Bjuda eller förbjuda, Tonårsföräldrars tankar kring alkohol

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola

10 p Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

Bjuda eller förbjuda

TONÅRSFÖRÄLDRARS TANKAR KRING

ALKOHOL

Jessica Olofsson

Bjuda eller förbjuda

TONÅRSFÖRÄLDRARS TANKAR KRING

ALKOHOL

JESSICA OLOFSSON

CECILIA RIDELL MÅRTENSSON

Olofsson, J Jessica & Ridell Mårtensson, C Cecilia. Bjuda eller förbjuda. Tonårsföräldrars tankar kring alkohol. Bid or forbid. Teenageparents thoughts about alcohol. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2009.

The purpose of this study is to examine parernts´ thoughts when their minor children want to consume alcohol.

These questions are examined through the observation of an internet based discussion forum mainly intended for parents. The result of the study shows that there are no straight answers on how to manage alcohol related questions as a parent, which maybe indicate a great insecurity among the parents. A constantly recurring question among parents is how to act when their teenage children turn eighteen. This study also handles some different child raising methods.

Syftet med denna studie är att undersöka tonårsföräldrars tankar kring att deras minderåriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som är riktat till i första hand föräldrar.

Resultatet av studien visar att det inte finns några givna svar på hur man hanterar alkoholfrågan som förälder, vilket kanske tyder på att det finns en stor osäkerhet. Bland föräldrar återkommer också frågan om hur man ska hantera situationen när deras tonårsbarn fyller arton år. Studien tar även upp en del olika

uppfostringsmetoder.

Innehåll

Validitet och reliabilitet ... 8

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8

Statistik ... 8

Hur mycket dricker vi? ... 9

Risker med alkoholkonsumtion vid tidig ålder ... 10

Varför dricker tonåringar? ... 11

Olaga handling... 12

Samhällets stöd till föräldrar ... 13

Föräldrastöd och Internet ... 13

COPE ... 14

KOMET ... 15

Föräldraskap och uppfostran... 15

Curlingföräldrar och servicebarn... 16

Det kompetenta barnet ... 16

Sambandet mellan uppfostran och alkohol ... 16

Skillnader mellan kön och klass ... 17

Att vara en god förebild om man dricker som förälder ... 17

Bjuda sin tonåring på alkohol hemma ... 18

TEORETISKA BEGREPP ... 18

Ontologisk trygghet ... 19

Den generaliserade andre ... 19

Primära socialisationen och sekundära socialisationen – två socialisationsagenter ... 20

Könsteori ... 21

Respektabilitet ... 21

RESULTAT ... 22

Barn över 18 år och alkoholkonsumtion ... 22

Traditioner ... 23

Könsskillnader ... 24

Hur säkra är föräldrarna på hur de ska hantera barnets alkoholdrickande, vilken information har föräldern fått? ... 27

Föräldrar som langar ... 29

Hur hanterar föräldrar sitt barns alkoholdrickande? ... 30

DISKUSSION ... 35 REFERENSER ... 37

INLEDNING

Konsumtionsnivån av alkohol hos tonåringar har nått sin högsta punkt sedan den började mätas, menar barnombudsmannen (2006). Det är ungdomarna som löper störst hälsorisk och antalet fall av alkoholförgiftning har ökat. Ökningen kan ses framförallt bland 15 -19 åringar, då mest bland flickor. Sedan 1990-talet har en ökning skett bland elever i årskurs 6 som uppgett att de varit berusade, men den stora ökningen tycks ske i åldrarna 12-14 år (BO 2006). Alkohol ses i vårt samhälle som ett accepterat rusmedel men vi tror att många glömmer bort att det faktiskt handlar om en drog som kan ge konsekvenser. Forskning visar att ju tidigare alkoholdebut desto mer ökar risken att hamna i ett missbruk (BO 2005). Det finns inga givna svar för hur en förälder ska förhålla sig till tonåringens första fylla. Att vara förälder idag är ingen lätt uppgift. Samtidigt som den vuxna ska förklara för tonåringen att det inte är bra att dricka, dricker denne själv. Vårt samhälle har dessutom normer och mönster kring alkoholdrickandet som kan vara svåra att stå emot. Att vara den som inte tar en snaps till sillen på

midsommarafton t ex kan snabbt bli en avvikare i de andras ögon. Då den mesta information som når ut till föräldrar idag handlar om att förbjuda sina barn

alkohol, blir även den förälder som går emot dessa förhållningsregler avvikare. Vi tror att det är tabu att tala om att man bjuder sina barn på alkohol idag, varför vi inte tror att föräldrar talar öppet om problemet. Detta kan vara anledningen till ökningen av internet sajter där föräldrar kan mötas i forum och diskutera sina problem. Regeringen diskuterar kring att öppna tonårscentraler, som

barnavårdscentraler fast dit tonårsföräldrar kan vända sig med sina problem. Kan detta vara ett bevis på att det är tuffare att vara tonårsförälder idag?Samhället har ett tufft klimat och det är ingen lätt uppgift att vara tonåring heller. De har en massa krav ställda på sig som de förväntas leva upp till där kompistrycket är störst. Det finns nog många sätt att agera, men vem och vad avgör vad som är rätt och vad är fel? Vi har en alkohollagstiftning som förbjuder alkoholhaltiga

drycker till minderåriga, ändå finns det föräldrar som väljer att bjuda sina barn på alkohol i hopp om att de gör rätt. En förälder som bjuder sin tonåring på alkohol riskerar att bli fälld för langning. Ska första fyllan upplevas på hemmaplan? Ska man bjuda eller förbjuda alkohol?

Syfte

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och belysa hur föräldrar uttrycker sina tankar och sina frågor gällande barns alkoholkonsumtion, på diskussionsforum på Internet. Hur hanterar föräldrar situationen om och när deras barn vill dricka alkohol? Ska man bjuda eller förbjuda?

Frågeställning

För att kunna uppnå vårt syfte har vi sökt svar på följande frågeställningar: Är det mammor eller pappor som söker svar på forumen, kan man se skillnader mellan frågorna som rör söner och döttrar?

Vilken information får föräldrar gällande strategier att hantera barns alkohol drickande?

METOD

Vi ville undersöka på Internet om tonårsföräldrars tankar kring hur de ska hantera frågan om alkohol gentemot sina barn. Det finns ett antal webbsajter på Internet där man kan diskutera frågor som rör alkohol och missbruk. Vi har valt två av dessa sajter och de är Familjeliv och 1318 som är två välbesökta forum. Vi har gjort kvalitativa observationer på Familjeliv.se och på 1318.se. Vi har valt att inte göra några intervjuer då vi tror att de känsligaste frågorna dyker upp när man har möjlighet att vara anonym, såsom i ett Internetforum. Det kan också vara svårt att hitta alla dessa informanter om man ska göra en intervju eftersom ämnet är ganska specifikt. Vi har även fått ta del av många människors tankar och frågor som handlar om alkohol till både barn och ungdomar som är under 18 år men även till ungdomar som är över 18 eftersom de inte får köpa alkohol från de fyller 20 men som ändå är myndiga. Detta har vi på så sätt fått gratis. Ytterligare en fördel med att göra observationerna på Internet anser vi är att vi får en färdig skriven text istället för att transkribera såsom man måste göra efter en intervju. Då det är informanten själv som textat så ligger inte heller våra egna tolkningar bakom orden såsom kan vara fallet under transkribering. Nackdelar vi kan se med att inte ha personliga intervjuer är att vi missar viktiga detaljer såsom kroppsspråk och tonläge, vilka kan vara väldigt viktiga i sammanhanget. Vi kan inte heller styra frågorna utan utgår från ett redan färdigt material. Genom Internet har det öppnat sig en helt ny värld där det finns helt nya möjligheter som man kan dra nytta av i sin forskning.

Urval

De som har skrivit i forumen som vi valt att titta på har alla samma chans att komma med i vår studie. De som skriver inläggen i forumen har vi ingen kontroll över, urvalet kan anses som slumpmässigt (Denscombe 2000). Vi har sett

inläggen som ett samtal mellan olika personer där vi som observatörer sedan har sorterat bort det som inte är västentligt för vår studie. T ex så handlar vissa inlägg om tobak och narkotikaanvändning vilket vi har valt att inte titta på, utan vi är endast intresserade av att få reda på strategier gällande alkoholkonsumtion. De forum (träffpunkter på internet) vi valt att observera är båda riktade främst till föräldrar. För att nå fram till våra informanter har vi gått in på respektive

webbplats och klickat på forum. Under rubriken forum kan man sedan välja bland en mängd olika teman och ämnen. På 1318.se har de ett speciellt forum för just alkohol och droger, där vi hittade våra informanter. På Familjeliv.se hittade vi främst informanterna genom att söka på orden alkohol, tonårsföräldrar, köpa ut,

langa, ungdomar och vi letade även under det forum som handlar om just ämnet

tonåringar.

