Reparerbarhet – möjlighet – hållbarhet
En undersökning av stoppmöblers reparerbarhet och en lösning
av ett vanligt problem
Repairability – possibility – durability
An investigation into repairability of upholstered furniture
and a solution to a common problem
Pia Mogefors
Handledare: Johan Knutsson
Examinator: Katarina Höglund
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
Linköpings universitet | Malmstens, Campus Lidingö
Kandidatuppsats, 16 hp | Grundnivå, Möbeltapetsering
Vårterminen 2020 | ISRN- LIU-IEI-TEK-G--20/01817-SE
Sammanfattning
I dag ser vi en allt tydligare trend i att gå ifrån ”slit och släng”- mentaliteten i samhället. Inom möbelindustrin arbetar man alltmer med att stödja den cirkulära ekonomin. Man söker definitioner för faktorer som beskriver cirkularitet, till exempel "lång livslängd", "hållbarhet" och "reparerbarhet". I mitt arbete försöker jag ge svar på frågan hur reparerbarhet som en kvalitet i nyproduktionen av stoppmöbler kan beskrivas och vad som skulle kunna göras för att ytterligare stärka denna?
Arbetet bygger bland annat på intervjuer av några utvalda svenska möbeltillverkare och några möbeltapetserarmästare i Stockholmsområdet med lång hantverkserfarenhet. De möbeltillverkare som jag intervjuade står för en hög kvalitet och har på olika sätt
implementerat reparerbarhet i sin möbeldesign. I rapporten beskriver jag hur möbelindustrin fortsätter att utveckla reparerbarhet som en del i sin affärsmodell. I mitt arbete visar jag också att det finns kreativa lösningar och metoder för att förenkla renovering av möbelstoppning som ännu inte prövats. Denna del av arbetet utfördes på en prototypfåtölj och ledde fram till en metod som förenklar och begränsar antalet
arbetsmoment och arbetstimmar. Lösningen innebär dels att man på ett enkelt sätt kan byta ut stoppningen och dels ett förslag till en ”reservdel” i form av en färdigtillverkad dyna. Därmed bör kostnaden för att renovera möbeln hos en möbeltapetserare minska –
alternativt blir arbetsmomenten så pass enkla, att en mer händig kund själv kan göra dem. Med detta arbete önskar jag att kunna lämna ett bidrag till en möbelkultur med en mer hållbar framtid.
Abstract
Today, we are seeing an increasingly clear trend of moving away from the "wear and tear" mentality in society. In the furniture industry, efforts are increasingly being made to support the circular economy. Definitions for what constitutes criteria that describe factors in
circularity are still undetermined, such as "longevity", "durability" and "repairability". In my work I try to answer the question how repairability as a quality in the new production of upholstery furniture can be described and what could be done to further strengthen this capacity?
The work is in part based on interviews of selected Swedish furniture manufacturers and a number of furniture upholstery masters in the Stockholm area with long craftsmanship experience. The furniture manufacturers that I interviewed produce quality products and have in various ways implemented repairability in their furniture design. In the report I describe how the furniture industry continues to develop repairability as part of its business model.
In my work I also show that there are creative solutions and methods to simplify renovation of furniture upholstery that have not yet been tried. This part of the work was carried out on a prototype armchair and led to a method that simplifies and limits the number of steps and working hours. The solution means that you can easily replace the padding and it also includes a proposal for a "spare part" in the form of a ready-made cushion. Thus, the cost of refurbishing the furniture of a furniture upholsterer should be reduced - alternatively, the tasks will be so simple that a more handy customer can make them themselves. With this work, I wish to participate in a furniture culture which contributes to a more sustainable future.
Förord
Intresset för att reparera och renovera möbler ledde mig till Malmstens möbeltapetserings-program där jag under mina tre år har fått en större kunskap om traditionella material och tekniker. Genom studiebesök har jag fått inblick i hur möbler tillverkas idag i svensk
möbelindustri. Denna insikt och kunskap har också ökat mitt intresse vad gäller miljö- och hållbarhetsaspekter. Jag har lärt mig att man inte skall underskatta att det finns en rad frågeställningar inom hållbarhetsområdet även för oss möbeltapetserare. Reparerbarhet är en fråga om hållbarhet. Har vi råd att inte renovera våra möbler?
Först vill jag tacka min handledare Johan Knutsson, Professor på Malmstens, som har varit så engagerad genom hela mitt examensarbete.
Jag vill också rikta ett stort tack till:
Marianne Ruud, Tapetserarmästare och Ordförande i Stockholms Tapetserarmästarförening Birgitta Welle, Tapetserarmästare, Birgitta Welle Tapetserarverkstad
Dan ”Danne” Lago Wernstedt, Tapetserarmästare, Lagos Tapetserarverkstad Sara Lindqvist, Tapetserarmästare, Trådrakt AB
Mats Grennfalk, Produktutvecklingschef på Swedese Möbler AB Jenny Swärd, Marknadskoordinator på Ire Möbel AB
Ingvar Karlsson, Produktutvecklare på Bröderna Anderssons Tommy Ljunggren, Kvalitetschef på Bröderna Anderssons
Ett stort tack för att Ni så generöst låtit er intervjuas och delat med er av era erfarenheter och gedigna kunskaper. Tack också till er samtliga informanter, för att ni tog er tid att läsa och godkänna referaten av intervjuerna.
Till sist vill jag rikta ett stort tack till min examinator och lärare Katarina Höglund.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Problembeskrivning ... 7 1.3 Mål och syfte ... 8 1.4 Frågeställning ... 81.5 Källor och metod ... 8
2. Reparerbarhet genom en stoppmöbels livscykel ... 9
2.1 Svenska möbeltillverkare med tillverkning i egna fabriker ... 9
2.2 De valda företagen och kriterier för urvalet ... 10
2.2.1 Swedese Möbler AB ... 11
2.2.2 Ire Möbler AB ... 12
2.2.3 Bröderna Anderssons Möbler AB ... 13
2.3 Möbeltapetserare i Sverige ... 15
2.3.1 Sveriges tapetserarmästare och samverkan med möbelindustrin ... 15
2.4 De valda tapetserarmästarna och kriterier för urvalet ... 16
2.4.1 Birgitta Welle – Birgitta Welle Tapetserarverkstad ... 17
2.4.2 Dan Lago Wernstedt - Lagos Tapetserare ... 17
2.4.3 Sara Lindqvist – Trådrakt AB ... 18
3. En kreativ lösning på ett vanligt problem ... 19
3.1 Reparerbart och icke reparerbart ... 19
3.2 Projektet N=930 ... 20
3.3 Renovera och byta ut stoppningsmaterial ... 21
3.3.1 Arbetsprocessen att byta stoppningsmaterial ... 21
3.3.2 Tillverkning av möbelklädsel till sitsen... 22
4. Avslutning ... 25
4.1 Slutsatser ... 25
4.2 Diskussion ... 26
4.3 Reflektion ... 27
Referenser och källor ... 29
6
1. Inledning
Alla material påverkas, slits och bryts ned på olika sätt. I dag ser vi en allt tydligare trend i samhällsdebatten både inom Sverige och Europa att gå ifrån ”slit och släng” mentaliteten i samhället. Uttrycket ”slit och släng ”myntades redan på 1960-talet och används även i dag.
Denna trend berör alla produkter och inkluderar givetvis även möbler. Detta resulterar i alltfler krav på att kunna behålla möbler under längre tid, och därför ökar behovet och kraven att man skall kunna renovera möbler.
För att hållbarhet i nytillverkade möbler skall fungera i praktiken måste möbeltillverkarna ta sitt ansvar från första fasen i designprocessen av sina möbler, för att möbeln inte skall vara allt för komplicerad och tidskrävande att renovera. Det är ganska givet att om kostnaden att reparera/renovera en möbel överstiger kostnaden att köpa en ny så väljer konsumenten sannolikt att köpa en ny möbel.
