Modersmålets roll i studiehandledning

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Modersmålets roll i studiehandledning

Mother Tongue Teachers in Studyguiding for

Multilingual Students

Selma Inad

Lärarexamen 90 hp Handledare: Anna-Karin Svensson Val-projektet Examinator: Johan Lundin

2

Sammanfattning/Abstract

Studien genomfördes i två grundskolor i södra Sverige, A och B-skolan. A- skolan ligger i en invandrartät stadsdel och B-skolan ligger i ett villaområde utanför tätorten. De frågor jag ville undersöka var rektorernas inställning och betydelse för studiehandledningen i modersmålet. Klasslärarnas och modersmålslärarnas arbete med eleverna samt vad eleverna tyckte. För att undersöka deltagarnas uppfattning om studiehandledning i modersmålet skickade jag ett frågeformulär till rektorer, klasslärare, modersmålslärare samt intervjuade eleverna efter tillstånd från föräldrarna. Tidigare forskning (bl.a Håkansson, 2003 och Salameh, 2012) har visat att modersmålsundervisningen i skolan har en viktig roll för att elevernas kunskapsutveckling, självkänsla och självuppfattning. Resultatet av undersökningen visar att rektorer, klasslärare, modersmålslärare samt eleverna är mycket positiva till studiehandledningen. Eleverna tyckte dessutom att det behövdes mer studiehandledning och att den ofta kom för sent under terminerna. Det framkom dessutom att modersmålslärarna behöver stödjas genom kompletterande utbildning i svenska språket på grund av de skiftande kunskaper som modersmålslärarna har i svenska. Detta skall ske via arbetsgivaren och examination bör ske för att

utbildningsnivån skall bli hög och jämn. Modersmålsundervisningen är också viktig för att förhindra segregation och mobbning i och utanför skolan. Studiehandledning i modersmålet är av stor vikt för fortsatta studier i gymnasium och högskola.

3

Innehållsförteckning

1. Inl e dni ng 5

1.2 Syfte och fråge stäl l ni ng 6 1.3 Ce ntral be gre pp 7

1.4 Avgränsni ngar 7

2. Ti di gare forskni ng 8 2.1 Mode rsmål e ts be tydelse 8 2.2 Fl e rspråki ghet 10

2.3 Språkutve ckl ande undervi sning 11 2.8 Studi e handledning 12 3. Me tod 14 3.1 Al l mänt om me tod 14 3.2 Me todval 14 3.3 Urval 14 3.4 Ge nomförande 15

3.5 Databe arbe tni ng o ch anal ys 15 3.6 Eti ska aspe kte r 16

3.7 Ti l l förl itl ighe t 16 3.8 Gi l ti ghe t 16

4. Re sul tat och anal ys 17 4.1 Re sul tat av fråge formul är ti l l re ktor 18

4.2 Anal ys av fråge formul är ti l l re ktor 12

4.3 Re sul tat av fråge formul är ti l l kl assl ärare 18 4.4 Anal ys av fråge formul är ti l l kl assl ärare 19

4.5 Re sul tat av fråge formul är ti l l modersmålslärarna 19

4.6 Anal ys av fråge formul är ti l l modersmålslärarna 20

4.7 Re sul tat av e l e vi ntervjuer 20

4.8 Anal ys av e l e vi ntervjuer 21

4.9 Sammanfattni ng av anal ys 21

5. Di skussi on och sammanfattande re sultat av arbe te t 23

4

5.3 Pe dagogi ska i mpli kat i oner 24

5.4 Försl ag på fortsatt forskni ng 25 Re fe re nser 26 Bi l aga 1 28 Bi l aga 2 28 Bi l aga 3 28 Bi l aga 4 29

5

1. Inledning

Sedan slutet på förra århundradet, det vill säga, de senaste 30 åren, har Sverige utvecklats till att bli ett mångkulturellt samhälle där många olika kulturer måste samarbeta för

samhällets fortsatta utveckling. Det är främst flyktingströmmarna men även medlemskapet i EU som har påverkat detta. Många nyanlända kommer från Syrien. Elever med flera språk har ökat i svenska skolor. Lärarnas pedagogiska arbete har förändrats oerhört under denna tid, från att ha arbetat med elever som varit enspråkiga till att arbeta med

flerspråkiga elever.

Elevernas modersmål har ofta inte hunnit utvecklas på grund av att de kommer hit innan de börjat skolan i sitt hemland eller att de har fått avbryta sin skolgång och fått luckor i sin skolutbildning. Naturvetenskapliga ämnen har ofta prioriterats i undervisningen i

hemländerna vilket innebär att de oftast har goda grunder i dessa ämnen. När det gäller de samhällsvetenskapliga ämnen, kan eleverna väldigt lite om ämnena i relation till det nya landet. Här har språket stor betydelse för att lära nya begrepp och förstå sammanhang. Under åtta års tid har jag arbetat i olika skolor och under denna tid har jag samtidigt

studerat på högskolan. Min erfarenhet från arbetet i kombination med studierna har gjort att jag har förstått hur viktigt det är med studiehandledning. Jag har kunnat följa olika

elevklasser, från lågstadiet till högstadiet och märkt hur bra de har utvecklat sina kunskaper med min studiehandledning. Efter mina studier på högskolan befinner jag mig nu i slutet på modersmålslärarutbildningen och vill genom mitt examensarbete belysa hur viktigt det är med studiehandledning i arabiska språket. Svenska och arabiska språken har få likheter såväl ordmässigt som grammatiskt varför arabiskt talande elever måste lära sig ett helt nytt språk. Detta ställer stora krav på skolan och studiehandledningen.

