S T A T E N S
V Ä G I N S T I T U T
S T O C K H O L M
MEDDELANDE 45
ARBETSBESKRIVNINGAR FÖR
BITUMINÖSA VÄGBELÄGGNINGAR
Standard Specifications for Bituminous Pavements
UTGIVNA OCH FASTSTÄLLDA
AV
KUNGL. VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
ÖVER
PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET
OCH STATENS VÄG1NSTITUT
M e d d e la n d e n *
1. Förslag till vägnomenklatur. Del I. Allmänna benämningar samt speciella benäm ningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnads-
arbeten, konstarbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken. (Utgånget) ... 1925
2. Protokoll från det av Svenska väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan i Luleå den 5 och 6 oktober 1925 ... 1926
3. Erfarenheter från Svenska väginstitutets trafikräkningar åren 1924—1925, av E. N ordendahl... 1926
4. Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år 1925. Trafikens för delning å vägnätets olika delar,trafikmängder m. m. Del II. Några erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för väg- ändamål, av E. Nordendahl. Del. III. Vägbeläggningar av silikatbehandlad makadam ... 1927
5. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand ledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen, E Nordendahl och N. WibecJc. (Utgånget, se medd. 14) ... 1927
6. Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bil ringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet. Bilaga: H. Kreiiger: Vibrationsmätningar i Norrköping 1926 ... 1927
7. Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen å vägar, av G. Blum. (Utgånget) ... 1927
8. Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R. Schlyter. (U tgånget)... 1928
9. Provvägen vid Braunschweig. (Utgånget) ... 1928
10. Gatu^ och vägbeläggningars slirighet, av E. Nordendahl. (Utgånget) ... 1928
11. Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägmaterial av jord- och bergarter... 1928
12. Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av E. Nordendahl. (Utgånget)... 1929
13. Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av på gående undersökningar. I, Av G. Beskow. (Utgånget) 1929
14. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand ledning i användningen av dessa medel. Andra omarbetade upplagan... 1929
15. Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar. II. Av G. Beskow ... 1929
16. Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E, N ordendahl... 1929
17. Provväg vid Kristianstad mellan Ringelikors och Västra Göinge härads gräns på vägen Kristianstad—Hässleholm ... 1929
18. Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om orsakerna till vågbildning å vägarna, av Fr. Enblom och G. B lu m ... 1929
19. Provvägen i Gävle på västra utfartsvägen ... 1929
20. Vägstudier i Danmark år 1929, av N. von Matern ... 1930 (Forts, å omslagets 3:e sida.)
S T A T E N S
V Ä G I N S T I T U T
S T O C K H O L M
M EDDELANDE 45
ARBETSBESKRIVNINGAR FÖR
BITUMINÖSA VÄGBELÄGGNINGAR
S ta n d a r d S p e c ific a tio n s f o r B itu m in o u s P a v e m e n ts
UTGIVNA OCH FASTSTÄLLDA
AV
KUNGL. VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
S T A T E N S R E P R O D U K T I O N S A N S T A L T
Sid.
Företal ... 5
Bestämmelser för tillverkning och leverans av stenm aterial till bituminösa beläggningar ... 7
Bestämmelser för tillverkning och leverans av bindemedel till bituminösa beläggningar ... 11
Anvisningar för provtagning av material till bituminösa beläggningar ... 17
A r b e t s b e s k r i v n i n g a r fö r: Impregnering och ytbehandling av grusväg... 21
Hyvelblandning, beläggningens tjocklek omkring 5 cm ... 25
Helindränkning med varm asfalt, beläggningens tjocklek omkring 6 cm 31 Helindränkning med varm asfalt, beläggningens tjocklek omkring 4 cm 35 Helindränkning med asfaltemulsion, beläggningens tjocklek omkring 6 cm 39 Helindränkning med asfaltemulsion, beläggningens tjocklek omkring 4 cm 45 Halvindränkning med asfaltemulsion, beläggningens tjocklek omkring 6 cm 51 Helindränkning med varm tjära, beläggningens tjocklek omkring 6 cm 57 Helindränkning med varm tjära, beläggningens tjocklek omkring 4 cm 63 Tjärbetong, beläggningens tjocklek omkring 6 cm ... 67
Tjärbetong, beläggningens tjocklek omkring 4 cm ... 71
Tjärbetongmakadam, beläggningens tjocklek omkring 6 cm... 77
Tunt slitlager av sandasfalt, slitlagrets tjocklek 1,5 cm ... 81
Tunt slitlager av topeka, slitlagrets tjocklek 2 cm ... 87
F Ö R E T A L .
H alv perm anenta beläggningar hava u n der senare år k o m m it till stor a n vä n d n in g .
Det växande behovet av d y lik a beläggningar i v å rt lan d föranledde K ungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen a tt år 1934 u tg iv a arbetsbeskriv n in g a r för vissa slag av halv p erm an en ta bitum inösa beläggningar. Det fra m h ö lls därvid, a tt dessa arbetsbeskrivningar voro avsedda a tt senare kom pletteras m ed beskrivningar för a n d ra belägg ning styper.
S å d a n kom plettering har n u verkställts. I sa m band därm ed hava de år 1934 u tg iv n a arbetsbeskrivningarna reviderats, va rjä m te n y a bestäm m elser för stenm aterial och bindem edel för b itum inösa beläggningar sam t a n v isn in g a r för p ro vta g n in g utarbetats. N u n ä m n d a bestäm m elser, a n visn in g a r och arbetsbeskrivningar, som publiceras sam lade i detta m ed delande, hava fa ststä llts och u tg iv its av K ungl. Väg- och Vattenbygg nadsstyrelsen i m a rs 1935.
A rb etsbeskrivningarna avse flertalet bitum inö sa beläggningar av s ta n d a rd ty p , som enligt gälla n d e bestäm melser få u tfö ra s m ed bidrag av till vä g u n d erhå ll avsedda statsm edel. B estäm m elserna för tillv e rkn in g och leverans av sten m a teria l och bindem edel, ävensom a n v isn in g a r för p r o v tagning, g ä lla dock sa m tlig a slag av b itum inösa beläggningar.
U tarbetandet av dessa bestäm melser och arbetsbeskrivningar har enligt u p p d ra g av K ungl. Väg- och V attenbyggnadsstyrelsen verkstä llts av en delegation, bestående av vä ginspcktörerna K. Kinch, Fr. P lom an och A. Södergren (delegationens ordförande) sa m t civilingenjörerna N. von M atern, Fr. Schutz och N. Wibeck. S tatens V ä gin stitut h ar m edverka t vid arbetet, i det a tt in stitu tet u ta rb e ta t förslag till bestäm m elser och beskrivningar, varefter förslagen behandlats av n ä m n d a delegation. In o m
in stitu te t h a r fö ru to m de tre sistn ä m n d a m ed lem m arna i delegationen, n ä rm a st civilingenjören S. H allberg d elta g it i arbetet. Genom korrespon dens och konferenser h a r sam arbete ägt ru m m ed Statens Provnings- a n sta lt sa m t m ed ett fle rta l sa k ku n n ig a .
S tockholm den 30 m a rs 1935.
KUNGL. VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
S te n m a te ria l
" 1935
B e stä m m e ls e r för
Tillverkning och leverans av
stenmaterial
till bituminösa beläggningar.
Sten m a teria lets ben ä m nin g .
S in g el, e tt i n a tu re n i fo rm av ru n d ad e stycken förekom m ande ste n m aterial, som p a s se ra r sik t med 60 mm f r i m askvidd och k v a rs ta n n a r på sik t med 2 mm f r i m askvidd.
M a kadam , e tt med konst k ro ssa t ste n m a te ria l, som p a s s e ra r sik t med 60 m m f r i m askvidd och k v a rs ta n n a r på sik t m ed 2 m m f r i m askvidd.
Sand, e tt i n a tu re n förekom m ande ste n m a te ria l, som p a s s e ra r sik t med 2 mm f ri m askvidd och k v a rs ta n n a r på sik t med 0,075 mm f r i m askvidd.
S te n m jö l, e tt vid sten k ro ssn in g och so rte rin g b ild at fin k o rn ig t ste n m aterial, som p a s se ra t so rte rin g sa n o rd n in g en s m in sta hål. D ä re st så e r fo rd ra s, angives vid b eställn ing övre sto rlek sg rän sen .
P ågrus fö r y tb eh a n d lin g , e tt av singel eller m akad am u ts o r te r a t ste n m aterial.
Filler, e tt fin p u lv ris e ra t ste n m a te ria l, som fu llstä n d ig t p a s se ra r sik t med 0,075 mm f r i m askvidd. M aterial, som väsentligen b e s tå r av filler, benäm nes fillerm a terial.
Med h än sy n till storleken benäm nes ste n m a te ria le t e fte r k o n tro llso rte rin g på p lan a s ik ta r (m ed k v a d ra tisk a h ål) genom an givande av en u n dre och en övre sto r leksgräns.
S to rle k sg rä n se rn a benäm nas e fte r h ålsto rlek en hos s ik ta r i den i det fö ljan de u n der »provning av sten m aterial» ang iv n a sik tserien . Den un dre sto rlek sg rän sen benäm nes e fte r den sikt, som p a sseras av 15 v ik tp ro cen t av ste n m a te ria le t, eller, om en m ot d e tta ta l sv aran d e sik t i sik tse rie n saknas, n ä rm a s t m in d re sikt. Den övre sto rlek sg rä n se n benäm nes e fte r den sikt, som p a sseras av 95 v ik tp ro cen t av ste n m a te ria le t, eller, om en m ot d e tta tal sv a ra n d e sik t i sik tse rie n saknas, n ä rm a s t s tö rre sikt.