Webbplatserna

Familjeliv.se är en webbsida som öppnades den 16:e juni 2003 och riktar sig för alla som har ett intresse av familjelivet. De som startade upp Familjeliv.se är själva föräldrar och har byggt upp sidan utifrån egna behov. Sidan ger tips, stöd

och hjälp kring allt som rör barn. Dessutom finns det online verktyg för både gravida och föräldrar som är gratis.

På Familjeliv.se har man som medlem möjlighet att lägga upp en personlig presentation om sig själv och sin familj, skapa en blogg, gästbok mm. Familjeliv har ett dot-com koncept där driften av sidan främst finansieras av annonsörer på sidan (Familjeliv 2009).

När man kommer in på sidan Familjeliv.se kommer man först till en startsida innehållande bl.a. reklam och artiklar. På vänster sida på webbplatsen finns en rad olika länkar med bl.a. forum, bloggar och olika ämnessidor som man kan välja mellan. När vi har hämtat information från forum har vi förutom att använda sökfunktionen som finns på sidan, även gått in på det forum som heter förälder och dess underkategori tonåring.

1318.se. är en webbplats som riktar sig till de som har tonårsbarn. Sidan startades av Christina Olsson när hon själv blev tonårsförälder och insåg att nätet är fullt av mötesplatser för föräldrar men endast till små barn. Hon saknade en plats för tonårsföräldrar, därför startade hon 1318.se som ska fungera som en mötesplats där man kan få stöd, tips och råd från andra i samma situation. På webbplatsen kan man hitta forum där tonårsföräldrar kan ställa frågor till varandra men det finns också kostnadsfria rådgivare som man kan skicka frågor till. Dessutom finns det tre anonyma tonåringar som kan svara på frågor.

Man kan välja att bli medlem på 1318.se vilket innebär att man då kan vara aktiv inom alla interaktiva tjänster såsom att fråga experter, skriva inlägg och lägga in annonser t ex. Att gå in och läsa forum kan man dock göra utan att var medlem. Det finns en mängd olika ämnen att diskutera kring under forumen bl.a. ekonomi, familj, kropp och själ m fl. Dessutom finns det länkar till information om

utbildning och arbete, moppe och bil och alkohol och droger. Under dessa rubriker finns det information till föräldrar gällande ämnet. Rubriken som heter alkohol och droger ger exempel på vad föräldrar kan göra när de kommer i kontakt med problem gällande detta. Sidan ger dessutom telefonnummer och länkar till andra webbplatser som rör ämnet.

Tillvägagångssätt

Vi har valt observation på Internet som datainsamlingsmetod. Svensson (1996) menar att ett av målen med observationen är att upptäcka normer och värderingar som är vanliga för medlemmarna, som vi utgår i detta fall är tonårsföräldrar. Vi har under vår observation varit osynliga, gruppen vi studerar har alltså varit oinformerade om studien och vi har därför inte heller något informerat samtycke (Svensson 1996). Vi har studerat interaktioner mellan deltagarna i forumet, deras beteende och responsen på deras beteende. En stor fördel är här att det som sägs redan är nerskrivet. Vi har sedan skrivit ut all den text som vi ansett har varit viktig för vår studie. Enligt Daneback och Månsson (2007) har vi som nämndes ovan fungerat som ”en fluga på väggen”, så som det uttrycks i kompendiet skrivet av Kristian Daneback och Sven-Axel Månsson (2007). Vi tror att detta är bästa sättet att få fram den mest trovärdiga informationen. En öppen närvaro kan

innebära en påverkan av beteendet hos informanten (Daneback & Månsson 2007). Det är möjligheten att vara osynlig som har fått oss att välja denna metod. Vi har en uppfattning om att det är lättare att vara mer känslosam i sina frågor då man har möjligheten att vara anonym på Internet. Anledningen till att vi inte har några färdiga frågor är att vi vill studera vad föräldrarna själva har för funderingar och

tankar kring detta ämne. Om vi hade haft färdiga frågor har föräldrarna inte samma frihet och får inte den möjligheten att själva komma med resonerande tankar och inlägg kring detta ämne och säga vad de verkligen känner och tycker. Då hade vi varit de som styrde diskussionen. Vi hade då inte haft den möjligheten att studera detta fenomen. Utifrån det kommer vi att studera föräldrarnas inlägg, vad de skriver, vad de tänker, vad de tycker. Som Watt Boolsen (2007) menar är det svårt att ha en klar och färdig observationsmall att gå efter då vi inte styr hur föräldrarna diskuterar, tänker och känner utan vi utgår från vårt syfte och våra frågeställningar när vi söker svar (Watt Boolsen 2007).

Etiska problem

Vi har som vi nämnde ovan bestämt oss för att var osynliga observatörer, de vi observerar vet alltså inte om att deras interaktion observeras. Vi ser inga större etiska problem med detta då det är frivilligt att skriva i ett sådant här forum, och vi har en tro om att de som skriver här, vill bli lästa. Dessutom är texten som skrivs helt och hållet författarens egna ord och vi har inte på något sätt gått in och påverkat i diskussionsforumet.

I vår studie är vi inte intresserade av att avslöja några personer utan endast undersöka vad det finns för åsikter och frågor kring ungdomar och alkohol. De båda forumen är öppna för allmänheten och man behöver inte skapa ett eget medlemskonto för att gå in och läsa andras inlägg. Vi likställer därför detta med att läsa en öppen blogg eller en tidning på internet. I de båda forumen använder sig användarna av ett egenvalt användarnamn, alias, vilket gör dem anonyma i den grad de själva vill. Detta gör att vi inte vet vem personen som skriver inlägget är vilket i sin tur innebär att vi inte kan avslöja personens identitet.

Bearbetning av materialet

Vi började med att läsa och sortera de inlägg (de svar och kommentarer som ges till en tråd) som vi ansåg kunde besvara vårt syfte och frågeställningar i vår studie. Vi skrev sedan ut inläggen från internet så att vi fick ut det i

pappersformat, för att de skulle bli lättare att bearbeta. Vi hade då samlat ihop 148 stycken trådar(fråga eller kommentar som ställs i ett forum). Antalet inlägg i dessa trådar varierar mellan 2-120. Inläggen är ibland skrivna av samma person flera gånger varför vi inte kan säga hur många personer som svarat på dessa trådar. Efter att ha skrivit ut materialet påbörjade vi vår tematisering.Vi läste igenom våra observationer ett flertal gånger för att vi skulle få en större kunskap om ämnet. Vi försökte hitta röda trådar i texten, vilka vi sedan sorterade i olika högar. Vi lade dem i högar efter våra frågeställningar, dvs. de frågor vi söker svar på. Därefter försökte vi kategorisera informanten efter kön, för att se ifall det var en mamma eller pappa som sökte svar i forumet. När vi sorterade trådar och inlägg fick vi gallra bort en hel del trådar då de inte kunde tillföra studien något relevant. Vi hittade många trådar gällande t.ex. cigarettrökning och narkotika. När vi sorterat färdigt läste vi materialet ett flertal gånger innan vi kunde påbörja vår analys.

Källkritik

För att kunna ta reda på tidigare forskning och bakgrund till vårt ämne har vi använt litteratur och internet. Vi har bland annat använt oss av alkoholkomitténs skrift Tonårsparlören (2002) som säger sig vara en handbok till tonårsföräldrar om hur de ska förhålla sig till alkohol och tonåringar. Vi är medvetna om att denna bok förhåller sig till alkohol negativt.

Validitet och reliabilitet

När vi gör en observation är det viktigt att hela tiden tänka på vad det är vi

observerar för att inte tappa tråden. Att hela tiden tänka på vad det är vi letar efter. Ta reda på vad som är av betydelse och hålla oss objektiva. Man bör också tänka på giltigheten. Om man ifrågasätter giltigheten kan man ifråga sätta hela studien (Rosengren & Arvidsson 2002). När man gör en Internetstudie som innefattar datainsamling är validitet och reliabilitet centrala begrepp när det gäller kvalitet, analys etc. Vi har inte ställt några frågor, eftersom vi har varit osynliga. Men olika sinnestillstånd kan förändra ett svar och reliabiliteten bör ses i sitt sammanhang (Svensson 1996). Är man nedstämd när man gör sitt inlägg kan svaret bli annorlunda och mindre tolerant än om man är gladlynt. Enligt Kvale innebär pragmatisk validitet att man övertygar läsaren om att den analysen man gjort är trovärdig och att analysen är duglig (Svensson 1996). Vi måste utifrån det material vi samlar in från vår Internetstudie ha en övertygelse om att det är trovärdigt. Maxwell menar att varje intervju eller observation som utförs är unik och validiteten granskas efter undersökning av den händelse som intervjuaren eller observatören utgör (Svensson 1996). Varje observation vi genomför i vår studie är exklusiv genom att det bara finns den i sitt slag, och validiteten måste bedömas efter varje inlägg som händer i observationen. En mycket viktig fråga i det vetenskapliga arbetet är hur bra det empiriska och teoretiska materialet stämmer överens. Det empiriska och teoretiska materialet ska vara i god valid mätning (Rosengren & Arvidsson 2002). Man ska kunna överföra det teoretiska materialet till erfarenhet och få in teoretiskt material till vår studie och det material vi observerar.

