Urbana Studier
Malmö som delad stad
-
En undersökning kring integrationsprocesser och dess
definition i Malmös mest segregerade områden
C-uppsats; Ledarskap & Organisation 61-90 Författare: Albulena Heta och Milaim Hasanaj Handledare: Sissi Ingman
Examinator: Jonas Lundsten Datum: 2010-04-29
Förord
Med detta förord vill vi rikta ett stort tack till de personer som har hjälpt och stöttat oss under genomförandet av denna studie. I första hand vill vi börja med att tacka Jahangir Hosseinkhah (verksamhetschef för Arbete – och utbildning på Rosengårds stadsförvaltning), Bertil Nilsson (projektledare i Fosies stadsdelsförvaltning), Svenjohan Davidson (utveckling – och planeringschef på Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning), Tom Magnusson (verksamhetsansvarig och projektledare för MINE) för att ha deltagit i våra intervjuer och hjälpte oss i vår undersökning på olika sätt. Men vi skall inte heller glömma att tacka de nio personer (som representerar målgruppen) för sitt deltagande i våra intervjuer. Vi vill även rikta ett stort tack till Mikael Stigendal som tog sig tid att träffa oss och hjälpa oss att komma vidare i vår undersökningsprocess. Slutligen vill vi tacka vår handledare Sissi Ingman för ett tålamodigt och outtröttligt stöd och engagemang.
Tack!
Malmö, april 2010
Albulena Heta och Milaim Hasanaj
Sammanfattning
Titel: Malmö som delad stad – En undersökning kring integrationsprocesser och dess
definition i Malmös mest segregerade områden
Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Albulena Heta och Milaim Hasanaj Handledare: Sissi Ingman
Examinator: Jonas Lundsten Datum: 29 april, 2010
Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära för människor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen) på integrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgör målgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt i arbete och utbildning.
Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna och semistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide.
Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig i och vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration på ett likvärdigt sätt. Men bland våra respondenter som respresenterade målgruppen, kunde vi konstatera att de hade en mer diffus bild kring integration. Vidare har vi även kunnat
konstatera att det saknas pågående forskning kring ämnet integration med inriktning på arbete och utbildning i de utvalda stadsdelarna. Den här uppsatsen skulle kunna bidra till vidare forskning kring begreppet och innebörden av segregation som motpol till begreppet integration.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 6
1.2 Syfte ... 7
2 Teorier ... 8
2.1 Livsvärld ur ett hermeneutiskt och fenomenologiskt perspektiv ... 9
3 Metod ... 11
3.1 Metodval och tillvägagångssätt ... 11
3.1.1 Fallstudie som forskningsdesign ... 13
3.2 Metoddiskussion ... 14
3.3 Kvalitativa begrepp ... 16
4 Forskningsöversikt ... 17
4.1 Viktiga begrepp i vår undersökning ... 17
4.2 Integration och segregation ... 17
4.3 Mångfald på arbetsmarknaden ... 19
4.4 Assimilation ... 20
4.5 Åtgärder på nationell och lokal nivå... 20
4.6 Stadsdelen Rosengård ... 21
4.7 Stadsdelen Fosie ... 22
4.8 Stadsdelen Södra Innerstaden ... 23
5 Empiri/resultat ... 24
5.1 Presentation av respondenterna ... 24
5.1.1 J. H - Verksamhetschef på Rosengårds stadsdelsförvaltning ... 24
5.1.2 B. N - Projektledaren på Fosies stadsdelsförvaltning ... 25
5.1.3 S. D - Utveckling – och planeringschef på Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning ... 25
5.1.4 T. M - Verksamhetsansvarig och projektledare på MINE... 25
5.1.5 R1-R4 - Respondenterna från de enskilda intervjuerna ... 26
5.1.6 Respondenterna från gruppintervjun ... 26
5.2 Intervju med stadsdelsförvaltare och projektledare ... 26
5.3 Intervju med målgruppen ... 33
6 Analys/diskussion ... 37 6.1 Slutsatser ... 41 7 Källförteckning ... 43 7.1 Litteratur ... 43 7.2 Rapporter från Internet ... 44 7.3 Internetadresser ... 44 7.4 Övriga källor ... 44 Bilaga 1 ... 45 Bilaga 2 ... 46
1
Inledning
1.1
Bakgrund och problemformulering
Sverige har fungerat som ett invandrarland med bland annat folkomflyttningar sedan en tid tillbaka, men invandringen har växlat karaktär under årens lopp. I boken Den delade staden, skriver Lena Magnusson (2001) om flyktinginvandring från 1600-talet med bland annat hugenotterna och chilenerna från 1970-talet som arbetskraftsinvandring. Magnusson (2001) menar att tillväxten i Sverige kommer att vara beroende av invandringen nu och framöver. Hon menar att den invandring som existerade fram till 1900-talet betydde endast i begränsad utsträckning att svensken ställdes inför andra kulturer och andra språk. Denna begränsade invandring kom att ändra karaktär efter svenskarnas utvandring till Amerika, då svenskar kom i kontakt med andra kulturer och språk och fick mer lärdomar om invandrarnas situation i Sverige. Efter andra världskriget tog arbetskraftsinvandringen i kraft både i Sverige, men också i hela Norden. Detta varade fram till 1970-talets början. Integrationen i det svenska samhället blev en del av arbetsmarknadspolitiken, denna på företagens villkor med en snabb anpassning till det svenska samhället för de nyanlända invandrarna. Fram till 1985 fungerade Arbetsmarknadsstyrelsen som huvudman för integrationen i Sverige. Detta ansvar kom sedan att åligga hos Statens invandrarverk och sedan juli 1998 Integrationsverket (Magnusson 2001:9f). I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet1 gjorde regeringen ett omdöme där man kom fram till att regeringen inte alltid tillvaratagit invandrarnas och flyktingars erfarenheter och kunskap, trots behoven av specifik kompetens i vissa områden (Nutek Rapport 2007:3). Detta problematiseras i rapporten Integration, mångfald och tillväxt, där man anser att inom cirka tio år kommer mellan en fjärdedel och en tredjedel av den arbetsförmögna befolkningen att ha en utländsk bakgrund. Detta till bakgrund av att staten lägger alltför mycket fokus på skol-, social- och kulturpolitik, istället för att titta lite närmare på näringslivet och regionalpolitiken. Eftersom det råder kris kring integration, i synnerhet sysselsättningsmässigt, är det därför viktigt att ta hänsyn till integrationsproblemet inte enbart via skol-, social- och kulturpolitik, utan även lägga större engagemang på näringslivet och regionalpolitiken (Nutek Rapport 2007:6).
Margareta Popoola (2002) skriver i boken Integration, en samtidsspegling om hur integration har kommit att bli ett allmänt begrepp som används, diskuteras och ventileras, men som sällan definieras, vilket också ger utrymme för skilda tolkningar hos dagens debattörer. Popoola (2002) åsyftar att tolkningarna har sitt ursprung i en samhällspolitiskdebatt som har föregått integrationsbegreppets inträde i vardagssvenskan. Det är en debatt som alltmer har kommit att förknippas med de senare årtiondens invandring. Det är en historisk sammansatt situation som har gett begreppet flera infallsvinklar och med en historisk backspegel tycks fenomen som förknippas med integration ha en ständig förnyad aktualitet (Popoola 2002:14f). Idag är integration ett laddat begrepp och ämne, det pratas mycket om integration och kring regeringsarbetet i linje med integration. Begreppet integration förekommer ofta i dagligt tal i olika sammanhang och bland annat hur man skall integrera utlandsfödda eller fysisk/psykisk handikappade i det svenska samhället. I boken Integration att se organisationen som en helhet, skriver Nikos Marcheridis och Hans Knutsson (2007) att integration handlar oftast om att delar skall bli helhet, till exempel talar man om ”integrationspolitik” som ett åtgärdsprogram för att lösa segregation och diskriminering genom att integrera befolkningen (Macheridis & Knutsson 2007:14f). Mikael Stigendal (1999) pratar i boken Sociala värden i olika sociala världar – Segregation och integration i storstaden om social integration och stadsdelsintegrationer, där han menar att stadsdelar som Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden tillhör de mest segregerade områdena i Malmö. Han visar statistik vad gäller arbetslösheten, där Rosengård toppar med totalt 65 % jämfört med genomsnittet i Malmö som ligger på 53 % (Stigendal 1999:206ff).
