S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T
S T O C K H O L M
R A P P O R T 3 1
FÖRSÖK MED B E ST R Y K N IN G OCH
LAGN IN G AV YTSKADAD BETONGVÄG
VID HÄLLEKIS
Experiments with Protective Coatings and with Methods o f
Repairing a Scaled Concrete Road at Hällekis
A V
NI LS ODEMARK O C H SVEN E N G M A N
I N N E H Å L L C o n t e n t s Sida Page Inledning ... 5 Introduction Försökens utförande ... 9 Tests
Försök med bestrykning av betongytan med preparat till förhindrande av ytskador ... 9
Experiments with treating the concrete surface with various products to prevent further scaling
Försök med metoder för lagning av skador i form av ytavflagningar . . 12
Experiments with different methods of repairing scaled spots
Inspektion och bedöm ning... ... 25
Conclusions
Bedömning av resultatet av bestrykningarna ... 25
The effect of surface treatments
Bedömning av resultatet av lagningarna ... 26
The results of the repair work
IN L E D N IN G
S t åT E N S V Ä G I N S T I T U T har under sommaren 1954 på betongvägen vid
Hällekis utfört dels försök med bestrykning av betongytan med preparat för att hindra uppkomsten av ytskador, dels försök med olika metoder att laga skador, som ha uppstått i form av ytavflagningar. Försöken ha utförts i samråd med Svenska Cementföreningen och Skånska Cement AB, Hällekis.
Betongvägen, som byggdes år 1947, ligger på en undergrund av skiffer- och kalkstensberg, som på flera ställen är överlagrad med jord, som huvudsakligen består av vittrad skiffer. Omfattande terrasseringsarbeten utfördes.
Vägkrop-Fig. 1. B eto n gvägen k alk b ro ttet— cem entfabriken v id H ällekis.
F ig. 1 . C o n crete road fro m q u a rry to cem ent p la n t at H ällekis.
pen komprimerades med vibrosläde och slätvält. Vägens sträckning mellan kalk brottet och cementfabriken i Hällekis framgår av fig. 1. Den del av vägen, som är belagd med betong, har en längd av ca 2 600 m och en bredd av 7,8 m. Beläggningstjockleken är 14 cm med förtjockning till 16 cm vid mittfog och 19 cm vid kant. Beläggningen är underkantsarmerad med svetsat stålnät, 0 5,4 mm med c/c 75 mm. Fig. 2 visar beläggningens tvärsektion. Avståndet mellan
tvärfogarna uppgår i regel till 24 m. A v planritningen, fig. 14, framgår längd mätningen och fackens numrering, som är utförd från betongvägens ändpunkt vid kalkbrottet. Beläggningen, utförd som statiskt armerad vibrobetong, göts hösten 1947. Vid gjutningen av sträckan, 91 V till 139 V, tillsattes luftpor- bildande medel (hartspreparat) i betongen. Vägen togs i trafik den 5 december
1947. Enligt uppgift har någon saltning av betongvägen icke förekommit.
Fig. 2. Sektion a v beläggningen v id H ällek isvä gen . D y m lin g a r i m ittfo g 0 12 c/c 10 0 cm, 1 = 12 0 cm, i tv ä rfo g a r 0 19 c/c 30 cm. T v ä rfo g a v s tå n d 24 m.
Fig. 2. C on crete p a v e m e n t, thickness 14 cm. R e in fo r cem ent, w e ld e d n et, diam . o f steel 5.4 mm, c/c 73 mm. T h e net w as p la c ed at the bottom o f the section. T ra n sverse joints at
distance 24 m , d o w e ls diam . 19 m m, c/c 30 cm. L o n g itu d in a l joint, d o w els diam . 1 2 mm, c/c 12 0 cm.
Trafiken på betongvägen har sedan 1947 utgjorts av fyra Euclidtruckar. A v dessa äro tre av modell 49 FD, fig. 3, med icke fjädrande bakaxel och en av modell 62 FD med fjädrande bakaxel. Bakaxeltrycket uppgår för modell 49 FD till 9 ton, när trucken är olastad, och 21 ton vid full last. Modell 62 FD har samma lastförmåga, men är i sig själv något tyngre än 49 FD. Få vägen trans porteras kalksten från brottet till fabriken, varvid truckarna, enligt uppgift, hela tiden gått i vänstertrafik och sålunda använt endast en filbana, den vänstra, räknat från kalkbrottet, för trafik med fullastade bilar. Utöver dessa fyra truc kar insattes år 1954 tre nya Euclidtruckar, modell 46 TD, med bakaxeltryck
12 ton utan last och 30 ton med full last (fig. 4). De nya truckarna äro för sedda med fjädrande bakaxel. Samtliga truckar ha tvillinghjul på bakaxeln. Modell 49 FD ha däck 14,00 X 24 — 20 Ply med ringtrycket 5,2 kg/cm2; modell 46 TD är utrustad med däck 18,00 X 25 — 24 P ly med ringtrycket 4,2 kg/cm2. Truckarna hålla en hastighet av ca 60 km/h och totala antalet turer per dygn uppgår till ca 100. Antalet passager i vardera riktningen fr o m byggnadsåret t o m 1 aug. 1954 ha uppgått till ca 150 000.
Försöken på betongvägen vid Hällekis utfördes av väginstitutets bärighets- avdelning under tiden 2— 14 aug. 1954. Driften vid fabriken var då inställd till följd av semester och vägen var i det närmaste otrafikerad. Lagnings- och
Fig. 3. E u c lid -tru c k a v äldre typ , m odell 49 F D . M axim alt b a k a x e ltry c k 2 1 ton.
F ig . 3. E u c lid trucks, m o d el 49 F D , rea r a x le -lo a d 2 1 tons, h a ve tr a ffic k e d the H ä lle k is roa d since 1947- T h e n e w e r ty p e, 46 T D , a x le -lo a d 30 tons, show n in F ig. 3
w as in tro d u ced in 19 34 .
F ig. 4. E u clid -tru ck a v n yare ty p , m odell 46 T D . M axim alt b a k a x e ltry c k 30 ton.
F ig . 4. E u c lid truck, m o d el 46 T D .
bestrykningsförsöken ha utförts på 23 fack, som i samtliga fall utom ett voro belägna i den södra, av olastade truckar trafikerade filbanan, som var mest skadad. A v planritningen, fig. 14, framgår på vilka fack, försöken ha utförts, och vilken metod som har tillämpats. De på planritningen angivna betygsvär- dena för ytskador äro tagna ur protokoll, fört av tekn. lic. Anders Johansson vid besiktning av Hällekisvägen i april 1954. Försöken ha utförts enligt program på sid. 8.
Provningsprogram
A . Försök med bestrykning av betongytan med preparat
till förhindrande av ytskador
1. Bestrykning med koncentrerat vattenglas.
2. Bestrykning med utspätt vattenglas samt därefter härdning med klorcalcium. 3. Bestrykning med motorbrännolja nr 1 tillsatt med 3 % stearinsyra.
