Framtagning av förnyat material för Hörtröskel för tal-test

Framtagning av förnyat material för

Hörtröskel för tal-test

The development of renewed material for

Speech recognition threshold-test

Författare: Jennie Olsén och Rebecka Weidow

Vårtermin 2020

Examensarbete: Grundnivå 15 hp Huvudområde:

Hörselvetenskap, Audionomprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet

Handledare: Erik Witte, Leg. Audionom, Mag. Hörselvetenskap, Örebro universitet

Examinator: Susanne Köbler, Universitetslektor, Örebro universitet

Abstrakt:

Bakgrund: Hörtröskel för tal (HTT), är ett hörseltest med talstimuli. Testet kan användas som referenspunkt för andra tester inom hörselvården bekräfta de hörtrösklar som

framkommit med tonaudiometri, samt utreda hur stor påverkan hörselnedsättningen har på taluppfattningen. Under ett HTT-test får patienter lyssna på och upprepa spondéer, tvåstaviga ord med lika betoning på både huvud- och bibetoning. Viktigt för

testmaterialet är att orden som presenteras är vanligt förekommande i vardagligt språk. Då listorna inte uppdaterats sedan 1966, samt att det endast finns tre ordlistor

testmaterial, begränsas funktionaliteten hos testet.

Syfte: Syftet med denna studie var att skapa nytt testmaterial för HTT-test och undersöka hur dessa ordlistor förhåller sig till tonmedelvärdet för frekvenserna 500, 1000 och 2000 Hz (TMV3) samt tonmedelvärdet för frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz (TMV4).

Metod: 250 ord som överensstämde med utvalda kriterier togs fram. Deras

svårighetsgrad testades på tio personer. 50 ord som var för lätta eller svåra att uppfatta valdes bort. Åtta svårighets - och fonemiskt balanserade ordlistor sammanställdes med de kvarvarande 200 orden. Ordlistorna testades för att undersöka deras lämplighet som testmaterial för HTT test. Luftledd tonaudiometri utfördes på 14 normalhörande

testdeltagare, därefter prövades HTT-test. Resultaten från tonaudiometrin jämfördes med resultaten från HTT-mätningen, och insamlad data analyserades genom Pearsons korrelation (R2).

Resultat: De slutliga ordlistorna blev fonemisk balanserade och med en genomsnittlig svårighetsgrad på strax under 0,6. Av 56 jämförda resultat, mellan HTT och TMV3 för höger och vänster öra samt mellan HTT och TMV4 för höger och vänster öra, hamnade alla utom fyra resultat (7%) inom ett förväntat område av +/- 10 dB.

Slutsats: Resultaten antyder att de framtagna listorna passar som testmaterial för HTT-test för normalhörande vuxna. Flera studier, med större antal deltagare, såväl

normalhörande och personer med hörselnedsättning krävs för att öka tillförlitligheten, samt för att se om det hade passat för att utreda hörselnedsättningar.

Nyckelord: Hörtröskel för tal, talaudiometri, sensorineural hörselnedsättning, taluppfattning,

Abstract

Background: The Swedish Speech recognition threshold test, (SRT), is a type of speech test. The test can be used as reference point for other audiological tests, to confirm pure tone thresholds, and as a reference point in scientific research. The test material used for SRT is spondaic words, disyllabic words with equal stress on both syllables. These words are then divided into lists and used for hearing examination for adults. It’s important for the words that make up the test material to be familiar in everyday speech. Seeing as the testmaterial hasn’t been updated since 1966, and that there’s only three lists of test words, this limits the functionality of the test.

Purpose/Aim: The purpose of this study was to create new and additional test material for Swedish SRT-tests and examine how these new lists relate to the pure-tone average of 500, 1000 and 2000 Hz, and the pure-tone average of 500, 1000, 2000 and 4000 Hz.

Method: 250 word that matched predetermined criteria was picked out, and their

difficulty tested on ten people without hearing loss. 50 of these words was later removed for being too easy or too difficult to perceive, and eight phonemically balanced lists with equal difficulty were created with the remaining 200 words. The lists were then tested to see if it was suitable as test material for SRT-tests. Air-conducted puretone audiometry was performed on 14 participants without hearing loss, followed by an SRT-test. The results from the puretone audiometry was then compared to the results from the SRT-tests.

Results:

The final lists are phonemically balanced and all had an average difficulty of 0,6. The results between SRT and the PTA for 500, 1000 and 2000 Hz for the left and right ear, and between the SRT and the PTA for 500, 1000, 2000 and 4000 Hz for the left and right ear was compared; out of 56 compared results, only four results didn’t end up within the expected range of +/- 10 dB.

Conclusions: The test results imply that the new lists are suitable as test material for SRT-tests for people without hearing loss. More studies are needed to increase the reliability, with more participants and tests on people with hearing loss.

Key words: Speech recognition threshold, speech audiometry, sensorineural hearing loss, speech perception

Förord

Vi vill ge ett stort tack till vår handledare Erik Witte som med framstående kunskap och tålmodighet alltid funnits där och kunnat vägleda och stötta oss genom studiens gång. Vi

vill även tacka David Aronsson för hjälp vid inspelning av testmaterialet. Stort tack riktas även till alla deltagare som medverkade i studien.

Förkortningar dB - Decibel

dB HL - Decibel Hearing Level dB FS - Decibel Full Scale HTT - Hörtröskel för tal Hz - Hertz

TMV - Tonmedelvärde

TMV3 - Tonmedelvärde för 500, 1000 och 2000 Hz vid tonaudiometri TMV4 - Tonmedelvärde för 500, 1000, 2000, 4000 Hz vid tonaudiometri SD - Standardavvikelse (Standard Deviation)

Innehåll

1. Inledning 1

2. Bakgrund 1

2.1. Kommunikation och samspel 1

2.2. Sensorineural hörselnedsättning 1

2.3. Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning 2

2.3.1.Tonaudiometri 2

2.3.2. Screening 3

2.3.3. Kalibrering 3

2.3.4. Taluppfattningstest 4

2.3.5. Hörtröskel för tal 4

2.4. Ursprunglig utformning av HTT-listor 5

2.5 Fonemisk eller fonetisk balans 6

2.6. Databas för svenska ord 7

2.7. Problemformulering 7

3. Syfte 8

4. Metod 8

4.1. Deltagare 8

4.2. Inklusion och exklusionskriterier 8

4.3. Material 8

4.3.1. Verktyg 8

4.4. Utförande 9

4.4.1. Framtagning av ordlistor 9

4.4.2. Inspelning samt bearbetning av listor 10

4.4.3. Datainsamling 1 - skapa listor med likvärdig svårighetsgrad 10 4.4.4. Datainsamling 2 - testa listorna som testmaterial för HTT-test 12

4.5. Dataanalys 12 4.6. Rättningskriterier 13 4.7. Etik 13 4.7.1. GDPR 13 4.7.2. Samtyckesblankett 13 4.7.3. Stöd från legitimerad audionom 13 5. Resultat 14 5.1. Datainsamling 1. 14 5.2. Datainsamling 2 16

6. Diskussion 18

6.1. Metoddiskussion 19

6.1.1. Framtagning av ordlistor 19

6.1.2. Inspelning samt bearbetning av listor 19

6.1.3. Datainsamling 1 20 6.1.4. Datainsamling 2 20 6.1.5. Rättningskriterier 21 6.2. Forskningsetisk diskussion 21 6.3. Resultatdiskussion 22 7. Slutsats 23 8. Framtida forskning 23 9. Referensförteckning 24 10. Bilagor 27

1

1. Inledning

Vid hörselutredning används flera olika testmetoder för att undersöka hörselförmågan, hörselnedsättningens lokalisation och kvaliteten på hörseln. Bland annat utreds

taluppfattningsförmåga, och detta görs främst med att patienten får lyssna och repetera ord från en ordlista. Arlinger et al., (2007) berättar att de första tallistorna på svenska, specialiserade för diagnostik, utformades av professor Gunnar Fant och läkare samt professor Lennart Holmgren i slutet av 1940 talet. När det visade sig att dessa listor var för enkla skapade Gunnar Lidén nya listor, både med en- och tvåstaviga ord. Dessa omarbetades 1966 vid Institutionen för Teknisk Audiologi på Karolinska Institutet

(Arlinger et al., 2007). Listorna från 1966 har sedan dess inte ändrats eller uppdaterats. Många av de ord som förekommer i listorna är specifika för sin tid och används inte länge i vardagligt språk. Inte heller kvaliteten på inspelningarna av listorna har setts över sedan dess. Detta kan leda till potentiella felkällor vid utförande av hörtröskel för taltest.