Många elever som jag träffat i mitt arbete i skolan har fått avbryta sin skolgång under flera år på grund av krig och oro i hemlandet. Mina elever från Irak och de nyanlända från Syrien är speciellt drabbade. Dessa förhållanden ställer nya krav på skolan och på samhället. Därför krävs att skolan utvecklas i effektivt samarbete mellan olika personalgrupper från skolledare till klasslärare, pedagoger och modersmålslärare i regelbundna arbetslagsträffar där man samarbetar i arbetslag om elevernas utveckling. Detta kan leda till man blir uppmärksam på vilka extra behov som finns och om annan kompetens behövs för att hjälpa till.

Ibland behövs utbildning i hur man hanterar mobbning och social problematik. Ofta behövs ett samarbete som leder fram till sociala åtgärder för att familje rna inte lever under stabila förhållanden. Samhällets krav på skolan är att den skall kunna klara av att undervisa alla från de som är nyanlända och inte har något utvecklat språk, till dem som har en flerårig skolbakgrund från sina hemländer. Grunden för all inlärning är språket. Språket är

avgörande för inlärning i alla ämnen, men inte endast för att kunna tala och förstå svenska, utan också för att kunna lära sig mer i skolans alla ämnen.

Skolverket skriver att genom språket uttrycker vi våra kulturer och värderingar och språket ger oss självkänsla, bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi

behöver språket för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem (Skolverket, 2006). Ett stort antal elever från grundskolan slutar sina studier utan

6

behörighet till gymnasiet, detsamma gäller för elever från gymnasiet till högskola. Dessa elever kommer att ha svårt att klara sig i ett land som vårt och det finns risker att de inte kommer in i arbetslivet eller hamnar i ett utanförskap.

Sverige behöver alla samhällsmedlemmar för att klara samhällets utveckling. I Sverige krävs utbildning för alla yrken och arbeten. De som inte kan språket, inte kan engelska eller kan klara en dator har liten chans att komma in i det moderna samhället. De elever som har en utländsk bakgrund och har svårt att lära det nya språket, har en extra stor risk att hamna i svårigheter som kan leda till att hamna i utanförskap och få sociala problem. Enligt Skolverket (2002) kan möjligheterna för många elever öka om stöd ges på

modersmålet genom studiehandledning. Studiehandledning har bestämts i

Grundskoleförordningen 5 kapitlet, 3 paragrafen om studiehandledning. Skolverket har bestämt att, elev skall få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver detta (Skolverket 2002).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att ta reda på elevernas och de olika personalgruppernas uppfattningar om studiehandledning och modersmålsundervisning. Arbetet syftar till att jag skall få en fördjupad kunskap om hur viktig studiehandledningen är samt få kunskaper om de olika personalgruppernas uppfattningar och roll i studiehandledningsarbetet. Jag är intresserad av att få veta om de anser att studiehandledning har någon betydelse för elevernas lärande. Syftet är på sikt kunna förbättra studiehandledningsarbetet. Genom mitt kunskapsbidrag kan förhoppningsvis studiehandledningsarbetet utvecklas och förbättras.

Frågeställningar:

 Vad anser rektorer, klasslärare och modersmålslärare om studiehandledning?

 Vad berättar elever om sin syn på studiehandledning?

Att undersöka rektorers uppfattning om studiehandledning innebär att det går att förstå det som ingår i rektorernas arbetsuppgifter i samband med studiehandledning, som planering, tilldelning av resurser och ekonomi. Klasslärarna och modersmålslärare är de som står närmast eleverna när det gäller undervisningen och de kan upptäcka de behov som finns och kontakta rektor för att samarbeta kring eleverna. Elevernas uppfattning om

studiehandledning i modersmålet är att det är mycket viktig och ofta helt avgörande för att kunna lära sig vad som undervisas och de tyckte att hjälpen ofta sattes in för sent på terminen.

7

1.3 Centrala begrepp

Modersmål; Det språk man lärt sig först eller det språk man behärskar bäst. Elevernas olika bakgrund betyder mycket för språket och eleverna kommer in i den svenska skolan med mycket olika bakgrund i sitt hemspråk vilket ställer stora krav på studiehandledningen som syftar till att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever ( Skolverket, 2002). Flerspråkighet; Att obehindrat kunna använda fler än ett talat, tecknat eller skrivet språk. Detta ställer krav på lärarnas kunskaper och undervisningsmetoder. Att lyssna skriva och tala stimulerar hjärnan på olika sätt och ökar inlärningen ( Salameh, 2012).

1.4 Avgränsningar

Jag har avgränsat min undersökning till de två skolor i en sydsvensk stad som jag arbetat på. Skola A är en skola som ligger i ett invandrartätt område med många arabiska

invandrare där många är nyanlända. Skola B är en skola som ligger i en förort till X-stad, ett typiskt villaområde med arabiska barn som varit längre i Sverige.

8

2. Tidigare forskning

Enligt (Salama,2012) att kartläggning har visat att barn och elever med flerkulturell

bakgrund behöver mer stöd i skolan för sin utveckling. Det är viktigt att barnet få stödet för att stärka sitt modersmål och stimulans för att gå vidare med fördjupning. Forskning har visat att det finns goda förutsättningar för de flerspråkiga barnens utveckling i grupper där det finns barn och personal som talar barnets modersmål och svenska. Om barnet har positiv språkutveckling ökar individens möjlighet att fungera i ett mångkulturellt samhälle. Samtidigt ökar kunskaper, bidrar till öppenhet och förståelse för andra kulturer, värderingar och tänkesätt.

