Kari Skjönsberg: Kjönnsroller og miljö i barnelitteratur. Universitetsförlaget. Oslo 1972.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Årgång 93 1972

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

R E D A K T I O N S K O M M I T T É

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman

Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger

Umeå: Magnus von Platen

Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen

752 36 Uppsala

Printed in Sweden by

Övriga recensioner

går i d agen i v å r tids n ya, ö p p n a s e x sk ild ­ rin gar — sedan den i årtu sen d en b id ra g it till att fö rsla v a och fö rk ry m p a k v in n o rn a — att hon inte ens d isk u terar k vin n o h atets nuvaran d e o m fattn in g och u tb re d n in g , b a ra n ä m n er p orr- litteraturen, m ilitä r fö r lä g g n in g a r n a s anekdot- flora och h errto ilettern as v ä g g k lo tte r som lä m p ­ lig a stu d ieom råd en . R o g e rs p å p ek an d e, att det v id sid an o m den m iso g y n a trad itio n en h ela tiden fu n n its en p o s itiv strö m n in g , som också den h ar sp eglats i litteratu ren , tar h on inte upp. M yc k en b erättig ad k r itik k an rik tas m ot M illets u n d ersö k n in g . M a n sak n ar inte b ara en diskussion a v de b eh an d lad e fö rfattarn a s rep re­ sentativitet u tan också en d isk u ssio n av sam - lagsm otivens fu n k tio n e r i o lik a k o n texter. V e r ­ ket sk u lle u tan tv iv e l v u n n it p å att sto ffe t b e­ gränsats, d isp o sitio n en g jo rts stram are, n o g ­ grannheten större och b e v is fö rin g e n strin g e n ­ tare. M å n g a av hen nes in tressan ta fy n d fö r b lir notiser i fö rb ig å e n d e , t. ex. h u r fle ra av h jältarn a m ed vetet få r b e k ä m p a ten den ser till rom antisk k ä rle k . A t t å te rin fö ra det o in sk rän k ta patriarkatet g å r, e n lig t en av L a w re n ce ’ h jä lta r, »om m an g ö r s ig a v m ed k ärlek stan k en och k ärlek sm o tivet». (A ro n s stav.) M ille r s h jä lte få r förhån a b lo tta tan ken p å k ä rle k och ö m h et och sträva efter att b esegra »ro m an tik ern in o m sig» (Sexu s). H ä r ser v i alltså fo rtsä ttn in g e n p å den h istorik R o g e rs tecknade.

Ett p a r tex tfy n d v isa r, h u r fö rtry c k a v sexual- partner led er till fö rtryc k arten d en ser p å an d ra om råden. M ille t b id ra r h ä r t ill att b ely sa ett problem , som fö r n ä rv a ra n d e diskuteras i m ån g a länder: är k v in n o fö rtry c k e t den g ru n d lä g g a n d e sociala och p sy k o lo g isk a m o d ellen fö r a lla an dra form er av fö rtryc k ?

G en o m h e la b o k en sk ju ter h o n fra m id eo ­ login som b o v e n i dram at. F ö re stä lln in g e n att det är i e n lig h e t m ed m an n en s och k vin n an s »naturer» att h a n sk a ll h ä rsk a o ch h o n ly d a — lä m p lig t m o d ern iserad a v F re u d — påtrycks en ligt fö rfa tta re n m ä n n isk o rn a m ed k rafte n av en ny m o ral: » P o jk a rn a b in d s av den stereo­ typa do m in an s som fö re sk riv s fö r deras r ä k ­ nin g / . . . / F lic k o rn a stän gs in n e i den g a m la , välk än d a treen ig h eten av p a ssivitet, m asoch ism och narcissism .» R ep re ssio n ssyste m en kan på detta sätt ostörd a fu n g e ra v id a re trots m ä n g ­ den av refo rm er. H o n tro r in te att en soc ialis­ tisk revo lu tio n än d rar fö rh å lla n d e n , såvid a den inte fö ljs av en » k u ltu rrev o lu tio n » som n år fra m till att sk ap a » m ä n sk lig m o g n a d och ett äkta n ytänkan de».