2. Bakgrund

2.1. Kommunikation och samspel

Att kunna kommunicera med andra, oavsett hur, är en viktig byggsten i mänskliga interaktioner och förhållanden (Tye-Murray, 2015). Skapa mening, dela med sig av sina upplevelser, bygga upp kontakter och närhet, är exempel författaren ger till varför människor kommunicerar med varandra. För de flesta sker den huvudsakligen genom talat språk. Men för personer med hörselnedsättningar finns det en svårighet med talad kommunikation. Tye-Murray (2015) förklarar att delta i samtal eller tala i telefon blir en svårighet, vilket i förlängningen gör det svårt att känna sig delaktig, vilket kan leda till känslor av ensamhet och isolering. Vid hörselutredningar är det av denna anledning betydelsefullt att bedöma patienters taluppfattningsförmåga, (Tye-Murray, 2015).

2.2. Sensorineural hörselnedsättning

Gelfand (2016) förklarar att vid sensorineural hörselnedsättning så är det främst de känsliga hårcellerna som finns inuti cochlean som har blivit skadade. Det kan även handla om skador på andra delar i innerörat eller hörselnerven, vilket bidrar till att ljud inte kan överföras korrekt från örat upp till hjärnan. Det finns många faktorer som kan bidra till en sensorineural hörselnedsättning, främst naturligt åldrande eller att man blivit regelbundet utsatt för höga ljudnivåer (Musiek, Baran, Shinn & Jones, 2011). Detta sliter på de känsliga hårcellerna tills de förstörs helt, vilket leder till en permanent skada i cochlean (Musiek et al., 2011).

Schlauch och Nelson (2015) förklarar att den sensorineurala skadan oftast har störst påverkan i diskanten (3000 Hz – 6000 Hz) och det är inom detta område som en del av

2

talet uppfattas, vilket ökar svårigheten att förstå och uppfatta tal. Även Tye Murray (2015) har observerat att personer som har en sensorineural hörselnedsättning ofta upplever en försämrad taluppfattning.

2.3. Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning

För att utreda var en persons hörselnedsättning är lokaliserad, krävs

differentialdiagnostik (Gelfand, 2016). Rutinmässigt utförs både ton- och talaudiometri, men det kan krävas ytterligare tester beroende på ar? av hörselnedsättning.

Det är framförallt viktigt att undersöka taluppfattningsförmågan om hörseln har försämrats, då det är den viktigaste ljudsignalen för talad kommunikation (Gelfand, 2016). Talaudiometri beskrivs av Arlinger et al. (2007) som en samling mätningar där man utreder taluppfattningsförmågan och används för olika typer av diagnostik samt vid utvärdering av hörapparater. Genom olika typer av talaudiometri kan man undersöka kvalitén på hörseln eller om hörtröskeln för tal ligger inom förväntat område för hörtröskeln för toner, (Gelfand, 2016).

2.3.1.Tonaudiometri

Ljud beskrivs ofta som en form av vibrationer genom ett medium. Dessa vibrationer, som Gelfand (2016) beskriver som en fram-och tillbakarörelse hos ett föremål, kallas oscillationer, och ett exempel på denna typ av rörelse är den hos skänklarna på en stämgaffel. När dessa oscillationer färdas genom ett medium, generellt luft, bildas det vi kallar ljud. Beroende på dess frekvensuppbyggnad, kan ett ljud vara mer eller mindre komplext. Schlauch och Nelson (2015) beskriver ljudvågor utifrån frekvens, fas, amplitud och varaktighet. En ljudvåg bestående av enbart en frekvenskomponent, och formad efter en simpel harmonisk rörelse, kallas rena toner. Denna typ av ljud används som stimuli vid ett flertal hörseltester, under kategorin tonaudiometri.

Schlauch och Nelson (2015) framlägger de viktigaste egenskaperna för just

tonaudiometrin, vilka är frekvens och amplitud. Tonerna presenteras främst genom hörtelefoner, en speciellt uppsättning hörlurar, och patienten anger huruvida hen

uppfattade signalen eller ej. Alternativt kan tonerna presenteras genom instickstelefoner, en skumgummipropp som placeras i hörselgången (Schlauch & Nelson, 2015). Dessa används främst om trycket från hörtelefonerna orsakar sammanfallande hörselgångar. Tonerna skiftar i frekvens mellan 125–8000 Hz, samt i ljudstyrka mätt i decibel hearing level (dB HL). Dessa frekvenser testas då dessa ligger inom frekvenserna för

taluppfattning (100–6000 Hz) förklarar Schlauch och Nelson (2015).

Med hjälp av tonaudiometri kan man fastställa patientens grad av hörselnedsättning utifrån tonstyrkan (Gelfand, 2016). Den svagaste tonstyrkan som en person behöver för

3

att uppfatta en ton kallas för hörtröskel. Kliniskt beskrivs tröskeln som den svagaste minsta tonstyrkan där patienten uppfattar ljudet 50 % av tiden.

Oftast använder man sig av tonmedelvärde (TMV) när man bedömer grad av

hörselnedsättning. World Health Organization (WHO, u.å.) klargör att hörselnedsättning definieras utifrån tonmedelvärdet på frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz

(TMV4). Om TMV4 ligger <20 dB HL, anses hörseln befinnas inom normalområdet, eller vara oskadad (Gelfand, 2016).

Mei, Flinker, Zhu, Cai och Tian (2020) tar även upp vad som kallas “right ear

advantage”, vilket förklaras som att höger öra uppfattar auditivt stimuli marginellt bättre. Det är inte helt tydligt vad som orsakar detta, men det finns flera teorier kring fenomenet. Varje öra har starkare kontakt med sin kontralaterala hjärnhalva än sin laterala, och det är i vänster hjärnhalvan man finner auditiva cortex, som registrerar auditivt stimuli. En teori är att, eftersom de afferenta nerverna från höger öra har en starkare kontakt med auditiva cortex, är de möjligen mer effektiva för att leda talstimuli till auditiva cortex än vänster öra (Mei et al., 2020).

2.3.2. Screening

Screening beskrivs av Gelfand (2016) som ett enklare sätt att utreda hörseln. Testet ger ett ungefärligt svar, och talar om ifall testdeltagarens hörsel ligger över eller under en viss angiven ljudstyrka, kallad screeningnivå. Screening är inte lika utförlig som en traditionell tonaudiometri, men den har fördelar med att det är mindre tidskrävande och mer kostnadseffektivt. Syftet med screening är generellt att undersöka om det finns en konstaterad eller begynnande hörselnedsättning, inte att fastställa specifika hörtrösklar. Gelfand (2016) skriver att man vid screening använt sig av gränsvärdet för

tonmedelvärde 4 (TMV4) <25 dB HL (Hearing Level) för frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz vid luftledning.

2.3.3. Kalibrering

Både till forskning och hörselmätningar som involverar en audiometer krävs kalibrering. Detta beskrivs av Gelfand (2016) som ett sätt att säkra reliabiliteten på testresultatet och utsignalen som presenteras till testpersonen. Vid kalibrering av talaudiometer används främst en 1000 Hz-ton som justeras med en Volume unit-meter (VU-meter) (Gelfand, 2016). När kalibreringstonen presenteras, kan audiometern kalibreras tills VU-metern visar 0 dB VU, för att veta att det testmaterialet presenteras på den nivå man förväntar

4

sig. Gelfand (2016) förklarar med exemplet, att om VU-mätaren visar -3 när

kalibreringstonen presenteras, kommer testmaterialet presenteras 3 dB svagare än vad audiometerns attenuator är inställd på. Om audiometern då kalibrerats rätt före

mätningar, kan man säkerställa att testmaterialet presenteras på rätt nivå.

2.3.4. Taluppfattningstest

Som tidigare nämnt förklarar Gelfand (2016) att en av de viktigaste typer av ljudsignaler vi kan uppfatta är tal, som spelar en stor roll för kommunikation och samspel mellan människor. Att utföra tester med både tal och rena toner är viktigt, då de utreder olika delar av en persons hörsel och potentiella nedsättning. Författaren förklarar att rena toner är lättare för en patient att uppfatta, och kan ge en översiktlig uppfattning av hens hörselförmåga. Talstimuli är dock mer komplext och är svårare att uppfatta. Rena toner kan inte på ett adekvat sätt redogöra för en persons taluppfattning, utan för detta krävs taluppfattningstester, under det gemensamma namnet talaudiometri (Gelfand, 2016). Dessa typer av mätningar fokuserar på talljud, vilka kan presenteras på olika sätt, exempelvis genom meningar, enstaviga ord eller nonsensord, vilka kan vara olika svåra att uppfatta (Arlinger et al., 2007).

Ett grundläggande krav vid utformning av talmaterial är ordförekomst, hur vanliga orden är (Arlinger et al., 2007). Detta för att alla som utför testerna ska kunna ha lika stor chans för igenkänningen är orden som presenteras.

