ska ligga som grund för all pedagogisk verksamhet i förskolan. Det är därför viktigt att personalen i förskolan är väl insatt i läroplanens formuleringar för att få till en aktiv reflektion och problematisering över hur förskolan utformar sin verksamhet med stöd i styrdokumenten. Kunskaper om bakgrunden till styrdokumentens formuleringar, innebär att personalen får en djupare förståelse för verksamhetens innehåll och mål.

7

2. Syfte och problemstä llning.

2.1 Problemformulering

Den första juli i år (2011) trädde en ny reviderad version av läroplanen för förskolan Lpfö98 i kraft. I denna läroplan tillkommer det bland annat en ökad betoning på dokumentation och kvalitetsredovisning (Promemoria U2010/4443/S, 2010). Dessa förtydliganden kommer att leda till förändringar i förskollärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Det känns därför aktuellt och relevant att titta på vilka samhälleliga och politiska förändringar som ligger till grund för revideringen av Lpfö98.

2.2 Syfte

Syftet är att försöka se vilka politiska faktorer som ligger bakom formuleringarna i förskolans reviderade läroplan genom att analysera förskolans läroplaner med fokus på diskurs. Genom att göra en foucaultansk diskursanalys av den reviderade versionen av Lpfö98 samt titta på vilka förändringar som gjorts sen den ursprungliga versionen av Lpfö98 hoppas vi komma närmare ett svar på våra frågeställningar.

2.3 Frågeställningar

Huvudfråga

· Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Underfrågor

· Vilka är de bidragande orsakerna till att regeringen reviderade läroplanen för förskolan?

8

· Vilka värderingar förmedlas genom det sätt man väljer att formulera målen och riktlinjerna i läroplanen?

9

3. Tidigare forskning och centrala

begrepp

3.1 Lpfö98 och tidigare styrdokument för förskolan

Motsvarigheten till dagens styrdokument för förskolan började utformas redan under början av 1900-talet. De skrevs främst av barnträdgårdspionjärer och publicerades dels som enskilda skrifter men även i Svenska fröbelförbundets tidning ”Barnträdgården”. Tidningen förmedlade sin tids ideologier och liknade på många sätt dagens styrdokument (Tallberg Broman 1991). När förskoleverksamheten under 1940- och 1950 talet förstatligades och började lyda under socialstyrelsen så började man ge ut ”Pedagogiska råd och anvisningar” som riktade sig till bland annat lekskolor (barnträdgårdar), och daghem (Vallberg Roth 2002).

I de läroplansliknade dokument som framarbetades av Svenska fröbelförbundet, förespråkades att barnträdgården skulle vara en hemlik miljö. Det görs en tydlig åtskillnad mellan förskolan och skolan och betonas att skriv och läsinlärning ska ske i skolan och inte i förskolan. I förskolan ska istället leken stå i förgrunden och det ska sysslas med bygglek, lek ute i naturen och olika former av matematiklek. Bibliska berättelser och psalmer ersätts i förskolan av sånger och sagoberättande. Förskolan skulle inte syssla med undervisning utan med uppfostran av barnen och bland annat lära dem könsstereotypa praktiska sysslor, flickorna fick exempelvis lära sig att laga mat medan pojkarna fick lära sig att snickra (Vallberg Roth, 2002).

Förespråkare för fröbelpedagogiken menade att det var särskilt viktigt för arbetarklassbarnen att ha en heldagspedagogik som tydligt skiljer sig från den i skolan. Det var viktigt att dessa barn fick en fostran som låg nära dess vardagsliv och där de lärde sig husliga sysslor som de behövde för att sköta ett hem (Johansson, 1994).

Från mitten av 1900-talet fram till mitten av 1980 talet gick vi in i vad Vallberg Roth kallar ”folkhemmets socialpsykologiska läroplansperiod”. Fokus i förskolans styrdokument övergick allt mer från betoning på familj till demokrati och en allsidig personlighetsutveckling av barnen. Tidigare hade det varit filosofer och pedagoger som

10

haft tolkningsföreträde i den pedagogiska diskursen, men successivt tar psykologer över som konstruktörer av text rörande förskolan (Vallberg Roth, 2001). Det läggs större fokus på att följa barnens psykosociala utveckling och att göra dem självständiga. Betoningen på att utveckla kompetensen hos barnen i olika husliga sysslor fick stå tillbaka för ett mer samhällsbetonat innehåll som t.ex. social omvärldsorientering, matematik, bygglek och natur vetenskap. Under 1970 talet och i den läroplan som reviderades 1981 fanns det även ett språkblock som tog upp hur pedagogerna borde jobba med läs och skrivförberedelse (Vallberg Roth, 2001).

På 1960-talet övertar Socialstyrelsen huvudmannaskapet för förskolan och dess styrdokument och ger ut anvisningar för förskolepedagogik. Dessa anvisningar var delvis integrerade med de pedagogiska anvisningarna för fritidshemmet. Både lekskolor, daghem och fritidshemmen reglerades genom barnavårdslagen som utfärdades 1960, barnomsorgslagen som utfärdades 1976 och från och med 1980, socialtjänstlagen. Avståndet mellan skolan och förskolan växte stadigt under denna period men med start runt 1980 vände trenden och avståndet blev istället mindre och mindre, en trend som det fortfarande går att se tydliga tecken på idag (Vallberg Roth, 2002).

Enligt Vallberg Roths indelning och definition befinner vi oss idag i en läroplansperiod som hon kallar för ”Det situerade världsbarnets läroplansperiod”. Den utmärks av en rad förändringar i styrdokumenten för förskolan. År 1998 får förskolan en egen läroplan som är utformad på ungefär samma sätt som den för skolan och kommer att kallas Lpfö98 och utbildningsdepartementet blir huvudorgan även för förskolan som tidigare låg under socialtjänsten. Utmärkande drag för denna period är en ökad betoning på målstyrning, individualisering, globalisering och marknadsorientering (Vallberg Roth 2001).

De tidigare pedagogiska programmen för förskolan hade ett mycket fylligare innehåll än vad de senaste läroplanstexterna och riktlinjerna har. I skolan finns det kursplaner som mer specifikt berättar vad som ska tas upp under olika ämnen. I förskolan finns idag inga kursplaner eller detaljstyrning på samma sätt. Denna saknad av detaljstyrning kan göra att det blir ett skol och ämnestraditonellt innehåll även i förskolan (Sheridan och Pramling Samuelsson 2006).

11

3.2 Regeringens motivering till revideringen

På uppdrag av regeringen fick statens skolverk i september 2009, i uppgift att föreslå kompletteringar och förtydliganden av läroplanen för förskolan Lpfö98. Detta skulle leda till en revidering av läroplanen. Regeringen ansåg bland annat att det behövdes ett förtydligande av mål och riktlinjer för barns språkliga och matematiska utveckling samt inom naturvetenskap och teknik. Den reviderade versionen av Lpfö98 trädde i kraft 1 juli 2011(Utbildningsdepartementet 2010).

Förtydliganden rörande barns språkliga och kommunikativa utveckling motiveras av att det finns ett starkt samband mellan barnets språk och deras identitetsutveckling. Det är mycket viktigt att förskolan skapar text och bildvärldar där barn får kommunikativa utmaningar så de lär sig utveckla språkliga och kommunikativa uttrycksformer. Förtydliganden av målen gällande barns matematiska utveckling motiveras av att det i dagens samhälle ställs högre krav än tidigare på att människan har matematiska färdigheter och en ökad matematisk förståelse (Utbildningsdepartementet 2010).

