Säker vård genom god handhygien : En empirisk kvantitativ studie av sjuksköterskans följsamhet till handhygien

Säker vård genom god

handhygien

-

En empirisk kvantitativ studie av

sjuksköterskans följsamhet till

handhygien

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Agneta Johansson & Pernilla Virtanen HANDLEDARE: Dan Malm

Sammanfattning

Bakgrund

Kunskapen om att vården orsakar skador har ökat men behöver ständigt förbättras. God tillämpning av handhygien ökar förutsättningarna för säker vård. Handhygienen är den viktigaste faktorn för att minska smittspridning.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är vanligaste vårdskadan i Sverige och utgör hot mot patientsäkerheten. VRI medför onödigt lidande hos dem som drabbas samt utgör betydande kostnad på 6,5 miljarder kronor varje år för hälso- och sjukvården. Belastningen på sjukvården ökar också p.g.a. VRI då det medför 750 000 extra vårddagar per år.

Syfte

Att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård.

Metod

Studien är gjord utifrån kvantitativ retrospektiv ansats med deskriptiv statistisk design. Deskriptiva data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA) och sammanställts och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Observationer av sjuksköterskors följsamhet till handsprit före och efter patientkontakt har sammanställts och analyserats. Sammanställning av antalet VRI har sammanställts och jämförts med följsamheten till handsprit före och efter patientkontakt, under samma tidsperiod.

Resultat

Resultatet visar att sjuksköterskornas följsamhet till handhygien på de medicinska akutvårdsavdelningarna som granskats är högre än genomsnittet i Sverige samt att högst följsamhet till handhygien är efter patientkontakt. Resultatet visar att andelen patienter med VRI på de granskade medicinska akutvårdsavdelningarna är lägre än genomsnittet i Sverige.

Slutsats

Utbildning och återkommande hygienkampanjer ökar följsamheten och medvetenheten hos vårdpersonal. Genom ökad kunskap om smittspridning och följsamhet till handhygien skapas förutsättningar för säker vård.

Nyckelord: Handhygien, omvårdnadsansvar, patientsäkerhet, sjuksköterska,

Safe care through good hand hygiene

-an empirical quantitative study of nurses' compliance with hand hygiene.

Summary

Background

The knowledge, that healthcare causes injuries, has increased, but needs to be constantly improved. A good application of hand hygiene increases the conditions for safe care.

Hand hygiene is one of the most important factors in reducing the spread of infection. Healthcare related infections are the most common health related injury in Sweden and are a threat to patient safety. It causes unnecessary suffering for those affected and represents a significant cost of 6.5 billion each year for the society and increased pressure on healthcare through 750,000 extra days of care in hospitals.

Objective

The purpose was to describe the nurse`s adherence to hand hygiene in order to perform safe care in medical emergency care.

Method

The study is based on a quantitative retrospective approach with a descriptive statistical design. Descriptive data has been retrieved from the Measurement and Analysis (MOA) register and compiled and analysed in the SPSS statistics program. Observations of nursing adherence to hand disinfection before and after patient contact have been compiled and analysed. A compilation of the registered healthcare related infections has been compiled and compared with the nurse`s adherence to hand disinfections before and after patient contact, during the same time period.

Results

The result shows that the step with the highest degree of compliance with hand hygiene is after patient contact. The nurses' adherence to hand hygiene in the medical emergency services we reviewed is higher than the average in Sweden and the result shows that the proportion of patients with VRI in the examined medical emergency services is lower than the average in Sweden.

Summary

Training and recurrent hygiene campaigns increase the compliance and awareness of healthcare professionals. Increased knowledge of compliance with hand hygiene and the spread of infection creates conditions for safe care.

Keywords: Hand hygiene, healthcare related infection, nurse, nursing responsibility,

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Vårdhygien ... 2

Basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ... 2

Vårdrelaterad infektion ... 3

Följsamhet till riktlinjer ... 3

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar och medicinsk akutvård ... 4

Patientsäkerhet och säker vård ... 4

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Design... 5

Urval och datainsamling... 5

Hygienobservatörer ... 5

Tillvägagångsätt av hygienobservatörer ... 6

Mätning av vårdrelaterade infektioner ... 6

Dataanalys ... 6

Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Användning av handsprit vid patientkontakt ... 8

Antal observationer av följsamhet till handhygien ...10

VRI på medicinsk akutvårdsavdelning ...11

Diskussion ... 12

Slutsatser ... 16

Referenser ... 17

1

Inledning

Sjuksköterskans roll är viktig för patientsäkerheten och utgör en betydande del av arbetskraften i svensk vård (Kirwan, Matthews & Scott, 2013; Ridelberg, Roback, & Nilsen, 2014). Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att arbeta för säker vård (Hälso och sjukvårdslagen, 2017:30). Ur ett säkerhetsperspektiv ska sjuksköterskan följa rutiner samt utföra kontinuerligt förbättringsarbete. Sjuksköterskan ska i arbetet kring patienten använda sig av standardiserade arbetsmetoder samt göra riskbedömningar för att förebygga vårdskador, exempelvis vårdrelaterade infektioner VRI (Cornenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan i Sverige samt medför onödigt lidande för patienter som drabbas och betydande kostnad för hälso- och sjukvården (Folkhälsomyndigheten, 2017; Sveriges kommuner och landsting, 2017). Varje år utförs punktprevalensmätningar (PPM) av vårdrelaterade infektioner och hur basala hygienrutiner efterföljs i Sverige (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018b; Sveriges Kommuner och Landsting, 2018c). Resultat från 2017 års punktprevalensmätning visade att 65 000 patienter drabbades av VRI. Kostnaden för fler vårddagar på grund av VRI beräknas till 6,5 miljarder kronor vilket utgör 10% av kostnaden för somatisk sjukvård. Uppemot 1/3 av dessa infektioner hade kunnat förebyggas (SKL, 2017). Idag finns inget gemensamt nationellt förhållningssätt till hur de basala hygienrutinerna ska mätas eller följas upp. Socialstyrelsen ställer krav på verksamheterna att det ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Handhygien är den viktigaste komponenten vid prevention för att förhindra smittspridning på sjukhus (Pittet et al., 2006; Mestre et al., 2012; Allegranzi et al., 2013). Det är betydelsefullt för sjuksköterskor att ha kunskap om och förståelse för betydelsen av god handhygien för att arbetet som utförs ska vara patientsäkert.

2

Bakgrund

Vårdhygien

I mitten av 1800-talet gjorde handhygienen framsteg där doktor Ignaz Semmelweis (1818–1865) var föregångare. Han såg sambandet mellan ökad dödlighet hos nyförlösta kvinnor och dålig handhygien. Dr Semmelweis implementerade klortvätt av händerna vilket minskade dödligheten (Pittet, et al., 2006; Ericson, Ericson, & Kan, 2018). Florence Nightingale (1820–1910) har betytt mycket för vårdhygien. Omkring år 1850 bekämpade Nightingale sårinfektioner genom renlighet. Hennes sätt att arbeta kan liknas med hur vi idag bekämpar vårdrelaterade infektioner. Nightingale ansåg att det var viktigt att sjuksköterskan har rena kläder, god hygien och utför regelbunden handhygien med tvål och vatten för att inte sprida smitta vidare (Ericson et al., 2018). Personal som arbetar inom vård och omsorg är skyldiga att följa författningarna i basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10). Syftet med basala hygienrutiner är att förhindra och förebygga spridningen av mikroorganismer från personal till patient, mellan patienter samt mellan patient till personal (SOSFS 2015:10). Vården ska vara av god hygienisk standard (HSL 2017:30). Under 1900-talet gjordes stora förbättringar inom vårdhygien, men det dröjde till 1980-talet innan de första internationella riktlinjerna om handhygien publicerades (World Health Organization, 2009).

Basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården

Grundförutsättningen till att utföra god handhygien är tillgången av handdesinfektionsmedel och tvättställ i anslutning till patienten. Arbetsgivaren har ansvaret för rätt utformning av lokalerna (HSL 2017:30; Chatfield, Nolan, Crawford, & Hallam, 2017). Om händerna kontaminerats med smuts eller om sjuksköterskan varit i kontakt med diarré eller kräkning ska händerna tvättas med flytande tvål och vatten (SOSFS 2015:10). Rätt utförd handdesinfektion ska utföras med alkoholbaserat eller något annat godkänt medel med motsvarande effekt. Vid handdesinfektion hälls 2–4 ml handdesinfektionsmedel i kupad hand och gnids och roteras sedan in överallt på händerna. Handflatorna gnids först in sedan handryggarna, fingertopparna, runt alla fingrar, i tumgreppen och sist underarmarna. Huden ska gnidas till dess att den känns torr, cirka 20–30 sekunder (SOSFS 2015:10; Folkhälsomyndigheten, 2014).

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) ska handdesinfektionen av händerna utföras: innan patientkontakt, efter patientkontakt, innan rent och aseptiskt arbete, efter orent arbete samt efter kontakt med patientens närmiljö. Naglarna ska vara kortklippta utan nagellack samt ej vara gjorda av konstgjort material. Händerna och underarmar ska vara fria från smycken, förband, stödskenor eller liknande (SOSFS 2015:10). Betydelsen av hur viktigt det är att handdesinfektion utförs med rätt teknik kan styrkas av Kapil, Bhavsar och Madan (2015) studie som visar att personal som utförde handdesinfektionen med rätt teknik reducerade bakterierna på händerna med 90 procent. Vidare ska handskar som är avsedda för engångsbruk användas när risken för kontaminering av kroppsvätskor finns. Användandet av handskar ersätter dock inte kravet av god handhygien (SOSFS 2015:10). Fuller et al., (2011) beskriver att följsamheten till handdesinfektion blir signifikant lägre vid användande av handskar. Enligt socialstyrelsens riktlinjer (SOSFS 2015:10) ska arbetsdräktens ärmar sluta ovanför armbågarna och får endast användas på arbetet. Riskerar arbetsdräkten även att kontamineras av kroppsvätska eller annat biologiskt material, under vård och

3

omsorgsarbetet, ska plastförkläde användas. Arbetskläderna ska bytas dagligen eller om de blivit kontaminerade. Långt hår och skägg ska vara uppsatt (SOSFS 2015:10).

Vårdrelaterad infektion

VRI är infektion som uppkommer hos en individ under slutenvård eller öppenvård till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad (SKL, 2018a).

Vanligaste sättet att drabbas av VRI är via direkt eller indirekt kontaktsmitta. God handhygien är den viktigaste åtgärden och effektivaste måttet vid prevention av VRI (SKL, 2017; Allegranzi et al., 2013; Mernelius., 2013). Enligt Kapil et al., (2015) studie framkom att vårdpersonal hade olika kolonier av bakterier på händerna. God handhygien kan förebygga VRI samt öka patientsäkerheten och liv kan räddas (Pittet, et al., 2006; Mestre et al., 2012; Kapil et al., 2015). Vid patientnära arbete är risken stor att händerna kontamineras och vikten av god handhygien är betydelsefull samt utgör skydd mot smittspridning i vården (Allegranzi et al., 2013; Pineles et al, 2017). De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är lunginflammation, urinvägsinfektion samt infektioner i hud och mjukdelar. Dessa utgör över hälften av infektionerna som identifierats vid de årliga punktprevalensmätningarna d.v.s. mätning av VRI och följsamhet till handhygien (SKL, 2017). Uppkomsten av VRI är komplex. Förutom handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel påverkas uppkomsten av VRI av hur urinkatetrar hanteras, immobilitet, medicinsk status, vårdtiden samt antibiotikaanvändning (SKL, 2017).

Följsamhet till riktlinjer

Socialstyrelsens (2018) nationella riktlinjer verkar som stöd för vårdpersonal och bidrar till att stärka patientens rätt till att få en värdig, god och säker vård. Riktlinjerna är framtagna efter aktuell och evidensbaserad forskning (Socialstyrelsen, 2018). Kliniska riktlinjer är baserade på evidens som är utarbetade av experter inom omvårdnad. Evidensbaserade riktlinjer och vårdprogram kan vara nationella, regionala eller lokala och är viktiga arbetsredskap för sjuksköterskan i omvårdnaden (Cronenwett et al., 2007). Riktlinjer är inga lagar utan evidensbaserad instruktion om hur personal ska arbeta säkert inom vården. Det är viktigt att sjuksköterskan följer lagar och riktlinjer för att kunna bidra till patientsäkerheten. Då sjuksköterskan är följsam och arbetar efter uppdaterade riktlinjer och evidens, förbättras kvaliteten av vården kring patienten och lidandet minskar (Cronenwett et al., 2007; Nilsson Kajermo, Johansson & Wallin, 2014).

Vårdlidande skapar negativa konsekvenser för patienters hälsa och välbefinnande (Berglund, Westin, Svanström & Sundler, 2012) När patienter drabbas av en vårdskada, finns det oftast flera bakomliggande orsaker där brister i organisationen kan vara en bidragande orsak. Andra möjliga orsaker är dåligt fungerande rutiner, felaktig handhavande av material, dålig följsamhet till riktlinjer, trasig teknikskutrustning, brister i information och kommunikation (Kirwan et al., 2013; Accardi et al., 2017). Hälso- och sjukvården är högriskverksamhet och behöver fungerande säkerhetssystem. Säkerhetskulturen ska vara utformad med öppet klimat där verksamheten uppmuntrar till anmälan och diskussioner när händelser och avvikelser inträffar (Kirwan et al., 2013). Inga “syndabockar” ska utses utan verksamheten tar lärdom av det inträffade (Andersson, 2013). Organisatoriska enheter med högt patientsäkerhetsklimat påverkar personalens psykosociala arbetssituation. Arbetsresurser, arbetskrav, sammanhållning i personalgruppen påverkar personalens säkerhetsbeteende. Underbemanning och ökade arbetskrav leder till slarv med hygienrutiner och färre avvikelseanmälningar. En splittrad personalgrupp leder till att

4

färre vågar diskutera och påminna varandra när avvikelser inträffar. Tillit och stöd från chefen påverkar patientsäkerhetsklimatet positivt (Ridelberg et al., 2014; Pousette, Larsman, Eklöf & Törner, 2017).