Detta stöds även av McArdle och Hnath-Chisolm (2015) som förklarar att ord som presenteras som testmaterial för talaudiometri bör vara familjära för bästa resultat, om inte syftet är att presentera nonsensord. Författarna förklarar att ord som upplevts som främmande för patienter genererar sämre resultat.

2.3.5. Hörtröskel för tal

Ett av de sätt man kan mäta taluppfattning är med hjälp av testet Hörtröskel för Tal, kallat HTT. Testets syfte är att bekräfta resultaten från tonaudiometri, mäta huruvida det finns en påverkan på en persons kommunikationsförmåga, samt vara en referenspunkt för andra hörseltest (McArdle & Hnath-Chisolm, 2015). Testmaterialet för HTT-test består av spondéer, tvåstaviga ord med lika betoning på både huvud- och bibetoning, och kan presenteras både med och utan kontralateralt maskeringsbrus beroende på testpersonens hörsel. Testet syftar till att fastställa den nivå där testpersonen uppfattar 50 % rätt av det presenterade testmaterialet (Hudgins, Hawkins, Karlin & Stevens, 1947). Lidén och Arlinger (1985) förklarar även att hörtröskeln för tal motsvarar

5

hörselkurvan från tonaudiogrammet inte är för oregelbunden eller faller skarpt över 20 dB per oktav. I Sverige har intervallet +/- 10 dB fastställts som standard (SAME, 2004), och det är så mycket som tonmedelvärdet får skilja från resultatet för hörtröskel för tal. Om resultatet från mätningarna inte faller inom denna marginal, bör en av eller båda mätningarna utföras på nytt eller kompletteras med andra mätningar (SAME, 2004).

2.4. Ursprunglig utformning av HTT-listor

Hudgins et al. (1947) tog fram det första HTT-testet för engelskspråkiga patienter på 1940-talet, och Gunnar Lidén tog år 1950 fram spondélistor för svenska audiologiska tester (Lidén & Fant, 1954).

Hudgins et al. (1947) beskriver fyra kriterier som viktiga vid val av spondéer till

testmaterial; ordfamiljaritet, bred fonetisk spridning, fonetisk balans, samt homogenitet i hörbarhet.

Hudgins et al. (1947) förklarar att, om orden i testmaterialet är för ovanliga och att

testpersonen inte känner igen dem, leder det till en onödig svårighetsgrad som inte tillför något för testet. Det är inte personens ordförråd som ska utredas, utan deras

taluppfattning, vilket är varför ordfamiljaritet är viktigt vid audiologiska taltester. Av liknande anledning förklarar författarna vidare att bred fonetisk spridning är av relevans, då ord som är för lika varandra eller rimmar inte tillför något till testet, utan ger en onödig svårighet för testpersonen. Om orden i listan är för lika varandra, ökar svårigheten för testet genom att kräva att en person kan urskilja de minsta detaljerna i testmaterialet, men det gör inte HTT testet säkrare för att avgöra hörtröskeln för tal. (Hudgins et al., 1947)

Hudgins et al. (1947) förklarar ännu ett kriterium vilket är fonetisk balans och detta begrepp kallar författarna för “Normal Sampling of English Sounds”. Författarna förklarar att begreppet fonetisk balans betyder att språkljuden förekommer lika ofta i ordlistorna som de gör i det vardagliga språket. Även om det kan vara fördelaktigt att ha med så många språkljud från språket testmaterialet görs på, är det inte avgörande för testets skull. Istället är det viktigare att få med så många av de vanligaste förekommande språkljuden som möjligt upplyser Hudgins et al. (1947)

Till sist tar Hudgins et al. (1947) upp ett viktigt kriterium vilket är att hörbarheten ska vara homogen. Hörbarhet betyder att meningar eller ord som talas på oföränderlig nivå av en talare med “normalt” röstläge kan uppfattas utan större problem. Homogenitet är viktigt för hörtröskeln för talat språk. När ord delas in i mindre grupper, kan man uppnå

6

Författarna förklarar att, beroende på ett ords uppbyggnad och hur en talare uttalar orden, kan ordens styrkenivå i testmaterialet naturligt variera mellan 5 - 15 dB, och att det är viktigt att testmaterialet presenteras på en likvärdig ljudnivå för alla orden för att öka taluppfattningen.

Testmaterialet som användes för att skapa de ursprungliga svenska tallistorna

hämtades från Svenska Akademins Ordlista, och efter att ha sorterat ut opassande ord återstod 200 spondéer, valda utifrån samma kriterier som Hudgins et al. (1947). Tre olika modeller att dela in spondéerna i listor testades. Orden testades för att utvärdera hur svårt det var att uppfatta orden, och endast de ord med lika

svårighetsgrad/uppfattningsförmåga valdes ut. Detta ledde till två listor med 48 ord vardera som spelades in med en manlig talare. 1966 utvärderades och reviderades listorna av Karolinska Institutet (Arlinger et al., 2007).

2.5 Fonemisk eller fonetisk balans

Det talmaterial som utformades av Hudgins et al. (1947) och Fant och Lidén (1954), utformades i syfte att vara fonetiskt balanserade. Idag talar man dock snarare om fonemisk balans. Fonem (språkljud) beskrivs av Riad (1997) som den minsta

betydelseskiljande delen i ett språk. Svenska består av ungefär 27 fonem, som på olika sätt kan kombineras till olika morfem, som författaren beskriver som betydelsebärande enheter. Fonem har ingen betydelse i sig självt, men genom att variera dem bildas olika morfem, vilka är de som bildar ord.

Balans kan, i det här sambandet, definieras som hur ofta ett visst språkljud förekommer i ett givet material jämfört med hur ofta samma språkljud förekommer genom ett språk. Lehiste och Peterson (1959) menar att fonemisk balans kan definieras som en

jämförelse av de ordlistor som är nedskrivna och de transkriptioner som finns analyserat av det aktuella språket. Författarna förklarar vidare att transkriptionerna har utformats av en typ av standarduttal i det givna språket och leds av vilka språkljud det givna fonetiska alfabetet accepterar. Dock har man inte tagit hänsyn till aspekter som

språkljudsproduktion mellan olika talare eller olika typer av koartikulationer.

Enligt Lehiste och Peterson (1959) är det högst osannolikt att åstadkomma fonetiskt balanserat talmaterial. Författarna menar därför att talmaterial istället bör analyseras utifrån begreppet fonemisk balans. Lehiste och Peterson (1959) menar även att talmaterial bör balanseras mot den typ av ord som talmaterialet består av. Om

7

talmaterialet, exempelvis, består av enbart enstaviga ord, menar författarna att

materialet enbart bör jämföras mot enstaviga ord i det givna språket, inte som helhet. Gelfand (2016) skriver att det var Lehiste och Peterson (1959) som modifierade begreppet och ändrade fonetisk balans till fonemisk balans genom att bekräfta att taluppfattning genomförs på en fonemisk snarare fonetisk utgångspunkt.

2.6. Databas för svenska ord

En svensk databas för ord framtogs av Witte och Köbler (2019). Databasen fick namnet AFC-listan, döpt efter Audiologiskt Forskningscentrum i Örebro, och innehåller ord från det svenska språket samt visar deras olika lexikala aspekter. Orden delas upp i olika kategorier, såsom frekvensvärde, antal fonologiska grannar, stavelser, fonetisk form och fonologisk granntäthet, för att nämna några. Den framtagna AFC-listan innehåller totalt 816,404 svenska ord och orden kommer ursprungligen ifrån Språkbanken (Borin, Forsberg & Roxendal, 2012) som är en del av en nationell e-infrastruktur; detta till stöd för forskning med inriktning på språk. En del av orden kommer även ifrån Nordisk språkteknologisk lexikala databas (Witte & Köbler, 2019). AFC-listan kan användas för att skapa nya taluppfattningstest och förenkla urvalsprocessen då all nödvändig

information om ordens lexikala aspekter finns tillgängligt.

2.7. Problemformulering

Genom en granskning av ordförekomst via Språkbanken (2012) kan vi få en indikation om att orden som finns i dagens HTT-test inte är vanliga i dagligt språk. Tre exempel är orden skrämskott, tröskverk och grannlåt; i databasen korp1_{, bestående av ungefär 13}

miljarder ord, framkommer dessa tre exempel sammanlagt 77 gånger under de senaste 15 åren.

Case, Forsberg och Uppman (2009) upplyser om att det svenska språket är konstant i förändring, vilket kan vara betydande vid forskning som är grundat på skrivet eller talat språkligt material. Författarna fortsätter med att förklara att sådant forskningsmaterial kan föråldras och riskerar att uppfattas som omodernt och inaktuellt.