S e x u a lp o litik e n h a r således ett ö v e r v ä ld i­ gande r ik t in n e h å ll, v ita lt och h u m o ristisk t p r e ­ senterat. M a n k an b ek lag a, att M ille t inte h y f­ sat ek v atio n ern a och sträv at efter större o b je k ti­ vitet i fra m stä lln in g ssä tte t, m en m an k an inte

fö rn ek a, att hon m utat in ett nytt o m råde fö r k ö n sro llsan aly s, att h o n fö r t debatten å tsk illig a steg v id a re u tö ver sin a fö re g å n g a re , att h o n v a lt d jä rv a , cen trala aspekter. T ro ts verkets u p ­ p en b ara brister k o m m er a n ta g lig e n rik ed om en p å svå rå tk o m lig a k v in n o h isto risk a fa k ta, de s k ic k lig a an alysern a av både v e te n sk a p lig a och litte rä ra texter tillsam m an s m ed de m ån g a sp ä n ­ nand e h yp o tesern a att g ö ra S e x u a lp o litik e n till en g u ld g ru v a inte b ara fö r ak tiv a fem in ister utan också fö r fo rsk are in o m an g rän san d e o m ­ råden.

K a rin W estman B erg

K a r i S k jö n sb erg : K jö n n sroller og m iljö i barne­ litteratur. U n iv e rsite tsfo rla g e t. O slo 1 9 7 2 . K a r i S k jö n sb e rg är lek tor v id Statens b ib lio ­ tekskole i O slo och o rd fö ra n d e i N o rs k K v in - d esak sfo ren in g . H o n h ar i m ån g a år fo rsk at och u n d erv isat i b arn litteratu r. H en n es u tg ån g s­ p u n k t är b ib lio tek arien s, läraren s och fö räld ern s k o n k reta frå g a : V a d få r eg en tlig en barn en i sig om den sociala v e rk lig h e te n och de n o rm er och v ä rd e rin g a r som g ä lle r i sam h ället, n är de slu ­ kar sin a p o jk - och flic k b ö c k er?

System atiskt o rien terar h o n fö rst om teorier röran d e fö rh å lla n d e t m e lla n litteratu r och sam ­ h ä lle och diskussio n er som fö rts om litteratu ­ rens m ö jlig h e t att p å v e rk a läsaren . Sen ställer h o n u p p den m ycket p la u sib la h ypotesen , att efterso m an n an u n d e rh å lln in g slitte ra tu r fö r att n å en b red p u b lik m åste återge en v e rk lig h e t, som så m ån g a som m ö jlig t k än n er ig en , bör fö rh å lla n d e t v a ra detsam m a m ed barn b öckern a. D e sk u lle alltså p å k ö n sro llso m råd et presen tera trad itio n ella ideal. O m de g ö r så, bo rd e detta p å v e rk a b arn en g an sk a starkt, efterso m b arn en d ä r k än n er ig en m önster de tid ig are lä r sig. T r o lig e n få r b arn en g en o m lä sn in g e n ett slags ö v n in g i att le v a sig in i sociala ro lle r, t. ex. k ö n sro llern a.

S k jö n sb e rg v ill e m ellertid inte stu dera k ö n s­ ro llsm ö n stren i b arn b ö cke rn a iso lerad e frå n a n ­ d ra ro ller. H o n h ar g e n o m fö rt en litteratu rso ­ c io lo g isk in n eh ållsan aly s m ed k o d n in g a v 1 9 k ate g o rier o ch d ä rv id u n d ersö k t p o jk a rn a s och flic k o rn as so c ia lg ru p p stillh ö rig h e t o ch m iljö ( = stad e lle r la n d sb yg d ) lik a o m so rg sfu llt som deras beteend en och attityder i sam m a n h an g som : h em , skola, k a m ra tliv , yrk e sp la n e r, p o li­ tisk a och sociala p ro b le m , fö rh å lla n d e till a u k ­ toriteter, t ill v å ld , till frä m m a n d e raser och n a tion aliteter etc.