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

”I CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings senaste

rikstäckande mätning om skolelevers drogvanor visade att ungefär en fjärdedel av alla niondeklassare att de minst en gång i månaden dricker alkohol som motsvarar en halv flaska sprit, eller en hel flaska vin eller fyra burkar starköl vid samma tillfälle”(CAN 2008).

Carlsson och Larsson (2002) menar att tidigare forskning visar att det finns ett stort samband mellan tiden för alkoholdebuten och alkoholkonsumtionen senare i livet. Av dem som började bruka alkohol före 15 års ålder har 40 procent senare fått alkoholproblem medan siffran sjunker till 24,5 procent ifall ungdomen väntar med sin alkoholdebut till sin 17 års dag. Att vänta med den till 22 års ålder skulle få frekvensen att sjunka till 10 procent. Anledningen till detta är att det finns biologiska faktorer som gör att effekterna av alkohol blir kraftigare vid en lägre ålder och man har dessutom kortare tid att upprätta dåliga vanor innan arbete och familjebildande blir viktigt, dessa kan ses som beskyddande sociala mekanismer (Carlsson & Larsson 2002).

1980 skrev Ulla Marklund, forskare från Göteborg en doktorsavhandling gällande ungdomars alkoholvanor. Hon gjorde en enkätundersökning bland 4500

högstadieelever i Göteborg och på Gotland. Hon fick fram att 23 procent av de svenska högstadieeleverna har alkoholproblem, dvs. de dricker mer än två flaskor

vin eller motsvarande alkoholmängd, i månaden. Majoritetsmissförstånd är något som Ulla Marklund talar om, hon menar att ungdomar tror att kompisarna dricker mer än dem själva. Detta leder till att man dricker mer, trots att man kanske inte vill, för att ”passa in i gänget”. Varför dricker ungdomar alkohol, är en av de enkätfrågor som Ulla Marklund ställde i sin studie. Som svar fick hon ”det smakar gott”, ” det hör till när det är fest”, ”för att bli mindre blyg”, ”för att alla mina kompisar gör det” och ”för att glömma att jag har problem hemma eller i skolan”. Ulla Marklund sammanfattar detta som att ungdomar använder alkohol som ett bevis på ”vuxenvanor” mer än ett flyktmedel (Goldinger 1986). Det har gjorts statistik som visar att det inte finns någon skillnad mellan flickors och pojkars alkoholvanor upp till 15 år, men därefter blir skillnaden stor. Pojkar över 15 år dricker mer än flickor i samma ålder (Torbjörnsson 1996).

Många föräldrar har en tro om att ifall man bjuder sitt barn på alkohol hemma lär de sig handskas med alkoholen. En undersökning gjord av forskaren Ulla

Marklund visar att den grupp som blir bjuden på alkohol hemma finns de flesta storkonsumenterna. Föräldrarna vet ju inte heller hur mycket ungdomen dricker ute bland kompisarna (Goldinger 1986).

Hur ska föräldrarna handskas med barnets alkoholvanor? Goldinger (1986) menar att många föräldrar anser att de inte kan vara strikta och bestämda mot barnen eftersom de själva brukar alkohol, men vi har ju en alkohollagstiftning som säger att unga inte får köpa alkohol. Föräldrarna har därför en anledning att vara

bestämda (Goldinger 1986). Barn uppskattar inte slapphet och vaghet från vuxna. Även om de gärna testar alla argument och prövar den vuxne med påstridiga påstående så godtar tonåringen att det finns en viss skillnad mellan dem och en vuxen person. För tonåringen är det viktigt att den vuxne ställer upp med sina åsikter och låter bli att hota. Barbro Goldinger (1986) skriver i sin bok

Tonårstiden om en intervju gjord i en årskurs nio. Här ville halva klassen att ”föräldrar ska övertala sina barn att inte dricka alkohol” Inte en enda ville att föräldrarna skulle köpa alkohol till dem. ”Då skulle man känna att de struntar i en, att de inte bryr sig om ifall man super ner sig” (Goldinger 1989 sid.135).

Ungdomar vill inte ha fördömanden utan förebilder (Torbjörnsson 1996).

Hur mycket dricker vi?

År 2004 var det 17 % av männen i åldern 18-24 år som hade en tendens att få skador som är relaterade till alkohol. Samma år var siffran 9 % för kvinnorna (Regeringen 2009). Det finns dock inget bevis för att en särskild personlighetstyp skulle vara mer benägen än någon annan att få alkoholproblem (CAN 2005). Kvinnor dricker hälften så mycket som vad männen gör (Regeringen 2009). Av alla som har problem med alkoholkonsumtion är dödssiffran bland 5000-7000 personer på ett år. Här räknas också dem in som har skador som kan härledas hit samt de som har skador beroende på alkoholkonsumtionen (CAN 2005).

Sett ur ett längre perspektiv har den sammanlagda förbrukningen av kvinnornas del stigit. Idag konsumerar flickor i klass nio samma mänga alkohol som vad pojkarna i klass nio gör (Regeringen 2009). Inom denna åldersgrupp, som tillhör den yngre generationen, har antalet dödsfall som är till följd av

Många av dem som kommer in till psykiatrivården är storkonsumenter av alkohol. Nästan 40 % kan kopplas till alkoholmissbruk. Inom akutsjukvård är siffran en femtedel (CAN 2005). 1995 ökades alkoholförbrukningen i Sverige med nästan 30% mot 2006 då förbrukningen var ca. 10 liter per person som är äldre än 15 år (Regeringen 2009).

Risker med alkoholkonsumtion vid tidig ålder

Alkohol i större mängder är skadligt både för vuxna och unga, men det är större risk för en tonåring att dricka än för en vuxen. Enligt Alkoholkommittén (2002) har den som börjar dricka tidigt i livet lättare att fastna i ett alkoholberoende. Tonåringars kroppar är oftast inte färdigutvecklade varför det går snabbare att bli berusad. De har mindre kroppsstorlek och mindre kroppsvätska. Även

personlighetsutvecklingen påverkas vid alkoholkonsumtion då denna är som känsligast vid denna ålder. Det är viktigt att utveckla sin självkänsla utan alkohol. Det finns en risk att en person som tagit till alkohol i syfte att våga dansa, ta kontakt eller ha roligt i ung ålder i framtiden inte kommer att kunna göra dessa saker utan alkohol i kroppen (Alkoholkommittén 2002). En fara med att vara berusad vid ung ålder är att man då har svårare att läsa av omgivningen och bedöma konsekvenser likt en vuxen, vilket i sin tur bidrar till att personen hamnar i riskfyllda situationer såsom trafik-, fall-, och drunkningsolyckor, bråk och våld, eller oskyddad och oönskad sex (Stoppalangningen 2009).

Samhället har mindre fördomar mot pojkar som dricker alkohol än om flickor gör samma sak. Rån, olyckor samt våldtäkt är allvarliga incidenter som kan inträffa i alkoholens verkan då tjejer går hem ensamma menar Paula Liljeberg, överläkare (Borneskans 2006). Bland unga flickor ökar alkoholproblemen mest menar Björn Trolldal som är alkoholforskare vid Centrum för folkhälsa (Borneskans 2007). Ett problem som tros följa med alkoholproblemen är att man inte alltid tänker riktigt klart. Vid sex är då faran att man har oskyddad sex som kan leda till

könssjukdomar som senare kan leda till sterilitet. Tjejer har månadscykler som påverkar dem och det har en inverkan på hur man som tjej kontrollerar sig samt hur stämningsläget är, och det kan självklart försämras av alkohol. Mår man dåligt kan det uppdaga sig i ätstörningar och att man skär sig mm. för att ta något

exempel, menar Paula Liljeberg, överläkare (Borneskans 2006). Man kan även må dåligt både psykiskt och fysiskt av skadligt bruk av alkohol. Vanliga besvär såsom depression och magåkommor kan förekomma, men det allvarligaste är att alkohol ofta är ett förstadium till missbruk menar Björn Trolldal som är alkoholforskare vid Centrum för folkhälsa (Borneskans 2007). Vägen till ett tyngre missbruk kan börja med problem i skolan, som är något som är vanligt förekommande liksom att man kan komma i fel gäng som har en annan bild av vad som är bra

värderingar (Borneskans 2006). Alkoholförgiftning samt alkoholrelaterade sjukdomar kan uppstå när man under en längre tid har druckit för mycket alkohol och där ser man en höjning för ungdomar i åldern 16-24 år som nu står för den största ökningen menar Björn Trolldal som är alkoholforskare vid Centrum för folkhälsa (Borneskans 2007).

