LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott & lärande)
15 högskolepoäng, grundnivåIdrott & hälsa - ett ämne för alla?
Physical education - a subject for everyone?
Calle Persson
Henrik Ilmanen Brynell
Förord
Vi har gemensamt, med erfarenhet från våra VFU-skolor, uppfattningen att det i varje klass finns elever som inte är motiverade eller intresserade av att göra sitt yttersta på idrottslektionerna. Även att det återkommande är elever som är frånvarande eller inte aktivt deltagande. I vår framtida yrkesroll är det därför viktigt att vi kan skapa en undervisning där alla elever är inkluderade och känner att ämnet är givande och utmanande.
Våra använda källor har vi tillsammans hittat men granskat var för sig för att få skilda uppfattningar som sedan använts som diskussionsunderlag för att avgöra forsknings artikelns relevans. På grund av rådande situation med Covid19 så har mycket skrivande skett på varsitt håll fast med ständig kontakt, diskussion och gemensam värdering av vårt innehåll.
Vi vill slutligen tacka vår handledare som, trots rådande situation med distansundervisning, har varit behjälplig när funderingar uppstått.
Sammandrag/Abstract
Ämnet idrott och hälsa kan av vissa elever ses som ett orättvist ämne. Majoriteten av de moment som utförs ger elever med erfarenheter från vissa föreningsidrotter en fördel i betygsättning. De elever som inte utövar någon fysisk aktivitet eller de som utövar någon idrott som inte är inkluderad i undervisningen har därför svårare att nå upp till samma betyg. I de flesta studier medger majoriteten av eleverna att idrott och hälsa är ett omtyckt ämne, men det finns även de som avskyr det. Undervisningens utformning samt lärarens yrkesutövning spelar en stor roll för att inkludera alla eleverna att känna lust, glädje och intresse av att delta och utvecklas. I vår kunskapsöversikt har vi därför valt att undersöka:
- Vad kan en lärare göra för att påverka elevernas inställning/motivation för ökat deltagande i
undervisningen i Idrott och hälsa?
- Vilka faktorer påverkar elevernas inställningen/motivation till att delta i Idrott och
hälsa-undervisningen?
Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Via forskningsfrågorna skapades söksträngar som för att hitta litteratur för att besvara frågorna. Databaserna som användes för litteratursökningen var: SportDiscus och Swepub.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Bakgrund & problemformulering 5
1.2 Syfte 7 2. Metod 8 2.1 Metodval 8 2.2 Frågeställning 8 2.3 Inkulsionskriterier 10 2.4 Datainsamling 10
2.4.1 Sökstrategi & databassökning 10
2.4.2 Granskning av artiklar 11
3. Resultat 12
3.1 Elevernas syn på ämnet Idrott och hälsa 12
3.2 Lärarens påverkan i undervisningen av idrott och hälsa 16
4. Diskussion & slutsats 21
4.1 Metoddiskussion 21
4.2 Litteraturgranskning 21
4.3 Resultatdiskussion & slutsatser 23
5. Referenslista 26
5.1 Publikationer & litteratur 26
5.2 Webbplatser 27
6. Bilagor 29
Bilaga 1 29
1. Inledning
1.1 Bakgrund & problemformulering
För vår framtida yrkesroll anser vi att det är ytterst relevant att ha kunskaper och förståelse för hur vi kan skapa en idrottsundervisning som är utformad för att alla elever. Där eleverna ska utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter kunna medverka och utvecklas. Vi har efter diskussion kring erfarenheterna på våra VFU-skolor kommit fram att vi fann det svårt att motivera och engagera vissa elever att aktivt delta i idrottsundervisningen. Vi vill därför i vår kunskapsöversikt undersöka de olika faktorer som kan påverka detta och hur vi i framtiden kan förändra det.
Idrott och hälsa är ett ämne som ofta kan vara en vattendelare mellan eleverna, där vissa har en positiv inställning till ämnet och andra en negativ (Larsson, 2016). Vissa elever anser att det är deras favoritämne medan andra tycker det är det sämsta. Denna inställning menar Larsson (2016) är av olika anledningar som exempelvis ålder, kön, meningsskapande, erfarenheter, sociala bakgrundsfaktorer och undervisningens lektionsupplägg.
I läroplanen för grundskola samt för fritidshemmet (Lgr 11) beskrivs idrott och hälsas syfte som följande:
“Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället”
“Eleverna ska utveckla allsidiga rörelser och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.”
“Ämnet ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga”
(Skolverket, 2011).
Idrott och hälsa i skolan motiveras därför till att aktivera, motivera och utbilda eleverna om de positiva aspekterna av att vara hälsosam och fysiskt aktiv. I olika studier visar det sig att barn
I en studie utförd av Statistiska centralbyrån till folkhälsomyndigheten (2019) att barn i elva års ålder spenderar 67% av sin vakna tid att vara inaktiva. Inaktiviteten visar sig öka med åldern och enligt studien ökar inaktiviteten till 75% för de som är 15 år gamla, där 35% av den aktiva tiden är i skolan.
Folkhälsomyndigheten (2020) har utvärderat och jämfört den svenska befolkningens aktivitetsgrad med WHO:s rekommendationer (Barn och ungas rörelsemönster, 2020). Enligt WHO (2020) rekommendationer bör varje vuxen individ vara fysiskt aktiva 150 minuter varje vecka och varje barn 60 minuter per dag med minst måttlig intensitet. Enligt rapportens statistik når endast 11-19% av barn mellan åldern 11-15 år upp till dessa mål, för personer mellan 18-64 år är det 66% som når rekommendationerna och över 65 års ålder är det 54% som uppnår rekommendationerna.
För att förstå hur man engagerar eleverna till ett aktivt deltagande i undervisningen behövs det förståelse för vad som motiverar eleverna att vilja vara fysiskt aktiva. Definitionen av motivation definieras enligt Nationalencyklopedin (2020) som:
“Psykologisk term för de faktorer som individen som väcker, formar och riktar beteende mot olika mål” (Nationalencyklopedin 2020).
Vidare menar Brunke och Granér (2016) att motivation, speciellt inom idrott och motionspsykologi, är ett psykologiskt perspektiv som förmedlar vetenskapliga idéer och teorier för att skapa förståelse för hur individers känslor, tankar och beteende kopplas samman med intresset av att vara fysiskt aktiva. Med hjälp av att förstå motivationsfaktorerna kan en lärare förutspå, stärka och inspirera sina elever att utvecklas i önsklig riktning.