Jag har valt att studera reparerbarhet i stoppade möbler som en viktig parameter i arbetet med att värna miljön. Min utgångspunkt är att man genom att renovera och förnya en befintlig möbel, kan öka livslängden på möbeln, vilket motverkar ”slit och släng” beteendet. Detta gynnar givetvis också tapetserarnas verksamhet, och upprätthållandet av en
traditionell hantverkskunskap.
1.1 Bakgrund
Som ett exempel på en aktuell debattartikel kan man i SvD 2019-09-18 läsa ”Tillverkare och
leverantörer har medvetet gjort slit och släng till norm genom planerat korta livslängder och undermålig produktdesign.” Vidare kan man läsa ”Livslängden för vitvaror, hemelektronik och möbler är betydligt kortare i dag än för bara tio år sedan” och ”Om vi tar
klimat-utmaningen på allvar måste vi alla ta ett större ansvar.” Författarna av artikeln hävdar dock
att det stora ansvaret vilar på tillverkare och leverantörer. Politiker och kravsättare
uppmanas bland annat att ”Verka för ökad reparerbarhet och lägre reparationskostnader på
europeisk nivå.”1
Det finns en hel del skrivningar och direktiv i officiella dokument och rapporter utgivna av svenska såväl som EU-institutioner. Exempelvis finns följande skrivning i en rapport från Svenska Konkurrensverket (2018). ”Ur ett cirkulärt perspektiv är reparationer mer effektivt
än att använda nya råvaror, även om kostnaden för reparationen är högre än kostnaden för
1 SvD.se. 2020. ”Dags Att Fasa Ut Billiga Undermåliga Prylar” | SvD. [online] Tillgänglig på:
7
den nya produkten. Detta eftersom den äldre produktens livslängd förlängs, det vill säga, värdet på produkten behålls längre. Vissa produkter repareras inte på grund av designen eller därför att det inte finns reservdelar. Framtida arbete om ekodesign (ibland används begreppet ”cirkulär design”) av produkter kan bidra till att produkter blir mer hållbara och lättare att reparera. EU-kommissionen har i sin handlingsplan för den cirkulära ekonomin framhållit att man framledes i ökad utsträckning kommer att beakta krav på tillgängliga reservdelar och information om reparation.”2
I ett policydokument från European Furniture Industries Confederation (EFIC) som publiceras på EFICs hemsida, diskuteras hur möbelindustrin kan bidra till den cirkulära ekonomin. Man ser det som mycket viktigt att titta närmare på definitionen av ekodesign och vad det innebär för möbelindustrin. EFIC anger att man måste ta hänsyn till fem kriterier varav ”better reparability” är ett av kriterierna. Som mål för detta kriterium anges ”Ensure that
products can be easily disassembled, having when possible changes and reparations on single components rather than changing all product.”3 Vidare säger man “The furniture design has to be conceptualized accordingly, and spare parts need to be available.”3
Dessa konstateranden kommer tillsammans med andras synpunkter och mina egna reflektioner som blivande möbeltapetserare att tas upp i mitt examensarbete.
1.2 Problembeskrivning
Trots 1970-talets företagsnedläggningar är den svenska möbeltillverkningen i högsta grad en levande industri, och enligt vad som kommuniceras på företagens hemsidor och i deras miljöpolicys, vill möbelindustrin vara med och värna miljön.
Men hur är det i praktiken?
Gemensamt för de möbler som jag själv har erfarenhet av, är att de har haft en konstruktion med material och stoppning, som har gjort att de har varit möjliga att renovera och återigen ge ”nytt liv” och få ökad livslängd. En möbel jag kommer att diskutera vidare i detta arbete är en möbel ritad av Josef Frank i slutet av 1930-talet, N=930 som jag själv fick möjlighet att utveckla avseende stoppning och klädsel. I detta examensarbete kommer jag att använda och referera till mina erfarenheter från utvecklingen av denna möbel.
2 http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-1.pdf [Hämtad 2020-05-15].
32020. [online] Tillgänglig på:
https://make-furniture-circular.ch/uploads/1/2/6/1/126153920/furniture_industry_and_circular_economy_policy_paper_efic_1. pdf [Hämtad 2020-05-18].
8
Givet att möbelindustrin säger sig värna miljön och att reparerbarhet är en viktig
miljöaspekt, hur stämmer då de svenska tapetserarverkstädernas syn på hur man i dagens möbeldesign lyckas inkludera reparerbarhet? I det fall det finns ett ”glapp” mellan
möbeltillverkarnas visioner och tapetserarnas syn, hur skulle detta glapp kunna överbryggas?
Begreppet reparerbarhet kan betyda olika saker beroende på vem man frågar. Generellt kan dock sägas att reparerbarhet beskriver hur pass enkelt eller komplicerat det är att sätta något som är utslitet, skadat eller trasigt i gott skick igen eller att få något som inte fungerar att fungera igen.
1.3 Mål och syfte
I det här examensarbetet avser jag att undersöka om den bild angående hållbarhet som möbeltillverkarna beskriver i sin information, stämmer överens med
tapetserarverkstädernas faktiska verklighet. I tillägg har jag själv tagit fram och presenterar en kreativ och hållbar lösning på ett vanligt problem. Syftet med mitt arbete är att, sett från mitt perspektiv som blivande möbeltapetserare, kunna lämna ett bidrag till en möbelkultur med en mer hållbar framtid.
1.4 Frågeställning
Hur kan reparerbarhet som en kvalitet i nyproduktionen av stoppmöbler beskrivas och vad skulle kunna göras för att ytterligare stärka denna?
1.5 Källor och metod
Källor för min undersökning är den information som valda möbeltillverkare själva ger på sina hemsidor, kompletterat med intervjuer med tillverkarna och intervjuer med tapetserare som arbetat med liknande möbler. I tillägg till detta har jag även inkluderat mina erfarenheter och kunskaper från ett aktuellt projekt som jag genomförde under hösten 2019. I detta projekt utvecklade jag tillsammans med Svenskt Tenn en prototypfåtölj ”N=930”, som jag nu har byggt vidare på under detta examensarbete.
Jag har genomfört mitt arbete baserat på intervjuer av ett urval av svenska möbeltillverkare och erfarna möbeltapetserarmästare.
9
2. Reparerbarhet genom en stoppmöbels livscykel
2.1 Svenska möbeltillverkare med tillverkning i egna fabriker
Man kanske kunde tro att den svenska möbeltillverkningen lämnat landet och flyttat utanför gränserna till exempel till Östeuropa, men så är inte fallet. Den möbeltillverkning som finns i Sverige är till stor del samlad kring orter i Småland och angränsande landskap med en lång tradition av möbeltillverkning.
Det finns ett brett urval och stor variation av sittmöbler som tillverkas i dessa orter, från rena trämöbler till stoppade fåtöljer och soffor. Som exempel har Gemlas möbler
genomgående mer trä och mindre stoppning jämfört med Irés möbler som har mindre trä och mer stoppning i sina möbler. Exempel på andra möbeltillverkare som tillverkar sina möbler i Sverige är Materia och Dux. Materia tillverkar huvudsakligen möbler till offentliga miljöer och Dux tillverkar möbler till både offentliga och hemmiljöer.
De kategorier av kundgrupper som möbeltillverkarna vänder sig till varierar från
privatpersoner som köper till hemmet, till företag som köper till sina kontorsmiljöer samt köpare av möbler till offentliga miljöer. Några få säljer till alla tre kategorierna medan andra fokuserar på enbart hemmiljöer, kontorsmiljöer eller offentliga miljöer.
Möbler till hemmiljö säljs oftast via återförsäljare som till exempel Stalands eller Svenssons i Lammhult, två mer kända möbelbutikskedjor i Sverige. När det gäller kontorsmöbler och möbler till offentliga miljöer säljs de genom andra kanaler som till exempel genom styrda upphandlingsförfaranden.