Under de senaste decennierna har människans levnadssätt alltmer påverkat vår natur och miljö, därför är det viktigt att förskolan medverkar till att ge barnen ett medvetet förhållningssätt i dessa frågor. Detta anger arbetsgruppen som en av huvudanledningarna till omformuleringen av målen för natur och teknik (Utbildningsdepartementet 2010).

En annan anledning till att förändringar av läroplanen ansågs som nödvändig var att det har kommit en ny skollag också tillämpas från 2011. I den nya skollagen betonas bland annat att förskolorna har en skyldighet att erbjuda modersmålsstöd och att erbjuda utvecklingssamtal med barnens föräldrar minst en gång om året, något som tidigare bara varit en rekommendation (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

I redovisningen inför skapandet av Lpfö98s (rev.2010) belystes ett behov av kompetensutveckling och fortbildning av personal i förskolan då ett förstärkt pedagogiskt uppdrag kräver en förstärkt pedagogisk kompetens hos de som arbetar i och runt förskolan. Det pedagogiska uppdraget i förskolan har fått allt större betydelse under det senaste årtiondet och regeringen vill med hjälp av förtydliganden i styrdokumenten, säkerställa att denna utveckling fortsätter (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

12

4. Metod och geno mförande

Nedan kommer vi att redogöra för och motivera vårt val av metod. Vi kommer även att sammanfatta hur vi genomfört vår analys.

4.1 Metod och genomförande

Foucault definierar diskurser som ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper och uppfattningar men inte andra och bestämmer vilka som har rätten att uttala sig med auktoritet.

Vidare definierar Foucault diskursanalys utifrån två olika angreppssätt, det arkeologiska angreppssättet och det genealogiska angreppssättet. Inom det arkeologiska angreppssättet studeras diskursernas inre former och man tittar bland annat på vad som är vetbart och vilka regelsystem som gällde inom olika områden under en viss epok. Genom att studera detta upptäcks synsätt och erfarenheter kopplad till en specifik tidsepok. Denna typ av diskursanalys inriktar sig på att studera relationerna mellan olika utsagor för att försöka upptäcka utestängningsmekanismer. Man är inte i första hand intresserad av vem som uttalar sig, utan intresserar sig istället för begreppet subjektsposition. Subjektspositioner ersätter individer och aktörer i den Foucaultanska diskursanalysen. Med subjektsposition avser man en rad regler som människor handlar efter och förhåller sig till i olika sammanhang, personer förhåller sig ju exempelvis på ett sätt i sin roll som mamma i umgänge med sitt barn och på ett annat när hon har samtal med sin chef och så vidare (Bergström & Boréus 2005, Börjesson 2003).

Inom det genealogiska arbetssättet tar man sin utgångspunkt i nuet och i den dagsaktuella diskussionen och debatten. Snarare än att leta efter en röd tråd så letar forskaren efter hur olika grenar i olika sammanhang överförs till flera olika diskurser inom ett bredare område, kallade diskursiva fält. Inom det genealogiska arbetssättet undersöks hur det kommer sig att ett visst fenomen problematiseras och beforskas och vad det är som styr vad som anses intressant att forska om (Bergström & Boréus 2005, Börjesson 2003).

När en diskurs skapas, leder det till att människor kontrolleras. Det skapas en bild om vem som har tolkningsföreträde, vilket innebär möjligheter för vissa och begränsningar

13

för andra. Det utövas en makt, men inte som riktas mot ett specifikt subjekt från ett specifikt subjekt utan i relationen människor emellan. Detta fenomen kallade Foucault utestängningsmekanismer. Exempel på utestängningsmekanismer är när saker förbjuds eller när saker definieras som sjuka respektive friska. Foucault menar att kunskap är mycket nära förbundet med makt och den etablerade kunskapen är drivmedel i utestängningsmekanismer. Individer och organisationer verkar alltid inom de ramar som diskursen satt upp vilket gör att individens handlingsmönster inte alls är så fritt som de kanske tror (Bergström red. och Boréus red; 2005).

Denna diskursanalys tog sin början i det som Foucault definierade som det arkeologiska angreppssättet. Vi ville få en djupare förståelse om vägen fram till en läroplan för förskolan och senare en revidering av denna. Vi försökte här även komma närmare ett svar på frågeställningen om vilka politiska faktorer som låg bakom framarbetandet av en läroplan för förskolan och beslutet att senare revidera denna.

När vi kände oss väl insatta i historien bakom läroplanen gick vi in i en djupare analysfas av innehållet i Lpfö98 och dess reviderade version. För att få en översikt över vad det läggs fokus på i läroplanen och även för att se skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98, inledde vi med en begreppsräkning. Här tittade vi på förekomsten av olika begrepp i den nya respektive den gamla versionen av läroplanen för förskolan samt i vilka kontexter begreppen förekom. Genom detta framträdde en rad begrepp som inte förekom alls eller mycket sällan i den ursprungliga versionen av Lpfö98 men som plötsligt förekom ganska frekvent i den nya reviderade versionen. Det var dessa begrepp vi senare gjorde djupanalyser av.

Efter att ha intagit ett arkeologiskt angreppssätt och därefter djupanalyserat begreppen i läroplanen, tittade vi på läroplanen ur ett genealogiskt perspektiv och tittade på den genom den dagsaktuella debatten. Vi valde att göra en artikelsökning på de vanligaste dags och kväll tidningarna på internet de senaste tre åren där vi använde sökorden förskola och skola för att få en bild av hur dessa porträtterades i media. Vi valde att fokusera på dagstidningar och kvällstidningar i det genealogiska perspektivet då det är ett lättillgängligt sätt att tillägna sig en mediebild av skola och förskola. Vi ansåg att vi därmed relativt enkelt kunde titta på många olika tidningar med olika politisk inriktning och få en mer nyanserad bild än om vi skulle fokuserat på exempelvis tv debatter. Vi ville få en bild av den bild som den breda massan får av skolan och tror därför att det ger en tydligare bild att utgå från ett medium som vi upplever att fler personer med ett bredare åldersspann dagligen kommer i kontakt med. Vi försökte

14

härmed dra kopplingar och se om medias bild av förskolan kan ha påverkat formuleringarna i den reviderade versionen av Lpfö98. Tidningarna vi tittade på var Aftonbladet, Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Sydsvenska dagbladet och Expressen.

Läroplanen för förskolan speglar vilken barnsyn och vilken barndiskurs som har tolkningsföreträde i dagens samhälle och vi tyckte därför att en diskursanalys inspirerad av Foucault är ett bra och intressant angreppsätt för att åskådliggöra diskursen om barn och förskola i det samhälle vi lever i idag.

4.2 Tillförlitlig het

Detta är ett examensarbete som bygger på en mindre studie. Därför går det inte att dra några generella forskningsmässiga slutsatser av det vi kommit fram till.