Syftet med modersmålsundervisning är att göra det möjligt för eleverna att behålla och utveckla sin ursprungliga kulturella och språkliga identitet menar (Concha 2007). Många grundskolor med en del elever med annat modersmåls än svenska har utvecklat elevernas språk och kultur i skolarbetet. Många skolor har börjat presentera elevernas

ursprungsländer för använda kunskapen i temaarbeten samt erbjuda kompetensutveckling för all personal som rör den mångkulturella skolan. Undervisning i modersmålet har ökat och utvecklats i skolor med språkprofil. Studiehandledningen av modersmålslärare är viktig för att eleverna genom sitt hemspråk skall kunna lära sig ämnena i skolan. Med all sannolikhet påverkas elevernas kunskaper positivt om deras modersmål uppmärksammas och blir viktigt i skolan (Salameh, 2012).

2.1 Modersmålets betydelse

Forskning har visat att modersmålsundervisning är viktig för att utveckla elevernas självkänsla och självuppfattning. Denna skall utgå från de kunskaper eleverna har i sitt modersmål. En fullständig behärskning av båda språken, modersmålet och svenska behövs inte för att nå framgång i studierna. Elevernas tvåspråkighet ger eleverna frihet och kan förhindra segregation och mobbning i skolan. För att nå framgång är det viktigt att lärarna är utbildade i båda språken. Den grupp som samarbetar kring eleven, det vill säga rektorer, klasslärare och modersmålslärare har stöd i forskning om vikten av studiehandledning. En del forskare har undersökt vad ”tvåspråkighet” innebär och begreppet förefaller ha blivit negativt laddat, som om det skulle vara en nackdel i stället för en fördel att vara tvåspråkig. Tvåspråkighet hos barn framställs som ett problem i sig, medan det snarare borde vara en bristande flerspråkighet hos barn som skulle vara problem (Håkansson, 2003). Flerspråkiga elever hävdar bestämt att segregationen bidragit till att inlärningen av det svenska språket blivit lidande. För att undvika utanförskap är andra viktiga aspekter att utveckla elevernas självkänsla och självuppfattning, som med all sannolikhet påverkas positivt av att deras modersmål uppmärksammas och blir viktigt i skolan (Salameh, 2012). En annan faktor som måste uppmärksammas i den svenska skolan är att lärarna i båda språken är utbildade och erfarna pedagoger ( Salameh, 2012). Elever kommer till den svenska skolan med olika kunskaper och erfarenheter utifrån sitt modersmål detta måste betraktas som lika väsentligt och värt att utveckla (Salameh, 2012). Tvåspråkighet kan bara vara en fördel. Tvåspråkighetsforskare gör en särskild poäng av att man inte ska tala om fullständig behärskning av två språk, eftersom tvåspråkigas båda språk tenderar att användas i så olika sammanhang (Håkansson, 2003). Man kan hävda att en tvåspråkig

9

person är en som använder två språk i sitt dagliga liv och som kan växla mellan språken när det behövs (Håkansson, 2003).

Att kunna flera språk kan upplevas som att identifiera sig med tvåspråkighet och uppleva en annan slags frihet när det egna språket talas (Musk & Wedin, 2010). Att ha

språkproblem gör det därmed också svårare att hävda sig i den svenska skolan (Musk & Wedin, 2010) och att behärska mer än ett språk underlättar för eleverna.

Genom tvåspråkighet ökar elevernas möjlighet till vidare utbildning och integration i samhället samt ökad självkänsla och mindre risk för utanförskap. Det medför starkare identitet eftersom det förenar och skapar samhörighetskänsla (Musk & Wedin, 2010). Tvåspråkighet blir grunden för att eleverna skall kunna lära sig skolans många ämnen och är avgörande för att kunna klara ett arbete och fortsatta studier. Alla elever behöver stöd i sin utveckling för att bli flerspråkiga och flerkulturella individe r. Att behärska modersmålet är en viktig faktor för att föräldrarna skall kunna utöva sin roll som uppfostrare. Barn och unga önskar att kommunikationen med föräldrarna sker på ett gemensamt språk och på ett kompetent sätt.

Modersmålet är ett verktyg för lärande även om kunskapsutvecklingen kan ske på olika språk. Kommunen har skyldighet att ordna undervisning i modersmål och

studiehandledning i grundskolan och gymnasieskolan samt stödundervisning i svenska för varje invandrarelev. En del elever har inte tillräckliga kunskaper i svenska och har svårt att följa undervisningen i klassen (Concha, 2007). Språket är nyckeln till olika kulturer, stärker identitet och skapar samhörighetskänsla. Detta innebär att det underlättar att behärska mer än ett språk.

Inlärningen av svenska och elevens modersmål bör ske parallellt vilket underlättar kunskapsinlärningen för eleven i skolan. Satsning på de tvåspråkiga elevernas utveckling och lärande redan i förskolan innebär satsning på både modersmål och svenska för att lyckas senare i skolan (Skolverket, 2002). I ett samhälle som kräver utbildning av alla krävs starka språkkunskaper för att ökar individens möjligheter att fungera i ett mångkulturellt samhälle och i ett samhälle med internationella kontakter.

Ökade kunskaper bidrar till öppenhet, förståelse för andra kulturer, värderingar och tankesätt (Skolverket, 2002). Modersmålslärarnas pedagogiska utbildning är mycket olika. En del har redan lärarutbildning från sina hemländer och andra får sin utbildning i Sverige. För att kunna undervisa måste modersmålsläraren som ger studiehandledning kunna standardarabiska och arabiska språkets många dialekter samt kunna svenska så bra att det inte finns problem att kommunicera med andra grupper i skolan. Modersmålsläraren blir då också en naturlig länk mellan skolan och föräldrarna. Skolans uppgift är att satsa resurser så att modersmålslärarnas utbildning blir i rätt nivå och passar i skolans olika klasser. Viktigaste faktorn för att eleverna ska nå goda resultat är lärarens kompetens och sätt att undervisa. Det handlar både om ämneskompetens och förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov (Salameh, 2012).