Exem pel. N edanstående, n u m erisk t och g ra fis k t besk riv n a ste n m a te ria l benäm nes med h änsyn till storlek en 16— 35 mm.
Sikt med fri maskvidd mm Totalt passerande viktmängd % 40 100 35 98 30 90 95 % 25 65 20 16 30 12 15 % 11 5
Sten m a te ria le ts allm änna b e s k a ffe n h e t.
R å m a te ria l fö r m akadam skall b estå av hom ogen, tä t, h å rd och fin k o r nig b e rg a rt. F ä lts te n eller singel f å r e n d a st an vän das som rå m a te ria l fö r m akadam e fte r ko n tro llan ten s m edgivande och skall hav a e tt m in sta tv ä r- m ått, som ä r m in st tr e g å n g e r s tö rre än den fra m stä lld a m akadam ens övre sto rlek sg rä n s. V ittr a t b e rg f å r ej använ das.
S te n m a te ria le t skall v a ra i det n ä rm a s te f r i t t f r å n lera och a n d ra f ö r o ren in g ar, h ava tilln ärm elsev is ren a y to r sam t f å r ej i n ä m n v ä rd o m fa tt n ing innehålla p la tta eller lån g sm ala ste n a r.
S ten m aterial, s ä rs k ilt det m ate ria l, som användes till p åg ru s, skall h av a god m o tstån d sfö rm å g a m ot k ro ssn in g och nötning.
F ille rm a te ria l skall v a ra t o r r t vid leverans och f å r ej sönderdelas vid u p p h e ttn in g till 200° C.
S ten m a te ria le ts sto rle k .
V id leverans av m aka d am och singel skola, d ä re st ej an n o rlu n d a fö re sk ri ves, fö ljande bestäm m elser rö ra n d e storlek en g ä lla :
1) E j m er än 5 v ik tp ro c en t f å r k v a rs ta n n a på den sikt, som m otsvara*1 den vid beställnin g en a n g iv n a övre sto rlek sg rän sen .
2) E j m er än 15 vik tp ro cen t f å r p a sse ra den sikt, som m o tsv a ra r den vid beställn ing en an g ivna u n dre sto rlek sg rän sen .
3) S te n m a te ria le t skall hava n åg o rlu n d a jäm n g ra d e rin g m ellan de vid b eställningen an g iv n a sto rlek sg rä n se rn a .
4) A llt m ate ria l skall p a sse ra en sik t med c :a 20 p ro ce n t stö rre m askvidd än den i p u n k t 1) angivna.
5) E j m er än 5 v ik tp ro cen t f å r p a sse ra sik t m ed 2 m m f r i m askvidd. 6) M ängden sto ft, bestäm d genom tv ä ttn in g och s ik tn in g på sik t med
0,075 m m f r i m askvidd, f å r ej uppgå till m er än 2 procent.
F ö r vissa b eläg g n in g sty p er k u n n a y tte rlig a re bestäm m elser om s to r leken v a ra e rfo rd erlig a , såsom b estäm m elser rö ra n d e g ra d e rin g e n m ellan de i beställningen angivn a sto rlek sg rä n se rn a .
Vid leverans av fillerm a teria l skola fö ljan d e bestäm m elser rö ra n d e storleken g ä lla :
1) A llt m a te ria l skall p a sse ra sik t m ed 0,5 mm f r i m askvidd.
2). M inst 80 vik tp ro cen t skall p a sse ra sik t m ed 0,075 m m f r i m askvidd.
V id tillverkn in g en b ö ra n o rm a lt fö ljan d e sto rle k sg rä n se r använd as, då s o rte rin g verkställes på s ik ta r (k v a d ra tisk a h ål) :
4, 8, 11, 16, 25, 35 och 50 mm f r i m askvidd.
Med dessa sto rlek a r kan ste n m a te ria l till sam tlig a av väg- och v a tte n b yggnadsstyrelsen n o rm erad e bitum inösa b e läg g n in g sty p er fra m stä lla s. F ö r v a rje beläggningstyp e rfo rd ra s e tt m in d re a n ta l sto rlek a r, såsom fra m g å r av arb e tsb esk riv n in g a rn a .
Om vid so rte rin g e n ru n d a hål (såll) an v än d as, bör beaktas, a tt d ärv id e tt a n n a t re s u lta t uppnås, än om so rte rin g e n v erkställes med a n v än d n in g av k v a d ra tisk a hål (sik t). Vid s o rte rin g på plana såll erh ålles u n g e fä r ligen sam m a re su lta t, som vid so rte rin g p å plana s ik ta r , om h åld iam e te rn hos sållen ä r 1,25 g ån g er så s to r som f r ia m askvidden hos sik ta rn a . Vid so rte rin g m edelst lutande och roterande tru m m a b lir re s u lta te t en fö rs k ju tn in g n ed åt av sto rlek sg rä n se rn a , jä m fö rt med so rte rin g på plan so rte rin g sa n o rd n in g .
I fö ljan de tabell an givas de s to rle k sg rä n se r fö r plana s ik ta r och plana såll, som u n g efärlig en m o tsv ara v a ra n d ra :
såll: 5, 10, 15, 20, 30, 45 och 60 mm. s ik t: 4, 8, 11, 16, 25, 35 och 50 mm,
P ro vn ing av sten m a teria l.
Vid u tta g n in g av prov fö r p ro v n in g skall s to r om sorg nedläggas, så a tt p ro vet så n ä ra som m ö jlig t m o tsv a ra r p a rtie ts g en o m sn ittlig a b e sk affen het.
F ö r kontroll av ste n m a te ria le ts sto rlek användas i regel fö ljan d e sik t a r (k v a d ra tisk a h ål) eller fö r stö rre sto rle k a r to lk a r (p lå t med k v a d ra tis k t h å l ) :
s ik ta r m ed f r i m askvidd 0,075, 0,125, 0,25, 0,5, 1, 2, 4, 5,6, 8, 11,3, 16 och 20 mm,
to lk a r med f r i öppn in g 25, 30, 35, 40, 45, 50, 55 och 60 mm.
F ö r kontroll av ste n m a te ria l till b eläg g n in g ar av h a lv p e rm a n e n t typ e rfo rd ra s i regel fö ljan d e u tru s tn in g :
s ik ta r m ed f r i m askvidd 0,075, 0,5, 2, 4, 8, 11,3, 16 och 20 m m sam t to lk a r med f r i öppning 25, 30, 35, 40, 45, 50, 55 och 60 mm.
F ö r k ontroll av ste n m a te ria l till slitla g e r av högklassig ty p e rfo rd ra s i regel fö ljan d e u tru s tn in g :
s ik ta r med f r i m askvidd 0,075, 0,125, 0,25, 0,5, 1, 2, 4, 5,6, 8, 11,3 och 16 mm.
F ö r d im ensionerna hos s ik ta rn a skola gälla e n lig t am erik an sk sta n d a rd (A. S. T. M. S ta n d a rd s) fa s ts tä lld a to le ran se r. P låttjo ck lek en hos to lk a r skall v a ra 1 mm.
S ik tn in g sre su lta t u p p rita s läm pligen g ra fisk t. A n d ra s ik ta r än ovan an g iv n a m å an vändas, d ä re st tillfre d sstä lla n d e n o g g ran n h e t därm ed er- hålles.
K o m pletteran d e u p p lysn in g a r om dessa bestäm m elsers tillä m p n in g läm n as av S taten s V ä g in stitu t, som även tillh a n d a h å lle r d iag ram fö r u p p rit- n in g av sik tn in g sre su ltat.
KUNGL. VAG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
B itu m in ö s a b in dem edel
1935
B e stä m m e ls e r för
Tillverkning och leverans av bindemedel
till bituminösa beläggningar.
B indem edlens b enäm ning.
I dessa bestäm m elser avses med
B itu m in ö sa bindem edel: a sfa lt, t jä r a , a s fa lttjä r a , a sfa lt- eller t j ä r em ul sion sa m t a sfa lt- eller tjä rlö sn in g .
A s fa lt: s v å rfly k tig t f a s t eller h a lv fa st äm ne, an tin g e n förekom m ande i n a tu re n (n a tu ra s fa lt) eller e rh å lle t som å te rsto d vid d estin atio n av b e rg olja (o lje a sfa lt). E fte rfö lja n d e bestäm m elser avse en dast o ljeasfalt.
T jä ra (stenkols-) : fly tan d e eller h a lv fa st k o n d ensatio nsprod uk t, e rh å l len vid to rrd e stilla tio n av stenkol.
A s fa lttjä r a : intim blan dning av a s fa lt och tjä r a . E n b lan d n in g av 15 % a s fa lt och 85 % t j ä r a betecknas AT 15/85, en b landning av 80% a s fa lt och 20 % t j ä r a betecknas A T 80/20.
E m u lsio n : med v a tte n em ulgerad a s fa lt eller tjä r a . A s fa ltlö s n in g : med lösningsm edel u pplöst asfa lt. T jä rlö sn in g : m ed lösningsm edel u p plöst tjä r a .
B indem edlens egenskaper.