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar och medicinsk akutvård

Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och det vetenskapliga kunskapsområde där grunden är en humanistisk människosyn. Legitimationen är bevis på sjuksköterskans lämplighet, kompetens och kunskap. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat samt med etiskt förhållningsätt. Omvårdnaden av patienten ska ske med respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet, vilket bidrar till säker vård. Sjuksköterskan är skyldig att arbeta i intraprofessionella team för att tillgodose patientens behov (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Enligt International Council of Nurses, (2007) är målet med sjuksköterskans omvårdnadsansvar att lindra lidande, förebygga sjukdom, främja samt återställa hälsa. Sjuksköterskan ansvarar för att skapa förutsättningar för omvårdnaden samt utveckla och övervaka säkerheten i patientens miljö. Sjuksköterskan ska arbeta evidensbaserat och aktivt delta i kvalitetsarbetet i vården (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Inom medicinsk akutvård är patienterna ofta äldre och multisjuka vilket gör dem mer infektionskänsliga och de vårdas ofta länge på sjukhus . Sjuksköterskan behöver ha en god följsamhet till handhygien för att ge dessa patienter säker vård, som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Patientsäkerhet och säker vård

Sjuksköterskan ska ha kunskap och kompetens vad gäller smittspridning. Basala hygienrutiner är riktlinjer som ska följas för att sjuksköterskan i omvårdnaden ska bidra till säker vård (Cronenwett et al., 2007; Mernelius et al., 2013; Nilsson et al., 2014; Folkhälsomyndigheten, 2016). Förutsättningen för säker vård är att sjuksköterskan är medveten om sina egna styrkor och svagheter, har rätt kompetens samt förmåga att utföra vården på ett sätt som minimera risker (Cronenwett et al., 2007; Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Sjuksköterskans profession vilar på sex kärnkompetenser: säkervård, evidensbaserad vård, personcentrerad omvårdnad, informatik, teamsamverkan och förbättringskunskap. (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Kunskapen om att vården orsakar skador har ökat men behöver ständigt förbättras. Sjuksköterskan bör ha kunskaper att identifiera risker samt skapa effektiva arbetssätt kring patienten (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Patientsäkerhetslagens (2010:659) definition av vårdskada: skada som har skett eller riskerar att ske samt som kunde undvikits, vid vård och behandling om rätt åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (PSL, 2010:659). Vårdgivaren är skyldig att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Verksamheten ska anpassas efter inriktning och innehålla rutiner och processer för att hålla hög kvalité. Sjuksköterskan är skyldig att rapportera och anmäla samt dokumentera vårdskador (PSL, 2010:659). Rapportera händelser och incidenter är ett viktigt verktyg för ökad patientsäkerhet (Cronenwett et al., 2007; Ridelberg et al., 2014). Aiken et al. (2014) anser att personalbrist och stress ökar risken för att fel begås och är hot mot

5

patientsäkerheten. Patientsäkerheten ökar om sjuksköterskan har tid för patienterna genom en bra resursfördelning samt om sjuksköterskan har rätt hygienutbildning. Åtgärderna leder till färre vårdskador och minskad dödlighet. Aiken et al. (2014) är kritisk till förslag på sparåtgärder som utgår från att minska andelen legitimerade sjuksköterskor i vården.

För att utföra säker vård är en viktig åtgärd att förhindra smittspridning och uppkomst av VRI genom god följsamhet till handhygien (Pittet et al., 2006; Mestre et al., 2012; Allegranzi et al., 2013). Följsamhet till handhygien och uppkomst av VRI är komplex och mer forskning behövs för att öka patientsäkerheten (Pittet, et al., 2006; Mestre et al., 2012; Kapil et al., 2015).

Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård.

Material och metod

Studien har genomförts efter önskemål från medicinska akutvårdsavdelningar på ett länsdelssjukhus i södra Sverige. Studien har kvantitativ design och genomfördes som retrospektiv uppföljningsstudie, där data presenteras med hjälp av deskriptiv statistisk. Kvantitativ design lämpar sig bäst inom forskning för kartläggning samt undersökning av samband mellan variabler. Datamaterialet som används i retrospektiva studier är redan insamlad data. Deskriptiv statistik beskriver resultatet med tabeller, diagram eller siffror (Ejlertsson, 2012).

Urval och datainsamling

Hygienobservatörerna på de medicinska akutvårdsavdelningarna valde slumpmässigt ut personalkategorier som läkare, undersköterskor, sjuksköterskor. Dessa professioner observerades utifrån deras följsamhet till basala hygienrutiner i det patientnära arbetet. Personalen vet att hygienobservatören gör 10 observationer/månad, men de vet inte när eller vilka som blir observerade. Det är hygienobservatören som väljer vem hen vill observera. Personalen har rätt att säga att de inte vill bli observerade. Fokus i denna studie är sjuksköterskors följsamhet till användning av handsprit innan och efter patientkontakt. Data samlades in från fyra medicinska akutvårdsavdelningar. Två avdelningar fick exkluderas på grund av lågt antal registrerade hygienobservationer. Datainsamlingen utfördes i form av registrerade observationer från två medicinska akutvårdsavdelningar på ett länsdelssjukhus i södra Sverige under år 2014–2017. Under 2014–2017 gjordes totalt 337 hygienobservationer av sjuksköterskor på de medicinska akutvårdsavdelningarna. Följsamhet till handhygien jämfördes med andelen registrerade VRI på dessa avdelningarna.

Hygienobservatörer

År 2006 infördes utbildning av hygienobservatörer och introduktion av mätningar till de basala hygienrutinerna i Regionen. År 2009 togs politiskt beslut på landstingsnivå och det blev obligatoriskt för alla enheter inom Hälso- och sjukvården att göra följsamhetsmätningar samt registrera dessa varje månad (Region Jönköpings län, 2018).

6

Smittskydd och vårdhygien i Regionen arbetar med säker vård genom förebyggande arbete med vårdhygien som minskar smittspridning och VRI. Varje månad observerar samt registrerar cirka 500 hygienobservatörer personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler i kvalitetsregistret MOA (Region Jönköpings län, 2019). Observationerna har utförts av hygienobservatörer som är utsedda av sjukhusledningen. Utbildning av hygienobservatörer i hur observationer ska utföras, protokoll ska föras och data registreras i MOA utfördes av Smittskydd och vårdhygien i Regionen (MOA, Region Jönköpings län, 2018). MOA är ett kvalitetsregister där hygienobservatörer registrerar observationerna (Region Jönköpings län, 2018). Personalen på avdelningen är medvetna om att observationer utförs varje månad men inte när de görs. Observationerna registreras av hygienobservatörerna i MOA och presenteras på regionens hemsida samt diskuteras på arbetsplatsträffar på respektive avdelning (Region Jönköpings län, 2018).

Tillvägagångsätt av hygienobservatörer

Varje månad observerar hygienobservatörer 10 slumpmässigt utvalda medarbetares följsamhet till basala hygienrutiner, i det patientnära arbetet. Observatören fyller i ett protokoll innehållande 10 punkter där svarsalternativen noteras med ja, nej eller ej aktuellt. Ja innebär rätt utfört moment, nej innebär fel i utförandet av momentet och ej aktuellt innebär att momentet inte behöver utföras. Momenten är: handsprit innan och efter patientkontakt, händer och underarmar fria ifrån smycken och klockor, kortklippta naglar utan nagellack, korrekt användning av handskar och plastförkläde, uppsatt långt hår och skägg samt kortarmad arbetsdräkt (SKL, 2018c; Region Jönköpings län, 2018).

Mätning av vårdrelaterade infektioner

Datainsamlingen av VRI på de medicinska akutvårdsavdelningarna har gjorts via personlig kontakt med Smittskydd och vårdhygien i Regionen. Uppkomst av VRI registreras av ansvarig läkare på de medicinska akutvårdsavdelningarna och registreras i form av en diagnoskod i patientens journal i Cosmic, Regionens patientdata system (Personlig kontakt med företrädare för smittskydd och vårdhygien, 15 april 2019).

Genom anställning i Regionen har författarna tillgång till Mätningar och Analys i Regionen (MOA). Data från MOA inhämtades av författarna som Excel filer. Dessa filer konverterades med hjälp av författarnas handledare till statistikprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistic, 25 IBM, New York, US).