Nedan visar ett egengjort cirkeldiagram baserat på siffror hämtade ur

alkoholkommittén (2002) hur niondeklassare har svarat på frågan om hur gamla dom var när de blev berusade första gången. 47 % svarade att de aldrig varit berusade, de som var 11 år eller yngre första gången motsvarade 2 %. De som var

mellan 12 och 14 år första gången de var berusade utgjorde 27 % medan 15 till 16 år motsvarade 19 % av de tillfrågade.

Källa: alkoholkommittén 2002

Varför dricker tonåringar?

Alkoholkommittén (2002) menar att det finns en massa saker som påverkar att en tonåring kan välja att dricka alkohol. Det kan ge en känsla av gemenskap när man känner sig ensam och rastlös. Genom att dricka alkohol tillsammans med andra kan det ge en känsla av samhörighet och dessutom kan tonåringar tycka att det blir lättare att umgås och de kommer närmare sina kompisar när det dricker.

Alkoholdrickandet kan också handla om ett identitetssökande. Enligt

Alkoholkommittén (2002) håller tonåringen på att bli vuxen och söker sin vuxna identitet, att dricka alkohol är en av de få vuxna saker denna kan göra. En tonåring kan vanligen inte bo i egen lägenhet, köra bil eller ha lön, vilket förknippas med vuxet. Genom att dricka alkohol kan tonåringen känna sig mer erfaren, detta kan även vara viktigare än att bli full och ha roligt (Alkoholkommittén 2002).

Enligt Alkoholkommittén (2002) kan ungdomar känna en viss tomhet och uppleva höga krav och rutiner. Alkoholen kan bli ett avbrott från alla krav och blir istället ett äventyr. Dessutom finns det i samhället normer för hur man ska vara och hur saker och ting ska vara. Dessa normer råder även bland tonåringar, kanske är man konstig om man inte tar med sig egen alkohol till festen eller dricker på lucia. Oavsett om man är vuxen eller ungdom kan det vara svårt att stå emot samhällets förväntningar på att man ska vara på ett visst sätt. Alkoholen kan även vara ett hjälpmedel när man tar kontakt, den kan få en att känna sig modigare och mer attraktiv (Alkoholkommittén 2002).

Alkoholkommittén (2002) menar att det inte är konstigt om det råder förvirring eller osäkerhet kring alkohol och droger hos ungdomar. Tonåringar kan ofta få höra av sina föräldrar att de inte får dricka alkohol, men de får följa med föräldern in på systembolaget när föräldern ska handla inför helgen. Media kan också påverka, tv serier som utspelar sig i barer och filmer där det tas droger utan att folk ser nergångna ut. Detta kan påverka hur ungdomar ser på alkohol och droger (Alkoholkommittén 2002).

Olaga handling

Alkohollagen (1994:1738) 1 kap, 3 § förklarar alkohol som en dryck som

innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdryck avser öl, starköl, vin och spritdrycker. Samma lag 10 kap, 6 § säger att ”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder på alkoholdrycker till den som inte fyllt 20 år döms för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Lag (2001:414) Inte heller öl får överlämnas som gåva eller lån till den som fyllt 18 år.

När man fyllt 18 år får man enligt lag köpa folköl i butiken och serveras alkohol på krogen. Vid fyllda 20 år får man handla på Systembolaget. Åldersgränserna är satta då man anser att man har bättre koll på den som handlat sin alkohol på krogen än de som handlat på systembolaget (Drugsmart 2009).

Sedan införselreglerna ändrades i Sverige kommer det in mer alkohol från andra länder än vad det gjort tidigare. Mycket av det som kommer in säljs vidare på olaglig väg, från garage, i jourbutiker eller direkt till dörren. Fyra av tio ungdomar i åldern 16-19 år har köpt olaglig alkohol det senaste året. Attityderna till den olagliga handeln har lättats både hos vuxna och ungdomar. Forskning visar att tillgängligheten på alkohol och ungdomars problem med alkohol hör ihop (Alkoholkommittén 2002).

Det är inte lika vanligt att föräldrar köper ut åt sina barn som det var för 20-30 år sedan (Alkoholkommittén 2002). Tonårsföräldrar får man ofta höra den ena lögnen efter den andra när det handlar om alkohol. Allt för att man ska få ta med sig alkohol till festen. Den kanske vanligaste lögnen är att kompisens ”föräldrar ska vara med så det är därför ingen fara att man får ta med sig alkohol. Men det känns pinsamt att komma dit utan något alls när alla andra har med sig. Och det är så lite jag ska ta med mig”. Men det gäller som förälder att stå emot och kanske inte tro på allt det där. Lagning av den sorten kan ge upp till fyra års fängelse och det är kanske något man bör tänka på när man bara ska vara ”lite snäll”

(Brännstam 2006). Ungefär 6 % av femtonåringarna säger att deras föräldrar ger dem sprit. Sju procent av tjejerna erkänner att de stjäl alkohol av sina föräldrar. Den vanligaste vägen en tonåring får tag på alkohol är via äldre kompisar eller deras syskon. Bland de föräldrar som köper ut åt sina barn är vin det vanligast förekommande drycken, 13 % av flickorna och 10 % av pojkarna säger sig få vin av sina föräldrar (Alkoholkommittén 2002). Enligt Andersson (1995) har det gjorts en undersökning i Norge där förhållandet mellan föräldrars lagning av alkohol och ungdomars dryckesvanor har studerats. Med lagning menas här att föräldern har gett sin minderåriga tonåring alkohol. Studien visade att

ungdomarnas alkoholintag samt hur ofta drickandet ledde till berusning var starkt knutet till i hur stor utsträckning föräldrarna försåg dem med alkohol. Slutsatsen av denna studie var att tonåringar som förses med alkohol av sina föräldrar även dricker mer med sina kompisar utanför hemmet än dem som inte får alkohol av sina föräldrar (Andersson 1995).

Johanson (2002) menar att de sociala samt medicinska skadorna beror på hur mycket olika personer dricker och varför de dricker snarare än vad de dricker. Samtidigt blir helnykteristerna allt färre. Det är mycket viktigt att man bevarar åldersgränserna vid alkoholförtärande och att man så gott det går håller

ungdomsåldern alkoholfri. För att nå ett gott resultat mot missbruket bör

alkoholstrategin vara övergripande. Höga priser samt avgränsad tillgänglighet är bra exempel på detta (Johanson, K E 2002). Men det är av stor vikt att alla samarbetar. Man måste också ha i beaktande förändringar i ståndpunkter samt

levnadsvillkor. Man måste ta hänsyn till hur människor kan inverka på sin livssituation, hur de kan vara delaktiga, ha inflytande och vad det är som omger dem en central roll. Frågan är vem som ska ta det stora ansvaret och hålla i alla trådarna. Det är den person som har kunskap och vilja som kan inverka på det som händer både nu och i framtiden (Johanson, K E 2002).

Samhällets stöd till föräldrar

Det finns idag ett antal föräldrautbildningar Sverige. Två av de mer kända är COPE, The Community Parent Education Program- och Komet,

KOmmunikationsMETod utbildningarna. Föräldrautbildningen är frivillig. De erbjuder föräldrarna att gå en utbildning under ett antal dagar under våren eller hösten. COPE samt Komet inriktar sig dock främst till föräldrar vars barn och ungdomar har påtagliga problem med utagerande beteende

(Svenskacope 2008).

Föräldrastöd och Internet

Regeringen beslutade den 22 maj 2008 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram en nationell strategi för föräldrastöd. Intresset för utredningen har varit mycket stort (SOU 2008:31). Strategin har tagits fram i tillsammans med dem som i dag arbetar med stöd i olika former till barn och föräldrar. Strategin är utformad på så sätt det generella stödet ska kunna användas och finnas tillgängligt för alla föräldrar var de än bor. Från graviditeten fram tills det att barnet är arton år. ”Utgångspunkten för utredningen har varit att varje förälder är expert på sitt eget barn och har huvudansvaret för att barnet får växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse som det står i inledningen till FN:s barnkonvention”. Säger Inger Davidson (KD)

riksdagsledamot, särskild utredare för Föräldrastödsutredningen (Davidsson 2009). Många tonårsföräldrar utmanar sina föräldrar med att testa gränser. Att vara förälder till en tonåring är inte lätt. För många föräldrar kan det vara svårt att förhålla sig till detta. Förändringarna är många, hur man ska göra med utetid, läxläsning och alkohol t ex. Kompisar och media tar en allt större plats i

tonåringens liv och föräldrars påverkan minskas. Många föräldrar efterfrågar att få diskutera gemensamma förhållningssätt med barnets umgängeskrets föräldrar. Studier gjorda av den ideella föreningen Makalösa föräldrar, visar att föräldrar har ett stort behov att få diskutera gränsdragningar och regler som kan vara rimliga samt få information om tonårsvärlden (SOU 2008:31).