P å detta sätt h a r h o n g ått ig en o m 9 3 bö ck er, » seku læ re, u d id ak tisk e gu tteb ö k er o g p ik eb ö - ker p å p ro sa m ed h o ved p erso n er p å m in st ti år som ik k e i v e se n tlig g rad er op p tatt av

2 9 6

Övriga recensioner

fo relsk elser, o g m ed sk ild rin g e r av n å tid sfo r­ h o ld som la r s eg jam fö re m ed v erd in o rm ern e i den m o d ern e v estlig e ku ltu rkrets. B ö k en e m å v id ere ha k o m m et ut fo r fö rste g a n g p å n o rsk i p erio d en 1 9 5 7 - 6 1 , o g ik ke tid lig e re en n 1 9 0 0 i u ten lan d sk utgave.» Som k o n tro llg ru p p a n ­ vän d es ett an tal böcker u tg iv n a 1 9 3 0 - 3 1 . A v de und ersökta b ö ck ern a är 2 2 st. »serieb öck er», dvs. böcker m ed en och sam m a h u vu d p erso n .

R esu ltatet h ar u tfa llit som vän tat. B ö ck ern a sp eglar helt ig en o m trad itio n ella v ä rd e rin g a r. En d ast m ed elk lassm iljö er fö rek om m er. 4 5 % av b öckern a sk ild rar t. o. m . ö vre m ed elklass (ad ­ vokat- och lä k a rfa m ilje r etc.) — trots att b ara n ågra få p rocen t a v N o rg e s b e fo lk n in g h ör hem m a där. A rb etark lassen fö rek o m m er inte alls i m aterialet. F ö rfattarn as egen b ak g ru n d v isar sig v a ra m ed elk lassm iljö . D e v a r oftast lä rare i 4 0 - 5 o-årsåldern . K ö n sro llsattityd ern a är om m ö jlig t än nu m er k o n serv ativ a än v ad m an , e n lig t S k jö n sb erg , m ötte i n o rsk m ed elk lass­ m iljö 1 9 5 7 - 6 1 .

E n viss u tv eck lin g h ar skett sen 30-talet. A t ti­ tyd ern a v a r då m era au to ritära, k lassk illn ad ern a m ed vetn are, lik so m flic k o rn as y rk e sv a l och rö ­ relsem ö jlig h ete r m in d re. D ä r fö rek o m o ftare u p p ro risk h et och k ritik frå n flic k o rn as sid a m o t m iljö n . En d ast i böcker m ed flic k o r i bygde- m iljö fö rek o m m er p å 5 0 -talet n å gon en staka g å n g sådan protest ( R a g n h ild u r Jp n sd ö ttir, E n islan d sk d agbok, 1 9 5 4 ) . P o jk arn a s ro ll h ar än drats m in d re , m en de kan n å gon g å n g få lo v att — u tan att k ritiseras — syssla m ed sådant som p å 30 -talet nedlåtan de k allad es »jentear- beid» (R a g n v a ld V a a g e , Stiv n ak k a n e, 1 9 5 7 ; L eszlo H å m o ri, F lu k ten til N o rg e , 1 9 5 7 ) . Stort sett tecknas k ly fta n m e lla n p o jk a rs och flic k o rs sysselsättn in gar fo rtfa ran d e d ju p , s jä lv k la r och o d isk u tab el i h e la det u n d ersö k ta m aterialet. L an d sb yg d sm iljö n tecknas i 50-talsb ö ck ern a p å sam m a sätt som i 30-talsb ö ck ern a. D e n fö r ­ nyelse och m o d ern iserin g som skett noteras inte. Sk jö n sb erg s b o k in n eh åller en u tfö r lig fin ­ g ra n sk n in g av de trad itio n ella k ö n sro llern a så­ dana de o m edvetet e lle r m ed vetet tecknats av fö rfattarn a . G ra n sk n in g e n är g r u n d lig och o m ­ so rg sfu ll, så lå n g t den k va n titativ a m etod en g ö r detta m ö jlig t.