Dataanalys

Kvantitativ bearbetning har utförts av registrerad och sammanställda data från checklistor, över sjuksköterskans följsamhet till handhygien före och efter patientkontakt. Svarsalternativen i MOA har kodats från textfiler till numeriska data, ja till 1, nej till 0. Insamlade data i form av Excel filer från kvalitetsregistret MOA konverterades över till statistikprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistic, 25 IBM, New York, US) för statistikbearbetning på deskriptiv nivå. Data bearbetades och redovisades i överskådliga tabeller och diagram för att lättare kunna jämföras och analyseras. Genom dataprogrammet SPSS säkerställdes analysarbetet (Ejlertsson, 2012).

7 Etiska överväganden

Lagen om etisk prövning av forskning som avser människor, är till för att skydda den enskilda människan där respekten för människovärdet ska beaktas (SFS, 2003:460; Personuppgiftslagen, 1998:204). Etisk motivering av studien har beaktats inga persondata finns i studien och det är ej möjligt att spåra data eftersom materialet är avidentifierat innan registrering i MOA och kan inte kopplas till sekretessbelagda patientuppgifter eller härröras till individnivå (PuL, 1998:204); (GDPR, The General Data Protection Regulation). Hygienobservatörerna har informerat att observationer kommer utföras och frågorna angående integritet bedöms därmed inte utgöra något etiskt hinder, kravet på informerat samtycke anses uppfyllt (SFS, 2003: 460).

Studien kan etiskt motiveras då syftet är av betydelse för professionen och innebär ökad patientsäkerhet, minskat lidande och reducerade vårdkostnader. Verksamhetschefen för kliniken har godkänt att författarna får inhämta data ifrån MOA. Data har lagrats på ett USB minne som under arbetets gång har förvarats inlåst, efter avslutad studie kommer USB minnet att lämnas till Hälsohögskolan i Jönköping för arkivering. Enligt anvisningar från Hälsohögskolan i Jönköping har författarna i samråd med handledaren utfört etisk egenvärdering och fastställt att de som deltagit i studien inte utsatts för risker eller negativa konsekvenser. Då studien är slutförd kommer resultatet att presenteras för personal och avdelningschef på de medicinska akutvårdsavdelningarna genom en enkel presentation på kliniken. Arbetet kommer också publiceras i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DIVA). Grundvärden i vetenskapligt arbete är ärlighet och hederlighet (Kjellström, 2017), noggranna referat kommer användas och ingen text plagieras.

8

Resultat

I resultatet jämförs följsamheten till handhygien med andelen VRI på de medicinska akutvårdsavdelningarna. Jämförelsen av VRI i relation till följsamhet till handhygien speglar om säker vård utförs.

Användning av handsprit vid patientkontakt

På medicinsk akutvårdsavdelning 1 visar resultatet variation mellan åren 2014–2017, på följsamhet till handsprit före patientkontakt, variationen är 85%-95% (Tabell 1). Resultatet visar att följsamheten till användning av handsprit efter patientkontakt år 2014, 2016, 2017 är 100%. År 2015 är följsamheten 96% (Tabell 2). På medicinsk akutvårdsavdelning 2 visar resultatet variation, 95%-100%, mellan åren 2014–2017, på följsamhet till handsprit före patientkontakt (Tabell 1). Resultatet visar högre följsamhet till användning av handsprit efter patientkontakt åren 2014, 2015, 2017. År 2016 är följsamheten högre före patientkontakt (Tabell 2).

Det gjordes totalt 337 observationer (Tabell 3) av sjuksköterskors följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt på de medicinska akutvårdsavdelningarna mellan åren 2014–2017. Antalet observationer, av sjuksköterskors följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt, är fler på medicinsk akutvårdsavdelning 1 under åren 2014, 2015, 2016. År 2017 har de medicinska akutvårdsavdelningarna lika många registrerade observationer (Tabell 3). Totalt har medicinsk akutvårdsavdelning 1 registrerat 198 observationer mellan åren 2014–2017. Medicinsk akutvårdsavdelning 2 har totalt registrerat 139 observationer mellan åren 2014–2017 (Tabell 3).

Tabell 1-Sammanställning av registrerade observationer för användning av handsprit före

patientkontakt på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014–2017 (n=337).

Tabell 2-Sammanställning av registrerade observationer för användning av handsprit efter

9

Tabell 3-Sammanställning av antalet registrerade observationer på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014–2017 (n=337).

Observationerna som gjordes i samband med användning av handsprit före patientkontakt visar variation mellan de medicinska akutvårdsavdelningarna år 2016. Likartade resultat för åren 2014, 2015, 2017 (Figur 1). Resultatet visar att medicinsk akutvårdsavdelning 2 har bättre följsamhet till användning av handsprit före patientkontakt än medicinsk akutvårdsavdelning 1, under åren 2014, 2015, 2016. År 2017 har båda medicinska akutvårdsavdelningarna 95% följsamhet (Figur 1).

Figur 1 - Sammanställning av registrerade observationer för användning av handsprit före

patientkontakt, på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014 - 2017.

Observationerna som gjordes i samband med användning av handsprit efter patientkontakt visar liknande resultat på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014–2017 (Figur 2). Följsamheten till användning av handsprit efter patientkontakt är högre på medicinsk akutvårdsavdelning 1 under åren 2014, 2016, 2017. År 2015 är följsamheten till användning av handsprit högre på medicinsk akutvårdsavdelning 2 (Figur 2). Resultatet visar att användning av handsprit efter patientkontakt är högre än innan patientkontakt på de medicinska akutvårdsavdelningarna (Figur 1 & 2).

10

Figur 2 - Sammanställning av antalet registrerade observationer för användning av handsprit

efter patientkontakt, på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014 – 2017.

Antal observationer av följsamhet till handhygien

Antalet registrerade observationer av sjuksköterskor på medicinsk akutvårdsavdelning 1, sjunker något åren 2014–2015, mellan åren 2015–2017 sjunker observationerna kraftigt. Antalet registrerade observationer av sjuksköterskor på medicinsk akutvårdsavdelning 2, ökar mellan åren 2014–2015. Mellan åren 2015–2016 sjunker observationerna kraftigt och år 2016–2017 visar samma antal observationer (Figur3).

Figur 3 - Sammanställning av antalet registrerade observationer mellan åren 2014 – 2017, på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2 (n=337).

11 VRI på medicinsk akutvårdsavdelning

Resultatet av sammanställning av antalet VRI på medicinsk akutvårdsavdelning 1 visar en variation mellan 3%-5%. Resultatet av sammanställningen av antalet VRI på medicinsk akutvårdsavdelning 2 visar mindre variation mellan 2%–3% (Tabell 4).

Tabell 4 - Samanställning av totalt antal vårdtillfällen, antal VRI/vårdtillfälle samt antal

VRI/vårdtillfälle i %, på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014–2017.

Resultatet av sammanställningen av VRI visar att medicinsk akutvårdsavdelning 2 i snitt har lägre antal VRI än medicinsk akutvårdsavdelning 1 (Figur 4).

Figur 4 - Sammanställning av antalet registrerade VRI på medicinsk akutvårdsavdelning 1 & 2, mellan åren 2014–2017.

12

Diskussion

Metoddiskussion

Termerna reliabilitet och validitet är begrepp som används i kvantitativ forskning som mäter graden av studiens trovärdighet. Graden av validitet är i vilken utsträckning mätinstrumentet verkligen mäter det som avses att mätas samt mätinstrumentets tillförlitlighet, vilket innebär att resultatet ska vara detsamma oberoende av vem som utför testet och bli detsamma vid upprepade mätningar. Mätningen ska inte störas av faktorer som till exempel ny personal, som kan skada dess trovärdighet och mätningen ska gå att jämföras med mätningar i andra situationer (Billhult, 2017). Styrkan i studien är att mätinstrumentet är tydligt utformat, genom checklista på hur mätningen ska gå till och har använts över tid vilket betyder att det är väl beprövat.