Motorbrännoljan späddes med kristallolja i förhållandet 1 : 1 . 4. Bestrykning med Everdry.
5. Bestrykning med Alifa-D B.
B. Försök med metoder för lagning av skador
i form av ytavflagningar
1. Lagning genom saltsyrebehandling, tvättning med vatten och därefter hand lagning med cementbruk.
2. Lagning genom påföring av cementbruk genom sprutning. 3. Lagning med cementbruk, vari hade tillsatts plastemulsion P C I;
a) lagning för hand
b) lagning genom sprutning.
4. Lagning med cementbruk, vari hade tillsatts plastemulsion från Alifabolaget. a) lagning för hand
FÖRSÖKENS UTFÖRANDE
A . Försök med bestrykning av betongytan med preparat
till förhindrande av ytskador
H PROVYTOR, med en sammanlagd yta av 990 m2, behandlades med bestryk-
ningsmedel enligt A i provningsprogrammet. Före försöken borstades samtliga ytor rena från sand och smuts.
1. Bestrykning med koncentrerat vattenglas
Behandlad yta 132 m2.
Fack 33 Fi, delen o— 15 m, med en yta av ca 60 m2, som hade talrika yt skador, betyg 3 enligt plankartans beteckning, beströks med outspätt vattenglas. Till bestrykningen, som utfördes en gång, åtgick 0,5 l/m2 vattenglas.
Fack 109 Fi, delen 6,5 — 13 m, som hade fåtaliga ytskador, betyg 2 enligt beteckningen, beströks med outspätt vattenglas på en yta av
26 m2. Bestrykningen utfördes en gång, vartill åtgick pr m2
0,38 1 vattenglas.
Fack 11 2 Fi, delen o— 11,5 m beströks en gång med outspätt vattenglas på en yta av 45 m2. Till bestrykningen åtgick pr m2 0,39 1 vatten glas. Facket hade inga skador.
2. Bestrykning med utspätt vattenglas sam t därefter härdning med klorkalcium
Enligt metod, som har angivits av disponent E Erasmie vid Karlstads Kemiska fabrik, behandlades 124 m2.
Fack 29 Fi, som hade talrika ytskador, behandlades med en lösning bestå ende av en volymdel outspätt vattenglas och en volymdel vat ten. T vå bestrykningar utfördes. Förbrukad lösning 0,87 l/m2. Fack 109 Fi, som hade fåtaliga ytskador, behandlades på delen o— 6,7 m
med utspätt vattenglas. Mängden utgjorde 0,38 l/m2.
Fack 1 1 2 Fi, oskadat fack, beströks på en yta av 46 m2 med en vattenglas lösning av samma sammansättning som vid behandlingen av fack 29 Fi. Till bestrykningen, som utfördes en gång, åtgick 0,33 l/m2.
Vid samtliga bestrykningar enligt i och 2 användes vanligt 38/40° Be vatten glas (natriumsilikat N a2Si0 3). För spridning av vattenglaset användes en 15 1 trädgårdskanna försedd med stril. Bestrykningen utfördes med en långskaftad ca 40 cm bred borste så, att vätskan jämnt fördelades över ytan. Efter bestryk ningen fick vattenglaset under ca 1 dygn absorberas av betongen, så att porerna i betongens ytskikt fylldes. I porerna reagerar vattenglaset med kalken i cemen- tet och härvid bildas olösligt kalciumsilikat. För att från ytan borttaga över skottet av vattenglaset, som på grund av alkaliteten ger en hal yta, spolades ytorna 29 H, 33 FI och delen o— 6,7 m av fack 109 Fl med vatten och borsta des med piassavakvastar. Fack 11 2 Fi, delen 1 1 , 7 — 23,4 m, behandlades, enl. disponent Erasmie’s anvisningar, med 30 1 20 % kalciumkloridlösning. Vid denna behandling försvann halkan betydligt snabbare än på de ytor, som spo lades enbart med vatten, genom att vattenglaset med kalciumkloriden bildar kalciumsilikat och natriumklorid. Fack 109 H, delen 6,5 — 13 m och fack 1 1 2 Fi, delen o— 11,5 m, spolades icke, utan man räknade med att regnet framdeles skulle borttaga halkan.
Samtliga bestrykningar med vattenglas utfördes den 3 aug. Spolning av ytorna utfördes påföljande dag. Väderleken var vid försöken gynnsam med sol, värme och blåst, varför bestrykningarna kunde utföras på torr beläggning.
3. Bestrykning med m otorbrännolja nr 1 tillsatt med 3 % stearinsyra.
M otorbrännoljan späddes med kristallolja i förhållandet 1:1
Med brännolja behandlades den 8 aug. ca 56o m2. Till behandlingen använ des motorbrännolja nr 1, vari tillsattes ca 3 °/o stearinsyra för att underlätta oljans nedträngande i de eventuellt vattenfyllda porerna. Motorbrännoljan späd des på arbetsplatsen med kristallolja i förhållandet 1: 1 för att möjliggöra sprid ning av oljan med TT-spruta (fig. 5) och för att påskynda oljans insugning i betongens porer. Följande 6 fack om 92 m2 vardera behandlades med motor brännolja: fack 86 H, enstaka ytskador, fack 102 Ff, fåtaliga ytskador, fack
1 1 7 H , 118 FI och 119 FI, oskadade och fack 132 FI, enstaka ytskador.
På varje fack spreds 0,18 l/m2 olja. Samtliga fack voro före oljebehandlingen torra på ytan. Under natten efter behandlingen inträffade regn, som icke för mådde genomtränga oljehuden, utan till följd av ytspänningen bildade stora
»droppar» på ytan (fig. 6). Omedelbart efter oljebehandlingen och ett par dagar framöver var betongytan mycket hal och dessutom missfärgad. På grund av risker för slirning avstängdes den oljebehandlade sträckan för trafik under 5 dygn.
4. Bestrykning med Everdry
På två fack, 108 FI och 115 H spreds den 8 aug. Everdry med TT-spruta. Vätskan, som är svagt alkalisk, innehåller enligt leverantörens, AB Snöland, Göteborg, arbetsbeskrivning: »ett koncentrerat vattenavvisande ämne på
silikon-Fig. 5. M oto rb rän n o lja sprides ö ver be ton gytan med T T -sp ru ta .
F ig. j . A p p ly in g a p ro te c tiv e coat using an orchard sprayer.
basis, som förenar sig med underlaget genom en kemisk reaktion. Tack vare att ämnet förenas med underlaget utan att härvid bilda någon täckande film, kan fuktigheten i detsamma obehindrat avdunsta. Då det behandlade bygg nadsmaterialet ej uppsuger vatten, kan någon frostsprängning ej äga rum».
Fig. 6. M ed m o to rb ränn olja bestruken betongyta efter regn.
Fig. 6. T he e ffe c t o f rain on a one d a y o ld surface treatm ent w ith diesel fu el.
Fig. 7. M ed E v e rd ry bestruken beto n gyta efter regn.