1.2
Syfte
Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära för människor som har olika perspektiv på integrationsåtgärder i betydelsen att de antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgör målgrupp för åtgärderna. Vi har valt att utgå från några stadsdelar i Malmö som stämplas som mest segregerade enligt Stigendal (1999) och fokusera på några integrationsprojekt som bedrivs från dessa stadsdelar. Vi har valt dessa stadsdelar för att det pratas mycket i media om den arbetslöshet som råder i dessa invandrartätbebodda stadsdelar. Genom intervjuer undersöks hur innebörder av och synen på integration skiljer sig från olika perspektiv: bland annat genom att intervjua stadsdelsförvaltare, projektledare och
den tilltänkta målgruppen som åtgärderna riktas till. De utvalda stadsdelarna är Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden.
Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppet integration i dessa utvalda stadsdelar med utgångspunkt i arbete och utbildning. Denna utgångspunkt har framkommit efter intervjuer med de olika perspektiven. Detta kom sen att bli vår avgränsning i vår uppsats. För att kunna besvara vårt syfte, skall vi försöka ge svar på vår huvudfråga; hur tolkas integration i Malmös mest segregerade stadsdelar?
Slutligen vill vi analysera de olika perspektivens tolkningar av synen på integration och de integrationsåtgärder som vidtagits för att främja integration, detta för att sedan diskutera och dra slutsatser av resultatet. Vi hoppas att genom dessa tre olika perspektiv, få en nyanserad bild över integration som fenomen i de utvalda områdena.
Huvudfrågeställningen är:
Olika perspektiv på integration i några segregerade stadsdelar i Malmö.
För att genomföra undersökningen har vi arbetat med följande underfrågor:
- Vilken syn har dessa tre perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgrupp) på integration och har deras syn på integration förändrats på senare tid?
- Vilka åtgärder har kommunen i Malmö vidtagit för att främja integration?
- Hur tolkas dessa åtgärder av stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen i staden?
2
Teorier
I det här avsnittet kommer vi att presentera teorier som har uppkommit under processens gång. Vi kommer att presentera Jan Hartman (2004), Bertil Carlsson (1991), Jan Bengtsson (2005) och Jürgen Habermas (1995). Dessa är samhällsvetenskapliga teoretiker som vi finner stöd för vår undersökning och dessa återkommer sedan i analys- och diskussionsdelen.
2.1
Livsvärld ur ett hermeneutiskt och fenomenologiskt perspektiv
Forskning med hermeneutiskt synsätt innebär att forskaren inte bara konstaterar och registrerar ett visst beteende. Istället försöker forskaren förstå vad beteendet innebär för den individ som studeras. Forskaren ser in i sig själv, dvs. introspektion och därigenom förstår andra människors känslor och upplevelser. Metodmässigt behöver forskaren ofta använda kvalitativa metoder för att skapa sig en sådan förståelse. Eftersom forskare med hermeneutiskt synsätt inte endast använder sig av sina sinnesintryck, utan även en stor del av sin egen tolkningsförmåga, påverkas förförståelsen ofta av ens värderingar. Det är därför viktigt att komma ihåg att alla har olika förförståelse (Carlsson 1991:14ff). En hermeneutisk teori skall uttrycka en individs eller gruppindividers livsvärld. Detta gör den genom att innehålla termer som beskriver hur individen eller individerna i en grupp uppfattar sin situation. Dessa termer står i relation till varandra för att på så sätt uttrycka på vilket sätt de olika uppfattningarna är relaterade till varandra (Hartman 2004:187ff).
Bengtsson (2004) skriver att begreppet livsvärld har uppkommit från den fenomenologiska filosofin, alltså den verklighet som vi befinner och lever i. Det är livsvärlden som är utgångspunkten för all reflektion och den är även grunden i vetenskapen. Människan kan så länge hon lever aldrig slippa undan livsvärlden (Bengtsson 2004:48f). Med ett livsvärldsperspektiv menar man att människans vardagsvärld och den dagliga tillvaron uppmärksammas. Det innebär också att se och förstå livsvärlden som den levs utav den enskilda människan. Att studera människans livsvärld ligger i fokus och att kvalitativ forskning genom intervjuer är den främsta insamlingsmetoden, då olika former av samtal har en självskriven roll när människor kommunicerar med varandra. Intervjun kan på så sätt vara en direktlänk till andra människors livsvärldar genom att forskaren och den intervjuade kan samtala kring detta. Livsvärlden är både en enskild och en social värld utgående från människors erfarenhet eller levda erfarenheter som det brukar benämnas inom fenomenologin (Bengtsson 50ff).
Även Habermas (1995) skriver om livsvärld, men i kombination med system. Han menar att livsvärlden består av individer med förväntningar med livets mening, men att det finns en struktur som han kallar för system. Han tydliggör att livsvärlden inte är samma sak som individer, utan att i livsvärlden finns det rum för individer att förstå varandra och den värld
dem lever i. På samma sätt är inte system synonym för struktur, utan system består av många strukturella egenskaper. Habermas (1995) hämtar begreppet livsvärld från fenomenologin, men försöker att ändra perspektivet från individnivå till kollektivet. Livsvärld är språkligt organiserat förråd av bakgrundsantaganden eller en tolkningsresurs, som används för att kunna förstå och handla i världen. I livsvärlden är kommunikativ rationalitet (förnuft) centralt. Konsensus är också en egenskap som präglas livsvärlden. Systemet däremot är ett socialt handlingssystem där det målrationella handlandet är organiserat och koordinerat genom institutionaliserad styrningsmedier. Habermas (1995) tar ofta makt och pengar som exemplar av styrningsmedier i systemsfär. I systemet gäller egocentrisk rationalitet och effektivitet (Habermas 1995:112ff)
Habermas (1995) betraktar livsvärlden ur ett inre deltagarperspektiv samt ur ett yttre samhällsteoretiskt perspektiv. Livsvärlden utgör ramen för det kulturella, sociala och personliga. Habermas (1995) menar att för att vi skall få förståelse av livsvärldens innebörd måste den uppfattas ur tre funktioner, tre världar. Med hjälp av språket kan man nå fram till en ömsesidig förståelse i en given situation. Den kulturella kunskapen förnyas och förs vidare (kulturellt). I denna objektiva värld förhåller sig individen till omgivningen och dess utformning, vars huvudpunkt omfattar allt som individen har ett neutralt förhållande till, t.ex. fakta. Agerandet sker utan samråd med andra. Förståelseinriktad kommunikation används till att koordinera handlande, vilket bidrar till social integration, dvs. skapandet av lojala relationer (socialt). Den sociala världen består alltså av mellanmänskliga relationer. Dessa gemenskaper befinner sig i olika kontexter som kräver skilda handlingssätt, vad som anses vara normalt i interaktionen mellan människor i situationer. De normer som förväntas uppfyllas skapas av samhällets förväntningar på varje individ. Språket är ett verktyg för socialisation, vilket är en del av formandet av identiteten (personliga). De personliga upplevelser (avsikter, tankar, attityder, känslor, önskningar) som varje individ enskilt erfar, står den subjektiva världen för. Den individen visar utåt för andra ger även en bild av personligheten. Riktigheten i denna kan variera beroende på hur individen vill uppfattas (Habermas 1995:116ff). Vidare menar Habermas (1995) att dessa betingelser förutsätter nödvändiga procedurregler och regler om samtalets ramar och förlopp. Förutsättningarna är att var och en skall kunna delta i diskussionen, ha möjlighet att kommentera varje påstående,
att få uttala sina åsikter, önskemål och behov samt att ingen av parterna förhindrar den andres utövande (Habermas 1995:126).