Observationer är enligt Billhult (2017) ett bra alternativ när människors beteenden ska undersökas. I kvantitativa studier finns det reliabilitet när observationer utförs med likadana grundförutsättningar (Billhult, 2017). Studiens styrka är att

hygienobservationerna har utförts av utbildad personal som följer gemensamma instruktioner, har samma mätdokument samt att observatörerna följer ett

förutbestämt arbetssätt. Reliabilitet av slutgiltigt resultat kan påverkas av att

personal vet vem som utför observationerna, den så kallade Hawthorne-effekten eller observationsbias i samband med att de observeras (Srigley et al., 2014).

Observatörens värderingar, personliga intresse och engagemang kan påverka, att observatören ser vad den vill se (Billhult, 2017), det finns en risk att detta har påverkat resultatet. Graden av validitet och reliabilitet avgör om resultatet i studien går att överföra till andra situationer, detta kallas generalisering. Resultatet i studien, av sjuksköterskors följsamhet till handhygien i relation till andelen VRI, är tveksamt om resultatet kan sägas vara generaliserbart d.v.s. kan sägas gälla i andra liknande sammanhang då datamaterialet är litet.

Insamlad data i form av registrerade hygienobservationer, gjorda mellan år 2014– 2017, av sjuksköterskors följsamhet till handsprit före och efter patientkontakt användes. Studien genomfördes som retrospektiv uppföljningsstudie utifrån kvantitativ studiedesign. Kvantitativ studiedesign lämpar sig bäst när data är retrospektiv longitudienell d.v.s.där mätningar har pågått upprepat under flera år. Fördel med kvantitativ metod är att stora mängder data kan analyseras och ger överskådlig bild av området (Billhult, 2017). Författarna var intresserade av

sjuksköterskors följsamhet till handhygien inför kommande profession och valde bort andra yrkeskategorier och hygienrutiner eftersom handhygien är den enskilt

viktigaste faktorn för att förebygga VRI (Pittet, et al., 2006; Cronenwett et al., 2007; Mestre, et al., 2012; Mernelius, 2013; Kapil et al., 2015; Nilsson et al., 2014).

Följsamhet till riktlinjer ökar patientsäkerheten (Cronenwett et al., 2007; Ridelberg et al., 2014).

Datamaterialet bestod av totalt 337 observationer av sjuksköterskor följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt på två medicinska akutvårdsavdelningar på ett länsdelssjukhus i södra Sverige. Antalet observationer sjunker mellan åren 2014–2017, från 117 observationer år 2014 till endast 38 observationer år 2017 (Figur 3). Rekommendationen från regionen RJL (2018) är att varje hygienobservatör ska utföra 10 observationer/avdelning varje månad. Det skulle kunna finnas en förklaring till denna nedgång som att sjuksköterskorna kanske

13

tillbringar mindre tid i det patientnära arbetet och därför sjunker observationerna på sjuksköterskors följsamhet. Dåligt stöd från ledningen kan vara en faktor som påverkar resultatet till minskade observationer. Verksamheter som prioriterar observationer visar ökad följsamhet till handhygien och patientsäkerheten ökar (Magnus et al., 2014; Ridelberg et al., 2014; Graveto et al., 2017).

Svaghet i studien kan vara att hygienobservatören observerar sina egna medarbetare. Medarbetarnas beteende kan förändras om de misstänker att de blir observerade. Följsamhet till handhygien kan bli noggrannare när observatören är i närheten, den så kallade Hawthorne-effekten eller observationsbias. Observatören kan välja att granska de med bäst följsamhet till handhygien, för att få bättre resultat på de registrerade mätningarna (Magnus et al., 2014; Srigley, Furness, Baker & Gardam, 2014). Forskning visar positiva effekter som att Hawthorne-effekten ökar följsamheten till handhygien (Srigley et al. 2014), detta kan vara en styrka i studien. Hygienobservationer är viktiga, eftersom det är beprövad, standardiserad och kostnadseffektiv metod som baseras på forskning (WHO, 2009; Allegranzi & Pittet, 2009; Mernelius, et al. 2013). Kvantitativ metod valdes för att nå ett övergripande resultat. Det hade varit intressant att kombinera med kvalitativ studie som kan visa på faktorer till exempel mäta förbrukad mängd handsprit, antal vårddagar patienterna vårdas, som kan påverka följsamheten, (Magnus et.al., 2014). Tillgång till sammanställningar av andelen VRI på de medicinska akutvårdsavdelningarna är hämtade med hjälp av personlig kontakt med Smittskydd och vårdhygien i Regionen, (Personlig kontakt med företrädare för smittskydd och vårdhygien, 15 april 2019). Statistisk undersökning gjordes för att undersöka om det fanns samband mellan sjuksköterskornas följsamhet till handhygien före och efter patientkontakt och andelen VRI.

Resultatdiskussion

Sjuksköterskan är skyldig att arbeta patientsäkert (Cronenwett et al., 2007; HSL 2017:30). Arbetet ska planeras samt utföras så att mikroorganismer avlägsnas eller minskas till en nivå där de inte längre kan spridas eller orsaka ohälsa. Sjuksköterskan är skyldig att ha tillräcklig kunskap om riskerna och hur dessa kan undvikas (SOSFS 2015:10). Resultatet visar att användandet av handsprit efter patientkontakt är högre än innan patientkontakt, vilket kan tyda på att sjuksköterskorna är mer benägna att skydda sig själva än patienterna. Resultatet från de medicinska akutvårdsavdelningarna av registrerade observationer på handsprit före patientkontakt visade: På medicinsk akutvårdsavdelning 1: 2014–93%, 2015–90%, 2016–85% och 2017–95%. På medicinsk akutvårdsavdelning 2: 2014–96%, 2015– 96%, 2016–100%, 2017–95%. De medicinska akutvårdsavdelningarna har hög följsamhet men 100% behövs för att säkra patientsäkerheten. Syftet i studien var att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård, anses besvarat. Patientsäkerheten anses hög men kan bli bättre. Resultat från de medicinska akutvårdsavdelningarna av registrerade observationer av handsprit efter patientkontakt visade: Medicinsk akutvårdsavdelning 1: 2014–100%, 2015–96%, 2016–100%, 2017–100%. Medicinsk akutvårdsavdelning 2: 2014–98%, 2015–98%, 2016–95%, 2017–100%.

Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) är riktlinjer som sjuksköterskan är skyldig att följa. Resultatet visade att de medicinska akutvårdsavdelningarna inte har 100 % följsamhet till handhygien alla år, vilket det

14

borde vara om föreskrifterna till handhygien hade efterföljts. För att säkra verksamhetens kvalité och patientens säkerhet ställer Socialstyrelsen krav på att det ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete, men talar inte om hur kvalitén ska mätas eller följas upp (SOSFS 2011:9). Allegranzi et al. (2009) anser att 100% följsamhet till handhygien är ett osannolikt mål att uppnå på grund av komplexiteten i vården. Vårt resultat visar 100% vid 5 tillfällen under tidsperioden, det är enligt resultatet möjligt att nå 100% följsamhet till handhygien. Det finns behov av noggrann övervägning innan man ställer mål om 100% för att undvika att personalen känner misslyckande och frustation enligt Allegranzi et al. (2009).Resultatet visar inte om handdesinfektionen har utförts korrekt enligt gällande rutin (Folkhälsomyndigheten, 2014; SOSFS 2015:10), bara att händerna spritats före eller efter patientkontakt. Studier visar att endast ett fåtal handdesinfektioner utförs enligt gällande rutin (White et al., 2015). Resultatet skulle möjligen se annorlunda ut om man granskat tekniken av handdesinfektionen på sjuksköterskorna. Redan 1860 skrev Nightingale att sjuksköterskor behöver kunskap om handhygien för att förebygga smitta (Nightingale, 1860).

