Effekter av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder då patienter har kvarliggande urinkateter

Effekter av

sjuksköterskans

omvårdnadsåtgärder

då patienter har

kvarliggande

urinkateter

En litteraturöversikt

Arbetsmaterial

FÖRFATTARE: Henri Airaksinen och Göran Malmros HANDLEDARE: Tillan Strand

Sammanfattning

Bakgrund: Det föreligger risk för en rad olika komplikationer i samband med

kateterisering av urinvägarna, varav urinvägsinfektion är den vanligast förekommande. Patienter med kvarliggande urinkateter ska därför ha klara medicinska indikationer för behandlingen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med läkare och annan omvårdnadspersonal pröva behov och kontinuerligt utvärdera behandlingen. I sjuksköterskans roll ingår att utföra omvårdnad med evidensbaserade metoder och med patientsäkerheten i fokus. Syfte: Syftet var att beskriva effekter av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder då patienter har kvarliggande urinkateter. Metod: En litteraturöversikt med tio kvantitativa artiklar genomfördes. Dessa analyserades med Fribergs trestegs-modell. Resultat: Resultatet visar att korrekta observationer av patientens tillstånd, korrekta hygienrutiner och användandet av kontrollformulär i samband med omvårdnad minskar risk för komplikationer. Utbildning inom egenvård visade dock inte överlag på signifikanta förbättringar. Slutsats: Sjuksköterskan ska utföra korrekta observationer av patientens tillstånd, då det minskar risken för felaktig kateterbehandling och urinvägsinfektion. Ett ökat samarbete mellan sjuksköterskan och andra professioner, samt ett evidensbaserat arbetssätt minskar risken för felaktiga urinkateterplaceringar. Basala hygienrutiner och kontinuerlig uppföljning av behandlingen kan minska urinkateterrelaterade komplikationer. Det finns även utrymme att implementera nya rutiner i form av kontroll- och uppföljningssystem inom hälso- och sjukvården, för att säkerställa god omvårdnad och öka patienters välbefinnande.

Nyckelord: Evidensbaserad vård, Kateterrelaterade komplikationer, Omvårdnad,

Effects of nursing care when patients have an indwelling urinary

catheter

Summary

Background: There are high risk for several complications during urinary

catheterization. The most common is urinary tract infection. There has to be clear medical indications for treatment with indwelling urinary catheter. Nurses have a responsibility together with doctors and other staff to continuously evaluate the treatment. Nurses should work according to evidence based practice and have focus on patient safety. Aim: The aim was to describe effects of nursing care when patients have an indwelling urinary catheter. Method: A literature review consisting of ten quantitative articles was conducted. The articles where analyzed with Fribergs three-step model. Result: The result shows that correct observations of patient’s condition, hygiene routines and the use of control forms reduces the risk for complications. Education in self-care did not show an overall improvement. Conclusion: Nurses should use correct observations of patient’s condition to prevent false catheter-treatment and urinary tract infection. An increased teamwork between nurses and other professions, together with evidence based practice decrease the risk for inappropriate catheterizations. Basic hygiene routines and continues follow up of the treatment can decrease complications. There are possibilities to implement new routines, such as control- and follow up systems in health care, to ensure good care and increase patient’s wellbeing.

Keywords: Catheter-related complications, Evidence-based nursing, Nursing care,

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Bakgrund ... 1

Komplikationer ... 2

Sjuksköterskans roll ... 3

Säker vård och samverkan i team ... 3

Evidensbaserad omvårdnad ... 4

Problemformulering ... 4

Syfte ... 4

Material och metod ... 5

Design... 5

Urval och datainsamling... 5

Tabell 1. Sökmatris för Cinahl och Medline 2017-10-05 ... 6

Dataanalys ... 6

Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 7

Tabell 2. Sammanställning av fokus och utfall ... 8

Effekten av hygienrutiner ... 9

Effekten av utbildning inom egenvård ... 9

Effekten av evidensbaserade kontrollformulär och påminnelsesystem ... 9

Effekten av observationer ...10

Diskussion ... 10

Metoddiskussion ...10

Resultatdiskussion ...11

Slutsats ... 13

Kliniska implikationer och förslag till vidare forskning ...13

Referenser ... 14

Bilagor ... 20

1

Introduktion

Att kateterisera urinblåsan med en kvarliggande kateter utfördes tidigare rutinmässigt inom hälso- och sjukvården i Sverige. Detta ledde till ett ökat antal kateterrelaterade komplikationer, främst infektioner i urinvägar (Thulin, Akre & Lauritzen, 2012). Men också onödig smärta och onödigt lidande för patienterna, samt ett ökat användande av antibiotika vilket bidragit till multiresistensproblematiken inom sjukvården och samhället (Struwe & Sjögren, 2002). Först 1980 reglerades i författning (SOSFS 1980:86) att det ska finnas klara medicinska indikationer för att sätta en kvarliggande urinkateter (Thulin et al., 2012). Denna författning upphävdes dock 2003 (SOSFS 2003:3). Idag finns ingen specifik författning som styr detta. Urinkateter räknas som en medicinteknisk produkt och styrs av Socialstyrelsens författning (SOSFS 2008:1) samt lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584).

För att undvika komplikationer, vårdrelaterade skador och infektioner har sjuksköterskan ett ansvar för att tillsammans med läkare och annan omvårdnadspersonal pröva behov av, planera och utvärdera kvarliggande urinkateter (Thulin et al., 2012). I sjuksköterskans ansvarsområde ingår även dokumentation av indikationer, behandling och patientuppgifter (SFS 2008:355; HSLF-FS 2016:40). Omvårdnaden ska bedrivas utifrån sjuksköterskans kärnkompetenser där evidensbaserad vård, säker vård och samverkan i team är mycket viktiga faktorer med syfte att uppnå hög patientsäkerhet (Cronenwett et al., 2007; Sherwood & Drenkard, 2007). Resultatet vill kunna bidra med ökad kunskap kring vilka åtgärder och rutiner sjuksköterskan bör använda i sin omvårdnad av patienter med kvarliggande urinkateter.

Bakgrund

Kateterisering av urinvägarna sker då patienten inte kan tömma urinblåsan helt eller delvis, samt vid tillstånd där kontinuerlig kontroll av vitala funktioner är nödvändig (Geng et al., 2012). Indikationer för urinkateter är akut och kronisk urinretention, övervakning av timdiures vid svåra sjukdomstillstånd samt efter kirurgiska ingrepp och vid immobilisering. Även neurogena blåsrubbningar och svår urininkontinens är vanligt förekommande indikationer. Urinkateter kan även användas för att öka välbefinnande i livets slutskede. Den enda väsentliga kontraindikationen för kateterisering är skada på urinröret. Risken för urinrörsskada är störst vid bäckentrauma (Schaeffer & Kretschmer, 2013). En kvarliggande urinkateter (KAD) används för både kort och långtidsbehandling. Eftersom risken för komplikationer är hög så är dagens sjukvård mer restriktiv med behandlingstiden (Brosnahan & Kent, 2004).

Katetrar kan vara tillverkade i olika material, latex, silikon och PVC. Latex kan orsaka irritation på vävnaden och är därför belagda med ett lager av teflon, silikon, hydrogel eller med en silverlegering. Silikonkatetrar är betydligt mer vävnadsvänliga och orsakar mycket sällan allergiska reaktioner. Silikonkateter används vid långtidsbehandling upp till tolv veckor. Latexkatetrar med silverlegering är skapade för att minska risken för urinvägsinfektioner, då silverlegeringen kan förhindra bakteriella infektioner i urinblåsan (Brosnahan & Kent, 2004; Davenport & Keeley, 2005). Den ska dock användas med försiktighet då det föreligger en risk för resistensutveckling. Behandlingstiden är högst tre veckor (Burman, 2006).

