Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
Övriga recensioner
2 4 3
m ed de e n g e lsk a 1 8 o o -talsp o etern a, fra m fö r allt W o rd sw orth .
F ö r att v isa sam b an d et m ellan C o n rad s v e rk och rom an tik en går T h o rb u rn inte b ara in p å de gän gse ro m an ern a utan g ran sk ar o ck så i detalj
Romance,
som C o n ra d s k re v tillsam m an s m ed F o rd M ad o x Fo rd , sam t de två tid igare fö g a u p p m ärksam m ad e sjä lv b io g ra fie rn a ,
A PersonalRecord
ochThe Mirror
of the Sea.
D e t är, m en ar T h o rb u rn , i de svag are v e rk e n m an o fta ser den ro m an tisk a u p p fattn in gen allra tydligast, och C o n rad s k re v o fta fö rb lu ffa n d e dåligt.I en avslutan d e ö v e rs ik t hävd ar T h o rb u rn att den m o d e rn a e n g e lsk a ro m an litteratu ren inte är så en sid igt d y ster som k ritik e rn a påstått. M an har tid igare u rsk ilt sam ban det m ellan rom an tik en och den m o d e rn a p o e sin m en d et finn s tyd liga lin je r o ck så från ro m an tik en till 1 9 0 0 -talsro m an en — T h o rb u rn d isk u te ra r k o rtfattat J o y c e , L aw ren ce, W o o lf, Ja m e s och andra.
T h o rb u rn s b o k to rd e väl k o m p le tte ra och u tg ö ra en m o tv ik t m o t an dra k ritik e rs syn p å C o n rad , m en m an m åste k o m m a ih åg att fö rfattaren själv tyd ligt g ö r k lart att b ild en av C o n ra d som » o n e o f us», dvs. en i g ru n d en m o d ern fö rfa tta re , fo rtfa rande är den m est fram träd an d e.
Lennart Peterson
B a rb a ra B e u tn e r :
Die Bildsprache Franz Kafkas.
W ilh elm F in k V e rla g . M ü n ch en 1 9 7 3 .
D e t h ö r till en av litteratu rh isto rien s p a ra d o x e r att Franz K a fk a m ed sitt relativ t sparsam m a, ur m er än en syn p u n k t ask e tisk a fö rfattarsk a p g iv it u p p h o v till en v ilt b lo m m an d e flo r a av litte ra tu rv e te n sk ap liga o ch litte ra tu rk ritisk a u n d ersö k n in g ar e fte r de m est sk iftan d e m e to d isk a och id e o lo g isk a rik tlin je r, från n å g orlu n d a strikt tex tan aly tiska till m era fa n ta sifu lla u tto lk n in g ar i p sy k o a n a ly tisk och m a rx istisk anda.
Att
hans v e rk stim u lerat fo r s k nin gen är d ä re m o t inte att u n d ra p å m ed tanke p å en annan p a rad o x: att den m än skligt och språkligt iso lerad e tje c k isk e ju d en i P rag b le v en cen tralfi gu r i den ty sk a m o d e rn istisk a p rosan m ed e fte r fö l jare långt u tö v e r d e t ty sk a sp råk om rå d ets grän ser. E tt av d e sen aste b id ragen , B a rb a ra B e u tn e rs u n d e rsö k n in g D ie B ild sp ra c h e Franz K a fk a s, är en in tern t textan aly tisk stu d ie, som på d et h ela taget läm nar b io g rafisk a, so c io lo g isk a och id e o lo g isk a asp e k te r därhän. D e t är en g an sk a sällsam m ixtu r av ty sk g ru n d lig h e t, en n ärm ast h ejd lö s system ati- s e rin g siv e r och an alyslusta, m er e lle r m in d re re le van ta k o m p a ra tio n e r och stu n d om b esk äftig a k o m m en tarer. D å och då kan fö rfattarin n an g e en in tressan t b e ly sn in g åt det g a n sk a g e n o m fo rsk a d e äm n et — en sto r d e l upptas f. ö. o ck så av r e fe ra t av tid igare fo rsk a re s iak ttagelser.B o k e n in n eh åller 8 k ap itel, som kan ind elas i tre stö rre g ru p p er. D e n fö rsta b eh an d lar från en te o re tisk t e stetisk u tg ån g sp u n k t b erättartek n isk a p ro b le m o ch b ild sp råk ets fo rm e r d en an d ra in rin gar och går ig en o m o lik a » b ild sfårer» (B ild b e reiche) i K a fk a s språk, den tre d je b eh an d lar i tur och o rd n in g de tre rom an ern a D e r V e rsc h o lle n e , D e r P ro zess och D a s Sch lo ss p å g ru n d v a l av de vu n n a insiktern a.