I skolan kan elevers aktivitetsgrad variera beroende på deras inställning till uppgiften eller ämnet. Bunke och Granér delar upp individuella motivationsfaktorer som antingen inre eller yttre motivation. Eleverna kan delta för att de känner glädje, meningsfullhet eller att det är givande för dem och blir därför en inre motivationsfaktor. Det finns även yttre faktorer som påverkar elevens deltagande och det kan exempelvis vara betyg, förväntningar eller att man känner sig tvingad. Många forskningsstudier visar att de två olika faktorerna kan gå in i varandra men för att motivationen ska vara långvarig och kontinuerlig väger de inre faktorerna tyngre (Bunke & Granér, 2016).
1.2 Syfte
Vår gemensamma uppfattning och våra erfarenheter från att ha utfört vår verksamhetsförlagda utbildning visar att det finns svårigheter att motivera alla eleverna att deltaga aktivt. I vår kunskapsöversikt vill vi därför undersöka och skapa en uppfattning om hur vi som framtida lärare kan organisera och strukturera idrott och hälsa undervisningen för att den ska tilltala alla eleverna. För att klara av att besvara vår fråga kommer vi besvara en delfråga som undersöker vilka faktorer som påverkar elevernas inställning och motivation till ämnet. Vårt mål med detta arbete är att lyfta fram och diskutera ett antal faktorer som påverkar elevers inställning och hur vi som framtida kan arbeta för att motverka det.
2. Metod
2.1 Metodval
Studien genomfördes med en systematisk litteraturstudie som metodval. Istället för att söka svar genom att ställa frågor, besvaras studiens syfte genom att granska relevant och befintlig vetenskaplig litteratur (Eriksson Barajas et al., 2013). I en systematisk litteraturstudie letar man vetenskapliga artiklar organiserat och därefter granskar litteratur med kritiska ögon inom ett specifikt ämne, för att få ökad och fördjupad förståelse (Eriksson Barajas et al., 2013). Första steget i vårt angreppssätt var att motivera studiens genomförande, varför forskningsområdet behöver utforskas. Andra steget i metoden bestod av att identifiera frågeställningar. Med hjälp av SPICE-modellen, förklaras nedan, formulerades en huvudfråga samt en delfråga för att få ökad insikt till huvudfrågan (SBU 2017). Via SPICE-modellen skapades även våra söksträngar som låg till grund för vår litteratursökning i utvalda databaser. Vår databassökning anpassades även med inklusionskriterier. Därefter följdes resterande stegen i metoden för presentation av datainsamling, granskning av litteratur samt presentation av resultat (Eriksson Barajas et al., 2013). Genom att förhålla sig till en given struktur och en erkänd metod där man systematiskt letar efter relevant litteratur kunde vi motivera valen vi har gjort, samt utföra en studie som är reproducerbart.
2.2 Frågeställning
Spice-modellen fungerade som ett vägledande verktyg vilket underlättade strukturering av frågeställningen. Den bidrog även till skapandet av söksträngar till litteratursökningen i databaserna (Eriksson Barajas et al., 2013; SBU, 2017). SPICE-modellen är uppbyggd i följande fem steg som ska besvaras:
S - Setting/Sammanhang
Vilket sammanhang/område kommer vår sammanställning av forskning inrikta sig åt?
P - Perspective/Perspektiv
Vilka är målgruppen som ska behandlas i vår kunskapsöversikt?
I - Intervention/interest
Vad ska undersökas?
C - Comparison/Jämförelse
Några andra inslag som ska jämföras med det som ska undersökas?
E - Evaluation/Utvärdering
S P I C E Sammanhang Var? Perspektiv För vem? Intervention Vad ska studeras?
Jämförelse Något annat?
Utvärdering Resultat?
Idrott och hälsa undervisning Lärare Elevernas Inställning Motivation De elever som är positivt inställda jämfört med de som är negativt. Vilka faktorer påverkar deltagarna? Tabell 1. SPICE-modell.
Via SPICE-modellen formulerades två frågeställningar utifrån studiens problemformulering och syfte (se Tabell 1). Första frågeställningen berörde den huvudsakliga frågan gällande studiens syfte, att få en översikt av vad en lärare kan göra för att motivera eleverna till att delta i idrottsundervisningen. För att kunna besvara huvudfrågan behövde vi förstå problemet som låg till grund för de som inte deltog. Därför valde vi att inkludera en delfråga som undersökte vilka faktorer som påverkar elevernas inställning och motivation till deltagande i Idrott och hälsa undervisningen.
1. Huvudfråga
Vad kan en lärare göra för att påverka elevernas inställning/motivation för ökat deltagande i undervisningen i Idrott och hälsa?
2. Delfråga
Vilka faktorer påverkar elevernas inställningen/motivation till att delta i Idrott och hälsa-undervisningen?
2.3 Inklusionskriterier
För att avgöra vilka källor som skulle sökas efter och användas krävdes det att vissa kriterier skulle uppfyllas. Vi valde att fokusera på forskning på svenska och engelska då det är det språket vi behärskar. Forskning som var kopplat till Sverige var det vi mest fokuserade på då det är mest relevant för vårt ämne och framtida yrkesroll. Däremot valde vi att inkludera internationell forskning då vi ville ha ett ytterligare perspektiv att jämföra med.
Förutom språk valde vi att avgränsa forskningen som användes till vilket årtal den var publicerad. Anledningen till att begränsa forskning på grund av publikations årtal var för att få forskning som inte är utdaterad.
Vår studie inriktar sig emot elever i årskurs 7–9 då det är den åldern vi utbildar oss mot. Däremot har vi valt oss av att använda forskning som behandlar yngre och äldre elever för att se om forskningsfrågans resultat förändras beroende på ålder.
Till sist krävdes det att arbetet var refereegranskat/peer-reviewed för att säkerställa att våra källor var vetenskapligt granskade.
2.4 Datainsamling
2.4.1 Sökstrategi & databassökning
Utifrån frågeställningen bestämdes vilka söksträngar som skulle användas vid litteratursökningen (Forsberg & Wengström, 2013). Nio enskilda ord utvanns från frågeställningen (se Bilaga 1). Orden kombinerades därefter med varandra med hjälp av de logiska sökoperationerna AND och OR (Forsberg & Wengström, 2013). Databaserna som användes för litteratursökningen var:
Swepub och SPORTDiscus (se bilaga 2). Databaserna omfattar artiklar av vetenskaplig karaktär
och är relevanta för det berörda forskningsområdet. Swepub publicerar forskningsarbeten från svenska lärosäten vilket gav oss en nationell koppling till vår forskningsfråga. Däremot gav inte
Swepub tillräckligt med relevant forskning kopplat till våra inklusionskriterier, vilket medförde att
vi fick komplettera med forskning från SPORTDiscus. Litteratursökningen skedde i två databaser och det anses enligt SBU:s handbok bedömas som tillräcklig sökning för en litteraturstudie (SBU, 2017). Utöver databaserna använde vi två forskningsartiklar som vi hade hittade i lästa källors referenser, efter att ha granskat deras tillförlitlighet.