D e t en d a — b ly g sa m m a — tecknet p å fö r ­ n yelse av k v in n o ro lle n fa n n S k jö n sb e rg i de s. k. serieb öckern a, som v a r stereotyp a både i p e rso n sk ild rin g och h a n d lin g m en g e n o m ­ gåen d e tecknade u n g a m än n isk o r som suverän t k larad e sig p å eg en h an d o b eroen de av v u x n a . I flic k -serier (t. ex. C aro lyn e K e e n e , D e te k tiv N a n c y D r e w o g G u llp a v iljo n g e n s h em m elig h et, 1 9 5 9 ; H elen e W e lls , C h e rry A m es o g sölvsm u g- lern e, i 9 6 0 ; L isb eth W e rn e r, P u k s re d n in g s­ k o rp s, 1 9 5 7 ) fic k de k v in n lig a h u vu d p erso ­

n ern a lo v att v a ra m era a k tiv a och fö retag ­ sam m a än i ö v rig a flic k b ö c k er. D e fic k resa m era, u p p le v a m era äv en tyr, t. o. m . fö r fö lja och ta fa st b rottslin g a r. D e t senare k u n d e em el­ lertid b ara in trä ffa , n är in g e n p o jk e fan n s i n ärh eten , så att inte n å g o n m a n lig sjä lv k ä n sla sk u lle äventyras av att en flic k a k larad e sig u tan h jä lp i en fa r lig situ ation . Serieböckern a fö r p o jk a r teckande d ä rem o t än n u trad itio n el­ la re m an sro ller än ö v rig a p o jk b ö ck er.

So m e x em p el p å Sk jö n sb e rg s m å n g a p syk o ­ lo g isk a iak ttag elser k an n äm n as, att p o jk a rs in ­ bördes v ä n sk a p g en o m g åen d e sk ild ras an n o r­ lu n d a än flic k o rs. F ö r flic k o rn a do m in erad e be­ h o vet av fö rståelse, utb yte av e rfaren h eter, k än s­ lo m ä ssig kontakt. F ö r p o jk a rn a v a r det frå g a om att tillsam m an s m ed v ä n n e n u tfö ra något som intresserade båd a, d är de b eh ö vd e v a ra n ­ dras stöd. V id resor i frä m m a n d e lä n d e r hade p o jk a rn a större frih e t, m en de had e också en an n an attityd till det fr ä m m a n d e lan det. D et v a r fö r dem ett tem p o rä rt o p e ra tio n sfä lt — fö r flic k o rn a d ä rem o t en m iljö att an p assa sig till och b li b ek an t m ed.

A tt a n vän d a s ig a v den k v a n tita tiv a m etodens delresu ltat k an ib la n d k r ä v a en v iss fö rsik tig ­ het. J ä m fö r m an K jö n n s ro lle r o g m iljö i b ar­ n elitteratur m ed so ciolog en R it a L ilje strö m s lik ­ artade u n d e rsö k n in g D e t d o ld a m ö n stret i u n g ­ do m sb ö cker (in g å r i W e stm a n B e r g red., K ö n s ­ d isk rim in e rin g fö r r och n u , 1 9 7 2 ) fin n e r m an, att b åd a fo rsk a rn a h a r an v ä n t s ig a v k o d n in g m en m ed d elvis o lik a k ate g o rier. Sk jö n sb erg h ar en bred are ap p ro ach och g ra n sk a r fakta som re la tiv t lä tt fa lle r i ö g on en . L ilje strö m b or­ rar d ju p are in o m ett trä n g re om råd e. I stora d rag sa m m a n fa lle r deras resu ltat. B å d a utgår frå n T alc o tt Parson s teo ri, att d en m a n lig a köns­ ro lle n är en » in strum en tell» ro ll och d en k v in n ­ lig a en »exp ressiv» ro ll (dvs. em o tio n e ll). M en n ä r L ilje strö m u n d ersö k er, v ad det är hos m än ­ n isk orn a i b o k en , som lä saren m est gö rs u p p ­ m ärk sam p å , fin n e r h o n , att i flic k b ö c k e r ut­ seendet och k lä d e rn a k o m m er i a llra första han d. (I p o jk b ö c k e rn a d ä rem o t sp ela r de m inst r o ll, s. 5 2 f.) . S k jö n sb erg s resu ltat är det m o t­ satta: » N o e n p å fa lle n d e sterk interesse fo r klær o g in teriö rer k a n v i ik k e si v i fin n e r i pike- b ökern e» (s. 1 6 1 ) . A n ta g lig e n b ero r d iv e rg e n ­ sen m er p å s k illn a d e r i a n v ä n d a k a te g o rie r och

i

J ä m fö r m an S k jö n sb e rg s, L ilje strö m s och M ille ts u n d e rsö k n in g a r, fin n e r m an , h u r olika v ä rd e rin g a r och o lik a sa m h ä llsb a k g ru n d k an in ­ flu e r a resultaten trots den sk en b art o b jek tiva m etod de två fö rsta an vän t. S k jö n sb e rg och L ilje strö m k ritise ra r in te storh eter som Parson,