B itum inösa bindem edel skola un dersökas enligt se n ast u tg iv n a ty sk a n o rm e r D .I.N. 1995, utg iv n a av D eutscher N orm enausschuss, B erlin, N.W . 7, D oro th een strasse 40, såvida ej a n n o rlu n d a fö r viss un dersökning ä r sä rs k ilt angivet.
A s fa lt.
O ljeasfalt till bitu m in ö sa b eläg g n in g ar skall uppfylla n ed an ståend e k rav , d ä re st ej a n n o rlu n d a u n d an tag sv is m edgives.
Typbeteckning A 50—70 A 70—100 A 100-150 A 180-300
1. Penetration vid 25° C ...1/ i0 mm 50-70 70-100 100-150 180-300
2. Mjukningspunkt enl. kula och ring
(K. & K.) ... C° 49-60 minst 46 minst 43 minst 30
3. Brytpunkt enl. Fraass, ...högst C° - 8 —9 -1 2 - 1 8
4. Duktilitet vid 25° C, ...minst cm 100 100 100 —
5. “ 10° C, minst cm 6 — — 100
6. Spec, vikt vid 25° C ,... minst 1,0 1,0 1,0 1,0
7. A sk a...högst vikt-% 0,5 0,5 0,5 0,5
8. Löslighet i kolsvavla minst vikt-% 99,0 99,0 99,0 99,0
9. Paraffin ... högst vikt-% 2,0 2,0 2,0 2,o
10. Viktförlust vid upphettning till 163° C under 5 tim. enl. tyska normer
... högst vikt-% 2,0 2,0 2,0 2,5
11. Minskning av penetrationen under
upphettning enl. 10. högst % 60 60 60 60
12. Stegring av mjukningspunkten (K. & R ) efter upphettning enl. 10.
... högst C° 10 10 10 12
13. Brytpunktens läge efter upphett
ning enl. 10...högst C° - 6 - 7 - 9 —13
14. 15.
Duktilitet efter upphettning enl. 10. vid 25° C... minst cm
vid 10° C ... minst cm 40 40 40 40
16. Asfaltan skall vara homogen och fri från vatten och föroreningar eller utfällningar, som försämra asfaltens kvalitet.
O vanstående a s fa ltty p e r avses a t t n o rm a lt an v än das till:
A 50— 70: B eläg g n in g ar av högklassig typ, a s fa lt till a s fa lttjä r a . A 70— 100: U tg å n g sm a teria l fö r fra m stä lln in g av flux ad a s fa lt eller
asfa ltlö sn in g till vissa beläg g n in g sty p er, bl. a. till hyvel- blandning, sam t eventuellt a s fa lt till a s fa lttjä r a .
A 100— 150: A sfa ltin d rä n k n in g .
Tjära.
T jä ra till bitu m in ösa b e läg g n in g ar skall uppfylla n edan ståen d e k rav , d ä re s t ej an n o rlu n d a un d an tag sv is m edgives.
Typbeteckning Tg T 35—80 T 35—55 T 55—80 T 80—140
Viskositet i standardviskosim eter*)
1. 4 mm öppning vid 20° C ...sek 20—502)
2. 10 mm öppning vid 30° C sek
Fraktionerad destination3)
35-80 35—55 55—80 80-140
3. Vatten ... ej mer än vikt-% 2,0 0,5 0,5 0,5 0,5
4. Lättolja (intill 170°) ... högst 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 5. Mellanolja (170—270°) 12-25 0 -1 6 0 -1 0 0 -1 0 0 - 8 6. Tungolja (270-300°) 2 - 8 4 -1 2 4—12 4—12 3 -1 0 7. A ntracenolja... 17—27 17-31 17-31 17-31 17-27 8. Beck... „ 47—53 56—67 56-64 59-67 61-70 9. Naftalin ... högst „ 6 5 5 4 3 10. Fritt k o l ... 2—10 5—18 5 -1 8 5—18 5 -1 8
11. Spec, vikt vid 25° C...högst 1,20 1,22 1,22 1,22 1,22
12. Tjäran skall vara homogen och fri från föroreningar och utfällningar, som försämra tjärans kvalitet, samt får ej vara hänförbar till eldfarliga oljor (se Kungl. Maj:ts förordning angående eldfarliga oljor).
O vanstående tjä r ty p e r avses a tt n o rm a lt anv än d as till: T g : Im p re g n erin g av fö ru t ej b ehandlad g ru sv äg. T 35— 80: In d rä n k n in g och y tbehandling.
T 35— 55: T järb eto n g m ak ad am . In d rä n k n in g och ytbehandling. T 55— 80: T jä rb e to n g , som utlägges kall eller varm . In d rä n k n in g och
ytbehandling.
T 80— 140: T jä rb e to n g , som u tlägges varm . U tg å n g sm a teria l fö r fra m ställn in g av tjä rlö s n in g bl. a. till hyvelblandning.
x) Från de angivna viskositetsgränserna må tillsvidare avvikelser uppåt och nedåt av intill 10 % tillåtas. Viskositeten skall bestämmas enligt D.I.N. 1995 med följande ändringar.
Tjäran upphettas försiktigt till mellan 70 och 80° C, omröres och hälles i viskosi- meterkoppen, vilken därpå placeras under minst två timmar i ett vattenbad, vars temperatur med högst 0,2° C avviker från den för viskositetsbestäm ningen före skrivna. Koppen bör vara helt nedsänkt, så att vattnet flyter över tjäran (gäller ej typ T g). Före viskositetsbestämningen avhälles vattnet ur koppens översta del; kvar varande vattendroppar kunna uppsugas med läskpapper eller filtrerpapper.
2) Med hänsyn lill vägbanans beskaffenhet kan i vissa fall vara erforderligt att använda en tjära av annan viskositet.
3) Vid destillationen skall avläst temperatur korrigeras med hänsyn till »utskju tande kvicksilverpelares längd».
A s fa lttjä r a .
A s f a lttjä ra till bitum in ösa b e lä g g n in g ar skall tillv e rk as av a s fa lt och tjä r a , uppfyllande i dessa bestäm m elser ang iv n a fo rd rin g a r fö r vid till v erk ningen an v än d a a sfa lt- och tjä r ty p e r.
T illverk nin gen av a s f a lttjä r a skall ske genom om sorgsfull blandning, helst vid fab rik , d ä r e ffe k tiv a b la n d n in g sa n o rd n in g a r fin n as, A s fa lttjä ra skall v a ra hom ogen, u ta n n ä m n v ä rd utflockning.
B lan d n in g sfö rh ållan d et m ellan a s fa lt och t j ä r a skall v a ra 80 % a s fa lt och 20 % t j ä r a (A T 8 0 /2 0 ) eller 15 % a s fa lt och 85 % t j ä r a (A T 1 5 /8 5 ), d ä re st ej an n o rlu n d a ä r fö re sk riv e t.
A s fa lttjä r a A T 80/20 skall tillv erk as av a s fa lt A 50— 70 (eventuellt A 70— 100) och t j ä r a T 35— 80.
A s fa lttjä r a A T 15/85 skall tillv e rk as av a s fa lt A 50— 70 (eventuellt A 70— 100) eller T rin id a d -a sfa lt sa m t av tjä r a , som upp fy ller fo rd rin g a rn a fö r T 35— 80, v arv id dock tjä r a n s viskositet, skall så avpassas, a tt a s fa lttjä r a n s viskositet b lir 75— 250 sek. vid 30° C i standardvisk osim e- te r med 10 mm öppning. F ö r h a lt v atten , lätto lja, m ellanolja, tu n g o lja och n a fta lin , bestäm da genom fra k tio n e ra d destin atio n av a s fa lttjä r a n till 300° C en lig t D.I.N. 1995, skola gälla sam m a övre g rä n sv ä rd e n som a n giv its fö r t jä r a T 35— 80.
E m u lsio n .
A sfaltem ulsion till ytb eh an d lin g och in d rä n k n in g skall n o rm a lt uppfylla ned an ståen d e k rav , d ä re st ej an n o rlu n d a u n d an tag sv is m edgives.
1. E m ulsionen skall b estå av a sfa lt, em ulgerad i v atten . V a ttn e t skall bilda y ttr e fas.
2. V a tte n h a lte n f å r v a ra h ögst 50 vik tprocen t. L ev e ra n tö re n skall i an b u det ange em ulsionens v a tte n h alt. V a tte n h a lte n f å r ej avvika m er än 2 v ik tp ro cen t f rå n den an g iv na p ro cen thalten.
3. E m ulsionen skall v a ra fra m stä lld av a s fa lt A 180— 300 en lig t ovan. A sfalt, u tv un nen u r em ulsionen genom to rk n in g på oglacerad p o rslin s ta llrik , en lig t D .I.N. 1995, bör h a en m ju k n in g sp u n k t enligt kula och rin g av 30— 50° C.
4. E m ulsionen skall v a ra hom ogen och h a en f ö r än d a m å le t avpassad vis k ositet, som skall v a ra lika fö r alla d elar av leveransen.
5. E m ulsionen skall ha såd an lag erb estän d ig h et, a tt den än n u 30 d a g a r e f te r leveransen på a rb e tsp la tse n ä r hom ogen. D enna fo rd ra n g äller även om u n d er la g rin g stid e n lä tt fro s t h a r r å t t (— 3° C) u n der e tt dygn. Så d an a em ulsioner, som tillv e rk as på a rb e tsp la tse n och an v änd as ome d e lb a rt e fte r tillverkn in gen , behöva ej uppfylla k ra v e t p å la g e rb e stä n dighet.
E m ballage.
