Påverkar ålder och kön mönster i
vårmigration hos snösparv
(Plectrophenax nivalis)?
Annakarin Angermund
Student
Examensarbete i ”Naturguidning” 15 HP Avseende högskoleexamen
Rapporten godkänd: 7 juni 2017 Handledare: Tomas Brodin
Abstract
Do age and sex affect patterns in spring migration for snow buntings (Plectrophenax Nivalis)?
Annakarin Angermund
In many bird species protandry is a common pattern during their spring migration, allegedly this pattern is also present for the passerine species snow buntings (Plectrophenax nivalis). During their spring migration males tends to arrive 3-4 weeks before the arrival of females at the breeding grounds. In this study I have examined if this pattern is reflected in their spring migration as well if there is a differential timing between the age classes for males. I also examined if there is a connection between wingspan and arrival time at Umeå delta for each sex and between the sexes. To make this study possible I captured and banded snow buntings during spring at Umedeltat field station and combined my data with 2012’s data of banded snow buntings from the same station. There was a significant difference in mean capture dates between males and females, with males arriving 1.6 days earlier. There was also a significant difference in mean capture dates between older and younger males, older males arriving 2.7 days earlier. When I examined the wingspan for the sexes I looked at it for each year. During 2017 there was a trend for females that those with longer wingspan arrived earlier than females with shorter wingspan. During 2012 there was a significant correlation; females with longer wingspan arrived earlier than those females with shorter wingspan. There was no correlation between males each year. I also found that in 2017 the mean captures dates for males was later than in 2012. In contrast mean capture dates for females was earlier 2017 than in 2012. My data strongly indicate that protandry is present in snow buntings as well as wingspan may have greater importance for females during their migration than males.
Key words: Snow bunting, spring migration, differential timing age and sex, passerine, banding, plectrophenax nivalis
Förord
Denna uppsatts är en högskoleuppsatts skriven vid Umeå universitet våren 2017. För att genomföra arbetet har jag varit beroende av utomstående personer vilket jag vill utrycka min tacksamhet till.
Jag vill tacka Erik Andersson som tagit sig tid att lära upp mig i ringmärkning och gjort det möjligt för mig att ringmärka under Umedeltats Fältstations licens i Umeå deltat. Erik har delat med sig av hans kunskap, gett mig ovärderlig vägledning under ringmärkningen och infångningen av snösparv. Jag vill även tacka de personer som har delat med sig av deras erfarenhet vid ringmärkning.
Sist men inte minst vill jag tacka Tomas Brodin för hans handledning under arbetet. Utan honom skulle detta arbete aldrig genomförts.
Innehållsförteckning
1. Inledning
... 11.1 Inledning och Bakgrund
... 11.2
Ekologi
... 21.3
Syfte och frågeställning
... 22. Material och metod
... 32.1 Områdesbeskrivning
... 32.2
Fångstmetod
... 32.3
Analys och metodik
... 33. Resultat
... 44. Diskussion
... 64.1
Problematik
... 81
1. Inledning
1.1 Inledning och bakgrund
Flyttfåglar eller så kallade migrerande fåglar är fågelarter som varje år flyttar mellan olika geografiska områden.Dessa migrationsmönster är ett resultat av en optimering av
födotillgång och reproduktionsframgång.För långflyttande fåglar är fenologin i flyttningen särskilt viktig eftersom de måste avgöra när flyttningen skall påbörjas för att anlända till häckningsområden då förhållandena är optimala för reproduktion (Gienapp och Charmatier 2014).
Migrerande fåglar brukar delas in i långflyttare och kortflyttare. Flyttningen är en regelbunden riktad rörelse till häckningsområdena under våren och därefter till övervintringsområdena under hösten. Termerna lång- och kortflyttare är översiktliga begrepp som inte stämmer in på alla flyttfåglar. Kortflyttare migrerar normalt sätt kortare sträckor och deras flyttningsbenägenhet styrs av lokala väderförhållanden. Långflyttare migrerar längre sträckor mellan häcknings- och övervintringsområden. För att hinna fram i tid måste de påbörja flyttningen tidigare och deras flyttningsbenägenhet styrs därför av dagslängden (Minelli, Ruffo och Bologna 1982). Vårmigrationen hos kortflyttare till/genom Sverige sker oftast vid månadsskiftet mars/april. Under hösten migrerar dessa endast så långt söderut att de klarar övervintringen. Långflyttare, som ofta är insektsätare, återkommer ofta till Sverige under maj månad. Under höstflyttningen kan de flytta ända till söder om Sahara i Afrika (Naturhistoriska riksmuseet 2016).
