Örebro Universitet HumUS Historia
Kvinnliga gärningar i en manlig offentlighet
Röda Korsets sociala arbete i Örebro under 1920-talet
Sara Olsson Självständigt arbete i Historia Handledare: Andreaz Fagerberg Vårterminen 2021 Examinator: Peter Andersson
Sammanfattning
Detta arbete undersöker hur Röda Korset i Örebro arbetade med sociala frågor under 1920-talet. Tiden efter första världskriget är intressant just eftersom organisationen nu fick möjlighet att fokusera mer på nationella och lokala frågor. Genom att studera framför allt protokoll och årsredogörelser från verksamheten i Örebro undersöks alltså vilka sociala frågor som organisationen drev, som senare kom att bli mer allmänna välfärdsfrågor. Resultatet kan sägas spegla organisationens grundläggande vård och omsorgsarbete då arbetet lokalt under denna tid bland annat handlade om sjuktransporter på landsbygden, tillgången till
sjukvårdsmaterial i länet och utbildning i sjukvårdskurser för allmänheten. Under 1920-talets senare år blev det sociala arbetet mer inriktat på barn och kvinnor, då exempelvis frågor om förlossningshem, spädbarnsutstyrslar och barnavårdskurser främjades. Organisationen tog också ställning för tandvård till skolbarn, vilket var ett arbete som senare efterträddes av Folktandvården.
Många av dessa sociala frågor associerades ofta med kvinnor vid denna tid, eftersom kvinnor sågs som moderliga och omsorgsfulla. Därför har arbetet även ett genusteoretiskt perspektiv, som syftar till att framhäva vilka olika roller män och kvinnor inom organisationen hade. Här blev det tydligt att samhällets könsnormer i vissa fall återspeglades i organisationen,
exempelvis innehade männen de högsta positionerna – revisorerna i distriktsstyrelsen var alltid män och verksamheten bestod också av en separat kvinnosektion med syfte att arbeta med så kallade kvinnofrågor. Däremot visade materialet också på att kvinnor kunde ta plats, fick ansvara för vissa delar av det sociala arbetet och var dem som utförde en stor del av det sociala arbetet ute i de lokala kretsarna. Begreppet maternalism används i studien för att belysa hur kvinnor kunde ta plats i offentliga sammanhang där kvinnliga egenskaper ansågs tillföra någonting, vilket blir tydligt även inom Röda Korset. I uppsatsens diskussionsdel har jag valt att diskutera detta utifrån olika synvinklar, både hur maternalism kan bidra till att begränsa kvinnors och mäns handlingsområden, samtidigt som det möjliggjorde för kvinnan att synas mer offentligt vilket kan ha varit en viktig förebild för att kvinnor skulle kunna träda in i ännu fler offentliga arenor framöver.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1
BAKGRUND ... 2
TIDIGARE FORSKNING ... 4
ATT ARBETA I EN FRIVILLIG HJÄLPORGANISATION – LOKALT OCH INTERNATIONELLT ... 4
MÄN OCH KVINNOR I OFFENTLIGHET OCH PRIVAT ... 6
KVINNORS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR ... 8
TEORI ... 9
METOD & BEGREPP ... 12
KÄLLMATERIAL & AVGRÄNSNINGAR ... 13
ANALYS ... 15
RÖDA KORSETS SOCIALA ARBETE 1920–1924 ... 15
AKTÖRERNAS ROLLER I ORGANISATIONEN ÅREN 1920–1924 ... 18
RÖDA KORSETS SOCIALA ARBETE 1925–1929 ... 21
AKTÖRERNAS ROLLER I ORGANISATIONEN ÅREN 1925–1929 ... 24
SLUTSATSER ... 28 DISKUSSION ... 29 RELEVANS FÖR LÄRARYRKET ... 31 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 33 OTRYCKTA KÄLLOR ... 33 TRYCKTA KÄLLOR ... 33 LITTERATUR ... 33
Inledning
Sjukvård, utbildning, äldreomsorg och barnomsorg – ja, listan över rättigheter som vi i
Sverige omfattas av idag kan göras lång. Men så här har det givetvis inte alltid sett ut. Landets välfärd har utvecklats och förändrats under 1900-talet i takt med samhällsförändringar och nya synsätt på människor och tillvaron. Inte minst kan vi tänka oss att den allmänna rösträtten förändrat politikens stora frågor och beslut. Eftersom Sverige också haft en stark tradition av folkrörelser och ett betydande föreningsliv har det samtidigt funnits andra sätt, utanför politiken, för befolkningen att kunna engagera och organisera sig för att påverka samhället.
En av dessa organisationer som var stora i Sverige runt sekelskiftet och senare var Röda Korset. Röda Korset är idag världens främsta kris- och katastroforganisation, och är idag, precis som då, beroende av människors frivilliga arbete.1 Denna studie ska undersöka vilka sociala frågor, rörande framför allt vård och omsorg, som Röda Korset i Örebro arbetade med nationellt under 1920-talet. Röda Korsets humanitära och omsorgsfulla inriktning handlar bland annat om människors rätt till vård och liv, vilket samspelar med det samhälle vi har idag. Idén handlar alltså om att belysa ett frivilligt arbete som eventuellt kan ha påverkat, influerat eller åtminstone inspirerat till en grund för den senare framväxten av Sveriges statliga välfärd. Inblicken i Röda Korset som studien medför kommer även att möjliggöra en diskussion kring organisationens aktörer, med fokus på vilka roller och specifika
arbetsuppgifter män och kvinnor verkar ha. Detta ligger i linje med 20-talets
samhällsförändringar där kvinnan får ett starkare tillträde till det offentliga rummet.
Syfte & frågeställningar
Uppsatsens syfte är att undersöka hur Röda Korset arbetade med sociala frågor under 1920-talet i Örebro. Röda Korsets ambition sedan starten år 1865 har varit att tillgodose humanitära behov och att hjälpa människor som är utsatta på olika vis. Vid första världskrigets slut minskade behovet av internationellt hjälparbete, och därmed fanns nu en möjlighet att fokusera mer på det sociala arbetet inom landet. Att Röda Korset blivit en väletablerad organisation, vars medlemmar utgjorde kärnan i själva arbetet, skapade säkerligen goda möjligheter för organisationen och dess medlemmar att nu försöka påverka och utveckla samhället på hemmaplan. Välfärdsfrågor rörande exempelvis sjukvård, barnomsorg och
hygien blev centrala, vilka senare kom att bli mer allmänna samhällsfrågor. Genom att studera organisationen på ett lokalt plan kan en konkret bild av organisationens roll i samhället
synliggöras. Örebro har därmed valts ut delvis på grund av att det finns ett omfattande arkivmaterial kring organisationens Örebroverksamhet bevarat. Samtidigt ligger staden
geografiskt sett nära Sveriges huvudstad där organisationens överstyrelse är stationerad, vilket möjliggör en nära kontakt och därmed en inblick i hur organisationen bedrevs på flera plan.
Förutom att undersöka vilka sociala frågor som verksamheten arbetade med så kommer även aktörerna inom organisationen att belysas. Eftersom socialt arbete ofta associerades med kvinnor på denna tid, så blir en intressant vinkel att synliggöra vilka möjligheter kvinnor och män haft inom organisationen. Kvinnan hade generellt sett ett begränsat inflytande på många andra områden i samhället. Inom frivilliga organisationer hade hon däremot en legitim plats, just på grund av samhällets konstruerade könsnormer som beskrev kvinnor som moderliga och omsorgsfulla. Detta motiverar även arbetets avgränsning till 20-talet än mer.
Kvinnorörelsen var högst aktuell vid denna tid, samtidigt som kvinnor och män tilldelades lika rösträtt.
För att uppnå detta syfte utgår arbetet från två frågeställningar:
- Vilka arbetsområden inom Röda Korset under 1920-talet kan kopplas till områden som senare kom att etableras inom det statliga välfärdssamhället?
- Vilka roller hade män och kvinnor inom organisationens sociala arbete?
Bakgrund
Under 1800-talet upplevde Sverige industrialisering och urbanisering, vilket förändrade landet både socialt och ekonomiskt.2 I början av 1900-talet rapporterades det att människor bodde trångt och smutsigt, dels till följd av att fler arbetade och bodde i städerna, men liknande förhållanden fanns även på landsbygden. Till följd av detta blev bostadspolitiken aktuell, inte minst för att öka människors välfärd.3 Industrialiseringen medförde också exempelvis att fler arbetsplatsolyckor inträffade, vilken var en av många anledningar till att befolkningen slöt
2 Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström (2016), Det svenska samhället 1720–2014: Böndernas och arbetarnas
tid (Studentlitteratur: Stockholm), s. 186.
upp i fackföreningar för att tillsammans kunna påverka sin arbetssituation.4 Detta är bara två exempel på hur ett arbete för Sveriges befolknings välmående kunde gå till på denna tid, både genom statlig reglering, men också med påtryckning av vanliga människor, organiserade i olika folkrörelser.