2

Den urinuppsamlingspåse som används för att samla upp urinen bör vara ett slutet system, då det minskar risken för vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) (Geng et al., 2012).

Komplikationer

Kateterisering av urinvägarna medför risk för ett flertal komplikationer som kan medföra smärta och lidande för patienten. Vanligast är bakteriuri som förekommer hos upp till hälften av patienterna som har en kvarliggande urinkateter under fem dagar eller mer. Bakteriuri leder ofta till urinvägsinfektion (Gotelli et al., 2008). Urinvägsinfektion, UVI, är en av de vanligast förekommande vårdrelaterade infektionerna, med en prevalens på 1,6 % inom slutenvården (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2017). Vanligast är att bakterier medföljer kateterslangen och vid långvarig kateterbehandling drabbas många av UVI (Bisset, 2005). Incidensen för bakteriuri ökar med upp till 10 % per vårddygn som patienten behandlas med KAD (Burman, 2006). Orsakas den av KAD brukar det vanligen leda till ett immunsvar som visar på en bredare vävnadspåverkan som kan leda till trötthet och urosepsis. Av de patienter som drabbas av bakteriemi är upp till två tredjedelar vårdrelaterade. Av dessa kan 40 % härledas till urinvägarna och i de allra flesta fall på grund av KAD (Arpi, Renneberg & Andersen, 1995).

Även uretrit som uppstår kring urinrörsmynningen ger vanligen smärta och obehag, vilket medför svårigheter för patienten att sitta. Detta leder till ökad risk att patienten blir sängliggande (Burman, 2006). Stenbildning drabbar mer än varannan av patienter med KAD och ger symtom av smärta och urinläckage och tillslut stopp i katetern (Geng et al., 2012).

Antibiotikaförskrivning på grund av vårdrelaterade infektioner, där UVI visat sig vara en betydande andel, är hög. Vid en punktprevalensundersökning visade det sig att 19 % av patienterna behandlades för vårdrelaterade infektioner samt i förebyggande syfte (Struwe & Sjögren, 2002). Merkostnaderna för dessa beräknas årligen vara flera miljarder svenska kronor och orsaka stort lidande och även ett betydande antal dödsfall varje år (Socialstyrelsen, 2017a). Bristande medvetenhet och kunskap om hur vårdrelaterade infektioner förebyggs, samt otillräcklig barriärvård anses ligga till grund för många av dessa infektioner som drabbar patienterna inom sjukhusvården, med risk för ökad problematik med antibiotikaresistens (Struwe & Sjögren, 2002). Patientens livskvalité kan också påverkas mycket av att behandlas med en kvarliggande urinkateter och det är vanligt att drabbas av oro och störningar i normal livsföring. Skador på underliv eller på patientens urinrör och urinblåsa kan ske vid ovarsam kateterisering. Detta kan leda till inflammation, bestående ärrbildning och permanenta förträngningsproblem (Pollard & Beverly, 2005).

Paraphimosis är en urologisk komplikation. Det är vanligen en vårdrelaterad skada då förhuden förts tillbaka och lämnats utan att ha dragits tillbaka, exempelvis vid urinkateterbehandling och nedre tvätt. Detta symtom kan leda till ett tillstånd av sammandragande av vävnad och som därigenom orsakar kraftig vaskulär svullnad i ollonet hos patienten. Utan behandling leder detta till kraftigt stegrande smärta och kan i vissa fall även leda till vävnadsnekros (Pohlman, Phillips & Wilcox, 2012).

3

Sjuksköterskans roll

Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor är sjuksköterskans fyra ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (International council of nurses [ICN], 2012). Omvårdnad är den specifika kompetens som den legitimerade sjuksköterskan innehar och ska arbeta utifrån. Omvårdnad består både av en vetenskaplig kunskap och en humanistisk grundsyn i det dagliga patientnära arbetet. Självständiga beslut i det kliniska arbetet med kunskaper inom medicin och beteendevetenskap är viktiga i omvårdnaden av patienter. Omvårdnad syftar till att patientens hälsa förbättras, bibehålls och hanteras på bästa sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Omvårdnad bedrivs på personnivå och består av en relationsaspekt och en sakaspekt. Relationsaspekten handlar om det goda bemötandet av patienten. Sakaspekten består av det behov av stöd och hjälp som patienten har (Malmsten & Snellman, 2010).

Sjuksköterskan ska ha förmåga att inom sitt yrkesutövande använda sig av omvårdnadsprocessen för att utföra observationer av patientens tillstånd och bedömningar av dennes omvårdnadsbehov. Målen för omvårdnaden, de aktuella åtgärderna och en uppföljning av patientens tillstånd och hälsa är i centrum (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan ska följa specifika riktlinjer i samband med dokumentation och hantering av personuppgifter (SFS 2008:355; HSLF-FS 2016:40). Andra viktiga ledord är bemötande, information och kommunikation, både gentemot patienter och anhöriga. Sjuksköterskan ska använda information och tekniska hjälpmedel för att kommunicera och vidarebefordra kunskap (Cronenwett et al., 2007). Sjuksköterskan ska genom pedagogiska insatser kunna utbilda patienter och närstående om sjukdomar och egenvård på ett individuellt anpassat sätt (SFS 2014:821).

Urinkateterbehandling är alltid en läkarordination, men det är i de flesta fall sjuksköterskan som utför kateteriseringen. Det är även sjuksköterskan som ansvarar för uppföljning och omvårdnad vid kateter (Socialstyrelsen, 2017b). Kateterisering kan uppfattas som en kränkning av patientens integritet. Sjuksköterskan ska därför alltid visa respekt för patientens självbestämmande och integritet (SFS 2014:821). Enligt Sandman & Kjellström (2013) är det oundvikligt att all form av omvårdnad innebär ett visst mått av intrång i patientens personliga integritet. Patienten ska ha gett sitt medgivande till vården och omvårdnaden ska alltid bedrivas med respekt för dennes människovärde och identitet, så att inga kränkningar förekommer (International council of nurses [ICN], 2012). Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat perspektiv och inte endast ha fokus på det fysiska hos patienten, utan i lika hög grad på det sociala och psykiska. Patienten ska ses som en partner i omvårdnaden, där dennes omvårdnadsbehov tillgodoses utifrån dennes spirituella och kulturella bakgrund och värderingar (Cronenwett et al., 2007).

Säker vård och samverkan i team

En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att säkerställa en säker vård. I det ingår att tillgodose en väl fungerande vårdmiljö, både gentemot sig själv och patienterna, så att en hög patientsäkerhet bibehålls. Risker för skador ska minimeras genom effektiva system och individuella insatser (Cronenwett et al., 2007). Sjuksköterskan ska utföra omvårdnad på ett för patienten säkert sätt, så att de inte drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada. Patienten har rätt att få information om att behandlingen är säker och optimal (Sherwood & Drenkard, 2007). Negativa

4

händelser och risker för dessa ska rapporteras (SFS 2010:659). Säker vård innebär även att följa rutiner och föreskrifter om basal hygien inom vård och omsorg för att minska risken för vårdrelaterade infektioner (SOSFS 2015:10). Fokus ska också ligga på ett väl fungerande teamarbete, både inom den egna yrkesgruppen såväl som med andra professioner, exempelvis läkare. En öppen kommunikation och respekt för varandra, tillsammans med delat beslutstagande gynnar en patientsäker vård. Sjuksköterskan ska främja ett optimerat omvårdnadsarbete genom att som ledare för teamet fördela och prioritera arbetsuppgifter (Cronenwett et al., 2007). För sjuksköterskan innebär samverkan i team att ansvara för omvårdnadskompetensen i teamet. Att systematiskt initiera, samordna och utvärdera teamarbetet utifrån patientens omvårdnadsbehov och individuella resurser, med en väl fungerade kommunikation inom teamet (Sherwood & Drenkard, 2007).