Bindem edlen skola lev ereras i hela, h å llb a ra f a t eller i tan k . E m b allaget skall v a ra fö rs e tt med tydlig, v a ra k tig typ b eteckning en lig t ovan.
K om pletteran d e u pp lysn in g a r om dessa bestäm m elsers tillä m p n in g läm nas av S taten s V ä g in stitu t. U n dersökning av bindem edel k an re k v ire ra s genom v ä g in stitu te t.
KUNGL. VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
P ro v ta g n in g1935
A nvisningar för
Provtagning av material till
bituminösa beläggningar.
Vid kontroll av beläggning sarbeten skola, d ä re st ej a n n o rlu n d a före- skrives, dels prov av sam tliga till beläggningen an v än d a m ate ria l fö rv a ra s enligt k o ntro llanten s a n v isn in g a r in till avsyningen av beläggningen, dels ock vissa prov insän d as till S taten s V ä g in stitu t. Om så e rfo rd ra s , rek v i r e r a r v ä g in stitu te t undersök n ing av p rovet i behövlig o m fa ttn in g vid S ta tens P ro v n in g sa n sta lt. P rov böra u tta g a s i n ä rv a ro av ko n tro llan ten och re p re s e n ta n t fö r en trep ren ö ren .
Stenm a terial.
Vid u tta g n in g av prov skall sto r om sorg nedläggas, så a tt p ro v et så n ä ra som m ö jligt kom m er a tt m o tsv ara p a rtie ts g enom snittlig a b esk affen het. I vissa fall m åste fle ra prov u tta g a s f r å n olika delar av p a rtie t och sam m anblandas, fö r a tt e tt g en o m sn ittsp rov skall erhållas.
F ö r kontroll av ste n m a te ria le ts storlek e rfo rd ra s , d ä re s t m a te ria le t skall insän d as fö r provning, en p rovm ängd av ca 5 kg fö r sto rlek a r över 16 mm och ca 2 kg fö r sto rlek a r un der 16 mm, Av sand till sa n d a sfa lt och topeka e rfo rd ra s ca 1 kg och av fille rm a te ria l ca 0,5 kg. F ö r a n d ra u n d e r sö k n in g ar ä n sto rlek sb estäm n in g bör provm ängden avpassas e fte r u n d e r sökningens a r t (i regel e rfo rd ra s 10 å 15 k g ).
P ro v bör fö rp ack as i tä tt, re n t k ä rl av plåt, trä , papp (b ä ra s k a r) eller i tä ta p å s a r av ty g (eventuellt sä c k v ä v ). Om p ro v et skall fö rsä n d a s, böra p a p p e rsp å sa r icke an v änd as fö r a tt sä rs k ilja olika prov i sam m a låda.
Till a vsynin g en skall fö rva ra s ca 5 kg av va,rje a n vä n t ste n m a te ria l. Till S ta te n s V ä g in stitu t skall fr å n va rje arbetsplats insändas:
e tt p rov om ca 2 kg av pågrus till ytb eha ndling sa m t e tt pro v om ca 2 kg av resp. m akadam , sand, fillerm a teria l och sa m m a n sa tt ste n m a terial (ta g e t u r biandaren) till tä ts k ik t eller slitlager av tjä rbeton g , tjärb eto ngm aka da m , sa n d a sfa lt och topeka.
D essutom m å i sådana fall, då p rovn in g av andra sten m a teria l eller specialundersökningar önskas, erford erlig mängd, insändas till vä g in sti tu te t.
B itu m in ö sa bindem edel.
Vid u tta g n in g av prov skall sto r om sorg nedläggas, så a tt p ro v et så n ä ra som m ö jlig t m o tsv a ra r den g en om sn ittliga besk affen h eten av in n ehållet i ta n k eller fa t. D ä re st bindem edlet ä r flytande, skall det fö re p ro v ta g nin g en om rö ras om sorgsfullt, helst med stav. A tt rulla e tt bindem edelsfat m edför ej tillrä c k lig t effek tiv om röring. P ro v et bör ta g a s f rå n m itte n av f a te t eller tan k en , icke i n ä rh e te n av v ä g g a rn a , ej heller f rå n d et öv ersta eller u n d e rs ta lag ret. Läm pligen u tta g e s prov av fly ta n d e bindem edel u nder tö m ning av f a t eller tan k , sedan h ä lfte n av in n eh å lle t ru n n it ut.
V a rje prov skall u tg ö ra om kring 2 kg. Om p ro v et tag es u r fa t, skall det ta g a s med lika d elar u r 3 fa t, vilka delprov blandas.
P ro v k ä rl skall v a ra t ä t t och helst av plåt. F ö re påfyllnin g en rengöres p ro v k ärlet om sorgsfullt, så a tt det b lir fu llstä n d ig t re n t och to rrt. Av v ik t ä r, a tt p ro v k ärl fö r em ulsion ä r f r i t t f rå n f e tt och a n d ra fö ro re n in g a r, sa m t a tt d et fö re p å fy llan d et b lir sk ö ljt med em ulsion. E m ulsionsprov skola in sän das till pro v n in g s n a ra s t m ö jligt e fte r p rovtagningen.
Till a vsyn in g en skall fö rva ra s ca 2 kg per 25 ton av leveransen, dock m in st två pro ver av va rje bindem edel fr å n v a rje arbetsplats.
Till S ta te n s V ä g in stitu t skall fr å n va rje arbetsplats insändas ett prov om ca 2 kg av va rje bindem edel.
B eläggning smassa.
Vid u tta g n in g av prov skall sto r om sorg nedläggas, så a tt p ro v et så n ä ra som m ö jlig t m o tsv a ra r den g eno m sn ittlig a b esk affen h eten hos beläggnings- m assan. P ro v på beläggnin g sm assa skall ta g a s a n tin g e n vid blandnings- statio n en u r 3 sa tse r frå n b ian d a ren eller ock på a rb e tsp la tse n , i sen are fa lle t så, a tt det u tg ö r e tt g en o m sn ittsp ro v av en m o tsv aran d e m ängd be läggn ing sm assa. D elproven f rå n de tr e sa ts e rn a blandas. P rovm än gd en skall v a ra ca 2 kg. P ro v e t fö rp a c k a s i k ä rl av p lå t (eventuellt t r ä ) .
P rov, a v sett a tt fö rv a ra s till avsynin g en, skall u tg ö ra ca 2 kg av va rje använd beläggningsm assa.
Till S ta te n s V ä g in s titu t skall fr å n va rje arb etsplats insändas e tt prov om ca 2 kg av m assa till tä ts k ik t resp. slitlager av tjärb eton g, tjä rb e to n g - m akadam , sa n d asfalt och topeka.
F ärdig beläggning.
Vid u tta g n in g av prov u r en fä rd ig beläggning skall s to r om sorg ned läggas, så a tt p rov et så n ä ra som m ö jlig t m o tsv a ra r belägg nin gens genom sn ittlig a sam m an sättn in g . P ro v e t bör d ä rfö r ej u tta g a s i n ä rh e te n av fo g a r
i beläggningen, ej heller n ä ra k a n tsk ift, g a tu b ru n n a r eller på ställen, d ä r beläggningens fu llstä n d ig a k o m p rim erin g genom v ältn in g v a rit av sev ä rt fö rsv å ra d .
P ro v e t uthugges fö rs ik tig t u r beläggningen, så a t t p ro v et er hålles i m ö j lig ast sto ra stycken u tan n å g ra som h e lst sprickor. U n der la g rin g bör p ro vet vila på p lan t u n d erlag med b eläggningens ö v eryta vänd n e d å t m ot underlag et. Ia k tta g e s sp rick a i e tt prov, bör p rovet delas längs sprickan. Prov, som skall fö rsän d as, förp ack as läm pligen i trä u ll.
V a rje prov skall u tg ö ra ca 25 x 25 cm, dock m in st 2 kg. P ro v e t kan bestå av fle ra m ind re stycken. Av beläggning, som skall k o n tro lleras med avseende på hålru m sprocenten , skola m in st tr e prov, vilka ej få blandas, u tta g a s p å olika ställen av beläggningen.
P ro v av fä rd ig beläggning behöver ej u tta g a s och fö rv a ra s till avsy ningen.
Till S ta te n s V ä g in stitu t skola insändas tre pröv av beläggning, som skall kontrolleras m ed avseende på h ålrum sp rocenten. P ro ven böra hava sto r leken ca 25 x 25 cm och tagas på olika ställen av beläggningen. D ärest slitla g ret kan frå n s k ilja s fr å n beläggningen i ö v rig t, behöva endast prov av slitla g ret in sä nda s.
M ä rkn in g av p ro v .
P ro v k ä rl skall förses med v a ra k tig och ty dlig p å s k rift om p ro vets be sk affen h et, p ro v ta g n in g sp la ts och datum fö r p ro v tag n in g , så a t t fö rv ä x lin g a r uteslutas. P å s k rifte n skall placeras på em ballagets sida, ej på locket. P å p låt skrives m ed bläck. M ärk n in g bör helst icke ske med e tik e tte r, som k lis tra s fa st. M ärk n in g av prov av fä rd ig b eläggning m å a n b rin g a s med lju s fe tk r ita på b eläggningsytan.