Många sociala frågor hade tidigare ofta klarats av genom privata initiativ eller ansetts höra till hemmens angelägenhet. De stora samhällsförändringarna ledde alltså till att dessa problem behövde nya lösningar. Det var därför inte ovanligt att den offentliga sektorn samarbetade med enskilda verksamheter när nya lösningar krävdes rörande frågor om exempelvis vård och omsorg.5 Filantropiverksamheten som hade etablerats i Sverige under 1800-talet var en gren i arbetet med sociala frågor.6 Hjälpverksamheterna fokuserade ofta på uppfostring, med tanken att skapa en integrerad och disciplinerad arbetarklass.7 Detta uppfostrande arbete riktade sig ofta mot kvinnor, inte minst för att kvinnorna i sin tur uppfostrade landets kommande
generation, och naturligt blev därför att arbetet till stora delar också drevs av kvinnor. På detta vis blev filantropin en plattform där vissa kvinnor kunde engagera sig och göra nytta av egenskaper som tidigare endast ansetts varit betydelsefulla i hemmen.8
Svenska Röda Korset bildades år 1865 och hade vid 1920-talet alltså en relativt lång erfarenhet av hjälparbete i kris och katastrofer. I och med första världskriget ökade
organisationens aktivitet till följd av antalet krigsdrabbade. Även på hemmaplan engagerade sig den svenska befolkningen i internationella humanitära hjälpinsatser.9 Vid första
världskrigets slut uppkom sedan diskussioner kring organisationens fortsatta verksamhet. Beredskapen och uppslutningen kring organisationen hade varit stor, inte minst bland kvinnor, vilket kan ha varit en anledning till att man såg möjligheter i ett fortsatt arbete med mer
nationell och civil inriktning.10 En av organisationens första nationella satsningar efter kriget blev sjukvården inom landets ödebygder, och i Norrland uppförde Röda Korset tio
4 Henrik Björck (2008), Folkhemsbyggare (Atlantis: Stockholm), s. 56.
5 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 189; Mikael Sjögren (1999), ”Mellan privat och offentligt: Föreningen för
Välgörenhetens Ordnande i Stockholm kring sekelskiftet 1900”, i Tinne Vammen & Monika Janfelt (red.), Den
privat-offentliga gränsen: Det sociala arbetets strategier och aktörer i Norden 1860–1940 (Nordisk Ministerråd:
Köpenhamn), s. 21.
6 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 190. 7 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 191. 8 Ibid.
9 Sten Söderberg (1965), Svenska Röda Korset 1865–1965 – De första 100 åren (Stockholm 1965), s. 195 ff. 10 Gunnar Lorentz (1951), I barmhärtighetens tjänst: En bokfilm om Svenska Röda Korset (Svensk litteratur:
sjukhärbärgen och närmare trettio ödemarkssamariter under de närmsta tre åren.11
Förhoppningen var att stat och kommun skulle stå för en större del av kostnaderna i samband med detta arbete, men så blev inte fallet. Istället fick organisationen själv samla in pengar för kostnaderna, vilket påvisar organisationens stabilitet och förmåga att lösa uppgifter på egen hand.12 Sammantaget verkar organisationen alltså varit väl etablerad över stora geografiska ytor i landet, bestå av många engagerade medlemmar och på så vis ha både ekonomisk och handlingskraftig beredskap för att kunna arbeta, utveckla och förbättra samhället nationellt. Studien tar fäste vid denna bakgrund när den riktar in sig på det lokala sociala arbetet organisationen bedrev i Örebro.
Tidigare forskning
Tidigare forskning rörande Röda Korset behandlar främst organisationens roll och insatser vid olika krig eller katastrofer. Relaterat till detta påvisas också kvinnornas betydande roll, både som sjuksystrar, men också generellt i verksamheten i tider då männen varit ute i krig. Följande avsnitt kommer däremot att presentera forskning som kan bidra till att fördjupa förståelsen och tolkningen av denna uppsats analys och resultat, varvid en stor del av
forskningsläget är genusrelaterad. Avsnittet är indelat i tre längre stycken. Det första stycket ger förklaringar till hur ett arbete i en frivillig hjälporganisation kunde se ut under denna tid och vilka som inkluderades. Vidare framhävs den komplexa relationen mellan offentligt och privat som präglade den sociala arenan vid de valda åren, och kopplingar görs till samhällets könsnormer. Slutligen fördjupas bilden av vilken syn på kvinnor och män som fanns under denna tid, och vilka möjligheter och begränsningar det skapade för könen.
Att arbeta i en frivillig hjälporganisation – lokalt och internationellt
Svenska Röda Korset var en av många organisationer och folkrörelser som svenskarna kunde engagera sig i under denna tid, och ur ett internationellt perspektiv var svenskarna starkt hängivna till volontärarbete.13 Om detta skriver Tommy Lundström, universitetslektor och docent i socialt arbete, i artikeln The state and voluntary social work in Sweden. Innan den allmänna rösträtten infördes i Sverige så kunde ett organisatoriskt deltagande innebära ett sätt att utöva demokrati och vara en möjlighet att vara med och påverka, både inom
11 Lorentz (1951), s. 377. 12 Ibid.
13 Tommy Lundström (1996), ”The state and voluntary social work in Sweden”, Voluntas: International Journal
organisationen men kanske också på ett större samhälleligt plan.14 Lundström påpekar i artikeln att organiserat frivilligt socialt arbete har visat sig haft större inverkan på samhällets utveckling än vad man tidigare trott.15 Det visar på en annan möjlighet för människor att påverka samhället, vilket är inte nog så viktigt i en tid då många människor inte hade särskilt stort politiskt inflytande.
Socialhistorikern Marian Moser Jones ger i artikeln The American Red Cross and Local
Response to the 1918 Influenza Pandemic: A Four-City Case Study en överblick över
organisationens arbete i USA under denna tid. Amerikanska Röda Korset etablerades 1881 och var redan från början, vid sidan av det internationella arbetet, inriktat på nationella kriser och människor i behov av hjälp inom landet.16 Moser Jones beskriver hur organisationens ledning bestod av politiker och militärer, samtidigt som volontärer och filantroper utgjorde organisationens verkliga ledare i det faktiska, vardagliga arbetet.17 Under första världskriget växte den amerikanska organisationen, likt utvecklingen i Sverige, och det var framför allt på grund av en stor kvinnlig uppslutning.18 Organisationens inriktning på vård och omsorg kan generellt sett sägas ha legitimerat kvinnligt deltagande, och könsnormerna – med kvinnan som den omhändertagande modern – bekräftade kvinnans plats inom verksamheten.19 Man kan tänka sig att frivilligt humanitärt hjälparbete inte innehåller några värderingar kring vem som ska få hjälp och vem som kan hjälpa, men Moser Jones visar hur det inom den kvinnliga uppslutningen fanns en tydlig gräns för vilka som faktiskt gavs möjlighet att arbeta socialt inom Röda Korset. Exempelvis avvisades afroamerikanska kvinnor som anmälde sig som frivilliga sjuksköterskor, och fick istället verka som reserver.20 Det var kvinnor från över- och medelklassen som ansågs kunna fostra och föra vidare sina egna värderingar, så att andra människors livsförhållanden skulle förbättras.21 Moser Jones forskning ger ett internationellt perspektiv på Röda Korsets verksamhet, till vilken liknelser eller skillnader med den svenska organisationen kan påvisas.
14 Lundström (1996), s. 125. 15 Ibid.
16 Marian Moser Jones (2010), ”The American Red Cross and Local Resonse to the 1918 Influenza Pandemic: A
Four-City Case Study”, Public Health Reports, Vol. 125, Supplement3, s. 93.