D e t är i syn n erh et i d e två fö rsta av d eln in ga rn a m an har kän slan att K a fk a s språk, h u r sym bolm ät- tat d et än m å vara, v ack lar lite t in fö r detta tunga artilleri, och att fö rfattarin n an räkn ar u pp och d e lar in av p u r system atisk fö rtju sn in g . E fte r d iv e r se u tb lickar till o lik a fo rsk ares an vän dn ing av te r m en » B ild » — till skillnad från m e ta fo r o ch a lle g o ri — a v slö jar fö rfattarin n an vad hon tän k er m en a: » D e r T erm in u s ’B ild ’ soll im Fo lg en d en nur dann an gew an dt w e rd e n , w e n n d er Sch ritt v o n d e r E r zäh leb en e a u f ein e an d ere n ich tsto fflich -b ed eu t- en d e E b e n e e rfo lg t, w en n , um W ein rich s B e g riffe zu ü b ern eh m en , ein B ild e m p fä n g e r und ein B ild sp en d er da sin d.» (S. 20.) H o n fo rtsätter sin un d ersö k n in g av o lik a fo rm e r fö r d etta bild sp råk : » N o m in a lv e rg le ic h e » , jäm fö re lse sa tse r, fr ia m eta fo re r, »an a lo g iev o k a tio n er» m. m ., och i an slut ning till klassisk re to rik av de fy ra o lik a p ro c e d u rern a fö r bildlig jä m fö re lse eller » Ü b e rtra g u n g s v o rg ä n g e » : ab anim ali ad an im ale, ab inanim ali ad inan im ale, ab anim ali ad inan im ale, ab inanim ali ad anim ale. N ä r t. ex. J o s e f K . d ö r » w ie ein H u n d » är det Ü b ertrag u n g sv o rg an g 1 ; när d o m sto len u p p lev s som en levan d e organ ism nr. 3 osv. B e u tn e r slarvar inte ifrån sig o ch i litteratu rfö rteck n in gen återfin n s b åd e A risto te le s, P laton o ch C ic e ro i g o tt sällskap m ed G o e th e o ch K an t.
E fte r d en na in tro d u k tio n ö v e rg å r B e u tn e r till de o lik a b ild sfä rern a i K a fk a s p rosa. H o n far ihop tio styck en , o fta m ed u n d eravd eln in gar. Så kan t. ex. b ild sfären » D ju r» indelas i sex g ru p p e r, a) hund, b) k att osv. (A tt b ild sfären » O h y ra och k rä ld ju r» inleds m ed m öss fö re fa lle r u n d erligt, m en m an ska väl in te ägn a sig åt zo o lo g isk t p ed an teri.) Författarin n an fin n er en u p p en b ar am biva len s i K a fk a s an vän dn ing av dessa b ild er. » B a rn » t. ex. fö re k o m m e r iblan d m ed p o sitiv laddn ing (spontan känsla, o sk u ld ), ibland m ed negativ (oförstån d , dåraktighet). D e n n a i och fö r sig v ä l kän da »am bivalens» hos barn m en ar B e u tn e r att K a fk a u tn yttjat i d ju p t sym b o lisk t syfte. N ä r o rd et »kin d isch » fö re k o m m e r i sam band m ed slo tte t e l le r d o m sto len har d et d en p o sitiv a laddn ingen . D e t sägs om b yin vån arn a att de är barnsliga, v ilk e t in n eb är att de har d et i g o d m en in g naiva fö rh å ll nin gssättet till tillvaron som de båda K :n a fö rlo ra t. M e d hjälp av p a ra lle lle r till N o v a lis och R ilk e vill fö rfattarin n an h ävd a att d en n a barnets fö rm åg a till accep teran d e av tillvaro n s lagar, av liv och av död,
som re su lte ra r i en h arm o n isk sam h ö rig h et m ed alltet sk u lle v a ra d o m sto le n s in n ersta m en in g. M ö jlig e n rö r hon här vid n ågot väse n tlig t, m en k o m p a ra tio n e rn a m ed R ilk e och N o v a lis ö v e r ty gar inte, i syn n erh et som m an far in try ck e t att hon m ed h u sgud en Ja c o b S te in e r p å s k riv b o rd e t råkar tala m era o m R ilk e än o m K a fk a .