Forskning inom ämnet svensk talaudiometri går ständigt framåt. Exempelvis har en svensk version av Hearing in noise-test (HINT) tagits fram av Hällgren, Larsby och Arlinger (2006), vilket idag är vanligt förekommande när man testar

taluppfattningsförmågan hos personer med cochleaimplantat (Åberg, 2017). De svenska spondélistorna har dock inte uppdaterats sedan år 1966, och man kan förstå att vissa av orden i listorna har för låg ordförekomst för att anses vara passande som testmaterial. Generationer och språket som talas utvecklas konstant, och om inte talmaterialet för

8

hörseltesterna ändras kan man inte utesluta att testpersonen hör rätt ord men svarar fel för att de inte känner igen orden. Utöver att orden i spondélistorna har låg ordförekomst, det finns idag enbart tre listor för hörselutredning för vuxna.

3. Syfte

Syftet med denna studie är att skapa nytt testmaterial för HTT-test och undersöka hur dessa listor förhåller sig till TMV3 och TMV4 för normalhörande.

4. Metod

För att nå syftet med studien behövdes nya ordlistor och inspelat testmaterial skapas. 250 ord spelades in och bearbetades. Datainsamlingen skedde i två steg. Först

utvärderades svårighetsgraden hos testmaterialet. Därefter undersöktes lämpligheten att använda testmaterialet i HTT-testet.

4.1. Deltagare

Sammanlagt 24 personer rekryterades. Personerna valdes via ett bekvämlighetsurval genom Örebro Universitet samt författarnas kontaktnät. Deltagarnas åldrar låg inom spannet 20–50 år och till den första datainsamlingen ingick tio personer, sex män och fyra kvinnor med en genomsnittlig ålder på 28,9 år (SD = 10,67). Till den andra

datainsamlingen ingick 14 personer, fem män och nio kvinnor med en genomsnittlig ålder på 24,3 år (SD = 3,98).

4.2. Inklusion och exklusionskriterier

Inklusionskriterier var att deltagarna var 18 år eller äldre och hade svenska som

modersmål. För steg 1 krävdes hörtrösklar <20 dB HL inom frekvensområdet 125 - 8000 Hz. För steg 2 krävdes att TMV4 var <20 dB HL.

Exklusionskriterier var bekräftad hörselnedsättning och besvärande tinnitus.

4.3. Material

Alla mätningar utfördes genom Otometrics’ audiometern Madsen-Astera. För alla mätningar användes samma typ av hörtelefon, modell telephonic TDH-39P, med undantag för en testdeltagare som hade sammanfallande hörselgångar. Till denna person användes instickstelefoner av märket Otometrics vid både ton-och talaudiometri.

4.3.1. Verktyg

Utrustningen som användes vid inspelningen var en Audio technica at2020- mikrofon och ett Focusrite Scarlett 18i8- ljudkort.

9

Logic Pro x är ett program för digital ljudredigering och musikproduktion, vilket användes vid inspelning av ordlistor.

Ljudredigeringsprogrammet Audacity version. 2.3.3. användes för att bearbeta ljudfilerna och ordlistorna.

Audiologic Sound Editor2_{, version 1. 0. 0. 11 är ett ljudredigeringsprogram skapat av}

Witte (2020) som innehåller en del vanliga funktioner som används inom audiologi. Detta program användes för att mixa ordlistorna samt optimera svårighetsgraden och den fonemiska balansen i listorna.

För att analysera datan från den andra datainsamlingen användes R, version 3.6.3, ett programspråk passande för statistik. RStudio, ett grafiskt program, användes för att enkelt skriva och använda R-kod.

4.4. Utförande

4.4.1. Framtagning av ordlistor

Kriterierna för de ursprungliga listorna var att de skulle bestå av tvåstaviga ord med lika betoning på både huvud- och bibetoning, likvärdig ordfamiljaritet, fonetiskt balanserade och homogenitet med avseende på hörbarhet (McArdle & Hnath-Chisolm, 2015). Samma kriterier användes till denna studie, med undantaget att listorna utformades för att uppnå fonemisk balans istället för fonetisk balans.

För att kunna ta fram nya listor användes ord från AFC-listan framtagna av Witte och Köbler (2019). Utifrån denna lista granskades ordens “Zipf-skalvärde”, som anger deras ordfrekvens. Ju högre Zipf-skalvärde ett ord har, desto vanligare är det i ett givet språk, vilket förhåller sig till kriteriet likvärdig ordfamiljaritet. För att kunna ta fram tvåstaviga ord granskades “Syllable count” som anger antal stavelser ett ord har och för att förhålla sig till lika betoning på både huvud- och bibetoning granskades “Secondary stress”. Genom att ganska “PLD1-count” som anger hur många fonologiska grannar ett ord har och hålla det värdet lågt i framtagningen kan man öka homogeniteten i hörbarhet. För att uppfylla kriteriet bred fonetisk spridning valdes ord med fonologisk likhet bort manuellt av

författarna till denna studie.

AFC-listan innehåller 816 404 ord. Utifrån de ovan nämnda kriterierna filtrerades listorna för att ta fram ord med ett Zipf-skalvärde över 3 och under 5, endast tvåstaviga ord med lika betoning som möjligt på både huvud och bibetoning, vilket menar att ”Syllable count” och ”Secondary stress” skulle ha ett värde på 2. Orden som valdes ut fick högst ha 7 2 _{http://erikwitte.com/audiology-software/}

10

fonologiska grannar, då Ziegler, Muneaux och Grainger (2002) förklarar att ord med hög granntäthet är svårare att uppfatta än de med låg granntäthet.

Efter detta återstod 1131 ord, och 250 av dessa ord valdes manuellt.

4.4.2. Inspelning samt bearbetning av listor

Inspelningen av listan med 250 ord utfördes i det ekofria rummet på audiologiskt

forskningscentrum på Universitetssjukhuset i Örebro. Detta var för att undvika störande lågfrekvent bakgrundsljud och i så stor utsträckning som möjligt undvika efterklang. Materialet lästes av en man som rekryterades genom författarnas kontaktnät och hade svenska som modersmål med östgötsk dialekt.

För inspelningen användes Logic pro X med samplingsfrekvens 48 000 Hz och 32 bitars bitdjup för att uppnå god kvalitet. Inspelningen sparades i wave-format.

Ljudfilen med alla ord granskades sedan i programmet Audacity och filtrerades med högpassfilter med brytningsfrekvensen 80 dB och roll-off på 24 dB per oktav. Detta var för att filtrera bort störande bakgrundsljud som fångades upp i det ekofria rummet. Orden separerades sedan manuellt både genom lyssning på ordet och granskning av ordets ljudvåg i Audacity. Det viktigaste var att få med precis början och slutet av ordet, sedan redigera bort så mycket tystnad runt om ordet som möjligt. På detta sätt klipptes alla ord ut till individuella ljudfiler och detta var för att kunna använda de sedan i

programmet Audiologic Sound Editor.

Genom funktionen “Create word list” i Audiologic Sound Editor skapades tio mixningar av testorden, så det fanns en individuell mix för varje testdeltagare. Mixningarna åstadkoms genom att programmet genererade 10 ljudfiler för varje ord. Varje ord förekom således 10 gånger med 10 olika ljudnivåer (-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8, alla i dB). När detta gjorts, slumpades de olika ljudfilerna till varsin mixning, så varje ord förekom en gång i varje mix. Inom varje mixning slumpades sedan ordens ordning. Efter detta kunde varje mixning delas upp i 5 listor, med 50 ord vardera. De fem listorna

omvandlades sedan i Audacity från mono till stereo för att den skulle kunna spelas upp på en Astera-audiometer. I och med detta skapades även en kalibreringssignal med ett värde på -40 dB Full Scale (FS).

En rättningsmall utformades utifrån de 50 listorna i Excel, som användes vid

datainsamling 1 för att få en översiktlig bild av ordens svårighetsgrad. Rättningsmallen visar ordens genomsnittliga svårighetsgrad och denna användes vidare för att kunna skapa listor med likvärdig svårighetsgrad (Se Bilaga 1).

4.4.3. Datainsamling 1 - skapa listor med likvärdig svårighetsgrad

10 personer rekryterades för att evaluera svårighetsgraden av testmaterialet. Innan någon mätning utfördes på testpersonerna kalibrerades två Astera-audiometrar vid

11

Örebro Universitet. Efter en testkontroll av listornas ljudnivåer valdes 9 dB HL som utgångspunkt, och alla testdeltagare testades med audiometern inställd på denna nivå.