17 Moser Jones (2010), s. 93. 18 Moser Jones (2010), s. 94. 19 Ibid.
20 Moser Jones (2010), s. 95. 21 Moser Jones (2010), s. 94.
Män och kvinnor i offentlighet och privat
Uppsatsen studerar en privat frivillig organisation, men för att kunna dra slutsatser kring hur organisationens arbete med sociala frågor bedrevs och hur aktörernas roller kunde se ut krävs en inblick i den större offentligheten i Sverige. Kjell Östberg, historiker och professor, ger i
Män, kvinnor och kommunalpolitik under mellankrigstiden en bild av hur den politiska arenan
såg ut i Sverige i tiden då även kvinnor officiellt beviljats tillträde. Östberg har studerat lokal socialdemokratisk politik i fyra kommuner, och resultaten antas kunna säga något om hur det politiska landskapet och strukturen såg ut generellt i Sverige.22 Trots kvinnornas officiella tillträde till politiken, i och med den kvinnliga rösträtten, så syns en uppdelning mellan könen och en patriarkal struktur. Kvinnornas representativitet var låg.23 Det var istället vanligare att kvinnor bedrev politik inom kvinnopolitiska organisationer, där de fritt kunde beröra mer vardagliga frågor om exempelvis barn, hälsovård, mödravård och hygien.24 Inom de studerade kommunerna finns ett tydligt mönster att dessa så kallade kvinnofrågor ofta hamnade i
bakgrunden till förmån för andra frågor där männens intresse och expertis låg, exempelvis ekonomifrågor.25 Tydligt blir hur olika samhällsfrågor ses som olika viktiga till följd av ett ojämnställt samhälle där männen ses som överlägsna kvinnorna. Kvinnornas
underrepresentativitet motiverades bland annat med att de var politiskt okunniga, vilket kan ses som ett antydande att de kvinnopolitiska frågorna, där kvinnorna ändå fick ta plats, inte togs på särskilt stort allvar.26 Intressant i denna studie blir att se hur liknande frågor behandlas inom Röda Korset samt vilka möjligheter och begränsningar som fanns för aktörerna där.
Skiljelinjen mellan det offentliga och det frivilliga sociala arbetet var runt sekelskiftet ofta otydlig. Om detta skriver Birgitta Jordansson, filosofie doktor i Historia, i sin artikel Från
arbetsinrättning till pedagogisk institution – en översikt kring skolbarnsomsorg från 1880-tal till 1940-tal.27 Jordansson belyser hur 1800-talets normer och värderingar skapade ett
naturligt område för kvinnor att arbeta med just ”kvinnofrågor” – filantropin. Ur ett genusperspektiv innebar detta att frågor rörande barn och omsorg ansågs ligga nära den
22 Kjell Östberg (1995), ”Män, kvinnor och kommunalpolitik under mellankrigstiden”, i Marja Taussi Sjöberg &
Tinne Vammen (red.), På tröskeln till välfärden (Carlssons Bokförlag: Stockholm), s. 209.
23 Östberg (1995), s. 205.
24 Östberg (1995), s. 204 & s. 216. 25 Östberg (1995), s. 213.
26 Östberg (1995), s. 224.
27 Birgitta Jordansson (1999), ”Från arbetsinrättning till pedagogisk institution – en översikt kring
skolbarnsomsorg från 1880-tal till 1940-tal”, i Tinne Vammen & Monika Janfelt (red.), Den privat-offentliga
privata sfären, hemmet, vilket kopplades till kvinnans plats och expertis.28 Det möjliggjorde alltså för borgerliga kvinnor att engagera sig och arbeta förebyggande med samhällets sociala ordning.29 Det är ytterligare en av Jordanssons poänger. Det var den borgerliga kvinnan, ofta med både ekonomiskt och kulturellt kapital, som berättigades denna plats eftersom hon exempelvis hade möjlighet att fostra unga flickor utefter borgerliga normer och samtidens syn på kvinnans funktion.30 Det sociala frivilliga arbetet var också därmed en klassfråga,
åtminstone under 1800-talet. Den sociala ordningen i samhället skulle upprätthållas med trygga hem och familjer, kvinnans område, samtidigt som industrialiseringen kom att medföra att fler kvinnor arbetade istället för att vara hemma. Därför sågs vissa sociala problem som ett kvinnoansvar, exempelvis fanns en oro över att barn från arbetarfamiljer eller fattiga familjer skulle bli kriminella till följd av frånvarande föräldrar som båda arbetade.31 Mannen stod för det ekonomiska ansvaret, medan kvinnan i familjen ansvarade för uppfostran.32 Återigen uppstod ett område som behövde täckas upp och kvinnor från över- och medelklassen, på grund av rådande normer, besatt den främsta kunskapen.
Den frivilliga hjälpverksamheten kom ofta att handla om ett sorts förebyggande arbete med avsikt att bibehålla social ordning. Jordansson, som i artikeln framför allt fokuserar på skolbarnsomsorg i Stockholm runt sekelskiftet, påvisar hur frivilligt arbete inom området utgjorde en sorts grund för det offentliga att senare bygga vidare på.33 Utöver kontexten som artikeln bidrar med så visar den alltså också på ett exempel när frivilligt socialt arbete kom att påverka offentliga politiska beslut. Liknande sociala frågor är detta arbetes utgångspunkt och det som kommer lyftas fram ur källmaterialet. Artikelns relevans styrks även eftersom ett genusperspektiv används för att förklara relationen mellan det offentliga och det privata sociala arbetet, ett perspektiv som också denna studie tar fäste vid. Jordansson belyser också dåtidens normer och sociala ordning, där mannen ansvarar för ekonomin och kvinnan för uppfostran, vilket denna uppsats ämnar fortsätta att undersöka.
28 Jordansson (1999), s. 68. 29 Jordansson (1999), s. 54. 30 Jordansson (1999), s. 63. 31 Jordansson (1999), s. 50. 32 Jordansson (1999), s. 58. 33 Jordansson (1999), s. 73.
Kvinnors möjligheter och begränsningar
Tidigare forskning kring socialt arbete och kön beskrivs ur flera olika perspektiv av forskaren Laura S. Abrams och professorn Laura Curran i artikeln Between Women: Gender and Social
Work in Historical Perspecitve. Forskarna utgår från begreppet maternalism som en
förklaring till hur amerikanska kvinnor runt sekelskiftet kunde inta en allt större plats i den offentliga sfären.34 Maternalism definieras som en strategi där kvinnor använder sig av rådande konstruerade könsnormer för att poängtera tillgången av deras kvinnliga och moderliga kunskap inom vissa områden.35 Maternalism möjliggjorde på så vis att många kvinnor kunde engagera sig inom socialt arbete som rörde exempelvis barn- och
familjefrågor, vilket var ett sätt att sysselsätta sig utanför hemmet och som därmed också banade mark för kvinnor att så småningom professionalisera sig.36 Samtidigt belyser Abrams och Curran hur denna professionalisering av sociala yrken skett långsamt, och inte alls nått samma status som andra professionaliserade yrken där män dominerar.37 Här syns ett hinder med maternalism. När tillskrivna kvinnliga egenskaper används som ett argument för kvinnor att rättfärdiga sin plats inom vissa områden så understryker man samtidigt dessa områden som just kvinnliga. I ett samhälle där kvinnor, på grund av sitt kön, inte har samma möjligheter som män, kan maternalism därmed skapa en sekundär syn på dessa arbetsområden.
Maternalism kan därför ha motverkat eller åtminstone fördröjt professionaliseringen av sociala yrken.
Ett annat viktigt perspektiv som Abrams och Curran tar upp är hur maternalism reproducerar rådande könsnormer. Eftersom socialt arbete ofta handlar om att hjälpa människor som på något sätt har det svårt så uppstår även en maktaspekt i denna hjälphandling. De kvinnor som kunde utnyttja maternalism, som släpptes in och ansågs kunna bidra med sin kunskap inom det sociala arbetsområdet, var givetvis kvinnor som levde upp till de kvinnliga och moderliga normerna som existerade. Författarna beskriver det som ett arbetssätt som reproducerade medelklassens könsnormer.38 Denna artikel skapar en historisk kontext av hur socialt arbete kan ses ur ett genusperspektiv. Detta arbete kommer också att utgå från begreppet
34 Laura S. Abrams & Laura Curran (2004), ”Between Women: Gender and Social Work in Historical
Perspective”, Social Service Review, Vol. 78, Nr. 3, s. 437.
35 Abrams & Curran (2004), s. 434. 36 Abrams & Curran (2004), s. 437 f. 37 Abrams & Curran (2004), s. 431. 38 Abrams & Curran (2004), s. 437.
maternalism för att studera könsroller inom Röda Korset, men mer om detta i uppsatsens teoridel.