3
Metod
Under den här delen kommer vi att presentera vår forskningsstrategi, metodval och tillvägagångssätt och slutligen kommer metoddiskussionen. I metoddiskussionen använder vi oss av Alan Bryman (2007), Sharan B Merriam (1994) och Bertil Carlsson (1991) med R. K Yin (1984) som metodteoretiker. Vi har även valt att presentera viktiga kvalitativa begrepp såsom tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet. Detta gör vi för att försäkra läsaren om att det är en kvalitativ metod.
3.1
Metodval och tillvägagångssätt
I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna och semistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide. Denna intervjuguide bestod av en minneslista över de områden som vi skulle beröra under intervjuerna. Anledningen till att vi ämnar vår forskningsdesign till fallstudier, är för att vi har velat göra en detaljerad granskning av de studerade fallen. Detta har även medfört att vi har utfört semistrukturerade och öppna intervjuer för att få en nyanserad bild över resultatet. Med den anledningen av att vår studie inte bygger på kvantitativ undersökning, är inte generalisering och representativitet vårt huvudsyfte, istället försöker vi få en djupare förståelse över det vi undersöker.
Vår urvalsprocess innebar att vi först sökte upp stadsdelsförvaltningar i de områden i Malmö som brukar omtalas som mest segregerade. Under intervjuer i de olika stadsdelsförvaltningarna framkom det att arbete och utbildning står i fokus när det gäller integration och de åtgärder som vidtagits för att främja integration. Detta har inneburit att vi omformulerade vårt syfte och mål med uppsatsen som från början var att undersöka definitionen av integration och dess process i hela Malmö. Istället valde vi att avgränsa oss enbart beträffande synen på integration och dess innebörd i tre av Malmös tio stadsdelar; Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden. Anledningen till att vi ändrade syftet var för att vi ansåg att det första syftet var för omfattande, då det skulle krävas större resurser för att
genomföra det. Vidare under våra intervjuer framkom det tre mer intressanta åtgärder, såsom Garaget2, Lilla Växthuset3 och Mabi Mål4. Vi valde att undersöka dessa åtgärder närmare även med den tilltänkta målgruppen. Valet av dessa åtgärder var en självklarhet för vår undersökning, eftersom alla dessa åtgärder är sammankopplade till de utvalda stadsdelarna. Vi har genomfört nio enskilda intervjuer och en gruppintervju bestående av fem personer; dessa bestod av det manliga könet. Säkerligen kan detta kritiseras, men detta har inte varit ett medvetet val att respondenterna enbart skulle bestå av män. Detta har fallit naturligt för vår undersökning då genusperspektivet inte har varit en primär prioritering i vårt arbete. En intervju har gjorts med en enhetschef på Rosengårds stadsdelsförvaltning, en intervju med en projektledare på Fosies stadsdelsförvaltning, en intervju med en planeringschef på Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning och två intervjuer har gjorts med en
projektledare/verksamhetsansvarig för en ideell förening som finns i Centrum. Fyra av de enskilda intervjuerna gjordes med målgruppen samt en gruppintervju, det vill säga människor som har varit tilltänkta att bli berörda av åtgärderna. Två av de enskilda intervjuerna gjordes med människor som blivit påverkad av de åtgärder som finns i stadsdelen. Vi valde även att utföra två enskilda intervjuer med människor som inte blivit berörda av åtgärderna på grund av någon anledning. Slutligen genomförde vi en gruppintervju bestående av fem personer på Rosengårds bibliotek. Anledningen till vårt urval av intervjuer med målgruppen, är att vi har velat få en uppfattning av målgruppens perspektiv; alla som åtgärderna har varit tilltänkta att beröra. En faktor som höjer kvaliteten på vår insamlade data, är att vi har spelat in
intervjuerna och dessa ljudfiler finns digitalt förvarade, vilket ger oss ett pålitligt underlag för analysen. Vi spelade in intervjuerna i samtycke med samtliga respondenter, då vi försäkrade dem att de skulle ta del av vår slutrapport.
Till våra intervjuer hade vi formulerat ungefär tio relevanta frågor med utgångspunkt från våra frågeställningar, men det uppkom även andra relevanta frågor under intervjun. De enskilda intervjuerna med respondenterna uppgick från 20 till 60 minuter, medan
2 Garaget är ett bibliotek i Södra Innerstadens stadsdel i samarbete med Fosies stadsdel, där traditionella biblioteksservice utvecklas i en dynamisk miljö.
3 Lilla Växthuset är en mötesplats för unga mellan åldrarna 16-25 i Hermodsdal (Fosie). Verksamheten fungerar som en mötesplats och arrangerar olika aktiviteter, men dit kommer även personal från Arbets- och
integrationscentrum (AIC) för att hjälpa ungdomar på väg till arbete och utbildning. Denna verksamhet ingår i ett projekt som heter SydÖstra Malmö (SÖM) Fosie.
4 Mabi Mål är ett arbetsmarknadsprojekt och har ett nära samarbete med AIC Fosie, AIC Södra Innerstaden, AIC Rosengård, Arbetsförmedlingen i Burlöv/Staffanstorp och Burlövs och Trelleborgs kommun.
gruppintervjun uppgick till 40 minuter. Vid insamling av material har vi utgått från insamlad data. I vårt sökande5 efter material har vi sökt efter relevant litteratur, elektroniska litteratur och tidsskrifter, rapporter och broschyrer bland annat.
I vår undersökningsprocess har vi bemött olika svårigheter, däribland att finna relevant litteratur kring ämnet. Vi fick ett tips av vår handledare att kontakta den aktuelle forskaren kring ämnet integration, Mikael Stigendal. Han är intressant för vårt arbete, då vi använt oss av honom i vår undersökning under kapitlet forskningsöversikt. Med detta som bakgrund bestämde vi oss för att kontakta Stigendal för att diskutera och eventuellt få något tips om pågående forskning och litteratur kring det vi studerar. Efter mötet med Stigendal fick vi det bekräftat att det inte finns någon pågående forskning kring ämnet integration med inriktning på arbete och utbildning i Malmö och i synnerhet i de utvalda stadsdelarna. Därefter hade vi ett handledningsmöte, där vår handledare rekommenderade oss att gå på ett seminarium som kunde vara intressant och relevant för vår uppsats. Det var ett seminarium som hölls på Urbana Studier; Peer Review – mot utanförskap i Europa, en modell för Malmö? Seminariet hölls av Mikael Stigendal, Pia Hellberg Lannerheim (Malmö stad) och Pernilla Lindörn Prabert (Bryggeriet) och dessa hade medverkat i ett EU-projekt; Connections. Seminariet i sin helhet var intressant, men vi fann inga relevanta faktorer som kunde kopplas till vår uppsats.
3.1.1
Fallstudie som forskningsdesign
Enligt Sharan B Merriam (1994) utgör fallstudie en undersökningsmetod som fungerar bra för att systematiskt studera en företeelse. Angreppssättet kan liknas en ritning av ett objekt. Metoden går ut på att samla in, organisera och integrera information eller data som slutligen resulterar i ett forskningsresultat. Det finns två angreppssätt; experimentella och icke-experimentella metoder. Den första kräver att forskaren manipulerar variabler som är av intresse och dess huvudsakliga syfte är att studera orsak-verkan-relationer. Den icke-experimentella, eller som den ofta benämns som den deskriptiva forskningen, används för att arbeta efter att nå en beskrivning och förklaring snarare än utsagor som grundas på orsak och verkan. Detta angreppssätt utnyttjas oftast när det inte är möjligt att manipulera variablerna, det vill säga när det inte går att identifiera potentiella orsakerna till handlingarna (Merriam 1994:20ff).
5 Sökmotor: Malmö högskolas katalog Vega. Google. Google scholar beta. National encyklopedin. Malmös
Bryman (2007) beskriver att fallstudier ofta är en tillämpning av både kvalitativa och kvantitativa metoder och att det som skiljer fallstudien från andra tillvägagångssätt är forskarens intresse av att belysa unika drag för ett specifikt fall (Bryman 2007:65ff). Vår forskning innebär att vi skall försöka få fram skillnader som kan förklara olikheter i de olika stadsdelarna som vi undersökt, vilket stämmer överens med det som Bryman (2007) benämner som en komparativ design. Den komparativa designen förutsätter att vi får en bättre förståelse om vi jämför en viss social företeelse utifrån två eller fler olikartade fall eller situationer (Bryman 2007:69). En fallstudie är enligt Bryman (2007) en ingående analys av ett fenomen, exempelvis en individ eller en grupp, men kan användas även vid undersökningar av exempelvis en organisation eller ett samhälle. I större forskningssammanhang används även fallstudie för att ge nyanser, fördjupa och utveckla teorier och begrepp (Bryman 2007:65).