F ig . 7. T h e same as in Fig. 7. T reatm ent w ith a silicon p rod u ct “ E v e r d r y ” .
På fack 108 H, som hade enstaka ytskador och på fack 11 5 H , som var oskadat, spreds per m2 0,18 1 Everdry. Den vid försökets början torra betong ytan absorberade relativt snabbt impregneringsvätskan och var efter 1 timme åter torr. En stor fördel med Everdry är, att ytan ej blir hal eller missfärgad av den färglösa vätskan.
Behandlingen med Everdry utfördes samma dag som i föregående punkt beskrivna oljebehandling. Det på natten inträffade regnet medförde, att även på sträckan behandlad med Everdry droppar bildades, dock mindre till stor leken, än på den oljebehandlade sträckan (fig. 7).
5. Bestrykning med A lifa-D B
Tre provytor, ca 70 m2, behandlades med A lifa DB, som är en plastprodukt för impregnering och ytbehandling av bl a betong. Plastpreparatet var av svenskt fabrikat från AB Alifabolaget, Stockholm. Med en lösning bestående av 70 % A lifa DB och 30 % sprit behandlades facken 82 H och 88 H. Behand lingen utfördes den 13 aug. på torr yta. Ytorna blevo ej hala av A lifa DB.
Fack 82 H, som var oskadat, beströks på delen o— 6 m.
Fack 88 Fl, som hade talrika ytskador, beströks likaledes på delen o— 6 m.
Utstrykningen av den ganska simmiga lösningen utfördes med en mjuk kraftig borste. Omedelbart efter bestrykningen kunde man med fingret rulla eller lyfta den stelnade lösningen från betongen i form av en tunn hinna. Denna egenskap hos lösningen försvann dock efter någon timme, då betongen syntes ha absor berat lösningen.
Fack 85 H, som var oskadat, besprutades med TT-spruta på delen o— 6 m med en lösning bestående av 1 del A lifa DB och 2 delar sprit. Lösningen förde lades med 0,17 l/m2.
B. Försök med metoder för lagning av skador
i form av ytavflagningar
Försöken utfördes på sju fack enligt lagningsmetoder angivna under B i prov- ningsprogrammet. Försöksfacken hade enligt betygsskalan »talrika» eller »ut bredda sammanhängande» ytskador. Ytan närmast de avflagnade områdena var »bom», så att ett tunt ytskikt, vars tjocklek uppmättes till maximalt ca 5 mm, kunde petas loss med kniv (fig. 8).
Sandblästring utfördes på de avflagnade områdena och på de angränsande ytorna, varifrån det löst liggande ytskiktet hade avlägsnats. Blästringen
verk-Fig. 8. T y p isk ytsk ad a. A n gränsan de d elar a v beton gytan ligger lös i form av ett tunt ytsk ik t.
F ig . 8. T y p ic a l scaling.
ställdes av AB Svenska stenrenoveringar, Göteborg. Torkad sand med kornstor leken o,8— 2,0 mm användes. Lufttrycket i aggregatet uppgick vid blästringen till 6 å 7 kg/cm2 (fig. 9, 10, 1 1 och 12). Till cementbruket användes torkad sand, som levererades i papperssäckar i fraktionerna o-—o,6, 0,6— 0,8 och 0,8— 2,0 mm av Bröderna Janssons Cementvaru- och Murbruksbolag, Lidköping.
1. Lagning genom saltsyrebehandling, tvättning med vatten och därefter handlagning med cementbruk
Fack 48 H och 49 H.
Efter rensning, sandblästring och blåsning med tryckluft etsades ytorna med en lösning bestående av 1 volymdel saltsyra och 4 volymdelar vatten. Efter etsningen spolades ytorna rikligt med vatten och borstades med piassavakvastar. De rena och etsades ytorna intvålades med cementvälling och sopades sedan, så att endast ett tunt lager välling täckte ytorna.
Omedelbart efter denna behandling utfördes lagning för hand med cement bruk. Bruket avjämnades med rätskiva samt slipades med rivbräde. De lagade ytorna täcktes successivt med fuktiga papperssäckar.
I cementbruket ingick sand i lika volymdelar av fraktionerna o— o,6 och 0,8— 2,0 mm. Bruket innehöll Limhamnscement i förhållandet 1 volymdel cement på 2,5 volymdelar sand. Som tillsatsmedel användes kalciumklorid, CaClg, varav tillsattes 1,5 °/o räknat på cementvikten.
Fig. 9. Sandblästrin gsaggregat.
F ig . 9. E q u ip m en t fo r sandblasting.
Fig. 1 1 . A v yta v fla g n in g e n är det ljusa p a r tiet närm ast m unstycket b lästrat, det m örka p artiet oblästrat.
F ig . 1 1 . T h e ligh t parts on the picture are sandblasted.
Fig. 10 . Sandblästrin g av ytav flag n in g .
F ig . 10 . C le a n in g scaled parts o f the sur fa ce b y sandblasting.
Fig. 12 . Y ta v fla g n in g som sandblästrats sedan det om givan de löst liggande ytsk ik tet a v lägsnats.
Lagningarna på fack 48 H utfördes den 5 aug. Väderlek: sol, värme, blåst. Påföljande dags morgon täcktes försöksytan med våt sand. På fack 48 H fun- nos tidigare utförda lagningar av hjulspåren efter en bil, som kört över betong plattan, när den var nygjuten, fig. 13. Dessa lagningar voro nästan utan ska dor, under det att angränsande delar av betongytan hade omfattande skador.
Fig. .13. A v bilden fram g år, att lagningen a v hjulspåren på fa c k 48 H i det närm aste är oskadad.
F ig . 1 3 . Im p rin ts o f truck on w e t concrete w ere re p a ire d the d a y a fter pou rin g. T h e re p a ire d su rface w as intact in 19 5 7 , hut the a d ja cen t surface had scalings.
På fack 49 H, delen 8,5— 23,5 m, utfördes lagning efter samma metod som på fack 48 H. I bruket ingick dock icke något tillsatsmedel. Lagningsfläckarna blästrades den 6 aug. och etsades omedelbart före lagningarna, som utfördes den 9 aug. Under lagningsförsöken rådde mulet väder och något regn föll under en kort stund. De under natten med fuktiga papperssäckar täckta lagningarna spo lades på morgonen den 10 aug. med vatten och täcktes därefter med våt sand.
2. Lagning genom sandblästring och påföring av cementbruk genom sprutning
Fack 37 H och 46 H.
Till en början utfördes en serie förförsök med olika sammansättning av bru ket. Vid dessa försök hölls munstyckets mynning dels ca 1,25 m över betong ytan och strålen riktad vinkelrätt mot ytan (fig. 16) och dels 0,35— 0,40 m ovan betongytan och strålen riktad snett (fig. 17).
