______________________ ______________________
Institutionen för kommunikation och design
Cool bollpistol eller glittrig sminkväska
- en kvalitativ komparativ undersökning av tecknade serier för barn ur ett genusperspektiv
Elin Bryngelson & Sanna Green
Examensarbete 15hp Handledare: Titti Forsslund
Journalistik (C-nivå) Programmet för medieproduktion och journalistik 180hp Höstterminen 2008 Högskolan i Kalmar
Authors: Elin Bryngelson, Sanna Green
Title: Cool gadgets and glittery accessories – How male and female are presented in comics for children.
Level: BA thesis in journalism Location: University of Kalmar Language: Swedish
Number of pages: 83
Abstract
Our main purpose in this study was to identify the gender representations in comics and how these are presented to their readers. We focused on how comics, with six to ten year old children as their implied readers, represent male and female roles for identification. We also aimed to investigate differences and similarities in comics addressing boys or girls as implied readers.
The study was based on theories on gender, media and children in order to give some explanations to socialization and gendered identity processes in comics implied for young readers. We used qualitative methods, as discourse and semiotics, to analyze the chosen comics. According to these, in society media content also supports the male role as an unaware norm, and that media use during childhood have some effects on our identities as grown ups.
The result of our study shows that comics present young readers with stereotypical gender roles of male and female identities in society. The stories main characters are generally represented by men, while women often play the supporting parts to these male leading characters.
Key words
Innehållsförteckning
1. Inledning
5
1.1 Syfte och frågeställningar 5
2. Serietidningar
6
2.1 Vår definition av tecknade serier 6
2.2 Genreindelning 6
2.3 Presentation av utvalda serietidningar 7
2.4 Kvinnans roll i olika seriegenre 9
2.5 Mannens roll i olika seriegenre 10
2.6 Så förstås serier 10
2.7 Om 1950-talets seriedebatt och dagens seriesamhälle 11
2.8 Serietidningsläsandets utbredning 12
3. Metod och material
14
3.1 Val av material 14 3.2 Val av metod 15 3.2.1 Diskursanalys 15 3.2.2 Semiotisk analys 15 3.3 Definition av begreppsverktyg 16 3.4 Dramaturgins karaktärer 17
3.5 Symboler och tecken 18
3.6 Färgers betydelser 19
3.7 Tillvägagångssätt 20
3.8 Avgränsningar 20
3.9 Tillförlitlighet och generaliserbarhet 21
3.10 Metodkritik 21
4. Tidigare forskning och teorier
22
4.1 Barnets omgivning och socialisation 22
4.2 Identifikation 23
4.2.1 Identifikation och lek 23
4.3 Påverkan i och utanför media 24
4.3.1 Långsiktiga effekter 24
4.4 Hur barn skapar kön 25
4.5 Genusteori enligt Yvonne Hirdman 26
4.6.1 Världsbilden ur genusperspektiv i B. Wahlströms ungdomsböcker 27 4.6.2 Forskning om Kalle Anka & Co 27 4.6.3 Forskning om Spider-man och Bamse 28 4.6.4 Forskning om Barbie 28
5. Analys och resultat
29
5.1 Analyserna 29 5.1.1 Barbie 29 5.1.2 Min häst 34 5.1.3 Prinsessan 39 5.1.4 Bilar 44 5.1.5 Kick-it 49 5.1.6 Spider-man Kidz 53 5.1.7 Bamse 58
5.1.8 Kalle Anka & Co 62
5.1.9 Tom & Jerry 66
5.2 Jämmförande analys och resultat 70
5.2.1 Tidningarnas framsidor 70
5.2.2 Seriernas utseende 71
5.2.3 Val av innehåll 71
5.2.4 Könsmönster i uppdelning av karaktärer 72 5.2.5 Könsmönster i passivitet och aktivitet 73 5.2.6 Tidningarnas framställning av kvinnor respektive män 73 5.2.7 Tilltal och ordval i serierna 74 5.2.8 Seriernas slutsatser 75
5.3 Sammanfattning av resultat 75
6. Slutsatser och diskussion
77
6.1 Vikten av undersökningens resultat 79
6.2 Förslag på fortsatt forskning 79
Referenser
81
Litteratur 81
Internet 83
Bilaga 1. Analysmall
84
1. Inledning
Serietidningar. De flesta av oss har någon erfarenhet av att ha läst dem som barn. Kanske har man prenumererat på en, läst hos kompisar, fantiserat sig bort till seriens värld genom att klä ut sig till Spider-man. Oavsett hur kontakten med dem ser ut skapar de minnen och sätter spår i oss. Det vi läser påverkar såväl vuxna som barn, med skillnaden att barn inte tänker kritiskt i lika stor utsträckning som vuxna. Därför tycker vi att det är extra viktigt att vara medveten om vilka könsroller som presenteras i serier som är riktade till barn, och om barnen lotsas in i ett ojämlikt tankemönster. Serietidningarna och sagoböcker är ofta de första kontakterna som barn får med litteratur och med det chansen att se en annan verklighet än den de dittills levt i.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vi som journalister och medieproducenter måste vara medvetna om vad vi sänder ut för budskap om könsidentiteter. Speciellt viktigt tycker vi att det är när barn berörs. Vi hoppas att vår studie ska ge oss, och andra yrkesutövare som på ett eller annat vis står i kontakt med barn, förståelse för hur barn kan tolka mediernas budskap och hur det påverkar dem.
Vi tror att ett första steg i arbetet för en sådan förståelse är att uppmärksamma situationen och medvetandegöra problemet med ojämlik och ensidig könsrepresentation. Idag har
nyhetsredaktioner för press, radio och tv börjat arbeta medvetet för att motarbeta denna skeva representation. Men som ovan nämnt tycker vi att barnen och deras litteratur är för viktiga för att glömmas bort. Därför ska vi undersöka vilken bild serietidningar förmedlar till sina unga läsare genom följande frågeställningar:
1. Vilka bilder av kvinnor och män förmedlar serierna i tidningar som är riktade till barn i 6-10-årsåldern?
- Hur beskrivs kvinnor och mäns utseende i serierna?
- Hur aktiva/passiva är kvinnor och män i serierna? - Vilka karaktärsdrag har kvinnor och män i serierna?
2. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan tidningarna som riktar sig mestadels till pojkar respektive flickor i 6-10-årsåldern när det gäller...
- ... framställningen av kvinnor och män (baserat på svaren på fråga 1)?
- ... seriens innehåll?
2. Bakgrund och tidigare forskning om serietidningar
I detta kapitel tar vi upp tidigare forskning och fakta om våra utvalda serier ochbakgrundsinformation om serier i allmänhet.
2.1 Vår definition av tecknade serier
Seriernas historia löper över hundra år tillbaka i tiden och det är därför svårt att göra en definition som är anpassad till dess förändring över tid. Vi kommer därför att definiera tecknade serier efter hur de ser ut idag. Helena Magnusson använder i sin avhandling
Berättande bilder - svenska tecknade serier för barn (2005) den definition som vi finner mest användbar i vår studie. Hon beskriver den som "en överblickbar sekvens av orörliga
berättande bilder". Det är en vid, men för oss väldigt användbar, definition av tecknade serier eftersom våra utvalda serier ser olika ut, men har just detta gemensamt.
2.2 Genreindelning
Det finns olika skolor i hur serietidningarna delas in i genrer. Magnusson (2005) menar att den mest använda genreindelningen för serier är skämtserier, äventyrsserier och komiska äventyrsserier. Men för att få en ännu tydligare uppdelning har vi valt att använda oss av Bejerots (1954) genreindelning som är baserad på ämnesinnehåll. Han delar in serierna i 19 olika genrer och nedan redogör vi för de sex som vi har valt att använda.
Djurserier - handlar ofta om djur som pratar, tänker och tycker så som människor gör och
lever i en människolik värld.
Fantastiska äventyrsserier – är de som handlar om en övermänniska av något slag, som till
exempel Stålmannen och Spider-man. Ofta innehåller dessa våldsinslag samt är flitiga användare av stereotyper.
Klassikerserier – är baserade på berömda litterära verk. Bejerot (1954) talar om romaner som
Tusen och en natt samt Dickens. Vi använder klassikerserien som ett exempel på när kända filmer blivit till serier.
Moderna äventyrsserier – gör mer eller mindre realistiska skildringar i en nutidsmiljö. Parodiska äventyr – är serier där skämt och äventyr kombineras.