Vi har försökt vara opartiska i vår analys av materialet men är ändå medvetna om att vi aldrig kommer kunna vara detta fullt ut. De begrepp vi gjorde djupanalyser på valde vi för att det rådde stor skillnad i förekomsten av dessa begrepp mellan den nya och den gamla läroplanen. Det är dock möjligt att någon annan forskare hade valt att analysera andra begrepp utifrån andra parametrar. Vad vi hoppas kunna ge läsaren dock, är en djupare insikt och förståelse för den rådande diskursen om barns lärande och förskolans uppdrag.

15

5. Resultat och analys

I detta citat från regeringens promemoria inför revideringen av Lpfö98 sammanfattas de huvudsakliga förändringarna mellan den gamla och den nya versionen av Lpfö98. En mer detaljerad genomgång av de huvudsakliga förändringarna ges nedan.

Arbetsgruppen (U 2010:A) ska lämna förslag till förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga och matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Vidare ska arbetsgruppen föreslå hur förskollärarnas ansvar kan förtydligas i läroplanen samt riktlinjer för uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

5.1 Språklig utveckling

Regeringen motiverar vikten av att förtydliga målen för barnens språkliga utveckling med att barnen i dagens samhälle föds in i en kultur där bilder och tecken är mycket viktiga och förskolan har en viktig roll i att lära barnen tyda denna kultur. De gör en tydlig koppling mellan barns språk och deras identitetsutveckling samt mellan deras språk och deras förmåga att lära inom alla målområden i läroplanen. Därför är det viktigt att förskolan erbjuder barnen en rik och språkutvecklande miljö för att tillsammans med föräldrarna främja ett livslångt lärande samt hjälpa barnen att få en god övergång till skolan (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

Mer konkret går promemorian in på att förskolan ska utveckla barnens förståelse för att språkljud symboliseras av bokstäver, hur bokstäverna ser ut och hur språket är uppbyggt så barnen är väl förberedda för då de börjar förskoleklass och skola. Ett väl fungerande språk har också ett samband med barnens förmåga till att känna delaktighet och få inflytande (Promemoria U2010/4443/S, 2010). Förekomsten av begreppen språk och språkutveckling är vanligt förekommande i båda versionerna av läroplanen, dock så har formuleringarna om begreppets innebörd förtydligats i den nya versionen (se tabell 1)

16

5.2 Fokus på tidig ämneskunskap

Efter revideringen av Lpfö98 kan man se en fokusering på att barnen tidigt ska tillägna sig ämneskunskap i speciellt teknik, naturvetenskap och matematik.

Regeringen motiverar förtydningen av mål rörande barnens matematiska utveckling, med att det i dagens samhälle ställs högre krav på en matematisk förståelse för att kunna hantera och fatta välgrundade beslut i sin vardag. Matematiken blir även mer central i allt fler vetenskaper för att förstå och förklara olika fenomen (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

Människans påverkan på vår gemensamma miljö har synliggjorts alltmer på senare tid. Detta anger regeringen som en av de viktigaste anledningarna till förtydliganden av målen rörande naturvetenskap. Det är av stor vikt att göra barnen medvetna om att de val de gör i vardagen påverkar miljön både nu och framöver. Detta för att försöka främja en hållbar utveckling. Regeringen vill grundlägga detta redan i förskolan genom att ge barnen en inblick i enklare fysik, kemi och biologi som barnen kommer i kontakt med i sin vardag (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

Dagens samhälle präglas av ett stort informationsflöde och den tekniska utvecklingen går allt fortare. Därför motiverar regeringen i promemorian, att det finns ett behov av att man redan i förskolan ger barnen en grundläggande teknisk förståelse och verktyg att själva söka ny kunskap via exempelvis internet. Naturvetenskap och teknik är även nära kopplade till matematik, språkutveckling, skapande och värdegrundsfrågor. (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

5. 3 Förskollärarnas utvidgade ansvar

I den tidigare versionen av Lpfö98 nämndes inte barnskötarna och förskollärarna som specifika yrkeskategorier. Istället använde man sig av samlingsbegreppet personal i förskolan (skolverket 1998). Efter revideringen görs en tydlig ansvarsindelning och förskollärarna och förskolecheferna får egna avsnitt i läroplanen. Dessa betonar att det är de och inte barnskötarna som ska ha det huvudsakliga ansvaret för den pedagogiska

17

verksamheten i förskolan. Begreppet barnskötare förekommer enbart två gånger i läroplanen efter revideringen och då enbart i en kontext när det räknas upp vilka personalgrupper som förskolechefen har ansvar över. Istället delas ansvarsområden upp i Lpfö98 efter revideringen, dels vad förskollärare ansvarar för och dels vad hela arbetslaget ansvarar för.

Mål och riktlinjer i den reviderade versionen av Lpfö98 har delats in i sju delområden. De sju delområdena är: Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklassen, Förskolan och fritidshemmet, Uppföljning, utvärdering och utveckling samt Förskolechefens ansvar. Under alla delområden förutom delområdet kallat förskolechefens ansvar är avsnitten indelade så det först tas upp vilka strävansmål som hela förskolan ska ha. Därefter följer en del som tar upp riktlinjerna för förskolans arbete under delområdet. Detta är uppdelat i två delar, dels i en del som trycker på förskollärarens huvudansvar och dels en del som tar upp vad som gäller för hela arbetslaget.

5.4 Ökat fokus på dokumentation och utvärdering

Efter revideringen av Lpfö98 betonas att barns lärande måste följas, dokumenteras och analyseras för att förskolorna ska kunna skapa goda möjligheter för barn att utvecklas och lära. Dokumentation ska också fungera som ett sätt att utvärdera den enskilda förskolans kvalitet.

Syftet med utvärdering är man ska få kunskap om förskolans kvalitet, men den ska även fungera kvalitetsutvecklande genom att den enskilda förskolan ska försöka få syn på hur verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det poängteras vidare att barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärderingarna och att det är viktigt att man lyfter fram deras åsikter (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

18

6. Diskursen om barn

I detta avsnitt kommer vi att sammanställa vad vi anser vara huvuddragen i den nya läroplanens diskurs om barn.

Det finns inte bara ett barnperspektiv utan lika många barnperspektiv som det finns barn. Dessutom är det stora skillnader i vad vuxna läser in i begreppet barn. När en vuxen försöker inta ett barnperspektiv kan hon bara utgå från sin syn och erfarenhet av vad ett barn är och vad ett barn behöver. Det är enbart barnen själva som kan inta barns perspektiv och ha en sann förståelse över vad det innebär att vara barn idag. Det är samtidigt viktigt att betona att det inte finns ett universalt barn utan att alla barn har olika syn på sin tillvaro. Det är alltid en människas egna perspektiv som styr vad som faller sig naturligt, så fort man ska försöka inta någon annans perspektiv måste man göra ett aktivt val och även då kan det vara mycket svårt (Arnér, 2009).

En del av formuleringarna i Lpfö98´s reviderade version kan tolkas som riktlinjer från regeringens sida om hur man bör uppfostra barn för att de ska bli goda medlemmar av samhället. Det står att barnen måste fostras till att få ett demokratiskt förhållningssätt för att erhålla de värden vårt samhälle vilar på och att de successivt måste ta mer ansvar och få flera skyldigheter för att utvecklas till goda samhällsmedborgare (Lpfö98 rev, 2010). Lpfö98 ´s reviderade version betonar skapandet av en stark individ men också en individ som fungerar väl i grupp. Barn behöver stöd i att utveckla tillit och självförtroende och de måste få möjlighet att bilda sina egna uppfattningar och göra val utifrån dess egna förutsättningar, så de lär sig känna delaktighet och får tilltro till sin egen förmåga. Men barnen måste också få goda förutsättningar att bygga varaktiga relationer för att må bra. De ska få uppleva den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig som en tillgång i gruppen samt ha få möjlighet att reflektera sina tankar om livsfrågor med andra vuxna och barn (Lpfö98 rev, 2010). Alla barn ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. De vuxna i barnens omgivning har ett stort ansvar i att forma flickors och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt (Lpfö98 rev., 2010).