10

2.2 Flerspråkighet

Det mångkulturella samhället kan ha stor glädje av dem som kommer till vårt land med olika erfarenheter. Det krävs av vårt land att det drar nytta av dessa erfarenheter och tar hand om utbildningen av dessa nyanlända. All skolpersonal måste samarbeta och även barnens föräldrar måste involveras. Föräldrarnas bakgrund kan vara mycket olika vad gäller egen skolbakgrund, grupptillhörighet, religion samt den egna uppfattningen om utbildning.

Den svenska skolans hållning är att lärande och kunskapsutveckling ska utgå från elevernas bakgrund och språk, vilket även omfattar flerspråkiga elever. Salameh (2012) visar i sin forskning att de arabiska elevernas bakgrund är mycket olika länderna emellan trots att de har ett gemensamt språk (a.a., 2012). Mellan de arabiska länderna finns olika kulturer, olika skolsystem och traditioner. Det gemensamma språket är standard arabiska som man lär sig att läsa och skriva i skolan. I de olika arabiska länderna talas de olika arabiska dialekterna i hemmen och i samhället. Det gäller för skolan att förstå och lära sig att se möjligheter i möte mellan kulturer och inte hinder (Hulting & Wallentin, 1996). Det är viktigt att modersmålslärare talar standard arabiska i vardagen och i den mer

strukturerade undervisningen så att språkanvändningen leder till stärkt språklig kunskap (Hulting & Wallentin, 1996).

Människor lär sig inte genom att ta över färdiga former och strukturer utan bygger

successivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas. Flerspråkhet är en tillgång för det flesta människor. Att lära sig flera språk är en tillgång under hela livet och nödvändigt när man kommer till ett annat land som man måste leva i. Det är inget tvivel om att barn kan lära sig flera språk och behärska dem väl.

Många barn i fyra – femårsåldern kan tre-fyra språk utan att blanda ihop dem (Vestlin, 2014). Den tidigare uppfattningen att elever skall lära sig ett språk i taget har ändrats till att språkblandning är positivt och utvecklande. Forskning om tvåspråkighet visar att blandning av två språk är regel snarare än undantag hos tvåspråkiga personer (Håkansson, 2003). Det är lättare att lära sig ett nytt språk om man redan kan ett språk. Att kunna flera språk underlättar vid inlärning av nytt språk (Gibbons, 2013).. I skolan skall barnen lära sig språk för att kunna kommunicera med människor som är viktiga.

Kommunikation är båda ett mål och ett medel i språkutvecklingen samtidigt som man talar om något genom att tala samma språk som de andra visar man sin samhörighet med gruppen. Språket är ett verktyg för tanken och människor använder språket när vi tänker, studerar, löser problem och försöker förstår hur saker fungerar. Ett barns språk behöver utvecklas så att barnet har tillgång till de tankeverktyg som behövs i skolan. För att elever ska kunna följa med i undervisningen behöver de ha ett välutvecklat språk, behöver förstå innebörder i abstrakta begrepp som förekommer i undervisningen och förstå hur begreppen förhåller sig till andra begrepp.

Utifrån min studie handlar det om modersmålet arabiska, vilket är det språk eleverna behärskar bäst och skolans mål är att hjälpa barnen till tvåspråkighet och att behärskar två språk bra (Håkansson, 2003). Att fullständigt behärska två språk är inte nödvändigt

11

genom att modersmålslärare kan modersmålet, för att detta skall bli ett levande språk i elevens vardag. Det ger eleven trygghet i skolan, vilket leder till att svenska språket blir lättare för dem (Håkansson, 2003). Modersmålsläraren är den enda personal i skolan som förstår eleverna och deras föräldrar på modersmålet och är därför en viktig resurs i

kommunikationen mellan skola och hem. Att växa upp med ett språk hemma och ett annat utanför hemmet är situationen för barn och unga i invandrare familjer. Då rör det sig om förstaspråksinlärning hemma och andraspråksinlärning i skolan. Är barnet fött i Sverige och börjar förskolan vid ett års ålder kan man tala om en simultan inlärning av två språk (Håkansson, 2003). Att vara flerspråkig är en extra resurs för barn och unga på längre sikt när de kommer ut i yrkeslivet om de lär sig det nya språket bra (Norrby och Håkansson, 2007).

Modersmålslärarens uppgift är att utveckla språket genom att utgå från elevens tidigare erfarenheter och kunskaper. Dessutom kan de sociala aktiviteter na ha en roll i skolarbetet och underlätta och bygga inlärningsprocesser genom att eleverna tillsammans löser problem av olika slag. När eleverna deltar i olika typer av samtal bidrar detta till att göra språket mer tillgängligt och till slut leder det till bättre språkutveckling. Speciellt genom arbete i smågrupper kan eleverna få nya begrepp och ny kunskap som eleverna kan relatera till sina tidigare kunskaper genom att tänka och använda språket och därigenom

kommunicera med andra elever för att lösa olika typer av problem (Gibbons, 2003).

2.3 Språkutvecklande undervisning

Skolans uppgift är att undervisa eleverna på ett stimulerande sätt. Ett stimulerande sätt där eleverna deltar med många sinnen ökar inlärningen. Att låta eleverna uppleva nöje vid läsningen som att låta modermållärare läser en saga på arabiska i studiehandledning. Det är bra om barnen känner till sagans titel sedan tidigare för att de kan skapa en bro mellan de båda språken, att lära barn via skönlitterära verk är givande och ingår i läroplansmålen. En modern metod som någon modersmålslärare använder är att modersmålslärare tar med sig sin dator och visar på ett pedagogiskt sätt en seriefilm på arabiska för att barnen skall höra och se andra personer tala och diskutera innehållet i seriefilmen (Lundqvist,1992).