S a m tid ig t som prov insändes till S ta te n s V ä g in s titu t, insändes i brev anm älan härom till v ä g in s titu te t, p ostadress S to ckh o lm 19. D enna anm älan skall i regel göras på h ä rfö r avsedd blan kett (erhålles av v ä g in s titu te t) och skall innehålla u p p g ift om u p p drag sg ivarens n a m n och adress, bygg- nadsplats, d a tum fö r p ro vta g n in g en , v a rtill m ateria let användes, önskad p ro vn in g sa m t pro vets beteckning på em ballaget.
O vanstående a n v isn in g a r avse n ä rm a s t b e lä g g n in g ar u tfö rd a en lig t K ungl. V äg- och V atten b y g g n ad ssty relsen s a rb e tsb e sk riv n in g a r. F ö r öv rig a beläg g n in g ar gälla a n v isn in g a rn a i tilläm pliga delar. Till S taten s V ä g in s titu t bör i dylika fall prov in sän d as av sam tlig a m a te ria l till be läggningen.
KUNGL. VAG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
T y p : Yg.
1935
A rb etsb esk rivn in g för
Impregnering och ytbehandling av grusväg.
D enna beläggning f o rd r a r fu llt b ä rig t underlag, t. ex. gam m al m aka- dam- eller g ru sv äg, som v isa t sig k u nn a m o tstå tra fik e n s p åv e rk a n u tan s tö rre sp årb ild n in g und er tjällo ssn in g .
Förberedande a rb eten .
Om v äg ban an icke ä g e r tillräck lig b ä rig h e t, skall den i god tid fö re be- läg g n in g sarb etets u tfö ra n d e fö rs tä rk a s , t. ex. genom f ö rb ä ttrin g av d rä neringen, p å fö ran d e av ste n m a te ria l eller dylikt. B ehandling med dam m - bindningsm edel bör om m ö jlig t icke u tfö ra s det å r, då im p re g n erin g skall verk ställas.
N ågon tid (h elst m in st en m ån ad ) fö re beläggningens u tfö ra n d e ju s te ra s v äg b an an genom hyvling eller riv n in g och gives på ra k lin je en bom- be rin g av 1/70— 1/80 av vägbredden. I k u rv o r med s tö rre centrum vinkel än 4° skevas v äg b an an 1: 20, om rad ie n ä r m in d re än eller lika m ed 500 m, och 1: 30, om rad ien ä r stö rre än 500 m m en m in d re än 1000 m, så vida ej med hänsy n till lokala fö rh ållan d en a n n a t fö resk riv es. U n d er tid en m ellan ju ste rin g e n och beläggningens u tfö ra n d e skall vägen v a ra öppen fö r tra f ik och d ärv id o fta hyvlas och sladdas, eventu ellt v ältas, så a tt v ägban an e rh å lle r s tö rs ta m öjliga jä m n h e t och fa sth e t. E v en tu ellt e rfo rd e rlig a s tö rre ju ste rin g s - eller g ru n d fö rs tä rk n in g s a rb e te n skola v e rk ställas sen ast å re t fö re b e läg g n in g sarb etets u tfö ran d e.
Im p re g n erin g .
1) L öst m a te ria l u n d a n sk affas genom sopning, som dock ej f å r v a ra så k ra ftig , a tt v ägb an an upp luck ras eller upprives.
2) T jä r a Tg av te m p e ra tu re n 45— 65° C u tsp rid es till en m ängd av 1,2 — 1,4 k g /m 2. V ägban an skall d ärv id v a ra to rr . T jä ra n s viskositet
skall v a ra sådan, a tt t jä r a n fö rm å r h elt n e d trä n g a , vilket i fö rv ä g bör k o n tro lleras genom försö k p å m in d re yta.
3) B ehandlade v äg d elar av stä n g a s f r å n tr a f ik un d er m in st 1 /2 — 1 dygn, i v a rje fall tills tjä rh u d e n to rk a t, så a tt v äg y tan v isa r e tt to r r t, m a tt utseende. T ra fik e n f å r d ä re fte r insläppas, om så anses e rfo rd e rlig t. P å så d an a p latse r, exem pelvis vägskäl, d ä r tra fik e n icke kan a v stän g as, m å den im p reg n erad e y ta n om edelbart avtäck as med m in sta m öjliga m ängd f in t ste n m a te ria l. D ä re st på någ o t p a rti av väg b a n an tjä r h u d e n ej fu llt to rk a t, n ä r tra fik e n insläppes, böra så dan a p a rtie r täck as m ed f in t vägban em ateriaL U ppkom na så r och sk ad or i tjä rh u d e n lagas m ed t jä r a Tg fö re y tbehandlingen.
Y tb eha nd ling .
U tförande 1. (vid svag och lä tt t r a f ik ) .
4 a) E n fö rsta ytb ehan d lin g v erk ställes med a s fa lt A 180— 300 av 140— 200° C, t j ä r a T 35— 55, T 55— 80 eller T 35— 80 av 95— 130° C eller a s f a lttjä r a AT 80/20 av 130— 170° C eller A T 15/85 av 110— 130° C till en m ängd av 1,3— 1,8 k g /m 2, m ängden beroende på s te n m a te ri alets sto rlek och m än g d sam t bindem edlets besk affen h et. P å g ru s 8— 16 m m 1) u tsp rid es jä m n t och vältas. Vid a n v än d n in g av v arm a sfa lt eller AT 80/20 skall p å g ru se t u tsp rid a s och vältas o m edelbart e fte r bindem edlets p åfö ran d e. Vid an v ä n d n in g a v varm t j ä r a eller AT 15/85 m å, d ä re s t v a rm väd erlek rå d e r, h ög st 1 tim m e fö rfly ta m ellan b in dem edlets u tsp rid an d e och v ältn in g en av p å g ru se t. V äg banan skall vid y tb ehand ling en v a ra re n och fu llt to rr.
5 a) E n andra ytbeh a ndling u tfö re s h elst sam m a å r eller så tid ig t som m ö jlig t p å fö ljan d e å r såsom i p u n k t 4 a) fö reskrives. Bindem edels- å tg å n g e n skall d ä rv id v a ra 0,8— 1,25 k g /m 2, p å g ru s e t 8— 16 mm.
U tförande 2. (vid s ta rk a re och ty n g re t r a f ik ) .
4 b) E n fö rs ta ytb eha n dlin g v erkställes p å sam m a s ä tt som f ö ru t b e sk ri vits, m en bindem edelsm ängden ökas till 1,5— 2 k g /m 2 och p å g ru se ts k o rn sto rle k till 16— 25 mm. P å g ru s e t skall u tg ö ra s av m akadam . 5 b) E n andra ytbeh a ndling u tfö re s s n a ra s t d ä re fte r såsom i p u n k t 4 a )
fö reskriv es. B indem edelsåtgången skall därv id v a ra 1— 1,5 k g /m 2 och p å g ru s e t 8— 16 m m m akadam . P å g ru s e t nedsopas m ellan ste
n a rn a i un derliggande m ak ad am lag er, så a tt en jä m n och väl tä c k t y ta erhålles.
S ä rskild a fö r e s k r ifte r .
6) S te n m a te ria le t skall v a ra i det n ä rm a ste f r i t t f rå n stenm jöl och a n d ra fö ro re n in g a r, väl s o rte ra t sa m t i ö v rig t u ppfylla gällande be stäm m elser fö r leverans av ste n m a te ria l. V id a n v än d n in g av v a rm a bindem edel bör p å g ru se t v a ra t o r r t vid u tsp rid n in g , vilket skall s ä r sk ilt beaktas vid a n v än d n in g av a s fa lt eller a s f a lttjä r a A T 80/20 sam t då y tb ehan dling u tfö res vid te m p e ra tu r u n d er + 15° C i skuggan. 7) B eläg g n in g sarb etet bör u tfö ra s så tid ig t som m ö jlig t u n d e r den varm a
å rstid e n , f ö rs t sedan tjä le n g å tt u r m ark en och helst ej sen are än den 1 oktober i södra, 15 septem ber i m ellersta och 1 septem ber i n o rra Sverige, ej heller dag e fte r n a ttfro s t. Y tbehandling bö r ej u tfö ra s vid lägre te m p e ra tu r än + 8° C i skuggan.
8) M ängderna av bindem edel och ste n m a te ria l sa m t ste n m a te ria le ts g ra d e rin g av p assas inbördes, så a tt bitum enm än gd en s tå r i rik tig p ro p o rtio n till ste n m a te ria le t och ej ö v erskott eller u n d ersk o tt av bindem edel u p p stå r. M ängden p å g ru s skall v a ra sådan, a tt y tan väl täckes m en ej m er. Ö verskott av p åg ru s, som ej f a s tn a t e fte r någon tid s tra f ik , bortsopas. D ä re st fö r liten m ängd p å g ru s b liv it u tsp rid d , p åfö res vid v arm väderlek m er p åg ru s.
9) F ö rfa ttn in g se n lig a v arn in g sm ä rk en sam t läm pliga a v stän g n in g s- och sk y d d san o rd n in g ar skola v a ra u p p s a tta u n d er tid , då fö r tra fik e n sä rsk ild v a rsa m h et ä r av nöden. N ä r y tb eh an d lin g eller im p reg n e rin g u tfö ra s och b esväran de fö rh ållan d en fö r de v ä g fa ra n d e d ärvid u p p stå, skola å v a rn in g sm ä rk e n a sam t i övrig t, d ä r så e rfo rd ra s, v a ra u p p sa tta re k ta n g u lä ra tav lo r med p å s k rifte n »A sfalt sprides», » T jä ra sprides» fö rfa ttn in g s e n lig t m ålade i g u lt och rö tt.