Hos migrerande fåglar finns det även arter som uppvisar skillnader i migrationsmönster mellan könen. Inom djurekologi finns det ett begrepp som heter protandri vilket hos fåglar främst syftar på skillnader mellan och inom könen vad gäller deras ankomst till
häckningsområdena. För migrerande fåglar finns det ett flertal olika hypoteser för att
förklara protandri. De två vanligaste hypoteserna är ”Rank advantage hypothesis” och ”Mate opportunity hypothesis” (Morbey och Ydenberg 2001).
”Rank advantage hypothesis” innebär ett selektionstryck att komma tidigare än andra individer av samma kön för att kunna ”lägga beslag” på de bästa reviren så att deras häckningsframgång skall optimeras även under stränga väderförhållanden under
häckningsperioden (Morbey och Ydenberg 2001). De individer som har bäst förutsättning att komma tidigare bör därmed vara de individer som är större (= har bättre fysiologisk
kondition) (Ketterson och Nolan 1976,1979, refererad i, Stewart, Francis och Massey 2002). ”Mate oppertunity hypothesis” är ett selektionstryck för hanar att anlända tidigare än honor för att på så sätt maximera sin reproduktionsframgång (Morbey och Ydenberg 2001). En faktor som kan förklara detta beteende är exempelvis att de dominanta hanarna anländer tidigare för att de motat bort de underordnade könet från de nordligare
övervintringsområden, vilket i sin tur bör leda till att de har en kortare sträcka till
häckningsområdena (Ketterson 1979, Ketterson och Nolan 1979, refererad i, Stewart, Francis och Massey 2002). En annan förklaring kan vara att det dominanta könet väljer habitat med bättre födotillgång än de underordnade könet, vilket kan leda till att det underordnade könet får sämre fysiologisk kondition och därför migrerar senare (Marra, Hobson och Holmes 1998). Hypotesen förutsätter att tidigt anlända hanar får befrukta fler honor (Morbey och Ydenberg 2001).
I dagsläget är det fortfarande oklart vilka och hur stor inverkan de olika mekanismerna som ligger bakom protandri har i förhållande till varandra (Schmaljohann m.fl. 2015). Stewart, Francis och Massey (2002) skriver i sin artikel att det finns många studier om protandri hos fåglar men det finns desto färre studier på tidsskillnaderna mellan åldersklasserna inom
2
vardera kön under just vårmigrationen. Studier som undersöker hur fåglars ålder påverkar migrationsmönster under våren är därför mycket angelägna.
Ett exempel på detta är dock en studie av Stewart, Francis och Massey (2002) där de undersökte hur kön och ålder påverkar tidsskillnader under vårmigrationen hos tättingar, dessa studier har gjorts på ringmärkta tättingar mellan år 1984-1998 på Long point Bird observatory i Canada. Deras resultat visade att skillnader i genomsnittliga fångstdatumen för hanar i de olika åldersklasserna var signifikant större hos hanar än hos honor. De äldre hanarna fångades genomsnittligt 3,5 dagar tidigare än yngre hanar medan äldre honor fångades genomsnittligt 1,5 dagar tidigare än yngre honor. Hos hanar visade 16 av totalt 20 tättingarter på en signifikant skillnad mellan åldersklasser i genomsnittligt fångstdatum och hos honor visade 8 av totalt 12 tättingarter på en signifikant skillnad i genomsnittligt
fångstdatum mellan åldersklasserna. Deras resultat kan enligt dem tolkas som att tidsskillnader under vårmigrationen mellan åldersklasser varierar stort hos tättingar.