Inför varje ny deltagare förbereddes vilken ordlista och öra som skulle testas först. Detta för att säkerställa att varje lista testades ungefär lika ofta, och att varje lista testades minst en gång. I och med att testöra redan var bestämt och att både höger och vänster öra testades, kunde right ear advantage kontrolleras genom att säkerställa att

testmaterialet inte skulle presenteras för enbart ett öra. Testpersonerna fick först

genomgå en screening, för att fastställa att det inte finns en påverkan på hörseln. Varje deltagare fick därefter lyssna på 5 ordlistor var. Detta innebar att varje deltagare fick lyssna på samma uppsättning av ord, men på olika nivåer, vilket hjälpte till att utvärdera svårighetsgraden. Deltagarna ombads att upprepa orden de hörde, och gissa om de var osäkra (Se Bilaga 2 för fullständiga instruktioner).

Deltagarna fick efter genomförandet läsa igenom en lista med samtliga ord som funnits med i testet, och ombads markera varje ord som upplevdes som ovant eller icke- familjärt.

Efter detta sammanställdes en tabell i Excel med orden samt deras svårighetsgrad. Alla rätt återgivna svar markerades som 1 och felaktig återgivning eller uteblivet svar

markerades som 0. 50 ord togs bort då dessa var för lätta (ord som fick <90% rätt) eller svåra (ord som fick >20% rätt) att höra (Se Bilaga 1). Med de resterande 200 orden utformades en ny tabell med ordet och andel rätt. För att kunna utforma listor med likvärdig svårighetsgrad i programmet Audiologic Sound Editor krävdes det att orden var skrivna i dess fonemiska form för att kunna uppnå fonemisk balans (Se Bilaga 3). Orden transkriberades främst genom en egen transkriptionsstandard som hade sin grund från Speech Assessment Methods Phonetic Alphabet3 _{(SAMPA, 2004).}

Funktionen “Optimize list homogeneity” i programmet Audiologic Sound Editor har som syfte att skapa ordlistor med lika svårighetsgrad och hög grad av fonemisk balans. Programmet optimerar homogeniteten mellan listorna genom att randomisera ordningen på orden, deras fonematiska form samt svårighetsgrad ett stort antal gånger (i detta fall valdes det att randomisera 10 000 gånger) för att behålla kombinationen som har den lägsta variationen i svårighetsgrad och den bästa fonematiska balansen.

Detta gav 8 ordlistor, med 25 ord i varje, som uppfyller dessa krav.

Svårighetsgrads-värdet från varje ord i en lista räknades samman och dividerades med antalet ord i listan. Detta gav medelvärdet av svårighetsgraden för varje lista.

Utifrån dessa 8 ordlistor fastställdes de 25 ord som skulle ingå i respektive lista. Sedan användes funktionen “Create word list” i programmet Audiologic Sound Editor igen för att skapa färdiga listor med hjälp av de tidigare skapade ljudfilerna, men på en bestämd

12

ljudnivå som var detsamma för alla orden. Programmet tog även fram en kalibreringssignal som valdes manuellt på -27 dB HL.

De nya framtagna listorna utgjorde sedan testmaterialet till den andra datainsamlingen (Se bilaga 5).

4.4.4. Datainsamling 2 - testa listorna som testmaterial för HTT-test

Den andra datainsamlingen fokuserade på hur de nya listorna förhöll sig till TMV3 och TMV4 för normalhörande.

Till denna datainsamling fanns ingen specifik gräns på hur många deltagare som behövdes. Helst önskades minst tio deltagare, men gärna fler.

Totalt 14 personer deltog. Testpersonerna fick genomgå en luftledd tonaudiometri. Detta för att bekräfta att testdeltagarnas hörsel var inom normalområdet, samt att få fram ett tonmedelvärde. Tonaudiometri utfördes på alla deltagare med hörtelefoner bilateralt, med undantag av en deltagare, där instickstelefoner användes.

Efter tonaudiometrin utfördes ett HTT-test för alla deltagare. Först räknades testpersonens presentationsnivå ut med TMV3 + 20 dB (SAME, 2004). Sedan fick testpersonen information om att denne skulle få lyssna på tvåstaviga ord och upprepa orden denne hörde så gott som möjligt (Bilaga 2). HTT-mätningarna började med att presentera de framtagna spondélistorna på uträknad presentationsnivå och efter ett par ord sänktes ljudnivån med 5 dB-steg fram tills att testpersonen började upprepa fel ord. Då presenterades tio ord efter varandra och rätt och fel svar antecknades av

testledaren. Om testpersonen hörde 50% eller mer av de tio orden, sänktes ljudnivån ytterligare 5 dB steg och 10 ord till presenterades, fram tills en ljudnivå där testpersonen uppfattar mindre än 50 % av orden. Efter att man funnit de nivåer där testpersonen uppfattade mer och mindre än 50% användes interpolationstabellen (SAME, 2004) för att beräkna HTT-värdet.

Interpolationstabellen anger hur många dB som ska läggas till på den lägre ljudnivån, den nivå där testpersonen uppfattade mindre än 50% rätt, för att få fram HTT-värdet. Denna metod användes för majoriteten av alla uträkningar av HTT-värdena. För de testpersoner som uppfattade 50% på en ljudnivå, testades denna nivå en extra gång. Om resultatet fortfarande var 50% angavs detta som HTT-värde.

Efter mätningarna var utförda jämfördes testpersonernas TMV3, TMV4 och resultat från HTT och sammanställdes med diagram.

13

Resultaten från den andra datainsamlingen analyserades genom R med hjälp av RStudio. Standardavvikelsen och korrelationskoefficienten Pearsons r² räknades ut för skillnaden mellan HTT och TMV3, samt mellan HTT och TMV4.

4.6. Rättningskriterier

Deltagarnas återgivning av orden bedömdes utifrån följande kriterier; Felsägningar av orden, även minsta skillnad vid upprepning (exempelvis att lägga till fonem, “massvist” istället för “massvis”) räknades som felaktigt. Även uteblivet svar räknades som fel. 4.7. Etik

4.7.1. GDPR

Dataskyddsförordningen, känd under namnet GDPR (The General Data Protection Regulation) är den internationella förordningen med uppgift att skydda användandet av personuppgifter (Datainspektionen, u.å.) Då personuppgifter samlades in för studien krävdes att dataskyddsförordningen följs. Ett formulär från Örebro Universitet gällande GDPR fylldes i och skickades in till Örebro Universitets dataskyddsombud innan datainsamlingen startade.

4.7.2. Samtyckesblankett

Alla som deltog i denna studie fick skriva under en samtyckesblankett för vardera datainsamling (Se Bilaga 4). Blanketten var ett bevis på att deltagaren har fått god information om vad studien innebär och hur dennes personliga uppgifter hanteras, och genom underskrift godkände deltagaren detta. Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska personen som deltar i forskningsstudier alltid skyddas, vilket kan bli möjligt om man tar hänsyn till samtyckeskravet, nyttjandekravet, informationskravet och

konfidentialitetskravet.

4.7.3. Stöd från legitimerad audionom

Då testpersonernas hörsel skulle utredas, fanns det en risk att upptäcka en oväntad hörselnedsättning hos någon av deltagarna. Enligt audionomens etiska kod (Svenska Audionomföreningen, 2010) finns det en skyldighet att informera om resultat från undersökningar och möjliga åtgärder. Om det skulle visat sig att en deltagare har en hörselnedsättning hen inte visste om, ombads en legitimerad audionom närvara för att informera om resultatet.

14

5. Resultat

5.1. Datainsamling 1.

Deltagarna ombads läsa igenom orden i de framtagna listorna för att markera om det fanns ord som upplevdes ovana eller icke-familjära. Ordet “delge” var det enda som upplevdes som ovant, och detta av endast en deltagare. Hen angav även att det snarare handlade om att ordets stavning var ovan, inte ordets betydelse. Inget annat ord

upplevdes ovant.

Fig. 1. En sammanställning av resultatet från den första datainsamlingen. Listorna 1-8 är angivna med respektive färg på x-axeln.

Lådagrammen anger de 8 listornas svårighetsgrad. Den horisontella linjen som löper genom lådorna anger medianen, och kryssen anger varje listas medelvärde.

Diagrammet visar att samtliga listor har en genomsnittlig svårighetsgrad på strax under 0,6, alla listor har samma min-och maxvärde, med undantag för lista 5. Med undantag för lista 8 har alla listor även samma kvartilavstånd (0,5-0,7). Allt detta tyder på att svårighetsgraden bland orden har fördelats jämnt mellan listorna.

Förutom likvärdig svårighetsgrad krävdes även att listorna var fonemiskt balanserade. Detta sammanställdes i Figur 2, som visar hur ofta varje fonem förekom i varje lista.