Även under mer rena procedurer som mäta temperatur samt blodtrycksmätning kan smittspridning ske (FitzGerald, Moore, & Wilson, 2013). Tidigare studier och vårt resultat visar att sjuksköterskorna är mer benägna att sprita händer efter patientkontakt snarare än innan (Findik, Otkun, Erkan, & Sut, 2011; Mernelius, et al. 2013). Det kan bero på att sjuksköterskan är mer benägen att skydda sig själv än patienten (Nicol, Watkins, Donovan, Wynaden & Cadwallader, 2009), Florence Nightingale ansåg att sjuksköterskans främsta uppgift var att skydda patienten (Nightingale, 1860).Enligt Allegranzi et al. (2013) är handhygien inte någon ny metod och momentet är inte komplicerat att utföra. Trots det är följsamheten inte 100% bland sjuksköterskorna på medicinska akutvårdsavdelningarna. Brister i följsamhet till riktlinjer kan innebära att patientsäkerheten hotas (Cronenwett et al., 2007; Ridelberg et al., 2014).

Resultatet av följsamheten till handhygien kan ha påverkats om hygienobservationen skedde vid akuta situationer. När akuta situationer uppstår finns det exempel på att sjuksköterskor prioriterar bort handdesinfektion. Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tid att utföra handdesinfektion utan ansåg att det var viktigare att snabbt hjälpa patienten (McLaws, Farahangiz, Palenik & Askarian, 2015; White et al., 2015). Resultatet visar inte sjuksköterskornas kunskap i handhygien. Sjuksköterskor som har kunskap om smittspridning och utbildning i hur man förebygger och förhindra uppkomsten av VRI är faktorer som förbättrar följsamheten till handhygien (Sjöberg & Eriksson, 2010; Mestre et al., 2012; Huis et al., 2013; White et al., 2015). Antalet registrerade observationer av sjuksköterskor på medicinsk akutvårdsavdelning 1, sjunker något från 2014–2015, mellan 2015–2017 sjunker observationerna kraftigt. Antalet registrerade observationer av sjuksköterskor på medicinsk akutvårdsavdelning 2, ökar mellan 2014–2015. Mellan 2015–2016 sjunker observationerna kraftigt och 2016–2017 visas samma låga antal observationer. Hygienobservationer kräver ett aktivt och återkommande arbete (Mernelius, et al. 2013; White et al., 2015). Studier visar att möjliga faktorer till att antalet observationer sjunker är att momentet är tidskrävande för hygienobservatören (Allegranzi & Pittet D, 2009).

Återkommande utbildning och hygien kampanjer behövs för att följsamheten ska kunna förbättras och bibehållas. Enligt tidigare studier ökar följsamheten till handhygien när utbildning och kampanjer genomförs, men återgår efter något år till det som var innan utbildningen (Huis et al., 2013; Fuller et al., 2012). Vårdpersonalen

15

berättade att synen på handhygien hade förändrats efter utbildningen, upplevelsen var att de blivit mer medvetna och tänkte efter före. Genom affischer på avdelningarna som visar handhygien och rätt teknik blir personalen påmind vilket leder till ökad följsamhet (Nicol et al., 2009; Sjöberg & Eriksson, 2010; Allegranzi et al., 2013). Faktorer som kan påverka att följsamheten till handhygien blir lägre kan vara, dåligt fungerande rutiner, felaktig handhavande av material, dålig följsamhet till riktlinjer, trasig teknikskutrustning, brister i information och kommunikation (Kirwan et al., 2013). Sjuksköterskans ledarskap och förmåga att agera som föredöme är viktigt för att medarbetarna ska ta efter hennes följsamhet till handhygien (Huis et al., 2013). Följsamhet till handhygien är viktig på organisationsnivå, där beslutas det hur mycket som ska satsas på utbildning samt vilka ekonomiska förutsättningar organisationen har (Huis et al., 2013; Allegranzi et al., 2013; Graveto et al., 2018). Brister på stöd från den organisatoriska nivån samt från ledningen kan vara en möjlig orsak att de medicinska akutvårdsavdelningarna inte når 100% följsamhet. Huis et al. (2013) beskriver att engagerat ledarskap bidrar till socialt inflytande vilket främjar följsamhet till förbättrade och hållbara hygienrutiner. Bland annat belyser Huis et al. (2013) kollegialt stöd, återkoppling på felaktigt beteende, individuellt ansvar och gemensamma mål som viktiga faktorer i engagerat ledarskap.

Hälso- och sjukvården ska bedrivas så den uppfyller kraven på säker vård (SFS 2017:30). För att patientlidande ska undvikas är det viktigt att sjuksköterskorna på medicinska akutvårdsavdelningarna tillämpar rutiner som finns (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Tillgång och placering av handsprit påverkar följsamheten till handhygien (Allegranzi et al., 2013; Mernelius, et al. 2013; White et al., 2015; Graveto et al., 2017). Lokalerna på de medicinska akutvårdsavdelningarna där observationerna utförts är utformade med handfat och handesinfektionsmedel på varje patientrum, det skapar förutsättningar att utföra handdesinfektion som kan påverkat resultatet som visar att sjuksköterskorna på de medicinska akutvårdsavdelningarna har hög följsamhet. Ansvaret att lokalerna är rätt utformande ligger på organisatorisknivå (HSL 2017:30; Chatfield et al., 2017). När det finns tillgång till handfat, tvål, vatten samt handdesinfektionsmedel bidrar det till att fler sjuksköterskor följer hygienrutinerna och vården blir säkrare (Allegranzi et al., 2013; Kirwan et al., 2013; Ridelberg et al., 2014; White et al., 2015).

VRI är idag den vårdskadan som är det största hotet mot patientsäkerheten (Pittet et al., 2006; WHO, 2011; Mestre et al., 2012; Allegranzi., 2013). Resultatet i antalet VRI visar: Medicinsk akutvårdsavdelning 1:2014–3%, 2015–3%, 2016–5%, 2017–4%. Medicinsk akutvårdsavdelning 2: 2014–3%, 2015–2%, 2016–2%, 2017–3%. Studier visar att rätt utförd handhygien minskar antalet VRI (Pittet et al. 2006; Allegranzi et al. 2013; Kapil et al. 2015; White et al., 2015; Accardi et al. 2017). Trots det varierar följsamhet till handhygien mellan vårdinrättningar, mellan länder och med brister i utförandet riskeras patientsäkerheten (Pittet et al., 2006; Allegranzi, et al., 2009; Mernelius et al., 2013; Chatfield et al., 2017). Med tanke på att VRI kostar samhället 6,5miljard och 750 000 extra vårddagar varje år (SKL, 2018a), borde satsningarna vara högre på förebyggande arbete och minska patienternas lidande och trycket på sjukvården, som de förlängda vårdtiderna innebär.

Låg bemanning orsakar stress och kan påverka sjuksköterskans möjlighet att arbeta för säker vård (Sjöberg & Eriksson, 2010; Ridelberg et al., 2014; Ball, Bruyneel, Aiken, Sermeus, Sloane, Rafferty, …Griffiths, 2018). Avdelningar med låg bemanning och många patienter visade samband till ökad dödlighet hos patienterna (Ball et al., 2018).

16

Lämpliga arbetsstyrkor behövs för att minimera risken att patienter dör av faktorer som orsakats av sjukvården (SOSFS 2015:10; HSL 2017:30; Ball et al., 2018).