Försök på betonqväqen vid H ä lle k is , so m m aren 1954. — ► lastade tru c k a r N i o a Kalk- V Twrott |-| 19 20 2122 FTT" 25 26 38 39 40 41 42 4 3 3 d 0 S' £ 2 3 * 4 * 2 3 i 7 0 0 50 51 54 55 56 57 5© T--- 5 r ... 1 T ‘ D ' " Å Ep j PCI15---re ... ... ... u 3 IPCTTPCT
iu,h} 3 P C I ]* H-c utan blast nnqPgF . ¥ 34 t ^ u.h f u.h A T 5 K
bruket påfört qenom sprutning B3b -huggen yta F ö rfö rsö klooo 67 6© 69 70 71 72 7 3 lo 16 17 82 83 8 4 85 ©6 8 7 p ‘ “ " ... .... '15" .. ...— ---— - TT --- --- 1 ö ... ... ¥ ... ... ... ...1i r — — ' 1 0 0 fl 3 ' W F ! 4M o t o r b r ä n n o l j a n r 1 1 7 $ 5 ‘5 ° ° /\5 medelst A 3 «6oo sp ru tninq 100 101 102 103 104 106 107 --- “ 7 ... ... ... TJ“ 1 3 6 0 6 ö fl 6 8 ö
Motor brännolja nr 1fil d 0 0 ^-=-6— — ■ 1
iöoo * A3 1900
117 118____________________119____________________ 120_____________________ 121___________________ 122
0--- 0 0 [ö - ... . fl ■ ... 0 7 “ Motor brännolja nr 1Motorbrännolja nr 10 Motorbrännolja nr 141ö 5~ 0
£200 135 136 137 r eioo ... ^ 132 133 134 0 0, ... ... fö ... ö... ... ... - 0 0 6 1 * Motorbrännolja nr 1 1 0 * 75 b 1 ö 0 A 3 2 5 0 0 £400
0 5 10 20 30 40 50m Lä n q d m ä tn in q e n ä r utförd och facken äro n u m re r a d e De k — d=---1— —é 1 = = d f r å n betonqväqens b V re ä n d p u n k t vid kalkbrottet. till vä Fig. 14. P lan ritn in g ö ver beton gvägen l
w 12 13 14 15 FTTT“ TT 18 £ 7 2 8 2 9 32 3 3 3 4 3 5 3 6 37 2 i 66ö 3 3 8“ T T ^ ™ .
Vaffenqlasö fö“V V affenqlas ]i 3 Al i fa lAHfaJ * «- w _u*h_i__ i----£ l ---3 A2 500 A l bi 5 4 4 4 5 4 6 4 7 4 8 4 9 2 r 3 e i 1 • \1____ Al ifa; P C I | SV 4 Alifa ; SV 3 59 B3bB2 förförsök bruket påfört qenom spnjtninq B 4 a B 3 a B l B 4 a B i 60 61 62 63 64 B2 65 66 76 7 7 7 ö 79 60 61 r --- - ' j i 0 7---1--- 1 T å * 8 1 i 2 * TT (4 00 86 maT J2&4 -A5 69 91 93 94 95(90) W 96 97 98 99 108 109 111 112 113 114 115(110) 116 0 ■ff-■fl" ö i? ~ - — .— - 0 z --- -- ■T E v e r - d r y Vatt^n-gl.j ei t 0 Vatten | q las T 1* 0 0 E v e r - d r y
A4 > r\> > A l A2 2.000 A 4 123 124 125 126 127 128 129 130 131 0 0 5“ 0 0 0 ö ö " "■ 1 i * ö ö ö 0 ö i * t 138 139(134) p 1 v ---h - x--- — **• C e m e n H a b rik - olasfade tru c k a r
inom p a re n fe s n oterade fa c k n u m re n h ä nfö ra siq de a v tekn.lic. A ] o h a n s s o n i ra p p o rt över H äliekis iqen a n q i v n a . (29.4.1954)
kalkbrottet— cem entfabriken v id H äliek is.
ncrete road at H ä liek is.
Y tska d o rn a s om faftnin a ä ro i v a r je fa ck betecknade m ed en s i f f r a : 0 f ö r o s k a d a d e f a c k 1 * e n s t a k a y t s k a d o r £ * f å t a liq a — *— 3 * t a l r i k a — 4 * u tb re d d a s a m m a n h ä n g a n d e y t s k a d o r
Vid de egentliga sprutförsöken hölls munstycket enligt det senare alternativet. Under sprutningen reglerades torrsatsen från aggregatet. Innan bruket påfördes, fuktades lagningsytorna.
Cementsprutan var av äldre modell (fig. 15); vid försöken användes ett SU" dubbelkoniskt munstycke.
Fack 37 H, delen 10 — 23,5 m reparerades den 1 1 aug. Efter blästring påför des cementbruk av följande sammansättning: 1 volymdel Limhamnscement och 2,5 volymdelar sand, som bestod av lika delar av fraktionerna o— 0,6 och 0,8— 2,0 mm. Den yta, som erhölls genom sprutningen, var ojämn och hård. Bruket avjämnades med rätskiva, varefter man med kanten av ett stålbrätt finjusterade ytan (fig. 18), som till sist försiktigt borstades med piassavakvastar i samma riktning, som kvastningen hade utförts på den gamla betongytan. Efter sprut ningen täcktes lagningarna med fuktiga papperssäckar. Påföljande dag täcktes ytan med våt sand. Under försöket rådde torrt väder och växlande molnighet.
Fig. 15 . B etongspruta av äldre modell.
Fig. 15 . E q u ip m e n t fo r spraying cem ent m örtar.
Fig. 16 . Lagningsbruket påföres genom sprut ning. Strålen rik tad v in k elrät m ot ytan från en höjd a v ca 1,25 m.
F ig. 16 . S p ra y in g cem ent plastic m ortar on scaled su rface, p rev io u sly clean ed b y sand blasting. N o z z le w as p la ced at righ t angle to the surface at a distance o f 1,2 5 m.
Fig. 1 7. Sprutning a v cem entbruk frå n en höjd av ca 0 ,3 5 — 0,40 m. Strålen rik tad snett m ot lagningsytan.
F ig . 17 . S p ra y in g at an acute angle fro m a distance o f 0 ,3 5 — 0,40 m.
Fig. 18. D en sprutlagade y tan finjusteras med kanten av ett stålbrätt.
Fig. 18 . T h e sp ra yed surface is fin ish ed b y using the edge o f a steel tro w el.
3. Lagning med cementbruk, vari hade tillsatts plastem ulsion P C I
a) Lagning för hand
Fack 48 Fl och 56 V.