Från första fasen i designprocessen till färdig möbel måste många val göras och många beslut fattas. Alla dessa steg gör man för att skapa en möbel med egenskaper som till exempel tilltalande form samt bra och bekväm sittkomfort. För att nå dessa egenskaper spelar stoppningen en viktig roll.
Avgörande för hur stoppningen skall fästas på stommen är möbelns form, konstruktion och vilka material som är tänkt att användas. En annan viktig aspekt är att man industriellt skall kunna tillverka möbeln i fabrik på ett effektivt sätt med så få moment och så lite spill som möjligt.
Var någonstans i designprocessen kommer reparerbarhet in och vilken prioritet har den i processen? För att undersöka detta vänder jag mig till ett urval tillverkare.
10
2.2 De valda företagen och kriterier för urvalet
De sex kriterier som ligger till grund för val av företag som jag fokuserar på är att deras stoppade möbler är:
− tillverkade för hemmiljö
− tillgänglighet av återförsäljare i Sverige − en uttalad miljöpolicy
− somuttrycker att man tillverkar möbler som går att klä om
− möbler som man kan anta ha hunnit passera de tapetserare vars erfarenhet utgör en del av källmaterialet
− jämförbara fåtöljer
Möbeltillverkarna som skall väljas ut måste tillverka sina möbler för hemmiljö och sälja sina möbler via en möbelaffär. Detta för att det skall finnas en stor sannolikhet att möblerna kommer in för renovering hos möbeltapetserarna. De finns många återförsäljare av möbler runt om i Sverige med varierade möbler och kvalitet. Vissa återförsäljare säljer bara sitt egna varumärke medan andra säljer många olika. Stalands och Svenssons i Lammhult har butiker i Stockholm och de har många olika varumärken i sitt sortiment. Ett minimum för att en möbeltillverkare skall kunna komma med i mitt urval är att de har en miljöpolicy med ett samtidsrelevant och genomarbetat innehåll, möbler som går att klä om och att de har någon jämförbar fåtölj i sitt sortiment. Jag bedömde också att de jämförbara fåtöljerna skall ha en viss grad av komplexitet avseende reparerbarhet.
Utifrån dessa kriterier valde jag slutligen tre relativt kända möbeltillverkare i Sverige: − Swedese
− Ire
− Bröderna Anderssons
Dessa tre uppfyller ovan nämnda sex kriterier.
Nedan följer några valda utdrag från respektive företags hemsida som på något sätt belyser respektive företags tankar kring ”reparerbarhet”. Tanken med detta arbete är att undersöka hur dessa tankar slår igenom i företagets möbler. I utgångsläget har en fåtölj från respektive företag valts för att granskas närmare.
11 2.2.1 Swedese Möbler AB
Swedese grundades 1945, och ligger i Vaggeryd, Småland. Swedese skriver på sin hemsida att ”Det viktigaste bidraget till en framtid präglad av hållbar kvalitet är ändå den estetiska
och funktionsmässiga livslängden på de produkter vi producerar. Själva möblerna är det slutgiltiga kvittot på att den väl avvägda processen generar hållbar kvalitet.” Vidare står det
att ”På Swedese arbetar vi i hög utsträckning med formpressade trästommar. Den stommen,
och i regel även stoppningen, är oftast i mycket gott skick även när klädseln efter lång och trogen tjänst behöver bytas ut. Därför har vi försett flera av våra möbler med avtagbar klädsel som gör omklädnaden så enkel att du själv kan förnya möbelns uttryck. Även Swedese-möbler utan avtagbar klädsel går att förnya. Genom programmet Swedese Repair kan du hitta en diplomerad tapetserare hos oss, eller nära dig”.4
I en intervju med Mats Grennfalk, produktutvecklingschef på Swedese fick jag möjlighet att ställa ytterligare frågor hur Swedese ser på och arbetar med reparerbarhet. På min fråga om var i designprocessen som reparerbarhet kommer in, svarade Mats att ”reparerbarhet är en
självklarhet som kommer med redan från början i designprocessen.” Han tillägger
”reparerbarhet har funnits med hela tiden i Swedeses verksamhet, men har tidigare inte varit klart uttalad och kommunicerad.” Hösten 2017 presenterade Swedese en ny affärsmodell, ”Swedese Repair”, som på deras hemsida beskrivs som en ”Ny
hållbarhetstjänst på marknaden: Designrenovering av certifierad tapetserare ger älskad Lamino ännu längre liv”.
Mats beskriver detta koncept som ett led i Swedeses pågående arbete inom återvinning och hållbar konsumtion. Han berättar vidare att tapetserare från hela Sverige utbildas hos Swedese för att kunna erbjuda professionell renovering av bl.a Laminofåtöljen. Med hjälp av orginaldelar och material från Swedeses fabrik, kan dessa
certifierade tapetserare erbjuda sina kunder hög kvalitet vad gäller renovering, omklädsel eller lagning av fåtöljerna. Mats berättar vidare att Swedese ställer krav på vem som kan bli certifierad. Tapetseraren skall antingen tillhöra Sveriges tapetserarmästarförening eller om detta medlemskap saknas ha bekräftat gott renommé. Swedese säkerställer detta genom att noggrant utvärdera referenser.
4Swedese. 2020. Miljö & Kvalitet. [online] Tillgänglig på: https://swedese.se/miljo-kvalitet [Hämtad 2020-05-18].
12
I intervjun berättade han om ett aktuellt exempel vad gäller fåtöljen Happy, den fåtölj jag valde att titta närmare på (bild 1).
Exemplet kommer från en i Malmö populär skivaffär med ett retroinspirerat café där ett antal Happy fåtöljer har använts under ca. 15 år.
Hösten 2019 gick Swedese Repair igenom fåtöljerna och kom fram till att det som behövde göras med fåtöljerna var att byta ut fjädrarna (pocketspring) samt sitsplymåns resterande material i fåtöljen behövde inte bytas. Tack vare att designen var gjord så att man lätt kunde byta ut materialet, tog arbetet 1 timma att åtgärda 12 fåtöljer (bild 2 - 4).
2.2.2 Ire Möbler AB
Ire möbler grundades 1939 i Skillingaryd och ligger sedan 1995 i Tibro, Västergötland. På deras hemsida står bland annat ”För att åldras med behag måste våra möbler uppfylla hårda
hantverksmässiga krav. Våra stommar tillverkas i svenskt trävirke och polyeter gjuten och formaterad i Småland.” Vidare skriver man ”av hållbarhetsskäl började vi tidigt tillverka de flesta av våra soffor och flera av våra fåtöljer med avtagbar tygklädsel. Det betyder att när du tröttnat på tyget eller tygets slitits ut så kan du byta klädsel och fortsätta att använda din möbel under många år till.”5
Det var inte möjligt att intervjua den som arbetar med Irés produktutveckling under rådande Coronapandemi, men jag fick istället möjlighet att intervjua deras marknadskoordinator, Jenny Swärd och fråga hur Iré ser på och arbetar med reparerbarhet.
På min fråga om var i designprocessen som reparerbarhet kommer in, svarar Jenny att den kommer in tidigt och med fokus på att det skall gå att byta klädsel. Iré har idag en garanti
5Iremobel.se. 2020. Ire - Hållbarhet & Kvalitet. [online] Tillgänglig på:
https://www.iremobel.se/miljoe-kvalitet.html [Hämtad 2020-05-18].
Bild 3 Nya pocketsprings
Bild 4 Material till renoveringen av en Happy fåtölj
Bild 2 Två Happy fåtöljer med uttjänta stoppningar
13
som möjliggör att man under minst 10 års tid skall kunna köpa en ny klädsel till sin soffa, även om modellen skulle vara modifierad under tiden. De sista åren ser Iré en ökning av förfrågningar på omklädslar. Jenny uppskattar att försäljningen på ny klädsel har ökat med cirka 30 - 40% de senaste två åren.