Barnombudsmannen gjorde en undersökning 2008 bland tonåringar som visar att 75 % ungdomarna anser att deras föräldrar behöver stöd från andra vuxna. På frågan ”vilket stöd och hjälp kan föräldrar behöva” blev svaret att föräldrar kan behöva hjälp och tips på trevliga saker att göra tillsammans med sin tonåring, hur man skapar regler och hur man ger beröm samt kritik till sitt barn. Hälften av ungdomarna hade svarat att deras förälder kan behöva råd om hur man får mer tid över för sina barn och hur man upptäcker att ens barn använder droger. Hur föräldrarna ska få stöd och hjälp ansåg ungdomarna var genom släkt, vänner och grannar eller gå en kurs. En tredjedel av de ungdomar som deltagit i studien ansåg att internetsidor och självhjälpsgrupper var ett bra alternativ.

Telefonintervjuer visade att 35 procent av föräldrar till tonåringar hade ett intresse av att delta i föräldrautbildning i grupp. Mammorna hade det största intresset, 48 procent medan pappornas intresse inte var lika högt, 22 procent. 30 procent av mammorna var intresserade av att delta i en webbaserad kurs medan endast 16 procent av papporna var intresserade av detta (SOU 2008:31).

Det finns ett behov bland många föräldrar att få stöd i sitt föräldraskap. Enligt SOU (2008) är det framförallt bland dem som har tonårsbarn. Till skillnad från familjecentraler eller familjecentrals liknande verksamheter där småbarnsföräldrar kan få hjälp och stöd, krävs nu en ”tonårscentral”. Detta skulle innebära en större samverkan mellan olika professioner såsom socialtjänst, pedagogisk personal, studie – och yrkesvägledare, psykolog, fritidsledare m fl. och ideella

organisationer såsom idrottsföreningar eller nykterhetsföreningar som har kontakt med ungdomar. Dessa bör utveckla ett gemensamt forum där föräldrar kan söka stöd och råd och information. Även om detta inte går att utveckla fysiskt så bör en virtuell familjecentral för tonårsföräldrar utvecklas. Som ett första steg bör detta vara en gemensam sajt på kommunens hemsida. Där kan alla de olika aktörerna presentera sina verksamheter och ge råd och stöd i frågor som rör kommunens olika tonårsgrupper. På sidan kan det t ex stå var ungdomsfester anordnas, hänvisa till föräldrastödprogram eller mötesplatser samt ge råd inför stora evenemang och helgdagar t ex skolavslutningar och lucia. Sajten skulle också kunna ge

information om langning och droganvändning. På sajten bör det även ges möjlighet för föräldrar att ställa frågor till experter (SOU 2008:31).

COPE

COPE- programmet bygger på inlärningspsykologi och social inlärningsteori men har även inslag av kognitiv attributionsteori, systemisk familjeteori och teorier om storgruppsprocesser. Syftet med programmet är att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende samt stärka dem i sin roll som förälder. Syftet är också att få ett bättre samspel i familjen och att skapa stödjande nätverk. COPE programmet arbetar utifrån en storgruppsmodell, mellan 25-30 föräldrar träffas samtidigt. Detta ger föräldrarna ett stort erfarenhetsutbyte. Deltagarna träffas två timmar en gång per vecka under 10 tillfällen. Varje tillfälle är noga strukturerat och avhandlar en strategi. Det kan t ex handla om hur man som förälder

uppmuntrar och berömmer sitt barn eller hur man hanterar problemsituationer. Varje gruppträff innehåller återkommande moment. Inför varje träff får deltagarna en hemuppgift baserad på den strategi man diskuterat grupptillfället innan, hur man lyckats med denna diskuteras sedan i smågrupper om 4-7 deltagare. Kursen fortsätter sedan med att spela upp videoinspelade scener där deltagarna får se en förälder som begår olika fel i sitt bemötande gentemot sitt barn. Detta diskuteras sedan i grupp. En bättre strategi än den i videoscenen diskuteras fram och spelas sedan upp av de som håller i COPE programmet, gruppledarna. Därefter får föräldrarna hitta andra situationer där samma strategi kan användas, detta övas sedan genom egna övningar. Slutligen planeras hur strategin ska tillämpas hemma på det egna barnet (Svenskacope 2008).

Det finns både COPE utbildningar som vänder sig till föräldrar med små barn och till tonårsföräldrar. Tonårs-COPE bygger på samma grundstenar som barn-COPE. Utbildningen går igenom tonårsförälderns olika roller som observatör, rådgivare, förhandlare och bestämmare. Vid varje lektionstillfälle tas tonåringars speciella problem upp som en miniföreläsning. I Tonårs COPE utbildningen tar man bl a upp hur man som förälder kan förstärka positivt beteende hos sin tonåring, hur man som förälder hanterar sin ev. ilska mot ungdomarna, hur föräldrar genom belöning och uppföljning ska lära sina tonåringar att genomföra en uppgift men också hjälper tonåringen med problemlösning. Kamratkretsen tas upp och diskuteras, hur viktiga är kompisarna och hur lite betyder familjen i tonåren. Föräldrarna får också lära sig hur de ska lära sin tonåring en

KOMET

Komets utbildningsprogram, KOmmunikationsMETod, inriktar sig främst till föräldrar samt lärare. Utbildningens grund är att lära föräldrar och lärare att

förmedla sig till barnet på ett bättre sätt, där tanken är att för att minska problemen är det den vuxne som bör förändra sitt uppträdande. Syftet med programmet är också att ge verktyg som leder till mindre bråk och konflikter både i hemmet och i skolan samt ger en bättre relation mellan de vuxna och barnet (Kometprogrammet 2009). Två gruppledare finns tillgängliga när föräldrarna träffas, medan lärarna endast har en handledare. Utbildningen går ut på att det ges ut verkliga förslag och man får övningar som man prövar att tillämpa i verkligheten mellan de gånger man träffas. Utbildningen går ut på att man är aktivt medverkande, och där ingår förslag, debatter samt idéer för bemötande av barn. Utbildning för tonårsföräldrar ska vara i grupp med två handledare. Deras grund är aktivt deltagande och man får som förälder faktiska uppslag på uppgifter att göra hemma. Då det mesta arbetet sköts av föräldern i hemmet, får föräldrarna flera hemuppgifter att finna lösningar på. Utbildningen av lärare är mindre intensiv än den för föräldrarna, där de har möte två gånger per månad vid åtta tillfällen, medan föräldrarna under 11 veckor har möte en gång per vecka. Den särskilda KOMET programmet som finns för ungdomar i åldern 12-18 år har inriktat sig på föräldrarna. Föräldrarna här är av stor vikt då denna ålder är början till frigörelse. Programmet svarar för att ge praktiska verktyg att klara av vardagen och de problem som uppstår i hemmet och de har möte åtta gånger där man bör vara aktiv i sitt deltagande. En viktig uppgift föräldern får med sig hem är att spendera tid med sin tonåring. Ett skriftligt underlag får föräldrarna som stöd. Innehållet i övningarna är att se möjligheter samt lösningar på de problem som uppstår och vid nästa möte pratar man om vilka svårigheter samt utmaningar man har stött på hemma

(Kometprogrammet 2009).

Föräldraskap och uppfostran

Efter flera studier vet man att familj, skola och kompisar är viktiga faktorer för hur tonåringen ska utvecklas och vad denna kommer att få för inställning till alkohol. Enligt Andersson (1995) visar forskning att det finns stora skillnader i familjelivet för den tonåring som helt avstår från alkohol och den som väljer att berusa sig. De tonåringar som inte drack alkohol hade en mer öppen relation till sina föräldrar och de kunde vända sig till dem för råd och vägledning. De tonåringar som drack alkohol fick mindre uppmuntran från sina föräldrar. Tonåringens frigörelse är viktig, men kan hindras genom en allt för nära relation till föräldrarna i tonåren. Framförallt flickor kan känna ett behov av att trotsa sina föräldrar för att kunna skapa en egen identitet. Om relationen mellan förälder och barn kan beskrivas som god eller dålig finns det tre aspekter att ta hänsyn till: grundläggande omsorg, konsekventa förväntningar och öppen kommunikation (Andersson 1995).