2.4.2 Granskning av artiklar
I Swepub påträffades 67 artiklar och i sportDiscus återfanns 345 artiklar från databassökningen. För att kunna identifiera relevant litteratur för kunskapsområdet läste vi artiklarnas titlar samt abstrakt. Detta gjordes enskilt. Artiklar som bedömdes vara relevanta utifrån titel och abstrakt togs fram i fulltext (SBU, 2017). Därefter läste vi arbetet oberoende av varandra. Sedan fördes en diskussion angående artiklarnas kvalité, samt om dem var relevanta för frågeställningarna (SBU, 2017). Om artikeln motsvarade våra kriterier och om båda ansåg att artikeln var relevant, användes den som underlag till resultatet. Av granskade artiklar bedömde vi att 12 stycken var av betydelse för studiens syfte som presenteras i resultatdelen.
3. Resultat
Databassökning resulterade i att 12 artiklar togs fram för forskningsområdet. Vi delade in artiklarna i två teman: Elevernas syn på ämnet Idrott och hälsa och Lärarens påverkan i undervisningen av
idrott och hälsa.
3.1 Elevernas syn på ämnet Idrott och hälsa
Skolinspektionen (2019) gjorde en kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa för att undersöka hur ämnet upplevdes av eleverna och utvärdera ämnets kvalité i praktiken jämfört med i teorin, som beskrivs i läro och kursplaner. Skolinspektionens granskning har som underlag använt sig av 6996 elever i årskurs 9 samt 211 lärare i ämnet idrott och hälsa som har fått besvara enkäter om ämnets innehåll. Granskningen visade att 20% av eleverna inte deltar regelbundet på undervisningen. Inspektionen pekar på att undervisningen ofta var kopplad till fysisk aktivitet där momenten var anpassade till de eleverna som redan utför fysisk aktivitet på sin fritid. I dessa moment, tillsammans med lekar och stafetter, var tävlingsmomentet återkommande. De moment som innehöll tävling och kroppskontakt, som exempelvis bollsporter, ökade risken för att verbala och fysiska konflikter uppstod som i sin tur medförde en otrygg undervisningsmiljö för eleverna. Att ha tävlingsmoment i undervisningen medförde även att eleverna inte deltar på lika villkor, menar Skolinspektionen. Med de stora spelplanerna och många deltagare på samma plan så skapas inte förutsättningar för att utveckla kunskaper och förmågor för att nå de mål som står i kursplanen. Vidare så påverkar tävlingsmomentet även att lagen måste delas in så de är “jämna”, vilket kunde mynna ut i att läraren gjorde skillnad på eleverna beroende på kön (Skolinspektionen, 2019).
I en forskningsstudie så har jämförelser mellan 2001 och 2016 gjorts. I en uppföljningsstudie av en studie från 2001 så har Lundvall och Sundblad (2017) använt liknande urval och metod för att undersöka hur elevernas egen uppfattning om deltagande i idrott och hälsa, vad de lär sig i undervisningen och vad som påverkar deras vilja att deltaga i undervisningen.
Så långt det gått, med undantag från skolor som inte finns kvar mer, har författarna använt samma skolor och samma årskurser, 6 och 9, i studien från 2016 som i studien från 2001. De 1203 elever som deltar i 2016-års studie är jämt uppdelat mellan pojkar och flickor och skolorna är utspridda över hela Sverige, för att ge så övergripande syn som möjligt. Eleverna har under lektionstid fått besvara en enkät, med ungefär 30 frågor, angående deras uppfattning om deltagande i ämnet idrott och hälsa, vad de anser att de lär sig inom ämnet och vad som påverkar
deras vilja delta på idrottslektionerna. Frågorna har samma struktur som de hade i studien från 2001 och resultaten kommer därför kunna jämföras mellan studierna.
I 2016 års studie så påpekar många elever att det som bedöms och betygsätts inte är kopplat till det som står i styrdokumenten utan istället är det fysisk och idrottsliga prestationer som styr betygsättningen. I frågan om elevernas deltagande anser majoriteten av eleverna att de både är glada och trygga på idrott och hälsa lektionerna. De flesta är positivt inställda till ämnet, ett fåtal känner sig uttråkade på lektionerna och färre känner sig dåliga och utanför. 6% av eleverna medger att de aldrig, sällan eller bara ibland deltar i undervisningen. Av dessa personer är ungefär 75% flickor speciellt från årskurs 9. Av dessa elever är det olika anledningar till att inte delta, vissa deltar inte pga. sjukdomar eller skador medan andra inte deltar för att glömt kläderna eller inte gillar ämnet. De som inte gillar ämnet menar att de inte vill bli svettiga och därefter behöver duscha och vissa menar de är tjocka och att ämnet inte är anpassat för dem.
Nina Modell (2018) har genom kvalitativa forskningsgruppsintervjuer träffat 38 elever på fyra olika gymnasieskolor som fått berätta sin subjektiva syn kring betygsättningen och generellt kring deras tankar om ämnet i idrott och hälsa. Genom att använda sig av intervjuer har eleverna gemensamt fått diskutera och argumentera kring sina erfarenheter, upplevelser och åsikter kring olika diskussionsämnen som är kopplade till ämnet idrott och hälsa. De dilemman som diskuterats har mynnat ut i svar om elevernas syn på ämnet utifrån den betygsättning de fått, vilket innehåll som betygsätts, vad betygsättning står på för grunder och betygsättning ur ett likvärdighetsperspektiv.
Det finns en uppfattning hos eleverna om att idrott och hälsa är ett orättvist ämne, både i undervisningens utformning och betygsättning. De elever som på sin fritid har en koppling till vissa föreningsidrotter har en fördel då ämnets moment ofta är kopplade till detta.
Modell (2018) delar upp eleverna i två huvudkategorier när hon sammanställer elevernas svar. Den ena gruppen är de som privilegieras och är tidigare idrottskunniga som kan visa upp både tävlings och föreningens idrottsliga förmågor. Förmågorna som springa fort, hoppa längst samt inställningen om att ”ta i lite mer” ses som positiva egenskaper som dessa elever besitter. Dessa egenskaper, tillsammans med aktiviteter kopplade till föreningsidrott - specifikt bollsporter, är
De andra eleverna som då inte anses vara duktiga på idrott ges inte möjlighet att lära sig idrott på lektionerna, och på så vis inte ges möjlighet för att nå högsta betyg. De förväntas att göra sitt bästa, ha ett positivt beteende och samarbeta vilket de anser är kriterier för de lägre betygen. Utifrån intervjuerna framkommer det att en stor del av eleverna menade att idrottslektioner gynnar eleverna som utför “rätt” idrotter på sin fritid. Skolinspektionen poängterar hur balansen mellan kunskapsområdena måste bli bättre och menar på att bollspel får för mycket undervisningstid (Skolinspektionen, 2019). Detta medför att elevgruppen som saknar “rätt” idrottserfarenhet på fritiden riskerar att dra sig undan aktiviteten samt hur idrottsundervisningen blir ett tävlingsmoment. Genom att undervisningen istället ska utgå från styrdokumenten och öka elevernas kunskap angående vilka fallenheter som ska erhållas samt vad det kommer bli betygsatta på skulle öka rättvisan för att uppnå en rättvis bedömning (Modell, 2018).