1.2 Ekologi
Snösparven (Plectrophenax nivalis) är en cirkumpolärt förekommande arktisk häckande fågel som har den nordligaste utbredningen av alla tättingar och är den näst största sparven i västra palearktisk. De är migrerande eller partiell migrerande och flyttar både nattetid och dagtid. Snösparven övervintrar i tempererade områden på norra halvklotet (Cramp, Stanley och Perrins 1994) och använder sig av en inre magnetisk kompass under både vår-och höstmigrationen (Sandberg och Petterson 1996). Häckningsområdena förekommer från södra Skottland till Grönland, Kanada, Alaska och norra Ryssland. De områdena med de största populationerna är norra Skandinavien, Grönland, Svalbard, arktiska delarna av Ryssland och det nordligaste delarna av Nord Amerika. Snösparven är en av de större tättingarna där både storlek och fjäderdräkt skiljer sig mellan könen beroende på årstid (Cramp, Stanley och Perrins 1994). Snösparven förekommer nästan uteslutande som flyttfågel i Sverige. Under både höst och vår migrerar de grönländska snösparvarna över nordligaste Fennoskandia till Rysslands stäpper (Svensson 2009). Var snösparvarna som häckar i den svenska fjällkedjan övervintrar vet man ännu mycket lite om (pers. kom. Tomas Brodin).
Protandri beskrivs vara en vanlig ekologisk företeelse hos snösparven, hanar anländer till häckningsområdena ungefär 3-4 veckor före honor (del Hoyo, Elliot och Christie 2011). Anledningen till att hanar anländer till häckningsområdena tidigare än honor tros bero på att snösparven bygger sina bon i håligheter i berg eller ihåligheter i marken. Detta gör att
konkurrensen om de bästa reviren är hög hos arten. Hanar anländer generellt till de arktiska häckningsområdena tidigt i april, på vissa av dessa platser kan temperaturen sjunka till låga -30 °C. Fördelen att anlända tidigt för att få de bästa reviren kan potentiellt bli väldigt
energikrävande och livsfarligt för de tidigt anlända på grund av risken för hårt väder (Montgomerie och Lyon 2011). Detta betyder att bara hanar med tillräckligt god fysik överlever kostnaderna att anlända tidigt på våren till häckningsplatserna (Kokko 1999). Honor anländer några veckor senare då vädret är mer gynnsamt (Montgomerie och Lyon 2011). De honor som anländer senare kan då alltså flyga omkring och bedöma hanarnas revir innan de bestämmer sig för att välja en hane, en typ av sexuell selektion. Klassiska exempel på sexuell selektion är exempelvis då honor väljer hanar utifrån yttre attribut, boplats och födotillgångar (Smith och Smith 2009).
1.3 Syfte och frågeställningar
Jag valde att genomföra en studie med inriktning mot snösparven vårmigration och hur den påverkas av ålder och kön. Syftet med min studie är att undersöka timing och tidsskillnad i olika åldersklasser-och kön under vårmigrationen genom att fånga och ringmärka
snösparvar. Jag har även använt mig av 2012 års ringmärkningsdata från Umedeltat fältstation.
3
Fångas hanar tidigare under vårmigrationen än honor?
Är det någon tidsskillnad mellan äldre hanfåglar och yngre hanfåglar under deras vårmigration under fångst i Umeå deltat?
Finns det något samband mellan vinglängd och fångstdatum hos könen?
2. Material och metod
Materialet till min undersökning har insamlats genom fångst och ringmärkning av snösparv våren 2017 mellan perioden 22/3 – 9/4. Jag fångade och ringmärkte sammanlagt 142 snösparvar. Dessutom har jag använt mig av ringmärkningsdata av 226 snösparvar under 2012 från Umedeltats fältstation som insamlades mellan 9/4 – 22/4. Vid ringmärkningen gjordes under båda åren mätningar på vinglängd- och vikt. Rådata från dessa
ringmärkningar finns inte med som bilagor men går att få tillgång till vid efterfrågan. Jag använde mig av Svenssons (1992) bedömningskriterier av ålder och kön vid
ringmärkningen jag gjorde 2017. Vid ringmärkning fäster man en aluminium ring på fågelns ben som har ett unikt serienummer samt tar vikt, mäter vinglängd, ålder- och köns
klassificerar fågeln via fjäderdräkt. Detta gör man i syfte för att studera fåglar närmare, exempelvis populationsstorlek, förflyttningar/migration och livslängd. När jag ringmärkte 2017 använde jag åldersklasserna 1 (tvååriga hanar) och 3 (hanar tre år eller äldre). Honor är grupperade i endast en åldersklass bägge åren. För år 2012 finns det tre åldersklasser hos hanar, 1, 2 och 3. Här motsvarar åldersklass 1 upp till tvååriga hanar (20), åldersklass 2 av hanar 2 år eller äldre, det vill säga, hanar som ej var möjliga att åldersbestämma (2+) och åldersklass 3 av hanar 3 år eller äldre (3+).