Liknande frågor har diskuterats även i en nordisk kontext av exempelvis Pirjo Markkola, professor i historia, filosofi och litteratur, i artikeln Diakonissan mellan det privata och det
offentliga: Kvinnlig diakoni i Sverige och Finland 1880–1940. Markkola beskriver hur det
under 1920-talet fanns en utbredd könskomplementär människosyn i samhället. Återigen var det begreppet moderlighet som hade en stark genomslagskraft och kvinnans tillskrivna egenskaper ansågs kunna komplettera mannens egenskaper väldigt bra.39 Detta möjliggjorde för kvinnor att kunna påpeka samhällets behov av både manliga och kvinnliga kunskaper. Samtidigt kan ett sådant argument också användas i motsatt riktning och därmed begränsa kvinnor, och män, till att endast kunna röra sig inom områden som stämmer överens med de tillskrivna könsnormerna.40 Markkola beskriver detta som ”kvinnans kall”41 – en idé som kom att prägla kvinnoarbete under stora delar av 1900-talet där kvinnans personliga förutsättningar placerade henne som lämplig inom det sociala arbetet. Ett exempel på ett arbete som länge setts som kvinnans kall är sjuksköterskearbetet. Tydligt blir hur hierarkin mellan män och kvinnor befästs. Markkola uttrycker det sammanfattat som att ”Gärningen var kvinnligt, ordet var manligt”.42 Eftersom detta arbete kommer att fortsätta att studera denna relation mellan manligt och kvinnligt inom en privat organisation där sociala frågor fokuseras, så kan
Markkolas artikel fungera som en inblick i hur denna relation skulle kunna se ut på 1920-talet.
Teori
Uppsatsen har ett genusteoretiskt utgångsläge. Som tidigare nämnt är syftet att undersöka hur organisationen arbetade med sociala frågor, som i dåtidens kontext ofta sågs som
kvinnofrågor. Den genusteoretiska ingången kan därmed synliggöra hur organisationen såg på manligt respektive kvinnligt och då även säga något om större samhällsstrukturer.43 Teorin används ofta i detta syfte, att synliggöra och förstå större genusstrukturer i samhället, vilka
39 Pirjo Markkola (1999), ”Diakonissan mellan det privata och det offentliga: Kvinnlig diakoni i Sverige och
Finland 1880–1940”, i Tinne Vammen & Monika Janfelt (red.), Den privat-offentliga gränsen: Det sociala
arbetets strategier och aktörer i Norden 1860–1940 (Nordisk Ministerråd: Köpenhamn), s. 202.
40 Ibid.
41 Markkola (1999), s. 200. 42 Ibid.
43 Louise Berglund (2015), ”Teori och att formulera en fråga”, i Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns
ofta visar sig ha missgynnat kvinnor på ett eller annat sätt.44 Genus kan därmed också användas som ett sätt att synliggöra relationer och maktrelationer mellan könen, då
perspektivet ämnar belysa hur normer kring det sociala könet är konstruerade av samhället – av såväl kvinnor som män.45
För att undersöka kvinnor och mäns roller och maktrelationer inom organisationen används begreppet Maternalism.46 Maternalism definieras som en ideologi och en strategi som ofta nyttjades av kvinnor för att rättfärdiga sin plats i det offentliga.47 Kvinnors kunskaper om barn, omsorg och vårdnad hade tidigare endast associerats med det privata och hemmet. Nu kunde man, i takt med att samhället förändrades och nya sociala lösningar åberopades, istället påpeka hur dessa egenskaper kunde komma väl till användning även utanför hemmet.48
Begreppet kommer alltså att användas i syfte att upptäcka aspekter av maternalism i materialet, samtidigt som det möjliggör att se även det motsatta, det vill säga kvinnor som handlar utanför den traditionella könsrollen.
Trots att ett genusperspektiv ofta används för att framhäva kvinnorna i historien, så förutsätter teorin att även normer kring manlighet synliggörs.49 Genom att studera könen i relation till varandra, istället för var för sig, kan förståelsen bli mer fullständig.50 Rent språkligt kan man säga att människor definieras lika mycket av vad de inte är som av vad de är och därför avser denna uppsats belysa både manligt och kvinnligt inom organisationen.51 Extra intressant kan detta bli då uppsatsen studerar en av få samhällsarenor på denna tid där kvinnor ansågs ha viktig kunskap och inflytande.52 Att studera könen i relation till varandra bidrar också till att kvinnans historia inkluderas i den stora, kanske redan kända, historien.53 Annars finns risken att man reproducerar maktförhållanden – om kvinnans historia studeras och ses som något separat från all annan historia.54
44 Berglund (2015), s. 96.
45Joan W. Scott (1986), ”Gender: A Useful Category of Historical Analysis”, The American Historical Review,
Vol. 91, nr. 5, s. 1053 & s. 1069; Berglund (2015), s. 96.
46 Abrams & Curran (2004), s. 434. 47 Abrams & Curran (2004), s. 437. 48 Abrams & Curran (2004), s. 435.
49 John Tosh (2011), Historisk teori och metod (Studentlitteratur: Lund), s. 287. 50 Tosh (2011), s. 288; Scott (1986), s. 1054.
51 Tosh (2011), s. 290.
52 Yvonne Hirdman (2001), Genus – om det stabilas föränderliga former (Liber: Malmö), s. 38. 53 Scott (1986), s. 1056.
Med det sagt är det också viktigt att poängtera att det är just kvinnligt och manligt inom organisationen och inom den avgränsade tiden som kommer att presenteras, även om en teori har som syfte att kunna formulera mer generella antaganden.55 Man bör därför ha i åtanke att resultaten i en genusanalys inte på ett enkelt sätt går att överföra till andra situationer eller direkt applicera på andra förhållanden.56 Att utgå från ett genusperspektiv förutsätter också att forskaren regelbundet påminner sig om komplexiteten i människors relationer där flera
maktdimensioner ständigt samspelar.57 Denna studie kommer exempelvis handla om en viss del av samhällets människor – de som hade tid och råd att ägna sig åt frivilligt arbete på denna tid.58 Resultaten kan säga något mer generellt om dåtidens samhälle, samtidigt som det
genusteoretiska perspektivet inte på något sätt rättfärdigar att forskaren drar slutsatser som rör
alla kvinnor eller alla män.59 Förhoppningen är att genusperspektivet i denna studie ska bidra till en rik diskussion kring vilka normer, förväntningar och roller som kan ha funnits på män och kvinnor utifrån organisationens – och samhällets – syn på manligt och kvinnligt.60
Det är också relevant att använda ett teoretiskt begrepp för att besvara undersökningens första frågeställning – vilka arbetsområden inom Röda Korset som kan kopplas till den senare framväxten av välfärdssamhället i Sverige. För att i detta steg identifiera och inkludera alla sociala frågor som på ett allmänt plan rör samhället i stort används begreppet Välfärd. Välfärd är ett mångtydigt ord, som är starkt bundet till ett visst samhälle, situation eller tidsperiod.61 I denna studie används välfärdsbegreppet för att peka ut sociala lösningar som fokuserar på människors olika levnadsvillkor och som därmed försöker möjliggöra för människor i olika situationer att leva ett aktivt och skapande liv i samspel med samhället.62 Människors levnadsnivå påverkas bland annat av komponenter så som hälsa, sysselsättning, ekonomi, arbetsförhållanden och utbildning.63 I en kategorisering av materialet kommer därför Röda
55 Berglund (2015), s. 87. 56 Tosh (2011), s. 294. 57 Tosh (2011), s. 292. 58 Markkola (1999), s. 170. 59 Tosh (2011), s. 294. 60 Berglund (2015), s. 95.
61 Lars-Erik Wolvén (1990), Jakten på det goda livet – om konsten att fånga välfärd och livskvalitet (Rabén &
Sjögren: Stockholm), s. 54; Eva Sandstedt (1986), ”Den svårdefinierade välfärden”, Sociologisk forskning, Vol. 23, nr. 3, s. 6.