På fack 5 6 V, delen 11,5 — 17 m, utfördes förförsök enl. metod angiven av A B Productia, som levererade plastemulsionen PC I. De före lagningarna ren gjorda ytskadorna, penslades med plastemulsion, överskottet av lösningen, som hade samlats i fördjupningar, fördelades därefter jämnt över ytan som sedan fick torka. Lagningarna utfördes med ett cementbruk, som hade följande sam mansättning: 1 volymdel cement och 2,4 volymdelar sand. Den senare bestod av lika volymdelar 0-0,6, 0,6-0,8 och 0,8-2 mm korn. Blandningsvattnet bestod av 2 volymdelar plastemulsion P C I och 1 volymdel vatten. Enär cementbruk med plastemulsionstillsats syntes binda betydligt snabbare än cementbruk utan plastemulsion, blandades bruket i fortsättnigen i små satser. För att brukets bearbetbarhet skulle bibehållas så länge som möjligt, hölls det väl täckt. Med ledning av vid förförsöken vunnen erfarenhet ändrades ovanstående samman sättning till 1 volymdel cement och 2,7 volymdelar sand av kornstorlekarna o— 0,6 och 0,8— 2,0 mm. Blandningsvattnets sammansättning behölls oföränd
rad. Bruket avjämnades efter utläggningen med rätskiva, varefter ytan behand lades med stålbrätt. Betongen härdades ej. Förförsöken utfördes den 4 aug. vid varm och torr väderlek.
Den 10 aug. utfördes på fack 48 H, delen 6— 14 m, lagning av rensade och blästrade ytavflagningar enligt ovan utprovade metod. Betongytan var efter nattens regn något fuktig. Ytavflagningarna beströkos först med plastemulsion PC I, utspädd med vatten i förhållandet 1: 1 och fingo sedan torka under ca 2 V2 timmar. På grund av bl a den fuktiga och svala luften torkade emulsionen ej i betongytans fördjupningar trots den relativt långa tiden. Enär regn hotade, påskyndades torkningen genom att överskottet av emulsionsvätskan sögs upp med trasor. Därefter påfördes bruket, som var sammansatt av Limhamnscement och sand i förhållandet 1:2 ,5 samt blandningsvatten, vari ingick 50 % plast emulsion P C I. Bruket hade plastisk konsistens. I sanden ingick fraktionerna o— 0,6 och 0,8— 2,0 mm i förhållandet 1 : 1 . Innan lagningsbruket påfördes, fuktades ytorna, om de voro torra, med rent vatten. Lagningarna täcktes succes sivt med fuktade papperssäckar. Strax efter avslutandet av lagningarna föll ett kraftigt åskregn. Påföljande morgon täcktes sträckan med våt sand.
b) Lagning genom sprutning
Fack 50 H och 51 FI.
Flärvid användes ett bruk bestående av 1 volymdel cement och 2,5 volym delar sand, den senare med lika delar av fraktionerna o— 0,6 och 0,8— 2,0 mm. Blandningsvattnet innehöll 50 % P C I. Försöken på fack 50 FI, delen 15 — 24 m och på fack 51 FI, delen o— 8 m, utfördes på rensade och blästrade ytavflagningar, medan lagningarna på fack 51 FI, delen 8— 24 m, utfördes på icke blästrade ytskador. Vid lagningarna användes Limhamnscement på delen 8— 24 m och Hällekiscement på delen o— 8 m. Under lagningarna, som utför des den 1 1 aug., rådde uppehållsväder. På grund av hotande åskregn täcktes lagningarna allt efter det att de blevo färdiga med papperssäckar eller med presenning. Kort efter utförandet föll ett kraftigt slagregn under ca femton minuter, som dock icke vållade någon synlig skada. De lagade ytorna, utom delen 15 — 19,5 m av fack 50 Fi, täcktes följande dag med våt sand.
4. Lagning med cementbruk, vari hade tillsatts plastem ulsion från A B A lifabolaget
a) Lagning för hand
Fack 48 FI, 49 Fi och 56 V.
Förförsök utfördes den 4 aug. på fack 5 6 V, delen o— 12 m, av ingenjör S. Grönvall vid AB Alifabolaget. För jämförelse med förförsöken med PC I- emulsionen användes även vid nu företagna förförsök en blandning av 2 volym delar emulsion och 1 volymdel vatten. Det visade sig emellertid, att krympspric- kor uppstodo omedelbart efter ytans färdigställande, varför den använda pro portionen emulsion: vatten sedermera ändrades.
Den 5 aug. utfördes lagningar på fack 48 H, delen o— 6,5 m. Sedan ytan hade rensats och avflagningarna blästrats, strökos de avflagnade områdena samt ett 3— 4 cm brett område utanför skadorna omsorgsfullt med en blandning av 1 volymdel emulsion och 2 volymdelar vatten (fig. 19). Även till bruket an vändes ett blandningsvatten med 33 % plastemulsion. Sammansättningen vid förförsöken hade sålunda ändrats. Sedan alla lagningsställena hade bestrukits, jämnades den emulsion ut, som hade samlats i fördjupningarna. N är emulsionen hade torkat, utlades cementbruket över lagningsytorna, som hade fuktats med vatten. Cementbruket var sammansatt av Limhamnscement och sand, o— o,6 mm, i förhållandet 1: 2,5. Bruket avjämnades med rätskiva samt slipades med stålbrätt. Enär cementbruket var bearbetbart endast ca V2 timme, blandades endast små satser, som under försöken höllos väl täckta. Blandningsvattnet om rördes noggrant före varje användning och borde, enligt leverantören, icke an vändas senare än 3 timmar efter utspädningen. Lagningarna täcktes efterhand med papperssäckar, som höllos fuktiga, enär ytorna ej fingo torka ut. Efter ca 12 timmar vattnades ytan, som därefter täcktes med våt sand. Väderlek: sol, blåst och värme.
Handlagning med Alifabolagets plastemulsion utfördes även på fack 49 H, delen o— 8,5 m. Ytavflagningarna, som först hade rensats och sandblästrats, lagades den 9 aug. Till förbestrykningen användes ett blandningsvatten,
bestå-Fig. 19 . L agn in gar u tfö ras på fa ck 49 H enligt m etod B 4 a. D e sandblästrade yto rn a ha förbestru kits med utspädd emulsion.
F ig. 19 . T ro w e lin g cem ent plastic m or- tar on scalings. T h e scaled surface had p re v io u sly been sandblasted and coated w ith plastic-em ulsion.
ende av lika volymdelar plastemulsion och vatten. I cementbruket ingick i volymdel Limhamnscement och 2,5 volymdelar sand, med fraktionerna o— o,6 och 0,8— 2,0 mm i lika delar. Blandningsvattnet innehöll 50 % emulsion. Väder lek: mulet och blåst.
b) Lagning genom sprutning
Fack 37 H, delen o— 10 m.
Lagningen utfördes den 1 1 aug. Bruket bestod av Limhamnscement och sand i förhållandet 1 :2 ,5 . Sanden bestod av fraktionerna o— 0,6 och 0,8— 2 mm i lika delar. Blandningsvattnet innehöll 33 °/o emulsion. Försöksytan hade före lagningarna blästrats. De i fackets början belägna ytskadorna blevo, på grund av ojämn tillförsel av emulsionslösning, sprutade med för torrt bruk. Dessa lagningar gingo snart sönder, delvis på grund av den starka nederbörden på eftermiddagen. Delen 6— 10 m täcktes omedelbart med fuktiga papperssäckar, som påföljande dag utbyttes mot våt sand.