Sportserier – handlar om idrotterna/sporterna i synnerhet och människorna som deltar i dem
2.3 Presentation av utvalda serietidningar
Här kommer vi att presentera våra nio serietidningar med namn och olika fakta. Periodicitet och upplagesiffror finns med för att ge läsaren en uppfattning om hur tillgängliga tidningarna är på marknaden. All fakta, bortsett från genreindelningen, har vi hämtat från förlagens hemsidor, det är alltså tidningens egna uppgifter. Vilken genre varje tidning tillhör har vi angett enligt ovan nämnda kategorier, baserat på hur vi tolkar dem. Vi anger detta för att öka läsarens förståelse för vilka förväntningar tidningen har på sig på grund av sin genre.
Vi kommer i fortsättningen att tala om serierna gruppvis baserat på målgrupp. Flickserier, pojkserier och icke-könsinriktade serier är gruppnamnen som vi kommer att använda och då menar vi dem av den kategorin som är inkluderade i vår undersökning.
Barbie
Periodicitet: 13 nummer per år Upplaga: ca 30 000 exemplar Målgrupp: flickor, 5-8 år Genre: modern äventyrsserie
Serietidningen innehåller även pyssel, tips, mode och tävlingar.
Min Häst
Periodicitet: 26 nummer per år Upplaga: ca 35 000 exemplar Målgrupp: flickor, 7-14 år Genre: sportserie
Min Häst är en serietidning med flera olika serier som alla handlar om hästar. Tidningen innehåller även hästtips, pyssel, frågespalt och en längre novell som ofta är uppdelad i flera delar.
Prinsessan
Periodicitet: 18 nummer per år Upplaga: ca 30 000 exemplar Målgrupp: flickor, 4-10 år Genre: klassikerserie
Prinsessan är en serietidning som baserar sig på Disney´s klassiska prinsessor. Utöver serier är tidningen fylld med prinsesspyssel med instruktioner om hur du blir en prinsessa, en kortare novell och affisch.
Bilar
Periodicitet: 6 nummer per år Upplaga: ca 20 000 exemplar Målgrupp: pojkar, 3-6 år Genre: modern äventyrsserie
En serietidning som baseras på Disney's film Bilar, och den innehåller även mycket pyssel.
Kick-it
Periodicitet: 6 nummer per år Upplaga: ca 17 000 exemplar Målgrupp: pojkar 7-14 år Genre: sportserie
En serietidning som innehåller serier om en intergalaktisk fotbollsvärld och även en lättsammare serie om Ronaldinho. Tidningen innehåller också pyssel och idolplancher på fotbollsspelare.
Spider-man Kidz
Periodicitet: 11 nummer per år Upplaga: ca 18 000 exemplar Målgrupp: pojkar, 6-12 år Genre: fantastisk äventyrsserie
man Kidz är en barntidning baserad på Marvels klassiska superhjälte Spider-Man. Förutom serier innehåller den även listor, affisch och tävlingar.
Bamse
Periodicitet: 18 nummer per år Upplaga: ca 110 000 exemplar
Målgrupp: pojkar och flickor, 5 år och uppåt. Genre: djurserie
Bamse är den näst största serietidningen i Sverige. Den innehåller serier, pyssel och Bamses skola.
Kalle Anka & Co
Periodicitet: 52 nummer per år Upplaga: ca 140 000 exemplar Målgrupp: pojkar och flickor, 3-79 år Genre: djurserie/parodisk äventyrsserie
Kalle Anka & Co har den största upplagan inom barntidningsutbudet i Sverige. Den innehåller många serier och få tävlingar/pyssel.
Tom & Jerry
Periodicitet: 13 nummer per år Upplaga: ca 37 000 exemplar
Målgrupp: pojkar och flickor, 6-10 år Genre: djurserie/parodisk äventyrsserie
Tidningen innehåller serier om en katt och en mus som ständigt jagar varandra. Ibland finns det även tävlingar.
2.4 Kvinnans roll i olika seriegenrer
”Hon arbetar vanligtvis på kontor, men drömmer om att bli mannekäng och fotomodell.” Så beskriver Lars Peterson (1974) den klassiska bilden av kvinnan i serietidningar. Han säger också att hon är socialt obetydlig tills mannen (drömprinsen) dyker upp och det är genom honom som kvinnan får sitt sociala värde och kliver uppåt i samhällsstegen.
Kvinnans uppgift i romantikserierna är att behaga mannen och intresserar sig därför mest för sina yttre egenskaper. Det stereotypa utseendet i genren är långt hår, plutmun och rådjursögon till en kropp som är smal och slank och utan någon defekt eller handikapp. Beskrivningen passiv, dekorativ och hjälpsökande stämmer inte bara med kvinnans roll i romantikgenren utan också i äventyrsgenren.
I familjeserierna, däremot, är kvinnorna inte alltid presenterad på samma vis, men fortfarande stereotypt menar Peterson (1974). Familjeserierna kan delas in i två grupper, nämligen medelklassfamiljerna och arbetarklassfamiljerna. I båda grupperna spelar kvinnan en stor roll
och har oftare än mannen bärande repliker och utgör poängen, men i gestaltningen skiljer de sig något åt. Kvinnorna i medelklassfamiljen framställs ofta som barnsliga, vimsiga, snygga hemmafruar som har behov av att köpa nya kläder. Kvinnan i arbetarfamiljen är däremot aggressiv i både ord och handling. Istället för att tröstköpa kläder riktar hon sin frustration mot mannen. Ofta är hon då beväpnad med brödkavel eller sopkvast. (Peterson, 1974)
2.5 Mannens roll i olika seriegenrer
I romantikgenren tillskrivs mannen rollen som modern ”drömprins”. Ibland byter han ut hästen mot en sportbil och istället för att vara prins är han kändis, idol, modefotograf,
fotbollsstjärna eller chefens son. Liksom kvinnan är även mannens utseende direkt taget ur en modekatalog, utan minsta avvikelse eller brist.
Mannen agerar hjälte även i äventyrsserierna. Här är han muskulös och överlägsen och hans uppgift är att bekämpa och döda för att uppnå rättvisa eller frihet. Ofta använder han våld för att nå dit han vill. I de fantastiska äventyrsserierna är han så betydelsefull att världens
fortlevnad beror på honom. Han är därför vackrare och starkare än den "vanliga" människan.
Hur mannen i familjeserierna framställs beror också på vilken samhällsklass som skildras. Arbetsklassens män är arbetsovilliga medan medelklassens män är välanpassade tjänstemän som svimmar när deras fruar ber om pengar till kläder. Gemensamt för de båda är dock att de framställs som ”…toffelhjälte som lever till synes helt dominerad av sin hustru.” (Peterson, 1974, s.58)
2.6 Så förstås serier
Tecknade serier är en uttrycksform där text och bild samverkar för att kommunicera en historia. Textinslagen beskriver ofta det som är svårt att berätta genom bild, till exempel inledningar, tal, tankar, drömmar och ljud. Bilden är den dominerande delen av
historieberättandet, nämligen den del som placerar läsaren i tid och rum och för berättelsen framåt. Bilden får även visualisera det som vi annars skulle uppfatta via hörseln.
Så kan t ex det vanliga ”pratet” omges av en med en jämn, heldragen linje formad bubbla som avslutas med en spets. Denna kan varieras med en likformad bubbla, med den skillnaden att linjen inte är heldragen utan streckad. Detta
taggig och bubblan avslutas med en blixtformad spets, ska man förstå att repliken skriks – uttalas i högt röstläge och i affekt. Men det kan också betyda (och det förstår man av sammanhanget) att repliken kommer från något elförstärkt; en telefon, en radio, eller en högtalare. Är däremot bubblan formad som ett cumulusmoln (det bumullsliknande sommarmolnet) och ansluts till personen med ett antal små bubblor betyder det att denne tänker eller drömmer enligt de banor som anges i texten. (Peterson, 1974, s 17)
I Whaam! Seriernas språk presenterar Ulf Jansson och Magnus Knutsson (2001) en serie om serier i vilken de förklarar hur olika tecken i seriebilder ska tolkas. De talar om
”markeringar”. Smärtstjärnor, dysterhetsmoln och moln med blixtar tas upp som exempel på känslomarkeringar. Vidare finns det rörelsemarkeringar där konturstreck visar på långsam rörelse, fartstreck på vanlig rörelse och fartstreck med dammoln markerar snabb rörelse. (Jansson och Knutsson, 2001). Noter är ett exempel på ljudmarkeringar, men ännu vanligare är användningen av onomatopoetiska ord eller ”ljudord” som till exempel "poff" (Rågström, 2001). Serierna som bygger på spännande handlig målas med gråtoner och mycket
skuggeffekter för att bli verklighetstrogna (Jansson och Knutsson, 2001).
Det är med dessa begrepp som analytiska verktyg, plus genusteorierna i följande kapitel, som vi har läst och studerat våra utvalda serietidningar i undersökningen.