Evidensbaserad omvårdnad

Sjuksköterskan ska alltid arbeta utifrån den evidensbaserade modellen och hålla sig uppdaterad med den senaste kunskapen inom sitt ansvarsområde (Socialstyrelsen, 2016). Till detta hör att kritiskt ställa frågor och utföra systematiska sökningar i syfte att sammanställa vetenskaplig litteratur och arbeta utifrån sin egen expertkompetens och med bästa tillgängliga kunskap utifrån patientens och anhörigas situation och önskemål (Cronenwett et al., 2007). Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och bygger på evidensbaserad vård (Willman, 2013). Hänsyn ska tas till patientens värderingar, samtidigt som den mest adekvata kunskapen tillämpas. Målsättningen är att i omvårdnaden uppnå eftersökt resultat baserat på klinisk expertis och evidens (Cronenwett et al., 2007). Med utgångspunkt i den vetenskapliga grunden utförs ett samarbete mellan patienten och sjuksköterskan angående formerna för vården (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienternas egna erfarenheter och önskemål väga tungt vid beslut om behandling. En engagerad och delaktig patient ökar möjligheten för att få positiva behandlingsresultat. Genom kontinuerlig uppföljning av sitt arbete kan sjuksköterskan själv bidra till att generera systematisk kunskap och bidra till bättre omvårdnad enligt evidensbaserade metoder (Cronenwett et al., 2007). Riktlinjer för omvårdnaden och protokoll ska utgå från vetenskaplig evidens och vara ett hjälpmedel för beslutsfattande (Sherwood & Drenkard, 2007).

Problemformulering

Enligt Thulin et al. (2012) används KAD ofta slentrianmässigt på sjukhus och vårdhem trots risker för komplikationer. De utförs både rutinmässigt, på oklara indikationer och med alltför lång behandlingstid i förhållande till patientens behov. Därför är det nödvändigt att sjuksköterskan arbetar metodbaserat efter tillämpliga principer och rutiner. Sjuksköterskans omvårdnad minskar sannolikt risken för komplikationer, vårdrelaterade infektioner och skador i samband med kateterisering av urinblåsan (Pollard & Beverly, 2005). Litteraturöversiktens relevans ligger i att undersöka vilken typ av omvårdnad och vilka instrument och rutiner sjuksköterskan bör använda sig av för att minimera risker i samband med urinkateterisering.

Syfte

Syftet var att beskriva effekter av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder då patienter har kvarliggande urinkateter.

5

Material och metod

Design

För att få en överblick över det aktuella kunskapsläget inom valt område har en litteraturöversikt genomförts, uteslutande med fokus på artiklar med kvantitativ ansats. Efter en systematisk sökning över valt ämne, granskas och sammanställs de valda artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013). En litteraturöversikt används då avsikten är att samla in och granska det allmänna kunskapsläget, det vill säga den vetenskapliga kunskap som redan finns inom ett område (Rosén, 2012).

Urval och datainsamling

Genom att utföra en sökning i relevanta databaser kan syftet besvaras (Karlsson, 2012). De databaser som valdes var Cinahl och Medline. Cinahl innefattar vetenskapliga artiklar på områdena omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Medline innefattar publikationer inom medicin och omvårdnadsområdet (Forsberg & Wengström, 2013). De svenska sökorden: ”kvarliggande urinkateter”, ”sjuksköterska” och ”vård” översattes med hjälp av Svenska Mesh för att få fram engelska sökord som ansågs överensstämma med syftet. De sökord som användes var: ”indwelling urinary catheter, ”nurs*” och ”care”. Först utfördes sökningar på utifrån syftet lämpliga sökord var för sig, detta för att få en överblick av kunskapsområdet. Sedan användes den booleska operatören AND för att kombinera sökorden i en fritextsökning. Trunkering användes för att få fram träffar på sökordet ”nurs*” samtliga böjningsformer, vilket innebar att sökordet markerades med en asterisk (*) (Östlund, 2012; Forsberg & Wengström, 2013). Databassökningarna efter vetenskapliga artiklar begränsades till tio år, 2007-2017. Detta för att få med tillgänglig forskning inom området som uppfyller studiens syfte i närtid. I Cinahl användes även begränsningen peer-review, i Medline saknas denna funktion. Peer- review innebär att artiklarna är sakkunnigt granskade av forskare inom det forskningsfält artiklarna behandlar (Vetenskapsrådet, 2011). Ytterligare begränsningar var engelska och att deltagarna i studierna skulle vara 19 år eller mer.

Inklusionskriterier för litteraturöversikten var forskning på både män och kvinnor med kvarliggande urinkateter på vårdinrättningar och i hemmet. Exklusionskriterier för litteraturöversikten var forskning från Afrika. Utöver detta exkluderades även artiklar som inte inhämtat eller erhållit godkännande hos etikprövningsnämnden. Resultat av sökningarna redovisas i sökmatris (Tabell 1.). Träffarna i sökningen bearbetades genom att läsa artiklarnas titlar, för att göra ett första urval. Sedan lästes artiklarnas abstract för att göra ett ytterligare urval. Utifrån dessa valdes slutligen de artiklar som svarade på syftet ut. Studiernas vetenskapliga kvalitet, deras styrkor och svagheter granskades med hjälp av Hälsohögskolan i Jönköpings protokoll för

kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod (Bilaga 1.). Där fyra av fyra

frågor i del ett och minst sex av sju frågor i del två skulle besvaras med ”Ja” för att inkluderas i litteraturöversikten. Totalt inkluderades tio artiklar från Cinahl och Medline. Fem studier kom från USA, två från Taiwan, en från Japan, en från Brasilien, och en från USA/Brasilien.

6

Tabell 1. Sökmatris för Cinahl och Medline 2017-10-05

Cinahl

Sökord Träff Lästa titlar Lästa

abstract Kvalitetsgranskad Till resultat

indwelling urinary catheter 195 nurs* 45454 care 153007 indwelling urinary catheter AND nurs* AND care

47 47 31 12 7

Begränsningar: Peer-review, English language, publicerade 2007-2017, all adult Medline

Sökord Träff Lästa titlar Lästa

abstract Kvalitetsgranskad Till resultat

indwelling urinary catheter 502 nurs* 76151 care 324922 indwelling urinary catheter AND nurs* AND care

41 41 22 14 8*

Begränsningar: English language, publicerade 2007-2017, all adult: 19+ years, *5 av dessa artiklar fanns även i cinahl

Dataanalys

De artiklar som inkluderades i resultatet analyserades med hjälp av Fribergs (2012) trestegs modell. Denna analysmodell används för att hitta skillnader och likheter mellan artiklarna, som sedan kan sammanställas. I steg ett lästes samtliga artiklar enskilt igenom i sin helhet, och sedan gemensamt för att fastställa att innehållet i artiklarna analyserats på samma sätt. Sammanfattning av detta redovisas i artikelmatris (Bilaga 2.). I steg två sammanställdes likheter och skillnader i studiernas utformning och metodologiska tillvägagångssätt. Även skillnader och likheter i artiklarnas resultat sammanställdes utifrån syftet med tyngdpunkt på omvårdnad av patienter med kvarliggande urinkateter. Det tredje och sista steget innebar en sammanställning av de likheter och skillnader som påvisats. Materialet

7

sorterades i olika grupper utifrån resultat som handlade om samma sak. Dessa erhöll fyra olika rubriker: ”Effekten av hygienrutiner”, ”Effekten av utbildning inom

egenvård”, ”Effekten av evidensbaserade kontrollformulär och påminnelsesystem”

och ”Effekten av observationer”. Detta gav en klar översikt av det sammanställda materialet och bidrog till att kunna utforma resultatdelen.