2.1 Områdesbeskrivning
Under 2012 och 2017 infångades snösparvar på två platser, Stöcke och Degernässlätten. Infångningsplatsen i Stöcke är beläget vid Stöcke Åkeri AB (63044’15.0”N, 20014’01.1””E
koordinater enligt WGS84). Med tillåtelse av markägarna fick nät sättas upp. Nätets placering låg i kanten av en åker i linje med ett utgrävt dike vilket går parallellt med hela åkern. På åkern samlades stora mängder av vårmigrerande fåglar, främst sångsvan och olika arter av gäss.
Infångningsplatsen vid södra Degernässlätten ligger även den belägen vid en åkerkant i linje med ett dike. Degernässlätten är ett fågelskyddsområde som förr varit våtmarker men har dikats ut. Idag är området skyddat av två skyddsformer, dels som naturreservat dels och natura 2000-område sedan 2008 respektive 2007. Här samlas stora flockar med bland annat sångsvan, gäss och tranor (Länsstyrelsen u.å).
(63°45'49.1"N 20°15'51.1" koordinater enligt WGS 84).
2.2 Fångstmetod
Jag har använt mig av klassiska whoosh-nät (Sutherland, Newton och Green 2004), där nätets storlek är ca 4 x 10 m. En blandning av havre, korn och solrosfrön lades ut framför näten samt en mp3spelare med sång av snösparv användes för att locka till fåglar.
2.3
Analys och metodik av materialJag har normaliserat mina data för år 2017 och 2012 för att kontrollera för
mellanårsvariationer under vårmigrationen. De första fåglarna som fångats har tilldelats fångstdag 1 och så vidare. Det statistiska programmet jag använt för att utföra statistiska tester är ”IBM SPSS statistics 23”. Mitt material visade sig vara normalfördelat efter analys av skewness och kurtotis.
4
Eftersom materialet var normalfördelat har jag använt mig av GLM (General Linear Model) för att analyser om det finns något samband mellan kön, år, interaktionen kön och år och ankomstdag. GLM är förenklat uttryckt en linjär ANOVA-regression.
För att analysera ålder hos hanar påverkar medelfångstdag använde jag en ANOVA-test. Vid signifikanta skillnader använde jag mig av Tukey post-hoc test för att se var de påvisade skillnaderna förelåg.
Jag har även undersökt om det fanns något samband mellan vinglängd och ankomstdag hos vardera kön. För detta använde jag Pearson Correlation test.
3. Resultat
Eftersom jag normaliserat det data jag använder, för att kontrollera för mellanårsvariation, kunde jag använda data från både 2012 och 2017 i samma analys.
Denna analys visar att medelfångstdag för hanar var tidigare än medelfångstdag för honor (♂:
𝑥
̅ = 9,47, +/- SE = 0,359, ♀:𝑥̅
= 11,12, +/- SE = 0,297). Denna skillnad visade sig, efter statistisk analys, vara signifikant, (GLM: F= 7,461, P = 0,007). Detta innebär att hanar kom genomsnittligt ≈ 1,6 dagar före honor (figur 1).Figur 1. Genomsnittlig standardiserad ankomstdag 2012 och 2017 sammanslaget för hanar och honor.
GLM-testen analyserar även om det föreligger någon skillnad mellan honor och hanars ankomst mellan de båda åren. Resultaten från denna analys visade att det föreligger ett negativt samband mellan medelfångstdag och år för hanar, det vill säga år 2017 kommer
5
hanarna senare än år 2012 (2017:
𝑥
̅ = 10,26, +/- SE = 0,381, 2012:𝑥̅
= 8,73, +/- SE = 0,587, GLM: F= 11,938, P = 0,001).Analysen visar även att det föreligger ett positivt samband mellan medelfångstdag och år för honor, det vill säga att år 2017 kommer honorna tidigare än 2012 (2017:
𝑥
̅ = 9,92, +/- SE = 0,592, 2012:𝑥̅
= 11,66, +/- SE = 0,330, GLM: F= 11,938, P = 0,001).Det innebär också att år 2017 kommer honor och hanar ungefär vid samma medelfångstdag, däremot kommer hanarna tidigare än honorna 2012 vad gäller medelfångstdag (figur 2).