För att vården ska bli säkrare behövs mer kunskap om hur bakterier sprids, hur man förebygger och förhindra uppkomsten av VRI (Mestre et al., 2012; Sjöberg & Eriksson, 2010; Huis et al., 2013; White et al., 2015). Enligt SKL:s sammanställning av VRI i Sveriges landsting år 2017 (SKL, 2018a) drabbas 9% varje år av VRI, vårt resultat visar att de medicinska akutvårdsavdelningarna vi granskade ligger på 2%-3% mellan åren 2014–2017 (figur, 4). I verksamheter som arbetar aktivt med säker vård genom att det finns lättillgänglig information, att ledningen är engagerad och med återkoppling av resultat med tydliga krav på förbättringar minskar risken för patienten att drabbas av vårdskada (Huis et al., 2013; Ridelberg et al., 2014; SKL, 2018a).

Kliniska implikationer

Via utbildningen har sjuksköterskor fått kunskap i handhygien men trots det så är följsamheten inte 100% på de medicinska akutvårdsavdelningarna. Sjuksköterskor måste bli medvetna om deras personliga ansvar gällande följsamhet till handhygien. För att öka följsamheten på de medicinska akutvårdsavdelningarna anser författarna att det behövs kontinuerliga utbildningar i ämnet. Kontinuerliga utbildningar i hygien ökar förståelsen om hur smittspridning sker och minskar antalet VRI. Engagerade chefer är viktiga faktorer som ökar följsamheten. En möjlig orsak till att hygienobservationerna på avdelningarna är få kan beror på tidsbrist. Att utföra observationer tar tid och hygienobservatörer behöver få avsatt tid till att arbeta med hygienfrågor samt utföra observationer, det ansvaret ligger på cheferna. Engagerad ledning påverkar följsamheten till riktlinjer. Även regelbundna infektions kontroller av hygiensjuksköterskor på vårdavdelningen bör ske, för att uppmärksamma hur den hygieniska standarden är på varje avdelning. Hygiensjuksköterskorna bör vara ansvariga för utbildningar, arbeta med personalen i det patientnära arbetet och utbilda på plats. Förslag till möjlig förbättring för att öka följsamhet till handhygien är att vid nyanställning ska varje medarbetare utbildas och ”hygienkörkort” utfärdas för att sedan göras om exempelvis vartannat år. Flera studier visar att observationer samt upprepade utbildningar ger ökad följsamhet till handhygien, minskat antal VRI samt ökad patientsäkerhet.

Slutsatser

För att bedriva säker vård behövs mer utbildning kring smittämnen och deras smittvägar. Sjuksköterskan är den som leder omvårdnadsarbetet och genom att hen gör det som god förebild, med kompetens och viljan att aktivt jobba mot 100% följsamhet till hygienrutiner skulle många patienter slippa onödigt lidande. Kunskapen inom området behöver öka för att framtida patienter, närstående och kollegor gemensamt kan ta ansvar för säkrare vård. Mer forskning behövs för att undersöka varför följsamheten till handhygien inte är 100%. Genom att granska om det är tekniken som utförs bristfälligt eller om det är vissa situationer i det patientnära arbetet som följsamheten till handhygien brister kan vården utformas så detta undviks och på så sätt bli mer patientsäker.

17

Referenser

Accardi, R., Castaldi, S., Marzullo, A., Ronchi, S., Laquintana, D., & Lusignani, M. (2017). Prevention of healthcare associated infections: a descriptive study. Ann Ig,

29(2), 101–115. doi: 10.7416/ai.2017.2137.

Aiken, L., Sloane, D., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., … Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. The Lancet, 383(9931), 1824–1830. doi: 10.1016/S0140-6736(13)62631-8.

Allegranzi, B., & Pittet, D. (2009). Role of hand hygiene in healthcare-associated infection prevention. The Journal of Hospital Infection, 73(4), 305-15. doi: 10.1016/j.jhin.2009.04.019.

Allegranzi, B., Gayet-Ageron, A., Damani, N., Bengaly, L., McLaws, ML., Moro, ML., ...Pittet, D. (2013). Global implementation of WHO's multimodal strategy for improvement of hand hygiene: a quasi-experimental study. The Lancet Infectious

Diseases, 13(10), 843-851. doi: 10.1016/S1473-3099(13)70163-4.

Andersson, Å. (2013). Utveckling av kvalitet och säker vård och omvårdnad i Sverige. I G. Sherwood & J. Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: sex

grundläggande kärnkompetenser (1. Uppl., s. 51–73). Lund, Sverige: Studentlitteratur

Ball, J. E., Bruyneel, L., Aiken, L. H., Sermeus, W., Sloane, D. M., Rafferty, A. M., …Griffiths, P. (2018). Post-operative mortality missed care and nurse staffing in nine countries: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 78, 10- 15. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.08.004

Berglund, M., Westin, L., Svanström, R. & Sundler, J.A. (2012). Suffering caused by care – Patients experiences from hospital settings. International Journal of

Qualitative Study Health Well- being, 7(1), 1-9. doi: 10.3402/qhw.v7i0.18688.

Billhult, A. (2017). Mätningsinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 Uppl.,

s.133-140). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Chatfield, S., Nolan, R., Crawford, H., & Hallam, J. (2017). Acute care nurses' responses and recommendations for improvement of hand hygiene compliance: A cross-sectional factorial survey research study. American Journal of Infection Control, 45(6), 620-625. doi: 10.1016/j.ajic.2016.12.024

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., ... Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses.

Nursing Outlook, 55(3), 122–131. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.006

Datainspektionen. (2018). Dataskyddsförordningen-GDPR. Hämtad 190525 från https://www.datainspektionen.se/.

Ericson, E., Ericson, T. & Kan, B. (2018). Klinisk mikrobiologi: infektioner,

18

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.) Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Findik, Y, U., Otkun, T, M., Erkan, T., & Sut, N. (2011). Evaluation of Handwashing Behaviors and Analysis of Hand Flora of Intensive Care Unit Nurses. Asian Nursing

Research, 5 (2), 99-107. doi: 10.1016/S1976-1317(11)60018-2

FitzGerald G, Moore G, & Wilson AP. (2013). Hand hygiene after touching a patient's surroundings: the opportunities most commonly missed. Journal of Hospital

Infection, 84(1), 27-31. doi: 10.1016/j.jhin.2013.01.008.

Folkhälsomyndigheten. (2014). Rena händer räddar liv Broschyr, Allt du vill veta om

handhygien. Hämtad 181212 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c71784d66077491abf6fa5ec8d 0e8960/rena-hander-allt-du-vill-veta-om-handhygien-webb.pdf.

Folkhälsomyndigheten. (2016). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner -

Basala hygienrutiner och klädregler. Hämtat 181212 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/

Folkhälsomyndigheten (2017). Handhygienens betydelse - Rena händer räddar liv. Hämtad 181219 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/smittskydd-sjukdomar/vardhygien/handhygien/rena-hander-presentation-00796-2017-6.pdf Fuller, C., Savage, J., Besser, S., Hayward, A., Cookson, B., Cooper, B., & Stone, S. (2011). ” The Dirty Hand in the Larex Glove”: A Study of Hand Hygiene Compliance When Gloves Are Worn. Infection Control and Hospital Epidemiology, 32 (12), 1194-1199. doi:10.1086/662619

Fuller, C., Michie, S., Savage, J., McAteer, J., Besser, S., Charlett, A.,... Stone, S. (2012). The Feedback Intervention Trial (FIT) — Improving HandHygiene Compliance in UK Healthcare Workers: A Stepped Wedge Cluster Randomised Controlled Trial. Plos

One, 7(10), 1–10. doi: 10.1371/journal.pone.0041617.