Etiska överväganden

Genom att endast använda artiklar som är godkända och granskade i enlighet med etiska principer för forskning, så minskar risken för att ta upp forskningsresultat som genomförts i strid med grundläggande etiska principer. Individerna i studierna ska inte ha utnyttjats eller skadats i processen. God forskning vilar på de fyra etiska principerna autonomiprincipen, göra-gott principen, icke-skada principen och rättviseprincipen (Kjellström, 2012). Att ha en etisk förhållning är en mycket viktig del i vetenskaplig forskning och alla etiska aspekter ska tas i beaktande. Studierna ska ha sökt och erhållit etiskt tillstånd från en etisk kommitté. Inga i studierna förekommande individer ska ha orsakats skada, och forskaren ska i sina resultat kunna visa på noggrannhet och evidens (Forsberg & Wengström, 2013). Det är viktigt att ta hänsyn till eventuella bias, och att alla resultat, även negativa har rapporterats i studien. Detta för att kunna bedöma styrkor och svagheter i studien (Kristensson, 2014).

En viktig aspekt att ta hänsyn till är förförståelse. Detta är något som måste finnas i åtanke under arbetets gång under bearbetningen av materialet. Genom en kontinuerlig diskussion om eventuell förförståelse under arbetets gång minskar risken att personliga värderingar påverkar resultatet. Detta var särskilt viktigt då en viss kunskap inom området fanns innan arbetets början.

Resultat

Resultatet är en sammanställning av totalt tio artiklar med kvantitativ design (Bilaga 2.). Resultatet redovisas under fyra rubriker: ”Effekten av hygienrutiner”, ”Effekten

av utbildning inom egenvård”, ”Effekten av evidensbaserade kontrollformulär och påminnelsesystem” och ”Effekten av observationer”. Dessa beskriver effekten av

olika fokus i samband med sjuksköterskans omvårdnad då patienter har kvarliggande urinkateter. Sammanställning av fokus och utfall redovisas i (tabell 2.). Uppmätta värden presenteras i artikelmatris (Bilaga 2.).

8

Tabell 2. Sammanställning av fokus och utfall

Artikel Fokus Ko rr e k ta in d ik a ti on er Mi n sk a d r is k f ör k a te te rs to p p Mi n sk a d r is k f ör UV I Mi n sk a t a n ta l da g a r m e d KA D Ök a d s el f-ef fi ca cy F ä rr e k omp li k a ti o n e r ge n er el lt Arrais et al., 2017 Observation - NS NS - - - Brennan Voss, 2009 Kontrollformulär Påminnelsesystem - - S S - - Chen et al., 2013 Kontrollformulär Påminnelsesystem - - S S - - Elpern et al., 2009 Observation - - S NS - - Fink et al., 2012 Hygienrutin - - S - - - Fink et al., 2012 Egenvård - - - NS Fink et

al., 2012 Kontrollformulär Påminnelsesystem - - NS - - -

Gurwitz et al., 2016 Observation S - - - - - Lee et al., 2014 Egenvård - - NS - NS - Marra et al., 2011 Hygienrutin - - S - - - Tsuchida et al., 2008 Hygienrutin - - S - - - Wilde et al., 2015 Egenvård - S NS - - S S = Signifikant p<0.05 NS = Ej signifikant

9

Effekten av hygienrutiner

Tre artiklar berörde effekten av rutiner för hygien, steril metod och utrustning, eller brist på dessa i samband med sjuksköterskans omvårdnad (Fink et al. 2012; Tsuchida et al. 2008; Marra et al. 2011). En studie visade på dålig följsamhet till hygienrutiner, gällande handtvätt, nedre tvätt och steril metod vid kateterisering vilket innebar en signifikant ökad risk för kateterrelaterad urinvägsinfektion (Fink et al., 2012). Användandet av slutna system och daglig nedre tvätt förväntas minska risken för kateterrelaterad urinvägsinfektion. Det observerades signifikant högre andel infektioner mellan sjukhus som inte använde sig av daglig nedre tvätt och de sjukhus som använde sig av rutinen (86 % mot 25 % p<0.001) (Tsuchida et al., 2008). En studie visade att utbildning inom korrekta omvårdnadsrutiner vid kateterinsättning och basala hygienrutiner har signifikant påverkan på antalet vårdrelaterade infektioner. Normala rutiner för katetersättning var handtvätt och aseptisk metod. I interventionsgruppen användes sterila handskar, antiseptisk metod samt att dagligen följa upp behovet av kateterbehandlingen med läkaren och vårdteamet. Studiens resultat visade på en statistiskt signifikant minskning av kateterrelaterad urinvägsinfektion (Marra et al., 2011).

Effekten av utbildning inom egenvård

Tre artiklar undersökte effekten av hur utbildning och egenvård som omvårdnadsåtgärd påverkar risk för kateterassocierade komplikationer (Lee, Chao, Wang & Lin, 2014; Wilde et al., 2015; Fink et al., 2012). I studien av Lee et al. (2014) ingick interventionsgruppen, bestående av patienter och deras anhöriga, ett nära samarbete med sjuksköterskor, och fick utbildning i katetervård. Resultatet visade att antalet fall av kateterrelaterad urinvägsinfektion var lägre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Ingen signifikant skillnad kunde heller mätas i familjemedlemmarnas self-efficacy mellan intervention- och kontrollgrupp. Av familjemedlemmarna hade totalt 21,7 % tidigare erfarenhet av katetervård. I en studie av Wilde et al. (2015) fick interventionsgruppen regelbunden undervisning av en sjuksköterska under tolv månader, medan kontrollgruppen mottog vanlig vård. Resultatet visade att det var en signifikant minskning i antalet rapporterade fall av stopp i urinkatetern under de sex första månaderna, men detta kvarstod inte under de efterföljande sex månaderna. Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i antalet fall av kateterrelaterad urinvägsinfektion eller fall av katetrar som lossnat. Däremot fanns indikationer att båda grupperna överlag förbättrades under hela studieperioden. Fink et al. (2012) visade att 60 % av de inkluderade sjukhusen i studien hade ett program för att utbilda patienter och anhöriga i katetervård och i symtom och tecken på tidiga komplikationer i samband med behandlingen. De sjukhus som erbjöd utbildning i egenvård rapporterade också mindre komplikationer i samband med kateterbehandling.

Effekten av evidensbaserade kontrollformulär och påminnelsesystem

Tre artiklar undersökte effekten av att använda evidensbaserade påminnelsesystem och kontrollformulär för att avlägsna onödiga katetrar i samband med sjuksköterskans omvårdnad (Brennan Voss, 2009; Chen et al., 2013; Fink et al., 2012). Två studier visade att efter införandet av kontrollformulär och påminnelsesystem så uppmättes en signifikant minskning av antal dygn patienter behandlades med kvarliggande urinkateter. Samtidigt sågs en signifikant minskning av antalet urinvägsinfektioner (Brennan Voss, 2009; Chen et al., 2013). Av de 75 sjukhus som deltog i undersökningen av Fink et al. (2012) användes

10

påminnelsesystem för urinkateterbehandling på endast 42. Sjuksköterskedrivna protokoll för avbrytande av kateterbehandling kan minska antal fall av UVI (Fink et al., 2012).