O rm en är en annan am b ivalen t bild. Lan tm äta ren K :s m e d h jä lp a re om talas v id ett tillfälle som o rm ar, v ilk e t en ligt B e u tn e rs utläggn in g m ed h jälp av i . M o s e b o k o ch B ro c k h a u s sy m b o lise ra r deras lö m sk h e t o c h o n d sk a m en även d eras äsk u lap sik t h elan d e fö rm åg a och o d ö d lig h et, k an sk e g u d o m lighet. Å te rig e n u n d rar m an om en sådan to lk n in g inte går lite t v äl långt; i v a r je fall k varstår d et o b e v isa t att K a fk a arbetat m ed en så d ju p am b iv a len t tekn ik.
E n in tressan t fråg a är h u ru v id a m an till an alys o b je k te n skall räk n a alla d e » b le k n a d e m e ta fo rer» som assim ilerats i d e t gän gse sp råk et till den grad att d e fö rlo ra t sin b ild k arak tär. U tan att d is k u te ra frågan r y c k e r B e u t n e r ut o ch k lassar in: »tyst som en m us» — bild sfär D ju r , » b itte rt b e k la ga» — M a t och d ry c k , »strö m av fo lk » , »o rd sv all» — L iq u id m eta p h o rik o sv. H ä r far fram ställn in gen iblan d en lätt p a ro d isk karak tär. S o m e x e m p e l p å » liq u id m etafo re rn as» s y m b o lv ä rd e , att fram k a lla kän slan av något o k o n tro lle rb a rt, irratio n ellt och sam tid igt o b etv in g lig t, v ä lje r B e u t n e r en e p iso d i D a s S ch lo ss där d e t b esk riv s h u r en skara tö rstiga b ö n d er ström m ar till k ro g e n så fo rt d ö rra rn a ö p p nas. K o m m e n ta re n ly d er: » D ie M e n sc h e n m e n g e , d ie sich so b ew eg t, m uss sich v o r d er T ü r zu sam m en g eb allt hab en , um dann, sobald das H in d e rn is nachgibt, sich o h n e e rk en n b are n in d iv id u ellen W illen in den R a u m zu w ä lzen ». (S. 1 1 2 )
D e tta h in d rar in te att B e u tn e r s b o k in n eh åller fle ra rik tig a iak ttagelser, m en resu ltate t av hen n es m ö d a fö rm in sk as i viss m ån av att andra fo rsk a re red an g jo r t dem . S å t. ex. b eträffan d e d ju rs y m b o lik en som ägnats en syn n erligen noggran n g e n o m gån g av K a r l-H e in z F in g erh u t (D ie F u n k tio n d er T ie rfig u re n im W e rk e Franz K a fk a s, B o n n 19 6 9 ). O ch d e utan tv iv e l v ik tiga b ild sfä re r B e u tn e r p e kar p å har p å m in d re system a tisk t sätt o b se rv e ra ts av de fle sta K afk au tto lk arn a.
D e n d isp o sitio n fö rfattarin n an v alt re su lte ra r i v issa tröttan d e u p p rep n in g ar. Så t. ex. m åste d et välk än d a tex tstället i D ie V e rw a n d lu n g om G r e g o r Sam sas längtan e fte r v äg en till » d er u n b ek an n ten N a h ru n g » en ligt system a tik en s lo g ik sorteras in u n d er såväl v ä g sy m b o le r som n ä rin g ssym b o ler och till slut tas upp en sista gån g i k ap itlet om D e r Pro zess.