19

Nordin-Hultman (2004) fann i sin forskning att flickors och pojkars aktivitet i förskolan tolkades på olika sätt (Ärlemalm-Hagsér och Pramling Sanuelsson, 2009). Det är en fara att tro att de faller sig naturligt att behandla alla barn lika oavsett om de är flickor eller pojkar. Schjellerup Nielsen menar att just påståendet ”det faller sig naturligt” ofta innebär att vi snarare tenderar att i större mån behandla flickor och pojkar olika. I vår kultur anses kön vara en viktig aspekt för att sortera människorna. Könsskillnader är enbart en social och kulturell konstruktion. I sociala situationer kommer samhällets förväntningar om hur du ska vara som kvinna respektive man fram (Schjellerup Nielsen, 2006). I en verksamhet som förskolan skapas det medvetet eller omedvetet en diskurs kring vad som anses som tillåtet respektive icke önskvärt beteende. Dessa skapas och styrs utifrån maktpositioner mellan personal och barn men även mellan barnen själva(Bergstöm red och Boréus red; 2005).

I förskolan ska barn ges förutsättningar för eget kulturskapande och få ta del av samhällets kulturarv. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidrar till att barnen utvecklar sin förståelse att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.

Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser så det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi förmedlar vår syn på mångkulturalitet I sin bok Anti-Bias curriculum – tolls for empowering young children tar den amerikanska pedagogen Louise Derman Sparks upp att vi ibland utan att reflektera över det har ett ”turist förhållande” till mångkulturalism i skolan och förskolan. Det läggs en betoning på högtider, festtraditioner och maträtter och mångkulturella aktiviteter förvisas ofta till speciella temadagar som är frikopplade från den dagliga verksamheten (Derman Sparks, 1989).

Andra formuleringar om barn i den reviderade versionen av läroplanen för förskolan rör barns fysiska och psykiska behov, hur barn är och hur barn lär, och hur vuxenvärlden ska ställa sig till detta. Barnens behov av lek är något som understryks. Leken är mycket viktig för barns utveckling och lärande. I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga att samarbeta och lösa problem. Barn kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Det är därför viktigt att de vuxna skapar en trygg men inspirerande miljö som utmanar och lockar till lek (Lpfö98 rev, 2010).

20

Den tredje sortens formuleringar vi såg var formuleringar som rörde barnuppfostran på ett mer allmänt plan. Dessa formuleringar har vi delat in dels i vad som är viktiga kompetenser för barnen att erhålla och dels i hur vuxenvärlden bör bemöta barnen för att de ska utvecklas så bra som möjligt.

Som viktiga kompetenser för barnen att erhålla nämns dels saker som rör barnens personlighetsutveckling, att barnen lär sig reflektera och iaktta, att de lär sig kommunicera väl och samarbeta med andra, att de lär sig kompromissa och respektera varandra samt att de lär sig känna medkänsla och empati. Den andra delen rör mer kompetenser som det är viktigt att barnen erhåller inför sin framtida skolgång och sitt framtida lärande. Saker som att barnen lär sig hur man söker kunskap, att de utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning, att de lär sig om grundläggande matematiska begrepp, att vi väcker barnens intresse för den skriftspråkliga världen samt att de tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö.

Formuleringarna om hur vuxna ska bemöta barnen för att de ska utvecklas maximalt, tar upp att barns förmåga till ansvarskänsla måste utvecklas med hjälp av vuxna för att det tidigt ska grundläggas en tolerans och solidaritet hos barnen.

Språk och lärande samt språk och identitetsutveckling är nära sammanlänkade och det är därför viktigt att vuxenvärlden ger barnen stöd i deras språk utveckling. Även barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen måste uppmuntras och deras vilja och lust att lära stimuleras. De vuxna måste se till att det känns roligt och meningsfullt för barnen att lära sig nya saker och att barnen utvecklar en positiv uppfattning om sig själva som lärande, och skapande individer. Men till detta hör även att ta hänsyn till att barnen behöver en väl avvägd dagsrytm och att personalen i förskolan och barnens föräldrar har ett gott samarbete (Lpfö98 rev, 2010).

Det är viktigt att ge barn stimulans och vägledning så att de genom egen aktivitet ökar sin kompetens och får nya kunskaper, kompetenser och insikter och att de får möjlighet att själva få fördjupa sig i det som intresserar det. Omsorg, fostran, trygghet, utveckling och lärande ska bilda en helhet och prägla arbetet med barnen i förskolan för att barnen ska må bra. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd en andra måste få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Lpfö98 rev, 2010).

Vi tycker oss se en dubbelhet i diskursen om barn i förskolan. Samtidigt som förskolan målas upp som en väldigt tillåtande och öppen plats så finns det väldigt specifika åsikter i diskursen om vad ett barn förväntas uppnå för att ses som en

21

fullvärdig och god samhällsmedborgare. Samtidigt som diskursen lyfter vikten av den unika individen och individers olikheter så strävas det efter en homogen ram av värderingar om det ideala barnet. I detta avsnitt har vi närmat oss diskursen om barn i läroplanen. Formuleringarna om barn i läroplanen kan ses som riktlinjer för hur vuxna ska forma barn till ideala samhällsmedlemmar.

22

7. Begrepp som f ramträder

Nedan kommer vi att presentera och analysera resultatet av vår begreppsräkning.

För att tydligare åskådliggöra likheter och skillnader i förekomsten av begreppen, har vi använt oss av två diagram. Tabell 1 visar på de begrepp som förekommer mer än tio gånger i den nya versionen av läroplanen för förskolan samt hur ofta samma begrepp förekom i den gamla versionen av läroplanen. I tabell 2 presenterar vi de begrepp där det råder störst skillnad i förekomst, mellan den nya och den gamla versionen av läroplanen. Vi fokuserar i tabell 2 enbart på de begrepp där de råder störst skillnad oberoende av huruvida begreppen förekom mer än tio gånger i den reviderade läroplanen. Därför förekommer en del begrepp enbart i tabell 2. Dock finns alla begrepp som vi räknat under analysens gång representerade i bilaga 1. Utifrån begreppen i tabell 2 har vi valt några begrepp som vi gör vidare djupanalyser av. Detta urval baseras dels på skillnad i förekomst mellan de två versionerna men även på vilka begrepp som vi upplever vara centrala i den nya reviderade versionen av Lpfö98.