Om barnen deltar med olika sinnen underlättas inlärningen. Inlärningen underlättas om barnen deltar genom att se, höra, känna och tala om (Löving, 2012). Ofta har barnen olika skolgång från sina hemländer. Kort skolgång medför att det gemensamma språket,

standardarabiska språket utvecklas mindre och blir sämre vilket medför att de många arabiska olika dialekterna kommer att dominera. Dessa kan vara så olika att det ger stora problem i kommunikationen mellan elever och modersmålslärare som kan

standardarabiska och den egna dialekten. Det är genom åren i skolan i hemlandet som det standardarabiska språket lärs in. De olika dialekterna lär man genom sina föräldrar samt genom att se på TV och följa olika program från andra arabländer.

Detta ställer krav på lärarna som måste ha kunskap i andraspråkutveckling för att kunna planera sin undervisning och läraren behöver kunskap om elevens språkliga utveckling på modersmålet (Salameh, 2012). Ett annat krav är att läraren som har elever med

invandrarbakgrund skall respektera elevernas språk och kultur och lärarens uppgift är att stödja barnen för att utveckla svenska språket (Bjar & Liberg, 2010). Det tar tid att lära sig ett nytt språk och den tiden eleven utvecklar sitt modersmåls och därför att det viktigt med

12

modersmålslärare när klasslärare skall skriva individuella utvecklingsplaner, För att utveckla ett språk skall skolan möta och bemöta alla barnen för att stödja deras språk-tanke- och kunskapsutveckling. De behöver redskap för att tänka, känna och utveckla deras förmåga för att kunna aktiva i samhället (Bjar & Liberg 2010).

Inlärningssituationen är viktig. Barn lär sig ett språk i samspel med sin omgivning. Språkutveckling förankras hos barnen i ett kognitivt och ett sociokulturellt sammanhang. När barnen lär sig ett nytt språk lagrars information från situationer som de deltar i och då blir det språkutveckling mellan individen och omgivningen (Bjar och Lidberg, 2010). Barnen kan ha olika problem i sin inlärning och skolan bör ha tidigt insatser och sätta in hjälp för de flerspråkiga barnen på båda språken för att ökar eleverna möjligheter att komma vidare i sin flerspråkiga utveckling. Då måste modersmålslärare få möjlighet att samarbete med en speciallärare för att stimulera eleverna och samtidigt kan

modersmållärare ge råd till föräldrar (Salameh, 2012).

Det är bra om läraren kan utveckla flerspråkiga barn genom ett utvidgat språkbegrepp, förutom talspråk och skriftspråk. Läraren kan använda i sin undervisning bildspråk, filmspråk, musikspråk och dans som språkutveckling. Genom att barnen kommunicerar med varandra med hjälp av sin lärare utvecklas barnens språkmedveten (Musk & Wedin, 2010). Elevernas sociala bakgrund i de olika arabländerna spelar också roll.

2.4 Studiehandledning

Studiehandledning är ett ämne som skiljer sig från alla andra ämnen då det är frivilligt och det är läraren som tar kontakt med föräldrarna när de märker att en elev inte förstår vad som undervisas. Föräldrarna får därför önska studiehandledning i modersmålet. När det gäller nyligen ankomna är detta självklart från början. Det är visat att elever som deltar i modersmålsundervisning klarar sina studier bättre i svenska skolor och högskolor än andra som inte deltagit. Det gäller varje årskurs och om studiehandledning ges på båda språken (NABE, 2004).

Skolans personal har olika roller i studiehandledningen. Rektor har särskilt ansvar för att lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevens skiftande behov och förutsättningar. För att eleven ska har rätt stöd skall det finnas dokumentation som styrker detta. Det skall finnas åtgärdsprogram för varje ämne som eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen i och rektor ansvarar också för uppföljning och utvärdering av studiehandledningens resultat (Skolverket, 2010).

Klasslärare och ämneslärare skall tillsammans med modersmålslärare lägga undervisningen så att den passar i elevernas schema. De flesta tycker att studiehandledningen ska läggas parallellt med ordinarie undervisning så att modersmålslärare som ger studiehandledning skall finnas på plats för att förklara för eleverna så att de inte hamnar efter undervisningen. Svenska och matematik anses vara de ämnen där det behövs mest studiehandledning (Gibbons, 2006). I studiehandledningen skall modersmålsläraren inte lägga för mycket till rätta, vilket kan leda till ointresse och gör att eleverna skall bli passiva. Klasslärare kan stötta eleverna i andraspråket i de olika skolämnena vilket gör att modersmålslärarens studiehandledning underlättas och stöder eleverna från sin sida (Gibbons, 2006).

13

I klassundervisning och modersmålslärarens studiehandledning ingår utvärdering och utvecklingssamtal då lärare och elever kan diskuterar de kunskap och färdigheter som är nödvändig för att utveckla språket och den kognitiva förmågan samt kartlägga vad som behöver förbättras (Salameh, 2012). Studiehandledningen anses viktig för eleverna och i läroplan för modersmålslärare är undervisning i ämnet modersmål syfte att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål, Genom undervisningen ska eleverna ges möjligt att utveckla tal- och skriftspråk så att de fördjupar sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisning ska stimulera

elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom

undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kultur och samhället där modersmålet talas samt att använda sitt språk som hjälpmedel för att stimulera och utveckla svenska språket (Skolverket, 2002). De elever som har sitt modersmål från en helt annan språkgrupp som de arabiska eleverna kan snabbt behöva diagnosticeras och få hjälp innan de kommer efter. Interkulturella skillnader spelar också en stor roll (Skolverket, 2008).

14

3. Metod

I det här kapitlet redogörs för de metoder jag använt i min undersökning samt urval och genomförande. Avslutningsvis redogör jag för studiens tillförlitlighet och giltighet samt etiska aspekter.