I likhet med Modells forskning så har Londos (2010) i tidigare forskning med hjälp av intervjuer med lärare undersökt vad som dominerar innehållet i undervisning i idrott och hälsa. Genom intervjuerna framkom det att olika bollspel nästan upptog hälften av all undervisningstid. Den lärare som sade att den ägna minst tid åt bollspel uppgav ändå att ungefär 40% av undervisningstimmarna bestod av olika bollsporter. Anledningen till den stora delen av bollsport i undervisningen kopplas samman med lärarens egna preferenser, att bollsporter, specifikt fotboll, inte kräver så stor planering jämfört med exempelvis friluftsliv och att genom bollsporter når eleverna flera kriterier som står beskrivna i kursplanen (2010).
Likt det eleverna som deltagit i Modells (2018) forskning beskriver så återkommer det i Londos (2010) forskning att elever som har erfarenhet av aktiviteterna som görs i undervisningen får en dominerande roll jämfört med de elever som inte har erfarenheter. I studien beskrivs de eleverna som inte känner vilja eller kan delta med de dominerande eleverna som svaga vilket bidrar till en uppdelning av eleverna, där de “svaga” eleverna inte får rätt förutsättningar att utveckla sina kunskaper.
I Isbergs avhandling (2009) undersöktes möjligheten att motivera ungdomar i åldern 12–16 år att utöva fysisk aktivitet samt viljan av att fortsatt vara fysiskt aktiv i vuxenlivet. För att kunna förklara och mäta sitt ändamål tog hon hjälp av en empirisk baserad teoretisk modell som på ett naturligt sätt leder fram till att skapa beteendeförändringar och på samma gång skapar förståelse för den mekanism som skapar inflytande på beteendet (Embry & Biglan, 2008).
Isberg (2009) valde att använda tre olika metoder för att uppnå sitt resultat, det byggde på intervjuer, träningsdagbok och fysiologiska tester. Som resultat av sin mätning kunde slutsatser dras till olika kärnkomponenter som ansågs viktiga för att uppnå önskvärt resultat. Genom att sätta läraren i fokus blev det en viktig motivationsskapare när de kommer till att motivera ungdomar som inte är aktiva i föreningsidrotten till att utöva fysisk aktivitet. De som var inaktiva under idrottslektionerna var de elever som saknar tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. På grund av bristen på kunskap valde man att inte ta plats utan de med erfarenheter tog över. Träningsdagboken blev ett lyckat medel då feedbacken på sin utförda aktivitet blev en bekräftelse och eleven kände sig uppskattad för sin utförda kvalitet. Då eleven själv var ansvarig för sin träningsdagbok skapa den ett intresse som till exempel bidrar till elevens deltagande i idrottsundervisningen. Detta ger eleven förståelse om hur den fysiska aktiviteten är en viktig aspekt för att uppnå ett hälsosamt liv som också är målet. Lärarens kompetens inom ämnet fysisk aktivitet och hälsa ger läraren möjligheter att ge ungdomarna en bred och varierande upplevelse av olika idrottsaktiviteter. Oavsett tidigare upplevelser måste upplevelsen uppfattas som betydelsefull för personen för att skapa en förändring i beteende för ett fortsatt fysiskt aktivt liv i vuxen ålder.
Skolverket (2010) rapport, precis innan införandet av den nya läroplanen, beskriver hur idrottsaktiva pojkar ges företräde framför idrottsaktiva flickor och icke-idrottsaktiva pojkar och flickor. Metoden för att komma fram till studiens resultat utgick från tre delstudier, en enkät-, en intervju- och en observationsstudie hos årskurs 9.
Kartläggningen genomfördes ur ett jämställdhetsperspektiv med tolkningen enligt Diskrimineringsombudsmannens definition att flickor och pojkar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Idrott och hälsa är det enda av grundskolans ämne där flickor har sämre betyg än pojkar och där de som ej når målen är oftast de elever som ej deltar på lektionerna. Skolverkets (2010) har i denna rapport dragit en slutsats som tydliggör hur lärare i idrott och hälsa lägger stort fokus på fysisk aktivitet medan lärande om hälsa och livsstilsvanor får mindre utrymme. De lärare som däremot lägger större vikt vid de teoretiska kunskaperna fick omvänt resultat då tjejerna fick bättre resultat och högre betyg än killar.
pojkar än flickor har erfarenhet av från fritidsaktiviteter. Rapporten (Skolverket, 2010) påvisar även hur lärarna anser att tydliga idrottsliga prestationer är lättare att bedöma än rörelsekvalitéer som ger pojkar en fördel då de vanligen är fysiskt starkare än flickor. Undervisningen tenderar även att likna en förenklad form av föreningsidrotten där tävling inryms och förstärker traditionella könsmönster. Studien (2010) belyser på så vis hur ämnets utformning, organisation och innehåll bidrar till att upprätthålla icke-likvärdiga villkor, där fysiska aktiviteter inte alltid anpassas efter elevers olika förutsättningar. Trots många lärares vilja om en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa uttrycker många en osäkerhet eller oförmåga om tillvägagångssätt vilket gör att genusmedvetenheten i många fall behöver utvecklas.
3.2 Lärarens påverkan i undervisningen av idrott och hälsa
I ett konferensbidrag har Segolsson (2017) intervjuat lärare i engelska, matematik och idrott och hälsa för att undersöka om det finns några specifika strategier som skickliga lärare använder i de olika ämnena som fungerar för att eleverna ska lära sig bäst. Segolsson jämför därefter de tre olika ämnena och ser om det skiljer sig åt beroende på ämnet.
Det som Segolsson kommer fram till efter att intervjuat tre Idrott och hälsa lärare är fem specifika strategier som de har märkt fungera för att höja elevernas lärande och deltagande. Det handlar om att ta hjälp av elever när det instrueras vad som ska göras för att utnyttja deras kunskaper och för att stimulera och utmana de elever som redan har god erfarenhet av det som ska göras.
Därefter beskriver lärarna att det kan vara nyttigt att vid gruppövningar dela in elever efter deras kunskapsnivå, detta för att undvika att vissa elever känner sig osäkra när deras kunskap inte är tillräcklig god för att medverka med de som redan besitter tidigare kunskaper. Enligt lärarna så motiverar detta eleverna att delta och göra sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar.