23

7.1 Begrepp som förekommer mer än tio gånger

Här presenteras de begrepp som förekom fler än 10 gånger i Lpfö98 (rev 2010)

Tabell 1

Som tabellen visar är begreppet utveckling samt lärande de begrepp som förekommer flest gånger i den reviderade versionen av Lpfö98. Begreppet utveckling förekommer 40 gånger i den reviderade versionen av läroplanen vilket är en ökning med 100% mot förekomsten i den ursprungliga versionen. Lärande är det näst mest förekommande men begreppet men det var även vanligt förekommande i den ursprungliga versionen. Andra begrepp som förekommer fler än tio gånger är möjlighet, utvärdering, stöd, världen, språk och respekt. Vidare förekommer begreppen natur, stimulera, lek, inflytande,

24

kultur, förutsättningar, demokrati, dokumentation och delaktighet även dessa fler än tio gånger.

7.2 Skillnader i förekomsten av olika begrepp

Nedan presenterar vi de begrepp där det råder störst skillnad i förekomsten, mellan den nya reviderade versionen av Lpfö98 och Lpfö98 i sin ursprungliga form. De flesta av de begrepp som åskådliggörs i detta diagram kommer att presenteras och djupanalyseras i kommande avsnitt.

Tabell 2

Som tabellen ovan visar så finns det en rad begrepp där det råder stor skillnad i hur ofta de förekommer i den nya respektive den gamla versionen av läroplanen för förskolan. Med undantag av begreppet utveckling förekom begreppen i tabellen ovan inte över huvudtaget eller ytterst sällan i den ursprungliga versionen av läroplanen men dyker sedan upp i den nya reviderade versionen. Vad beträffar begreppen inflytande och

25

dokumentation så förekommer de så frekvent som över tio gånger i den nya versionen trots att de inte nämns alls i den ursprungliga versionen av läroplanen. Vad beträffar begreppet utvärdering så förekommer begreppet enbart två gånger i den gamla versionen och hela 21 gånger i den nya.

7.3 Begreppsanalys

Nedan kommer vi att presentera en rad begrepp som utmärkte sig eftersom det rådde en stor skillnad i förekomsten av begreppen mellan i den reviderade versionen respektive den ursprungliga versionen av Lpfö98. Vi räknade begrepp för att upptäcka vilken den rådande diskursen är i den reviderade versionen av Lpfö98.

7.3.1 Dokumentation, utvärdering och analys

Anledningen till att dessa tre begrepp behandlas under samma huvudrubrik är att de är begrepp som i den reviderade versionen av Lpfö98 förekommer tillsammans till stor del. De tre begreppen har även gemensamt att de inte förekom alls eller mycket färre gånger i Lpfö98 före revideringen.

Begreppet utvärdering är det fjärde mest förekommande begreppet i den nya reviderade versionen av Lpfö98 men förekom endast två gånger i den gamla versionen av Lpfö98. Varken begreppen dokumentation eller analys förekom en enda gång i läroplanen före revideringen och efter revideringen förekommer begreppet dokumentation 15 gånger och begreppet analys 7 gånger.

Då vi djupläste den reviderade versionen av Lpfö98 för att se i vilka kontexter begreppen utvärdering, dokumentation och analys förekom såg vi att det gjordes en tydlig koppling mellan dessa och en önskad kvalitetsförbättring av förskolans verksamhet.

I regeringens promemoria inför revideringen av förskolans läroplan motiverar regeringens arbetsgrupp varför de tycker att det är viktigt att betona utvärdering och dokumentation i förskolan. De skriver att dokumentation är viktigt för att verksamheten i sin helhet ska kunna följas upp och utvärderas för att försöka få till en ökad kvalitet på förskolorna. Dokumentation ska möjliggöra en utvärdering av hur förskolan tillgodoser

26

barns möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

I sin artikel Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation menar Lindgren och Sparman (2003) att man kan se en tydlig vilja från regeringshåll att sprida dokumentation som arbetsmetod. Regeringen motiverar detta i utredningen som föregick revideringen av Lpfö98, med att dokumentation skapar underlag för fortbildning och utveckling av förskolans personal samt idéer för hur hela förskolan kan utvecklas. Det möjliggör även för föräldrar och politiker att få en helt annan insyn i förskolans verksamhet. Dokumentation anses gynna barn perspektiv eftersom den är ett sätt att göra barns röster hörda (Lindgren och Sparman 2003). Lindgren och Sparrman tror dock att det kan vara farligt att förutsätta att ett barnperspektiv alltid främjar barnen (Lindgren och Sparrman 2003).

Det faktum att det är vuxna som betraktar och dokumenterar och barnen som blir dokumenterade sänder ut tydliga signaler om makt och maktpositioner, där de vuxna har ett tydligt övertag över barnen. Lindgren och Sparrman ifrågasätter även om det verkligen är så att alla barn vill bli dokumenterade och delta i dokumentationsprojekt. Då barn deltar i forskningsprojekt finns ett krav på att barn ska ge ett samtycke till om de vill vara med och få anonymitetsskydd. Vi ställer oss frågande till om då inte samma regler borde gälla i skolans och förskolans värld? Särskilt eftersom förskolan är en offentlig inrättning och det dokumenterade materialet därmed är en offentlig handling och kan begäras ut och läsas av vem som helst (Lindgren och Sparrman 2003, Vallberg Roth 2009). Vallberg Roth menar vidare att dokumentation både kan bemyndiga, klarlägga och förstärka men även vilseleda och begränsa barn, föräldrar och lärare (Vallberg Roth 2009). Detta kan ses som att de vuxna styr diskursens innehåll. Denna maktposition innebär att det är upp till de vuxna hur mycket utrymme de vill ge barnen i diskursen. Ett exempel på där pedagogisk dokumentation används mycket genomtänkt och som en viktig pedagogisk utgångspunkt är inom en Reggio Emilia. Där låter personalen den pedagogiska dokumentationen ligga till grund för allt arbete med barngruppen (Colliander red; Stråhle red; Wenner Godée 2006). Vi anser att dokumentation kan gynna barnen och främja kvalitetsutveckling i verksamheten. Dock är det viktigt att som pedagog problematisera dokumentation som arbetsverktyg.

27

7.3.2 Reflektion

Begreppet reflektera förekom inte en enda gång i Lpfö98 före revideringen. Efter revideringen förekommer begreppet sex gånger. Samtliga gånger begreppet förekommer är i kontexter där det handlar om att barn har behov av att reflektera eller att de ska lära sig att reflektera över olika fenomen. Vår tolkning är att diskursen i läroplanen vill att vi fostrar barn som inte bara tar saker för givet utan ifrågasätter sin omvärld. Det går också att förstå begreppet reflektion med att man från regeringens håll, vill att barnen ska ta sitt tänkande till en ny djupare nivå. Genom att barn reflekterar får de förståelse för att de är lärande och kunskapande människor. Kunskap är ett stort och komplext begrepp i den reviderade versionen av Lpfö98 försöker man förklara denna komplexitet.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera (Lpfö98 rev. Sid 8-9).

En av definitionerna av reflektion enligt Svenska akademins ordbok är att utöva tankeverksamhet som innebär att man begrundar eller drar slutsatser av en eller flera iakttagelser. Detta är ett långt steg från uppfattningen om att barn skulle vara tomma ark som de lärde skulle fulla med kunskapsstoff (Vallberg Roth 2001). Däremot används bara begreppet reflektion i förhållande till barns lärande. Vid liknande formuleringar, men då det handlar om vuxnas eftertanke och reflektion används istället begreppet analys eller analysera i kontexter där vuxna ska analysera olika saker. Då vuxna har tolkningsföreträde och ligger över barnen i diskursen och deras tänkande benämns som analys, tolkar vi detta som att begreppet analys i diskursen, ses som en mer kvalitativ form av reflektion. Detta kan även förstås som att innebörden i begreppet analys har en högre status än innebörden i begreppet reflektion och att man härmed gör en tydlig åtskillnad på barns tankekapacitet och den hos vuxna.