Övriga recensioner

m edan M ille t v red g ad a n g rip e r h o n o m och hans e fte rfö lja re fö r k ö n sfö rd o m ar i fo rsk n in g sre su l­ taten. B l. a. p å p ek ar h o n , att de i sin d e fin itio n av »den in stru m en tella ro llen » h o p at p o sitiv a egen skap er som seghet, am b itio n , p la n m ä ssig ­ het, an sv arsk ä n sla, sjä lv stä n d ig h e t, m ed an de låter »den e x p re ssiv a rollen » k arakteriseras av ö v e rv ä g a n d e n e g a tiv a eg en sk ap er som ilska, g rälsju k a, h äm n d lystn ad , rättsh averi, b ristand e sam arb etsvilja, s k v a llrig h e t. M ille t an slu ter sig h är ty d lig t till den n u tid a k ritik e n i U S A m ot p a triark ala attityd er in o m fo rsk n in g . F ö r hen ne är det v id a re s jä lv k la r t att se p a ssiv ite t som en negativ eg en sk ap , som u p p stå r till fö ljd av fö r ­ tryck och h ä m n in g a r. F ö r S k jö n sb e rg är d ärem ot passivitet en p o s itiv eg en sk ap , som h on b ek lag ar, att p o jk a r i v å r k u ltu r inte få r lo v att v is a lik a ostraffat som flic k o r. E n lig t h en n es b ed ö m n in g av sitt m aterial, tv in g as p o jk a rn a in i en sn ävare k ö n sro ll än flic k o rn a .

U p p m ä rk sa m h e t p å fo rsk arn as m etod er, v ä r ­ d erin gar och s a m h ä llsb a k g ru n d är m åh än d a ännu v ik tig a re , n ä r det g ä lle r u n d ersö k n in g ar av h u r sa m h ä llsp ro b le m speglas i n u tid a littera­ tur, än n ä r det g ä lle r u n d e rsö k n in g a r av litte ra ­ tur frå n en g å n g e n epok.

Karin Westman Berg

Epoker och diktare 1-2 . Allmän och svensk litte­

raturhistoria

U n d er sin p ro fesso rstid h ar L e n n a rt B reit- holtz u p p le v t b åd e den en o rm a tillv ä x te n av studentantalet i v å rt äm n e och den g e n o m g ri­ pande o m d a n in g en av äm n ets in n eh åll. So m o u ttrö ttlig lä ro b o k sfö rfa tta re och a n to lo g ire d a k ­ tör har han g iv it g o d h jä lp åt de m å n g a lä ra re som h a ft den svåra u p p g ifte n att u p p rätth ålla en rim lig k v a lite tsn iv å . H an s senaste b id ra g är det v ä lta lig a ste vittn esb ö rd et h ittills om h u r rad ik alt lä g e t fö rsä m ra ts fö r det h isto riska lit ­ teraturstu diet v id sven sk a u n ive rsitet. I fö ro rd e t till an dra delen h ar B re ith o ltz red o visat en o m ­ lä g g n in g av den u rs p r u n g lig a p la n e n som fr a m ­ tvingats av det y tte rlig t r in g a u trym m et fö r lit ­ teraturens äld re h isto ria i den n ya u tb ild n in g e n för sven sk lärare.