Som lärare är det även viktigt att skapa en undervisningsmiljö där varje elev har som ansvar att skapa en god lärandemiljö för sina kamrater. Det gäller att följa vissa regler för uppförande som är kopplade till värdegrund. Det är den huvudsakliga förutsättningen för att eleverna ska vilja och våga utvecklas i en utsatt miljö som idrottshallen kan vara.
Det fanns vissa strategier som användes i de andra ämnena men inte lika frekvent inom idrott och hälsa som kan vara användbara för att elevernas lärande. Inför varje lektion beskriva vilka kunskaper eleverna förväntades lära sig av lektionen. Efter varje lektion utvärdera vad som gjorts och varför det gjorts. I de andra ämnena var det vanligt att ge extra tid utanför lektionen för de elever som behöver extra stöd i vissa moment, vilket inte var vanligt inom idrott och hälsa. Även
att tidigt ge eleverna kunskap om vad de behöver göra för att utvecklas i relation till kunskapsmålen (Segolsson, 2017). Gemensamma framgångsfaktorer mellan ämnena är att vara en pedagogisk ledare där en är flexibel, styrande, relationsskapande och gränssättande när det krävs (Segolsson, 2017).
För att en lärare ska ha goda grunder att stå på vid betyg, bedömning och undervisning utformning så har Richard Håkansson (2015) forskat kring lärares förhållande till dokumentation. I sin avhandling har han undersökt vad som bedöms, hur bedömning går till och när bedömningen sker. Därefter har han jämfört deras svar i relation till deras undervisning. Som underlag till sitt arbete har han låtit 144 idrottslärare svara på en enkät och utifrån svaren valt ut tio lärare för djupare intervjuer.
De slutsatser han kunde dra från intervjuerna är att det ofta saknas en röd tråd kring när och vad som dokumenteras. Däremot så kan han utläsa att det lärarna har svårare att dokumentera är de lektioner som är mindre traditionsbundet innehåll, som exempelvis bollsport, jämfört med dans och rörelse till musik. Anledningen menar han är för att lärarnas yrkesroll sätts på krav i dessa moment som i sin tur medför att de behöver utveckla sina arbetssätt för att lösa undervisningen och bedömningen.
Av de intervjuade lärarna medgav 87% att de ansåg att dokumentation var svårt att utföra. Jämfört med de 13% som inte hade svårigheter skiljde det sig inte åt kring olika ramfaktorer som påverkar deras arbetssituation. Istället är det en fråga om hur lärare organiserar sin undervisning. De som ansåg att det var svårt med dokumentation utformade sina lektioner till, som Håkansson beskriver det, traditionell utformad undervisning. Modellen för en traditionell utformad undervisning är att eleverna ska prova på så många olika moment som möjligt vilket bidrar till att det teoretiska kunskaperna och lärandet blir sekundärt. Fokus ligger istället på att aktivera eleverna där svett blir ett tecken på lyckad undervisning. Ur en lärandeprogression blir denna undervisningsstil lidande då samma moment utförs oberoende vilken årskurs eleven går i. Utifrån Håkanssons resultat (2015) har han dragit slutsatsen att planera undervisningen långsiktigt, inte bara för en termin utan över flera läsår, minskar risken att elevernas lärande blir lidande på grund av att lektionens upplägg är färdigheter de redan besitter. Med en långsiktig planering kan progression bestämmas då varje årskurs planering är utvecklad efter elevernas egen nivå (Richard Håkansson, 2015).
klass skiljer sig åt även om samma moment utförs. Varje elev är individuella människor som kräver olika bemötanden. Även situationerna kan vara olika med yttre faktorer som påverkar lektionerna där nya och snabba anpassningar krävs av lärarna. Exempel på detta kan vara dubbelbokade hallar, väder som inte tillåter den planerade aktiviteten, skador eller kläder som glömts etc. Sex av de åtta intervjuade lärarna berättar att de inte på förhand vet hur deras arbetsdag kommer se ut. Oförutsägbara situationer kan uppstå som kräver förändring i planering. Sebelius (2018) ställer även frågan om de olika idrottslärarna kategoriserar sina elever eller ser varje individ individuellt. Lärarna svarar samstämmigt att de inte kategoriserar men efter att de fått ge sina utlägg visar det sig tvärtom. Lärarna delar upp eleverna beroende på deras idrottsliga intressen utanför skolan, deltagande eller icke deltagande elever och positivt eller negativt inställda elever. Det är även en lärare som kategoriserar eleverna utefter förutfattade hemförhållanden. Uppdelning kan även ske i undervisningen, däremot påpekar läraren att den är noga att beskriva uppdelning utifrån elevernas erfarenheter och inte deras kunskapsläge.
En annan intervjufråga behandlar hur lärarna arbetar och förhåller sig till elevernas deltagande. För att uppmana till att eleverna ska delta krävs det att lärandemiljön är trygg, tillåtande och inbjudande. Relationen mellan läraren och eleven ska vara god så eleven känner sig trygga i undervisningen. För att eleverna ska känna sig sedda och få ökad motivation är läraren eniga om att elevinflytande är viktigt. Elevinflytande konkretiseras speciellt som att eleverna får ha inflytande över vilka aktiviteter som ska utföras.
Anledningen till varför lärarna anser att deltagande är viktigt varierar, vissa av lärarna vill att eleverna ska delta för att bevisa hur viktigt det är att röra på sig och vissa ansåg att de behövde delta för betygets skull.
Det finns en överensstämmande åsikt hos lärarna att kursplanen är oklar och subjektivt tolkningsbar. Resultatet av det anser de både är positivt och negativt. Positivt i den bemärkelsen att det skapar en större frihet att utveckla sin verksamhet och negativt då det ökar risken att undervisningen inte blir likvärdig med andra elevers (2018).
Larsson, Quennerstedt & Öhman (2012) har undersökt undervisningssituationer kopplade till könsmönster som påverkar undervisningen i idrott och hälsa i Sverige. Deras syfta kopplas samman med Larsson och Redelius (2008) tidigare konstaterande om hur pojkar statistiskt sett är mer positiva till ämnet idrott och hälsa, hur pojkar upplevs vara mer aktiva samt ha större inflytande över undervisning och även erhåller högre betyg i jämförelse med flickor. Larsson, Fagrell & Redelius (2011) hävdar hur
heteronormen medverkar i att reproducera könsmönster inom ämnet. Det hänger även samman med idrottslärare tendens att försöka ”anpassa” undervisningen efter kön, exempel kan vara att skilja på pojkar och flickor när aktiviteten ställer fysiska krav som styrka och uthållighet.