Effekten av observationer

Tre artiklar berörde effekten av observationer i samband med sjuksköterskans omvårdnad (Elpern et al., 2009; Gurwitz et al., 2016; Arrais et al. 2017). Elpern et al. (2009) visade att felaktiga observationer ofta fått avgöra indikation och behandlingstid för kvarliggande urinkateter. Till dessa hör inkontinens, framförallt hos kvinnor. Andra vanliga orsaker är övervikt och diures. I vissa fall har patienternas önskemål om fortsatt kateterbehandling fått avgöra behandlingstiden. Genom korrekta observationer och daglig utvärdering av indikationer kunde antalet dagar med kvarliggande urinkateter minskas. Samtidigt sågs en signifikant minskning av antalet kateterrelaterade urinvägsinfektioner under studieperiodens sex månader jämfört med föregående elva månader. Gurwitz et al. (2016) visade att korrekta observationer av patientens tillstånd innebar att majoriteten hade en korrekt indikation för kateter. Av dessa var urinretention, trycksår, sjukhusvård och övervakning av in- och utgående vätska de vanligaste indikationerna. Arrais et al. (2017) använde ett mätinstrument för att kontrollera kvaliteten på sjuksköterskornas observationer i samband med KAD. Resultatet visade att observationer i samband med positionering av kateterpåsen var adekvata i majoriteten av fallen. Detta säkerställde att urinen kunde flöda fritt och minskade risken för kateterstopp och bakterietillväxt. Även observationer i samband med kateteriseringen var adekvata i majoriteten av fallen.

Diskussion

Metoddiskussion

I resultatet har tio kvantitativa artiklar inkluderats. Fokus i artiklarna har haft en tyngdpunkt på minskning av kateterrelaterad urinvägsinfektion. För att få en klarare blick över kunskapsläget genomfördes först sökningar på sökorden var för sig. Varefter de kombinerades med booleska operatorer. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline, vilka ansågs vara mest relevanta för litteraturöversiktens syfte. Genom att utföra sökningar i mer än en databas ökar arbetets validitet (Wallengren & Henricson, 2012). Validitet innebär litteraturöversiktens giltighet, det vill säga att urvalet av artiklar är tillräckligt stort, och att de verkligen besvarar litteraturöversiktens syfte (Henricson, 2012). Sökningen begränsades till att innefatta artiklar publicerade 2007-2017, detta säkerställer att forskningen är aktuell i artiklarna och att litteraturöversikten blir så aktuell som möjligt. Artiklarna kvalitetsgranskades genom att använda Hälsohögskolan i Jönköpings protokoll (Bilaga 1). Med hjälp av detta kunde artiklar som inte uppfyllde kraven exkluderas. Genom att först granska artiklarna enskilt och sedan gemensamt ökar arbetets reliabilitet (Wallengren & Henricson, 2012). Reliabilitet innebär litteraturöversiktens pålitlighet och att det i metod delen beskrivna urvalet, datainsamlingen och dataanalysen är reproducerbar (Henricson, 2012).

Det bör dock påpekas att vid genomförande av litteraturöversikter kan det finnas en risk att innehållet i artiklarna misstolkas, framförallt när det handlar om engelska artiklar. Detta kan orsaka felaktiga bedömningar av artiklarna. Ett sätt att minimera

11

risken är användningen av validerade översättningsverktyg (Kjellström, 2012). Det översättningsverktyg som användes var ett engelsk-svenskt lexikon.

Artiklarna som inkluderats i litteraturöversikten är alla gjorda utanför Skandinavien vilket kan medföra att resultaten inte till fullo kan generaliseras till Sverige. I USA, Asien och Sydamerika kan hälso- och sjukvårdssystemen skilja sig från det svenska systemet. Detta är viktigt att ha i åtanke vid sammanställningen av resultatet, då detta kan påverka litteraturöversiktens validitet. I resultatet inkluderades endast tio artiklar. Detta kan påverka litteraturöversiktens validitet och reliabilitet, då kvantitativa studier oftast kräver ett större urval. En annan svaghet med litteraturöversikten kan vara att artiklarna är av skiftande design. Det hade eventuellt varit önskvärt med en tyngdpunkt på exempelvis RCT-studier, då samma design ökar litteraturöversiktens validitet (Henricson, 2012). Eftersom vissa av studierna (Elpern et al., 2009; Brennan Voss, 2009 & Arrais et al., 2017) endast utförts på en vårdinrättning så kan det finnas tveksamheter i resultaten på grund av lokala rutiner och personalkultur med mera på den specifika vårdinrättningen som undersökts. Studien av Lee et al. (2014) hade endast 61 studiedeltagare, vilket innebär att det är tveksamt om resultatet kan generaliseras på en större population. Den fritextsökning som genomförts ger heller i regel inte lika precisa träffar som en specialiserad sökning med ämnesord (Karlsson, 2012). Efter testsökningar med ämnesord valdes dock fritextsökning eftersom det tycktes ge för syftet mer relevanta träffar. För att säkerställa att artiklarna var relevanta granskades de noggrant för att säkerställa att de kunde besvara syftet (Karlsson, 2012).

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva effekter av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder då patienter har kvarliggande urinkateter. De artiklar som granskats har visat på olika metoder att förbättra omvårdnaden och minska risken för kateterrelaterade komplikationer. Dock visade inte alla studier på signifikanta utfall. I resultatdiskussionen diskuteras huvudfynden i relation till sjuksköterskans omvårdnad med fokus på evidensbaserade metoder, patientsäkerhet och teamarbete. Hygienrutiner visade sig vara mycket viktiga för att minska smittspridning och komplikationer i samhället. Detta styrks av Chapple, Prinjha & Mangnall (2013) som i sin undersökning visar att goda hygienrutiner inte bara minskar komplikationer, utan även ökar patientsäkerheten. Patienterna själva uttrycker att de värderar sjuksköterskans omvårdnad mer då hygienen sköts på rätt sätt (Chapple et al., 2013). I de grundläggande omvårdnadsåtgärderna ingår att alltid använda basala hygienrutiner, samt rutiner för ren eller steril metod då en kvarliggande kateter förs in genom urinröret till urinblåsan (Pollard & Beverly, 2005). Patientsäkerheten kan äventyras om föreskrifter för basal hygien inte följs (SOSFS 2015:10). Felaktiga hygienrutiner kan medföra att bakterier kommer in i urinröret och leder till urinvägsinfektion, med onödigt hög antibiotika förskrivning som följd (Bisset, 2005; Struwe & Sjögren, 2002). Vikten av att rutinmässigt tillämpa korrekta hygienrutiner styrks även av att komplikationerna kan bli omfattande och i vissa fall leda till en betydande dödlighet hos patienterna (Socialstyrelsen, 2017a). Att som sjuksköterska använda sig av goda hygienrutiner kan tyckas som en självklarhet i omvårdnaden av patienter. Trots det så visar resultatet på avvikelser inom den kliniska verksamheten. Detta trots att vikten av basala hygienrutiner kontinuerligt lyfts fram under sjuksköterskeutbildningen. Detta kan eventuellt bero på slarv eller tidsbrist som en

12

följd av personalbrist och mer arbetsbörda i en stressig miljö. Oavsett orsak så är det här något som det finns utrymme att se över.