Vid lagning genom sprutning av cementbruk kunde följande iakttagas: Vattentillförseln försvårades ofta och i synnerhet, när plastemulsion var till satt, på grund av att tillförselkanalerna i munstycket täpptes till av en ring av hårdnat bruk. Med den betongspruta, som stod till förfogande, var det svårt att avpassa mängden torrsats resp. blandningsvatten på grund av att trycket ej kunde hållas konstant. N är strålen av cementbruk träffade lagningsytan, upp stod »avslag», varvid sandens grövsta partiklar studsade mot betongytan och
kastades 1 — 2,5 m. Separationen syntes dock bli mindre, när strålen riktades snett och munstyckets mynning hölls 35— 40 cm från ytan, än när strålen rik tades vinkelrätt mot ytan från en höjd av ca 1,25 m. Lagningsytorna lågo, efter avjämningen, något högre än den omgivande hela betongen och kunde endast med svårighet planas med kanten av en stållinjal.
Samtliga ytor, som härdades, höllos täckta med våt sand under 7 dygn. Efter härdningen avtäcktes och spolades ytorna, som sedan fingo torka under minst 4 dygn, innan trafiken insläpptes.
För att utröna huruvida ytavflagningarna fortsätter på en yta från vilken det tunna ytskiktet avlägsnats, höggs ca 6 m2 av ytskiktet på fack 52 H bort, så att den grova betongytan framträdde (fig. 20). Fack 52 H hade fåtaliga ytskador, betyg 2 enligt plankartan.
På varje försöksfack har målats fackets nummer samt bestryknings- eller lagningsmetodens beteckning. Dessutom ha ytornas gränser i vägens längdrikt ning markerats med pålar, nedslagna i slänten på vägens högra sida. Även på pålarna ha fackets nummer och använd metod angivits.
Med avsikt att i framtiden kunna avgöra, huruvida och i vilken omfattning ytavflagningarna ha tilltagit, fotograferades ytorna med väginstitutets, för så dant ändamål, konstruerade apparatur. Denna apparatur består av en Leica- kamera monterad på en ställning, som är fastsatt på väginstitutets laboratoriebil
Fig. 20. Figuren v isar detalj av p ro v ytan på fa ck 52 H v a rifrå n ytsk iktet borthuggits. V än stra delen av bilden.
F ig. 20. A test w as m ade to get a d u ra ble surface o n ly b y cross ham m ering the w h o le surface. T o the left, sca rified surface is show n.
(fig. 21). Kameran, som är försedd med kassetter rymmande film för 250 expo neringar, kan manövreras från bilen. Vid fotografering sitter kameran ca 5,4 m ovanför betongytan.
F ig. 2 1 . P h o to g ra p h in g the roa d surface b y using a Leica cam era, m ounted on top o f ladd ers as show n in the picture. T h e cam era was electrica lly operated.
Fig. 2 i. V äginstitutets laborato rieb il utrustad med ap p aratu r fö r fo to g raferin g a v vägb eläggningar.
Med väginstitutets betongborrmaskin ha 7 betongkärnor med diametern 15 cm uttagits. Såväl betcngkärnornas medelhöjd som armeringsjärnens höjdläge i förhållande till överytan uppmättes. De erhållna värdena angivas i nedanstå ende tabell. Variationen i tjocklek är ca 3 cm (jämför fig. 22).
F ack nr B etongkärn ans m edelhöjd, cm A rm eringens höjdläge, cm 4 1 H ... 16 ,2 13?5 48 H ... 15 ,0 12 ,5 — 14,0 86 H ... 14,6 1 1 ,5 — 14,5 88 H ... 15 ,0 12 ,5 — 15,0 108 FI ... 13,8 XI>5— 13>5 1 1 2 H , A i ... 16,8 1 3,5 — 16,0 1 1 2 H , A i ... 16 ,5 12 ,5 — 15,5
Fig. 22. B orrkärn or med diam etern 15 cm uttagna ur sex beton gfack.
Fig. 22. C o re sam ples, diam . 1 5 cm. D ia m a n t corin g b it “ D ia b o rit” , m a n u fa ctu red b y the S w ed ish D ia m o n d R o c k D rillin g C o C raelius, Sw ed en .
INSPEKTION OCH BEDÖ M NING
D e U N D E R S O M M A R E N Å R 1 9 5 4 på Hällekisvägen utförda bestrykning-
arna och lagningarna ha efter varje vinter t o m 1957 inspekterats av statens väginstitut. Även representanter för Svenska cementföreningen ha närvarit.
Institutet anser, att man vid inspektionen år 1957 — således efter tre vintrar — erhållit ett resultat, som kan ligga till grund för en slutbedömning. Antalet passager i vardera riktningen, sedan lagningarna utfördes t o m inspektionen år 1957, har uppgått till ca 100000.
A . Bedömning av resultatet av bestrykningarna
På Hällekisvägen, som byggdes år 1947, har enligt uppgift salt icke använts vintertid. N är beläggningen var 6 år gammal, uppkom upp till 5 mm djupa avflagningar, vilka sedermera gradvis ha ökat i utbredning men ej i djup. Bestrykningarna ha utförts på en gammal beläggning, som på flera fack redan erhållit synliga ytskador och där ytan fläckvis var »bom». Med bestrykning arna, som ha utförts på såväl oskadade som ytskadade fack, har man avsett att utröna dels om en bestrykning av oskadad betongbeläggning innebär ett skydd mot uppkomsten av ytskador, dels om en bestrykning av ytskadad be läggning inverkar avstannande på skadeutvecklingen.
Beträffande resultatet av bestrykningarna på Hällekisvägen kan man, efter 1957 års inspektion, således efter tre vintrar, icke draga några säkra slutsatser om deras inverkan. Visserligen ha några ytskador icke uppkommit på de fack, som vid bestrykningarna voro oskadade, men även de angränsande obehandlade facken äro alltjämt oskadade. På de fack, som redan vid bestrykningarna hade ytskador, ha däremot nya skador uppstått, men om dessa skador ha uppkom mit på områden, som redan vid bestrykningarna var »bom» har icke med säker het kunnat konstateras. En bestrykning på områden med »bom» är säkerligen verkningslös.
Det må i detta sammanhang framhållas, att väginstitutet senare utfört lik nande bestrykningar på betongvägen vid Sörentorp, rikshuvudväg 13, norr om Stockholm, där betongen, tillföljd av att sand för vinterväghållning haft en tillsats av salt, erhållit svåra ytskador. Även efter bestrykningarna fortsattes saltningen. Resultatet har visat, att skadeutvecklingen på bestruken och obestru- ken yta har blivit densamma och att sålunda ytbehandlingar, som här ha prö vats, i detta fall icke kunnat inverka avstannande på skadeutvecklingen hos en redan delvis skadad beläggning.