10) S tö rs ta om sorg skall nedläggas f ö r erh å lla n d e av en jä m n yta.
11) B indem edlen skola u tsp rid a s med fla p p e rs p rid a re eller m ed try c k - sp rid a re m ed ram p, d ä re st ej u n d a n ta g f rå n denna fö re s k rift m ed gives fö r m indre ytor. S p rid a rm u n sty c k en på try c k s p rid a re skola in ställas fö re a rb e te ts p åb ö rjan d e, så a tt fu llt jä m n sp rid n in g sker. Vid k o n sp rid a re skall sp rid n in g sko n ens m antel t r ä f f a v ä g b an an m itt fö r cen tru m p å a n g rä n sa n d e m unstycken. U n d er sp rid n in g en skola vagnens f jä d r a r v a ra lå sta eller a n n a n an o rd n in g vidtag en, så a tt sp rid arm u n sty ck en as h öjd över v äg b an an b lir o fö rä n d rad vid olika fy lln in g sg ra d hos tan k en. B indem edlet skall u tsp rid a s m ed k o n sta n t
ö v ertry ck av m in st 1 k g /c m 2. Å tg ä rd e r skola vidtag as, så a tt s p rid ningen b lir jäm n , även n ä r den ig ån g sä tte s och avbrytes. F ö r d etta ändam ål k a n sp rid a re n med fö rd el v a ra försed d med e tt tr å g un der sp rid a rra m p e n . T rå g e t svänges undan, n ä r ram pen b ö r ja r sp rid a jä m n t. Den u tsp rid d a bindem edelsm ängden p e r m 2 f å r fö r v a rje ta n k last rä k n a t avvika med h ögst 15 % f r å n den i fö rv äg fa ststä lld a m ängden. U p p v ä rm n in g sa n o rd n in g skall v a ra så b eskaffad , a tt sk ad lig lokal ö v e rh e ttn in g av bindem edlet ej in tr ä f f a r . T e m p era tu re n hos bindem edlet i ta n k e n skall lä tt k u n n a avläsas på en i tan k e n m o n terad term o m eter, v a rjä m te såd an a n o rd n in g skall fin n a s, a tt k o n tro lla n te n lä tt med a n n a n term o m e te r k an k o n tro llera bindem edlets tem pe r a tu r . U p p g ift om volymen skall fin n a s angiven p å tan k en . B e sä tt n in g p å sp rid a rv a g n skall v a ra väl fö rtro g e n m ed sin u p p gift. 12) B indem edlet till im p re g n erin g inn eh åller vanligen lä tta n tä n d lig a ol
jo r, v a rfö r särsk ild fö rs ik tig h e t m ed eld skall iak tta g a s. B indem ed let f å r ej u p p h e tta s till h ö g re te m p e ra tu r, än som e rfo rd ra s fö r sp rid n ing en .
13) A nv än da m än g d er ste n m a te ria l och bindem edel skola v e rifie ra s, så v itt m ö jlig t genom tra n s p o rts e d la r i o riginal, som p åteckn as av kon tro lla n ten .
14) Ä n d rin g a r i denna a rb e tsb e sk riv n in g m å icke av k o n tro llan ten m ed givas u ta n tillstå n d av v äg ing en jören.
15) G a ra n titid e n fö r den na beläggning skall v a ra e tt år.
Till ledning fö r kostnadens b erä k n a n d e och a rb e te ts u tfö ra n d e men u tan förb ind else m eddelas fö ljan d e u p p g ifte r å u n g efä rlig m a terialåtgång p er 1000 m 2 y ta .
U tförande 1.
Singel eller m ak ad am för tv å y tb e h a n d lin g a r ... B indem edel: tjä r a för im p reg n e rin g ... B indem edel: asfalt, tjä r a eller a sfa lttjä ra
för tv å y tb e h a n d lin g a r ... Utförande 2.
M akadam för fö rsta y tb eh an d lin g ... M akadam för a n d ra y tb eh an d lin g ... B indem edel: tjä r a för im p reg n erin g ... B indem edel: asfalt, tjä r a eller a s fa lttjä ra
för tv å y tb e h a n d lin g a r ...
Styckestorlek (maskvidd hos plan sikt)
8—16 mm 16- -25 mm -16 mm Mängd 25 m 3 1.3 ton 2,5 ton 20 n r 12 m 3 1.3 ton 3 ton
KUNGL. VAG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
Typ: H
1935
A rb etsb esk rivn in g för
H y v e l b l a n d n i n g .
B eläggningens tjo c k le k om kring 5 cm. F örberedande a rb eten.
Om v äg ban an icke ä g er tillrä ck lig b ä rig h e t, skall den i god tid fö re be- läg g n in g sa rb e te ts u tfö ra n d e fö rs tä rk a s , t. ex. genom fö rb ä ttr in g av d rä neringen, p å fö ra n d e av ste n m a te ria l eller dylikt. B ehandling m ed dam m - bindningsm edel bör om m ö jligt icke u tfö ra s det år, då im p re g n erin g skall verk ställas.
N ågon tid (h elst m in st 1 m ån ad ) fö re beläggningens u tfö ra n d e ju s te ra s vägb an an och gives på ra k lin je en bom bering av 1/70— 1 /8 0 av väg- bredden. I k u rv o r med s tö rre centrum vinkel än 4° skevas väg b an an 1: 20, om rad ie n ä r m ind re än eller lika m ed 500 m, och 1 :3 0 , om rad ie n ä r s tö rre än 500 m m en m in d re än 1000 m, såvida ej med hän sy n till lokala förh ållan d en a n n a t föresk riv es.
V ägbanan skall vid beläggningens u tfö ra n d e v a ra tillk ö rd och fa s t, så a tt den ej b lir u pp riv en un d er b eläg g n in g sarb etet.
E v en tu ellt e rfo rd erlig a s tö rre ju ste rin g s - eller g ru n d fö rs tä rk n in g s a rb e - ten skola v erk ställas se n ast å re t fö re b eläg g n in g sarb etets utfö ran d e.
Im p re g n e rin g .
1) L öst m ate ria l u n d a n sk affas genom sopning, som dock ej f å r v a ra så k ra ftig , a tt v äg b anan upplu ck ras eller upprives.
2) T jä ra Tg av te m p e ra tu re n 45—-65° C u tsp rid es till en m ängd av 1,2— 1,4 k g /m 2. V äg b anan skall d ärv id v a ra to rr . T jä ra n s viskositet skall v a ra sådan, a tt tjä r a n fö rm å r h elt n e d trä n g a , vilket i fö rv ä g b ö r k on tro lleras genom försök på m in d re yta.
3) B ehandlade v äg delar av stä n g a s f rå n tr a f ik u n d e r m in st 1 /2 — 1 dygn, i v a rje fall tills tjä rh u d e n to rk a t, så a tt v ä g y ta n v isa r e tt to rr t, m a tt
utseende. T ra fik e n f å r d ä re fte r in släppas, om så anses e rfo rd e rlig t. P å så d an a p latse r, exem pelvis vägskäl, d ä r tra fik e n icke kan av stän g as, m å den im p reg n erad e y tan om edelbart av täckas med m in sta m öjliga m ängd ste n m a te ria l. D ä re st på någ o t p a rti av v äg b a n an tjä rh u d e n ej fu llt to rk a t, n ä r tra fik e n insläppes, böra såd an a p a rtie r täck as med f in t v äg b an em aterial. U ppkom na s å r och skador i tjä rh u d e n lagas med t jä r a Tg fö re hyvelblandningen.
H y velblandning.
1) P å den io rd n in g ställd a v äg b an an utb red es, sedan tjä rh u d e n h å rd n a t fu llstä n d ig t, 110 k g /m 2 ste n m a te ria l. D ärvid ä r f ö r u ts a tt en specifik v ik t hos ste n m a te ria le t av 2,6— 2,7. Om ste n m a te ria le t ä r fu k tig t, skall m ängden k o rrig e ra s med h än syn till fu k tig h e tsh a lte n .
2) S te n m a te ria le t hyvlas och h a rv a s, tills det b lir t o r r t och hom ogent. Det ä r av s to r betydelse fö r beläggningens k v alitet, a tt ste n m a te ria le t ä r t o r r t vid bland n in g en med bindem edlet.
3) S te n m a te ria le t hyvlas sam m an till en eller fle ra längsgående s trä n g a r, v a re fte r k o n tro lleras (exem pelvis genom se k tio n e rin g ), a tt stenm a te ria le t ä r jä m n t fö rd e la t i vägens längdled.
4) Så m ycket av ste n m a te ria le t, som h y v larn a fö rm å fly tta u n der b lan d ningen — vanligen ej m er än 150 lite r p e r m s trä n g — u tb redes och få ra s genom h a rv n in g .
5) B indem edlet, t j ä r a T 80— 140 löst med n a fta lin eller läm plig a s fa lt lösning, sprid es f r å n tan k b il och n e d h arv as med ta llrik s h a rv i ste n m ate ria le t. D ärv id iak tta g e s, a tt bindem edlet b lir jä m n t fö rd e la t i längdled. S p rid n in g en avp assas läm pligen så, a tt m in st 3 k ö rn in g a r med tan k b ilen u tfö ra s över det u tb re d d a ste n m a te ria le t.