E n v ä se n tlig fråg a som B e u tn e r ald rig b e rö r är h u ru v id a K a fk a m e d v e te t la b o re ra t m ed d en n a y t terst sub tila am b iv alen ta s y m b o lik e lle r om m eta fo re rn a e lle r b ild e rn a d irig e rats fram av en u n
2 4 4
Övriga recensioner
d e rm e d v e te n logik. I d e t fö rra fa lle t är d e t en gåta att han hann avslu ta m e r än en rom an , i d et sen are m åste han haft ett o van lig t ra ffin e ra t u n d e rm e d v e tet, v ilk e t g iv e tv is inte är o m ö jlig t. M e n d e tta är p s y k o lo g isk a frå g e te c k e n , och erk än n as b ö r att B e u tn e r g e r fle ra b estick an d e e x e m p e l p å till sy nes m e d v e te n e n h e tlig an vän d n in g av v issa am b i v a le n ta bild er.
D e t av g ö ran d e fö r v ä rd e t av en så m in u tiö s g e n o m g ån g av en d ik tares b ild sp råk är g iv e tv is om d en fö rm å r k asta nytt lju s ö v e r to lk n in g en av fö r fattaren s sym b o lv ärld . D e t g ö r B e u tn e rs stu d ie, m en d e t nya lju s e t b e ly se r in te p å ett ö v e rty g a n d e sätt h ela d o m sto le n o ch slottet. D e n o m d e b a tte ra d e sk u ld fråg an , som ju b ara är en asp e k t av d o m - sto ls-slo tts-k o m p lexet, lö se s i B e u tn e r s to lk n in g som h u v u d p e rso n e n s fö rlu st av en b arn slig t le k fu ll och fö rtrö sta n sfu ll in ställn in g till tillvaro n , hans e n k e lsp å rig t k arriärin rik tad e strävan , hans lik g il tig h et fö r e lle r antipati m o t m ed m än n isk o rn a, v il k e t brin gar h o n o m i d ish arm o n i och an tag o n ism m o t h ela v ä rld so rd n in g e n , re p re se n te ra d av d o m sto len och slo ttet. D e t lig g e r m y c k e t i tan k en , m en g e n o m att fö rb ig å de p s y k o lo g isk a o ch m e tafy sisk a im p lik atio n e rn a läm nar B e u t n e r än då in te d en slu tg iltig a n y c k e ln till K a fk a s värld . Fad er sp ro b lem atik en som ju b e v islig e n v a r av c en tral b e ty d else och som v id g as till och fö re n a s m ed en re li g iö s p ro b le m a tik tappas bort. B o k e n s o m slag sb ild , som v isar K a fk a s sp ö rja n d e ö g o n b ak o m ett g aller, illu strera r p å n å g ot v is h e n n es o c h m y c k e n litte ra tu rfo rsk n in g s d ilem m a: ett g a lle r e lle r nät av s y s tem atisera n d e och an aly seran d e som alltid g äck as av d ik ten s fö rm åg a att g estalta tillvaro n s m y ste rium .
Gunilla Bergsten
E rik H ja lm a r L in d er:
Kärlek och fadershus farväl.
Hjalmar Bergmans liv och diktning frän Markurells i
Wadköping till Farmor och Vär Herre.
B o n n ie rs. Lu n d 1 9 7 3 .1 9 4 0 g av E rik H ja lm a r L in d e r ut b o k e n H ja lm a r B e rg m a n , en p ro filte c k n in g . Ä v e n id ag är b o k e n läsvärd. D å d en k o m ut var det ett am b itiö st fö rsta fö rsö k att g e en system a tiserad och b re d sk ild rin g av d e n n e g e n ia le b erättare e fte r d e tre m ärk lig a e ssa y e r k rin g hans v e r k so m F r e d rik B ö ö k , R u b e n G :s o n B e r g o ch K n u t Ja e n s s o n då h u n n it signera. E n rik h a ltig d o k u m e n ta risk u n d erb y g g n a d fö r v is sa avsn itt i p ro filte c k n in g e n fram lad e L in d e r två år sen are i sin d o k to rsa v h a n d lin g - H ja lm a r B e r g m ans u ngd om . U p p lä g g n in g e n var i d e tta fa ll k r o n o lo g isk. R e n t b io g ra fisk a avsn itt v a rv a d e s där m ed k a p ite l ägn ad e ett e lle r fle ra v e rk m ed syn te tiska ö v e r s ik te r av te n d e n se r i sam tid a sven sk och