Den fåtölj jag valde att titta närmare på i Irés sortiment var fåtöljen Clipper (bild 5), vilken har funnits i drygt 10 år på marknaden. Den är gjord i formgjuten kallskum och har en fastlimmad möbelklädsel. På frågan om det går att klä om denna fåtölj svarar Jenny ”Nej vi har ingen möjlighet att klä om
denna fåtölj själva då klädslarna är limmade, men vet att det skett genom någon möbeltapetserare som då ångat bort klädseln, men det är risk för att man kan skada stommen. ”
Jenny fortsätter ”det finns däremot möjligheten att byta
underredet och därmed förlänga livslängden om man råkat sitta sönder den.”
Enligt Jenny ser Iré ett framtidsscenario där man avser att bli mer flexibel och till exempel kunna sälja nya sittramar och andra ”reservdelar” till sina möbler.
2.2.3 Bröderna Anderssons Möbler AB
Bröderna Andersson grundades 1912 och ligger i Ekenässjön, Småland. På deras hemsida står ”Ibland tröttnar man, ibland byter man stil, ibland blir det en fläck och ibland blir tyget
slitet. Då kan du lämna in din möbel till oss och få en ny, fräsch klädsel. Vi har mallar kvar till de flesta av våra tidigare modeller och vi har hantverkskunnandet att byta klädseln så att möbeln ser ny och inbjudande ut.”6
Hos Bröderna Anderssons fick jag möjlighet till en intervju med produktutvecklare Ingvar Karlsson och en intervju med kvalitetschef Tommy Ljunggren. Vid båda intervjuerna tog vi upp hur Bröderna Anderssons ser på och arbetar med reparerbarhet.
På frågan om var i designprocessen som reparerbarhet kommer in svarade båda
samstämmigt att reparerbarhet är integrerad i hela designprocessen. För det första ser man hållfasthet och bra kvalitet som självklarheter när man tar fram sina möbler. För att citera Ingvar Karlsson, ”Våra stommar är gjorda i riktigt trä och fogas ihop med tappar vilket gör
6Bröderna Andersson. 2020. Om Bröderna Anderssons - Bröderna Andersson. [online] Tillgänglig på:
https://brodernaanderssons.se/broderna-andersson/ [Hämtad 2020-05-18].
14
att det går att laga och de håller mycket bättre under lång tid.” Möblerna konstrueras så att
man kan sammanfoga var del för sig t.ex. armstöd, rygg och sits. Detta medför enligt både Ingvar och Tommy, att det blir
rationellt att tillverka, men det har också den stora fördelen att det blir lätt att ta isär delarna och därmed förenklar det för en möbeltapetserare att byta klädsel och eller stoppning. På min fråga hur länge man kan förutse att en stoppning skall hålla angav Tommy ett aktuellt exempel på fåtöljen ”Status” (bild 6), som var den fåtölj som jag hade valt att titta närmare på. ”Vi har precis klätt om en sådan fåtölj efter cirka 12 års
användning. Stoppningen var fortfarande intakt men tyget var nött.” Vidare kommenterade Tommy att ”det verkar som att en formpressad stoppning håller längre om möbeln används rätt.”
När vi sedan kom in på frågan hur många möbler Bröderna Anderssons reparerar per år berättade Tommy att de inte räknar möbler utan räknar sittplatser – till exempel är en fåtölj en sittplats och en 3-sits soffa är tre sittplatser osv. Bröderna Andersson renoverar cirka 200 sittplatser/år.
Bild 6 Bröderna Anderssons fåtölj Status
15
2.3 Möbeltapetserare i Sverige
I detta arbete är det väsentligt att få frågeställningen belyst utifrån tapetserarnas perspektiv. De är ju självklar ”part i målet” och deras röst måste bli hörd. Det är i tapetserarnas verkstad som tillverkarens visioner om en hållbar, reparerbar produkt prövas. Ett huvudsyfte med att intervjua tapetserare är att validera den information som kommuniceras från
möbelindustrin avseende reparerbarhet och hållbarhetspolicy. För att kunna dra relevanta slutsatser och få ett helhetsperspektiv är det viktigt att väga in tapetserarnas erfarenhet och åsikter.
2.3.1 Sveriges tapetserarmästare och samverkan med möbelindustrin
Stockholms tapetserarmästarförening är en lokalförening som tillhör den nationella
branschorganisationen Sveriges Tapetserarmästare (STM). STMinnefattar tre olika typer av yrkesroller i form av möbeltapetserare, gardinmakare och bilsadelmakare.
Den första föreningen för tapetserare bildades 1847 i Stockholm i samband med att skråväsendet upphörande 1846. Den ersattes 1893 av Tapetserareyrkesidkarföreningen, som utgjorde en sammanslutning av tapetserarmästarna. Stockholms lokalförening som är den största av Sveriges lokalföreningar har idag, år 2020, ca 70 medlemmar. Många av dessa medlemmar är aktiva företagare, men även lärare och pensionerade yrkesmän/kvinnor är medlemmar.7
På Sveriges Tapetserarmästares hemsida framhåller man att ”Tillsammans värnar vi om ett
gediget hantverk byggt på kunskap och erfarenhet. För att få vara ansluten till vår
branschorganisation ställs höga krav på kompetens och skicklighet inom respektive yrke. Det är vår garanti till Er som kund.”8
Vidare lyfter man på hemsidan fram hållbarhet och vikten av miljöhänsyn. ”Genom att på ett
högkvalitativt sätt klä om eller laga möbler kommer ägaren att kunna använda möbeln länge och väl, istället för att slänga den eller behöva klä om flera gånger. På så vis bidrar vi till hållbarhet, bara genom vårt arbete. För att ytterligare tänka på miljön utvecklas hela tiden material som är mer miljövänligt än de traditionella. Vi följer med i den utvecklingen samtidigt som vi förbättrar våra metoder.” 7
7Stockholmstapetserare.se. 2020. Kontakt | Stockholms Tapetserarmästarförening. [online] Tillgänglig
på: http://www.stockholmstapetserare.se/kontakt-7180401 [Hämtad 2020-05-18].
8 Sveriges Tapetserarmästare – Oumbärliga hantverk. 2020. Sveriges Tapetserarmästare –
Oumbärliga Hantverk. [online] Tillgänglig på: https://www.tapetserarmastare.se/ [Hämtad 9 June 2020].
16
I samtal med ordförande i Stockholms Tapetserarmästarförening, Marianne Ruud, framkom att STM har tecknat avtal med bland annat möbeltillverkaren, Dux samt
möbelåterförsäljaren Svenssons i Lammhult (Svenssons). I avtalet med Dux beskrivs ”ökad
service gentemot kund” och ”kvalitetssäkring av eftermarknaden” som viktiga drivkrafter för
att åstadkomma avtalet.Avtalet innebär vidare en ”certifiering för ökad status av
cirkulärhantering av DUX äldre möbler.”
I avtalet mellan STM och Svenssons beskrivs syftet med samarbetet vara, ”att verka för
hållbar konsumtion och återbruk genom att påvisa och informera om hur man bäst tar hand om material samt hur man kan renovera och restaurera sina möbler på olika sätt…”
Dessa två exempel visar på vikten av samarbetet mellan de tre aktörerna möbeltapetserare, möbelindustrin och dess återförsäljare också på eftermarknaden. Möbelindustrin och återförsäljarna vill genom att säkerställa ett gediget hantverksarbete bibehålla sina högt ställda krav på kvalitet vid renovering av sina möbler.
2.4 De valda tapetserarmästarna och kriterier för urvalet
De fyra kriterier som ligger till grund för val av tapetserare som skall intervjuas är att de: − tillhör Stockholms tapetserarmästarförening
− har egen verkstad
− har mer än 10 års erfarenhet som tapetserare − är certifierade enligt ”Swedese repair”
Medlemskap i Stockholms tapetserarmästarförening indikerar att de har gedigna
hantverkskunskaper och har man egen verkstad visar det på en relativt hög ambitionsnivå (ansvar för en egen verksamhet). En längre erfarenhet innebär givetvis att man har skaffat sig en djupare insikt i branschen och en omvärldsanalytisk förmåga. Certifiering av Swedese innebär att man erhållit speciell utbildning för att kunna erbjuda en professionell renovering av bland annat Laminofåtöljen.