2.7 Om 1950-talets seriedebatt och dagens seriesamhälle
Debatten om serierna var som störst på 1950-talet. Lorentz Larsson och Nils Bejerot är två av de stora namnen som ledde debatten i Sverige och de gav ut var sin bok inom ämnet.
Protestena började i USA efter andra världskriget (Magnusson, 2005). I flera delstater och kommuner förekom lagstadgade förbud "som förbjöd försäljning av sådana comics som äventyrade moral och goda seder" (Bejerot, 1954, s 193). Serietillverkarna svarade genom en annonskampanj som tillbakavisade anklagelserna och hänvisade till tryckfriheten. I New York tillsattes en kommitté för att granska serietidningarna. Deras rapport fastslog att serierna var en psykisk och moralisk fara för barnen och att de var en bidragande orsak till ungdomskriminaliteten (Bejerot, 1954). Psykologen Fredrik Wertham påstod också att barnens förmåga till empati försämrades samt att serierna framställde kvinnan som ett sexobjekt och att hon genom tidningarna förlorade mannens respekt (Peterson, 1974).
Som vi nämnde nådde debatten Sverige på 1950-talet. Också här fick riksdagen motta motioner om åtgärder mot serietidningar. Första gången hänvisade beredningsutskottet till ”bokutredningens väntande förslag” (Bejerot, 1954, s 202) och andra gången till ett förslag på ny lag. Nämligen en lag vars syfte skulle vara att med fängelse eller böter straffa den som, i skrift eller bild riktad till barn, sprider information som kan ”medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran” (Bejerot, 1954, s 202).
Fronten mot Stålmannen och hans bröder är bred och mäktig. En mängd lärar- och föräldraföreningar har uttalat sin oro, ungdoms-, kvinno-, nykterhets-, folkbildnings-, fack- och fredsorganisationer har protesterat och begärt att något görs från statsmaktens sida, och stora religiösa kretsar har engagerat sig i kampanjen. [...] Debatten har varit livlig och enigheten sällsynt stor. (Bejerot, 1954, s 202)
Magnusson (2005) sammanfattar seriemotståndet genom att säga att i stort sett varje ny kulturkonsumtion uppfattas som ett hot mot ungdomar, för att just ungdomarna är snabba på att anamma nytt medieutbud. Hon sammanfattar även kritikernas påstådda negativa effekter på barn vid serieläsning som "etisk och mental störning, lässvårigheter och utarmat
språksinne". (Magnusson, 2005)
Under 1960-talet lyckades de ideella föreningarna Serieakademin och Seriefrämjandet till viss del få upp synen på serier som ett konstnärligt medium. Men på 1970-talet kom debatten om seriernas skadlighet tillbaka i en ny tappning. Våld är då fortfarande klandervärt, men därutöver kritiseras serierna för även konserverande samhällsbild, reaktionära värderingar, kapitalism, traditionella könsroller, imperialism och rasism. Men inte heller efter denna -satsning mot serierna märktes någon avsevärd skillnad på innehållet. Istället förlöpte tiden och på 1980-talet blev serierna ett medium bland alla andra. (Magnusson, 2005)
2.8 Serietidningsläsandets utbredning
Serietidningar har befunnit sig på den svenska marknaden i nära 70 år nu. Ändå, menar Hadenius och Weibull (2005), är det svårt att uppskatta serietidningarnas upplageutveckling över åren. Det man vet är att en sjunkande tendens uppmärksammades på 1980-talet i
på marknaden har ökat (Hadenius och Weibull, 2005). Det kommer exempelvis nya impulser från Japan i form av manga-serierna. Serietidningar som riktar sig till flickor har blivit mer intressant för förlagen, till skillnad från tidigare (Magnusson, 2005).
Statens kulturråd står bakom Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och bibliotek från 1997. Det är de senaste mätningarna av renodlat serietidningsläsande som vi har hittat. Den visar att 67 procent av alla intervjuade barn i åldern 9-14 år hade läst serietidningar under den senaste veckan 1994/95. Siffrorna går att jämföra med samma mätning från 1988/89.
Tendensen var under perioden att serieläsandet ökade i alla åldersgrupper förutom hos gruppen 9-14 år, där andelen som läste serietidningar någon gång per år sjönk från 99 procent till 94 procent.
I en undersökning från 2008 har Medierådet låtit barn svara på frågor om vad de gör på sin fritid. Alternativet som får räknas innehålla läsande av serietidningar heter "Läser böcker och tidningar" och kommer på tionde plats i undersökningen efter sysselsättningar som tv,
Internet, sport, läxor och umgänge. Ändå hamnar antalet utövare på 24 procent av de
medverkande i undersökningen i åldern 9-12 år. (Medierådet, 2008) Tydligare siffror som rör just serietidningsläsandet går inte att utröna då resten av undersökningen fokuserar på tv, Internet, video/dvd och tv- och datorspel.
3. Metod och material
I detta kapitel har vi förklarat hur vår studie har tagit form. Vi börjar med att motivera val av material och metod, därefter förklarar vi begrepp som vi använder oss av i uppsatsens
kommande kapitel.
3.1 Val av material
Vi ville med vår undersökning täcka ett så brett område som möjligt av serietidningsutbudet. Därför satsade vi på bredd i stället för på djup och valde ett nummer av fler tidningar istället för fler nummer av färre tidningar. Vi ville ha tidningar som riktade sig till pojkar respektive flickor och några som anses rikta sig till båda könen. Inom varje kategori, indelad efter målgrupp, letade vi upp de tidningar som trycks i flest exemplar i Sverige och som riktade sig till den åldersmålgrupp vi valt att koncentrera oss på. Uppgifter om upplagor fick vi på förlagens hemsidor. Alla tidningar som ingår i vår studie är från november 2008.
För att anpassa undersökningen till en C-uppsats omfattning valde vi att sätta en begränsning på max tio serietidningar. Därefter beslutade vi att inkludera nio tidningar i undersökningen då vi ville ha lika många tidningar från varje målgruppsinriktning. För att välja ut vilka tidningar inom varje målgrupp som skulle vara med i undersökningen gick vi efter förlagens egna upplagesiffror och valde de största som riktade sig till barn i åldern 6-10 år. Genom att ha tre serier från varje målgrupp kan en serietidning utgöra ett undantag utan att förändra något mönster. Att vi valde serier som riktar sig till just 6-10-åringar beror på att
identitetsskapandet är mycket aktivt i den åldern. Dessutom börjar de flesta barnen att läsa i den åldern.
Alla tidningar riktade sig inte endast till angiven åldersgrupp, utan hade en bredare publik i under- eller överkant av våra riktlinjer. Någon riktar sig till 5-9 åringar, och någon annan till 8-12 åringar.
Eftersom antalet sidor och serier varierade i tidningarna valde vi att analysera en serie ur varje tidning, vilket blev det specifika numrets huvudserie (störst plats eller först). Förutom serierna undersökte vi även framsidorna (och tillhörande eventuella leksaker) som är tidningarnas skyltfönster utåt.
3.2 Val av metod
Vi har valt att använda oss av en systematisk kvalitativ analys för att svara på våra frågeställningar. Holme och Solvang skriver i Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa metoder om hur "Kvalitativa metoder syftar till att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation." (Holme och Solvang, 2006, s 82). Och det var vad vi önskade att göra med serierna i barntidningarna, nämligen att undersöka ifall de följde specifika innehållsmönster och vad de i så fall kan förmedla på ett omedvetet plan till barnen.
Men eftersom serier består av många enskilda bilder som samtidigt tillsammans bildar en historia, kunde vi inte hitta en utarbetad forskningsmetod som tog hänsyn till serieberättandets alla aspekter. Vi valde därför att kombinera två olika kvalitativa metoder, nämligen
diskursanalys och semiotisk analys. Man kan säga att vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys ur ett diskursanalytiskt perspektiv med begreppsverktyg från semiotiken.
3.2.1 Diskursanalys
Diskursanalysen är ett bra redskap när man ska undersöka på vilket sätt en text ser på världen, eller närmare ur vems perspektiv och om det förekommer dolda maktförhållanden (Berglez, 2000). Även David Howarth skriver i sin bok Diskurs (2007) att syftet med diskursanalysen är att ta reda på vilka maktförhållande som döljer sig i texten. I en viss diskurs finns
gemensamma föreställningar och förstålelser som ramar in ett sätt att se på världen. Genom att ställa specifika frågor till texten är det dessa som analysen ska urbena (Howarth, 2007). Vårt mål är att genom ett diskursanalytiskt perspektiv ta reda på om genusrelaterade
maktförhållande existerar i serierna, och hur de i så fall artar sig. De frågor som vi har ställt texterna finns bifogade (se Bilaga 1).