Figur 2. Interaktionen av medelfångsdag mellan kön och år.
Jag har även analyserat om det föreligger någon skillnad i medelfångstdag mellan hanar av olika åldersklasser i det sammanslagna materialet. Denna analys visar att det finns en signifikant skillnad i medelfångstdag mellan åldersklasser hos hanar (ANOVA: F=6,599, P=0,002). För att analysera var denna skillnad finns gjorde jag en post-hoc test (Tukey HSD). Denna test visade att det finns en signifikant skillnad mellan åldersklass 3+ (äldre hanar) och åldersklass 20 (hanar yngre än två år) (3+:
𝑥
̅ = 7,90, 20:𝑥̅
= 10,57, +/- SE = 0,742, P= 0,001). Detta innebär att äldre hanar kom genomsnittligt ≈ 2,7 dagar före yngre hanar. Däremot fanns det ingen skillnad mellan hanar 2+ och de övriga åldersklasserna av hanar (P>0,05) (se figur 1). Förtydligande av medelfångstdag för kön och åldersklasser från båda åren illustreras i figur 3.6
Figur 3. Medelankomstdag 2017och 2012 för hanar och honor.
Slutligen undersökte jag ifall vinglängd är viktigt för när en snösparv anländer till Umedeltat under våren. Vid test av om honor och hanar skiljer sig åt i vinglängd vid ankomst 2017 påvisade testen ingen skillnad (P > 0,05) (ANOVA). Vid test av endast honor och ankomst vid Umedeltat 2017 påvisades en trend till, en negativ korrelation, det vill säga att honor med korta vingar har en tendens att komma senare än de honor med längre vinglängd som kommer tidigare(P = 0,066; Pearson Correlation). När jag utförde samma test för endast hanars vinglängd och ankomst 2017 påvisades ingen signifikant korrelation
(P > 0,05; Pearson Correlation).
Samma tester gjordes även för 2012. Det finns ingen signifikant skillnad mellan vinglängd för hanar och honor i ankomst (P > 0,05) (ANOVA). Vid test av endast honors vinglängd och ankomst vid Umedeltat 2012 visade testet en signifikant skillnad (P=0,022), det vill säga en negativ korrelation. Honor som anländer tidigare har signifikant längre vingar än honor som kommer senare. Vid test av ifall vinglängd påverkar hanars ankomst 2012 finns det ingen signifikant skillnad (P > 0,05). Det vill säga att det finns ingen skillnad i vinglängd hos hanar som anländer tidigare än de som anländer senare.
4. Diskussion
Jag har undersökt fenologin hos snösparvens vårmigration 2017 i Umedeltat samt använt mig av ringmärkningsdata från Umedeltats fältstation våren 2012. En av mina
frågeställningar om det finns tendenser till protandri även under snösparvens vårmigration förbi Umedeltat. Protandri, i detta fall att hanar påbörjar vårmigrationen och anländer till häckningsområdet före honor, är dokumenterat hos snösparv tidigare (Newton 2008, del Hoyo, Elliot och Perrins 2011). Det som driver vissa hanar att komma tidigare till häckplatsen före andra hanar är att konkurrensen är stor vad beträffar parnings- och
reproduktionsframgång. De som kommer tidigare har en konkurrensfördel i detta avseende (del Hoyo, Elliot och Perrins 2011). Mina data visar att det finns en skillnad i fångstdatum mellan honor och hanar, genomsnittligt fångades hanar ungefär 1,6 dag tidigare än honor. Genomsnittligt fångstdatum för båda könen varierade mellan 2012 och 2017. Detta indikerar att mellanårsvariationen i ankomstdatum förekommer, förmodligen beroende på
väderförhållanden. Det visar även att protandri under vårmigrationen förekommer men hur tydligt det är varierar för olika år hos snösparven. Tidigare fenologistudier som utförts om snösparvens migration under tidig vår visade att äldre hanar föregick både honor och alla övriga åldersklasser med genomsnittligt 6 dagar vilket påvisar måttlig protandri under migrationen. Under senare delen av deras fångstperiod under vårmigrationen påvisades ingen protandri, variationen i ankomstdatum var stor mellan kön och år under åren (McKinnon m.fl. 2016). Deras data påvisade även att hanar börjar sin migration ungefär 5 dagar före honor men att det varierade mycket från år till år. Enligt Kokko m.fl. (2006) kan protandri minska hos en fågelart om honor har, sett över tid, fått bättre överlevnad och/eller är i bättre kondition inför vårmigrationen. Ifall detta är fallet för snösparven kanske
7
av migrationsfenologi är startdatum för migrationen, antal stopp och samt hastigheten som hålls under flygningen. Dessa faktorer spelar troligtvis även roll för ankomst till
häckningsområden för bägge könen (Mckinnon m.fl. 2016).