Utifrån dessa fyra kriterier valde jag nedanstående tre tapetserare med väl etablerade verkstäder och verksamma i Stockholm:
− Birgitta Welle, Birgitta Welle Tapetserarverkstad, Enskede − Dan Lago Wernstedt, Lagos Tapetserarverkstad, Södermalm − Sara Lindqvist, Trådrakt AB, Hägersten
17
2.4.1 Birgitta Welle – Birgitta Welle Tapetserarverkstad
Birgitta Welle har haft egen tapetserarverkstad sedan 2001 och har arbetat som
möbeltapetserare i över 30 år. Hon samarbetar idag med flera inredningsdesigners och hennes kundkrets utgörs till stor del av privata kunder.
Det framkom i min intervju med Birgitta att hon arbetar kontinuerligt med möbler från Swedese, men vad gäller Ire och Bröderna Anderssons möbler säger Birgitta att hon har
”klätt om möbler från Ire och Bröderna Anderssons, någon soffa eller fåtölj per år.” På frågan
om hon har någon erfarenhet av fåtöljerna Happy, Clipper och Status, svarar hon ”just dom specifika modellerna är inte vanliga objekt som passerat på verkstan.”
Under de år som Birgitta haft avtal med Swedese (Swedese Repair) uppskattar hon att det har kommit in cirka 10 – 15 stycken Lamino fåtöljer per år för renovering. Hon berättar att det handlar om byte av hela sitsen, både väv och skinn. Hon säger vidare att på Lamino fåtöljer från 1950 – 60 talet måste lamellerna oftast limmas och stommen fräschas upp. Hon anser att Swedeses koncept som innebär att de skickar ett ”reparations-kit” till tapetseraren fungerar mycket bra. Tapetseraren får precis det som behövs till renoveringen och dessutom till ett något reducerat pris. När det gäller fåtöljen Happy har Birgitta ingen erfarenhet eftersom den fåtöljen ännu inte har kommit in för renovering till hennes verkstad. På min fråga om vilka möbelmodeller som förkommer ofta vad gäller renoveringsarbete svarar Birgitta att Bruno Mathssons fåtöljer ”Karin”, ”Eva” och ”Jetson” samt Dux soffan ”Fredrik” återkommer relativt ofta. Dessutom nämner hon en annan Duxmöbel, liggfåtöljen ”Superspider”, som hon får in några per år. Birgitta anser att dessa möbler har bra
reparerbarhet och avslutar intervjun med att ”det är tur att vi har det svenska möbelarvet
att jobba med i den här verkstan.”
2.4.2 Dan Lago Wernstedt - Lagos Tapetserare
Dan ”Danne” Lago Wernstedt har haft egen tapetserarverkstad sedan 1981 och har arbetat som möbeltapetserare i över 40 år. Danne har en varierande kundkrets alltifrån offentliga uppdrag till privata kunder.
I intervjun med Danne framkom det att han inte kan påminna sig om att han har fått några reparationsarbeten på möbler från varken Iré eller Bröderna Anderssons. Han uppskattar däremot att han sedan avtalet med Swedese, som trädde i kraft slutet av 2017, har fått in cirka 10 stycken Laminofåtöljer per år för renovering. Dessutom har samarbetet med Swedese inneburit att han har fått uppdrag att reparera nytillverkade reklamerade möbler från Swedese. Han anser att certifieringen och samarbetet med Swedese har gynnat
18
tapetserarverkstan. Liksom Birgitta har Danne heller inte fått in någon Happy fåtölj till sin verkstad ännu.
Precis som Birgitta Welle får Danne in Duxmöbler för renovering. Han nämner exempelvis Bruno Mathssons fåtöljer ”Pernilla”, ”Eva” och ”Jetson.
Danne kommenterar att en väsentlig skillnad mellan Swedese och Dux är att Swedese har färdigskurna delar, medan Dux inte har samma upplägg. Han nämner ett exempel då hela stommen behövde bytas ut i en Jetson fåtölj. Det verkade enligt honom som att Dux inte hade fått en liknande materialbeställning tidigare. De hade inga färdigskurna vävar och han blev hänvisad att köpa en hel hud istället för färdigskurna läderremsor. Detta var naturligtvis inte ekonomiskt försvarbart och Danne berättade att han löste problemet genom att
använda ett skinn han hittade på egen hand. 2.4.3 Sara Lindqvist – Trådrakt AB
Sara Lindqvist har arbetat som tapetserare i cirka 20 år och har egen tapetserarverkstad i Hägersten. Hon fokuserar sin verksamhet på kommersiella kunder och har idag nästan inga privata kunder. Hon säger dock att eftersom hon är Swedese certifierad kommer hon att ta ett sådant renoveringsarbete om hon skulle få förfrågan. Hon anser att konceptet med Swedeses Repair i grunden är bra, men hennes verksamhet baserar sig idag på arbete från andra uppdragsgivare som till exempel Jacksons och Svenskt Tenn.
I likhet med Danne och Birgitta har Sara inte haft någon Happy fåtölj i sin verkstad och inte heller någon av Irés eller Bröderna Anderssons möbler.
Under intervjun berättade Sara om ett speciellt tillfälle då hon skulle reparera en fåtölj och behövde tillverkarens anvisningar om tillvägagångssätt. Möbeltillverkaren svarade att möbeln var designad så att ingen utan specialkunskap och specialverktyg kunde kunna renovera fåtöljen och lämnade inga anvisningar om renovering. Tillverkaren angav som anledning att man inte ville riskera att någon tapetserare skulle misslyckas och möbeln skulle få dåligt rykte. Sara och jag kom fram till att det sannolikt var en speciell nischad möbel och ett unikt argument avseende reparerbarhet.
19
3. En kreativ lösning på ett vanligt problem
Man har genom tiderna använt en mängd olika material i möbelstoppning. Idag dominerar skumplast som stoppningsmaterial i nyproducerade möbler. Skumplast i möbler kan till exempel vara formpressad eller formgjuten för specifika möbler alternativt kan skumplasten ligga som enkla skivor i sits, rygg eller dyna.
3.1 Reparerbart och icke reparerbart
Det finns olika faktorer som påverkar hur lätt eller hur svårt det är att renovera en möbel. Tillverkningstekniken spelar en stor roll. Ett exempel är när möbeltyget är limmat direkt på stoppningen. Fördelen med detta är att tyget ligger slätt mot ytan, men när det gäller att renovera möbeln är det nästan omöjligt att byta ut klädseln utan att förstöra den
underliggande stoppningen.
Ett mer traditionellt alternativ till limning är att fästa klädseln genom att spika den och ett mer modernt alternativ är att göra klädseln avtagbar genom att använda kardborreband eller dragkedja. Slutresultatet vad gäller klädselns släthet kommer dock till stor del att bero på möbeltygets egenskaper. Ett mer elastiskt tyg gör det lättare att följa stoppningens former.
Ibland måste även stoppningen bytas ut på grund av slitage då möbeln skall renoveras. Vissa möbler har löst liggande stoppning och andra möbler kan ha en formpressad eller
formgjuten stoppning. Om stoppningen är limmad direkt mot träet i möbelstommen, kan det vara svårt att avlägsna stoppningen och det kan till
och med ge skador på trämaterialet. En löst liggande stoppning blir därför väsentligt lättare att byta ut. Den kan till exempel ligga i en lös dynplymå i en fåtölj eller soffa, men även i en möbel med fast möbelklädsel.