3.2
Metoddiskussion
I det här fallet är en kvalitativ undersökning mest lämplig, eftersom det här handlar om att undersöka integrationsprocesser och tanken med vår uppsats är att försöka fånga upp upplevelser och synsätt kring begreppet integration och de statliga åtgärderna för integration. För att uppnå en mer trovärdig bild av deltagarnas synsätt och värderingar, anser vi att det är viktigt att använda oss av en intervjumetod som ger möjlighet för den intervjuade att röra sig i olika riktningar och skapa utrymme för fler viktiga frågor som kan dyka upp under intervjun. Detta är viktigt enligt Bryman (2007), då han menar att kvalitativa intervjuer ger kunskap om vad den intervjuade upplever vara relevant och viktigt. Han menar också att kvalitativa intervjuer tenderar att vara öppna och flexibla, vilket innebär att undersökningens fokus kan komma att anpassas under intervjun. Det vill säga, att fokus ligger på den intervjuandes perspektiv, men samtidigt är det viktigt att man håller sig till ämnet. Detta kan göras bäst utifrån en semistrukturerad intervju med öppna frågor, vilket innebär att intervjuaren följer en sorts manus bestående av relevanta frågor (Bryman 2007:300ff). Ett sätt att arbeta med kvalitativ forskningsmetod, är att genomföra en fallstudie. Yin (1984) definierar en fallstudie som en empirisk undersökning där forskaren ser på ett fenomen i sitt verkliga sammanhang utan att riktigt kunna avgöra vad som tillhör fenomenet och vad som är sammanhanget. En fallstudie är en undersökning på en mindre avgränsad grupp. Fallet kan då bestå av en individ,
en grupp individer, en organisation eller en situation. Forskaren kan också välja att studera fler än ett fall (Carlsson 1991:80ff).
Eftersom vår forskning grundar sig på processer och sociala relationer och dess komplexitet ansåg vi att detta passade som metod. Bryman (2007) nämner att kritik som riktas mot fallstudie som metod är att vissa forskare inte tycker att kriterierna reliabilitet, generalisering och validitet är tillämpliga, men andra forskare som exempelvis Yin (1984) talar för metoden och anser att den är det. Nackdelar med fallstudie som metod är fallstudieforskningens generaliserbarhet. Det man menar är hur ett enda fall allmänt sett skall kunna vara representativt, det vill säga hur skall det ge resultat som kan appliceras på andra fall? (Bryman 2007:67) Vi kan inte säga om resultaten från vår studie kan generaliseras till hela Malmö ännu mindre Sverige, men vi anser att de faktorer som identifierats kan förmedla en kunskap och därmed ge exempel på vad som skulle kunna leda till ett mer effektivt samarbete.
Yin (1984) diskuterar fallstudiemetoden genom att sätta den i relation till historisk metod. Han menar att den historiska metoden används av forskare i situationer där det varken går att ha kontroll eller insyn. Här måste forskaren förlita sig på kulturella och fysiska kvarlämningar som centrala delar av empirin. Däremot menar han att fallstudier passar utmärkt till aktuella eller nutida händelseförlopp, men då det inte går att manipulera relevanta variabler. Tillskillnad från den historiska metoden grundar sig fallstudien ytterligare på andra två tekniker till, och dessa är; direkta observationer och systematiska intervjuer (Merriam 1994:22f).
Vi är väl medvetna om att det finns både för- och nackdelar med vårt val av metod, men det som har präglat vårt urval av metod är att vi har försökt hitta det mest lämpliga metoden för att kunna uppnå vårt syfte. Fördelarna med vårt val av metod, är att vi syftar till att försöka förstå sociala verkligheter genom att fånga respondenternas tolkning och uppfattning kring integration och dess åtgärder. Däremot vet vi att vi inte kan generalisera vårt resultat och det är en nackdel, men detta har mindre betydelse i vårt fall, då vi använder oss av fallstudie som undersökningsdesign som varken bygger på reliabilitet, validitet eller generaliserbarhet. Istället använder vi oss av begrepp som tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet.
3.3
Kvalitativa begrepp
Vi kommer här nedan att presentera begrepp för att bedöma vår kvalitativa undersökning för dess trovärdighet och äkthet. Trovärdigheten består av tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet.
Bryman (2007) menar att tillförlitlighet innebär att man lägger tonvikt på flera olika möjliga beskrivningar av den sociala verkligheten i relation till trovärdighet. För att uppnå tillförlitlighet i resultaten innebär det att man måste både säkerställa att forskningen utförs i enlighet med de regler som finns och att man rapporterar resultaten till de inblandade som studerats. Detta gör man för att bekräfta att forskarens uppfattning om det som studerats stämmer in med den sociala verkligheten. Ett annat ord för detta är respondentvalidering (Bryman 2007:258). Vi har försäkrat våra respondenter om att de kommer att ta del av vår slutgiltiga rapport. Förmodligen har detta skapat ett förtroende mellan vår undersökning och deltagarna.
Överförbarhet; tenderar ofta i att kvalitativa resultat fokuserar på kontextuellt unika och på betydelsen av den aspekt där den sociala verkligheten studeras. Man menar att huruvida resultaten kommer stämma in i en annan situation eller kontext, eller i samma kontext i en annan tidpunkt är en empirisk fråga (Bryman 2007:260). I vår undersökning har vi lagt vikt vid unika fall som de utvalda stadsdelarna utgör och därför är inte målet med resultatet att överföra det i en annan kontext eller situation. Med unikt menar vi i den bemärkelsen att de utvalda stadsdelarna är de mest segregerade områden i Malmö. Vi tror att vårt resultat kan fungera som mått för synen på integration i samband med jämförelser i andra kontexter eller situationer.
Pålitlighet; är motsvarigheten till reliabiliteten inom den kvantitativa forskningen. Det innebär att forskaren jobbar utifrån ett granskande synsätt. Det för att redogöra alla faser av forskningsprocessen, där bland annat problemformuleringen, val av undersökningspersoner, fältanteckningar, intervjuutskrifter, beslut gällande analysen och så vidare (Bryman 2007:260f). I vårt fall har vi använt oss av vår handledare som granskare, då hon har följt upp vårt arbete kontinuerligt och gett oss feedback. Detta har skapat en trovärdighet, då vi redogjort alla våra faser av forskningsprocessen.
4
Forskningsöversikt
4.1
Viktiga begrepp i vår uppsats
Under den här delen kommer vi att presentera en kort förhistoria om integration och segregation i Sverige. I följande text kommer vi att förklara viktiga begrepp såsom mångfald och assimilation då dessa har förekommit under empirin. Vi kommer även att ta upp en nationell- och lokal strategi med tänkbara åtgärder för att främja integration. Slutligen gör vi en presentation av de tre utvalda stadsdelarna; Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden.
4.2
Integration och segregation
Begreppet integration definieras på många sätt och har olika betydelser i olika vetenskapliga riktningar. Mikael Stigendal (1999) menar i sin bok Sociala värden i olika sociala världar, att integration är ett bättre ord för att hänga ihop. Trots att begreppet och fenomenet integration tar stor plats inom sociologin, finns det förvånansvärt lite resultat och forskning kring det (Stigendal 1999:109). Stigendal (1999) pratar om integration utifrån ett integrationsperspektiv där han skiljer mellan systemintegration och social integration. Han menar att om vi ingår i ett system, gör vi det genom att spela oss dess roller för att integreras. Vidare menar han att den delaktighet som systemintegrationen skapar, behöver inte per automatik leda till en känsla av delaktighet. Därför menar han att det behövs ett separat begrepp för känslan av delaktighet och det begreppet heter social integration. Begreppet social integration handlar om individens delaktighet och känslan av sammanhang i det sociala systemet man tillhör. Olika befolkningsgrupper i en och samma system kan vara/känna sig olika integrerad beroende på vilka roller man har och vilka livsvillkor de befinner sig i. Utsatta grupper såsom före detta missbrukare, kriminella, psykiskt funktionshindrade, arbetslösa eller invandrare har tendensen att hamna i systemets utanförskap. (Stigendal 1999:21f).