3.2.2 Semiotisk analys
Gert Z. Nordström skriver i Medier, semiotik, estetik – begrepp, metoder och kritiska texter (2003) att den semiotiska analysen bör kombineras med andra vetenskaper för att fungera som bäst i undersökningar där bild och text interagerar. Vi tyckte att detta passade vår
undersökning eftersom vi med semiotisk analys, i kombination med diskursanalysen, fick med både seriens text och bild.
Den semiotiska analysen gör det möjligt att ta fram bilders olika betydelsenivåer (Nordström, 2003), och vi har använt oss av de två första. Det vanligaste är att i en bild- eller textanalys börja med att studera denotativt, det vill säga på ett konkret och bokstavligt vis utan att fundera på betydelser eller tolkningar. Till den andra nivån, den konnotativa, kommer tolkningar och associationer som ger bilderna eller texterna bi- eller medbetydelser. (Nordström, 2003)
3.3 Definition av begreppsverktyg
Med hjälp av semiotiska begrepp kan vi se bilder ur ett bredare perspektiv, och upptäcka och peka ut delar ur serierna som man annars inte tänker på vid första anblick (Sonesson, 1996). Nedan följer förklaringar till semiotiska begrepp som vi kommer att använda fortsättningsvis.
Diskurs - är ett visst sätt att tala eller skriva om något. En diskurs utgör en gemensam mall för hur en grupp människor tolkar och beskriver ”världen” (Nordström, 2003).
Semiotik - är ”vetenskapen om tecken, deras egenskaper och funktioner” (Nordstörm, 2003).
Denotation - är en bilds uppenbara betydelse (Fiske, 2004). Man beskriver bilden endast utifrån vad man ser, så detaljerat som möjligt och utan tolkningar och värderingar.
Konnotation - är när man beskriver bilden med tolkningar inkluderade. De uppfattningar, känslor och kulturella värderingar som åskådaren besitter ligger till grund för vad denne tolkar in i en bild. "En konnotation kan beskrivas som en kulturell association vilket leder till våra reflektioner." (Hansson, Karlsson och Nordström, 2006, s. 28-29)
Alltså kan man säga att denotationen är mekanisk och förklarar vad som avbildas medan konnotationen är mänsklig och förklarar hur något avbildas. (Fiske, 2004)
Denomination - En sådan (ofta en text) talar om för åskådaren vad en bild föreställer och styr då dennes egna tolkningar, det vill säga att den förankrar bildens betydelse i omvärlden. (Fiske, 2004)
att en person som springer inte nödvändigtvis behöver vara aktiv. Däremot är initiativtagande exempel på en aktiv handling.
Passivitet – när vi i våra analyser talar om passivitet i tal och handlig menar vi att den aktuella personen inte agerar för att åstadkomma något. En person som hela tiden är med i handlingen, men utan att agera för förändring, är vad vi kallar passiv.
3.4 Dramaturgins karaktärer
Den klassiska berättelsen är uppbyggd efter ett visst schema. En vanlig benämning på detta schema är "valfisken" eftersom man kan se en kontur av en val om man målar ett diagram av filmens upptrappning. Kortfattat innebär valfisken att man har ett anslag som väcker intresse (valens stjärtfena), en lugnare presentation, en vändpunkt som leder till upptrappning och en upplösning som toppar historien (valens vattensprut), sen kommer en kort avrundning.
Karaktärerna är en viktig del av den klassiska dramaturgin. När vi analyserat serietidningarna har vi bland annat letat efter karaktärer som har vissa funktioner i en berättelse. Vi har då utgått ifrån Kjell Sundstedts (2005) beskrivning av klassiska karaktärer i Att skriva för film. Flera av dessa kan vara sammansatta i samma person.
Huvudkaraktären är ofta den goda människan som är lätt att identifierar sig med. Många gånger befinner sig huvudkaraktären i underläge från början, men växer, utvecklas och genomgår en resa skapad av händelseförloppet.
Den drivande karaktären presenteras ofta redan i anslaget. Han/hon är motståndare till huvudkaraktären och behöver inte ha någon egen utveckling. Genom attack sätter han/hon igång det dramatiska händelseförloppet.
Antagonisten/hjälten är den som sätter igång det händelseförlopp som svarar på den drivande karaktärens attack. Enligt Sundstedt kan någon som i början ses som en antagonist i slutet ses som en hjälte då den hjälpt huvudkaraktären att nå sitt mål.
Eftersom Sundstedts karaktärer är tänkta att appliceras på film fann vi det svårt att hitta den renodlade antagonisten/hjälten i korta serier. Därför har vi många gånger brutit ut den rena hjälten när vi definierar seriens karaktärer. Ofta dyker denna karaktärsfunktion upp i kombination med huvudkaraktären, men inte nödvändigtvis.
Schablonen används till mindre roller som snabbt ska kännas igen.
Skuggan är en eller flera personer som kanske inte är lika huvudkaraktären, men utvecklas i samma riktning.
Kontrasten utvecklas åt motsatt håll som huvudkaraktären, trots att de kan vara lika i början. Kontrasten får ofta stå som ett bevis på hur det kan gå om man inte är snäll eller väljer rätt.
Närmaste relationen är den som huvudpersonen bollar sina idéer och kval med. Det behöver inte vara en levande person utan kan vara ett djur eller till och med en vägg. Närmaste relationen behöver alltså inte vara speciellt aktiv själv.
Likaren är den karaktär som agerar och sätter ord på hur vi vanliga människor skulle agera. Det kan handla om att fråga uppenbara frågor när man kommer till en annan dimension eller att bli rädd när hjälten är lugn.
Birollen är betydelsefull vid en tidpunkt i berättelsen, men behöver inte finns med genom hela historien. Ofta inkluderas de i serien på någon annans initiativ.
Statister har sällan repliker och flera statister agerar oftast på samma sätt i bakgrunden. (Sundstedt, 2005)
3.5 Symboler och tecken
Vi är omgivna av tecken och symboler. Det är bilder och ting som vi tolkar på samma eller liknande sätt inom samma kultur. En triangel i trafiken betyder fara, solen betyder värme. En huvudbonad är inte bara en huvudbonad, det kan vara en studentmössa eller en fez (Högberg, 1984). Hela bilder kan symbolisera ett budskap. I fotografier och målade bilder har fotografen eller konstnären medvetet tagit med vissa symboler. Frågan man får ställa sig i analysen är varför just dessa har valts (Mral, 2008). Eftersom det finns så mycket symboler och tecken runt om oss som dessutom kan tolkas på flera sätt har vi bara letat efter symboler som vi tycker är relevanta för våra frågeställningar.
3.6 Färgers betydelser
Färger används ofta för att förstärka syftet och känslor som man ska få av bilder. Vissa färger står för helt olika saker beroende på vilken världsdel man kommer ifrån, men vi fokuserar här på de västerländska betydelserna eftersom vår undersökning handlar om tidningar i Sverige, och vi har valt ut de färger som återkommer oftast i våra serietidningar. Saker som påverkar hur vi uppfattar en färg utöver traditioner, kultur och biologi är om den är varm/kall,
mörk/ljus, matt/intensiv och så vidare. (Anderson Feisner, 2006)
Rött är färgen som anses vara mest våldsam och kraftfull. Den förknippas med fara, krig, djävulen och blod. Men även med kärlek, sexualitet och passion.
Blått står för auktoritet, rymd, trohet och framgång. Den ansågs länge som en mystisk och okroppslig färg. Ljusblått betyder lycka, men mörkblått betyder sorgsenhet och melankoli (blues).
Rosa är en vänlig färg, trots att den ligger nära den våldsamma röda färgen. Den förknippas med kvinnlighet, lätta sinnesstämningar och sockervadd.
Svart står för död, ondska, mysterier, intriger och sorg. En bild med mycket svart och mörka färger ger ett olycksbådande intryck. En svart kostym eller klänning på fest blir däremot stiligt.
Vitt symboliserar oskuld och renhet, det ljusa ger en känsla av lycka. Det kännetecknar också fred i till exempel en vit duva eller en vit fredsflagga.
Grönt, balans, harmoni, ungdom, vår och nytt liv. Men även sjukdom, svartsjuka och avund. Grönt används också för att understryka något udda, såsom utomjordingar och slime,
antagligen på grund av att det ser just sjukligt ut.
Purpur och violett (lila), den främsta betydelsen för purpur är rikedom och makt. Den ljusare violett representerar bräcklighet, vila och drömmeri.
Gult har ansetts som den mest motsägelsefulla färgen. Både svek, feghet, förräderi, solsken, intellekt, lycka och upplysning.