28

7.3.3 Inflytande

I den ursprungliga versionen av Lpfö98, förekom inte begreppet inflytande en enda gång, men efter revideringen förekommer begreppet hela elva gånger. Det är främst barnens inflytande det fokuseras på i formuleringarna, men även föräldrars inflytande tas upp. Dokumentation ska användas som ett verktyg för att säkerställa att barn får inflytande över sin vardag i förskolan men det står också att barn ska ha inflytande över dokumentationen i sig. Detta tolkar vi som att barnen ses som mer kompetenta och kapabla att ta mer ansvar för sin vardag på förskolan, men även att det ökade inflytandet kan fungera som ett led i en demokratifostran. Genom att barnen får känna mer inflytande men även ansvar över verksamheten lär de sig att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Ur ett historiskt perspektiv så har synen på barn successivt ändrats. Den har gått från att barn sågs som små vuxna, till att de ses som tomma ark som vuxenvärlden ska fylla med kunskap, till att numera ses som alltmer kompetenta (Vallberg Roth, 2002). Detta är också något vi kan se speglas i den reviderade versionen av Lpfö98 exempelvis i att det läggs större fokus på barns inflytande.

Nermo menar att vida begrepp såsom demokrati, jämställdhet och valfrihet är positivt laddade. Detta gör att de flesta instämmer i det positiva men utan att riktigt reflektera över begreppens betydelse. Detta ställer krav på att personalen i förskolan reflekterar över begreppen demokrati och demokratifostran och hur de ska ställa sig till och använda dessa begrepp i vardagen på förskolan (Nermo, 1994).

7.3.4 Kvalitet

Begreppet kvalitet förekommer nio gånger i den reviderade versionen av Lpfö98 men förekom enbart en gång i Lpfö98 före revideringen. Vid en djupläsning av den reviderade versionen av Lpfö98 går det att utläsa en kritik gentemot förskolorna från regeringens håll. De främsta verktygen som nämns i läroplanen för att få till en kvalitetsförbättring av förskolorna är systematisk dokumentation, utvärderingar och uppföljningar.

29

Huvudsakligen har politiker tittat på yttre strukturer som personaltäthet, storleken på barngruppen, kontinuitet hos personalen och personalens utbildningsnivå när de bedömt kvaliteten i förskolan (Dahlberg, Moss och Pence 1994 ). Författarna ovan menar dock att kvalitet är ett relativt begrepp, ingen objektiv realitet:

Definitions of quality reflect the values and beliefs, needs and agendas, influence and empowerment of various ”stakeholder” groups having an interest in these services

(Dahlberg, Moss och Pence 1994 s 1).

Definitionen av kvalitet speglas av vilka subjektspositioner som ges företräde. Innebörden styrs av vilka behov och värderingar och perspektiv som personen har. Modeller för att bedöma kvalitet tagna från näringslivet har alla mätbara resultat. I den offentliga sektorn är dock ett problem att det inte går att se mätbara resultat på samma sätt då det är väldigt individuellt vad man anser vara resultatet av en förskola eller skola av god kvalitet och vad det innebär att vara en skola eller förskola med god kvalitet (Kärrby 1997 Dahlberg, Moss och Pence 2003).

Berliner (2005), som studerat vad som gör en bra lärare och effekterna detta får i USA, hävdar att det är i stort sett omöjligt att bedöma en lärare. Huvudanledningen till detta är att det finns lika många uppfattningar om vad som är en bra lärare och en bra utlärningsstil som det finns elever. Det har i USA gjorts försök att bedöma en lärares kvalitet genom att titta på testresultaten hos lärarens elever. Detta anses dock inte ge en rättvis bild av om läraren är bra eller inte då elevernas resultat även kan bero på många andra faktorer såsom elevernas stöd hemifrån, socioekonomisk status etcetera (Berliner, 2005). Kjær, såg inte heller några samband i sin granskning av förskolorna i Köpenhamn om att utbildningsgraden hos personalen hade något med de undersökta förskolornas kvalitet att göra. Hon kunde inte heller se någon entydig förbindelse mellan hög personaltäthet i förhållande till antalet barn och förskolans kvalitet. Däremot är en hög personalgenomströmning och en hög sjukfrånvaro relativt säkra indikationer på att kvaliteten på förskolan är låg (Kjær 2010). Utifrån ett genealogiskt perspektiv, som så som tidigare nämnts tar avstamp i den dagsaktuella debatten så anser vi oss kunna urskilja mönster i på vilket sätt media väljer att rapportera kring den svenska skolan och förskolan i förhållande till begreppet kvalitet. Medierna ger ingen objektiv bild av hur det är i den svenska förskolan eftersom dagspressen skriver artiklar som de tror att folk vill läsa så de därmed säljer fler tidningar. Det blir nog därför lätt så att

30

allmänheten får en snedvriden och negativ bild av kvalitén i den svenska förskolan och skolan, om den enda synen de får av den svenska förskolan och skolan är genom media. Detta späder i sin tur bara på kritiken mot förskolan och skolan.

Vi gjorde en artikelsökning på vilka artiklar som publicerades de senaste tre åren på nättidnings-siterna Aftonbladet, Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Sydsvenska dagbladet och Expressen med sökordet skola, och förskola. Detta för att få syn på den rådande diskursen om skola och förskola i media. Samtliga artiklar gav en väldigt ensidig bild av lärarprofessionen och den svenska förskolan och skolan.

Artiklarna i sökresultatet behandlade växande barngrupper i förskolan och den negativa påverkan detta har på barn. Andra artiklar handlade om lärarutbildningen, dels att kvaliteten på den kraftigt försämrats samtidigt som allt färre väljer att läsa till lärare. Slutligen fann vi en rad artiklar som rörde Pisas internationella mätningar och det faktum att Sverige som tidigare var ledande i dessa rankningar, nu bara rankas strax över genomsnittet. PISA står för Program for International Student Assessment och genomför var tredje år mätningar i ett 60 tal länder (2009) och som syftar till att kartlägga hur väl ett lands utbildningssystem rustar barn för framtiden. I ett försök att förklara detta menar artiklarna att detta beror på att den svenska skolan blivit en flumskola med bristande disciplin och mindre fokus på kärnämnena.

Selektiv hågkomst handlar om tendensen hos människor att ha lättare att återkalla information som stämmer överrens med de egna åsikterna, värderingarna, attityderna och andra psykologiska faktorer. Vi kan inte komma ihåg allt, alltså tenderar vi att komma ihåg sådant som är till stöd för oss själva, som stärker vår egen position i något sammanhang. Allmänhetens bild av förskolan och dess kvalitet påverkas av medias rapportering (Strömbäck, 2000). Vi anser att det finns en risk med att framföra kritik som inte är konstruktiv eller erbjuder förslag på realistiska lösningar.