62 Wolvén (1990), s. 64. 63 Sandstedt (1986), s. 6.
Korsets arbetsområden som riktar sig mot att förbättra befolkningens välmående att väljas ut för att kunna besvara denna fråga.64
Metod & begrepp
För att besvara uppsatsens frågor kommer en kvalitativ textanalys att genomföras. Metoden innebär ett aktivt och systematiskt arbete med källmaterialet. Relevant material väljs ut och samlas in, läses och tolkas, sorteras och kategoriseras, för att forskaren slutligen ska finna mönster och svar.65 I detta fall kommer alltså det material som diskuterar det sociala arbetet inom Röda Korset att väljas ut, sorteras utifrån olika inriktningar – exempelvis arbete riktat mot landsbygden, arbete riktat mot barn och unga osv – för att skapa ordning i materialet och möjlighet att urskilja mönster. Som nämndes i uppsatsens teoriavsnitt så blir begreppet välfärd ett verktyg som används för att definiera och sortera ut vilka delar av källmaterialet som blir viktiga för att besvara denna uppsats första fråga.66
På samma vis behöver de delar i materialet som rör aktörerna identifieras och väljas ut, för att sedan organiseras och kategoriseras så att mönster och eventuella avvikelser kan synliggöras. Denna del av analysen präglas av ett genusteoretiskt perspektiv, med begreppet maternalism som verktyg för att skapa ett relevant urval över material som berör arbetets andra
frågeställning.67 Framför allt kommer analysen här alltså att försöka finna exempel på hur maternalism kan ha kommit till uttryck inom organisationen, exempelvis om kvinnor (och män) tillskrivs olika arbetsroller utifrån deras kön. Det övergripande genusteoretiska perspektivet syftar också till att belysa hur maktrelationer mellan könen kunde se ut.68
En kvalitativ forskningsinriktning bygger ofta på att forskaren på något sätt tolkar delar av källmaterialet, vilket för tankarna till en subjektiv forskarroll.69 I detta fall vill jag framhålla att det är en bild av verkligheten som analysen ämnar lyfta fram, verkligheten inom Röda
64 Nationalencyklopedins beskrivning av vad begreppet Välfärd ursprungligen avsåg,
<https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/välfärd> (4/5 2021).
65 Simon Lindgren (2014), ”Kvalitativ analys”, i Mikael Hjerm, Simon Lindgren & Marco Nilsson, Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys (Gleerups: Malmö), s. 39; Andreas Fejes & Robert Thornberg (2019),
”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys”, i Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ
analys (Liber: Stockholm), s. 35.
66 Nationalencyklopedins beskrivning av vad begreppet Välfärd ursprungligen avsåg,
<https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/välfärd> (4/5 2021).
67 Abrams & Curran (2004), s. 434. 68 Scott (1986), s. 1053.
Korset under 1920-talet i Örebro. Likt diskussionen i uppsatsens teoridel så kan resultaten förhoppningsvis leda till att generella antaganden kan göras, samtidigt som de framför allt förklarar hur exempelvis maktrelationer mellan könen ser ut inom just den studerade kontexten. De valda teoretiska begreppen kan påverka min förförståelse och därmed min tolkning av källmaterialet. För att inte låta teorierna helt styra analysen kan det vara värdefullt att ibland ta ett steg tillbaka och också utgå från vad materialet faktiskt säger.70 Genom att medvetet utgå från ett abduktivt förhållningssätt kan istället ett samspel mellan de redan kända kunskaperna och nya data få äga rum.71 Tanken är att de valda teorierna ska användas som hjälpmedel för att upptäcka mönster i materialet, men att materialet samtidigt ska få svara för sig. På detta vis kan mer neutralitet skapas, trots att forskaren får en subjektiv roll med tanke på tolkningsarbetet.72
Källmaterial & avgränsningar
Uppsatsen använder sig av tre olika typer av källmaterial. Hos Arkivcentrum i Örebro finns totalt 158 volymer över Röda Korsets Örebrodistrikt. Trots arbetets avgränsning till 1920-talet har inte allt material från de utvalda åren varit möjligt att analysera. Arbetets resultat kommer därför att bli selektivt, det vill säga att en helt sanningsenlig bild av organisationen kommer inte kunna ges i och med att mycket information inte inkluderats. Urvalet av relevant
källmaterial har gjorts dels med syftet att ge en bild av hur organisationens verksamhet såg ut på olika nivåer och från olika perspektiv, dels utefter vad som funnits bevarat i sin helhet.
För att besvara undersökningens första frågeställning rörande Röda Korsets sociala arbete under de valda åren har protokoll från Örebros distriktsstyrelse valts ut. Samtliga protokoll, 62 stycken, från år 1920 till och med år 1930 kommer att studeras. Detta för att få en klar och enhetlig överblick över organisationens fokusområden. Protokollen består både av skrivelser från årsmöten, vilka ofta är sparsamt uttryckta men ger en inblick i organisationens
verksamhet, och utav protokoll från distriktsstyrelsens mindre möten, i vilka mer detaljerad information kring exempelvis diskussioner inkluderas. På så vis kan samtliga protokoll vara en tillgång till arbetet. Protokollen följer också ofta upp tidigare diskuterade angelägenheter, och därför skulle det vara svårt att göra ett urval och endast studera några av protokollen utan
70 Lindgren (2014), s. 67.
71 Fejes & Thornberg (2014), s. 27. 72 Lindgren (2014), s. 39.
att gå miste om betydande information. En svaghet med protokollen skulle kunna vara att de är skrivna av personer med starkt engagemang inom organisationen, varav informationen skulle kunna färgats. Å andra sidan är dessa protokoll inget som publicerades eller kanske över huvud taget lästes av särskilt många, vilket minskar risken för någon slags försköning av organisationens verksamhet. Något som också ökar protokollens trovärdighet är att det, åtminstone enligt vad organisationen själva påstår, alltid fanns en protokolljusterare jämte sekreteraren.
Distriktsstyrelsen i Örebro arbetade direkt under Röda Korsets överstyrelse som var stationerad i Stockholm, varav distriktsstyrelsen kan ses som en mellanhand mellan
överstyrelsen och det lokala arbetet som utfördes av Röda Korsets kretsar. Inom de angivna åren för undersökningen fanns i Örebrodistriktet cirka ett femtontal Röda Kors-kretsar, som alltså bedrev verksamheten och arbetet ute i samhället.73 De ovan nämnda protokollen, distriktsstyrelsens, kompletteras därför med årsredogörelser från Röda Korsets Örebrokrets, eftersom det bidrar med en bild av hur organisationens arbete i vardagen och i samhället verkligen gick till. Detta komplement kan också ge en mer nyanserad bild av hur
organisationens aktörer arbetade, vilket är av stor vikt för min andra frågeställning. Mellan en Röda Korset-krets och en distriktsstyrelse finns en maktdimension gällande både ekonomi, beslutsfattande och arbetsuppgifter, vilket blir intressant att studera ur ett genusperspektiv. Det skulle kunna vara berikande att titta på en krets längre belägen från Örebro, dels för att se hur arbetet i exempelvis en glesbygd kunde gå till, men också för att aktörerna då samtidigt befinner sig längre ifrån varandra geografiskt och antagligen inte har några starka relationer. Inom Örebrokretsen finns exempelvis aktörer som också har inflytande i distriktsstyrelsen. Trots detta har just Örebrokretsen valts ut för studien, till största del för att det var kretsen med mest tillgängligt bevarat källmaterial från perioden. Istället för att studera enskilda protokoll fokuseras här kretsens årsredogörelser under åren 1920–1929, då de ses som en sammanfattning över vad kretsen själv tyckt varit det viktigaste arbetet under varje år.
Ett tredje källmaterial kommer att lyftas in för att ge perspektiv åt arbetets andra
frågeställning. Som tidigare nämnts analyseras protokoll från distriktsstyrelsens årsmöten. Detta är möten där både distriktets styrelse och kretsledamöter samlas för att gå igenom
verksamhetens arbete årsvis. Dessa protokoll är ofta sakliga och sammanfattande, varför ett komplement från Örebro Dagblad kan vara av betydelse. I tidningen publicerades nämligen en kortare artikel varje år efter det hållna årsmötet som vittnar om en del aktiviteter och diskussioner som pågått under mötena, information som inte går att utläsa ur protokollen. Därför kan dessa kortare artiklar bidra med en klarare bild av aktörerna inom organisationen, såsom vilka som tar plats och är mest framträdande. Samtidigt blir denna källa den enda som ger en bild av föreningen från ett utifrånperspektiv – vilket kan vara berikande.
Analys
Kommande avsnitt följer en kronologisk disposition. Analysen delas upp och presenteras i två delar, en för åren 1920–1924 och en för åren 1925–1929. Detta för att läsaren ska kunna ta del av en rimlig mängd information åt gången, samtidigt som en mindre uppdelning årsvis skulle medföra en alltför detaljerad och osammanhängande läsning. Under respektive avsnitt
kommer alltså utvalda exempel från de angivna åren presenteras för att skapa en sammanhängande och sammanfattande överblick. I några enstaka fall kommer denna
uppdelning att brytas, då exempel från ett år kan presenteras på fel ställe, helt enkelt för att det tematiskt passar bättre in i det avsnittet. De två delarna kommer vidare att innehålla separata avsnitt för arbetets två frågeställningar, som förmodligen också stundtals kommer att gå in i varandra. Avsnittet avslutas sedan med en kortare sammanfattning över studiens resultat utifrån arbetets två frågeställningar.