Utbildning inom egenvård visade inte överlag på signifikanta skillnader i antal komplikationer eller ökad self-efficacy hos anhöriga som vårdgivare. Intressant i sammanhanget är att resultatet motsägs av tidigare forskning på området som lyfter vikten av patientutbildning som en del i sjuksköterskans omvårdnad. Patienter med kvarliggande urinkateter upplever att utbildning ökar deras förmåga att ta kontroll över sin situation och ger dem en mening i det dagliga livet (Kralik, Seymour, Eastwood & Koch, 2007). Egenvård är de åtgärder individen tillämpar för sig själv eller sin omgivning, i syfte att förbättra sin hälsa och sitt välmående (Orem, Renpenning & Taylor, 2003). När livet förändras för patienten ska egenvårdsförmågan stärkas och därigenom främja god hälsa (Kirkevold, 2000). För att förbättra möjligheterna för en adekvat egenvård kan patientens och anhörigas self-efficacy ökas. Med andra ord individens tilltro till sin egenvårdsförmåga. Ökad self-efficacy ger positiva effekter på patientens förmåga att hantera olika situationer både i vardagen och i relation till sin sjukdom (Korpershoek, van der Bijl & Hafsteinsdóttir, 2011). En förklaring till den bristande effekten av undervisning inom egenvård i resultatet kan vara att patienter är olika mottagliga till undervisning. Enligt (SFS 2014:821) är det viktigt att sjuksköterskan anpassar all undervisning efter patientens förutsättningar. För sjuksköterskan kan det säkert innebära stora utmaningar och är något som måste tränas upp både under utbildningen och i arbetslivet. Exempelvis kan erfarna sjuksköterskor i allmänhet vara mer bekväma med att undervisa och informera patienter än nyexaminerade.

Användandet av evidensbaserade kontrollformulär och påminnelsesystem visade sig ha en signifikant effekt på antal dagar med kvarliggande urinkateter och antalet fall av urinvägsinfektion. I sjuksköterskans omvårdnad ingår att arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad, vilket innebär att vara kritisk och systematiskt söka kunskap inom det egna ansvarsområdet. Att utifrån sin egen expertkompetens ta till vara patientens önskemål och införa evidensbaserade metoder i omvårdnaden (Cronenwett et al., 2007). Det är sjuksköterskans ansvar att hålla sig uppdaterad vilka gällande rutiner som ska användas och att det är enligt evidensbaserade metoder (Pollard & Beverly, 2005). Utifrån resultatet och egna erfarenheter så finns det utrymme inom hälso- och sjukvården att införa tydligare krav på att hålla sig uppdaterad på aktuella vetenskapliga rön. Resultatet visar att det finns forskning inom detta som ger positiva effekter på patienters hälsa men som inte testas eller införs i tillräckligt stor utsträckning.

Sjuksköterskans observationer hade en direkt effekt på indikationer, behandlingstid och komplikationer. Resultatet visar även att felaktiga observationer kan innebära felaktiga indikationer. Detta är inget nytt problem utan har funnits under en längre tid, vilket styrks av äldre forskning inom området. I en studie av Bouza, San Juan, Munoz, Voss & Kluytmans (2001) beskrivs att de medicinska indikationerna och behandlingstiderna vid KAD är felaktiga i upp till 94 % av fallen. En betydande överanvändning av KAD beroende på för vidsträckta indikationer har generellt påvisats i tidigare forskning (Jain, Parada, David & Smith, 1995). Att observera patientens tillstånd är en viktig del i omvårdnadsprocessen, som bidrar till korrekta indikationer och säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Ett nära samarbete med andra professioner är också mycket viktigt, eftersom patienters livskvalitet kan försämras vid kateterbehandling (Pollard & Beverly, 2005). En förklaring till de ofta

13

felaktigt förekommande indikationerna och behandlingstiderna kan vara bekvämlighetsfaktorer och även patientens önskemål. En patient med kateter behöver inte ta sig till toaletten varje gång och personalen behöver inte heller hjälpa denne dit. Viktigt dock att komma ihåg att en urinkateter aldrig får användas för personalens bekvämlighet (Wald & Kramer, 2007). Enligt Thulin et al. (2012) finns vissa otydligheter kring ansvarsfördelningen för urinkatetrar. Läkare uppfattar ofta att sjuksköterskor sätter katetrar mer frekvent än undersköterskor, något som sjuksköterskor och undersköterskor inte håller med om. Även frågan kring vem som ansvarar för uppföljning och avslut av behandling tycks oklart bland yrkesgrupperna inom sjukvården. Behandlingstiden bör begränsas till en så kort period som möjligt. Tydliga riktlinjer och ansvarsfördelning med en välfungerande samverkan i team är något som kan minska antalet kateterrelaterade urinvägsinfektioner (Thulin et al., 2012).

Sammanfattningsvis visar dessa huvudfynd att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder då patienter har kvarliggande urinkateter måste utformas enligt de på avdelningen gällande rutinerna. Likaså ska gemensamma riktlinjer för hälso- och sjukvården följas. Detta gäller såväl hygienrutiner, patientundervisning, användandet av kontrollformulär och observationer av patientens tillstånd. Av egna kliniska erfarenheter från olika vårdinrättningar både före och under utbildningen, så finns stora skillnader i vilka rutiner som gäller på olika vårdinrättningar. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för de risker en inadekvat katetervård innebär och förhoppningsvis kan det bidra till en evidensbaserad och patientsäker vård med ett välfungerande teamarbete.

Slutsats

Litteraturöversikten visar att komplikationer vid kateterbehandling och vårdrelaterade infektioner är ett globalt problemområde på sjukhus och vårdinrättningar. Detta leder till ett stort mänskligt lidande och stora kostnader för samhället. Bakteriella infektioner, vårdrelaterade skador, felaktiga indikationer samt för långa behandlingsdagar med kvarliggande urinkateter kan minskas. Sjuksköterskan ska i sin omvårdnad använda sig av korrekta observationer av patientens tillstånd och indikationer/kontraindikationer för kvarliggande urinkateter, då detta kan ha avgörande effekt för uppkomsten av komplikationer samtidigt som det bidrar till en patientsäker vård. Korrekta observationer i samband med omvårdnaden och ett välfungerande samarbete mellan sjuksköterskor och läkare ökar patientsäkerheten. På grund av de många riskfaktorer som finns vid kateterisering av urinvägarna krävs det av sjuksköterskan att denne arbetar evidens- och metodbaserat, samt håller sig uppdaterad med de senaste vetenskapliga rönen och gällande rutiner.

Kliniska implikationer och förslag till vidare forskning

Litteraturöversikten som genomförts visar att det finns utrymme inom hälso- och sjukvården att implementera ytterligare standardiseringar inom kontroll-, uppföljnings- och påminnelsesystem för behandling med kvarliggande urinkateter. Sjuksköterskan har med dessa resultat möjligheten att öka patientens välbefinnande och förmåga till egenvård, samt minska kostnader för samhället. Vidare forskning inom området kan med fördel inrikta sig på att undersöka metoder för att minska risken för ytterligare komplikationer som inte undersöktes i denna litteraturöversikt.

14

Referenser

Arpi, M., Renneberg, J., & Andersen, H. C. (1995). Bacteremia at a Danish university hospital during a twentyfive year period (1968-1992). Scandinavian Journal of

Infection Disease, 27 (3), 245-251.

Arrais, E. L. M., Oliviera, M. L. C. de., & Sousa, I. D. B., de. (2017). Prevention of urinary infection: Quality indicators of nursing assistance in elderly. Journal of

Nursing UFPE On Line, 11(8), 3151-3157.

doi:10.5205/reuol.11064-98681-4-ED.1108201721

Bissett, L. (2005). Reducing the risk of catheter-related urinary tract infection.

Nursing Times, 101(12), 64-65, 67.

Bouza, E., San Juan, R., Munoz, P., Voss, A., & Kluytmans, J. (2001). A European perspective on nosocomial urinary tract infections I. Report on the microbiology workload, etiology and antimicrobial susceptibility (ESGNI-003 study). Clinical

Microbiology and Infection, 7 (10), 523-531.