6) M assan hyvlas till en längsgående s trä n g , som bland as genom u p p rep ad hyvling och h arv n in g . B lan d an d et skall fo rts ä tta s , tills m a te ria le t i strä n g e n b liv it fu lls tä n d ig t och hom ogent ö v e rd ra g e t m ed bindem edel och strä n g e n ö v erallt h a r sam m a fä rg .
7) B eläggningsm assan hyvlas till sid an av vägen, och det u n d er 4 ), 5) och 6) b esk riv n a fö rfa ra n d e t u p p rep as, tills a llt m a te ria le t blivit blan dat.
8) Sedan kontroll b liv it u tfö rd , a t t m assan ä r jä m n t fö rd elad i vägens längdled, utb redes m assan u n d er e tt fle rta l k ö rn in g a r med väghy- vel, så a tt beläggningen så sm åningom uppbygges till full tjocklek.
Y ta n hyvlas eller sladdas, tills den ä r jäm n och beläggningen över allt lika tjock. B eläggningen m å k o m p rim eras genom lä tt vältning. D ä re st risk fö r reg n finnes, bör v ältn in g s å v itt m ö jlig t städ se ske o m edelbart e fte r m assan s u tb red n in g .
9) De n ä rm a ste d a g a rn a e fte r u tfö ra n d e t tillses, a tt av tra fik e n f ra m kallade s p å r och o jäm n h e te r u tjä m n a s, in n an beläggningen h å rd n a t.
Ytbeha nd lin g.
10) F ö re y tbehandlingen, som u tfö res e fte r m in st 3 veckors tra f ik , sopas y tan om sorgsfullt, så a tt lös sten och sm uts avlägsnas. Y ta n s jä m n h e t k on trolleras, och o jäm n h e te r ju ste ra s .
11) Y tbeh and lin g verk ställes m ed a s fa lt A 180— 300 av 140— 200° C, t j ä r a T 35— 55, T 55— 80 eller T 35— 80 av 95— 130° C eller a s fa lt tjä r a AT 80 /2 0 av 130— 170° C eller AT 15/85 av 110— 130° C till en m ängd av 1,75— 2,25 k g /m 2. P å g ru s 8— 16 m m 1) eller 8— 11 mm u tsp rid es jä m n t och vältas. V id an v än d n in g av a s fa lt eller A T 80/20 skall p å g ru se t u tsp rid as och v ältas om edelbart e fte r bindem edlets påfö ran de. Vid anv än d n in g av t j ä r a eller AT 15/85 m å, d ä re s t v arm v äderlek rå d e r, högst 1 tim m e fö rfly ta m ellan bindem edlets u ts p r i dande och vältn in g en av p å g ru se t. V äg banan skall vid y tb eh an d lingen v a ra ren och fu llt to rr.
Beläggning sm assans sa m m a n sä ttn in g .
.12) S te n m a te ria le t bö r b estå av k ro ssad sten och skall v a ra m ö jlig ast f r i t t f r å n lera och a n d ra fö ro re n in g a r. Storleken bör ligga m ellan 0 och 16 å 30 m m 1). D et bö r v a ra jä m n t g ra d e ra t och re la tiv t tä tt. H ålru m m et hos s te n m a te ria le t bör v a ra 15— 20 p ro cen t vid pack- n in g sg ra d m o tsv aran d e ko m p rim erin g i fä rd ig beläggning.
13) B indem edlet skall ej in n eh ålla m er lösningsm edel än som e rfo rd ra s f ö r god b lan d b a rh et m ed ste n m a te ria le t. B indem edlet skall med ifrå g a v a ra n d e ste n m a te ria l giv a en v a tte n b estä n d ig b eläg gnings m assa. A sfaltlösnin g skall v a ra sn ab b t h ård n an d e. L ösningsm edel och t j ä r a eller a s fa lt skola v a ra om sorg sfullt blandade, h e lst vid fa b rik , d ä r e rfo rd e rlig a effe k tiv a b la n d n in g sa n o rd n in g a r fin n a s sam t sk y d d så tg ä rd e r m ot e ld fa ra k u n n a vid tagas. B indem edlet f å r ej v a ra h ä n fö r b a rt till e ld fa rlig a oljor (se K ungl. M aj :ts fö ro rd n in g a n g å
ende e ld fa rlig a o ljo r). A ngående bindem edlets läm plighet bör u p p lysning in h äm ta s hos S ta te n s V ä g in stitu t.
14) B indem edelsm ängden i belägg n ing sm assan, n o rm a lt 5— 6 v ik tp ro cent, avpassas med h än sy n till k o rn sto rle k sfö rd e ln in g och y ta hos ste n m a te ria le t. M ängden bör i allm änhet v a ra sådan, a tt belägg ningens h å lru m b lir 6— 12 p ro cent e fte r kom p rim ering .
A lte rn a tiv t u tfö ra n d e av 12) och 1 4 ):
12) S te n m a te ria le t bör b estå av k ro ssad sten och skall v a ra m ö jlig ast f r i t t f r å n lera och a n d ra fö ro re n in g a r. Storleken bör ligga m ellan 8 och 16 å 30 mm.
14) B indem edelsm ängden i beläg g ning sm assan, n o rm a lt 4— 6 v ik tp ro cent, av passas m ed h än sy n till k o rn sto rle k sfö rd e ln in g och y ta hos ste n m a te ria le t.
S ä rskilda bestäm m elser.
15) S te n m a te ria le t till y tb eh an d lin g skall v a ra i det n ä rm a ste f r i t t f rå n stenm jöl och a n d ra fö ro re n in g a r, h ava re n a y to r, v a ra väl s o rte ra t sa m t i ö v rig t uppfy lla g ällande b estäm m elser fö r leverans av s te n m aterial. P å g ru se t bör v a ra t o r r t vid u tsp rid n in g , vilket skall s ä r skilt b eaktas vid an v än d n in g av a s fa lt eller a s f a lttjä r a AT 80/20 sam t då y tb eh an d lin g u tfö re s vid te m p e ra tu r u n d er - f 15° C i skuggan.
16) B e lä g g n in g sa rb e tet bö r u tfö ra s så tid ig t som m ö jlig t u n d er den v a r m a å rstid e n , dock fö rs t sedan tjä le n g å tt u r m ark en och h elst ej sen are än den 1 oktober i södra, 15 septem ber i m ellersta och 1 sep tem b er i n o rra Sverige, ej h eller dag e f te r n a ttfro s t. Y tbeh an dlin g bör ej u tfö ra s vid läg re te m p e ra tu r än + 8° C i skuggan.
17) M än gd ern a av bindem edel och ste n m a te ria l sa m t ste n m a te ria le ts g ra- d erin g avpassas inbördes, så a tt bitu m en m ängden s tå r i rik tig p ro p o rtio n till s te n m a te ria le t och ej ö v ersk o tt eller u n d e rsk o tt av b in demedel u p p stå r. M ängden p å g ru s skall v a ra sådan, a tt y ta n väl täckes, m en ej m er. M ängd av bindem edel och ste n m a te ria l sam t ste n m a te ria le ts g ra d e rin g och b e sk affen h e t skola i sa m rå d med kon tro lla n te n i fö rv ä g n ä rm a re fa ststä lla s. M indre jä m k n in g a r m å u n der a rb e te ts g ån g fö re ta g a s med ko n tro llan ten s godkännande. D ä re st fö r liten m ängd p å g ru s blivit u tsp rid d , p åfö res vid v a rm väderlek m er p åg ru s. Ö verskott av p å g ru s, som ej f a s tn a t e fte r någon tid s tra f ik , bortsopas.
18) H yvelblandningen bör u tfö ra s med fö rsik tig h e t, så a tt den im p reg n e rad e y tan ej skadas.
19) F ö rfa ttn in g se n lig a v a rn in g sm ä rk en sam t läm pliga a v stän g n in g s- och sk y d d san o rd n in g ar skola v a ra u p p sa tta un d er tid , då fö r tra fik e n sä rsk ild v a rsa m h et ä r av nöden. N ä r y tb eh an d lin g eller im pregne- rin g u tfö ra s och besv äran d e fö rh ållan d en fö r de v ä g fa ra n d e d ärv id u p p stå, skola å v a rn in g sm ä rk en a sam t i ö vrigt, d ä r så e rfo rd ra s , v a ra u p p s a tta re k ta n g u lä ra tav lo r m ed p å s k rifte n »A sfalt sprides», » T jä ra sprides» fö rfa ttn in g s e n lig t m ålade i g u lt och rö tt.
20) S tö rs ta om sorg skall nedläggas fö r erh ållan de av en jä m n yta. P å a rb e tsp la tse n skall fin n a s en m all, överensstäm m ande med den f a s t ställd a tv ärsek tio n en , sam t en 3 m lån g rätsk iv a . Vid k ontroll e fte r beläggningens fä rd ig stä lla n d e f å r o jäm n h et i vägens län g d rik tn in g stö rre än 8 mm på 3 m längd icke förekom m a.