En annan orsak som kan ha betydelse för när fåglar anländer till rast- och häckplatser är ålder. I min studie påvisades en signifikant skillnad mellan äldre och yngre hanar vad gäller ankomstdatum (figur 1). Att äldre hanar hos snösparven påbörjar sin migration tidigare skulle kunna förklaras av att snösparvens äldre hanar övervintrar närmare
häckningsområden (Newton 2008), det vill säga att de har kortare sträcka att migrera och på så vis anländer till Umedeltat före yngre hanar. Varför äldre hanar i större utsträckning övervintrar i nordligare områden än yngre kan bero att mer aggressiva och dominanta hanar, som nämndes i inledningen, motar bort de underordnade hanarna därifrån (Ketterson och Nolan 1976,1979, refererad i, Stewart, Francis och Massey 2002). Detta är en form av intrasexuell konkurrens (Smith och Smith 2009).
Förutom föregående förklaring kan även andra faktorer bidra till skillnader i migration inom olika åldersklasser av hanar. Exempelvis om konkurrensen om revir är hög vid tidig ankomst på häckningsområden ger det möjligtvis en så liten fördel att det inte är värt energikostnaden att ankomma tidigt för yngre hanar. Det på grund av att de troligen ändå inte skulle ha energiresurserna att konkurrera om de bättre reviren (Hill 1989). Dessutom som nämnts tidigare så innebär tidig ankomst risk att utsättas för hårda väderförhållanden och brist på födotillgångar (Stewart, Francis och Massey 2002). Enligt Marra och Holmes (2001) som har studerat den amerikanska rödstjärtade skogssångare (Setophaga ruticilla
)
så kan dominanta vuxna fåglar av endera kön, inte bara tillgodogöra sig ensamrätten till de bästaövervintringsområdena utan även de bästa födotillångarna i dessa områden, vilket innebär att de uppnår bättre kondition än andra individer av samma art och kan flytta ifrån
övervintringsområdena tidigare än dessa.
Studier som gjorts på underarter av stenskvätta i Europa, varav den nordligare underarten av stenskvätta (även kallad grönländska stenskvättan (Oenanthe. o. leucorhoa)) häckar från Island till Kanada medan nominatrasen (Oenanthe oenanthe) i Europa inte korsar något större hav, visade att underarten som måste korsa nord-atlanten hade en signifikant högre grad av protandri än nominatrasen. Dessutom fanns det en korrelation mellan protandri och åldersklasser där äldre hanar föregick yngre hanar. Det visades även att nominatrasen inte övervintrande närmare häckningsplatserna och/eller flög snabbare än den andra underarten. Detta tyder på att ålder kan vara en potentiell faktor som påverkar vilken grad av protandri som förekommer men även att de kan skilja sig mellan nominatras- och underarter i samma taxa (Schmaljohann m.fl. 2015). Mycket av de studier jag läst om snösparven och använt mig av i min rapport är ifrån Kanada. Baserat på detta tycker jag det vore väldigt intressant att göra fortsätta studier på protandri hos snösparven i Europa, samt dess underarter, för att jämföra dessa data och data från Nord Amerikas snösparvar med varandra och se om och/eller vilka skillnader som förekommer.