Röda Korsets sociala arbete 1920–1924
Under 1920-talets första år påverkar minnena från första världskriget organisationens arbete i Örebro. Länets krigssjukhus diskuteras. Ett förebyggande arbete pågår genom att man
planerar för beredskap på sjukhusen vid eventuellt behov och inventerar de tillhörande förråden med sjukvårdspersedlar.74 För att organisationen ska kunna leva upp till visionen att finnas på plats vid kriser och katastrofer krävs denna typ av förberedande arbete.75 Andra händelser i samhället som upptog organisationens fokus under denna tid var exempelvis spanska sjukan. Organisationens arbete och åtgärder kring epidemin innefattade bland annat
74 Örebrodistriktet av Svenska Röda Korset, Örebro 1915–1940: A1:1 / Protokoll vid distriktsstyrelsens
sammanträde i Örebro den 23 mars 1920, s. 2 (Arkivcentrum Örebro län). [Kommer hädanefter att förkortas ”Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den xx, s. x (AC Öl).”]
75 Presentation ”Vår historia” på Svenska Röda Korsets hemsida,
förfogande av vårdare och sjukvårdsmaterial, även utanför staden i de mindre kretsarna.76 Här kan man tänka sig att organisationens många kretsar skapar ett kontaktnät som möjliggör ett hjälparbete över en stor geografisk yta. En av organisationens styrkor verkar alltså ligga i att nå ut till många i samhället.
Vid sidan av organisationens krisinriktade arbete syns också i källmaterialet hur mer
långsiktiga och vardagliga samhällsproblem prioriteras. Under 1921 tillsätts exempelvis en ny gren inom Röda Korsets Örebrodistrikt, sektion 4, som ska ansvara för social-hygieniska frågor.77 Vidare nämns inte vad denna sektion direkt ska arbeta med, men man skulle kunna tänka sig att det exempelvis på något sätt handlar om ett förebyggande upplysningsarbete i samhället kring hur god hygien kan motverka spridning av sjukdomar. Ett samhälle där fler kan vara friska, aktiva och må bra för tankarna till att detta kan vara en liten komponent i utvecklingen av ett välfärdssamhälle.78 Längre fram, under år 1925, föreslår sektion 4 att distriktet borde köpa in skriften ”Första hjälpen vid olycksfall m.m.”, vilket kan ses som ett exempel på hur organisationen arbetade med att sprida viktig sjukvårdskunskap i samhället.79
Denna typ av upplysnings- och utbildningsarbete i samhället är ett kommande inslag i organisationens sociala arbete. Nästintill årligen håller Röda Korsets Örebrodistrikt
sjukvårdsutbildningar. Dessa utbildningar äger ofta rum ute i de lokala kretsarna med hjälp av utbildade sjuksköterskor som distriktsstyrelsen till en början betalar för.80 På så vis kan vi tänka oss hur dessa sjukvårdsutbildningar bidrog till att fler i samhället fick grundläggande kunskap inom vård och omsorg, vilket kanske kunde vara avgörande mellan liv och död för dem som bodde på landsbygden och inte alltid hade tillgång till akut vård. Vidare var sjukvården i ödemarksbygderna något som organisationen skulle prioritera, vilket framkommer i ett brev från Röda Korsets överstyrelse som diskuteras under ett möte år 1921.81 Återigen försöker man alltså erbjuda fler människor i samhället tillgång till vård och omsorg.82
76 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 13 mars 1920, s. 1 (AC Öl). 77 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 17 maj 1921, s. 1 (AC Öl). 78 Wolvén (1990), s. 64.
79 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 2 (AC Öl). 80 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 20 februari 1922, s. 1 (AC Öl). 81 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 17 maj 1921, s. 1 (AC Öl). 82 Lorentz (1951), s. 377.
En av organisationens större satsningar under dessa år är så kallade utlåningsdepåer av sjukvårdsmaterial.83 Depåerna ska tillhandahållas av länets kretsar och innehålla exempelvis termometrar, uringlas och lavemangskannor.84 Sjukvårdsmaterialet ska kunna lånas efter anmodan av läkare eller sjuksköterska, men kan ändå ses som en åtgärd för att tillgängliggöra sjukvård till fler i samhället.85 Dessa depåer omnämns årligen i Örebrokretsens
årsredogörelser som en god satsning inom verksamhetens socialt-humanitära arbete.86 År 1925, när utlåningsdepån funnits i två år, nyttjas den exempelvis totalt 127 gånger.87 Vid Örebrokretsens utlåningsdepå finns även spädbarnsutstyrslar, sydda av kretsmedlemmar, vilka har en hög efterfrågan och beskrivs ” […] fylla en verklig och synnerligen behjärtansvärd uppgift”.88 Här påvisas hur det sociala arbetet prioriterar kvinnor och barn.89 Även på landsbygden tycks utlåningsdepåerna vara efterfrågade. År 1924 ansöker exempelvis Kopparbergskretsen om bidrag från distriktsstyrelsen för att kunna ha två utlåningsdepåer, med tanke på det geografiskt stora området kretsen omfattar.90 Detta kan ses
som ett tecken på att folk på landsbygden var i behov av denna tjänst och att Röda Korset därmed var tidigt ute med att prioritera och erbjuda sjukvårdsresurser till dessa områden.
Ett av de tydligaste tecknen på vad organisationens sociala arbete främst skulle fokusera på under dessa år finns dock i ett av distriktsstyrelsens protokoll från år 1921. Där framkommer att vissa kretsstyrelser har efterfrågat riktlinjer för hur deras frivilliga sociala arbete lämpligast bör ta form.91 Distriktsstyrelsen uttalar sig därefter klart och tydligt ” […] att det frivilliga arbetet i socialt-humanitärt syfte bör i första hand omfatta tillverkning av barnpersedlar […] och i andra hand kvinnopersedlar för utlåning vid sjukdom, epidemier eller annan nödställd belägenhet”.92 Citatet ger oss en klar bild över vilka personer i samhället som ska prioriteras i
det sociala arbetet, men kanske också över vilka man ansåg behövde hjälpen och förtjänade den.93
83 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 7 maj 1923, s. 1 (AC Öl). 84 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 7 maj 1923, s. 2 (AC Öl). 85 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 7 maj 1923, s. 2 (AC Öl).
86 Örebrokretsen av Svenska Röda Korset: A2:1 / Årsberättelser 1916–1943 / Årsberättelse från Örebrokretsen
av Svenska Röda Korset för år 1923, s. 2 (Arkivcentrum Örebro län). [Förkortas hädanefter ”Örebrokretsen SRK, A2:1 / Årsberättelse år xx, s. x (AC Öl).”]
87 Örebrokretsen SRK, A2:1 / Årsberättelse år 1925, s. 2 (AC Öl). 88 Örebrokretsen SRK, A2:1 / Årsberättelse år 1925, s. 2 (AC Öl). 89 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 191.
90 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 3 november 1924, s. 1 (AC Öl). 91 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 13 januari 1921, s. 3 (AC Öl). 92 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 13 januari 1921, s. 3–4 (AC Öl). 93 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 191.