3. 1 Allmänt om metod

Metod är vägen till målet (Kvale och Brinkman, 2009). I en studie är det viktigt att få kontakt med berörda huvudpersoner (Holter & Kalleberg, 1982). Huvudpersonerna i mitt arbete är rektorer, klasslärare, modersmålslärare och elever. Enligt Bryman (2011) fokuseras kvalitativ forskning på förståelse av individens uppfattning av verkligheten. En kvalitativ studie används för att ta reda på hur dessa personer ser på studiehandledning i skolan. Graneheim och Lundman (2008) anser att kvalitativ innehållsanalys innebär att meningsbärande enheter plockas ut för analys för att tolka och sortera material på rätt sätt. En stor skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ forskning är enligt Bryman (a.a) att kvalitativ forskning har ett induktivt perspektiv, dvs att samla information och dra slutsatser av erfarenheter. I denna studie innebär det att deltagarna har arbetat i

verksamheten under många år och har svarat utifrån sin erfarenhet. Sammanställning av resultaten i studien ger då den samlade erfarenheten som deltagarna har vilket ger ett pålitligt resultat. Ett deduktivt perspektiv är när man drar slutsatser ibland utan att iakttaga verkligheten dvs man kan ha en teori och utifrån denna dra slutsatser baserade på logik. Ett deduktivt perspektiv lämpar sig inom forskning där man använder sig av metoder som innebär mätningar och beräkningar.

3.2 Metodval

Examensarbetet bygger på frågeformulär och intervjuer. Frågeformuläret (bilaga 1) är ett öppet frågeformulär där datainsamling sker genom frågor till rektorer, modersmålslärare och klasslärare. En kvalitativ metod bedömdes som lämplig därför att berörda personer skulle kunna reflektera över frågorna i lugn och ro. Intervjupersonerna valde skriftlig intervju av tidsskäl. En skriftlig intervju som metod är lämplig när man söker information från flera grupper av deltagare som arbetar på olika ställen i skolan. Efter insamlingen bearbetade jag svaren och tog bort det som inte var relevant. Eleverna intervjuade jag i direkt anslutning till deras lektioner efter tillstånd från föräldrarna. En informell kvalitativ metod som jag bedömde som lämplig för att dessa inte kan svenska språket så bra, vilket innebär att de inte kan svara skriftligt. Dessutom gav metoden möjlighet att ställa

följdfrågor vid oklarheter. Intervjuerna med eleverna skedde utifrån en intervjuguide (bilaga 2). Båda undersökningarna ligger inom området kvalitativ inriktad forskning (Kvale, 1997). Kvalitativ undersökning passar bäst för att belysa elevers och rektorer och lärares inställning och uppfattning om t.ex studiehandledning.

3.3 Urval

De personer som besvarat frågeformuläret och intervjuerna består av 3 rektorer, 4

klasslärare, 3 modersmålslärare och 4 elever. Jag hade planerat för 7 elever men 3 kom inte till avtalad tid. När jag frågade vid senare tillfälle så sade de att de glömt detta, vilket också

15

betydde att de ett de inte kom till planerad lektion. Deltagarna i studien valdes på grund av att jag i mitt arbete i skolan har kunnat identifiera dessa som de viktigaste personerna när det gäller studiehandledning av arabisktalande elever. Jag har haft regelbundna kontakter med rektorer, klasslärare, modersmålslärare och valt att skicka frågeformulär till dessa utifrån tillgänglighet. Eleverna valdes på samma sätt utifrån tillgänglighet i mitt arbete.

3.4 Genomförande

Jag utarbetade ett frågeformulär med öppna frågor som jag skickade ut till rektorer, klasslärare och modersmålslärare med internpost. Jag utarbetade frågorna baserat på mitt arbete och erfarenheter från mina 8 år i skolan. Jag bad också kollegor om råd vad gäller frågorna och speciellt andra modersmålslärare hade bra synpunkter som jag tog nytta av. Alla frågorna avser att kunna belysa hur studiehandledning i skolan genomförs. Eleverna som var med i arbetet intervjuade jag på skolan efter godkännande från föräldrarna. Jag kontaktade föräldrarna per telefon och förklarade för dessa på arabiska vad jag avsåg att göra. Föräldrarna gav sitt tillstånd till att jag fick fråga. Eleverna som var med i intervjun var elever som gick på mellanstadiet på två olika skolor i en kommun i Skåne. Den ena skolan finns i en invandrartät stadsdel med många nyanlända elever. Den andra skolan ligger i en förort till en större stad med villabebyggelse och där familjerna har bott en längre tid och är etablerade. Här bor det inga nyanlända elever.

Intervjuerna genomfördes i en korridor utan störande moment. De var införstådda med de etiska aspekterna kring anonymisering. Eleverna intervjuades i anslutning till mitt ordinarie arbete utanför klassrummet på ett lugnt ställe en och en för att de inte skulle påverkas av varandra i svaren. Intervjumetoden är lämplig när det gäller dessa elever därför att de inte kan språket så bra att de kan svara skriftligt. Jag talade både arabiska och svenska för att de skulle kunna förstå frågorna. Vid intervjuer kan man ställa kompletterande följdfrågor för att få bra information om deras uppfattning om studiehandledning. Frågorna måste

anpassas så att den intervjuade får möjligheter att ta upp allt hon/ han har ”på hjärtat” (Johansson & Svedner, 2006).