Grått står för dysterhet och osäkerhet. I naturen är det en naturlig kamouflagefärg. (Edwards, 2004)
Blått har inte förrän på senare år blivit en symbol för pojkar. Enligt Nilsson (2004) är detta helt enkelt en följd av kommersiella intressen. En bebis som har rosa kläder på sig uppfattas som en flicka, men har den blått är det plötsligt en pojke. Idag verkar detta vara en gemensam överenskommelse. Rosa symboliserar visserligen i grunden kvinnlighet, blått representerade alltså inte manlighet från början. (Nilsson, 2004)
3.7 Tillvägagångssätt
Efter att vi hade valt ut vilka serier och med vilka metoder vi skulle analysera tillverkade vi en analysmall med vilken samtliga analyser är gjorda. Vi började med att beskriva vad
tidningarnas framsidor denoterade genom att skriva ner det, men kom sedan underfund med att den rättvisaste bilden för läsaren skulle vara att bifoga framsidorna som citat. På så sätt visar vi också på ett bättre sätt hur vi har gjort våra tolkningar och ökar vår undersöknings tillförlitlighet. Vidare har vi svarat på alla frågor genom skriftliga svar och använt oss av bildcitat för att belysa exempel på olika saker som vi tar upp.
Eftersom vi har ställt samma frågor till alla serier och framsidor är våra resultat jämförbara. Efter att ha behandlat alla tidningar var för sig jämförde vi dem gruppvis och ämnesvis. Det vill säga att vi behandlade ett ämne, exempelvis kvinnor och mäns framställning i serierna, och jämförde resultaten från en målgruppsinriktning med de andra. Genom det kunde vi se mönster och dra slutsatser om seriernas innehåll.
3.8 Avgränsningar
Vissa av våra tidningar är översatta direkt från de amerikanska versionerna, men vi har valt att inte gå närmre det internationella ägandet. Detta eftersom barnen inte gör skillnad på
översatta tidningar från andra länder och svenska tidningar då de blir exponerade för dem på samma sätt i vilket fall.
Vi har inte undersökt effekten på barn som läser tidningarna. För att ta reda på det hade det behövts en helt annan typ av studie som vi inte kunde innefatta här. Vi har däremot i
bakgrunden skrivit om massmedias påverkan på barn och vuxna, för att understryka varför vår studie är viktig. Om man påverkas är det viktigt att veta vilken världsbild man påverkas av.
3.9 Tillförlitlighet och generaliserbarhet
I de fall då vi har sett mönster som är genomgående för alla nio tidningar är det lättare att generalisera och anta att andra serier följer samma mönster. Men när vi talar om mönster i tidningar med en viss målgrupp vågar vi inte ge stöd åt generaliseringar eftersom det ibland finns undantag bland de tre tidningar som ingår i vår undersökning. Min häst är ett sådant exempel då den skiljde sig markant i vissa avseenden gentemot Barbie och Prinsessan.
Vi anser ändå våra slutsatser vara tillförlitliga. Analysmallen som nyttjats i undersökningen är tillverkad med frågeställningarna som bas. Frågorna som vi har ställt till serierna ska alltså svara på frågan vilken bild serierna förmedlar av kvinnor och män, samt vilka likheter och skillnaderna är mellan serierna som vi svarar på i den jämförande analysen. Resultatet och slutsatserna av undersökningen är alltså väl uppbackade i våra analyser.
3.10 Metodkritik
Riskerna med den kvalitativa forskningsmetodiken är att vi som forskare kan välja att göra "relevanta tolkningar" för att styrka våra resultat (Holme och Solvang, 1996). För att undvika att något sådant sker omedvetet gjorde vi en mall med frågor att ställa till texterna. Det finns det inget facit över hur texter och bilder ska tolkas eftersom alla individer har olika
referensramar, men utifrån mallen och tidigare forskning inom ämnet har vi försökt att göra tolkningar utifrån samma utgångspunkt.
I slutet av vår undersökning fick vi reda på att en av tidningarna kommer att läggas ner under 2009. Vi gjorde vårt urval baserat på tidningarnas upplaga. Det hade varit bättre mått på popularitet om vi hade fått tag i försäljningssiffror. Dessa fick vi emellertid inte tag i då båda förlagen gav oss svaret att det var företagshemligheter. Vi anser däremot att upplagesiffrorna ändå är ett bra mått på popularitet, men inte när det gäller nya tidningar, vilket detta var.
4. Tidigare forskning och teorier
Vi tar i det här kapitlet upp teorier och tidigare forskning om barns omgivning, om att skapa könsroller och om medias påverkan i allmänhet. Detta för att visa om, och hur barn kan påverkas av medierna som vår undersökning handlar om. Om det är så att barn påverkas och tar med sig budskap från medier genom livet behöver vi förstå vilka typ av budskap dessa är. Vi fokuserar på barns utveckling i 6-10-årsåldern då våra utvalda tidningar riktar sig till barn i denna ålder.
4.1 Barnets omgivning och socialisation
Barnen i den åldersmålgrupp vi har inriktat oss på har precis börjat skolan. I samband med skolstarten ökar, men framförallt förändras, den sociala kontakten avsevärt. Förebilderna och vännerna blir avsevärt fler i barnens direkta närhet, tillsammans med nya kunskaper och nya krav (Baltzer, 1985). En av dessa nya kunskaper är att läsa. När barnen lärt sig att läsa får de en frihet att själva välja ur det skrivna medieutbudet, om de vill. Innan fungerade föräldrarna som ett filter av information och läsandet var inte en självständig aktivitet (Holmberg, 1994).
Redan under de första uppväxtåren överförs de vuxnas normer till den yngre generationen, som vanligen accepteras utan frågor. Normer som handlar om förväntningar på olika sociala positioner i samhället och att dessa bemöts på olika sätt. Under sin utveckling lär sig barnet att anpassa sig och ta på sig dessa roller (Carlsson, 1984). Särskilt yngre konsumenter är lyhörda och känsliga över vad deras vänner tycker (Engström, 2007). Kids grow older younger är en term som har börjat användas och allt yngre barn har blivit en konsumentmålgrupp. I
tioårsåldern ska man ha gjort sig en uppfattning om vad för typ av musik man gillar, vilka kläder man ska ha på sig och vem man vill bli i framtiden (Tufte, 2007).
Medievanorna är en del av socialisationen redan i ung ålder. Medierna finns lika nära till hands som familjen i hushållet. En del anser att medierna står för att lära in samhällets normer och värderingar, som tidigare var skolans och förskolans roll, eftersom man har tillgång till medierna innan man börjar förskolan. De har alltså en långsiktig effekt på barnet (Sundin, 2004).
4.2 Identifikation
De första personerna ett barn identifierar sig med är sina föräldrar, och barnet blir ofta
uppmuntrat att identifiera sig själv med föräldern av samma kön. När man identifierar sig med någon betyder det att man gör någon annan till sin förebild. Man försöker efterlikna sin
modell och sätter sig in i dennes sätt att tänka, tills man övergår att tänka på samma sätt själv (Carlsson, 1984). Sökandet efter en egen identitet är orsaker till att barn, och även vuxna, ständigt försöker hitta personer de kan identifiera sig med. Detta är ingen medveten process. De yttre och inre kraven leder ofta till att man identifierar sig med personer som har
egenskaper som man önskar ha (exempelvis framgång, styrka, skönhet). Ett annat sätt att identifiera sig är att hitta personer man har något gemensamt med. Det kan handla om likhet till ålder, kön eller klädstil men också om en situation, till exempel att man befinner sig i ett underläge eller att man bråkar med sin familj (Møhl & Schack, 1981).
Personen/situationen barnet identifierar sig med behöver inte vara verklig, det kan också vara karaktärer inom media och litteratur. Liksom i en lek lever människan sig in i en berättelse, vilket man gör med hjälp av identifikation. Det måste inte nödvändigtvis vara
huvudkaraktären som barnet identifierar sig med, det kan också vara en biroll eller skurken (Møhl & Schack, 1981).
4.2.1 Identifikation och lek
När barn leker tar de sig roller. De inspireras till dessa roller av de personer de uppmuntras och/eller vill identifiera sig med (mamma-pappa-barn, superhjältar och prinsessor). Detta rollspel påverkar könsidentiteter och börjar ofta synas i förskolan och könsroller delas upp (Baltzer, 1985).