21) B indem edlet till hyvelblandning u tsp rid es med try c k s p rid a re eller fö r hand. Vid ytb eh an d lin g skola bindem edlen sp rid a s med fla p p e r- s p rid a re eller m ed try c k s p rid a re med ram p , d ä re st ej u n d a n ta g f r å n denna fö re s k rift m edgives fö r m ind re ytor. S p rid a rm u n sty c k en på try c k s p rid a re skola in ställas fö re ytbehandling, så a tt fu llt jä m n sp rid n in g sker. Vid k o n sp rid a re skall sp rid nin gskonens m antel t r ä f f a v äg ban an m itt fö r cen tru m på an g rä n sa n d e m unstycken. U n d er s p rid nin g en skola vagnens f jä d r a r v a ra låsta eller a n n a n an o rd n in g v id tag en, så a tt sp rid a rm u n sty c k e n a s höjd över v äg b anan b lir o fö rä n d ra d vid olika fy lln in g sg ra d hos tan k en . B indem edlet skall u tsp rid a s m ed k o n sta n t ö v ertryck av m in st 1 k g /c m 2. Å tg ä rd e r skola vidtagas, så a tt sp rid n in g en b lir jäm n , även n ä r den ig ån g sä tte s och av bry tes. F ö r d etta ändam ål k an sp rid a re n m ed fördel v a ra försedd m ed e tt tr å g u n d er sp rid a rra m p e n . T rå g e t svänges undan, n ä r ram p en b ö r ja r s p rid a jä m n t. Den u tsp rid d a bindem edelsm ängden p e r m 2 f å r fö r v a rje ta n k la s t rä k n a t avvika med h ög st 15 p rocent f r å n den i fö rv ä g fa s ts tä lld a m ängden. U p p v ä rm n in g sa n o rd n in g skall v a ra så b e sk af fad , a tt skadlig lokal ö v e rh e ttn in g av bindem edlet ej in tr ä f f a r . Tem p e ra tu re n hos bindem edlet i tan k e n skall lä tt k u n n a avläsas på en i tan k e n m o n terad term o m eter, v a rjä m te sådan an o rd n in g skall fin n a s, a t t k o n tro llan ten lä tt m ed a n n an term o m e te r k a n k o n tro lle ra binde m edlets te m p e ra tu r. U p p g ift om volymen skall fin n a s angiven på tan k en . B e sä ttn in g på sp rid a rv a g n skall v a ra väl fö rtro g e n med sin u p p g ift.
22) B indem edlen till im p re g n erin g och hyvelblandning innehålla vanligen lä tta n tä n d lig a oljor, v a rfö r särsk ild fö rs ik tig h e t m ed eld skall ia k t
tag as. Bindem edlen f å ej u p p h e tta s till högre te m p e ra tu r än som e rfo rd ra s fö r sp rid n in g en .
23) A nvänd a m än g d er ste n m a te ria l och bindem edel skola v e rifie ra s, så v itt m ö jlig t genom tra n s p o rts e d la r i original, som påteck nas av kon tro lla n ten . D ä re st ste n m a te ria le t vid u tlä g g a n d et u p p m ätts e fte r vo lym, skall på a rb e tsp la tse n fin n a s våg och ry m d m å tt fö r bestäm nin g av ste n m a te ria le ts volym vikt.
24) Ä n d rin g a r i denna arb e tsb esk riv n in g m å icke av ko n tro llan ten m ed givas u tan tillstå n d av väg in g en jö ren .
25) G a ra n titid e n fö r denna beläggning skall v a ra e tt å r.
Till ledning fö r kostn ad en s b erä k n a n d e och a rb e te ts u tfö ra n d e m en u tan förbindelse läm nas fö ljan d e u p p g ifte r å u n g efä rlig m aterialåtgå n g per 1000 m 2 y ta .
Styckestorlek (maskvidd hos plan sikt)
Mängd
Im p re g n erin g :
B indem edel: tjä r a för im p reg n erin g H y velblandning:
1,3 ton K ro ssa t g ru s eller b e r g ...
B indem edel: tjä r a löst m ed n aftalin eller
0— 25 mm 110 ton
asfaltlösning ca 6 ton
Y tbehandling :
M akadam eller singel ... B indem edel: asfalt, tjä r a eller a s fa lttjä ra
8 —16 eller 8—11 mm 13 m3
KUNGL. VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
A rb etsb esk rivn in g för
Helindränkning med varm asfalt.
B eläggningens tjo c k le k om k rin g 6 cm. Förberedande arbeten.
Om v ägb an an icke ä g e r tillrä ck lig b ä rig h e t, skall den i god tid fö re b eläg g n in g sarb etets u tfö ra n d e fö rs tä rk a s , t. ex. genom f ö rb ä ttr in g av d rä nerin g en , p åfö ran d e av ste n m a te ria l eller dylikt.
F ö re beläggningens u tfö ra n d e ju s te ra s v äg ban an och gives p å ra k lin je en bom bering av 1/70— 1 /8 0 av vägbredden. I k u rv o r m ed s tö rre cen tru m v in k el än 4° skevas v äg b anan 1 :2 0 , om rad ie n ä r m in d re än eller lika med 500 m, och 1: 30, om rad ien ä r stö rre än 500 m m en m in d re än 1000 m, såvida ej m ed h än sy n till lokala fö rh ållan d en a n n a t fö resk riv es.
E v en tu ellt e rfo rd e rlig a s tö rre ju ste rin g s - eller g ru n d fö rs tä rk n in g s a rb e - ten skola v erk ställas sen ast å re t fö re b eläg g n in g sarb etets u tfö ra n d e.
In d rä n k n in g .
1) P å den io rd n in g ställd a v äg b an an utlägges m akadam med sto rlek m el lan 25 och 50 m m 1), dock med en s tö rs ta skillnad m ellan s to rle k s g rä n s e rn a av 20 mm, (n o rm a lt 35— 50 m m ), till i gen o m sn itt 75 l it /m 2, löst m ått. M akadam en u tb red es m ellan sidostöd, t. ex. fa std u b b a d e och i höj dläge ju ste ra d e plankor. U tb red n in g en skall ske o m sorgsfullt, så a tt olika ste n sto rle k ar bliva jä m n t fördelade över y ta n och m ak ad am la g re t b lir hom ogent.
2) M ak ad am lag ret t o r r vältas med 8— 12 tons v ä lt till fa s th e t, dock ej så m ycket, a tt s te n a rn a onödigt k rossas. E f te r vältn in g en k o n trolle ra s y tan s jä m n h e t med en 3 m rä ts k iv a och m ed m all. O jäm n h eter i höjdled s tö rre än 2 cm på 3 m längd ju s te ra s genom a tt la g re t
upprives och m a te ria l p åfö res eller avläg snas, v a re fte r det u p p riv n a s tä lle t vältas på n y tt. P å sam m a s ä tt fö rfa re s , d ä r f in t ste n m a te ria l anhop ats.
3) A sfa lt A 100— 150 av te m p e ra tu re n 140— 200° C u tsp rid es till en m ängd av 5,5— 6,5 k g /m 2. M ak ad am lag ret skall därv id v a ra to rr t. 4) Y ta n täckes om edelbart e fte r a sfa ltsp rid n in g e n med m akadam , be
n äm nd kilsten, m ed en m in sta skillnad av 10 m m m ellan kilstenens övre och g ro v m ak ad am lag rets u n dre sto rlek sg rä n s (n o rm a lt 16— 25 m m ).
5) O m edelbart d ä re fte r v erk ställes v ä ltn in g om sorgsfullt. U nder vält- ning en u tsp rid es y tte rlig a re e rfo rd e rlig kilsten. K ilstenen fördelas jä m n t genom sopning. M ängden k ilsten skall v a ra så avpassad, a tt m ellanrum m en i g ro v m ak ad am lag rets y ta fyllas, m en icke m er.
Y tb e h a n d lin g .
6) F ö re y tbehandlingen, som u tfö re s tid ig a s t p å fö ljan d e dag eller helst e fte r någon tid s tra fik , sopas y ta n o m sorgsfullt, så a tt lösa s te n a r och sm uts avlägsnas. Y tan s jä m n h e t ko n tro lleras, och o jäm n h e te r ju s te ra s.
7) Y tbehand ling verkställes med a s fa lt A 180— 300 av 140— 200° C, t j ä r a T 35— 55, T 55— 80 eller T 35— 80 av 95— 130° C eller a sfa lt- tj ä r a AT 8 0/20 av 130— 170° C eller A T 15/85 av 110— 130° C till en m ängd av 1,5— 2,0 k g /m 2. P å g ru s m ed sto rlek m ellan 8 och 16 mm u tsp rid es jä m n t och vältas. V id an v ä n d n in g av a s fa lt eller A T 8 0 /20 skall p å g ru se t u tsp rid a s och v ältas om edelbart e fte r bindem edlets påfö ran d e. Vid an v än d n in g av t j ä r a eller AT 15/85 m å, d ä re st v arm väderlek rå d e r, högst 1 tim m e fö rfly ta m ellan bindem edlets u ts p r i dande och v ältn in g en av p å g ru se t. V äg banan skall vid y tb eh a n d lingen v a ra ren och fu llt to rr .
Y tb ehan d ling m å, om väderleken icke m edger a n v än d n in g av v arm a bindem edel, u tfö ra s m ed em ulsion e fte r k o n tro llan ten s m edgivande, v a rv id 1,75— 2,25 k g /m 2 em ulsion b e rä k n a s åtg å. P å g ru se ts storlek bö r d ärv id v a ra 4— 8 mm.
Sä rskild a fö r e s k r ifte r .
8) S te n m a te ria le t skall v a ra i det n ä rm a ste f r i t t f r å n stenm jöl och a n d ra fö ro re n in g a r, h a v a ren a y to r, v a ra väl s o rte ra t sa m t i ö v rig t u ppfy lla gällande b estäm m elser fö r lev erans av ste n m a te ria l. Vid an v än d n in g av v a rm a bindem edel b ör p å g ru s e t v a ra t o r r t vid u t