3.5 Databearbetning och analys

Frågeformuläret skickades ut med internpost till de rektorer, klasslärare och

modersmålslärare som deltagit i studien. Frågorna som jag noggrant tänkt igenom ansåg jag var relevanta för att belysa studiehandledningen i skolan. Frågorna baserades på min erfarenhet från mina åtta år i skolan där jag många gånger har uppmärksammat problem inom studiehandledningen. När jag efter en tid fått tillbaka svaren med internpost

bearbetade jag dessa och tog med det som var relevant utifrån mina frågeställningar. Flera av svaren för de som svarat på enkäten var samma varför jag uppfattade att rektorer, klasslärare och modersmålslärare många gånger hade samma uppfattning. Svaren

sammanställdes på ett papper utifrån vad de olika personalkategorierna svarat. Svaren på frågorna jämfördes utifrån hur de fyra rektorerna svarat, hur de fyra klasslärarna svarat och hur de tre modersmålslärarna svarat på respektive frågor. Eleverna var fyra elever från mellanstadiet som jag intervjuade i ostörd miljö för att de inte skulle bli stressade av annat i klassen. Jag intervjuade dem en och en för att de inte skulle påverkas av varandras svar. Eleverna intervjuade jag muntligen och skrev ner deras svar direkt i samband med

16

intervjun. Efter intervjuerna sammanställde och bearbetade jag svaren på frågorna. I resultatet framträdde ett antal teman som jag sedan har analyserat med hjälp av tidigare forskning. För att eleverna skulle förstå syftet berättade jag att svaren var anonyma och att för att de säkert skulle förstå talade jag om det på arabiska.

3.6 Etiska aspekter

Jag har följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer i examensarbetet (www.vr.se).

Informationskravet, innebär att deltagarna informeras om syftet med studien i god tid så att deltagarna kan överväga sitt deltagande, vilket jag gjorde i såväl frågeformulär som i intervjuer. Nästa viktiga punkt är samtyckeskravet som innebär att deltagarna kan avbryta sitt deltagande när som helst utan motivering och att deltagarna känner sig trygga och vill medverka i studien. Informationskravet och samtyckeskravet hänger samman, så att deltagarna genom en bra information stannar kvar och genomför studien.

Konfidentialitetskravet är viktigt för att deltagarna ska förstå att resultatet är anonymt. Om inte detta upprätthålls kan deltagarna bli oroliga för att resultatet av frågorna når till någon som kan utnyttja detta på fel sätt. Vid nyttjandekravet garanteras att resultaten endast samlats in för forskningssyfte. Alla kraven gäller både frågeformuläret som intervjuerna och därför kommer deltagarnas namn, arbetsplats och etnicitet inte att framgå. Deltagarna benämns med alfabetets första bokstäver (A, B, C osv.) för att anonymisera dem.

3.7 Tillförlitlighet

Tillförlitligheten i studien skall enligt Bell (2006) alltid bedömas oavsett vilken metod för informationsinsamling man väljer. Ett sätt att testa för tillförlitlighet är att göra

testinterjuver men detta bedömer jag som svårt att genomföra med tanke på de få deltagarna i studien. Jag anser att studien är tillförlitlig på det sätt den genomfördes på mina 2 skolor.

3.8 Giltighet

Giltigheten är måttet på en enskild frågas relevans i sammanhanget. I detta fall för studiehandledningen. Bell (2006) menar att intervjufrågor skall granskas kritiskt och man skall fråga sig om en annan undersökare fått samma resultat vid liknande undersökning. Bell (2006) anser vid ett kortare eller mindre projekt kan det vara svårt att testa för giltighet, Detta arbete är av denna karaktär och jag bedömer giltigheten som relevant.

17

4. Resultat och analys

I det här kapitlet presenteras studiens resultat med analys. I frågeformuläret deltog 3 rektorer som benämns A, B och C samt 4 klasslärare som benämns D, E, F och G och 3 modersmålslärare som benämns H, I och J. I intervjuundersökningen deltog 4 elever som benämns K, L, M och N.

4.1 Resultat av frågeformulär till rektorer

Utifrån rektorernas svar framkom 3 teman. Dessa är studiehandledningens organisation, resurser och resultat.

Studiehandledningens organisation i skolan

Skolans rektor beställer antalet timmar för de elever som inte når målen och utvärdering sker varje termin. Rektor för modersmålsenheten ansvarar för modersmålslärarna i X-stads kommun och tilldelar resurser efter det behov som ansökande skolans rektor har påtalat. Klassläraren är den som uppmärksammat behovet och påtalat behovet och

modersmålsläraren genomför studiehandledningen. Rektor A ansåg att ” Man prioriterar äldre och kända modersmålslärare för att resultatet skall bli så bra som möjligt”. Rektor B skrev att man ” För att resultatet skall bli så bra som möjligt skall det genomföras av behörig modersmålslärare”. Rektor C ” Att det är svårt att få behöriga modersmålslärare”.

Resurser för studiehandledning

På frågan vem som skall ha studiehandledning angavs av alla att ”Alla elever som inte når målen och har svårt med svenska språket och det skall ges i alla ämnen och det skall ges så länge det behövs och starta snabbt så att eleven inte kommer efter. Alla ämnen är lika viktiga”. Ett gemensamt problem som alla angav var att ”Ett problem som kan uppstå är att det kommer många nyanlända som behöver extra hjälp”. Det framkom också av alla att ” Budgeten behöver ökas eftersom många nyanlända kommit”. Ibland är man tvungen att ta in obehöriga modersmålslärare. Rektorerna anser alla att modersmålslärarna skall ha

gemensam utbildning och att man ger kvällsutbildning med Unikum. Unikum är ett dataprogram där anhöriga till elever kan gå in och följa barnens resultat i skola. Obehöriga modersmålslärare skall få kompletterande utbildning på högskolan.

Resultat av studiehandledningen

Varje termin sker en utvärdering av resultatet tillsammans med klasslärare för att bedöma resultatet och planera för nästa termin. Rektor A anser att ” Resultatet av

studiehandledningen är viktig så att klassläraren är nöjd med modersmålslärarens resultat av studiehandledningen”. Rektor B och C var överens som att det kunde finnas

budgetproblem och C angav att det var speciellt svårt med resurser när det fanns många nyanlända elever.