Brennan Voss, A. M. (2009). Incidence and duration of urinary catheters in hospitalized older adults: Before and after implementing a geriatric protocol. Journal

of Gerontological Nursing, 35(6), 35-41. doi:10.9999/00989134-20090428-05

Brosnahan, J.E., & Kent, B. (2004). Short-term indwelling catheters: Evidence for a primarily nursing decision – A systematic review. Worldviews Evidence Based

Nursing, 1(4), 228.

Burman, L. G. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner - ett

kunskapsunderlag. Hämtad 2 oktober, 2017, från folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c 2d11ca/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf

Chapple, A., Prinjha, S., & Mangnall, J. (2013). Changing a urethal or suprapubic catheter: The patients perspective. British Journal of Community Nursing, 18(12), 591-596.

Chen, Y-Y., Chi, M-M., Chen, Y-C., Chan, Y-J., Chou, S-S., & Wang, F-D. (2013). Using a criteria-based reminder to reduce use of indwelling urinary catheters and decrease urinary tract infections. American Journal of Critical Care, 22(2), 105-114. doi:10.4037/ajcc2013464

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D. T., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing

Outlook, 55(3), 122-131. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.006

Davenport, K., & Keeley, F. X. (2005). Evidence for the use of silver-alloy-coated utrethral catheters. Journal of Hospital Infection, 60 (4), 298-303. doi:10.1016/j.jhin.2005.01.026

15

Elpern, E. H., Killeen, K., Ketchem, A., Wiley, A., Patel, G., & Lateef, O. (2009). Reducing use of indwelling urinary catheters and associated urinary tract infections.

American Journal of Critical Care, 18(6), 535-541. doi:10.4037/ajcc2009938

Fink, R., Gilmartin, H., Richard, A., Capezuti, E., Boltz, M., & Wald, H. (2012). Indwelling urinary catheter management and catheter-associated urinary tract infection prevention practices in Nurses Improving Care for Healthsystem Elders hospitals. American Journal of Infection Control, 40 (8), 715-720. doi:10.1016/j.ajic.2011.09.017

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &

Kultur.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-144). Lund:

Studentlitteratur.

Geng, V., Cobussen-Boekhorst, H., Farrell, J., Gea-Sánchez, M., Pearce, I., Schwennesen, T., Vahr, S., & Vandewinkel, C. (2012). Catheterisation : Indwelling

catheters in adults : Urethral and suprapubic [Broschyr]. Arnhem: European

Association of Urology Nurses. Från http://nurses.uroweb.org/guideline/catheterisation-indwelling-catheters-in-adults-urethral-and-suprapubic/

Gotelli, M. J., Merryman, P., Carr, C., McElveen, L., Epperson, C., & Buynum, D. (2008). A quality improvement project to reduce the complications associated with indwelling urinary catheters. Urologic Nursing, 28(6), 465-467, 473.

Gurwitz, J. H., DuBeau, C., Mazor, K., Sreedhara, M., Lemay, C., Spenard, A., Pandolfi, M., Johnson, F., & Fields, T. (2016). Use of indwelling urinary catheters in nursing homes: Implications for quality improvement efforts. Journal of American

Geriatrics Society, 64(11), 2204-2209. doi:10.1111/jgs.14464

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-481). Lund:

Studentlitteratur.

HSLF-FS 2016:40. Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och

sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses [Broschyr]. Geneva: International Council of Nurses. Från http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf

Jain, P., Parada, J. P., David, A., & Smith, L. G. (1995). Overuse of the indwelling urinary tract catheter in hospitalized medical patients. Archives of Internal Medicine,

16

Karlsson, E-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund:

Studentlitteratur.

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund:

Studentlitteratur.

Korpershoek, C., van der Bijl, J., & Hafsteinsdóttir, T.B. (2011). Self-efficacy and its influence on recovery of patients with stroke: a systematic review. Journal of

Advanced Nursing, 67(9), 1876-1894. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05659.x

Kralik, D., Seymour, L., Eastwood, S., & Koch, T. (2007). Managing the self: Living with an indwelling urinary catheter. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic

Illness, 16(7b), 177-185. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01440.x

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lee, K-C., Chao, Y-F. C., Wang, Y-M., & Lin, P-C. (2014). A nurse-family partership intervention to increase the self-efficacy of family caregivers and reduce catheter-associated urinary tract infection in catheterized patients. International Journal of

Nursing Practice, 21 (6), 771-779. doi:10.1111/ijn.12319

Malmsten, G. K., & Snellman, I. (2010). En litteraturstudie om omvårdnadens

värdegrund. (Rapport till Svensk sjuksköterskeförening) Stockholm: Svensk

sjuksköterskeförening. Från www.swenurse.se/publikationer

Marra, A. R., Camargo, T. Z. S., Goncalves, P., Sogayar, A. M. C. B., Moura Jr, D. F., Guastelli, L. R., Rosa, C. A. C. A., Victor, E. da Silva., Santos, O. F. P. dos Santos., & Edmond, M. B. (2011). Preventing catheter-associated urinary tract infection in the zero-tolerance era. American Journal of Infection Control, 39(10), 817-822. doi:10.1016/j.ajic.2011.01.013

Orem, D. E., Taylor, S.G., & Renpenning, K.M. (Eds.) (2003). Self Care Theory in

Nursing: Selected Papers of Dorothea Orem. Springer Publishing Company.

Pohlman, G. D., Phillips, J.M. & Wilcox, D.T. (2012). Simple method of paraphimosis reduction revisited: Point of technique and review of the literature. Journal of

pediatric urology, 9(1), 104-107. doi:10.1016/j.jpurol.2012.06.012

Pollard, C., & Beverly, L. (2005). Eliminating. In P. Hilton (Ed.), Fundamental

Nursing Skills (pp. 199-225). London: Whurr Publishers Ltd.

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 429-444). Lund:

17

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Schaeffer, A., & Kretschmer, H. L. (2013). Placement and management of urinary bladder catheters in adults. UpToDate. Review. Från:

http://www.uptodate.com/contents/placement-and-management-of-urinary-bladder-catheters-in-adults

SFS 1993:584. Lag om medicintekniska produkter. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Sherwood, G., & Drenkard, K. (2007). Quality and safety curricula in nursing education: Matching practice realities. Nursing Outlook, 55(3), 151-155. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.004

Socialstyrelsen. (2016). Att arbeta evidensbaserat. Hämtad 11 november, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat

Socialstyrelsen. (2017a). Minska risken för vårdrelaterade infektioner. Hämtad 9 oktober, 2017, från Socialstyrelsen,

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-infektioner

Socialstyrelsen. (2017b). Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Hämtad 8 september, 2017, från Socialstyrelsen, https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/

SOSFS 1980:86. Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om användning av

kateter i urinblåsan i vissa fall m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS 2003:3. Upphävande av Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:86) med

föreskrifter om användning av kateter i urinblåsan i vissa fall m.m. Stockholm:

Socialstyrelsen.

SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska

produkter i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS 2015:10. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.