Det är i lekandet och endast där som både den vuxne och barnet kan skapa och vara kreativ och det är genom att vara kreativ som man kan finna sin identitet eller sitt "själv", säger Winnicott. (Holmberg, 1994, s 117)
Barn får även inspiration till sin lek från sagor och media. Wahlström (2003) anser att det är viktigt för barn att inte matas med en ensidig föreställning om flickor och pojkar, eftersom de då inte antar olika typer av roller i sin lek. Genom sitt arbete som barnpedagog har Wahlström iakttagit ett berättelsemönster i media och sagor som säger att män har huvudroller och
kvinnor har biroller även i livet. Barnen övar redan på denna fördelning på lekgården. (Wahlström, 2003)
4.3 Påverkan i och utanför media
Eftersom medier finns nära barnen redan från födseln bidrar dessa till människans
grundläggande åsiktsbildning (Sundin, 2004). Barndomen formar människan och kan förklara vissa beteenden i vuxen ålder. Faktorer som då ständigt påverkar barnet är främst familjen, speciellt vid yngre ålder, men även kompisar, skola/förskola och massmedier. Omgivningen kan påverka barnen på ett negativt sätt då barn lätt "kan få en felaktig bild av verkligheten". Undersökningar har visat att barn tror mer på informationen som kommer från media än på informationen som föräldrarna ger (Baltzer, 1985).
I barndomsåren har man svårare att göra skillnad mellan fantasi, lek och verklighet (Møhl och Schack, 1981). Det finns olika synsätt på om barn är påverkbara av medier och exempelvis läroböcker. Det finns de som tänker sig att barnen är offer och i hög grad påverkas, och då ligger oron i att medier kan ge negativa effekter på barnet. Det finns också de som tror att barnen är såpass motståndskraftiga att de inte kan påverkas. Mittemellan ligger
konstruktivismen som varken tror att barnen är offer eller motståndskraftiga, de tror att barnen skapar egna innebörder utifrån sig själva (Qvarsell, 1987).
4.3.1 Långsiktiga effekter
Det finns olika typer av effekter av massmedia, beroende på hur mediet är utformat, vad för typ av information mediet framför, vem det är som tar emot mediet och när. McQuail (2005) tar upp Goldings teori om avsedd/ icke avsedd påverkan och kortsiktiga/långsiktiga effekter. Det finns fyra kombinationer som är möjliga. Avsedd och kortsiktig effekt, icke avsedd och kortsiktig effekt, avsedd och långsiktig effekt, och icke avsedd och långsiktig effekt.
Den icke avsedda och långsiktiga effekten är det som är intressant för vår undersökning. Det är när media lär ut normer, värderingar och förväntningar på samhällets olika roller, såsom könsroller. Befolkningen antar dessa värderingar och gör dem till sina egna. Effekterna påverkar även kulturen, politiska val, folks vanemönster, tolkningar och så vidare
Gripsrud (1999) kommer fram till att medierna inte är maktlösa, de påverkar både vår bild av omvärlden och framförallt bilden av oss själva. Men han menar också att de gör det genom att bekräfta samhällets redan existerande förhållanden. Det är viktigt att själv tänka till när man tillägnas information eftersom att vi enligt Gripsrud egentligen bara påverkas när vi är i samförstånd och ”godkänner” budskapet. Det borde vara att föredra att inte omedvetet godkänna dem. (Gripsrud, 1999)
4.4 Hur barn skapar kön
I Hur flickor och pojkar gör kön undersöker Bronwyn Davies (2003) hur indelningen manligt- kvinnligt grundläggs och upprätthålls. Hon observerar, läser historier och pratar med barn för att få en uppfattning om hur de orienterar sig i skeenden som innefattar begreppen och egenskaperna kopplade till kvinnligt och manligt. Hon kommer fram till att samhällets rådande könsföreställningar är så dominanta att barn (och vuxna) formas efter dess värderingar.
Varje barn måste komma fram till vilket kön det tillhör för att kunna se sig självt som normalt och accepterat inom ramen för den rådande kulturen. […] Ett barn betraktas som fullvärdig medlem av samhället i den mån som det kan ta till sig den könsbestämda världen. (Davies, 2003, s. 37)
Det vill säga att barn tvingas in i könsrollerna och upplever det som ett misslyckande om det finns tvivel om vilken de tillhör. De oskrivna riktlinjer som man ska använda för att "bevisa" att man tillhör ett visst kön kan vara allt från kläder, val av fritidsaktivitet och frisyr till personlighetsdrag. Pressen på att passa in kommer från både familj, skola, vänner, media med mera. Skulle föräldrarnas beteende ändras och uppmuntra ett könsneutralt liv skulle
fortfarande de andra kraven från omvärlden finnas kvar. (Davies, 2003)
Barnet vet redan vid tre års ålder att det tillhör ett av två kön och att det finns förväntningar beroende på vilket av dem man tillhör. Vid 6-7 årsålder är könsrollerna fast förankrade. Könsrollerna lärs in genom att pojkar belönas då de härmar manliga förebilder och flickor motsvarande kvinnliga förebilder. Detta tros vara den största anledningen till
könsidentifieringen. Det finns även dem som anser att könsidentiteten bara har med biologi att göra, och att samhällets formning inte påverkar barnet (Carlsson, 1984). På senare år har det däremot blivit mer fastställt att biologi, kvinnligt och manligt inte behöver hänga ihop (Davies, 2003).
Maskulinitet och femininet är inga medfödda egenskaper hos människor. Men de är inbyggda i strukturen för vårt samhälle, och är därmed både en förutsättning för tillvaron och ett resultat av hur livet levs. Som delaktiga i samhället övertar vi utan vidare ”vetskapen” om kön i den form som det har konstruerats. När barn lär sig samhällets diskursiva praktiker lär de sig att positionera sig som pojkar eller flickor på ett korrekt vis, eftersom det är vad man begär av dem för att de ska få en urskiljbar identitet inom ramen för den rådande sociala ordningen. (Davies, 2003)
4.5 Genusteori enligt Hirdman
Yvonne Hirdman (2007) och Bronwyn Davies (2003) är väldigt lika i sitt sätt att tänka angående skapandet och upprätthållandet av könsroller. Det som Davies ovan uttrycker genom "samhällets rådande könsföreställningar" sammanfattar Y. Hirdman genom "genuskontrakt". Hon menar att det är en tyst, omedveten överenskommelse (kontrakt) mellan alla samhällsinvånare om hur män och kvinnor ska bete sig samt vad som räknas som manligt respektive kvinnligt.
När Y. Hirdman renodlar det stereotypiska tänkandet kring könen, det vill säga vad
genuskontraktet innefattar, kommer hon fram till tre olika roller som kvinnan har stöpts till genom historien och två lagar som män har krav på sig att leva upp till.
Kvinnornas roller
1. Kvinnan som "icke-man", som obetydlig.
2. Kvinnan som ofullständig. Hon är som en man, fast når inte hela vägen fram. 3. Kvinnan som skiljer sig från mannen, där mannen står för det som är önskvärt.
Männens lagar
1. Att vara man är att inte vara kvinna. 2. Att vara man är att vara normbärare. (Y. Hirdman, 2007)
Här kommer vi att ta upp sådan forskning som liksom vår egen tar upp barnlitteratur ur ett genusperspektiv.
4.6.1 Om världsbilden ur genusperspektiv i B. Wahlströms ungdomsböcker
”I de äldre berättelserna är det tydligt att könen hålls isär och att flickorna är underordnade i förhållande till pojkarna.” Så skriver Marika Andræ i Rött eller grönt?, hennes
doktorsavhandling som undersöker hur flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker mellan 1914-1944. Hon reserverar sig på grund av tunt material, men tycker sig se en trend i att de senare böckerna inte har lika tydlig hierarki mellan könen. Klart är dock att både pojkarna och flickorna i uppväxtfasen rannsakar sig själva och försöker utvecklas efter något slags ideal.
Pojken skolas till att ta en ansvarsfull position i samhället medan flickan skolas till en ansvarsfull position i hemmet. Marika Andræ skriver ”Tillsammans bildar de ett
komplementäktenskap som fungerar som ett samhällsfundament”. Det vill säga att mannen i förlängningen blir försörjare och kvinnan uppfostrare. (Andræ, 2001).
4.6.2 Forskning om Kalle Anka & Co
Hedda Friberg (2003) skriver om manlighet i Kalle Anka & Co i en artikel baserad på en seminarieserie från Institutionen för humaniora vid Mitthögskolan. Hon visar på att det i Ankeborg endast finns bärande personer av det manliga könet. Kalle Anka själv, hans
brorsöner, den rikaste i staden, den smartaste, och brottslingarna är alla män. Förutom Magica de Hex och Farmor Anka är de kvinnliga medverkarna helt beroende av män, ett exempel är Kalle Ankas flickvän Kajsa Anka.