När ett barn föds finns det ingen som med all säkerhet kan veta hur förhållandet mellan detta barn och dennes föräldrar ska bli när hon blir tonåring. Men det finns en uppsjö olika experter som gärna vägleder föräldrar i sitt föräldraskap. Det är ingen mer än föräldern själv som kan avgöra ifall metoden är rätt eller fel, så länge det inte skadar barnet. Förr kunde uppfostran delas upp i termer som auktoritär och fri uppfostran, det är inte lika enkelt i dagens moderna samhälle då det finns en uppsjö av olika metoder och teorier.

I tidskriften Fokus tar man den 18 januari 2008 upp problematiken kring barnuppfostran i dagens samhälle. Dagens familjer anses idag förvirrade kring ämnet. Trots att föräldrar idag är pålästa kring ämnet, råder det ändå en tvekan kring vad som är rätt och fel. Det finns en hel del experter som alla vill övertyga föräldrar om att just deras metod är den riktiga. ”Dagens föräldrar tar inget för givet. De skaffar sig kunskaper om barn och uppfostran, men kunskaperna gör det inte alltid lättare, utan ofta svårare att vara förälder. Det finns så många val, och det skapar en stor osäkerhet” menar Margareta Bäck-Wiklund, professor vid Göteborgs universitet, som forskar om modernt föräldraskap (Udovic 2008). Några av de experter som dagens föräldrar läser och lyssnar på idag enligt Ana Udovic (2008) är Bent Hougaard och Jesper Juul, där Hougaard s representerar den mer auktoritära fostran medan Juul står för den anti auktoritära. Vi kommer nedan att kort beskriva de olika experternas teori kring barnuppfostran för att sedan kunna diskutera de olika metoderna när vi analyserar vårt empiriska material.

Curlingföräldrar och servicebarn

Bent Hougaard är dansk barnpsykolog som under 2000- talet blev känd för att satt ord på föräldrar som hela tiden hindrar sina barn från motstånd och skämmer bort dem. Han kallar dessa curlingföräldrar, de sopar undan framför sina barn.

Resultatet av föräldrarnas goda gärning blir istället bortskämda barn som innerst inne mår dåligt av att hela tiden bli servade och överösta med saker. Hougaard menar att dessa barn till curlingföräldrar får problem i skolan och i värsta fall kan de sluta som våldsbenägna ungdomar. Bent Hougaard anser att många vuxna är rädda i sitt förhållande till barnen och att vi har avskaffat auktoriteten utan att ersätta det med någonting nytt, mer auktoritet skulle ge färre våldsamma tonåringar menar han. Hougaard har en teori om att föräldrar idag är rädda att skada barnets självförtroende genom att ta konflikter med dem. För att ett barn ska må bra och kunna anpassa sig till samhället måste det känna till de regler som råder. Dock menar inte Hougaard att man alltid behöver vara sträng mot sitt barn men att vara konsekvent är viktigt (Hougaard 2004).

Det kompetenta barnet

Den danske familjeterapeuten Jesper Juul anses vara Bent Hougaards raka

motsats. Han är av åsikten att barn blir kränkta av bestraffningar och att ett kränkt barn även lär sig kränka andra barn. Ett barn som sätter sina egna behov i främsta rummet menar han är ett s k curlingbarn eller på annat sätt blivit sviket. När ett barn gör fel måste föräldern förstå att agerandet varit meningsfullt på något vis och att det är upp till föräldern att tolka på vilket sätt och varför barnet gjorde så. Föräldern ska i detta läge inte kritisera. Föräldern ska vara sitt ”autentiska jag” och inte agera rollen som fostraren. Juuls lösning på föräldrarnas dåliga samvete och dagens stressrelaterade problem är att föräldrarna istället för att lämna barnen på dagis är hemma de första 8-10 åren (Juul 1997).

Sambandet mellan uppfostran och alkohol

Andersson (1995) menar att när sambandet mellan uppfostran och

alkoholanvändande diskuteras finns det två olika uppfattningar. Antingen ställer föräldrarna för få krav eller så är föräldrarna allt för krävande och kontrollerande gentemot sina barn. Det ena menar att ”låt gå anda” skapar självständiga barn som nyttjar alkohol i njutningssyfte. Vidare menar Andersson (1995) att den andra uppfattningen är att en alltför auktoritär disciplin får barnet att vilja bruka alkohol

i rent uppror. Det har utvecklats en modell över föräldrars uppfostringsmetod grundad på två saker: föräldrars krav och föräldrars lyhördhet (Andersson 1995). I modellen finns det fyra typer av beteenden hos föräldrarna. 1. Auktoritär

hållning gentemot barn, 2. Auktoritativ hållning gentemot barn, 3. Eftergiven – tillåtande hållning gentemot barn, 4. Försumlig hållning gentemot barn. Den auktoritativa hållningen sägs vara den bästa när det gäller att bygga upp barnets sociala kompetens och självkänsla. De andra förhållningssätten, auktoritära, eftergivna och försumliga, riskerar att hindra barnet att utveckla både självkänslan och den sociala kompetensen. Detta menar man i sin tur kan leda till ett avvikande beteende (Andersson 1995).

För att komma fram till kopplingen mellan pojkars introduktion till alkohol och kompisars avvikande beteende, föräldrars alkoholvanor och uppfostringsmetoder har man studerat hundra pojkar och deras föräldrar. Studien visade att

uppfostringsmetoden hade större betydelse i sammanhanget än ifall föräldern själv brukade alkohol eller inte. Bristande övervakning från föräldrarna spelade en stor roll då detta kunde leda till att barnet skulle umgås med kompisar som brukar alkohol, vilka indirekt skulle påverka barnet att själv bruka alkohol (Andersson 1995).

Skillnader mellan kön och klass

Enligt Paula Liljeberg, som är överläkare på Maria ungdom i Stockholm har antalet unga flickor som dricker alkohol ökat markant, från 30-50% under de senaste åren (Borneskans 2006). Många av familjerna till alkoholdrickande döttrar kännetecknades av saknad av omsorg och ömhet gentemot dottern, men även allt för överbeskyddande, dottern tilläts inte att bli vuxen och fatta egna beslut. Förhållandet till pappan var inte bra, döttrarna i dessa familjer såg sin pappa som avlägsna, kyliga och överdrivet bevakande. Enligt Andersson (1995) har en

undersökning som gjort i Sverige visat att det är lika vanligt mellan båda könen att föräldrar har kännedom om att barnen varit berusade. Föräldrarnas reaktioner på situationen var dock olika. Pojkarna skämtade man med om berusningen eller så brydde sig föräldrarna inte alls medan flickorna fick ett allvarligt samtal med föräldrarna. Bland högkonsumerande tonåringar var dock beteendet annorlunda, helt motsatt. Föräldrarna till högkonsumerande tonårsflickor brydde sig inte om flickornas rus medan pojkarnas togs på allvar (Andersson 1995). Det är i unga år vi grundlägger våra alkoholvanor och de följer ofta upp i vuxen ålder. En

intressant synpunkt är att det är tillgången till alkohol följer ekonomin, så de som har mer pengar har också lättare för att skaffa alkohol. Detta innebär att det är i de förmögna regionerna man dricker mer. Det är dock viktigt att poängtera att det är fler ungdomar som väljer att inte dricka, medan det finns en mindre grupp som då dricker mer och det är i denna grupp det blir allt vanligare med tjejer som dricker mer. Jämlikhetsutveckling kan vara en av de bidragande orsakerna menar Björn Trolldal som är alkoholforskare vid centrum för folkhälsa (Borneskans 2007).

Att vara en god förebild om man dricker som förälder

I en amerikansk kongressrapport beskrivs ärftlighet vid alkoholmissbruk så här: ”Det finns klara bevis på att en av de faktorer som har starkast samband med alkoholism är att vara son, dotter eller syskon till en alkoholist” (Andersson 1995). Det är psykologiska och sociala faktorer som inverkar på dryckesvanorna och det är sambandet mellan ärftliga egenskaper och omständigheter i miljön som medverkar till att alkoholism utvecklas. Barn har föreställningar om alkohol

tidigare än att de själva kan bruka den, dessa föreställningar säger oss hur barnet kommer att förhålla sig till alkohol i framtiden. Föräldrar som regelbundet brukar alkohol ger signaler till sina barn om att ett sådant beteende är accepterat och kanske tom nödvändigt i tillvaron. En undersökning i svenska grundskolan gav resultatet att ungdomar som lärt sig att dricka på hemmaplan drack mer än andra ungdomar när de var ute bland sina kompisar. Studier har visat att ungdomar överlag förblir nyktra och drogfria om föräldrar och syskon är det (Andersson 1995). Vår alkoholkultur har idag ändrats från att ha druckit under veckosluten till att dricka lite men oftare t.ex. på en vardag efter arbetet menar beteendevetare Björn Lindell (Borneskans 2008). Som förälder är man en förebild för sina barn och risken är stor att de tar efter det beteende, och även kan få problem med alkohol senare i livet. Man ska som förälder inte bli absolutister utan man ska dricka klokt och med måtta. Björn menar också att det är bra att varsko barn på att alkohol är något som kommer att finnas i samhället. Men man bör visa ungdomar att man ska respekt för alkohol och inte dricka så att man mår dåligt psykiskt och fysiskt dagen efter. Desto senare man som ung har sin alkoholdebut, desto bättre är det för dem senare i livet – och naturligtvis även bättre även som ung, det minskar alkoholproblemen. En studie som folkhälsoinstitutet har gjort visar att 385 000, vart femte barn vistas i en familj som har förhöjd alkoholkonsumtion, riskbruk. Det är också skillnad på hur man dricker, om man dricker för att t.ex. få tröst, dricka sig berusad för att man firar något eller om man tar ett glas vin till maten menar Björn Lindell (Borneskans 2008).