Graveto, J, M., Santos, C., Costa, S, P., Fernandes, E., Alarico, S., Osório, N.,... Oliveira, V. (2018). Hand hygiene management among nurses: collective health challenges.

Revista Brasileria de Enfermangem, 71, 562–567. doi:

10.1590/0034-7167-2017-0538.

Huis, A., Hollerman, G., van Achterberg, T., Grol, R., Schoonhoven, L. & Hulscher, M. (2013). Explaining the effects of two different strategies for promoting hand hygiene in hospital nurses: a process evaluation alongside a cluster randomised controlled trial.

Implementation Science, 8(41). doi: 10.1186/1748-5908-8-41.

HSL 2017:30. Hälso och sjukvårdslagen; Socialdepartementet. Stockholm. Hämtad 190420 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

19

International Council of Nurses svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod

för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Kapil, R., Bhavsar, H.K., & Madan, M. (2015). Hand hygiene in reducing transient flora on the hands of healthcare workers: An educational intervention. Indian Journal of

Medical Microbiology, 33(1), 125-128. doi: 10.4103/0255-0857.148409.

Kirwan, M., Matthews, A., & Scott, P. A. (2013). The impact of the work environment of nurses on patient safety outcomes: A multi-level modelling approach. International

Journal of Nursing Studies, 50(2), 253-263. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.08.020

Kjellström, S. (2017) Forskningsetik I Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Magnus, P. T., Marra, R. A., Camargo, S. Z. T., Victor, E., Sodre da Costa, L., Cardoso, J. V.,... Edmond, B. M. (2014). Measuring hand hygien compliance rates in different special care settings: a comparative study of methodologies. International Journal of

Infectious Diseases, 33, 205-208. doi: 10.1016/j.ijid.2015.02.016

McLaws, M-L., Farahangiz, S., Palenik, C J., & Askarian, M. (2015). Iranian Healthcare workers’ perspective on hand hygiene: A qualitative study. Journal of Infection and

Public Health, 8(1), 72 – 79. doi: 10.1016/j.jiph.2014.05.004

Mernelius, S., Svensson, PO., Rensfeldt, G., Davidsson, E., Isaksson, B., Lofgren, S., & Matussek, A. (2013). Compliance with hygiene guidelines: the effect of a multimodal hygiene intervention and validation of direct observations. American Journal of

Infection Control, 41(5), 41-45. doi: 10.1016/j.ajic.2012.09.008.

Mestre, G., Berbel, C., Tortajada, P., Alarcia, M., Coca, R., Gallemi G.,...Rodriguez-Bano, J. (2012). "The 3/3 strategy": a successful multifaceted hospital wide hand hygiene intervention based on WHO and continuous quality improvement methodology. PLoS One, 7(10), doi: 10.1371/journal.pone.0047200.

Nicol, P, W., Watkins, R, E., Donovan, R, J., Wynaden, D., & Cadwallader, H. (2009). The power of vivid experience in hand hygiene compliance. Journal of Hospital

Infection. 72(1), 36–42. doi: 10.1016/j.jhin.2009.01.021.

Nightingale, F. (1860). Notes on Nursing – What it is and what it is not. New York

D. Appleton and Company. Hämtad 190413 från:

http://digital.library.upenn.edu/women/nightingale/nursing/nursing.html

Nilsson Kajermo, K., Johansson, E & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad

- från kunskap till säker och effektiv vård I Omvårdnadens grunder Ansvar och

utveckling. (2. uppl.) Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Pineles, L., Morgan, D. J., Lydecker, A., Johnson, J. K., Sorkin, J. D., Langenberg, P.,... Roghmann, M. (2017). Transmission of methicillin-resistant Staphylococcus aureus to health care worker gowns and gloves during care of residents in Veterans Affairs nursing homes. American Journal of Infection Control, 45(9), 947–953. doi: 10.1016/j.ajic.2017.03.004.

20

Pittet, D., Allegranzi, B., Sax, H., Dharan, S., Pessoa-Silva, C.L., Donaldson, L., & Boyce, JM. (2006) Evidence-based model for hand transmission during patient care and the role of improved practices. The Lancet Infectious Diseases, 6(10), 641-52. doi: 10.1016/S1473-3099(06)70600-4

Pousette, A., Larsman, P., Eklöf, M & Törner, M, (2017). The relationship between patient safety climate and occupational safety climate in healthcare - A multi-level investigation. Journal of Safety Research, 61, 187-198. doi: 10.1016/j.jsr.2017.02.020. PSL 2010:659. Patient säkerhetslagen; Stockholm; Socialdepartementet. Hämtad 190503 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

PuL 1998:204. Personuppgiftslagen; Stockholm; Socialdepartementet. Hämtad 190503 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204

Region Jönköpings län (2018). MOA Mätningar av basala hygienrutiner och

klädregler. Verktyg och instruktioner. Hämtad 190107 från

https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=22594&nodeId=44107

Region Jönköpings län (2019). Smittskydd och vårdhygien. Hämtad 190403 från https://plus.rjl.se/smittskydd

Ridelberg, M., Roback, K., & Nilsen, P. (2014). Facilitators and barriers influencing patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses’ perceptions. BMC

Nursing, 13, 13–23. doi: 10.1186/1472-6955-13-23

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor Stockholm; Socialdepartementet. Hämtad 190503 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Sjöberg, M & Eriksson, M. (2010). Hand disinfection practice: the impact of an education intervention. Open Nurse Journal, 4, 20-24. doi: 10.2174/1874434601004010020.

Srigley, J., Furness, CD., Baker, GR., & Gardam, M (2014). Quantification of the Hawthorne effect in hand hygiene compliance monitoring using an electronic monitoring system: a retrospective cohort study. BMJ Quality and Safety, 23(12), 974-980. doi: 10.1136/bmjqs-2014-003080.

SOSFS 2015:10. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 190107 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf

SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete: handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 190331 från

21

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer. Hämtad 181217 från

https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/omnationellariktlinjer SPSS IBM SPSS Statistic, 25 IBM, New York, US.

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Säker vård: en kärnkompetens för vårdens

samtliga professioner. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Sveriges kommuner och landsting (2017). Vårdrelaterade infektioner. Stockholm: SKL. Hämtat 181212 från https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/rapport-vardrelaterade-infektioner.html

Sveriges kommuner och landsting (2018a). Hälsa och sjukvård - Patientsäkerhet -

vårdrelaterade infektioner. Stockholm: SKL Hämtad 181219 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner.746.html Sveriges kommuner och landsting (2018b). Mätning av skador i vården. Stockholm:

SKL. Hämtad 190327 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden.4629.html Sveriges kommuner och landsting (2018c). Punktprevalensmätning av följsamhet till

basala hygienrutiner och klädregler. Stockholm: SKL. Hämtad 190327från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningbasa lahygienrutiner.2277.html

White, M. K., Jimmieson, L. N., Obst, L. P., Graves, N., Barnett, A., Cockshaw, W.,... Paterson, D (2015). Using a theory of planned behaviour framework to explore hand hygiene beliefs at the ‘5 critical moments’ among Australian hospital-based nurses.

BMC Health Service Research, 15(59), doi: 10.1186 / s12913-015-0718-2.

World Health Organization (2009). WHO guidelines on hand hygiene in health care:

first global patient safety challenge: clean care is safer care. Geneva, Switzerland:

World Health Organization, Patient Safety. Hämtad 181219 från

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44102/9789241597906_eng.pdf;j sessionid=05855A585D3A5D31F5B98DF8E03D2393?seque