Ett exempel ur Fribergs (2003) undersökning som visar på vad som är manligt och kvinnligt är när Kajsa Anka ser en annons om att söka till marinbiologassistent. Hon tycker att det verkar tufft, och därför ber hon Kalle Anka att söka. ”It is for Donald she wishes to be vicariously proud.” skriver Friberg. Senare i samma serie ska Kalle Anka tävla mot en rad andra starka män om att bli marinbiologiassistent. Tävlingsgrenarna är av sportslig karaktär och männen motiveras av att den framtida arbetskamraten ”Doctor Stella Starfish” är en snygg kvinnlig figur. ”Actually the winner’s prize is […] the company of the objectified Dr. Starfish […]”
4.6.3 Forskning om Spider-man och Bamse
Svantesson (2008) har gjort en undersökning där han intervjuar pojkar i årskurs tre på grundskolan om vad de tycker om olika superhjältar. Spider-man är, enligt Svantessons kriterier, den enda renodlade och klassiska superhjälten i vår undersökning. Men även Bamse motiveras i hans uppsats som en superhjälte trots att han inte uppfyller alla "krav" på att klassas som en sådan. En superhjälte bekämpar ondska, lever ett dubbelliv, har en dräkt och en ovanlig styrka. De visar upp en hegemonisk manlighet med disciplin, makt, styrka och ett uttryckslöst ansikte. Allt detta är inte rimligt för vardagliga män, men de intervjuade pojkarna såg upp till dem och lekte ofta superhjälte på rasterna. Den mest populära figuren var Spider-man. Pojkarna som intervjuades tyckte Bamse var mesigare än de andra superhjältarna. De uppfattar att han är snäll och har många kompisar, men samtidigt barnslig.
4.6.4 Forskning om Barbie
Barbie är ett varumärke som funnits i över 50 år. Dockan är en av den mest sålda i världen och har ofta blivit kritiserad för att ge en felaktig bild till barnen om hur man som kvinna ska se ut. Flera undersökningar har gjorts om hur Barbie och hennes vänner hade sett ut och mått om hon varit en verklig människa, och det kanske inte så förvånande resultatet visar bland annat på extrem undervikt och oproportionerliga kroppsdelar. (Sex roles, nr 34, 1996)
5. Analys och resultat
Vi har delat upp detta kapitel i två delar. Först analyserade vi tidningarna var för sig, vilket vi redovisar under "Analyserna”, där vi också infogar framsidorna och några bildexempel från serierna istället för att göra en längre denotativ bildbeskrivning. Sedan jämför vi analyserna och sökte samband och skillnader, vilket vi redovisar i "Jämförande analys och resultat".
5.1 Analyserna
Här redovisar vi de nio tidningarna med de tre flicktidningarna först, sedan de tre pojktidningarna och sist de tidningar som inte riktar sig till något speciellt kön.
5.1.1 Barbie
Nummer 11, 2008, Egmont Kärnan
Framsidan
1. Vad denoterar tidningens framsida?
2. Vad konnoterar tidningens framsida ur ett genusperspektiv?
Flickan på framsidan är Barbie. Hon är smal, ler lite och hennes hår och kjol fladdrar i vinden. Vi får för oss att hon poserar med huvudet på sned, ryggen uppsträckt och händerna lite utvikta. Hon ser lycklig ut. Vi kopplar ihop orden "trender" och "mode" som står längst upp på sidan med Barbie. Alla bilder på framsidan föreställer Barbie. Det är hon som står i centrum och vi får för oss att ingen annan i tidningen har någon stor funktion.
Runt Barbies kläder, örhängen och den tryckta sminkväskan glittrar det. Färgerna som dominerar är rosa, lila och gult i ljusa nyanser och även lite ljusgrönt och blått. Eftersom färgerna är ljusa känns bilden lättsam och glad.
När vi tänker oss att det istället hade varit en kille på framsidan har vi svårt att tänka oss att han endast hade stått upp och lett. Vi hade undrat varför han inte gjorde något aktivt, när Barbie endast visar upp sig ifrågasatte vi det inte till en början. Detta hänger ihop med Wahlströms (2003) iakttagelser om vår kulturs förutfattade meningar som säger att flickor är lugna och pojkar är vilda.
3. Vad har tidningen valt att framhäva på framsidan för att locka eventuella konsumenter? Syns det att den riktar sig mot ett visst kön?
Framsidan puffar för en tävling om Barbies dockhus. På köpet får man även en rosa sminkväska med ett Barbie-tryck som marknadsförs som "glittrig". Både sminkväska, dockhus och dockan Barbie är i vår kultur uttalat "flicksaker" och ska därför locka till sig läsare av det kvinnliga könet. Samtidigt stängs killar som inte vill förknippas med flicksaker utanför. Av texten förstår man även att om man köper tidningen kan man ta del av Barbies hemligheter när det gäller trender och mode. Den gynnade tolkningen av sminkväskan är att det är en accessoar rätt riktning mot detta.
Serien
Författare och tecknare ej angivna.
1. Vad handlar serien om?
Full fart hela dan! En morgon åker Barbie sparkcykel, med hunden Buck bredvid sig. Efter att hon kommit hem och duschat tar vännen Teresa med Barbie till tennisbanan där de spelar
golfklubben som Barbie länge velat gå till, och de spelar en omgång. Efter det får Barbie äntligen komma hem men det dröjer inte länge förrän en yngre flicka kommer och frågar om hon vill åka rullskridskor. Barbie sitter med fötterna i ett fotbad och säger att hon går med om hon bara får vila sig lite först.
2. Vilka aktörer är med och vilken typ av karaktärer är de?
Eftersom vi inte kan hitta någon som utvecklas i denna serie kan vi inte direkt benämna någon huvudkaraktär. Däremot är Barbie huvudrollen. Men det är inte hon som för handlingen framåt, hon hänger med sina kompisar.
Den drivande karaktären som blir Barbies motståndare är tiden. Hon visar i slutet att hon gärna vill vila men hon får aldrig tid till det. Kompisarna Teresa och Nikki och den yngre flickan i slutet är också de drivande karaktärer, men på ett annat sätt än tiden. De ger förslag på vad som ska ske och sätter igång händelseförloppen.
Den närmsta relationen blir läsaren. Barbie talar knappt med någon annan om sina känslor, men i berättarrutan som är skriven i jag-form förstår man att Barbie tyckte att det var en hektisk men rolig dag.
- Vilka roller tilldelas kvinnor respektive män?
Det finns inga killar med i serien. Om man inte räknar med hunden Buck, men han har snarare en funktion som accessoar. Därför tilldelas naturligt alla andra roller kvinnorna. Det finns däremot ingen som är hjälte eller ren huvudkaraktär i denna historia, trots att kvinnorna här skulle ha all möjlighet att tilldelas dem.
3. Vilka kvinnor respektive män är aktiva respektive passiva i tal och handling?
Barbie hänger med på vad de andra ber henne att göra och kan inte ses som drivande eller aktiv, trots att intrycket vi får är att hon är sportig. De aktiva är alltså hennes vänner vilka föreslår alla aktiviteter. Ingen passiv eller aktiv man finns med i serien.
4. Hur beskrivs kvinnor respektive mäns utseende och karaktärsdrag?
De unga kvinnorna framställs som vältränade och verksamma. Fritiden är inte tid för att lata sig, flickor som läser serien kan tolka det som att man alltid ska vara igång. Kvinnorna är goda vänner, är glada och ser fram emot att få sporta och prova på nya saker. De framställs
också som rättvisa och goda förlorare. De ser inte trötta ut trots att de säger att de är det. Det kan tolkas som att man som kvinna inte ska se trött ut trots att man just har tränat och borde vara svettig och sliten.
(Barbie, 2008, nr 11, s 14)
Alla har samma typ av kläder på sig i serien. Korta kjolar eller shorts, sandaler eller klackar när de inte sportar och tygskor när de sportar, rosa, lila eller turkosa tröjor. Alla har långt, hår som är utsläppt näst intill hela tiden. Barbie duschar efter en sparktur. Det pekar på att man borde vara fräsch. Det finns oerhört mycket blommor som kan tolkas som kvinnligt. Färgerna är genomgående rosa och lila som betyder kvinnlighet och rikedom (Edwards 2004). Som sagt finns det inga män med i serien. Men en man nämns som Barbies tennistränare. Det är honom som kompisen ska ta lektioner av, inte av Barbie.
Barbie och hennes vänner är nära stereotyper på hur vår kultur via reklam och massmedia trycker på hur man ska se ut som kvinna, trots att hon länge blivit kritiserad för sin oproportionerliga kropp (Sex roles, nr 34, 1996).
5. På vilket sätt använder serien språk, ordval och tilltal?
De som pratar har en glad ton, och vi får en känsla av att "allt är fantastiskt". Även när de tränar och springer hålls en lätt ton. Ord som "energiknippe" används för att förklara att det är bra att vara pigg, och ord som "slöfock" visar att det är negativt att inte motionera.
6. Vad är historiens slutsats?
något speciellt kön eftersom det inte finns någon man i serien att jämföra med. Man tjänar också på att vara vänlig mot andra och ha sina vänner nära.