I rapporten Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad (1999) utarbetat av Integrationsrådet i Malmö, skriver man om att integration förutsätter kommunikation och ömsesidig förståelse samt att man skaffar kunskap om varandras kultur, synsätt och samhälle. I rapporten presenteras också integration som både individuell- och samhällsprocess, där det är en fråga för den enskilde att bestämma hur långt denne vill gå när det gäller att ta till sig majoritetsbefolkningens levnadssätt och värderingar. Det påpekas också att alla skall ha
möjlighet att integrera sig i arbetslivet och boende, men också i sociala, kulturella och politiska sammanhang (Integrationsrådet i Malmö 1999:3).
Margareta Popoola (2002) skriver i sin bok om att integration tycks vara ett allmänt accepterat lösenord för många av dagens samhällsfrågor som sätter fokus på skillnader mellan individer, grupper, organisationer eller nationer. Det tycks råda en samstämmighet om integrationens fördelar, men vid en närmare skärskådan av hur begreppet används visar sig flera olika definitioner av integration, som alla utgår från människors skilda värderingar och föreställningar. De värden som integration förknippas med är sammanfogning, jämlikhet, rättvisa, utjämning, blandning, interaktion, inkludering, delaktighet, tillit och funktionell integration (Popoola 2002:30ff).
När man pratar om integration, dyker begreppet segregation upp. Även segregation har många definitioner och det finns olika uppfattningar om ämnet. I vetenskaplig mening står begreppet för en särskild form av sociala skillnader. Stigendal (1999) menar att segregation ofta används vid tal om fattigdom, elände och social misär. Segregation är mer än fattigdom eller sociala skillnader och som uppstår när sociala och geografiska skillnader sammanfaller. En stad eller en grupp kan till exempel sägas vara segregerad när socialt avgränsade grupper lever sina liv i geografiskt avgränsade områden. En annan missuppfattning när det talas om segregation enligt Stigendal (1999), är att enskilda områden i sig stämplas som segregerade. Rosengård med hög andel invandrare och höga försörjningsstödsberoenden, är ett område som ofta sägs vara segregerad. Men för att segregation skall uppstå, måste det finnas en motpol. Det måste finnas en relation mellan områden. Om det råder motsatta förhållanden i geografiskt åtskilda områden, kan begreppet vara lämpligt (Stigendal 1999:28ff).
Frågan är vad som skall göras för att öka integration i städerna. Stigendal (1999) hävdar att nästan alla politiker och myndigheter sätter förhoppningar till marknadsekonomins ”riktiga jobb”. Jobb och marknadsekonomi är det som anses kunna integrera Sverige enligt politiker och myndigheter. Om inte full sysselsättning och marknadsekonomi är den ”rätta” lösningen, vad är det då som skall göras? Han menar att systemintegration är otillräckligt och att det inte räcker att försöka göra människor delaktiga genom åtgärder och satsningar. En förutsättning för att människor skall kunna integreras, är att de känner en delaktighet. Hur delaktiga människor är, beror i sin tur på hur samhälls- och systemintegration fungerar samt att den
sociala integrationen skapar en känsla av delaktighet. Så länge människor och områden ses som ett, förblir förutsättningar dåliga (Stigendal 1999:125ff).
4.3
Mångfald på arbetsmarknaden
Popoola (2002) skriver om mångfald utifrån regeringens integrationspolitiska proposition, där hon menar att mångfald snarare är ett begrepp än en mångkultur och syftar på de livserfarenheter som landets invånare har, av vilka somliga är förvärvade utanför Sveriges gränser. De integrationspolitiska målsättningarna är att uppnå lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund och att uppnå en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund (Popoola 2002:33ff). I en rapport från Integrationsberedningens slutrapport (1999) menar man att mångfald inte är våra olikheter såsom kön, kultur, etnicitet, utbildning och så vidare, utan mixen av våra olikheter (Integrationsberedningens slutrapport, 1999:10).
Med fokus på arbetsmarknaden som en av mångfaldens arenor, har invandrares deltagande minskat i jämförelse med arbetskraftsinvandringens dagar. Under 1990-talet ökade arbetslösheten för både utomnordiska medborgare och för utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap. Med detta sagt kan man enligt Popoola (2002) konstatera att det svenska näringslivet under de senaste åren utvecklats mot en ökad homogenisering av den svenska arbetsstyrkan där svenskheten förstärkts. Lite tillspetsat kan situationen beskrivas som att stora invandrargrupper över tiden haft allt svårare att komma in på arbetsmarknaden, samtidigt som andra grupper mönstrats ut från arbetsstyrkan. I hennes bok nämns en rapport utgiven av Integrationsverket, där man undersökte under en vecka förekomsten av mångfaldsplaner6 inom landets kommuner. Två av tre storstadskommuner hade mångfaldsplaner. Därefter hittades de lättaste i förorterna och större städer där 15 % uppgav att de hade mångfaldsplaner. De som angav att de inte arbetar med att öka mångfalden bland sina anställda, angav resursbrist som främsta skäl. Det är främst kommuner i glesbygden och landsbygden samt mindre kommuner som angav att de inte tyckte det kändes relevant med mångfaldsplaner. Enligt Popoola (2002) kan en anledning vara att mångfald som definierbart
6 En mångfaldsplan är ett styrdokument som arbetsgivare upprättar för att konkret visa hur man aktivt arbetar med att främja mångfalden bland de anställda. En mångfaldsplan skiljer sig från policydokument genom att den måste innehålla konkreta åtgärder. En mångfaldsplan kan inriktas på att öka eller tillvarata den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda, men kan också inriktas på bredare perspektiv med ålder, kön, religion sexuell läggning och funktionshinder som aspekter av mångfalden.
begrepp är relativt nytt. Ett annat skäl kan ju vara att de mindre kommunerna, som inte ansåg sig vara i behov av mångfaldsplaner, inte är berörda av segregationens baksidor i samma utsträckning som de större städerna (Popoola 2002:33ff).
4.4
Assimilation
Assimilation presenteras under ett kapitel i Popoolas (2002) bok där hon skriver att assimilation ur ett svenskt historiskt perspektiv, förväntade att arbetskraftinvandrare som anlände under efterkrigstiden, att anpassa sig till svenska normer och värderingar. Enligt assimilationsprincipen, förväntas minoriteterna att ge upp kulturyttringar som skiljer sig från majoritetsbefolkningens språk, religion och andra värderingar. I kulturellt avseende betyder assimilation att helt och hållet gå upp i omgivningen (Popoola 2002:17ff). I Integrationsverkets rapportserie (2004) Integration och indikatorer menar man att assimilation är sedan länge en otänkbar politisk strategi i Sverige. Människor kan inte påtvingas svenskhet. Däremot kan assimilation bli följden av människors egna och frivilliga ställningstaganden. Intressant i detta stycke är att man kategoriskt tar avstånd från kulturell assimilering som ett ställningstagande från majoritetssamhällets sida. Men, integrationspolitiken slår fast att kulturell assimilering är ett helt legitimt mål när det är resultatet av individernas egna val. Propositionen är också inne på tanken att staten bör se till att individerna verkligen kan utnyttja denna valfrihet (Integrationsverkets rapportserie 2004:03:26).