Bjuda sin tonåring på alkohol hemma

Det råder självklart olika uppfattningar kring att bjuda barn på alkohol. Det finns de föräldrar som tycker att man ska låta bli och de finns de som anser att det är bra att avdramatisera det genom att bjuda på alkohol i hemmet. Kanske ett glas vin till maten eller en öl i bastun. Det finns även de som gärna låter barnet smaka ur förälderns glas för att barnet ska få smaka hur äckligt det är men föräldern skulle aldrig låta barnet få ett eget glas med alkohol. Föräldrar som svarat på hur de gör i sitt hem svara ofta att de gör likadant som deras föräldrar gjorde gentemot dem. Föräldern gör det som den anser är bäst för sitt barn. Forskning har dock bevisat att de barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer än de som inte får det. En tonåring dricker sällan för att det är gott eller för att koppla av, så som vuxna gör. De dricker oftast för att bli fulla. Det har stor betydelse vilken attityd föräldern har gentemot att barnet dricker utanför hemmet. Bland elever i nionde klass som har alkoholliberala föräldrar har ca hälften varit berusade fyra gånger eller mer. Bland de som hade mer restriktiva föräldrar var motsvarande siffra mindre än en femtedel (Alkoholkommittén 2002). Idag är det färre föräldrar som bjuder sina barn på alkohol, men för 20 år sedan visade Ulla Marklund upp ett forskningsresultat som menade att de ungdomar vilkas föräldrar bjuder på alkohol har en tendens att få större alkoholproblem än vad de ungdomar får där

föräldrarna inte bjuder sina barn på alkohol. Vid en uppföljning är det fortfarande samma problem (CAN 2000).

TEORETISKA BEGREPP

För att kunna göra en analys av våra frågeställningar har vi använt oss av

gör, i hanterandet av tonåringar och alkohol. Då vi i vår frågeställning intresserar oss för könsskillnader har vi valt att använda begreppet respektabilitet och könsteorin för att försöka förklara eventuella skillnader könsmässigt. Vi ser problemet kring vårt syfte och ämne som någonting som är kopplat till samhället och samhällsförändringar varför vi anser att ontologisk trygghet samt två

socialisationsagenter, primära socialisationen och sekundära socialisationen som begrepp som kan förklara. Dessutom anser vi att alkoholfrågan handlar mycket om moral och generella värderingar varför Meads generaliserade andre även kan kopplas till vårt ämne.

Ontologisk trygghet

Begreppet är myntat av Giddens och handlar om en känsla av att kunna lita på sin omgivning och att veta hur man ska kunna handskas med faror och hot. Giddens menar att rutiner hjälper till att strukturera tillvaron och hindrar känslor av otillräcklighet och ångest. Rutinerna och reglerna är det som håller samman vardagslivet. Inte förrän människan tas ifrån dessa rutiner förstår hon hur viktiga de är. När vardagen får stora förändringar och rutinerna ruckas uppstår kritiska situationer. Människan pendlar hela tiden mellan att uppnå ontologisk trygghet och en medvetenhet om de risker som skapas i det moderna samhället. De risker som de kan utsättas för hör till globaliseringen. Även personliga problem är ett hot. Människan utvecklar olika strategier och skydd för att klara av dessa hot och risker. I vår senmoderna tidsålder ser man familjerelationen som någonting man aktivt måste arbeta med. Både samspelet och den känslomässiga relationen mellan föräldrar och barn har blivit allt viktigare, även tillit är mycket viktigt (Giddens 2003).

Den ontologiska tryggheten kan uppnås menar Giddens genom att man utformar svar på vissa existentiella frågor. Giddens existentiella frågor handlar om

människors erfarenhet av att leva i det posttraditionella samhället och varför det är viktigt för människor att uppnå den ontologiska tryggheten. Han menar att när samhället förändras och traditioner försvagas blir det nödvändigt att konstruera en identitet och en livshistoria. Den ontologiska tryggheten som försöker bibehållas hotas hela tiden av samhällsförändringen (Månsson 2007). Den senmoderna människan präglas av ett sökande efter auktoriteter som kan vägleda dem i hur de ska leva sitt liv och hur de ska hantera problem. Detta leder till att mycket av identiteten formas utifrån de signaler som kommer från massmedia. Människan försöker här uppnå och behålla känslan av ontologisk trygghet (Johansson 2004). Internet blir denna massmediala hjälp. Massmedia blir den auktoritet som kan vägleda dem. Genom internet kan människor få kontakt och skapa relationer med andra människor utan att behöva befinna sig på samma plats och ändå känna tryggheten av att inte vara ensam (Johansson 2004).

Den generaliserade andre

Begreppet kommer från George Herbert Meads teori symbolisk interaktionism som lägger tonvikt på att samspel och interaktion mellan individer sker med hjälp av symboler och tolkning av deras mening. Ett barn utvecklas enligt Meads teori

genom att imitera andra i sin omgivning. Barnets imitationslekar i sandlådan utvecklas senare att bli komplicerade lekar där barnet leker vuxen. Detta kallar Meads för rolltagande och barnet lär sig här hur det är att befinna sig i en annan människas situation. Under denna fas utvecklar barnet en självuppfattning, ett själv. Nästa steg i utvecklingen sker vid ca 8 års ålder, då barnet börjar delta i mer organiserade lekar, det är här barnet börjar förstå de generella värderingar och den moral som allt socialt liv baseras på. För att barnet ska kunna leka dessa

organiserade lekar krävs det att barnet känner till spelreglerna, de måste utveckla en förmåga att förstå rättvisa och delaktighet på lika villkor. I denna fas lär sig barnet det som Mead kallar den generaliserade andre, de allmänt accepterade värderingar och moralregler som finns i den kultur där barnet växer upp (Månsson 2007) .

Primära socialisationen och sekundära socialisationen – två socialisationsagenter

I början av 1900- talet skapade Emile Durkheim begreppet socialisation. Med detta menar han den vuxna generationens påverkan på de som inte blivit mogna för samhällslivet ännu. Uppfostran och uppväxtvillkor förknippas ofta med begreppet socialisation, man talar då om barnets väg in i vuxenlivet. I dessa sätts grunden för könsrollen, språket, moralföreställningar och självuppfattningen. Sociologer menar att socialisationen innefattar två generella faser som inkluderar olika socialisationsagenter, här menat grupper eller sociala sammanhang där socialisationsprocesser sker. Man skiljer oftast mellan primär och sekundär socialisation. Socialisationen håller på hela livet, från barndomen och framåt. Socialisationsprocessen återspeglar de förändringar som sker i samhället. Det betyder att normer och värderingar kan se annorlunda ut i olika generationer. 60-talisterna fick under sin uppväxt höra talas om kris och fick uppleva hög

arbetslöshet på 80- talet. Socialisationen handlar om överföringen av värderingar, beteenden, kunskap och attityder som sker mellan individer och grupper i

samhället (Callinicos 2001).

Den primära socialisationen syftar till att tillgodose barnets utveckling under de första åren, dock behöver den inte vara begränsad till de första levnadsåren, både vad gäller den motoriska, kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling. Barnet utvecklar under denna tid språket och de grundläggande beteendemönster som blir utgångspunkten för senare inlärning. Denna utveckling sker främst genom

familjen, föräldrarna och även i vissa fall daghem eller andra instutitioner. Genom hela livet lever vi ofta i primära sammanhang, vilket påverkar våra liv genom att vi har nära kontakt med andra människor (Callininicos 2001). Det finns skillnader på socialisationen i olika kulturer. I andra kulturer än det västerländska finns det en mer tydlig åldersklassindelning tillsammans med riter som gör det tydligt för individen om övergången till vuxenvärlden. Det påstås att ungdomar i de traditionella samhällena har mycket lättare att träda in i vuxenrollen än de i västvärlden, då de inte har så mycket tidigare inlärda kunskaper att ”lära bort”. I vårt västerländska samhälle innebär tonåren att barnet inte längre får vara barn, de ska inte längre leka med leksaker eller uppföra sig barnsligt. I de traditionella kulturerna har ungdomarna sedan länge arbetat vid sidan av en vuxen vilket gör att denna förändringsprocess inte blir lika radikal (Giddens 2007).