För att byta ut stoppningen i en möbel med fast
möbelklädsel kan man behöva utföra flera moment innan man kommer till själva stoppningen. Detta är givetvis beroende på möbelns utformning, men ofta måste man först ta bort möbeltyget och sedan pappen på de yttre armstöden och den yttre ryggen (bild 7). Detta för att kunna komma åt att lossa möbeltyget som ligger på stoppningen. För en möbeltapetserare är åtgärden oftast inte komplicerad, men på grund av de olika momenten som skall utföras, kan det ta extra arbetstimmar för detta.
Bild 7 Sitsens tyg är fäst bakom ytter-armstödets papp och möbeltyg
20
Följaktligen kan det bli dyrare och därför mindre attraktivt för kunden att få sin möbel renoverad.
3.2 Projektet N=930
Under tredje årskursen i möbeltapetsering vid Malmstens kan eleven välja ett projekt som enligt kursplanen syftar till att ”fördjupa kunskaper i att självständigt, eller i samarbete med andra, i en komplex tillverkningsprocess, utveckla och tillverka en produkt utifrån högt ställda kvalitetskrav”. I den kursen som kallas ”Avancerad möbel” fick jag möjlighet att i samarbete med Svenskt Tenn utveckla en fåtölj (”N=930”) som Josef Frank ritat på 1930-talet, men som aldrig satts i produktion.
I arbetet med projektet N=930 (2020 TCM051 Pia Mogefors - Fåtölj N=930) var fokus att använda naturmaterial i så stor utsträckning som möjligt, på grund av miljöhänsyn. Detta examensarbete inriktar sig på en annan viktig miljöaspekt, nämligen reparerbarhet. Arbetet beskriver ett tillvägagångsätt hur man enkelt kan byta ut en stoppning.
På Josef Franks ritning (bild 8) kunde man tolka in olika typer av överstoppningar som t.ex. tunn dynplymå, alternativt markerad dyna. Det fanns dock några handskrivna ord på ritningen – ett av orden var ”faststoppad”. Detta gav en
fingervisning om hur fåtöljen var tänkt att vara
utformad. I mitt examensarbete vill jag bygga på erfarenheterna från mitt projektarbete och vidareutveckla protototypfåtöljen N=930 med avseende på reparerbarhet.
Det finns många åsikter vad gäller hur länge en stoppning av skumplast kan hålla. Erfarenheten bland tapetserare som jag har pratat med är att en stoppning med mjuk skumplast inte håller lika länge som en fast skumplast. Men anledningen till att man ändå använder en mjuk skumplast, är att få en mjuk och skön sits.
Intentionen i mitt examensarbete är att göra sitsens stoppning på ett sådant sätt att stoppningsmaterialet är lätt utbytbart medan tyget skall kunna sitta kvar i fåtöljen. Tanken är att förenkla och begränsa antalet arbetsmoment och arbetstimmar och därmed minska kostnaden för att renovera möbeln – alternativt så pass enkelt att kunden själv kan göra det. När det gäller möbeltyget kan det bytas ut på ett konventionellt sätt och kräver inga extra moment. I det följande redovisar jag en idé som jag inom ramen för mitt examensarbete utvecklat som en följd av mitt arbete med N=930.
21
3.3 Renovera och byta ut stoppningsmaterial
I möbeln som var utgångspunkt för examensarbetet, N=930, användes skumplast som stoppningsmaterial.Oavsett om man använder latex eller skumplast kommer
stoppningsmaterialet att bryts ner över tid och lämna efter sig små ”smulor ” och fragment av materialet inne i fåtöljen.
För att underlätta att få bort alla rester och fragment av det ursprungliga stoppningsmaterialet när det i framtiden behöver bytas ut, ”kapslades” stoppningsmaterialet in i en bomullsdomestik (bild 9). Detta görs idag till exempel när man vill ”kapsla” in dun i möbelstoppning, men i detta projekt görs det även med skumplast i syfte att förenkla framtida reparationer. När man använder skumplast som stoppningsmaterial i dagens möbler med fast klädsel, används normalt inte en sådan”inkapsling” eftersom det kräver extra tid vid nytillverkningstillfället. Man nöjer sig ofta med att lägga en fiberfill ovanpå skumplasten och sedan möbeltyget. Eftersom mitt examensarbete inte enbart prioriterar nytillverkning används bomullsdomestiken för att underlätta reparerbarhet.
3.3.1 Arbetsprocessen att byta stoppningsmaterial
På ritningen av fåtölj N=930, som tidigare refererats till, ter sig dynans höjd vara ungefär en tredjedel av grundstoppningens höjd. Färdig dyna bör alltså i det fallet vara cirka 4,5
centimeter till 5 centimeter hög och i det utförandet sattes höjden till 5 centimeter.
Resultatet av ytterligare utvärdering av proportioner och form på fåtöljen gjorde slutligen att tjockleken 4,5 cm valdes för fåtöljen i examensarbetet.
Arbetet med fåtöljens sits i examensarbetet började med att ta fram en mall av sitsen. Denna mall användes sedan för att såga ut formen på sitsen i en sex centimeter tjock platta av kallskum. Sitsen sågades ut efter mallen med 2 centimeters övermått runt om för att fylla ut möbeltyget.
För att ”kapsla” in kallskummet i ett fodral, klipptes en över – och underplatta ut i bomullsdomestik efter mallen med 1 centimeters övermått plus 1 centimeters sömsmån. En kantbotten, lika lång som omkretsen på stoppningsmaterialet och 4,5 centimeter bred med 1 centimeters sömsmån runt om, klipptes ut. Därefter ”overlockades” alla tre delar innan båda plattorna nålades ihop med kantbotten, räta mot räta
Bild 9 Grå domestik som skall användas till stoppningens fodral
Bild 10 Färdigsytt fodral till stoppningen
22
och med plattornas markering mot kantbottens markering. Delarna syddes ihop, men en öppning lämnades baktill för att kunna föra in plattan av kallskum. Fodralet vändes rätt och sömmarna pressades ut. Slutligen stoppades kallskummet in i fodralet och öppningen syddes ihop baktill med en smygsöm (bild 10).
3.3.2 Tillverkning av möbelklädsel till sitsen
Möbeltyget som valdes till fåtöljens sits var ett ulltyg från Kvadrat. Kortsidorna på sitsen framför armstöden är helt raka, men avslutas med en aningen bågformad framkant. Jag valde att klippa ett avlångt stycke av möbeltyget, 20 centimeter brett och 95 centimeter långt, och markerade mitten på möbeltyget både lodrätt och vågrätt med ett kryss. Därefter fäste jag möbeltyget med krysset på mitten av
grundstoppnings övre kant med nålar och spände sedan möbeltyget runt hörnen mot främre armstöden. Den övre delen av möbeltyget sträcktes och veks in mot ovansidan på grundstoppningen, först kortsidorna och sedan framkanten, för att åstadkomma ett veck i varje hörn.
När möbeltyget hade fått en korrekt sträckning och placerats efter markeringarna på grundstoppningen, sydde jag fast vecken med en synlig maskinsöm (bild 11).
För att skapa en form som liknar en ”engelsk kant”, klippte jag ut den övre plattan enligt den mall som tidigare var gjord. Denna platta fick 1 cm sömsmån, medan den undre plattan klipptes med 1 cm indrag framtill och på sidorna. Detta gjorde att indraget totalt blev 2 cm med sömsmånen inkluderad.
Nästa steg var att sy den kantbotten som skulle löpa hela vägen från ena sidan på sitsen till den motsatta sidan och sedan förses med blixtlås. Kantbotten klipptes 5 cm bred och med 1 cm sömsmån. Blixtlåsbotten klipptes 5 cm bred och med 4 cm sömsmån, som sedan delades i två. Blixtlåsbottnarna syddes ihop med långa stygn, och sömmarna pressades isär. Därefter lades dragkedjan under sömmen och syddes fast på vardera sidan. Blixtlåsbotten syddes fast med kantbotten på ena sidan. Överskottet av tyg på kantbotten veks över dragkedjans topp, så att tyget på det sättet dolde löparen (bild 12). Blixtlåsbotten syddes sedan ihop med den övre och undre plattan hela vägen fram till hörnen.