4.5
Åtgärder på nationell och lokal nivå
Enligt Integrationsberedningens slutrapport (1999) krävs en nationell strategi för att motverka segregation och främja integration, invandringspolitiken, arbetsmarknads- och näringspolitiken, bostadspolitiken, utbildningspolitiken samt den generella välfärdspolitiken att samordnas och dra åt samma håll. Integrationsfrämjande åtgärder på den lokala nivån handlar dels om en sammanhållen stadsbyggnadsstrategi och dels om ett lokalt utvecklingsarbete som tar i bruk all den kraft som finns inom olika kommunala verksamheter, organisationer och hos de boende. De betydelsefulla delarna handlar om makt och inflytande över den egna livssituationen samt om möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen (Integrationsberedningens slutrapport, 1999:24ff). Integrationsberedningen (1999) konstaterar bland annat att det krävs ett metodiskt arbete för att bygga upp kontaktytor, nätverk och stödjande miljöer med demokrati och delaktighet i fokus och att behoven av insatser är
särskilt stora när det gäller arbete och sysselsättning, språk- och utbildning, boendet samt attitydpåverkande åtgärder (Integrationsberedningens slutrapport 1999:7ff).
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har det varit en positiv utveckling i stadsdelar med stor andel personer med utländsk bakgrund och hög arbetslöshet. Förändringarna har skett från nivåer som ligger långt under genomsnittet för Sverige. Regeringen har tecknat lokal utvecklingsavtal för 38 stadsdelar för att gemensamt med kommunerna hitta effektiva metoder för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Syftet med statistiken har varit att följa utvecklingen inom dessa stadsdelar. Redovisningen omfattar åren 1997-2007 och gjordes på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. För hela riket har andelen minskat från 22 % år 1997 till 18 % år 2007. När det gäller stadsdelarna, var andelen över 50 % 1997, men 2007 hade den sjunkit och var lite över 40 %. Andelen behöriga till gymnasiet var ungefär 15-20 procentenheter lägre i de 38 stadsdelarna än genomsnittet i riket, för behörighet till högskolan är motsvarande skillnad cirka 10 procentenheter7 (Se bilaga 1).
Enligt Integrationsberedningens slutrapport (1999) uppfattning krävs en sammanhållen politik mot segregation både på nationell och lokal nivå. En sådan politik bör söka efter integrerade lösningar på sociala, ekonomiska och ekologiska problem. I en proposition som regeringen presenterade 1997/98:16, Sverige, framtiden och mångfalden – från invandringspolitik, förslår regeringen att integrationspolitikens mål skall vara: lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en samhällsgemenskap som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara medansvarig för (Integrationsberedningens slutrapport, 1999:22f).
4.6
Stadsdelen Rosengård
Namnet Rosengård var ursprungligen benämningen på lantegendomen med anor från 1700-talet. Herrgården som tillhörde familjen Kockum, finns fortfarande kvar intill delområdet Herrgården. På Rosengård bor ca 20 000 personer varav drygt 85 procent är av utländsk härmkost, vilket innebär att området är Malmös mest invandrartäta område. Man bör dock ha
i åtanke att 80 procent av Malmös invandrare bor i andra stadsdelar. Av världens ca 200 länder, finns ungefär 110 representerade på Rosengård. Rosengård, liksom flera andra miljonprogramsområden, har genom åren varit föremål för flera åtgärdsprogram för att motverka segregation, främlingsfientlighet och arbetslöshet. Eftersom ambitionen att motverka arbetslösheten är stor, satsas stora resurser på att sysselsätta arbetslösa boende. Man försöker bryta de muslimska kvinnors isolering, förbättra svenskan hos invandrare och höja kunskapsnivån. Det senaste åtgärdsprogrammet är regeringens storstadssatsning för att utveckla stortstadsregioner, genom att tillsammans med de boende skapa mer jämlika förutsättningar när det gäller arbete, trygghet, utbildning och delaktighet (Pedersen, 2002:6ff). Enligt en rapport från Rosengårds stadsdelsförvaltning; Internbudget 2008 mål och resurser, jobbar stadsdelen idag med en vision om att Rosengård skall vara en stadsdel med god, trygg och trivsam miljö för sin områdesbefolkning. Deras uppdrag går ut på en klar ledning och styrning för att uppnå de av kommunfullmäktige fastlagda målen som har som utgångspunkt i välfärd för alla. I det finns en utmaning om att utifrån Malmö stads värdegrund förankra, utveckla och mobilisera det positiva engagemanget som finns hos boende och medarbetare i stadsdelen. Verksamheten och kommunikationen skall präglas av öppenhet, tydlighet, tillförlitlighet, samverkan och en god planering med brukare och medborgare. I denna rapport står det också om en del satsningar kring viktiga förändringar i stadsdelen. Man satsar både på att bygga ut förskolan i takt med efterfrågan och fortsätta anpassa grundskolan efter elevantalet. Man förstärker fritidsverksamheten både kvalitativt och kvantitativt samtidigt, befintliga mötesplatser utvecklas och nya tillkommer. Man har även etablerat ett samarbete med Husie stadsdel med målet att genom aktiv samverkan skapa förutsättningar för fler rosengårdsbarn att skola sig i stadsdelen Husie. Detta göra man i syfte att öka integrationen och mångfalden på skolans område. På grund av ökat missbruk bland unga satsar stadsdelen att jobba med förebyggande arbete och utveckling av nya former av insatser inom individ och familjeomsorgen (Rosengårds Internbudget 2008:3ff ).
4.7
Stadsdelen Fosie
Fosie tillhör en av de äldsta bebodda platserna i Skandinavien. Det är en stadsdel som är den tätast bebyggda i Malmö. Den stadsplaneändring som skedde på 60–70-talet gav förutsättningar för etablerandet av en av Malmös största arbetsplatser, nämligen Fosie med idag fler än tvåhundra företag. Området ligger väldigt centralt och gynnsamt till, inte minst av
trafikstrategiska skäl, med snabba vägar in i staden med anknytning till Inre Ringvägen, nära till den planerade Yttre Ringvägen och naturligtvis de då visionära fasta landförbindelserna till kontinenten (Lindemann, 1997:23f).
Fosie är en stadsdel med en hög arbetslöshet och antalet människor som är beroende av försörjningsstöd är hög. Ett av stadsdelens mål förvärvsfrekvensen skall öka från 58 % till ca 60 %. Målet är också att antalet bidragsberoende hushåll skall minska med 2 % procent per år8. Ett av Fosie AIC:s mål är att deltagarna skall bli självförsörjande genom arbete eller utbildning. Vidare skall minst 65 % efter deltagande i kommunens insatser börja arbeta, påbörja studier eller kunna matchas av Arbetsförmedlingen eller annan aktör mot arbetsmarknaden. Minst 60 % av de nyanlända som avslutar kommunens introduktionsinsatser skall gå till arbete eller studie. Minst 65 % av alla deltagare som avslutar SFI-utbildning under året skall ha uppnått det individuellt uppsatta språkmålet. För deltagarna på AIC inleds insatsen med ett introduktionsprogram där verktyg ges för att effektivt söka arbete. Praktik i både privat och kommunal regi är ett fortsatt stort och viktigt inslag i verksamheten. Insatser av rehabiliterande inslag skall prövas för att se om den huvudsakliga inriktningen är social eller mot arbetsmarknaden. Det minskade antalet hushåll med försörjningsstöd och ekonomiskt bistånds nya organisation inom Individ- och familjeomsorgen innebär en ökad fokus på personer med behov av mer omfattande insatser. I detta arbete är det viktigt att de samverkande verksamheterna (ekonomiskt bistånd, AIC, Arbetscentrum, Arbetsförmedling och Försäkringskassan) har fokus på sitt uppdrag. AIC:s uppdrag är fortsatt tydligt inriktat mot arbetsmarknadsinsatser 9.
4.8
Stadsdelen Södra Innerstaden
Södra Innerstaden är en stadsdel i Malmö där det bor ca 32 000 människor. Det är en stadsdel som består av 11 delområden; Allmänna sjukhuset, Annelund, Flensburg, Lönngården, Möllevången, Norra Sofielund, Södra Sofielund, Södervärn, Västra Sorgenfri, Östra Sorgenfri och Sofielunds industriområde10. Det mest kända området i den här stadsdelen är Möllevång med sin aktiva torghandel och uteserveringar. Stadsdelen är betraktad som en osäker del av
8http://www.malmo.se/Kommun--politik/Stadsdelar/Fosie/Arbete--Integration.html 9http://www.malmo.se/Kommun--politik/Stadsdelar/Fosie/Arbete--Integration/AIC.html
staden med sin höga brottsfrekvens, jämfört med andra stadsdelar i Malmö. Enligt en fattigdomsrapport lever mer än 50 % av alla barn i Södra Innerstaden i fattigdom. I Sverige ligger den totala siffran på ungefär 12 %, det vill säga ungefär en kvarts miljon barn11.