Aktörernas roller i organisationen åren 1920–1924
En översikt över organisationens medlemmar under dessa år kan fungera som en god inledning till denna del av arbetet. Distriktsstyrelsen består generellt av både kvinnor och män. Dessa personers titlar vittnar om att det är främst är över- och medelklassen som finns representerad. Här finns exempelvis landshövdingskor och krigsdomare, direktörer,
doktorinnor och polismästare.94 I ett protokoll från 1921 presenteras valda kretsordföranden
för åren 1922–1924 i totalt 14 av länets lokala kretsar. Här framkommer att 12/14
kretsordföranden är kvinnor, vilket kan ställas i relation till att det under 1920-talets första fem år endast var män som ordföranden i distriktsstyrelsen.95 Ett mönster går även att finna i
att det generellt sett är män som representerar Örebrodistriktet vid överstyrelsens årssammanträden i Stockholm. Inte en enda gång vittnar materialet heller om att distriktsstyrelsens revisorer är kvinnor.96 Kanske ansågs ekonomifrågor som en manlig
egenhet.97 Sammantaget tycks det alltså finnas tydliga tankar kring vilka positioner som är
lämpliga för respektive kön inom organisationen.98
Detta förstärks ytterligare av att Örebrodistriktet av Svenska Röda Korset är uppdelat i först tre, senare fyra, olika sektioner som bedriver olika arbetsfrågor. Sektion 1 – sektionen för kvinnofrågor – består endast av kvinnor och har en kvinnlig ordförande.99 Bara faktumet att
det finns en egen sektion för kvinnofrågor bekräftar att det enligt rådande normer fanns tydligt uppdelade manliga och kvinnliga arbetsområden inom organisationen.100 Sektion 2 består å
andra sidan bara av män, och behandlar frågor rörande exempelvis konvalescenthem och distriktets kretsförråd.101 En del information om vad sektion 1 arbetar med framkommer
ibland i materialet. Det är exempelvis sektion 1 som kommer med förslaget om
94 Örebrodistriktet av Svenska Röda Korset, Örebro 1915–1940: A1:1 / Protokoll vid distriktets av Svenska Röda
Korset årssammanträde i Örebro den 13 april 1920, s. 1 (Arkivcentrum Örebro län). [Förkortas hädanefter ”Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll årsmöte Örebrodistriktet den xx, s. x (AC Öl).”]; Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 18 oktober 1921, s. 2–3 (AC Öl).
95 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll årsmöte Örebrodistriktet den 20 april 1921, s. 1 (AC Öl);
Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll vid distriktsstyrelsens och styrelsens i Örebrokretsen gemensamma sammanträde i Örebro den 3 mars 1921, s. 2 (AC Öl); Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 25 april 1924, s. 2 (AC Öl).
96 Exempelvis: Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll årsmöte Örebrodistriktet den 5 april 1924, s. 1 (AC Öl);
Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll årsmöte Örebrodistriktet den 13 april 1923, s. 1 (AC Öl).
97 Östberg (1995), s. 213. 98 Markkola (1999), s. 202.
99 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 17 maj 1921, s. 2 (AC Öl). 100 Jordansson (1999), s. 58.
utlåningsdepåerna med sjukvårdsartiklar.102 Det är också ofta sektion 1 som får ansvara för
kontakt och dialog med kretsarna.103 År 1923 diskuteras hur organisationen, i samband med
årsmötet, borde anordna ett diskussionsmöte för kretsrepresentanterna där aktuella frågor kan tas upp.104 Det blir just sektion 1 som får i ansvar att både planera och leda dessa kommande
möten.105 På detta vis kan vi se hur kvinnorna i organisationens kvinnosektion inkluderas och
till och med får ansvara för vissa egna arbetsområden – men just på den premissen att det ska gälla områden som passar kvinnorna.106
Eftersom några mötesprotokoll från dessa diskussionsmöten – planerade av kvinnorna – inte gått att återfinna i anknytning till övriga protokoll, och därmed kanske inte ansetts tillräckligt viktiga att bevara, så kan kortare notiser från Örebro Dagblad istället ge inblick i vad som pågick under dessa möten. Det första diskussionsmötet hölls år 1924 och organisationen hade bjudit in en gäst ” […] i S.R.K:s sociala verksamhet fullt initierad, nämligen fröken Ingrid Sundström från Stockholm”.107 Detta förstärker antagandet om att kvinnor hade en stark
position inom just det sociala fältet, i och med att Sundström bjöds in som en form av expert i ämnet.108 I artikeln beskrivs hur Sundström såg på organisationens sociala arbete. För att få en
bättre folkhälsa i landet behövde bland annat allmänheten få undervisning i sjukvård och hygien, och utlåningen och uthyrningen av sjukvårdsmaterial var av stor vikt.109 Sundström
poängterar också vikten av att fokusera på barnen, genom att se till att de erhåller föda, kläder och vård.110 Detta är alltså områden som skulle kunna kopplas till dåtidens syn på kvinnors
expertis.111 Efter Sundströms inledningsanförande öppnar mötet upp för diskussion där både
män, men framförallt kvinnor, deltar.112 Värt att tillägga är också att artikelns tillhörande bild
föreställer distriktsstyrelsens ordförande överste H. I. von Dardel. Detta skulle kunna vara av praktiska skäl, men det för också tankarna till hur maktrelationer mellan könen kan ha påverkat, då han i artikeln i övrigt inte uppmärksammas särskilt mycket.113
102 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 7 april 1923, s. 1 (AC Öl).
103 Exempelvis: Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 17 maj 1923, s. 3 (AC Öl). 104 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll årsmöte Örebrodistriktet den 13 april 1923 i Örebro, s. 2 (AC Öl). 105 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 14 december 1923, s. 2 (AC Öl). 106 Markkola (1999), s. 200.
107 Örebro Dagblad, söndagen 7 april 1924, s. 3. 108 Abrams & Curran (2004), s. 434.
109 Örebro Dagblad, söndagen 7 april 1924, s. 3. 110 Örebro Dagblad, söndagen 7 april 1924, s. 3.
111 Abrams & Curran (2004) s. 437 f; Markkola (1999), s. 202. 112 Örebro Dagblad, söndag 7 april 1924, s. 3.
Som synes handlar alltså många av organisationens frågor under denna tid om områden där kvinnan inkluderas till följd av dåtidens syn på kvinnan som moderlig och
omhändertagande.114 Om de högre positionerna inom organisationen dominerades av män så
dominerades åtminstone samma positioner ute i kretsarna av kvinnor, kanske till följd av att det fanns en syn på arbetsuppgifterna inom kretsarna som aningen kvinnliga. I Örebrokretsens årsredogörelser beskrivs återkommande varje år kretsens sömnadsarbete, vilken därmed verkar ha varit en av kretsens huvudsysslor.115 Sömnadsarbetet leddes av kvinnor och fokus
låg på att fylla på både kretsens förråd över sjukvårdsmaterial, samtidigt som man tillverkade väldigt många spädbarnsutstyrslar.116 I ett möte år 1925 diskuterar distriktsstyrelsen en
inkommen skrivelse från just Örebrokretsen som behöver en ny kretsordförande.117 Där
framkommer att ”Styrelsen inom kretsen hade bemödat sig att finna lämplig kvinnlig person, som vore villig att åtaga sig uppdraget, men förgäves”118 och distriktsstyrelsen föreslog då
istället att tillsätta direktör G. Tidholm uppdraget. Protokollet följs sedan av en längre diskussion där distriktsstyrelsens vice ordförande Carl von Koch motsatte sig detta med argumentet att ” […] det syntes honom principiellt oriktigt, att kretsstyrelsernas ordförande voro män, utan borde kretsarna på denna plats representeras av kvinnor, då ju hela det grundläggande arbetet för Röda Korsets verksamhet fullgjordes inom kretsarna av kvinnor”.119 Precis som i USA verkar alltså organisationens ledning bestå av människor
tillhörande högre samhällsklasser, medan det grundläggande arbetet ute i kretsarna till stor del utfördes av frivilliga kvinnor.120 Von Koch ifrågasätter sedan hur det i en stad stor som
Örebro inte kan gå att finna en kvalificerad kvinna för uppdraget.121 De två citaten bidrar med
mycket information kring synen på män och kvinnor. Kvinnor verkar ha en given plats som ordföranden i de mindre kretsarna, men endast kvalificerade kvinnor, som tycks vara svåra att finna. Detta för tankarna till att det kanske bara är en viss typ av kvinna som faktiskt kunde ta mycket plats inom denna arena.122 När en sådan kvinna inte hittas så faller platsen istället till
114 Jordansson (1999), s. 68; Abrams & Curran (2004), s. 437.
115 Exempelvis: Örebrokretsen SRK, A2:1 / Årsberättelse år 1920, s. 1 (AC Öl); Örebrokretsen SRK, A2:1 /
Årsberättelse år 1924, s. 1 (AC Öl).
116 Örebrokretsen SRK, A2:1 / Årsberättelse år 1923, s. 1 (AC Öl).
117 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 2–3 (AC Öl). 118 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 2 (AC Öl). 119 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 3 (AC Öl). 120 Moser Jones (2010), s. 93.