31

8. Sammanfattning av anal ys

I analysen går att utläsa en tydlig koppling mellan begreppen utvärdering, dokumentation och analys med en önskan om kvalitetsutveckling av verksamheten i förskolan. Kvalitet är ett relativt begrepp vars innebörd styrs av vem som ges tolkningsföreträde. Vad som anses vara god kvalitet styrs av barngruppens behov och förutsättningar och måste sättas i förhållande till sammansättningen av alla olika individer i den specifika barngruppen (Kärrby 1997 Dahlberg, Moss och Pence, 1994). Media har en stor påverkan på allmänhetens bild av kvalitén i förskola och skola (Strömbeck, 2000). Mediers rapportering ger en ensidig bild av det svenska utbildningsväsendet.

Dokumentation ges stort utrymme i den nya reviderade versionen av Lpfö98. Det faktum att det är de vuxna som betraktar och dokumenterar barn sänder ut tydliga signaler om makt och maktpositioner (Lindgren och Sparrman, 2003 Vallberg Roth, 2009). Detta kan ses som motpol till det ökade inflytande som tillskrivs barn i läroplanen och kan förstås som att man ser barn som mer kompetenta och kapabla att ta ansvar för sin egen vardag. Demokratifostran av barn bygger på att man successivt ger barnen mer och mer inflytande över sin vardag på förskolan. Svårigheten med vida begrepp såsom demokrati och inflytande är att de flesta håller med om begreppens positiva innebörd men utan att ha reflekterat över begreppens fulla omfattning och komplexitet (Nermo, 1994). Det är därför viktigt som pedagog att ha ett medvetet förhållningssätt till begreppens mångfacilitet.

Läroplanens formuleringar om barn och reflektion leder oss att tro att man från regeringens håll vill bidra till ett barn som aktivt ifrågasätter saker och företeelser i sin omvärld. Det går att utläsa en tydlig dubbelhet i läroplanens formuleringar rådande förhållandet mellan en stark individ och en stark grupp. En del av formuleringarna förespråkar individens självständighet och självuppfyllande. Å andra sidan trycker andra formuleringar på det motsatta, en stark dynamisk grupp där individerna samarbetar mot ett gemensamt mål.

32

9. Varför just nu?

Då detta arbete skrivs har precis den nya reviderade versionen av Lpfö98 börjat gälla. Därför är frågan om varför revideringen av läroplanen skedde just nu en synnerligen aktuell fråga men som forskningsvärlden inte hunnit publicera studier om än. Därför går det bara att spekulera i vilka möjliga anledningar det kan finnas till att revideringen skedde just nu. Det går att se ledtrådar till möjliga anledningar i regeringens promemoria inför revideringen, där regeringens arbetsgrupp motiverar deras skäl till att en revidering måste komma till stånd. En motivering som läggs fram i promemorian är att det har kommit en ny skollag som träder i kraft 2011. Det lagstadgas bland annat att förskolan ska ge barn rätt till modersmålsstöd och att det ska hållas utvecklingssamtal med barnens föräldrar minst en gång per år (Promemoria U2010/4443/S, 2010).

Regeringens promemoria föregicks av en stor nationell utvärderingsrapport från Skolverket, kallad ”Tio år efter förskolereformen” som publicerades 2008. Utifrån resultatet av denna utredning fick statens skolverk i uppgift av regeringen att föreslå förtydliganden och förändringar av förskolans styrdokument Lpfö98. År 2002 gjordes den första nationella utvärderingen av förskolan och resultatet av denna presenterades 2004 i utvärderingsrapporten ”förskola i brytningstid”. ”Tio år efter förskolereformen” är en uppföljning av den föregående rapporten.

En annan möjlig anledning kan vara att svenska skolan, som tidigare legat i topp, har hamnat längre ner i PISAs rankinglista över hur väl den rustar eleverna för framtiden. Förskolor och skolor har under senare tid fått en hel del kritik i media (Skolverkets rapport 318, 2008). Delvis som en följd utav detta har regeringen infört att barn ska få betyg redan från sjätte klass och att en helt ny lärarutbildning har utarbetats (Skollag (2010:800). I samband med införandet av en ny lärarutbildning införs det även en lärarlegitimation för alla lärare i skola och förskola. För att erhålla legitimationen måste läraren ha fullgjort lärarutbildningen och därefter arbetat i minst ett läsår samt ha intyg från ansvarig rektor att pedagogen i fråga är en lämplig lärare. Regeringen motiverar detta delvis genom att skriva i promemorian inför revideringen att ett förstärkt pedagogiskt uppdrag även kräver en förstärkt pedagogisk kompetens hos förskollärare, barnskötare och den pedagogiska ledningen av förskolan (Lpfö98 rev 2010). Även i

33

skolverkets utvärderingsrapport ”Tio år efter förskolereformen” belyses behovet av en kompetensutveckling och en fortbildning av förskolans personal.

Förskolan är en del av samhället och speglar de samhälleliga förändringarna i synen på barn och vad det innebär att vara barn idag. Barn har tidigare historiskt beskrivits som maktlösa och mindervärdiga de har inte setts som beings utan snarare som becomings. Detta sänder signaler om att barn inte skulle vara fullständiga människor, att vuxenheten är idealtillståndet som eftersträvas. De vuxna ges därmed makt över barnen enbart i egenskap av att de är vuxna (Skolverket, 2010). De nya samhällsidealen ger barn ökade krav på att redan tidigt ska bli kompetenta, delaktiga, medvetna och ansvarsfulla. Samtidigt som vuxna uppmuntras att leva kvar i barndomen, får barnen ta en allt större del av vuxenansvaret.

Barn idag tillbringar nästan mer till på olika institutioner än vad de gör med sin egen familj i hemmet. För att klara den ständiga förändring som detta innebär krävs att det finns en stor inneboende tillit hos barnet. Detta är en förutsättning för att barnen ska klara sig väl i dagens samhälle (Skolverket, 2010).

34

10. Slutdiskussion

Vi valde at göra en diskursanalys inspirerade av Foucault. I en foucaultansk diskursanalys tar man dels avstamp i den dagsaktuella debatten i sin analys men man tittar även på historiska förändringar för att söka svar på bakgrunden bakom en viss företeelse eller ett visst begrepp. Läroplanen för förskolan är ett dokument som speglar samhällets syn på barn och lärande. Synen på barn och lärande är föränderlig över tid och vi tyckte därför att denna form av diskursanalys skulle vara ett bra sätt att komma närmare ett svar på våra frågeställningar.

Vi valde medvetet att bara ta avstamp i en textanalys och inte komplettera med exempelvis intervjuer. Detta kan eventuellt medföra att arbetet kan uppfattas som opersonligt och teoretiskt. Vi tror dock inte att det tillfört arbetet något om vi kompletterat med intervjuer då personal ute i verksamheten inte hunnit förhålla sig till innehållet i ett så nytt styrdokument. Om vi gjort en foucaultansk diskursanalys på ett mer etablerat dokument så hade kompletterande intervjuer eventuellt gett mer nyanserad bild av läroplanen.