Ytterligare en faktor som kan spela in när det gäller ankomstdatum under vårmigrationen är hur fort individen kan flyga. Det har visat sig att individer med längre vingar ofta kan flyga snabbare än kortvingande individer. Generellt hos migrerande fåglar så ger längre vingar en mer effektiv flygning och det kostar dem mindre energiförbrukning (Norberg 1995).
Mina resultat visade att det inte fanns någon signifikant korrelation mellan hanars vinglängd och ankomst varken år 2017 eller 2012. Detta betyder att vinglängd inte spelar någon större roll för deras migrationshastighet, i alla fall inte såhär tidigt i migrationen. Mer undersökning senare under migrationen eller fångst vid ankomsten på häckningsområden skulle behöva göras. Eftersom äldre hanar fångades tidigare än yngre hanar spekulerar jag i ifall andra faktorer, såsom erfarenhet och dominans spelar större roll vid migration hos hanar. Hos honor fick jag år 2017 en trend till att honor med längre vinglängd fångades tidigare än honor med kortare vinglängd medan det år 2012 fanns en negativ korrelation, det vill säga att honor med längre vinglängd hade tidigare ankomst än honor med kortare vinglängd. Detta innebär
8
att det definitivt finns ett samband mellan vinglängd och ankomst hos honor. Enligt
McKinnon m.fl. (2016) tenderar hanar att starta migrationen 5 dagar tidigare än honor och att hanar även gör totalt färre stopp under migrationen. De visade även att honor flög totalt snabbare än hanar. Utifrån detta och mina data med avseende av honors vinglängd och ankomst kan man dra slutsatsen att snösparvens honor kanske inte utsätts för lika starka drivkrafter, som exempelvis selektionstryck, som hanar under vårmigrationen. Istället verkar morfologi och fysiologi viktig för honor. Dock är detta endast spekulationer då jag i mina data endast har honor i en åldersklass. Det skulle varit intressant att se om det finns ett möjligt samband mellan vinglängd och ålder hos honor i mina data.
Sammanfattningsvis visar mina data att det finns en indikation att det förekommer protandri hos snösparv och att vinglängden har större betydelse för honor än för hanar.
4.1 Problematik
Jag har under ringmärkningen stött på problem gällande åldersklassning av honor. Initialt löd den andra frågeställningen att jag även skulle undersöka ifall det finns en tidsskillnad mellan honors ankomst i relation till ålder. Problemet som uppstod är på grund av att enligt Svenssons (1992) identifikationsangivelser blir övervägande antalet honor kategoriserade till juvenila. I samråd med min handledare Tomas Brodin valde jag därför att bortse från
honornas ålder då identifikationen av deras ålder kan innehålla felaktigheter. I en artikel skriven av Rae och Marquiss (2001) framkommer det även där att enligt Svenssons (1992) kriterier blir snösparvs honor uteslutande bestämde som juvenila. I framtida studier rekommenderar jag användning av andra kriterier för åldersklassning av honor bör följas.
5. Referenser
Gienapp, P och Charmatier, A. 2013. Climate change and timing of avian breeding and migration: evolutionary versus plastic changes. Evolutionary Applications 7: 15-28. doi: 10.1111/eva.12126
Cramp, Stanley och Perrins C.M. (red). 1994. Handbook of the Birds of Europe the Middle
East and North Africa.Vol IX.Oxford university press.
Del Hoyo, J. Elliot, A och Christie, D.A. (red) 2011. Handbook of the Birds of the World. Vol. 16. Tanagers to New World Blackbirds. Barcelona: Lynx Edicions.
Flyttfåglar.2016. Naturhistoriska Riksmusuet.
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/faglar/vanligafaglar/flyttfaglar.5
773.html (Hämtad 2017-05-03)
Hill, G.H. 1989. Late spring arrival and dull nuptial plumage: aggression avoidance by yearling males?. Animal Behaviour 37: 665-673
Ketterson, E.D. Nolan V, JR. 1976. Geographic variation and its climatic correlates in the sex ratio of eastern-wintering Dark-eyed Juncos (Junco Hyemalis Hyemalis). Ecology 57: 679-693.
Ketterson, E.D. 1979. Aggressive Behavior in Wintering Dark-eyed Juncos: Determinants of Dominance and their possible relation to geographic variation in sex ratio. The Wilson
Bulletin 91: 371-383.