För att man med säkerhet skall kunna utröna, i vad mån bestrykningar av något slag kunna förhindra uppkomsten av avflagningar, böra försök utföras på en nybyggd ännu icke trafikerad beläggning.
B. Bedömning av resultatet av lagningarna
Avsikten med lagningsförsöken har varit att pröva olika metoder att laga fläckvis förekommande ytskador på en betongbeläggning genom att förse de avflagnade fläckarna med ny slityta. För att uppnå god vidhäftning mellan lagningsyta och påfört bruk ansågs effektiv rengöring av ytorna nödvändig. Vid samtliga metoder ha därför avflagningarna, sedan angränsande områden med »bom» rensats, sandblästrats. Vid utförandet av lagningarna konstaterades, att sandblästringen var såväl tidsödande som komplicerad och förmodligen även är svår att tillämpa på trafikerad väg. Det torde därför bli nödvändigt att vid större arbeten införa annan lika effektiv, men rationellare rengöringsmetod.
Lagningarna av de rengjorda ytorna utfördes genom att bruket antingen utlades för hand eller påfördes genom sprutning. Lagningarna utfördes med rent cementbruk eller med cementbruk, vari hade inblandats plastemulsion (poly- vinylacetat).
Vid inspektionen efter 3 vintrar kunde man konstatera, att man med samtliga provade metoder erhållit såväl god vidhäftning mellan påfört bruk och lag ningsyta som tillfredsställande frostbeständighet. Enär nya avflagningar i all mänhet ha uppkommit intill lagningarna eller i deras närhet, kan man dock ifrågasätta lämpligheten av »fläckvis lagning» på beläggningar, där sannolik heten för fortsatta avflagningar är stor. På en sådan beläggning synes det lämp ligast att förse de ytskadade facken med ny slityta över hela ytan.
Tillsats av plastemulsion har, enligt andra av väginstitutet utförda försök, givit en extra säkerhet för erhållande av god vidhäftning. En annan fördel är, att tillsats av plastemulsion, av vad som framgått av laboratorieförsök, innebär en ökning, större vid större tillsatsmängd, av betongens frostbeständighet och en minskning av dess benägenhet för avflagning vid saltning. Även vid lag ningar av ytskador med ringa djup ävensom av sådana skador, där utspets- ningar av tjockare lager erfordras, synes en tillsats av plastemulsion vara gynn sam, sannolikt beroende på att betong med emulsion visat sig, vid laboratorie försök, ha större tänjbarhet.
För att med framgång kunna förse en betongbeläggning med ny slityta av cementbruk erfordras särskilt stor noggrannhet vid brukets utläggning, oavsett om utläggningen utföres för hand eller medelst sprutning. Nödvändigheten av att rengöringen av den avflagnade ytan utföres med största omsorg, har även konstaterats. I allmänhet torde effektivare metoder erfordras för rengöring av vägbetong än av flygfältsbetong, enär vägbetongen, till följd av trafiken, är mer nedsmutsad.
SUMMARY
I n S W E D E N in recent years the scaling of concrete roads has become a serious
problem. The increasing use of thawing salts and, to a certain degree, the in creasing road traffic seem to be the causes of this development. The air-entrained concrete seems to be more resistant than other types of concrete, but in a few cases even air-entrained concrete has scaled.
In order to throw some light on the scaling problem, the investigations de scribed in this publication w^ere made by the State Road Institute. The tests were carried out on a pavement built in 1947 of concrete without entrained air. As far as is known, salt has never been used on this road. The road had no scalings until in 1953, when scalings occurred on a large part of the surface. The tests were of two different kinds, namely, primarily, tests of different types of surface treatments to prevent further scaling and, secondly, experiments with different methods of repairing scaled spots. The tests were carried out in the summer of 1954 according to the following program:
A . Experim ents with treating the concrete surface with
various products to prevent further scaling
1 . concentrated water-glass
2. diluted water-glass and calcium chloride
3. a mixture of diesel fuel and white spirit in proportions 1 : 3 . 3 % stearic acid was added
4. a water-repelling silicone product, trade name “ Everdry55 5. a plastic product, named A L IF A -D B
B. Experim ents w ith different methods of repairing
scaled spots
1. Sandblasting, treatment with hydro-chloric acid, washing with water and repairing with cement mortar laid by means of a trowel
2. sandblasting and repairing by spraying cement mortar
3. repairing with cement mortar to which had been added an emulsion of high-polymeric substance, trade name P C I
a) repairing by means of trowel b) » » » » spraying
4. repairing with cement mortar to which had been added an emulsion of a high-polymeric substance, trade name A L IF A
a) repairing by means of trowel b) » » » » spraying
The concrete road is a heavily trafficked road, exclusively built for transport of limestone from the quarry to the cement plant at Hällekis. The length is 2,600 m, the width 7.8 m, and the thickness 14 cm. The pavement was built of vibrated concrete, reinforced by a steel net as shown in Fig. 2. Euclid trucks 49 FD, rear axle load 12 tons, were used until in 1954, and, after this year, mainly Euclid trucks 46 TD, rear axle load 30 tons, were used. Average speed has been 60 km/hour, and separate lanes have been used for loaded and un loaded trucks. The estimated total number of passes was about 150,000 in 1954. In 1957 the number of passes was about 250,000.
The road has been inspected yearly by the State Road Institute, and it seems that the results of the last inspection in 1957, when the repair work was 3 years old, may be used for a final judgment of test results as follows:
A . The effect o f surface treatments
The treatments here described were made on an old pavement which had visual surface damages in the form of scalings on a large part o f the surface, although salt had never been used for ice removal. Treatments were made both on undamaged and on partly scaled slabs and the development of new scaling was observed. It was found, in comparison with untreated slabs, that treatments of the kind here tested have no noticeable effect on the development of scalings. Other similar treatments made by the Institute on roads where salt had been used before as well as after the treatments have given confirmative results. If the treatments are effective if applied on new, untrafficked pavements has yet to be investigated.
B. The results of the repair w ork
A t the inspection in 1957, when the repair work was three years old, it was found that, irrespective of method of repair, all patches were intact, unless minor damages at the edges are taken into consideration. It seems reasonable to conclude that good patching results mainly depend on a good cleaning of the surface which was here done by sandblasting. The result applies to pave ments on which salt has never been used. The Institute has lately made freezing and thawing tests on small concrete cubes, submerged in solutions o f salt, and also, patching tests of a similar kind as those mentioned above. The laboratory tests on the cubes showed that admixture of a high-polymeric emulsion (products mainly consisting of polyvinyl acetate) improves the resistance of concrete to the combined action of salt and frost. The results of the further patching tests show that the use of admixture to the mortar is of advantage to improve adhesion to old concrete and, also, to make a mortar specially suitable to repair shallow scalings.
L I T T E R A T U R F Ö R T E C K N IN G
Bibliography
B iide3 T .y »Betongväg för tung trafik vid Häliekis», Cement och Betong, N r 6, 1947. Liljeqvist, B.y »Rationell betongväg för tung trafik», Svenska Vägföreningens Tidskrift,
N r 8, 1948.