5.1.2 Min Häst
Nummer 25, 2008, Egmont Kärnan.
Framsidan
1. Vad denoterar tidningens framsida?
(Min Häst, 2008, nr 25, s 1)
2. Vad konnoterar tidningens framsida ur ett genusperspektiv?
Allting på tidningens framsida har med hästar eller ponnyer att göra. Den vita tecknade hästen återkommer på flera stället. Denna häst tolkas vara en hane. Anledningen till det är att den saknar de extra attribut som brukar tillföras för att förtydliga ett kvinnligt kön på ett djur, såsom extra långa ögonfransar eller fylligare läppar (Jansson och Knutsson, 2001).
Den tecknade hästens ryttare är tecknad i samma stil som hästen. De ser nämligen lite fåniga ut båda två och då tolkar vi det som att de tillhör en skämtserie. Det är svårt att bestämma kön
läsaren att det är en tjej, till exempel ögonfransar. Men ändå är det lätt att tolka personen som en tjej eftersom hästintresset mest finns hos tjejer.
Ekipaget föreställer häst och ryttare på väg över ett hinder i väldigt hög fart. Att det går fort ser man på fartstrecken, dammolnen som syns i bakgrunden och att stigbygeln blåser bak. Man tolkar också in att det är hästen som har kontroll snarare än att ryttare. Hästen har tagit betslet i munnen och rusar iväg över hindret med egen vilja och det ser dessutom ut som att han har ett mål längre fram som han planerar att ta sig till vare sig ryttaren vill det eller ej. Hästen, som är man, tar alltså kontroll över ryttaren som är kvinna, trots att det bör vara ryttaren som har kontroll. Bilden som helhet kan tolkas som en illustration till
"Ponnyhoppning i Falsterbo!" som det står alldeles bredvid (närhetens lag). Men vi tror också att den har som funktion att locka vana läsare till tidningen eftersom det verkar vara en serie som återkommer.
Den "riktiga" hästen som utgör framsidans huvudmotiv är fotografiskt avbildad. Det är därför omöjligt att veta huruvida hästen är en hona eller hane.
3. Vad har tidningen valt att framhäva på framsidan för att locka eventuella konsumenter? Syns det att den riktar sig mot ett visst kön?
Tidningen placerar en häst på framsidan för att dra till sig hästintresserades uppmärksamhet. De uppmanar också läsarna till att identifiera sig med hästarna genom att på framsidan skriva ”Testa: vilken ras är du?”. Därefter vill tidningen att de som tittar närmre lockas av att
man kan vinna ett ridläger och för de som läste förra numret av tidningen finns en fortsättning på en serie i detta nummer. Den tecknade hästen som är med två gånger på framsidan är tidningens följetång som lockar vana läsare.
Min häst riktar sig i första hand till hästintresserade flickor (www.annonsinfo.se) och
framhäver också att man genom den kan få tips och kunskaper om hur man sköter hästar. Att vara hästägare innebär ett ansvar och det ansvaret i kombination med en kvinnlig läsarkrets överensstämmer med Yvonne Hirdmans (2007) teorier ett genuskontrakt. I det är nämligen omsorg och omhändertagande är kvinnliga egenskaper.
Serien
Manus: Noomi
Teckning: Lena Furberg
1. Vad handlar serien om?
Serien Ett nervöst litet fullblod... berättar historien om hur Malin Baryards Butterfly Flip kom till. Det börjar med att en tjej, Kristina, längtar efter sin egen ponny. Hon var en duktig ryttare och fick "rida in" en hästhandlares hästar under ett par år tills hon hade pengar till att köpa en egen ponny för 3000 kronor. Den hästen tog hon två föl på och sålde sedan båda för att få mer pengar till en "riktig" häst. Då tittade Kristina i tidningar och ringde på hästar som var till salu och det var så hon hittade Baderna.
Baderna var väldigt mager och de andra tjejerna i stallet tittade undrande på Kristinas nya häst. Ekipaget testade att tävla i både hoppning och dressyr på tränares inrådan. Baderna var en fin häst och Kristina fick rådet att ta föl på henne. Baderna var 22 år när Kristina bestämde sig för att ta föl på henne en tredje gång, nu med Peter Erikssons hingst Robin Zs nerfrusna sperma och fick då fölet som döptes till Butterfly Flip.
2. Vilka aktörer är med och vilken typ av karaktärer är de?
Kristina är seriens huvudkaraktär eftersom det är hon som gör den stora resan. Motarbetad av föräldrar och pengar lyckas hon ändå att till slut skaffa sig den häst som hon alltid drömt om. De som hjälper henne uppnå detta mål är hästen Baderna som är mamma till fölet och
hästhandlaren som ger henne jobb, och de blir alltså Kristinas medhjälpare och får karaktären hjälte. Badernas tidigare ägare, Kristinas hopptränare och medtävlande får räknas som
biroller i historien. Tjejerna som Kristina delar stall med har karaktärerna likare eftersom de uttrycker den tanke som egentligen alla har, men ingen säger. Vi syftar på när de säger ”hmm… lite tunn, kanske…” om Kristinas nya häst.
- Vilka roller tilldelas kvinnor respektive män?
Det finns endast två män med i serien, eller fyra om man även räknar de som endast blir omnämnda. De två män som är synliga är hästhandlaren, av vilken Kristina tjänar pengar, samt hopptränaren som utan att fråga bestämmer att hon ska vara med i hopptävlingen. De har båda positioner som Kristina och de andra hästtjejerna är beroende av och är underlägsna. Samtidigt som de bara förekommer i vars en bildruta. Sammanfattningsvis är alltså männen i
exemplet med hopptränaren som är den enda som i serien tar beslut åt Kristina, förutom hon själv.
(Min häst, 2008, nr 25, s 39)
Flickorna och kvinnorna som medverkar i serien framstår som väldigt naturliga. De går
klädda i byxor och tröja och använder inget märkbart smink. Kristina är huvudpersonen och är lika framträdande genom hela serien. De resterande karaktärerna är högst tillfälliga.
3. Vilka kvinnor respektive män är aktiva respektive passiva i tal och handling?
Kristina är den som är mest handlingskraftig i serien. Det är hon som söker upp kontakten med de andra karaktärerna. De manliga medverkarna bidrar också med betydande handlingar (genom tal) i de bildrutor de dyker upp. De övriga kvinnliga karaktärerna är inte så aktiva i handling men desto mer aktiva i tal, två av dem är dessutom passiva i både handling och tal.
4. Hur beskrivs kvinnor respektive mäns utseende och karaktärsdrag?
Tjejerna i serien beskrivs som hästintresserade och hästkunniga. Det är deras passion. Det finns en kvinna som arbetar med det och det är Badernas före detta ägare som jobbade på ridskolan i Stockholm. Resterande kvinnor verkar arbeta med hästar på en hobbynivå.
Männen i serien är äldre än vad kvinnorna är, av vad vi kan bedöma på hår och ansikte som är det enda som syns på dem. Kvinnorna i serien har långt hår, är smala och bär löst sittande kläder. De har ridbyxor eller jeans som underdel och oftast en top/tröja i rosa eller lila. De är inte sminkade men bär diskreta örhängen.
Det finns ingen i serien som framställs som ond, elak eller illvillig. Alla verkar stötta Kristina i hennes väg mot drömhästen. Även fast stalltjejerna uttrycker tveksamhet bakom Kristinas rygg.
5. På vilket sätt använder serien språk, ordval och tilltal?
Ord som "ekipage" och uttryck som "att sadla om" tillhör den hästdiskurs som är utmärkande för serien. Historien berättas mer med hjälp av förklarande text på textplattor än av
karaktärernas konversation. Tonen är mjuk och även fast lång tid passerar mellan varje bildruta upplevs tempot som lugnt.
6. Vad är historiens slutsats?
5.1.3 Prinsessan
Nummer 15, 2008, Egmont Kärnan.
Framsidan
1. Vad denoterar tidningens framsida?
(Prinsessan, 2008, nr 15, s 1)
2. Vad konnoterar tidningens framsida ur ett genusperspektiv?
Den tecknade flickan i fokus på framsidan är prinsessan Törnrosa. Hon är smal, vacker och hon ler. Det känns som att det är hon som förmedlar "Du är också en prinsessa" som står längre ned på sidan, alltså uppmanar Törnrosa läsarna till att identifiera sig med henne . Hon befinner sig i ett slott med en stor trädgård utanför som verkar vara välskött eftersom träden är klippta. De vita stjärnorna som finns överallt på framsidan ska ge ett sken av glimmer och glitter. Av hennes uppseende att döma är hon lycklig där hon befinner sig och hon mår bra.