Det gjordes en statisk 2007 där man beräknade befolkningen i alla respektive stadsdelar i Malmö efter utbildningsnivån (se bilaga 2).
5
Empiri/Resultat
I den här delen av uppsatsen kommer vi att presentera resultatet av vår undersökning. I vår första del av empirin kommer vi att göra en presentation av våra respondenter. Därefter följer intervjuerna med stadsdelsförvaltarna, projektledarna och slutligen målgruppen. Framöver kommer vi att presentera respondenterna på följande sätt: Jahangir Hosseinkhah som J.H, Svenjohan Davidson som S.D, Bertil Nilsson som B. N och Tom Magnusson som T.M. Eftersom respondenterna i målgruppen vill vara anonyma, har vi valt att benämna de enskilda respondenterna som R.1, R.2, R.3 och R.4.
5.1
Presentation av respondenterna
5.1.1
J. H – verksamhetschef på Rosengårds stadsdelsförvaltning
Jahangir Hosseinkhah (J.H) är verksamhetschef för Arbete – och utbildning i Rosengårds stadsdelsförvaltning. Arbete– och utbildning sysslar med arbetsmarknadsplanering för människor som är arbetslösa. Han jobbar bland annat med introduktionsplaneringar och handläggningar av introduktionsersättning för nyanlända flyktingar/invandrare och hanteringar av försörjningsstöd, det som kallades för socialbidrag innan. De jobbar med en del projekt i stadsdelen, såsom Mabi Mål och Trappan. Mabi Mål är ett arbetsmarknadsprojekt med FC Rosengård som projektägare. De har ett nära samarbete, bland annat med AIC Rosengård. Projektet riktar sig till ungdomar som är på väg ut till arbete och långtids arbetslösa. Trappan är ett annat projekt som riktar sig i synnerhet till kvinnor som tänker starta eget eller jobba i kooperativ form.
11
http://medlemsportal.rb.se/Regioner/Syd/Distrikt/Malmodistriktet/Lokalforeningar/Malmo_Sodra_innerstade n/
5.1.2
B. N - Projektledare i Fosies stadsdelsförvaltning
Bertil Nilsson (B.N) är i bakgrunden utbildad lärare i matematik/fysik och har jobbat som biträdande rektor på Augustensborgsskolan. B. N har jobbat med strategi- och utvecklingsprojekt sedan 1997. Efter Sveriges EU – medlemskap blev B. N ansvarig för ett program; Urbanprogammet12. B. N har även jobbat som samordnare för storstadssatsningen, bland annat för Fosie stadsdel som ingick i regeringens plan. För närvarande arbetar B. N med ett projekt; Urbact13 som bygger vidare på Urbanprogrammet. Malmö stad ledde ett nätverk som heter Ungdomar i utanförskap/innanförskap. Där jobbade B. N tillsammans med forskaren Mikael Stigendal. Resultatet av detta blev något som kallas för riktlinjer för handling och skrevs på tolv olika språk. Detta byggde B. N vidare genom att ansöka till ett projekt som kom att kallas Sydöstra Malmö (SÖM) Fosie14.
5.1.3
S. D - Utveckling – och planeringschef på Södra Innerstadens
stadsdelsförvaltning
Svenjohan Davidson (S.D) är utveckling – och planeringschef på Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning. Han jobbar med utveckling och planeringsfrågor för hela stadsdelen på deras strategiska avdelning som jobbar på uppdrag av förvaltningschefen för hela stadsdelen. De fokuserar inte enbart på ett område som bara ungdomar eller bara äldre, utan jobbar för hela stadsdelen. Stadsdelen driver en verksamhet vid namnet Garaget i samarbete med Fosies stadsdel. Garaget är ett bibliotek vars ursprungliga mål är att testa nya idéer inom biblioteket utifrån önskemål med målgruppen. Verksamheten fungerar som en mötesplats och arrangerar olika aktiviteter.
5.1.4
T. M - Verksamhetsansvarig och projektledare för
MINE
Tom Magnusson (T.M) jobbar som verksamhetsansvarig och projektledare i en ideell förening som heter MINE som är skapad av arbetsgivare för arbetsgivare. Det är en förening
12 Urbanprogrammet är ett EU-utvecklingsprogram som sträcker sig från Möllevången till Nydala; ett projekt för arbete och gemenskap vars syfte är att hitta nya möjligheter för företag i olika små/stora projekt.
13 Urbact är ett europeiskt program för utbyte och lärande som arbetar för att främja hålbar stadsutveckling. 14 Det är ett projekt eller en process som stödjer utvecklingen i stadsdelen Fosie. Lilla Växthuset är en verksamhet som ingår i projektet Sydöstra Malmö (SÖM) Fosie med finansiering från Malmö Stad och EU:s regionala fond. Verksamheten fungerar som en mötesplats och arrangerar olika aktiviteter.
som från början hette Malmö i nya Europa som bildades 2003. Det är en förening som stödjer både privata och offentliga verksamheter med praktiska råd och vägledning vid mångfaldsledning och rekrytering av bredare personalgrupper. Föreningen startade för att man skulle kunna sprida goda erfarenheter mellan verksamheten och ta efter goda exempel som finns ute hos företagen i form av mångfaldsarbete. Medlemmarna i MINE är arbetsgivare från näringslivet. Det är arbetsgivare som har sagt sig vilja stärka den etniska mångfalden på sina arbetsplatser.
5.1.5
R1-R4 - Respondenterna från de enskilda intervjuerna
R.1: Man, 22 år gammal, utländsk bakgrund och bosatt i stadsdelen Fosie. Aktiv deltagare i
Lilla Växthuset.
R.2: Man, 21 år gammal, utländsk bakgrund och bosatt i stadsdelen Fosie. Aktiv deltagare i
Lilla Växthuset.
R.3: Man, 23 år gammal, utländsk bakgrund och bosatt i stadsdelen Fosie. Aktiv deltagare i
Garaget.
R.4: Man, 23 år gammal, utländsk bakgrund och bosatt i stadsdelen Fosie.
5.1.6
Respondenterna från gruppintervjun
Gruppen består av fem män med utländsk bakgrund i åldrarna 20-27 bosatta i Rosengård. Tre av männen studerar, varav två jobbar deltid på ett lager och den tredje försörjer sig på CSN-lån. De andra två varken jobbar eller studera, de lever istället på försörjningsstöd. Alla fem står dessutom utanför de åtgärder som vidtagits för att främja integration i Malmö Stad (bland andra Garaget, Lilla Växthuset och Mabi Mål).
5.2
Intervjuer med stadsdelsförvaltare och projektledare
I våra intervjuer har vi använt oss av frågor med utgångspunkt i våra frågeställningar, med bland annat vår huvudfråga; Hur tolkas integration i Malmös mest segregerade stadsdelar? Dessa frågeställningar som presenteras här nedan, har fungerat som grund för våra frågor i alla våra intervjuer, det vill säga i våra intervjuer med stadsdelsförvaltarna, projektledarna och målgruppen.
- Vilken syn har dessa tre perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgrupp) på integration och vad anser de om integration i dem olika stadsdelarna?
- Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att främja integration och hur tolkas dessa åtgärder av dem som skall integreras?
- Hur har dessa åtgärder påverkat situationen för dem skall integreras?
Vilken syn har de på integration och vad anser de om integration i dem olika stadsdelarna? Vi började intervjuerna med att ställa frågan; vad anser ni om integration och hur fungerar integration i respektive stadsdel?