D e t tjä n a r in te m y ck et till att sä lla s ig till dem som g rå te r ö v e r en svu n n en g u ld å ld e r då studenterna fic k lä sa sex ban d a llm ä n och sju band sven sk litte ra tu rh isto ria a v H e n r ik Schiick. Ä n d å är det svårt att b e v a ra sin n eslu g n et in fö r det faktu m att en lä ro b o k som p å u n g e fä r 1 3 5 0 spatiöst tryckta och r ik t illu stre ra d e sid or sam ­ m an fattar den a llm ä n n a och sven sk a litteratu r­ h istorien b liv it a lltfö r o m få n g s rik fö r att k u n n a

läsas o besku ren i den ak ad em isk a g ru n d u tb ild ­ n in g en . T i ll den absu rd a ytterlig h eten har alltså ett d ecen nium av u n ive rsitetsexp an sion fö rt oss: v em har i lä n g d en n ågon g lä d je av en sådan u tv e ck lin g i k räfta n s efte rfö lje lse ?

D e n m est fru k tb ara in stä lln in g e n till dessa trista fakta ä r n a tu rlig tv is inte jäm m er och kve- rulan s utan precis den som B reith o ltz och hans m ed arbetare valt. D e har strävat efter att g e ett b e g rep p om litteratu rens lysan d e ö v e rflö d inom de snävaste g rän ser, och ja g tycker n o g att de har lyckats i de a llra flesta stycken. I ett a v ­ seende har tv ån g strö ja n v erk at d irek t p o sitivt. G e n o m att a lla b erörd a litteratu rer sam m an fö rts in o m sam m a p ä rm a r har ä n tlig e n de n o rd iska g ran n län d ern as d ik tn in g k u n n at in tegreras i k u rsern a. V id a re har d isp o sitio n en m e d fö rt b e ­ tydan de v in ster i det avseend et att den sven ska litteratu ren hela tid en få r läsas i sitt eget in ­ tern atio n ella p ersp ek tiv . A llm ä n n a g en reb e­ s k riv n in g a r och ep o k b estäm n in g ar b eh ö ver alltså inte u p p rep as n ä r läsaren tar itu m ed v å r eg en d ik tn in g .

D e n n a in teg ra tion h ar dock in te fått b e ­ stäm m a p ro p o rtio n ern a, och v ä l är det. Sv erk er G ö ra n sso n s avsn itt om a llm ä n och n o rd isk lit­ teratur 1 9 0 0 - 1 9 6 0 är p rak tisk t taget lik a lå n g t som Sjösted ts och L a g e rlö fs b id ra g om sven sk 19 0 0 -ta lsd ik t. B reith o ltz h ar äg n at det sven ska 16 0 0 -ta le t fy rtio u to m o rd en tlig t v ä la v v ä g d a och in tresseväckan d e sid or som läsaren är tacksam fö r, m en sk u lle sam m a k rite rie r ha tilläm p ats h är som i de a llm ä n n a p a rtie rn a hade det v ä l k n a p p t b liv it m er än fem sid or. N å g r a g å n g e r kan dock dessa in k o n g ru en ser b li störande. E n o m åttlig t lä st och h isto riskt b ety d elsefu ll fö r ­ fattare som R ic h ard so n av färd a s p å en o ch en h a lv sida, f. ö. i ett to n läg e som e rin ra r om storm ästaren Schiicks, m ed an den garan terat stendöde G y lle n b o r g ägn as fy ra sid or — h är h ar alltså den litteratu rh isto risk a fo rsk n in g s- iv e rn fått styra utan h än syn till det litterära värd et.

D e t är L en n art B re ith o ltz s jä lv som svarar fö r större delen av verk et. I den fö rsta delen h ar h an sk riv it a llt u tom avsn ittet om den n o r­ d isk a litteratu ren fra m till 13 0 0 -ta le t som har Peter H a llb e r g som u p p h o v sm an : detta är f. ö. ett fö re d ö m lig t k ap ite l, u to m o rd e n tlig t k lart, b a­ lan serat m en än d å spän n an d e, g en erö st m ot an d ra fo rsk are. Sturm u n d D r a n g och tysk k la s­ sicism som in le d e r den an d ra delen är också av B re ith o ltz ’ egen han d. D e t g ö r totalt ca 7 5 0 sid or som o m sp än n er tid en frå n H o m ero s till G o eth e. S jä lv k la r t k an a lla ställn in g stag an d en in te baseras p å fo rsk aren s s jä lv sy n — det m ärk s k an sk e m est i m ed eltid sk ap itlen — m en fö r ­ fattaren h ar h aft am b itio n en att så o fta som m ö jlig t teckna en b ild av det a k tu ella