121 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 3 (AC Öl). 122 Abrams & Curran (2004), s. 437.
en man, som då alltså kvalificerar sig bättre än de flesta andra kvinnor. Detta bekräftas med att Tidholm slutligen tilldelas platsen som kretsordförande ändå.123
Den ovan nämnda diskussionen sticker ut i materialet genom att det är en mans lämplighet som ordförande som ifrågasätts, vilket kan vara ett tecken på att även könsnormerna
ifrågasätts. En liknande situation går att finna år 1921. Inom distriktsstyrelsen diskuteras då en fråga om hur de manliga frivilliga sjukvårdstrupperna kunde komma att bli tillgängliga för sjukbärartjänst i fredstid inom vissa bärstationer i landet.124 Organisationens vice ordförande
kommer då med förslaget att bärstationernas personal, sjukvårdsbärarna, även borde omfatta kvinnor.125 Förslaget godkänns inte, men yttrandet kan ändå ses som ett exempel på hur en
man ifrågasätter dåtidens normer kring manligt och kvinnligt, vilket är något
anmärkningsvärt. Det blir också tydligt att normerna begränsar vad kvinnor och män kan syssla med.126 Att förslaget inte godkänns stärker därför tanken att maternalism, att anspela på
de kvinnliga normerna, var det mest effektiva sättet för kvinnor att få tillträde till olika arenor.127
Röda Korsets sociala arbete 1925–1929
Många av organisationens tidigare fokusområden fullföljs givetvis även under andra halvan av 1920-talet. Distriktsstyrelsen ger bidrag för att vissa av länets utlåningsdepåer ska kunna fyllas upp och fortsätta vara i bruk.128 De tidigare utbildningskurserna i sjukvård fortskrider även under dessa år, om än med lite nytt fokus. Inom Örebrokretsen planeras exempelvis en kombinerad sjukvårds- och barnavårdskurs.129 En tidskrift för barnavård och ungdomsskydd köps in och delas ut till kretsarna.130 Röda Korsets överstyrelse delar ut upplysningsskriften ”Allt för barnet”, och på Örebrodistriktets årsmöte år 1928 hålls ett föredrag om ”Aktuella sjukvårds- och uppfostringsfrågor inom Röda Korsets program”.131 I samarbete med Svenska Barnavårdsförbundet hålls även demonstrationskurser i barnavård, i vilka Svenska
123 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 3 (AC Öl). 124 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 3 (AC Öl). 125 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 3 (AC Öl). 126 Markkola (1999), s. 202.
127 Abrams & Curran (2004), s. 437.
128 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1925, s. 1 (AC Öl). 129 Örebrokretsen SRK, A2:1 / Årsberättelse år 1925, s. 2 (AC Öl).
130 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 7 juni 1926, s. 1 (AC Öl). 131 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 28 februari 1928, s. 6 (AC Öl).;
Barnavårdsförbundet erbjöd sig att fritt erhålla kursledarinnor.132 Allt detta säger tydligt att stort fokus verkar ligga på barn och uppfostran, som i det långa loppet kanske egentligen handlar om vilket samhälle och vilka samhällsmedborgare man vill skapa.133 Man kan också uppmärksamma att detta är ett exempel då kvinnor erbjuder sitt frivilliga deltagande,
kursledarinnorna, trots att barnfrågor verkar vara något som nu ändå prioriteras inom
organisationen. Kanske var detta en strategi för kvinnor att ta sig utanför hemmen och att över huvud taget få visa upp sin kunskap. Detta skulle kunna tyda på en sorts maternalism.134 Att erbjuda sina tjänster utan ersättning kan ha handlat om att försöka få in en fot, för att påvisa sin relevans och expertis, för att sedan eventuellt kunna etablera sig på området.135
En utredning för att få ett större bidrag från överstyrelsen beskrivs noggrant i vissa av distriktsstyrelsens protokoll. Överstyrelsen meddelar år 1926 att distriktet kan erhålla detta större bidrag om de motiverar vad de vill göra med pengarna samt vilka kostnader som i så fall skulle behöva täckas.136 En längre diskussion kring detta beskrivs, varav direktör Gregor Tidholm föreslår en sjuktransportbil till landsbygden omkring Örebro, som ska kunna transportera svårt sjuka till länslasarettet.137 Styrelsens ordförande lyfter istället fram att ett förlossningshem kan vara lämpligt, inte minst för att väcka intresse för denna gren av social verksamhet inom distriktet.138 I följande diskussion framkommer att ”herrar Hagstrand, Sahlin och von Koch uttalat sig för det förstnämnda förslaget”.139 Vidare går det att tydligt följa arbetet med denna ambulansbil i protokollen. Kretsarna hjälper till och samlar in ytterligare pengar som behövs. Kretsarnas intresse för frågan beskrivs som starkt och varmt, särskilt i de mer avlägset belägna kretsarna som antagligen är i störst behov av ambulansbilen.140 Redan under samma år, 1926, beskrivs hur ambulansbilen är efterfrågad.141 Följande år, 1927, beskrivs hur efterfrågan ständigt ökar.142 Slutligen beskriver organisationen år 1929 att Röda Korsets då tre ambulansbilar i länet inte räcker till, varav man diskuterar om sjuktransporter på landsbygden möjligen kunde äga rum med särskilt apterade personbilar också.143 Återigen
132 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 27 maj 1926, s. 4 (AC Öl). 133 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 191.
134 Abrams & Curran (2004), s. 434. 135 Abrams & Curran (2004), s. 437 f.
136 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 12 januari 1926, s. 2 (AC Öl). 137 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 12 januari 1926, s. 2 (AC Öl). 138 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 12 januari 1926, s. 2 (AC Öl). 139 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 12 januari 1926, s. 2 (AC Öl). 140 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 18 mars 1926, s. 1 (AC Öl). 141 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 27 maj 1926, s. 1 (AC Öl). 142 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll årsmöte Örebrodistriktet den 2 april 1927, s. 2 (AC Öl). 143 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 14 september 1929, s. 4 (AC Öl).
visar detta på organisationens arbete för att möjliggöra sjukvårdstjänster för alla människor, och att arbetet ständigt handlar om att utvecklas för att bli ännu bättre.144
År 1926 dyker frågor rörande tandvård upp i protokollen. Första gången frågan nämns är det som ett förslag från friherrinnan G. Hamilton om att tandvården borde ingå i verksamhetens social-hygieniska arbete.145 Frågan bordlägges, men tas upp igen år 1928 då styrelsen får ett erbjudande från landstinget om att samarbeta för att upprätta tandkliniker på vissa platser inom länet.146 Man diskuterar även möjligheten att bidra med pengar till Hällefors kommun för tandläkarutrustning för att etablera tandvård för skolbarn.147 Detta blir ett tydligt exempel på hur offentlig och privata verksamheter samarbetar med vissa sociala frågor.148
Organisationen, med sitt breda kontaktnät, har sedan möjlighet att jämföra offerter för att köpa in billiga tandborstar att dela ut i kretsarna.149 Även Röda Korsets överstyrelse är
engagerad i tandvårdsfrågan. Ett cirkulär från överstyrelsen – ”Tandvård och folkhälsa” – ska skickas ut via distriktsstyrelsen och kretsarna, med förhoppningen att nå alla svenska hem.150 Överstyrelsen skriver i samband med detta att ”distrikt- och kretsstyrelser för detta ändamål ville söka intressera läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor samt andra personer, som kunde antagas förstå och inse den stora såväl humanitära som nationalekonomiska betydelsen av folkhälsans höjande i landet”.151 Detta verkar alltså vara ett område där Röda Korset är tidigt ute, i och med att man måste försöka få andra att inse vikten av tandvården. Tandvårdsfrågan är också intressant eftersom det är ett område där Röda Korsets arbete lägger grunden för den allmänna Folktandvården som etableras i Sverige på 1930-talet.152
Allmänna folkbad är också ett framträdande område inom organisationens sociala arbete. Till en början utreds frågan om möjlighet att etablera folkbad i mindre samhällen. Man påpekar också att det från Röda Korsets sida borde ” […] ägnas en livlig uppmärksamhet åt denna folkhygieniska angelägenhet, ej minst för att bibringa hos allmänheten en riktig uppfattning om de återkommande badens vikt och betydelse för folkhälsan och hygienen”.153 På distriktets
144 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 189.
145 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 3 februari 1926, s. 3. (AC Öl). 146 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1928, s. 1–2 (AC Öl). 147 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 6 februari 1928, s. 1–2 (AC Öl). 148 Hedenborg & Kvarnström (2016), s. 190.; Jordansson (1999), s. 73.
149 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 3 mars 1928, s. 1 (AC Öl).;
Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 11 maj 1928, s. 3 (AC Öl).
150 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 13 juni 1929, s. 7 (AC Öl). 151 Örebrodistriktet SRK, A1:1 / Protokoll sammanträde d-styrelsen den 13 juni 1929, s. 7 (AC Öl). 152 Lorentz (1951), s. 383 f.