Ketterson, E.D. Nolan, V, JR. 1979. Season, Annual and Geographic variation and its climatic correlates in the sex ratio of eastern-wintering Dark-eyed Juncos. The Auk 96: 532-536. Kokko, H. 1999. Competition for early arrival in migratory birds. Journal of Animal
Ecology 68: 940–950. doi:10.1046/j.1365-2656.1999.00343.x
Kokko, H. Gunnarsson, T.G. Morrell, L.J. Gill, J.A. 2006. Why do female migratory birds arrive later than males?. Journal of Animal Ecology 75. Pages 1293-1303.
Marra, P.P. Hobson, K.A. och Holmes, R.T. 1998. Linking winter and summer events in a migratory bird by using stable-carbon isotopes. Science 228: 1884-1886.doi: 10.1126/science.282.5395.1884
9
Marra, P.P. och Holmes RT. 2001. Consequences of dominance-mediated habitat segregation in American Redstarts during nonbreeding season. The Auk 118: 90-104. doi:
10.1642/0004-8038(2001)118[0092:CODMHS]2.0.CO;2
McKinnon, E.A. Macdonalt, C.M. Gilchrist, H.G. och Love, O.P. 2016. Spring and fall
migration phenology of an Arctic-breeding passerine. Journal of ornithology 157: 681-693. doi: 10.1007/s10336-016-1333-7
Minelli, A. Ruffo, S. och Bologna, G. (red). 1982. Fåglar 1. Djurens underbara värld. Verona: Arnoldo Mondadori Editore S.p.A.
Montgomerie, R. Lyon B. Snow Bunting, Plectrophenax nivalis. The cornell lab of ornithology. 2011.
https://birdsna.org/Species-Account/bna/species/198/articles/introduction?__hstc=75100365.80cd55f0c5b9bc0d afb95dd0d52497ba.1494327683829.1494327683829.1495107956211.2&__hssc=75100 365.1.1495107956211&__hsfp=4078375367#_ga=2.120715725.415941949.1495107954
-897946714.1494327682 (hämtad 2017-05-18)
Morbey, Y.E. och Ydenberg, R.C. 2001. Protandrous arrival timing to breeding areas: a review. Ecology Letters 4: 663-673. doi: 10.1046/j.1461-0248.2001.00265.x Newton, Ian. 2008. The migration ecology of birds. Elsevier Science, 425-430. E-book. Norberg, U.M. 1995. Wing design and migratory flight. Israel Journal of Zoology 41:
297-305. wos:A1995TC62400009
Sandberg, R. och Petterson J. 1996. Magnetic orientation of snow buntings (Plectrophenax nivalis), a species breeding in the arctic:Passage migration through temperate zone areas. Journal of experimental biology 199:1899-1905.
Schmaljohann, H. Meier, C. Arlt, D. Bairlein, F. Van Oosten, H. Morbey, Y.E. Åkesson, S. Buchmann, M. Chernetstov, N. Desaever, R. Elliot, J. Hellström, M. Liechti, F. López, A. Middleton, J. Ottosson, S. Pärt, T. Spina, F. och Eikenaar, C. 2015. Procimate causes of avian protandri differ between subspecies with contrasting migration challenges.
Behavioral Ecology 27: 321-331. doi: 10.1093/beheco/arv160
Smith, T.M. och Smith, R.L. 2009. Elements of Ecology. 7.uppl. Pearson International Edition.
Stewart, R.M.L. Francis, C.M. och Massey, C. 2002. Age-related differential timing of spring migration within sexes of passerines. Wilson Bull 114: 264-271
http://www.bsc-eoc.org/download/migrationtiming.pdf (hämtad 2017-04-24)
Sutherland, W.J. Newton, I. och Green, R. 2004. Bird Ecology and Conservation. A handbook
of techniques. Oxford university press. E-bok.
Svensson, L. 1992. Identification Guide to European Passerines. 4. Uppl. British trust for Ornithology.
Svensson, L. Mullarney, K. och Zetterstrom, D. 2009. Fågelguiden – Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. 1.uppl. Bonnier Fakta.
Brodin, Tomas; forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. 2017. Rae, R. och Marquiss, M. 2001. Ageing and sexing of snow buntings wintering on the
10
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) 901 87 Umeå, Sweden
Telefon 090-786 50 00 Texttelefon 090-786 59 00