Bild 11 Möbelstycket som täcker grundstoppningen framkant
23
Den andra kantbotten som skulle sys utefter sitsens främre kant och kortsidor, klipptes 5 cm bred och med 1 cm sömsmån. Kantbotten syddes därefter ihop med den övre och undre plattan, hela vägen fram till hörnen där båda kantbottnarna möttes (bild 13 - 14). Därefter vände jag möbeltyget rätt och pressade sedan ut sömmarna på sitsen, därmed var sitsens tyg klart.
Jag placerade sömmen på sitsens undre platta 2 cm in på
fåtöljens sydda framkant, nålade fast sitstyget med framkantens möbeltyg längs med sömmen mellan kantbotten och den undre plattan (bild 13 - 14). Därefter sydde jag ihop framkanten och därefter respektive sida.
Jag stoppade slutligen in fodralet med kallskummet in i sitsen och rättade till stoppningen (bild 15 - 16) innan den bakre och främre kantbotten spändes runt armstödet och fästes med klammer.
Bild 13 Kantbotten med dragkedja som löper från ena sidan av sitsen till den motsatta sidan
Bild 14 Den bakre och främre kantbotten möts
Bild 15 Sitsen fastsydd på framkantens möbeltyg
Bild 16 Klart för att stoppa in det färdigsydda fodralet med stoppningen
Bild 17 Stoppningen på plats i fåtöljen
Bild 18 Sitsen uppvikt mot framkant
24
Bild 19 Färdig sits sedd uppifrån
Bild 21 Färdig sits sedd från utsidan
Bild 20 Färdig sits sedd snett från insidan mot höger armstöd
25
4. Avslutning
4.1 Slutsatser
Den svenska möbelindustrin har i internationell jämförelse kommit långt i sitt
hållbarhetsarbete. Men när det gäller reparerbarhet är långt ifrån alla möjligheter uttömda. Jag kan konstatera att de tre möbelföretagen som jag har valt att intervjua är företag som står för en hög kvalitet och har också i olika grad implementerat miljötänk och reparerbarhet i sin verksamhet. Ingen av företagen är vad jag skulle beteckna som producent av ”slit och släng” möbler. De tre företagen har dock kommit olika långt inom vissa områden att underlätta reparerbarhet på eftermarknaden.
Swedese har utvecklat färdiga (reservdelar) reparations-kit och har en certifieringsprocess för icke anställda tapetserare för att säkerställa att kvaliteten bibehålls även efter
reparationer. Jämfört med de två andra företagen ligger Swedese också längre fram vad gäller att se affärsmöjligheter i renovering och även i underhåll av möbler.
Iré är inne på en liknande väg vad gäller att kunna bli mer flexibel genom att tillhandahålla ”reservdelar” och utveckla sitt garantikoncept.
Bröderna Anderssons följer sitt ursprungliga koncept genom att designa möbler som går att ta isär och de tar själva emot möbler för omklädsel och reparationer.
Samtal med de tre tapetserarna bekräftar att det relativt nya konceptet Swedese lanserat, är bra genomtänkt ur reparerbarhetssynpunkt och gynnar även tapetserarverkstädernas
verksamhet. Deras förhoppning är att detta och liknande koncept skall utvecklas och realiseras i framtiden. Alla tre konstaterade att designen på en möbel är avgörande för möjligheten att åstadkomma en lyckad renovering.
Sammanfattningsvis kan man säga att de tre möbeltillverkarna jag valt att studera till stor del lever upp till de ambitioner vad gäller reparerbarhet som de uttrycker i sin information bland annat på deras hemsidor. Man kan dock konstatera att de har kommit olika långt i sitt arbete och sin affärsmodell vad gäller hela begreppet reparerbarhet.
Det finns kreativa lösningar som ännu inte prövats. I mitt examensarbete visar jag genom praktiskt arbete på en prototypfåtölj, en metod att ”kapsla in” skumplasten för att eliminera det framtida problemet att byta ut materialet. Man vet att skumplasten över tid bryts ned och blir till ett mjölliknande material, som sprider ut sig i hela möbelsitsen och är
tidskrävande att ta bort. Metoden innebär vidare att man gör sitsens möbelklädsel på ett sådant sätt att stoppningsmaterialet är lätt utbytbart medan, möbeltyget sitter kvar i
26
minskar därmed kostnaden för att renovera möbeln – alternativt gör arbetsmomenten så pass enkla att kunden själv kan göra dem.
En annan slutsats är att detta ger möjligheter att tillhandahålla reservdelar i form
färdigskurna skumplaststoppningar alternativt ”inkapslade” stoppningar för att det skall vara mycket enkelt göra ett byte.
4.2 Diskussion
Det finns tydliga tecken idag i samhället och i politiken att man vill vända ”slit och släng” trenden och styra mer mot cirkulär ekonomi, och ur det perspektivet se reparationer som viktig komponent att främja hållbarhet. Det finns alltjämt svårigheter att övervinna. Om kostnaden att reparera överstiger kontstaden att köpa nytt tenderar konsumenten givetvis att välja det billigare alternativet.
En möbel av högre kvalitet och med lång livslängd är normalt dyrare i inköp. Den kan till exempel med hjälp av underhåll och reparationer hålla i 50 till 100 år. När konsumenten står i valet att köpa en billigare möbel väger många gånger livslängden inte lika tungt som priset man betalar i kassan. Slår man däremot ut kostnaden per år att använda möbeln, är
sannolikt den dyrare möbeln med längre livslängd det mer kostnadseffektiva alternativet. Lägger man därtill in miljöaspekterna är jag övertygad om att möbeln med längre livslängd är att föredra i de allra flesta fall.
Inom andra områden i samhället styr man ofta människors beteenden genom påläggning av skatter och avgifter, så kallat puffning (engelskans ”nudging”). Som exempel kan man ta bränsleskatter och flygskatter. Resultatet man vill uppnå blir att man konstruerar mer bränslesnåla bilar och minskar antalet flygresor.
Paralleller med möbelindustrin skulle vara till exempel miljöskatter på möbler med en ”slit och släng kvalitet”. Det finns naturligtvis mer uppmuntrande åtgärder för att styra önskat beteende. Man kan tänka sig politiska åtgärder som styr mot att förlänga produkters livslängd. Det sker också för vissa produkter i Sverige idag. Till exempel sänktes momsen 2017 för reparation av ett antal varor (skor, lädervaror, kläder och hushållslinne) för att främja återanvändning. För ett antal andra varor (t.ex. vitvaror) gäller ROT-avdraget sedan 2017.
Jag kan dock konstatera att inget av dessa initiativ omfattar reparation av möbler. Ur mitt perspektiv som tapetserare tycker jag det är anmärkningsvärt att dessa initiativ i dagsläget inte innefattar möbler och jag anser att organisationer som till exempel Sveriges
Möbeltapetserarförening och Trä och Möbelföretagen (tmf) borde mer aktivt driva den frågan. När det gäller tapetserarverkstäder kan jag inte se någon anledning till motvilja till detta, men åtminstone vissa delar av möbelindustrin kanske inte är lika benägna, eftersom deras affärsmodell är att sälja nya möbler.
27
Det finns dock möbeltillverkare idag som ser reparationer av möbler som en del av sin affärsmodell. Av de tre möbeltillverkare som jag har undersökt, konstaterar jag att Swedese har kommit längst med detta. Jag tror att fler och fler möbeltillverkare kommer att börja inse att det finns en marknad för en eftermarknad för möbelunderhåll och reparationer. I min intervju med Iré möbler som jag skrivit om tidigare i denna rapport, fick jag
uppfattningen att man börjat ta steg mot att tillhandahålla mer reservdelar till eftermarknaden.
Jag tror att man skulle kunna vidareutveckla affärsmodeller där man som möbeltillverkare men även kanske tapetserare kan öka sin omsättning och lönsamhet och samtidigt bidra till att öka möblers livslängd och en mer hållbar framtid.