Det finns lika många olika sorters barnsyn som det finns pedagoger och lärare ute i våra förskolor och skolor och lika många barnperspektiv som det finns barn på dessa. Därför är det omöjligt att skapa en ensidig bild av hur den perfekta läraren och pedagogen bör vara. I en studie om hur vuxna och barn samverkade i förskolan, framkom det att när både barnen och de vuxna fick berätta om vad som var mest betydelsefullt och viktigt i förskolans verksamhet, poängterade barnen och de vuxna helt olika saker. Barnens fokus låg på hur verksamheten som sådan såg ut, medan lärarens fokus låg på barnen i allmänhet, hur de skulle kontrolleras, hur man skulle ge dem omsorg och hur man skulle skapa en trygg miljö för dem. Förvisso signalerar detta att personalen vill barnens bästa men visar även på faran att barnens egna perspektiv försummas (Arnér, 2009). Genom att vi systematiskt dokumenterar barnens vardag i förskolan tillägnar vi oss kunskaper om varje individ. Denna kunskap kan lätt användas som ett verktyg för maktutövning.

Den genomförda analysen visar på en rad formuleringar som till viss del säger emot varandra i läroplanen och skapar en dubbelsidighet. Ett exempel på detta är att man dels skriver mycket om hur viktigt det är med den fria leken och om alla de kompetenser

35

som barnen erhåller genom den. På samma gång har man lagt till ett nytt avsnitt som trycker på vikten av att barnen erhåller tidiga ämneskunskaper. Ett annat exempel är att man skriver mycket om det kompetenta barnet och ett barn som kan och ska få möjlighet till att ta mycket eget ansvar, samtidigt som det skrivs om ett barn som de vuxna ska styra och fostra in i ett visst fack som en god samhällsmedborgare. Fokus på individualitet kontra fokus på gruppen och ett barn som kan samarbeta och fungera väl tillsammans med andra är en tredje dubbelhet vi tycker oss kunna urskilja.

Formuleringarna i den reviderade versionen av läroplanen är även motsägelsefulla i sin syn på barn. De skriver dels om barnens inneboende kompetens och att de är kapabla att ta mycket eget ansvar men har samtidigt en rad formuleringar som tar upp hur vuxenvärlden på olika sätt måste fostra och forma barnen så de blir till goda demokratiska samhällsmedborgare. Vi anser att det krävs väldigt kompetenta pedagoger för att skapa en god balans mellan barns självbestämmande och utvecklandet av deras förmåga att kompromissa och anpassa sig till gruppen. Vi undrar om det vara så att barns ökade inflytande och självbestämmande i verksamheten leder till ett ökat behov hos vuxna, att upprätthålla en hierarki för att behålla kontroll över barngruppen?

Examensarbetet visar även på att det finns formuleringar i läroplanen som befäster en hierarki bland de människor som rör sig inom och omkring förskolan. Regeringen och staten har satt upp riktlinjerna för verksamheten. Förskolechefen ska ha det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med styrdokumenten. Denne ska även vara pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan. Det ledande ansvaret för den pedagogiska verksamheten vilar dock på förskollärarna. Samtidigt ska all personal som jobbar i förskolan ansvara för att göra vardagen så bra som möjligt för alla barn som spenderar dagarna där. I den ursprungliga versionen av Lpfö98 innan revideringen var den hierarkiska uppdelningen inte lika tydlig då samlingsbegreppet ”personalen i förskolan” användes, men även här kunde vi tydligt se att personalen i förskolan hierarkiskt var över barnen, personalen i sin tur var styrda av regeringens formuleringar i styrdokumenten.

Det används även olika begrepp som betyder ungefär samma sak men som används i olika kontexter och kan ses som ett sätt att särskilja människor från varandra och upprätthålla en hierarkisk ordning. Ett exempel på detta är begreppen reflektion och analys. Reflektion används enbart i kontexter där det är barn som reflekterar medan analys enbart används i sammanhang där det är de vuxna som analyserar. Det är

36

ofrånkomligt att de vuxna ges ansvaret för verksamheten till en viss del men måste det även betyda att de står över barnen i någon form av hierarkisk skala?

Vi tror att det är viktigt att vi inte glömmer att det är för barnens skull som förskolan finns och att även om det förvisso är de vuxnas arbetsplats så det är barnens förskola först och främst.

Britt Tellgren, menar att du då du tillhör en yrkeskår och kommer in i ett arbetslag, måste anpassa dig till den gemenskap som skapats under många år och av personer som gått många olika sorters utbildningar under olika tidsperioder. Det blir därför viktigt att ta ställning till sin egen historia i förhållande till förskolans och arbetslagets historia, för att få en förståelse för vilken syn på exempelvis barn, som råder i arbetslaget och hur du ställer detta i förhållande till din egen barnsyn (Tellgren, 2008).

I detta examensarbete försökte vi genom det arkeologiska angreppssättet försöka få en djupare förståelse för vägen fram till en läroplan för förskolan och senare en revidering av denna. Detta ställde vi sedan i förhållande till det genealogiska angreppssättet och hur förskolan framställs i den dagsaktuella debatten för att se om denna eventuellt kan ha påverkat formuleringarna i styrdokumenten. Genom detta anser vi oss ha fått en nyanserad bild av komplexiteten i läroplanen för förskolan. Eftersom styrdokumentet formuleras av människor i ett samhälle skildrar den också samhällets rådande diskurs om barn och lärande. Liksom att samhället är i ständig förändring är inte barnsyn något statiskt utan något föränderligt och därför finns det ett behov av att med jämna mellanrum se över och revidera styrdokument så de överstämmer med den rådande diskursen.

Trots komplexiteten i att utforma styrdokument för en verksamhet som förskolan tror vi att alla verksamheter behöver en målbeskrivning. Detta för att försöka garantera en likvärdighet mellan alla förskolor ute i landet. Den reviderade versionen av Lpfö98 är det som ytterst kommer styra arbetet i förskolan och därför är det av stor vikt att personalen som jobbar i den är väl insatta i måldokumenten som styr dess verksamhet men även komplexiteten i dessa. Vi anser att detta arbete fört oss mycket närmare svar på våra frågeställningar. Det har gett oss en fördjupad kunskap om den reviderade versionen av Lpfö98 och politiken bakom den och vi hoppas och tror att arbetet kan ge läsaren en bättre förståelse för det nya styrdokumentet för förskolan.

37

11. Vidare forskning

Då detta examensarbete skrivs, har den nya versionen av Lpfö98 bara varit gällande som styrdokument i ett par månader. Det hade därför varit spännande att forska vidare om läroplanen för förskolan och hur den tagits mot i verksamheten när den varit det gällande styrdokumentet en längre period. Det hade varit givande att intervjua personal i förskolan, som har erfarenhet av att arbeta utifrån både den nya och den gamla versionen av läroplanen för förskolan. Detta för att se hur de upplever att förändringarna i läroplanen speglas i verksamheten.

38

Referenser

Arnér (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB.

Bergström red. och Boréus red. (2005). Textens mening och makt – metodbok i

samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Studentlitteratur AB.

Berliner (2005). The near impossibility of testing for teacher quality. Journal of Teacher Education. Vol. 56 No 3. (pp 205-213).

Browne (2004). Gender Equity in the Early Years, Columbus, open university press

Börjesson (2003). Diskurser och konstruktioner – En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.

Colliander red; Stråhle red; Wenner Godée red. (2006). Om värden och omvärlden:

pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholm:

Stockholms universitets förlag.

Dahlberg, Moss och Pence (2003). Från kvalitet till meningsskapande – postmoderna

perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag.

Derman Sparks (1989). Anti-bias curriculum : tools for empowering young children. Washington: Washington D.C National Association for the Education of Young Children.