Målet med studien var att skapa ett förändringsarbete som gör att lärare bättre kan leva upp till ambitionen med att motverka traditionella könsmönster. Det resulterade i idéer om att förändringen ska ske i undervisningen snarare än hos eleven. Läraren behöver inte arbeta för att undvika könsstereotyper, utan snarare skapa heteronorma situationer för eleverna att ifrågasätta och även utmana för att på så vis hjälpa eleverna till förståelse samt arbeta kring skapandet av en normkritisk pedagogik.
För att de ska fungerar krävs det att läraren besitter kunskaper kring stereotyper om köns uppbyggnad för att i sin tur kunna förmedla den kunskapen till eleverna. Det krävs även att läraren själv förstår innebörden av ordet heteronormativitet för att kunna avläsa specifika mönster bland sina elevers handlingar och beteende i sociala situationer (Larsson, Quennerstedt & Öhman, 2012). I sin tur menar författarna (2012) att som lärare kan det vara nyttigt att skapa undervisningssituationer där könsrollerna undviks att behövas förmedlas samt att skapa situationer där eleverna utmanas i heteronormen. Det kräver att eleverna lär sig innebörden av heteronormativitet men även att ge eleverna möjligheter att påverka undervisningen om de uppmärksammar stereotypa könsmönster (Larsson, Quennerstedt & Öhman, 2012).
Lyngstad, Hagen och Aune (2015) har i en norsk studie intervjuat sex idrottslärare och tio före detta elever kring olika tekniker för att undkomma att synas eller “göra bort sig” i idrott och hälsa undervisningen. Syftet med projektet är att belysa hur och varför det sker och i vilken mån en som lärare kan arbeta för att förändra de berörda elevernas situation.
Både lärarna och eleverna menar att när momenten blir för svåra i undervisningen och en elev inte känner att den klarar av uppgiften så istället för att försöka så förlöjligar de sina försök för att få kompisarna att skratta. Anledningen till detta, menar en av lärarna,
kunde dansa och hade inget intresse för att lära sig då de ansåg det vara löjligt och pinsamt.
En annan observation bland lärarna, som även konstaterades hos vissa av eleverna, var att pojkarna blev utåtagerande när uppgifter gavs som de inte klarade av. När momenten blev svåra eller obegripliga valde de att visa sig tuffa, högljudda och våldsamma för att dölja sin svårigheter gentemot uppgiften. Andra anledningar för att slippa att deltaga, enligt eleverna och lärarna, var att låtsas vara skadad eller sjuk. Även att undvika deltagande genom att agera osynlig eller att gömma sig så läraren eller de andra eleverna inte uppmärksammade eleven. Anledning till detta var för att personen var rädd för att förstöra eller göra bort sig. Om eleven blev involverad så var målet att komma undan uppmärksamheten så fort som möjligt. Enligt studien visar det sig att de elever som använder sig av denna strategi blir experter på hur deras lärare agerar i olika situationer i undervisningen. Utifrån lärarnas agerande kan eleverna anpassa sig för att slippa de uppgifter som tycks vara svårt eller krävande (Lyngstadt, Hagen & Aune, 2015).
Lyngstad (2015) har undersökt vad och hur en kan påverka eleverna att känna glädje för att vara fysiskt aktiva. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika idrottslärare var målet att undersöka vilka lärostilar de olika lärarna använde för att motivera sina elever. Förutom enskilda intervjuer så deltog även lärarna i gruppintervjuer där de fick diskutera sina stilar.
Utifrån intervjuerna kunde Lyngstad (2015) i sin vetenskapliga artikel presentera olika slutsatser om lärostilar som gynnar lärandet. En av lärarna, Lisa, legitimerar de positiva aspekterna av fysisk aktivitet utifrån sin egen personlighet och expertis. Hon deltar själv aktivt i undervisningen och därigenom höjer moralen bland eleverna. Lisa lever ett väldigt fysiskt liv, både i sin yrkesroll och på sin fritid, och försöker förmedla sina egna tankar och åsikter om fysisk aktiviteters positiva påverkan för människan. Hon driver eleverna att inte ge upp i första hand utan att kroppen ska ta ut sig till max vid träning. Lisa menar att hon genom att aktivt delta i undervisningen använder sin egen personlighet för att motivera eleverna att anstränga sig genom att vara en förebild. Även om Lisa och hennes kollegor anser att hennes livsstil och attityd kring träning och hälsa fungerar som övervägande positiv motivationshöjare på sina elever så finns det även baksidor. Elever kan få uppfattningen av att läraren är för ivrig och att den fysiska aktiviteten blir för extrem. Därför är det viktigt, menar Lyngstad (2015), att som lärare kunna kommunicera och förmedla budskap om hälsa och motivation som är passat efter elevernas situation (Lyngstad 2015).
4. Diskussion & slutsats
Syften med studien var att undersöka hur läraren kan skapa en undervisning som motiverar eleverna till ökat deltagande i idrott och hälsa. För att klara av att dra slutsatser vad läraren bör göra undersöktes även elevernas inställning till ämnet. Innan vår resultatdiskussion börjar har vi valt att analysera vår metod, tillvägagångssätt och våra källor för att dra slutsatser vad som hade kunnat göras annorlunda.
4.1 Metoddiskussion
Vi har valt att fokusera på forskning som är kopplat till svenska skolan med undantag från två stycken norska artiklar, som vi ansåg var relevanta för ämnet och kopplingsbara till Sverige pga. kultur och geografisk närhet. Med facit i hand hade det möjligen varit intressant att inkludera fler internationella källor, då vår huvudfråga inte är specifikt kopplat till den svenska skolan, och lärares förhållningssätt kan kanske variera sig beroende på vilket land läraren utbildar i. Viktigt att poängtera är även att vara lärare och undervisa elever är komplext och därför finns det inga tekniker eller tillvägagångssätt som fungerar vid varje undervisningstillfälle eller undervisningsklass. Däremot anser vi att med vetenskap som grund att stå på och erfarenheter från yrket utvecklas många olika repertoarer för läraren att applicera i sin undervisning för att göra den till bästa tänkbara.
Efter att ha sammanställt alla artiklar som använts kan vi fastställa att våra delfråga var alldeles för bred. Hade vi valt en specifik faktor, exempelvis inställningen till ämnet mellan könen, hade resultatet kunnat bli mer specifikt och tydligare slutsatser hade kunnat dras. Däremot anser vi att det gått att utläsa olika problem och olika lösningar som läraren kan använda sig av för att förhindra dessa problem, vilket kan hjälpa oss i vår framtida yrkesroll vilket var vårt syfte. Vi hade även kunnat, med mer tid, fokusera mer på att hitta bättre källor. Våra källor fungerar bra som underlag för vårt arbete men med mer tid hade vi kunnat lägga mer fokus på att söka, läsa och granska fler källor för att få ett bättre urval.