15

Fig. 2 X-axeln visar vilka fonem och y-axeln visar hur många gånger ett fonem

förekommer per lista. De olika linjerna visar lista 1–8 med respektive färg. Fonemen har sorterats från vanligast förekommande till minst förekommande, sammanlagt av alla listor. I figuren har långa och korta konsonanter räknats samman till ett fonem. Resultatet visar att t, r och s är vanligast förekommande genom listorna, och att de fonem som förekommer mest sällan är e, ö och S. Resultatet visar även att, för det mesta, förekommer ett givet fonem ungefär lika ofta i varje lista. Vissa fonem skiljer sig åt någorlunda mellan listorna, men “i:” men utifrån vad man kan se i figur 1 är det inget som påverkar svårighetsgraden på listorna.

16 5.2. Datainsamling 2

Fig.3. Resultat från mätningarna utförda under datainsamling 2. X-axeln anger

deltagarnas höger och vänster öra. Y-axeln anger resultatet från varje mätning i dB HL. De grå staplarna anger resultat för HTT, de blåa staplarna anger TMV3 och de orangea staplarna anger TMV4.

Figur 3 visar resultaten från varje testpersons undersökning; TMV3, TMV4 samt HTT, samtliga för höger och vänster öra. Vad resultatet visar är att mätresultat från HTT, TMV3 och TM4 för det mesta ligger nära varandra eller inom det angivna intervallet +/- 10 dB (SAME, 2004). Just skillnaden mellan HTT och TMV3 samt mellan HTT och TMV4 förtydligas i figur 4.

17

Fig. 4 En sammanställning av skillnaden mellan HTT och tonmedelvärde. Färgförklaring för respektive stapel finns under axelrubriken för x-axeln. Y-axeln anger skillnaden mellan HTT och TMV i dB, och X-axeln anger testdeltagarna. ’H’ står för höger öra och ’V’ står för vänster öra.

Figur 4 visar skillnaden mellan HTT-mätningen och tonmedelvärden. Det visar resultaten mellan TMV3 och TMV4 för höger öra jämfört med HTT-resultatet för höger öra, samt TMV3 och TMV4 för vänster öra jämfört med HTT-resultatet för vänster öra. Resultatet visar att skillnaden i dB mellan tonmedelvärde och HTT, ligger för de allra flesta

testdeltagare, under det förväntade värdet av +/- 10 dB, med undantag för de två tidigare nämnda deltagarna, där skillnad på 11 eller 12 dB observerades. Ser man till medelvärdet, skiljer HTT och TMV4 genomsnittligen 4,79 dB (SD = 3,85 dB) för höger och 4,93 dB (SD = 2,77 dB) för vänster. HTT och TMV3 skiljer genomsnittligen 5 dB (SD = 3,66 dB) för höger öra och 6,36 dB (SD = 2,87 dB) för vänster.

18

Fig. 5 a. Korrelation mellan HTT och TMV4. X-axeln visar HTT-värdet och y-axeln visar TMV4.

Fig. 5 b. Korrelation mellan HTT och TMV3. X-axeln visar HTT-värdet och y-axeln visar TMV3. Figur 5 a visar korrelationen mellan HTT och TMV4, ett R2-värde på 0,312 för vänster öra och 0,166 för höger öra.

Figur 5 b visar korrelationen mellan HTT och TMV3, och visar ett R2-värde på 0,209 för vänster öra och 0,176 för höger öra.

Resultaten tyder på ett svagt positiv samband mellan både HTT och TMV3, och HTT och TMV4. Utifrån detta samband kan man inte säga att TMV3 eller TMV4 förhåller sig bäst till HTT.

19 6.1. Metoddiskussion

6.1.1. Framtagning av ordlistor

I den tidigare utformningen av de svenska spondélistorna hämtades talmaterialet från Svenska Akademins Ordlista (Lidén & Fant, 1954). En sortering av alla orden utfördes och de behöll då ord som var tvåstaviga, familjära, hade bred fonetisk spridning, fonetisk balans samt homogenitet i hörbarhet.

På likartat sätt ville dessa kriterier uppfyllas, men här användes nya metoder för att få fram orden. I detta fall användes AFC-listan (Witte & Köbler, 2019) för att snabbare och enklare kunna sortera ut ord som uppfyller de ovannämnda kriterierna. Hade Svenska Akademins Ordlista använts igen hade framtagandet av orden tagit betydligt längre tid.

I tidigare studier, både den av Hudgins et al. (1947) och Lidén och Fant (1954) talar man om fonetisk balanserade listor, till skillnad från de fonemiskt balanserade listorna som används numera. Som nämnt tidigare menar Lehiste och Peterson (1959) att helt

korrekt fonetiskt balanserade listor inte är möjligt att uppnå, men författarna tar även upp det faktum att även fonemisk balans är svår att uppnå.

Dock förespråkar författarna att man borde balansera materialet mot den totala mängd ord som används i det enstaka fallet istället för det givna språket i sin helhet. Lehiste och Peterson (1959) uppmärksammar dock det faktum att fonemiskt balanserat ordmaterial enbart är balanserat i teorin. Gelfand (2016) förklarar dock att fonetiskt balanserat ordmaterial inte längre anses som passande för talaudiometriska mätningar, och att ordlistor för talaudiometri skapas numera med fonemisk balans i åtanke. Detta var anledningen till att stäva efter fonemisk balans för de nya framtagna listorna.

6.1.2. Inspelning samt bearbetning av listor

För att kunna uppnå hög kvalitet på det nya inspelade materialet valdes det ekofria rummet som inspelningsplats för att minska bakgrundsbrus så mycket som möjligt, samt utrustning av hög kvalitet som anpassades utefter ändamålet. Tekniken är i ständig utveckling, så det är möjligt att dagens teknik kan ha bidragit till att de nya framtagna listorna uppehåller en högre ljudkvalitet än de tidigare listorna.

Till denna studie valdes 250 ord men under själva inspelningen missades ett ord att spelas in. Detta upptäcktes när det inte var möjligt för en ny inspelning av det glömda ordet. Ordet ansågs inte som avgörande, utan själva antalet av ord var av högre prioritet i denna situation, Audiologic Sound Editor krävde denna mängd ord för att skapa jämna listor. För att uppnå 250 ord totalt, slumpades det ut ett tidigare inspelat ord ut, som skulle förekomma två gånger. Detta antogs inte påverka resultatet, då det redan var förbestämt att enbart 200 ord behövdes för de slutgiltiga åtta listorna, och de övriga orden skulle sorteras ut.

20

De tidigare testmaterialet spelades in av en manlig talare, vilket även denna studie använde sig av. Kiliç och Ogüt (2004) visar att kvinnliga talare för talaudiometri inte har alltför stor påverkan på taluppfattningen för normalhörande, men att det kan försvåra taluppfattningen för en person med en diskantnedsättning. Det krävs sannolikt mer forskning kring ämnet, och en jämförelse av taluppfattningen av detta testmaterial uppläst av en manlig och en kvinnlig talare hade varit fördelaktigt.

Till den första datainsamlingen användes en kalibreringssignal på -40 dB FS. När denna användes för att kalibrera audiometrarna var det nära att signalen var för låg för att kalibrera korrekt, och ställa in VU-mätaren exakt. Till den andra datainsamlingen

användes istället en högre kalibreringssignal, på -27 dB FS. När högre kalibreringnivåer än så testades i Audiologic Sound Editor varnade programmet för distorsion. Att en längre kalibreringsnivå behövdes beror troligtvis på förnyad och förbättrad teknik inom hörselvården och inspelningsaparaturen.

Om en högre nivå hade använts, hade detta kunnat leda till för starka ljudnivåer och förvrängda talsignaler, vilket hade försämrat kvaliteten på ljudfilerna.

6.1.3. Datainsamling 1

Lidén och Fant (1954) skriver att när svårighetsgraden av orden skulle evalueras

rekryterades 10 personer med olika åldrar. Varje deltagare fick subjektivt evaluera orden från 1 till 4, där 1 betydde att de tyckte ordet upplevdes som väldigt vanligt, till 4 som betydde att ordet upplevdes som väldigt ovanligt. På detta sätt lyckades Lidén och Fant (1954) sortera bort alla ord som ansågs vara för lätta och för svåra.

Även till denna studie evaluerades svårighetsgraden. Som tidigare nämnts rekryterades 10 personer till denna datainsamling, och på likartat sätt som Lidén och Fant (1954) beskrivit, var även denna studies deltagare i olika åldrar för att evaluera

svårighetsgraden av orden. Istället för att be testdeltagarna rangordna alla ord på en skala mellan 1–4, kunde ord från AFC-listan (Witte & Köbler, 2019) väljas ut med

passande Zipf-skalvärde. På detta sätt kunde det säkerställas att listorna enbart bestod av ord som inte är alltför vanliga eller ovanliga, och minskar risken för en subjektiv uppfattning av hur vanligt ett givet ord var.

En felkälla som kan ha uppstått vid insamlingen kan vara felplacering av hörtelefoner. Vissa deltagare flyttade på hörtelefonerna efter att testledarna hade placerat dem, vilket kan ha påverkat resultaten.