Den sekundära socialisationen betyder att personen tillägnar sig och övar in speciella färdigheter så att individen kan fungera i enlighet med samhällets normer och målsättningar (Callinicos 2001). Att vara äldsta sonen i en familj kunde förr innebära att han skulle ta över faderns arbete, medan kvinnans roll var att vara i hemmet och hennes liv styrdes av vilken position hennes far eller make hade. Man kan sammanfatta dåtiden med att identiteterna formades utifrån det samhälle de föddes in i (Giddens 2003).

Den är speciellt förknippad och knuten till utbildningssystem, till skolor (Callinicos 2001).

Könsteori

Vi har använt oss av Skeggs (2006) och Angelöw & Jonsson (2000) när det gäller könsrollsteori. Kvinnor och män blir uppfostrade in i olika roller, könsroller, vilka ofta är till mannens fördel (Skeggs 2006). Pojkar lär sig ofta att vara självständiga, däremot bör flickor vara passiva (Angelöw & Jonsson 2000). Pojkar tar sig för mer i livet. De är inte så finkänsliga som flickor kan vara. Flickor väntar på sin tur, pojkar ser till att det blir deras tur. Man har på så sätt olika makt både i samhället och i hemmet (Skeggs 2006). Resultatet blir olika världar. En

kvinnovärld och en mansvärld. Dessa två världar är inte lätta att förena på grund av män och kvinnors olika syn på varandra (Angelöw & Jonsson 2000). Vi har olika sätt att tänka, uppföra oss och bete oss på. Vi har olika yrken och till och med ofta olika intressen. Även språket mellan könen skiljer sig. Mannens språk är grövre, mer burdust och inte lika finkänslig som kvinnans. Språket mellan könen är motsatt. Omgivningen och samhället spelar en stor roll här. Kvinnor intar en mer beroendeställning än vad män gör. Kvinnor förväntar sig också själva att det inte är de som ska bestämma utan överlåter det gärna till mannen. Samtidigt handlar femininet om att ha kontroll. En kvinna vill gärna ha kontroll över sin familj. Kontroll kan betyda makt (Skeggs 2006). På så sätt skapar hon den makt hon annars inte får. Hon får kontroll över sitt liv och där ingår självständighet.

Respektabilitet

Skeggs (2006) menar med respektabilitet att visa att vissa människor strävar efter att bli respekterade. Speciellt de som inte är det i andras ögon. Det är ett sätt att vara, ett sätt att bli sedd. Respektabilitet är också att tillhöra någon, som t.ex. en viss klass i samhället. Såsom skillnaderna är mellan det som Skeggs (2006)

beskriver som arbetarklass och icke arbetarklass, respektabla och icke respektabla. Hur mycket makt och auktoritet man får. Respektabilitet utvisar vad en klass i samhället är (Skeggs 2006).

Vi har kopplat respektabilitet till olika samhällsklasser men också till hur flickor bör vara och uppträda. Män tillåts prova på mer medan kvinnors uppfostran är hårdare och de har fått lära sig vad respektabilitet innebär på ett annat sätt än pojkar har fått. Dock är respektabiliteten viktig för klassamhället. Alla önskar sig respektabilitet. En klassindelning kan ge intryck på det alldagliga livet (Skeggs 2006). I mångas tycke är det viktigt med klassindelning.

RESULTAT

Nedan följer våra resultat av vår observation. Vi väljer att presentera föräldrars inlägg från internetsidorna Familjeliv.se och 1318.se genom att kursivera texten. Under denna rubrik resultat har vi även valt att väva in analysen som är kopplad till de teoretiska begrepp vi valt att använda för att analysera dessa föräldrars tankar kring deras barn och alkoholkonsumtion, samt den sammanfattning vi gjort efter att ha läst inläggen.

Barn över 18 år och alkoholkonsumtion

En populär och omdiskuterad fråga vi hittar i forumen handlar om hur föräldrar resonerar kring deras barns alkohol konsumtion när de fyllt 18 år. Det vill säga när barnet är gammal nog att köpa alkohol på krogen men inte på systembolaget. Det råder i trådarna en viss oenighet kring frågan ifall man ska bjuda eller förbjuda alkohol efter att barnet fyllt 18 år.

” Vi bjuder på t ex vin eller öl till maten men vi festar inte ihop med 19-åringen. Och köper inte ut på systemet.”

” Självklart ska en 18-åring kunna få dricka hemma då han/hon är myndig och som sagt får köpa sprit på krogen för dyra pengar. Man måste ju kunna lita på en vuxen person”

” Jag litar på min dotter, hon har alltid skött sig. Vi har alltid kunnat prata öppet om allting”

”Herregud de får lov att köra bil, de får lov att rösta och de anses i övrigt som vuxna, varför skulle de inte kunna få bära hem sprit från systembolaget”

”Det finns en anledning till att det finns en åldersgräns, barn ska inte dricka!”

” Med tanke på hur dyrt det är på krogen idag och med tanke på hur osäkert det är att festa på krogen ser jag hellre att min son och hans kompisar sitter hemma hos oss och dricker några öl.”

Analys

De flesta inlägg och svar som skrivs i dessa trådar antyder att föräldern måste våga lita på sitt barn. Vår tolkning av detta är kopplad till Giddens ontologiska trygghets begrepp. För att tonåringen ska kunna klara sig i dagens tuffa samhälle måste hon klara sig själv samtidigt som det är en viktig del för

identitetsskapandet. Människan bör vara utrustad med den ontologiska tryggheten för att klara av det individualistiska samhälle vi lever i idag.

Majoriteten av alla de trådar och inlägg som tog upp problemet kring att bjuda eller förbjuda sina barn över 18 år alkohol, visar att föräldrar anser att det inte är lämpligt att bjuda sina barn på alkohol. De som ställer sig positiva till att bjuda menar i de flesta fall att barnen ska lära sig hantera alkohol och då menar några föräldrar att det bästa är att de får göra det under uppsikt och lära genom att ta ansvar för sina handlingar. Denna åldersdiskussion kan anses väldigt förvirrande för en 18 åring, eller tonåring överhuvudtaget. Är ungdomen barn eller vuxen? I vårt västerländska samhälle kan man säga att tonåringen befinner sig i ett ”ingenmansland” då de varken är barn eller vuxna, de försöker vara vuxna men behandlas av lagen som barn. Tillskillnad från andra kulturer där det finns en tydlig åldersklassindelning tillsammans med riter som gör det tydligt för individen om övergången till vuxenvärlden. Det påstås att ungdomar i de traditionella samhällena har mycket lättare att träda in i vuxenrollen än de i västvärlden, då de inte har så mycket tidigare inlärda kunskaper att ”lära bort”. I vårt samhälle innebär tonåren att barnet inte längre får vara barn, de ska inte längre leka med leksaker eller uppföra sig barnsligt (Giddens 2007).

Traditioner

En av de stora frågorna vi kan se diskuteras är hur man hanterar alkoholfrågan kring traditionella evenemang såsom lucia, skolavslutningar, midsommarfirande och valborg etc. Under dessa firanden är det vanligt att föräldrarna själv väljer att bruka alkohol.

”Ska man låta tonåringen dricka vid dessa speciella tillfällen, om nej betyder det att jag själv inte heller kan dricka? Det brukar ju heta att de inte gör som man säger utan som man gör”

” I vårt hus har vi firat alla som tagit studenten med en vinflaska i present - den första "legala" i livet!”

” Vi dricker alltid en julsnaps innan Kalle Anka”

”Här är det nolltolerans för alla under 18. Vi köper inte ut, vi bjuder inte och de får inte dricka hemma. Ja, de har inte tillåtelse att dricka någon annanstans heller, men i det fallet har vi förstås ingen koll förrän efteråt. Alla som fyllt 18 får dricka alkohol om de vill, men den som dricker här hemma får vara mycket måttlig eftersom vi fortfarande har småbarn i huset. Vi köper inte ut från systemet även om någon fyllt 18, men maken kan bjuda på ett glas öl eller vin, och på nyårsafton bjuder vi på champagne.”

Under många av dessa tillställningar dricker föräldrarna själva vilket får föräldrarna att känna en osäkerhet om att de kan vara strikta och bestämda gentemot sina barn.

Analys

Vi tror att det finns en norm bland ungdomar att dricka alkohol under dessa tillfällen, vilket gör dem till avvikare ifall de inte gör det. Utifrån den sekundära socialisationen kan man tolka föräldrarnas tillåtande attityd genom att föräldern hjälper barnet att öva in de speciella färdigheter som behövs för att fungera i