B. N och T. M skilde integration och assimilation, de menade att dessa är två olika begrepp med olika innebörder. De menade att integration handlar om att samhället måste anpassa sig till människorna och att assimilation handlar om att människorna måste anpassa sig till samhället. Så sammanfattar B. N sin syn på integration:
”Min syn på integration är att det är viktigt, att det inte är assimilation utan man hittar en väg och synliggöra den potential som finns, hos de äldre, ungdomar, den interkulturella kompetensen. Att man hittar ett sätt, oavsett vart man kommer ifrån, att man hittar en roll som man känner att man blir delaktig i det svenska samhället”
B. N ansåg att integration handlar om att hitta sin roll i samhället, där man känner sig delaktig och att man utnyttjar den kunskap som finns bland folket. Vidare menade han att:
”Så integration blir väl både röst och potential, egenskaper är något man kan bidra till i livet i stadsdelen. Det är frågan om en ömsesidig respekt, det är frågan om tillit, det är frågan att man hittar vägar mellan ungdomarna här och som jobbar i tjänst med andra, att vi hittar en väg som gör att vi kan lita på varandra helt enkelt”
T. M pratade om integration som en process mellan olika aktörer och att det skiljer sig från assimilation. Han menade att invandrare som kommer till Sverige inte skall behöva anpassa sig. Istället handlar det om att de människor som bor här skall anpassa sig till de förändringar som sker.
”Integration är en process mellan olika parter, människor som redan bor i Sverige och människor som kommer till Sverige. Det handlar inte om att människor som kommer till Sverige ska anpassa sig efter den förrådande kulturen som finns i
Sverige, utan det handlar om människor som redan bor här ska anpassa sig till den förändring som sker”
J. H menade också att integration handlar om processer mellan människor, att människor har relationer till varandra. Han tog upp Rosengård som exempel, där han menade att det inte är relationerna mellan människor som det är fel på, utan att det handlar om utanförskap gällande bland annat arbetsmarknaden och skolorna. Han menade också att det finns en annan typ av segregation, såsom bostadssegregation.
”Vad är integration, ja en process mellan olika människor. Människor har relationer till varandra, folk är inte jätte isolerade. Om vi tar stadsdelen Rosengård, tror jag att folk här umgås med varandra mer än genomsnittet. Det är inte relationen mellan människor som är bekymret, men vad vi har är ett utanförskap”
Även S. D skiljde också integration från assimilering. Han tyckte att integration handlar om att mötas på ett gemensamt ställe med jämlika villkor.
”För mig är integration en blandning. Ska vi integreras så betyder det att vi står idag på olika ställen och vi ska mötas på ett nytt, gemensamt ställe. Snarare än att jag ska bli som er eller att ni ska bli som mig. Om vi säger att integration är att alla som kommer till Sverige ska bli svenskar, då är det assimilering istället”
S. D pratade om att det är viktigt att tillvarata på den kunskap som folk besitter, till exempel kunskap från en annan kultur eller en annan utbildning än det man arbetar med.
”För mig är det viktigare att vi kan tillvarata på kunskapen, än att vi säger ”titta så duktiga vi är, vi har ett visst antal procent av de anställda som har en annan etnisk bakgrund”
I frågan om hur integration fungerar i Malmö fick vi olika svar på hur integrationen fungerar i de olika stadsdelarna. B. N ansåg att integration fungerar olika. Han menade att det gäller att hitta vägar för att skapa delaktighet. Han tyckte att det var viktigt att folk skapade tillit till varandra och han menade att det är viktigt att jobba i större perspektiv.
”Man får jobba för att få det att fungera, man får jobba för ett större perspektiv. Malmö är en ganska delad stad, en segregerad stad. Vi har Västra hamnen, vi har de här områdena”
Han tog upp några exempel på integrationsarbete, bland annat i Hermodsdal och andra områden i Fosie, exempelvis en satsning från Malmö Stad där man har skapat ett par tusen sommarjobb till unga genom åren.
S. D tyckte att integrationen i Malmö och Södra Innerstaden fungerar både bra och dåligt. Han menade att integrationen idag mäts via procenttal, att de anställda i Malmö skall spegla befolkningen i procentuell form.
”De anställda i Malmö stad ska spegla befolkningen, så är det ett x antal procent av befolkningen som hamnar i den etniska bakgrunden, men annars ser det likadant ut i staden. Där är man ändå framgångsrik och ligger på dem procentsiffrorna”
Något som inte fungerar enligt S.D, är integrationen på högre positioner såsom chefsnivå, då det saknas invandrare på denna typ av nivå.
”Framförallt om man tittar på chefsnivå så är det rätt dåligt med den typen av integration”
S. D berättade vidare om en undersökning som gjordes av två forskare från Malmö Högskola, där man studerade hur man rekryterar ledare utifrån ett mångfaldsperspektiv. Denna undersökning visade att lika rekryterade lika, vilket innebar att de (arbetsgivarna) letar efter folk som är lik dem.
J. H ansåg också att integration fungerar olika, men att han inte kunde påstå att integration fungerar i Malmö, då det finns områden såsom Rosengård med en arbetslöshet på över 60 % och 50 % av eleverna inte når upp till behörighetsnivån. Han menade att det finns andra områden som har ungefär samma problem som Rosengård, till exempel Fosie.
”Det vore fel av mig att sitta och säga att det fungerar i hela Malmö. Jag menar att jag jobbar i en stadsdel där det finns en arbetslöshet som är över 60 %. Vi har den enorma trångboddheten, så nej det fungerar inte riktigt bra. Skolresultaten från Rosengård är inte bra, när vi har 50 % av eleverna som inte når upp till behörighetsnivån, då kan vi inte säga att det fungerar”
Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att främja integration och hur har dessa åtgärder påverkat situationen för dem skall integreras?
Vidare i våra intervjuer gick vi in på de förändringar som har skett kring integration i de olika stadsdelarna och de åtgärder som tagits för att främja integration.
B. N ansåg att det börjar bli en större medvetenhet kring ämnet integration. Han pratade om en strategi från Sydöstra Malmö (SÖM) Fosie, om att engagera och anställa folk med interkulturella kompetenser. Detta för att skapa ett nätverk, en mötesplats som speglar de kontakter som finns i området.
”Hela den här strategin är egentligen från Sydöstra Malmö (SÖM) Fosie. Det går egentligen ut på att se vad vi har för mötesplatser ute i området. Vi har redan en del som leds av personer som har en annan kulturell bakgrund, med det här har vi byggt upp ett nätverk, en mötesplats som speglar våra kontakter med de som bor i området”
Allt detta arbete sker i samverkan med AIC genom områdesarbetare som jobbar ute på fältet, detta för att komma i kontakt med de boende i området. B. N menade att detta är ett steg i rätt riktning.
”Områdesarbetare från AIC rör sig ut på de olika mötesplatserna, så att de boende kan ha en koppling till mötesplatserna. Det är en kedja av möjligheter och det tycker jag är ett steg i rätt riktning”
Även S. D pratade om medvetenhet kring integration i stadsdelen Södra Innerstaden, men uttryckte sin misstro till arbete i projektform. Han menade att integrationsarbetet skall genomföras som en naturlig del i arbetet och inte som ett projekt vid sidan.
”Den största förändringen tycker jag, är att Södra Innerstaden blir mer och mer medvetna om att integration är någonting som ska vara, att det ska finnas hela tiden, någonting som ska vara normalt, någonting som vi ska jobba med, någonting som ska finnas med hela tiden, det ska inte vara något litet projekt”
Trots problemen med integrationen i stadsdelen Rosengård, såg J. H positiv på framtiden i staden. Han menade att det har gått framåt, inte minst i Rosengård då de har haft en positiv utveckling som inte riktigt syns, eftersom problemen är stora. Bland annat har fler kvinnor fått jobb i stadsdelen. Vidare pratade han om hur förvärvsfrekvensen har ökat.
”Vi har till exempel mellan 1999 till 2006-2007, haft en dubbel så stor ökning av förvärvsfrekvensen på Rosengård jämfört med genomsnittet i Malmö”
J. H menade också att det finns en stor vilja från Malmö stad för att bidra till samverkan kring utvecklingen på Rosengård. Samtidigt trodde han också att det finns en risk att den ekonomiska krisen påverkar de olika insatserna i stadsdelen som kan bidra till utanförskap.