6.1.4. Datainsamling 2

Endast luffledd tonaudiometri utfördes till denna datainsamling. Benledd tonaudiometri uteslöts, då alla våra testpersoner var fria från hörselnedsättningar och om tontrösklarna hamnade inom normalområdet fanns det ingen anledning att anta att det skulle finnas ett ledningshinder. Att utföra benledningsaudiometri skulle även medföra en risk för felmarginal hos tonmedelvärdet.

21

Även till denna datainsamling kan placering av hörtelefoner påverkat resultatet.

6.1.5. Rättningskriterier

Testutförande och rättning vid båda datainsamlingarna utfördes självständigt av denna studies författare. Testledaren kan ha uppfattat fel ord eller ändelse på ordet vilket inte har kontrollerats av den andre testledaren, vilket kan ha bidragit till att rättningen bedömts olika. Vidare har ingen jämförelse utförts mellan resultat beroende på testledare. Testpersonerna var modersmålstalare av svenska men med olika dialekt. Vissa deltagares dialekter var svårare än andras att uppfatta under datainsamlingarna. Detta kan ha påverkat resultatet från mätningarna, då det kan ha funnits en risk att testledarna uppfattar vad deltagarna säger fel. En potentiell åtgärd för denna felkälla hade kunnat vara en inspelning av testpersonens upprepningar för att göra

rättningsprocessen mer tillförlitlig.

En annan felkälla kan även vara tiden på dygnet. Pope (2015) visar att produktivitet och fokus är som högst tidigare på dygnet jämfört med eftermiddagar. Datainsamlingarna utfördes mellan kl. 9.00 och kl. 17.00. De som testades senare på dagen kan därför ha resulterat i sämre resultat än väntat, på grund av trötthet. Tiden på dygnet kan även ha påverkat testledarnas fokus.

6.2. Forskningsetisk diskussion

Alla som deltog i studien fick skriva under en samtyckesblankett, formulerad utifrån Vetenskapsrådet (2002) och Etikprövningsmyndigheten (u.å.) Vetenskapsrådet anger fyra etiska principer att förhålla sig efter när man bedriver forskning; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, samt nyttjandekravet.

Då denna studie behövde samla in personuppgifter som kön och ålder, samt resultat från undersökning behövdes de fyra ovannämnda kraven följas. Informationen om hur deltagarens personuppgifter skulle hanteras skulle framgå tydligt till denne, både muntligt och genom skrift. Deltagaren fick även muntlig och skriftlig information om att denne fick avbryta sitt deltagande närsomhelst. Informationen om att deltagaren inte behövde uppge någon förklaring till sitt avbrott gavs muntligt. Det var även av vikt att ge information kring att personuppgifter och resultat enbart skulle användas för studiens ändamål som har beskrivits och att ingen obehörig skulle ha tillgång personuppgifterna. Vetenskapsrådet (2002) förklarar att forskning är viktig för att driva samhället framåt, men de människor som deltar i studier eller forskningsprojekt ska inte riskera att utsättas för illa behandling. Av denna anledning är det viktigt att följa de riktlinjer som finns kring behandling av forskningsdeltagare, deras personuppgifter och deras välmående.

Informationsblanketten är även utformad med stöd från Etikprövningsmyndigheten (u.å.) har som grund att skydda forskningsdeltagarna i studier om och kring människor.

Myndigheten har upprättat en struktur som kan användas vid formulering av samtyckesblanketter för studier, vilket följdes för denna studie.

22

Med anledning av skydd av forskningsdeltagarnas personuppgifter, är det även viktigt att de riktlinjer som finns gällande dataskyddsförordningen följdes (Datainspektionen, u.å.). Utöver att man måste se till att personer som deltar i en studie behandlas respektfullt och säkert, är man skyldig enligt lag att förhålla sig till riktlinjerna.

6.3. Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att skapa ett förslag till nya HTT-listor och undersöka hur dessa förhåller sig till TMV4 och TMV3. Resultatet från den första datainsamlingen visade att alla de åtta framtagna listorna är har likvärdig svårighetsgrad, vilket Hudgins et al. (1947) förespråkar. Detta kunde säkerligen uppnås genom att förhålla sig till nämnda kriterierna om att orden måste vara tvåstaviga med lika betoning på både huvud- och bibetoning, familjaritet, fonetiska skillnader och homogenitet i hörbarhet (McArdle & Hnath-Chisolm, 2015).

Resultatet från den andra datainsamlingen visar att, även med standardavvikelsen inräknad, förhåller sig både TMV3 och TMV4 till +/- 10 dB i skillnad gentemot HTT, vilket faller inom standarden framtagen enligt SAME (2004). Detta antyder att det nya

testmaterialet passar för mätningarna och kan ge tillförlitliga resultat. Fyra resultat skiljde sig från denna standard; två resultat skiljde sig 11 dB, och två andra skiljde sig 12 dB. Denna skillnad kan bero på, som Gelfand (2016) förklarar, att tal är mer komplext än de rena tonerna, och kan därför vara svårare att uppfatta i jämförelse.

Figur 5 a och 5 b visade ett svagt positivt samband mellan TMV3 och HTT samt TMV4 och HTT. Man kan inte heller avgöra om TMV3 eller TMV4 förhåller sig bäst till HTT. Den främsta anledningen till att ingen slutsats kan dras misstänks vara att

undersökningen enbart utfördes på normalhörande och inte personer med

hörselnedsättning. Resultatet från en studie där studiepopulationen bestod av personer med hörselnedsättningar, hade med största sannolikhet uppbringat ett starkare

samband än vad som hittades bland normalhörande. En annan potentiell anledning till svagt samband kan troligtvis vara att det endast deltog 14 personer vid denna

datainsamling, vilket är för få för att kunna dra ett starkare samband. Det hade antagligen krävts fler personer för att få fram ett mer tillförlitligt resultat. Det svaga sambandet kan även ha berott på potentiella felkällor vid andra datainsamlingen, exempelvis fel på utrustningen, eller bero på slumpen.

Som tidigare nämnt utfördes en transkribering av alla orden till dess fonemiska form för att kunna få fram fonemiskt balanserade listor, och hur fonemen var distribuerande i de slutgiltiga listorna presenterades i figur 2.

23

Istället för att följa International Phonetic Alphabet (IPA, 2015)4 _{användes SAMPA, som}

kan ses som en förenkling av IPA. Exempelvis användes ”C” i transkriptionen av ordet ”körkort”, såsom SAMPA anser, istället för / ç / som IPA förespråkar. Att använda IPA istället för SAMPA hade kunnat ge högre kvalitet och tillförlitlighet hos transkriptionen (Raid, 1997).

Men även avvikelser från SAMPAS transkription förekom, som fick kontrolleras för i efterhand. Exempelvis i ord såsom ”ingång”, där ”n g” användes i transkriptionen istället för ”N”. Att dessa fonem missades i sammanställningen kan ha resulterat i att listorna framställdes på ett mindre optimalt sätt. I figur 2 kan man dock se att de fonem som förbisågs, N, C samt S, inte haft en större påverkan på den fonemiska balansen i sin helhet. Få ord innehöll dessa fonem, och alla distribuerades någorlunda balanserat över listorna.

För framtida studier kan en ny, mer precis fonemisk transkription utföras utifrån IPA, för att försäkra sig om att den fonemiska balansen är så optimal som möjligt.

7. Slutsats

Till denna studie togs åtta listor bestående av spondéer fram, som kan användas som testmaterial för HTT-test. De åtta listorna har alla likvärdig svårighetsgrad och är

fonemiskt balanserade. Fler studier behöver utföras för att se om det nya testmaterialet passar för diagnostik.

8. Framtida forskning

Mer forskning kring ämnet är fortfarande nödvändigt, och flera undersökningar krävs för att se om det nya testmaterialet är passande för kliniskt bruk. Framför allt behöver det testas för att veta om det fungerar för personer med hörselnedsättningar. Mer forskning krävs även för att se hur dessa nya framtagna listorna förhåller sig de nuvarande HTT-listorna.

Materialet som skapades för dessa tester laddades upp till Open Science Framework, en öppen programvara för delning av forskningsprojekt. Testmaterialet som togs fram till de båda datainsamlingarna finns tillgängliga där, om de skulle behövas för vidare

forskning inom ämnet (Bilaga 6).

24

9. Referensförteckning

Ahlstedt Åberg, M. (2017). Effekten av att använda tal eller brus och olika metoder för rättning av HINT vid testning av CI-användare. (Masteruppsats, Lund Universitet, Lund). Hämtad från https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8923056

Arlinger, S., Baldurson, G., Hagerman, B., Jauhiainen, T., Laukli, E., & Lind, O. (2007). Hörselmätning. I G, Andersson & S, Arlinger (Red.), Nordisk lärobok i audiologi (1. uppl., s.147-244). Bromma: CA Tegnér.