Struwe, J., & Sjögren, A. (2002). Var tionde inneliggande patient får antibiotika mot vårdrelaterad infektion. Läkartidningen, 99(32-33), 3211-3213. Från http://lakartidningen.se/OldPdfFiles/2002/25214.pdf

18

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges kommuner och landsting. (2017). Mätning av vårdrelaterade infektioner i

slutenvården. Hämtad 30 september, 2017, från Sveriges kommuner och landsting,

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningvard relateradeinfektioner.2333.html

Thulin, H., Akre, O., & Lauritzen, M. (2012). Inventering av

urinkateter-verksamheten: En kartläggning av rutiner för och kunskaper om urinkatetrar vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hämtad 2 oktober, 2017, från Karolinska

Universitetssjukhuset,

https://www.karolinska.se/contentassets/c5e3aeeb29254dfc9f2d6a7a6d7ffaa1/kartla ggningen-kad-helena-thulin.pdf

Tsuchida, T., Makimoto, K., Ohsako, S., Fujino, M., Kaneda, M., Miyazaki, T., Fujiwara, F., & Sugimoto, T. (2008). Relationship between catheter care and catheter-associated urinary tract infection at Japanese general hospitals: A prospective observational study. International Journal of Nursing Studies, 45 (3), 352-361. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.10.006

Vetenskapsrådet. (2011). Vad innebär peer review?. Hämtad 15 september, 2017,

från Vetenskapsrådet,

http://www.vr.se/forskningsfinansiering/beredning/beredningsprocessen/forskareg ranskarforskare/faqpeerreview/vadinnebarpeerreview.5.5fa10c312ed4d5b90680001 670.html

Wald, H. L., & Kramer, A. M. (2007). Nonpayment for harms resulting from medical care: Catheter-associated urinary tract infections. Journal of American Medical

Association, 298(23). 2782-2784. doi:10.1001/jama.298.23.2782

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-498). Lund:

Studentlitteratur.

Wilde, M. H., McMahon, J. M., McDonald, M. V., Tang, W., Wang, W., Brasch, J., Fairbanks, E., Shan, S., Zhang, F., & Chen, D-G. (2015). Self-management intervention for long-term indwelling urinary catheter users. Nursing Research,

64(1), 24-34. doi:10.1097/NNR.0000000000000071

Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 193-200). Stockholm: Liber. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro

19

Östlund, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1. Kvalitetsgranskningsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ

metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Bilaga 2. Artikelmatris

Författare,

Land, År Titel Syfte Design Resultat Kvalitet

Arrais et al. Brasilien, 2017. Prevention of urinary infection: Quality indicators of nursing assistance in elderly

Att analysera kvaliteten av sjuksköterskors observationer och omvårdnadsåtgärder för att minska urinvägsinfektioner. Prospektiv kohortstudie. 258 studiedeltagare.

Kvaliteten på vården var adekvat gällande observationer i samband med kateterisering (95,2 %) och placering av urinuppsamlingspåse (97,6 %). Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 7/7 Brennan Voss USA, 2009

Incidence and duration of urinary catheters in hospitalized older adults before and after implementing a geriatric protocol

Att undersöka effekten av ett evidensbaserat

kontrollformulär för

utvärdering av kvarliggande katetrar.

Kvasiexperimentell före och efter studie. 187 studiedeltagare.

Antalet dagar med kvarliggande kateter minskade från 136 till 44 dagar. Samtidigt minskade antalet urinvägsinfektioner från 10,3 % till 8,2 %. Studien uppmuntrar användandet av ett kontrollformulär för att minska antalet kateteriseringar, och förbättra vården av äldre patienter.

Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 6/7 Chen et al. Taiwan, 2013. Using a criteria-based reminder to reduce use of indwelling urinary catheters and decrease urinary tract infections

Att undersöka om en metod för ett påminnelsesystem vid kateterisering av patienter kan minska onödig kateterbehandling.

Randomiserad kontrollerad studie. 280 studiedeltagare.

Användandet av kvarliggande kateter minskade från elva till sju dagar.

Interventionen innebar en förkortning av mediantid för kateterisering.

Påminnelsesystemet minskade antalet kateterrelaterade infektioner med 48 %.

Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 6/7

Elpern et al. USA, 2009. Reducing use of indwelling urinary catheters and

associated urinary tract infections

Att undersöka möjligheten att reducera vårdrelaterade urinvägsinfektioner på en intensivvårdsenhet Genom att minska användandet av kvarliggande urinvägskatetrar baserat på observationer. Icke-randomiserad studie. 337 studiedeltagare.

Genom korrekta observationer, onödig kateterinsättning, och begränsning av tiden för kateterbehandling, kan antalet

kateterrelaterade UVI minskas. Jämfört med föregående elva månader minskade antalet fall av UVI från 15 till 0.

Antal frågor besvarade med JA Del 1: 4/4 Del 2: 6/7 Fink et al. USA, 2012 Indwelling urinary catheter management and catheter-associated urinary tract infection prevention practices in nurses improving care for healthsystem elders hospitals

Att undersöka sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av UVI.

Deskriptiv

kvantitativ studie. 233 studiedeltagare.

De åtgärder som förekom var handtvätt (89 %) och att behålla en steril barriär (81 %) vid insättandet av kateter. 74 % satte katetern med tillhörande steril utrustning. 44 % tvättade nedre med antibakteriell tvål. Daglig vård och kontroll av kateter

genomfördes på 43 % av sjukhusen. Vilket innebär en ökad risk för UVI. Utbildning inom egenvård ökade patienters förmåga.

Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 6/7 Gurwitz et al. USA, 2016. Use of indwelling urinary catheters in nursing homes:

Implications for quality improvement efforts

Att beskriva epidemiologin av

kvarliggande katetrar på vårdhem. Prospektiv kohortstudie. 228 studiedeltagare.

Av de 228 studiedeltagarna hade 195 (86 %) korrekta och dokumenterade indikationer för insättningen. Indikationerna baserades ofta på sjuksköterskors observationer.

Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 7/7 Lee et al. Taiwan, 2014 A nurse–family partnership intervention to increase the self-efficacy of family caregivers and reduce

catheter-associated urinary tract infection in

catheterized patients

Att utvärdera effekterna av en sjuksköterska-familje relations modell, för att öka self-efficacy hos anhöriga som vårdgivare. I syfte att minska förekomsten av kateterrelaterad UVI.

Randomiserad kontrollerad studie. 61 studiedeltagare.

Förekomsten av UVI var lägre i interventionsgruppen (20 %) än i

kontrollgruppen (38,8 %), men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Ingen signifikant skillnad i anhöriga som

vårdgivares self-efficacy mellan grupperna.

Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 7/7

Marra et al. USA, Brasilien, 2011 Preventing catheter-associated urinary tract infection in the zero-tolerance era

Att undersöka och förbättra olika hygienrutiner för att minska incidensen av kateterrelaterade urinvägsinfektioner, på en intensivvårdsavdelning och två vårdavdelningar.

Kvasiexperimentell före och efter studie. 680 studiedeltagare.

Antalet kateterrelaterade UVI minskade signifikant på IVA, från 109 till 76 fall, respektive 99 till 53 fall på

vårdavdelningarna. Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 6/7 Tsuchida et al. Japan, 2008 Relationship between catheter care and catheter-associated urinary tract infection at Japanese general hospitals: A prospective observational study

Att undersöka katetervård och identifiera riskfaktorer för UVI, i relation till katetervård.

Prospektiv

observationsstudie. 555 studiedeltagare.

Förslutna system och daglig nedre tvätt kan minska risken för UVI hos patienter med kvarliggande kateter med upp till 50 %.

Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 6/7 Wilde et al. USA, 2015 Self-management intervention for long-term indwelling urinary catheter users

Att utvärdera effekten av interventioner för egenvård hos patienter med kvarliggande urinkateter. För att minska risken för UVI, stopp i kateter och oavsiktligt lossnande av kateter.

Randomiserad kontrollerad studie. 202 studiedeltagare.

I interventionsgruppen minskade antalet kateterstopp signifikant under de första sex månaderna, detta kvarstod dock inte under hela studieperioden. Ingen signifikant effekt på antalet UVI eller lossnande av kateter. I båda grupper märktes dock en förbättring av samtliga faktorer under en period av tolv månader. Antal frågor besvarade med JA Del 1:4/4 Del 2: 6/7