Johanssony A .y »Betongväg vid Häliekis Cementfabrik — en intressant provväg»,
Svenska Vägföreningens Tidskrift, N r 6, 1954.
Tallam y, B. D ., “ Control of Concrete Pavement Scaling Caused by Chloride Salts” ,
Journal of the American Concrete Institute, Vol. 20, No. 7, March 1949. “Protection of Concrete Pavements from Salt and Calcium Chloride” , Highways and
Municipal Bureau, Portland Cement Association. No. HB 1 second Edition N ov., 1946.
M eyer, E. V., »Reparation og vedligeholdelse af betonveje», Beton-Teknik, N r 1, I9 52
-Rissel, E .} »Ein neues Verfahren zum Ausbessern alter Betonstrassen», Strasse und
Autobahn, N r 4, 1953.
— »Erfahrungen an Beton mit Kunstharzzusätzen», Zement-Kalk-Gips, H eft 10,
1 9 5 5
-— »Zur Unterhaltung von Betonstrassen», Strasse und Verkehr, Band 42, N r 2, 1956.
Flistery E .y »Kunststoff-Erzeugnisse zur Behebung von Oberflächenschäden an Beton-
fahrbahndecken», Strassen- och Tiefbau, Strassenbau und Strassenbaustoffe, H eft 9, 1953.
Personsy H. C .y “Thin Bonded Concrete O verlay Pavement” , Roads and Streets, N ov.,
F Ö R T E C K N I N G Ö V E R
RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET
O C HSTATENS VÄGINSTITUT
1. E rfaren h eter frå n p ro v v ä g e n v id B ålsta under åren 19 3 2 och 19 3 3 a v N . v o n M atern och S. H a llb e rg ... 19 3 3 2. V ägb eläggn in gar p å landsbygdens allm änna v ä g a r i Sv e rige den 1 jan u ari 19 3 4 . . . . 19 34 3. V ägb eläggn in gar p å landsbygdens allm änna v ä g a r i Sv e rige den 1 jan u ari 19 3 5 . (U t
g ån gen) 1935
4. H y v elb la n d n in g p å ku stvägen norr om K a lm a r år 19 3 5 , a v N . v o n M a t e r n ... 19 36 5. V ägb eläggn in gar p å landsbygdens allm änna v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 19 3 6 . . . . 19 36 6. V ägb eläggn in gar p å landsbygdens allm änna v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 19 3 7 . . . . 19 3 7 7. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm änna v ä g a r i S v erige den 1 jan u ari 19 38 . . . . 1938 8. V ägb eläggn in gar p å landsbygdens allm änna v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 19 3 9 . . . . 19 39 9. M askin blan dnin g a v grusvägb an a Södra Åsbo 19 3 8 — 19 3 9 , a v G . B eskow . (U tgå n gen ) 19 39 10 . V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm änna v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 19 4 0 . . . . 1940 1 1 . M öjligheter till ö k ad an vän dn in g a v sulfitlu t i Sverige ... *9 4 ° 12 . B o m u llsväv som inlägg i bitum inösa beläggningar, a v S. H a llb e rg och A . H je lm é r . . 19 4 1 1 3 . V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm änna v ä g a r i Sv erige den 1 jan u ari 19 4 1 . . . . 19 4 1 14 . N å g ra undersökningar a v su lfitlu t, a v H . A r n fe lt ... 19 4 1 15 . P r o v v ä g med o lika pågrus v id D erom e i H allan d s län, a v A . H je lm é r och B. L ilje q v is t 19 4 1
16 . A vnötningsm ätningar på sm ågatstensbeläggningar ... 19 4 1
17 . V ägb eläggn in gar p å landsbygdens allm änna v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 19 4 3 (U t
gån gen )... 1943
18 . M öjligheter att an vän d a h ård rum änsk a sfalt till vägb eläg gn in g ar, a v S. H a llb e rg . . 1943 19 . Fö rslag till enhetlig benäm ning a v bitum inösa bindem edel. U n ifo rm C lassificatio n o f
Bitum inous Products A ccord in g to their T em peratures at a V isc o sity o f 500 centistokes, av S. H a llb erg . (O m try c k t) ... 1945 20. K alciu m k lo rid en s dam m bindningsförm åga v id låg tem peratur. O n the D ust B in ding
C a p a c ity o f C alciu m C h lorid e at L o w T em p eratu re, a v H . A r n f e l t ... 1948 2 1 . Stenkolstjäran s läm plighet som tillsats till asfalt v id ytb ehan dlin g. C o al T a r as an
A d m ixtu re to A sph alts fo r Su rface Treatm ents, a v Sten H a l l b e r g ... 1948 22. Bestäm ning a v ko rn storlek med hydrom eter. A n alysis o f P a rtic le Size w ith H y d r o
meter, a v R u n e G a n d a h l ... 19 52 23. Försök med en beläggningssladd. A M u ltiple-blad e-d rag fo r Bitum inous R etread W o rk ,
a v Sten H a llb e rg ... 19 53 24. Some Research on Bitum inous M aterials at the R o a d R esearch L a b o ra to ry , G re at
25. V id h äftn in gen m ellan bitum inösa bindem edel och stenm aterial och dess betydelse fö r vägb eläggn in gar. A short T reatise on the A dhesion o f Bitum inous B inders and A g g re gates and its Im portan ce to R o a d Pavem ents, a v Sten H a l l b e r g ... 19 53 2 6. U n dersöknin g a v in verk an på asfaltb elag d a b an or a v högt lu fttry c k i fly g p la n rin g a r.
Influen ce o f H ig h T ire In flatio n Pressure on R u n w a y A sp h alt Pavem ents ... 1954 27. N å g ra problem rörande fr i sikt i v ä g k u rv o r. Some Problem s C oncerning Sight
D istance on H ig h w a y C u rves, a v N . vo n M atern och L .-O . A i m ... 1954 28. Stud ier och fö rsö k med sandning och saltning på vin tervä g lag , u tfö rd a åren 19 5 3 —
19 56 a v statens väginstitu t. Sand and Sa lt T reatm ents o f S n o w -C o v e red and Ic y R o ad s. T est C a rrie d O ut b y the State R o a d Institute o f Sw eden during the years o f
1953— 1956
... 195629. K o r t redogörelse fö r oljebehandling a v grusvägar. A B rie f A ccount o f O il T reatm en t o f G ra v e l R o ad s, a v Sten H a l l b e r g ... 1957 30. Bestäm ning a v tjälgrän s i m ark med enkel ty p a v tjälgränsm ätare. A F ro st D epth
In d icato r, a v R u n e G a n d a h l ... 19 57 3 1 . Försök med bestrykn in g och lagning a v ytsk a d ad betongväg v id H älle k is. Experim ents
w ith P ro tectiv e C o atin g and w ith M ethods o f R ep airin g a Scaled C oncrete R o a d at H ällek is, a v N ils O d em a rk och S v e n E n g m a n ... 19 5 7