Borin, L., Forsberg, M., & Roxendal, J. (2012): Korp – the corpus infrastructure of Språkbanken, i Proceedings of LREC 2012. Istanbul: ELRA, pages 474–478.

Case, C., Forsberg, G., & Uppman, A. (2009). Ordfrekvens och ordformer: Analys av samtal mellan barn i åldersgrupperna 5-8 år respektive 9-12 år. (Magisteruppsats, Linköpings Universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin). Från: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A233714&dswid=-4219

Center for open Science. (u.å.). Our Products: OSF. Från: https://cos.io/our-products/osf/

Datainspektionen. (u.å.). Dataskyddsförordningen. Från:

/www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Etikprövningsmyndigheten. (u.å.). Stödmall: forskningspersonsinformation med gdpr. Hämtad från https://etikprovning.se/

Gelfand, S.A. (2016). Essentials of Audiology. (4. uppl). New York: Thieme

Hudgins. CV., Hawkins, J.E., Karlin, J.E., & Stevens, S.S. (1947) The development of recorded auditory tests for measuring hearing loss for speech. Laryngoscope, 57(1), 57-89. doi: 10.1288/00005537-194701000-00005

Hällgren, M., Larsby, B. & Arlinger, S. (2006). A Swedish version of the Hearing In Noise Test (HINT) for measurement of speech recognition. International Journal of Audiology, 45(4), 227-237. doi: 10.1080/14992020500429583

Kiliç, & Ogüt, F. (2004). The effect of the speaker gender on speech intelligibility in normal-hearing subjects with simulated high frequency hearing loss. Revue de laryngologie - otologie - rhinologie. 125(1). 35-38.

25

Lehiste, I., & Peterson, G.E. (1959). Linguistic Considerations in the Study of Speech Intelligibility. The Journal of the Acoustical Society of America 31(3), 280-286. doi: 10.1121/1.1907713

Lidén, G., & Arlinger, S. (1985). Hörselmätningsmetoder. I G, Lidén & S, Arlinger (Red.), Audiologi (2. uppl., s.85-169). Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Martini, A., & Mazzoli, M. (1999). Achievements of the European Working Group on Genetics of Hearing Impairment. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology 49(1), 155–158. doi: 10.1016/s0165-5876(99)00152-4

McArdle, R. & Hnath-Chisolm, T. (2015). Speech Audiometry. I Katz, J. (Red.)

Handbook of Clinical Audiology (7. uppl., 61-75). Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.

Mei, Flinker, Zhu, Cai och Tian (2020) Lateralization in the dichotic listening of tones is influenced by the content of speech. Neuropsychologia. Vol.140, p.107389. doi:

2020.107389

Musiek, F.E., Baran, J.A. & Shinn, J.B. (2011). Disorders of the Auditory System. San Diego: Plural Publishing Inc

Pope, N.G. (2015). How the Time of Day Affects Productivity: Evidence from School Schedules. Review of Economics and Statistics, 98. doi: 10.1162/REST_a_00525

Riad. (1997). Svenskt fonologikompendium. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Schlauch, R.S. & Nelson, P. (2015). Puretone Evaluation. I Katz, J. (Red.) Handbook of Clinical Audiology (7. Uppl., 29-48). Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.

Svenska audiologiska metodboksgruppen. (2004). Metodbok i praktisk hörselmätning (2. uppl.). Bromma: C-A Tegnér.

Svenska Audionomföreningen [SvAf]. (2010). Etisk kod för audionomer. Från: http://www.svaf.nu/wp-content/uploads/2016/02/Etisk-kod-rev-2010-1.pdf

Tye-Murray, N. (2015). Foundations of aural rehabilitation: children, adults, and their family members. (4. uppl.). Stamford, CT: Cengage Learning.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

26

Witte, E., & Köbler, S. (2019). Linguistic Materials and Metrics for the Creation of Well Controlled Swedish Speech Perception Tests. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 62(7), 2280-2294. doi: 10.1044/2019_JSLHR-S-18-0454

Ziegler, J. C., Muneaux, M., & Grainger, J. (2003). Neighborhood effects in auditory word recognition: Phonological competition and orthographic facilitation. Journal of Memory and Language, 48(4), 779–793. doi:10.1016/S0749-596X(03)00006-8

27 10. Bilagor

Bilaga 1

Rättningsmall för datainsamling 1. Se separat bilaga.

Bilaga 2 - Instruktioner Datainsamling 1

Screening-instruktioner

“Du kommer nu få lyssna på toner genom dessa hörlurar. Så fort du hör en ton så vill jag att du ska trycka på denna knapp, även om tonen är svag. Jag kommer börja med att spela upp tonerna på höger öra, sedan gå vidare till vänster. Jag kommer säga till när vi byter öra.”

Instruktioner vid uppspelning av ordlistor

“Du kommer nu få lyssna på ord. Dessa ord är tvåstaviga och kommer variera i styrka, så vissa kommer vara svagare och andra starkare. Din uppgift är att upprepa orden du hör så gott du kan. Om du är osäker kan du självfallet gissa.”

Datainsamling 2

Tonaudiometri-instruktioner

“Du kommer nu få lyssna på toner som är mörka, ljusa, starka och svaga. Det jag vill att du ska göra, är att så fort du hör en ton att trycka på en knapp (ger deltagaren en knapp för höger och en knapp för vänster). Jag vill att du ska trycka på knappen oavsett hur svag tonen är och vi kommer ta ett öra i taget. Jag säger till när vi byter öra.”

Hörtröskel för tal-instruktioner

“Du kommer nu få lyssna på ord. Dessa ord är tvåstaviga t.ex. farmor eller blåbär. Orden som du kommer få höra kommer att bli svagare och svagare. Din uppgift är att upprepa orden du hör. Om du är osäker är det bra att du gissar.”

Bilaga 3 - Ord med respektive fonemiska transkribering

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1FlMwLG2Cqa5VUFxZwU3w6ZzJQtT7dNZ5B DQ4binkCDk/edit?usp=sharing

28 SPONDÉLISTOR

Lista 1 Lista 2 Lista 3 Lista 4

Budskap Barnvakt Livsstil Delge

Dansgolv Slutsålt Avtal Hjärtslag

Enhet Godkänd Barnbok Villkor

Fästman Högljudd Husbil Utsatt

Handduk Farbror Jämlikt Årstid

Heldag Avsnitt Förnamn Livrädd

Hjälpsam Landsväg Nedstämd Kunskap

Husdjur Kylskåp Utskott Livslängd

Inkomst Uttryck Midnatt Klockrent

Inlagd Parkbänk Inställd Noggrann

Jordbruk Inhopp Landslag Grundlag

Kraftfull Tupplur Upprörd Läppstift

Lekfull Blodtryck Spannmål Flickvän

Lätthet Spädbarn Brännboll Maträtt

Matsal Körkort Lärdom Skönhet

Skoltid Bidrag Smakråd Tidskrift

Soffbord Örngott Upptåg Avbröt

Sovrum Domstol Klassrum Kundvagn

Tillgång Glasburk Fritid Avfall

Tilltro Tillsätt Delvis Småkryp

Trådlös Kortspel Halvår Anställd

Tänkbar Fästmö Dumhet Använt

Uppnå Avslut Framgång Hemlös

Utgång Närhet Badhus Uppklädd

Verktyg Motvind Tunnbröd Tandsten

29

Lista 5 Lista 6 Lista 7 Lista 8

Massvis Misstag Baktill Armband

Stadsdel Istid Halsduk Revben

Sparsam Märkbart Sängbord Lastbil

Trötthet Verksam Valfritt Blodprov

Rödlök Fördel Uppstår Brandman

Visdom Tandvård Nyhet Trappsteg

Regnskog Kundtjänst Lekpark Bondgård

Vitlök Myggbett Oklar Grönsak

Storstad Skoskav Grannland Tveksam

Intryck Skonsam Julklapp Snabbmat

Lättläst Världsbild Sårbar Målvakt

Kokbok Inköp Framstå Uppgav

Rundtur Långsam Dansband Trygghet

Bakverk Tacksam Frispark Inslag

Skrivbord Nyfödd Avgjort Leksak

Storhet Utflykt Tidlös Pålägg

Motstånd Välkänd Uppsikt Bostad

Frihet Farmor Fotspår Radhus

Badrum Fördom Önskvärt Ungdom

Framtid Uppdrag Djurpark Insats

Ljusblå Uppväxt Hänsyn Nätverk

Vykort Hållbar Filmjölk Bröstkorg

Plånbok Avsedd Rumsvarmt Måltid

Vänskap Talman Flygplan Gudfar