4.2 Litteraturgranskning
och från varierande geografiska platser i Sverige, vilket ger en övergripande bild av den svenska skolan.
Segolsson (2017), Håkansson (2015), Sebelius (2018) och Lyngstad, Hagen & Aune (2015) har i sina studier intervjuat lärare. I deras studier har underlaget varit mellan sex och tio lärare vilket ger ett resultat som inte har starkt bevisvärde över alla lärare i landet. Därför är studierna som utförs applicerbara för just de lärarna och är inte säkert tillämpbara för andra lärare, elever eller skolor med skilda ramfaktorer. Resultaten i studierna anser vi ändå är relevanta för vår fråga och går att koppla till de problem vi reagerat på från våra erfarenheter från VFU och i lärarutbildningen.
Lyngstad (2015) har i sin vetenskapliga artikel använt som metod att intervjua 6 olika idrottslärare men i sitt resultat bara diskuterat den enas lärarteknik. Lyngstad hade tidigare, innan forskningen, intervjuat denna lärare och kan därför misstänkas vara partisk och ha ett tydligt mål med forskningen vilket gör att den inte är helt tillförlitlig. Med endast en outbildad lärares ledarstil som underlag för att beskriva hur bra tillvägagångssätt för att leda en klass går till blir resultatet tveksamt. Även att läraren själv anser att det är ett bra arbetssätt betyder inte att eleverna har samma syn som hen. På liknande sätt är det med Segolsson (2017) konferensbidrag, där lärarna får ge sina åsikter på bra strategier och tekniker för att skapa lärande. Deras idéer kan vara bra, och fungera i deras klass, men inte säkert överförbara för alla lärare och till alla elever. Intervjustudiernas resultat behöver inte vara applicerbara i andra skolor eller delar av Sverige.
Även att tre av våra källor, Skolverkets rapport, Isbergs avhandling från 2009 och Londos doktorsavhandling från 2010, är innan nuvarande läroplan. Med intåget av den nya läroplanen kan vissa av de problem som tagits upp i dessa artiklar blivit åtgärdade. Däremot gick deras problem att koppla till andra problem som återfanns i artiklar publicerade senare och vi ansåg att de var relevanta för att besvara vår fråga.
4.3 Resultatdiskussion & slutsatser
Det är återkommande i flera av artiklarna att undervisning med boll som metod för att nå olika kunskapskrav är vanligt förekommande, som enligt studierna gynnar de elever med tidigare erfarenheter och missgynnar de eleverna utan erfarenhet (Modell, 2018; Londos, 2010; Skolinspektionen, 2019). Det medför att ämnets mål om att skapa en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga bli lidande om momentens utformning inte gynnar alla eleverna (Skolverket, 2011). Bollspel beskrivs av eleverna som en faktor som kan skapa otrygghet, när det utförs i likhet med traditionell föreningsidrott där tävlingsmoment och kroppskontakt är inkluderat (Skolverket, 2019). Detta går emot ämnets mål som är att skapa positiva upplevelser av rörelse och fysiska aktiviteter för elevernas välbefinnande och ett framtida hälsosamt liv (Skolverket, 2011).
Vi anser att det är viktigt för oss som framtida lärare att ha alla elevers utveckling och trygghet i bejakande. Bollspel och bollekar beskrivs i artiklarna som något negativt och en faktor till otrygghet och ojämställdhet. Däremot anser vi att bollspel och bollekar kan ha många positiva fördelar för elevernas kunskapsutveckling, om det utförs med rätt ambitioner. Undervisning med boll som metod för lärande kan variera beroende på lärarens syfte av undervisningen. Olika färdigheter kan utvecklas om läraren har ett tydligt syfte kopplat med momentet. Exempelvis om motorik ska tränas och utvecklas, specifikt öga-hand koordinationen, så är innebandy eller handboll ett bra tillvägagångssätt för det. Däremot får vi uppfattningen, av våra använda studier, att undervisningens syfte inte är tydligt kopplat till eleverna, och att det istället blir ett ytterligare träningstillfälle för de som utför det på fritiden.
Därför är det viktigt att som lärare kunna planera lektionerna med koppling till läroplanen. Att i varje planering utgå från de didaktiska frågorna – vad, hur och varför, kan lektionen motiveras och säkerställas så att eleverna lär sig det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven. I Segolssons (2017) konferensbidrag bidrar lärarna i engelska och matematik till en, i deras i ämnen, viktig teknik som enligt dem bidrar till att eleverna får en tydligare bild av vad och varför momentet i undervisningen ska göras. I deras undervisning börjar varje lektion med introduktion och avslutas med utvärdering. Det ger eleverna förståelse för undervisningens utformning gentemot läroplanens kursmål, vilket eleverna i Modells (2018) studie anser att idrott och hälsa
Från flera av artiklarna beskrivs lärarens roll för att skapa deltagande och glädje till ämnet idrott och hälsa (Isberg, 2009; Sebelius, 2018; Segolsson, 2017). I Isbergs (2009) forskning beskrivs läraren som en viktig motivationsskapare. Av de eleverna som var fysiskt inaktiva eller motionärer, tränade på fritiden men utan koppling till föreningsidrotten, svarade över 60% att läraren var motivationsskaparen i deras projekt. Genom att ge positiv förstärkning i elevernas dagböcker bildades meningsskapande, vilket kan bidra till inre motivation, och eleverna kände sig nöjda med det som de hade presterat. Även lärarens kompetens inom ämnet, både praktiskt och teoretiskt, var viktigt för att kunna ge eleverna adekvat feedback och en bred och varierad upplevelse av olika fysiska aktivitet.
Som framtida lärare är det en viktig uppgift att vara motivationsskapare. Läraren kan skapa förutsättningar för eleven att skapa inre motivation för att vara fysiskt aktiv i undervisningen, på fritiden och i framtiden. Larsson (2016) nämner att idrott och hälsa, även om det inte är utskrivet, viktigaste uppdrag är att motivera de eleverna som inte har intresse av fysisk aktivitet. Genom att skapa en miljö där varje elev vill, vågar och kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar så är chansen större att eleven skapar rörelseglädje. I de artiklarna vi använt kan vi se att det ofta är tvärtom, lärarnas undervisning är utformad efter de som redan kan ämnet (Modell, 2018; Londos, 2010; Skolinspektionen, 2019). Att skapa ett undervisningsklimat där varje elev vågar utvecklas är viktigt. I Lyngstad, Hagen och Aune (2015) artikel uppmärksammas elever som väljer att gömma sig i undervisning för att minska risken att göra bort sig. I moment som dans finns det en tendens att killar förlöjligar sina prestationer för att de saknade kunskap eller pga. risken för att göras till åtlöje av sina kamrater. Ett annat problem var att vissa elever gömde sig i undervisningen för att slippa delta då de inte ville förstöra eller göra bort sig.