Man kan dra paralleller till bilhandeln som får en väsentlig del av sin vinst från
eftermarknaden - service och reservdelar. Man kan tänka sig en affärsmodell där företag erbjuder förebyggande underhåll och reparationstjänster. Detta menar jag skulle kunna vara en utökad verksamhet i en tapetserarverkstad. Sådana aktiviteter förekommer kanske idag och det skulle vara intressant att vidare studera upplägg och lönsamhet i en sådan
affärsmodell. Det skulle vara än mer intressant att få undersöka om och hur mycket livslängden på möblerna eventuellt ökar och därmed kunna mäta den positiva effekten på miljö och hållbarhet.
4.3 Reflektion
Att studera reparerbarhet inom möbeltapetsering är enligt min mening ett mycket relevant och aktuellt ämne.En stor del av det arbete som jag har gjort, har under rådande
förhållanden skett mer digitalt än det skulle ha gjorts under normala förhållanden. Jag har ändå fått förmånen att träffa och intervjua många erfarna och meriterade möbeltapetserare i Stockholmsområdet. Intervjuerna gjordes med vederbörlig social distansering och en intervju fick dock ställas in på grund av att tapetseraren blev sjuk.
Det visade sig att de utvalda tapetserarna ännu inte hade kommit i kontakt med någon av de utvalda fåtöljerna. Det är möjligt att om jag hade haft ännu fler möbeltapetserare att
intervjua, hade jag hittat någon med erfarenhet av renovering av dessa fåtöljer. Det kan förstås också vara så att behovet av renovering inte är så stort eftersom fåtöljerna är av god kvalitet och ännu inte varit på marknaden mer än 10 - 15 år.
Intervjuerna med möbeltillverkarna skedde uteslutande digitalt. Vad gäller Iré hade jag planerat att intervjua produktutvecklaren, men på grund av omständigheterna kring Coronapandemin fick jag istället prata med marknadskoordinator. Hon kunde dock inte svara så utförligt på alla frågor som var önskvärt.
Att renovera en möbel innebär givetvis att man måste lösa en rad problem. Syftet med min prototypfåtölj, var att ta fram en metod för att enkelt och tidseffektivt kunna byta
28
stoppning. Under detta arbete blev det klart för mig, att om man kan förutse och tänka igenom lösningar redan i början av designfasen kan man väsentligt förenkla arbetsmoment och därmed minska tidsåtgång vid renovering. Det här stödjer en ”bra” reparerbarhet som i sin tur ger förutsättningar för en ökad livslängd Vidare har jag lärt mig att det finns
möjligheter för tapetserare och tapetserarverkstäder att utveckla affärsmodeller som kan komplettera det traditionella arbetet. Det innebär till exempel att en tapetserarverkstad skulle kunna anlitas av större företag för att underhålla och – vid behov – i god tid reparera deras möbler. Detta skulle ge mer arbete till en verkstad samtidigt som man tar ansvar för miljö och hållbarhet. Jag uppfattar att det finns ett stort arbetsområde för en tapetserare idag. Det gäller dels inom produktutveckling, miljöarbete, miljöpåverkande arbete, ytterligare inom arbetsområden som sätter regler och föreskriver kravställningar.
29
Referenser och källor
INTERVJUER:
Marianne Ruud, Ordförande i Stockholms Tapetserarmästarförening, 2020-04-03 Birgitta Welle, Birgitta Welles Tapetserarverkstad, 2020-04-03
Dan Lago Wernstedt, Lagos Tapetserare, 2020-04-16 Sara Lindqvist, Trådrakt AB, 2020-05-12
Mats Grennfalk, Produktutvecklingschef, Swedese Möbler AB, 2020-05-11 Jenny Swärd, Marknadskordinator, Ire Möbel AB, 2020-05-11
Ingvar Karlsson, Produktutvecklare, Bröderna Anderssons, 2020-05-11 Tommy Ljunggren, Kvalitetschef, Bröderna Anderssons, 2020-05-14
DIGITALA KÄLLOR:
1. SvD.se. 2020. ”Dags Att Fasa Ut Billiga Undermåliga Prylar” | Svd. [online] Tillgänglig på: https://www.svd.se/dags-att-fasa-ut-billiga-undermaliga-prylar [Hämtad 2020-05-15]. 2. http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-1.pdf [Hämtad 2020-05-15].
3. 2020. [online] Tillgänglig på: https://make-furniture-
circular.ch/uploads/1/2/6/1/126153920/furniture_industry_and_circular_economy_policy_ paper_efic_1. pdf[Hämtad 2020-05-18].
4. Swedese. 2020. Miljö & Kvalitet. [online] Tillgänglig: https://swedese.se/miljo-kvalitet [Hämtad 2020-05-18].
5. Iremobel.se. 2020. Ire - Hållbarhet & Kvalitet. [online] Tillgänglig på: https://www.iremobel.se/miljoe- kvalitet.html [Hämtad 2020-05-18].
6. Bröderna Andersson. 2020. Om Bröderna Anderssons - Bröderna Andersson. [online] Tillgänglig på: https://brodernaanderssons.se/broderna-andersson/ [Hämtad 2020-05-18]. 7. Stockholmstapetserare.se. 2020. Kontakt | Stockholms Tapetserarmästarförening. [online] Tillgänglig på: http://www.stockholmstapetserare.se/kontakt-7180401 [Hämtad 2020-05-18].
30
8. Sveriges Tapetserarmästare – Oumbärliga hantverk. 2020. Sveriges Tapetserarmästare –
Oumbärliga Hantverk. [online] Tillgänglig på: https://www.tapetserarmastare.se/ [Hämtad 9 June 2020].
Bildförteckning
Omslagsbild: Reparerbarhet – möjlighet – hållbarhet. [Anna Engvall 2020]
Bild 1: Swedese fåtölj Happy. https://swedese.se/produkter/happy [Hämtad 2020-05-18]. Bild 2: Happy fåtöljer med uttjänta stoppningar. [Bild från Mats Grennfalk, Swedese] Bild 3: Nya pocketsprings. [Bild från Mats Grennfalk, Swedese]
Bild 4: Material till renoveringen av en Happy fåtölj. [Bild från Mats Grennfalk, Swedese] Bild 5: Irés fåtölj Clipper. https://www.stalands.se/fatoljer/ire-fatolj-clipper-hog [Hämtad 2020-05-18].
Bild 6: Bröderna Anderssons fåtölj Status.
https://brodernaanderssons.se/mobler/fatoljer/fatolj-status/ [Hämtad 2020-05-18]. Bild 7: Sitsens tyg är fäst bakom ytter-armstödets papp och möbeltyg. [Mogefors 2020] Bild 8: Sitsen i genomskärning. [Mogefors 2020]
Bild 9: Grå domestik som skall användas till stoppningens fodral. [Mogefors 2020] Bild 10: Färdigsytt fodral till stoppningen. [Mogefors 2020]
Bild 11: Möbelstycket som täcker grundstoppningen framkant. [Mogefors 2020] Bild 12: ”Ficka” som döljer löparen. [Mogefors 2020]
Bild 13: Kantbotten med dragkedja som löper från ena sidan av sitsen till den motsatta sidan. [Mogefors 2020]
Bild 14: Den bakre och främre kantbotten möts. [Mogefors 2020] Bild 15: Sitsen fastsydd på framkantens möbeltyg. [Mogefors 2020]
Bild 16: Klart för att stoppa in det färdigsydda fodralet med stoppningen. [Mogefors 2020] Bild 17: Stoppningen på plats i fåtöljen. [Mogefors 2020]
Bild 18: Sitsen uppvikt mot framkant. [Mogefors 2020] Bild 19: Färdig sits sedd uppifrån. [Mogefors 2020]
31
Bild 20: Färdig sits sedd snett från sidan mot höger armstöd. [Mogefors 2020] Bild 21: Färdig sits sedd från sidan. [Mogefors 2020]