Som lärare är det därför viktigt att skapa en undervisningskultur som bygger på värdegrundsfrågor (Segolsson, 2017). I ett sådant klimat kan eleven utföra aktiviteter utan att riskera att bli förlöjligad. En annan metod som Sebelius (2018) och Segolsson (2017) beskriver är att dela upp eleverna utifrån kunskapsläge och i smågrupper då det inkluderar alla eleverna och minskar risken för att eleverna känner sig uttittade. Om möjligt utifrån verksamhetens förutsättningar anser vi att en metod kan vara att låta eleverna sprida ut sig vid kritiska moment, som dans kan vara för vissa, i lokalens utrymmen. Detta kan bidra till att eleven vågar utföra momenten seriöst då de slipper fokusera på vad alla kompisar gör.
Att arbeta med olika metoder för att uppmärksamma varje elev kan vara nyttigt då det kan vara svårt att dokumentera under undervisningens gång (Håkansson, 2015). I Isbergs studie (2009)
nämns dagboksskrivande som en bra metod. Vi anser även att videofilmande, smågrupper och kontinuerliga samtal enskilt med eleverna kan vara bra metoder för att dokumentera, motivera och säkerställa varje elevs utveckling. Dessa metoder kan även ge läraren hjälp vid bedömning, betygsättning och feedback då det blir lättare för läraren att se varje elevs kvalitéer och färdigheter.
5. Referenslista
5.1 Publikationer & litteratur
Aune, O., Hagen P.M., & Lyngstad, I. (2015) Understanding pupils´ hiding techniques in physical
education. Bodø, Nord university.
Bunke, S & Granér, S. (2016). Idrotts och motivationspsykologi. I Hedenborg, S. Idrottsvetenskap - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. s. 113-142
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., Wengström, Y. (2013) Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap vid examen.
Embry, D. & Biglan, A. (2008). Evidence-Based Kernels: Fundamental Units of Behavioral Influence. Clinical Child & Family Psychology Review, 11, 75-113.
Hedström, P. (2016). Hälsocoach i skolan: en utvärderande fallstudie av en hälsofrämjande intervention. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.
Håkansson, R. (2015). Vad betyder OK+?: En studie om lärarens dokumentationsarbete i ämnet idrott och
hälsa. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Isberg, Jenny. (2009). Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli
fysiskt aktiva. Örebro: Örebro universitet, institutionen för idrott och hälsa.
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa, igår, i dag, i morgon. Liber AB. Stockholm. s. 34
Larsson, H., Fagrell, B. and Redelius, K. 2011b. Challenging Gender in Physical Education A queer lens on PE teaching. Swedish Journal of Sport Research, 27-48.
Larsson, H., Quennerstedt, M., Öhman, M. (2012).
Normkritisk undervisning i idrott och hälsa?: Ett queert fall.
In: SVEBIs forskningskonferens, Perspektiv på idrottens prestationssystem: från debut till
Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott
på fritid. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Lundvall, S. & Brun Sundblad, G. (2017). Polarisering av ungas idrottande. I de aktiva och inaktiva: om
ungas rörelse i skola och på fritid. Stockholm. Centrum för idrottsforskning, s. 45-75
Lyngstad, Idar. (2015). Legitimate, expert and referent power in physical education. Bodø, Nord universitet.
Modell, Nina. (2018). Att tävla för betyg: Gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom
bedömningspraktiken. Växjö: Linneuniversitet.
Sebelius, Sofia. (2018). Att vara idrottslärare: om de själva får berätta. Malmö: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle.
Segolsson, J. (2017). Skilled teachers´ strategies in the classroom (or gym): a comparative study of teachers in
PE, maths and english in Sweden. Örebro: Örebro Universitet.
Skolverket, Rapport 355. (2010). På pojkarnas planhalva?: Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets-
och likvärdighetsperspektiv. Stockholm.
5.2 Webbplatser
Folkhälsomyndigheten (2019). Barn och ungas rörelsemönster.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/?pub=60058
Folkhälsomyndigheten (2020). Fysisk aktivitet - rekommendationer
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf s.81 & s.86
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa årskurs 7-9.
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79/
Skolverket (Lgr11) Läroplan och kursplaner för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. (2020). Hämtad 4 januari 2021, från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
World health organisation (2020). Physical activity.
6. Bilagor
Bilaga 1
Sökord: Svenska
Idrott och hälsa Elev* Inställning Positivt Deltagande Stud* Motivation Negativt
Lära*
Engelska
Physical education
Pupils Attitude Positive Participation
Students Motivation Negative School*
Bilaga 2
Databas - SPORTDiscus: peer-reviewed – 2010 - 2020 - engelska
Sökblock Sökord Träffar
1 Physical education 32,447
2 Teach* 14,167
5 Positive OR negative 32,791 6 Participation 15,822 7 1 AND 2 AND 6,752 8 1 AND 2 AND 3 26,261 9 1 AND 2 AND 3 AND 4 2,760 10 1 AND 2 AND 3 AND 4
AND 5
2,757
11 1 AND 2 AND 3 AND 4 AND 5 AND 6
345
Artiklar hittade:
1. What should a physical education teacher know? An analysis of learning outcomes for future physical education teachers in Sweden - Erik backman & Håkan Larsson 2016 (Läst - ej använt)
2. Understanding pupil´s hiding techniques in physical education - Idar Lyngstad, Per-Magnus Hagen & Ola Aune 2016 (Använd)
3. Legitimate, expert and referent power in physical education - Idar Lyngstad 2017 (Använd)
4. Physical education preservice teachers´ perception of the development during 2005-2016 - Magnus Ferry 2018 (Läst, ej använd)
Databas - Swepub
Sökblock Sökord Träffar 1. Idrott och hälsa 294
2. Lära* 26897 3. Elev* 23758 4. Attityd OR Motivation 5996 5. Positiv OR Negativ 1752 6. Deltagande 2021 7. 1 AND 2 150 8. 1 AND 2 AND 3 73 9. 1 AND 2 AND 3 AND 4 5730 10. 1 AND 2 AND 3 AND 4
AND 5
789
11. 1 AND 2 AND 3 AND 4 AND 5 AND 6
67
Artiklar hittade:
4. Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom bedömningspraktiken. (Använd)
5. Träffar vi alltid rätt? - Andreas Jakobsson 2014 (Ej använd, ej relevant) 6. Att vara idrottslärare, om de själva får berätta - Sofia Sebelius 2018 (Använd)
7. Normkritisk undervisning i idrott och hälsa?: Ett queert fall - Håkan Larsson, Quennerstedt & Öhman 2012. (Använd)
8. Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva. Isberg, Jenny. (2009)