18

4.2 Analys av frågeformulär till rektorer

Alla rektorerna är överens om att studiehandledning är en viktig uppgift för skolan och att eleverna skall ha studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En modersmålslärare som har en kort historia i Sverige och/eller dåliga kunskaper i svenska har svårt att utföra ett bra arbete enligt Concha (2007). Svaren från rektorerna anger att de beslutar och ansöker hos modersmålsenheten om studiehandledning på skolorna. Modersmålsenheten är ett eget rektorsområde i X-stad. Rektor anger att

studiehandledning skall genomföras av modersmålslärare. De anger att de elever som har svårt med svenska språket och inte når målen skall få studiehandledning.

Studiehandledningen beslutas för en termin åt gången och därefter skall utvärdering ske inför nästa termin. De anger att studiehandledning skall ske så länge behov finns. Detta kan jämföras med vad Gibbons (2006) anser om studiehandledning. Gibbons (1993) anser att studiehandledningen bidrar till att eleven förvärvar kunskapar i klassen utifrån sina egna förutsättningar. Rektorerna anser att alla ämnen är lika viktiga och att behörig

modersmålslärare skall ge studiehandledning. Deltagande rektorer har studiehandledning på sina skolor. De var också begränsade av sin budget som de önskade skulle öka eftersom behovet har ökat efterhand. Rektorerna var medvetna om modersmålslärarnas olika

utbildningar från sina hemländer och anger att behöriga modersmålslärare skall prioriteras, det vill säga ha en svensk lärarexamen utfärdat av universitet/ högskola i Sverige eller behörighetsbevis. Modersmålslärarens roll är så viktig att modersmålslärarens roll som integrationsagent har inte betonats nog (Concha, 2007). De som inte är behöriga behöver komplettering via högskolan. Den fortbildning som skolan ger är kvällsmöte med hela gruppen modersmålslärare i Unikum som är dataprogrammet där elevernas anhöriga kan följa studieresultaten. Rektorerna anger att studiehandled ningen ger bra resultat vilket betyder att elever och deras föräldrar är nöjda. Speciellt tycker man att nyanlända elever och deras föräldrar är nöjda.

4.3 Resultat av frågeformulär till klasslärare

Utifrån klasslärarnas svar framkom 3 teman. Dessa är studiehandledningens genomförande, modersmålslärarens roll och förslag till förbättring

Studiehandledningens genomförande

Klasslärare E angav att ”Studiehandledning skall starta snabbt så att eleven inte kommer efter och pågå så länge som det behövs och att det behövs utvärdering varje termin”. Klasslärare D ansåg att ”Det kan vara problem med att starta snabbt på grund av att det är många nyanlända som behöver hjälp i alla ämnen. D och F hade gemensam synpunkt att ”Det kan vara svårt att få behörig modersmålslärare”. Gemensamt ansåg alla klasslärarna att ”Studiehandledningen skall ske med ordinarie undervisning där klassläraren anvisat material”. G ansåg att ”Ett önskemål är att modersmålsläraren skall få fortlöpande utbildning genom skolan i svenska språket.

19

Gemensamt för klasslärarna var ”Att ge studiehandledning till elever som inte kan svenska språket bra är avgörande för hur de kan klara skolan och detta gäller speciellt de nyanlända som behöver studiehandledning i alla ämnen”. Klassläraren skall ge studiematerial som modersmålsläraren använder under gemensamma lektioner.

Förslag till förbättrad studiehandledning

Ett genomgående förslag till förbättring var att klasslärarna ansåg att det behövs gemensamma möten med arbetslagen och ämnesutbildning för modersmålslärarna. Modersmållärarnas uppfattning var att man behöver också ”Tid att gå igenom

arbetsmaterial så klassläraren vet att modersmålsläraren är insatt i ämnet som det skall ges studiehandledning i”.

4.4 Analys av frågeformulär till klasslärarna

Klasslärarnas uppfattning är att studiehandledning skall utnyttjas så mycket som möjligt för att eleverna skall bli aktivt tvåspråkiga. Studiehandledning skall helst ske samtidigt med den ordinarie undervisningen men kan ske utanför ordinarie undervisning om klassläraren ger lämpligt studiematerial. Gibbons (2006) anser att modersmålslärare som ger studiehandledningen skall finns på plats för att förklara för eleverna så att de inte hamnar efter undervisningen. Klasslärarna önskar att studiehandledningen ges av behörig modersmålslärare som skall vara lätt att samarbeta med på svenska språket.

Modersmålslärarens kunskaper i svenska språket är mycket viktig för att

studiehandledningen skall bli tillfredställande enligt Concha (2007). Klasslärarna anser att studiehandledningen är mycket viktig och i många fall absolut nödvändig för att uppnå studiemålen i alla ämnen. Enligt Ladberg (2000) behöver elever först förstå innebörden av ord och begrepp som förekommer i undervisning.

Concha (2007) skriver om utbildning av lärare från andra länder. Detta överensstämmer med att klasslärarna anser att modersmålslärarna bör få fortlöpande utbildning så att samarbetet kan bli bra. Speciellt är samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare viktigt för de elever som har inlärningssvårigheter. Dessa elever måste identifieras snabbt så att studiehandledning kan startas snabbt för att undvika att eleverna kommer efter i undervisningen. Här påpekas att det kan ta tid innan detta sker.

4.5 Resultat av frågeformulär till modersmålslärarna

Av svaren från modersmålslärarna framkom 2 teman. Dessa är modersmålslärarnas grundutbildning och arbetssituation

Modersmålslärarnas grundutbildning

Modersmålslärarna hade universitetsutbildning från sitt hemland i matematik, arabiska och en var lärarutbildad. I Sverige har de genomgått utbildningar i Svenska För Invandrare och svenska A och B. Gemensamt var att modersmålslärarna H, I och J ”Inte tyckte att de inte fick tillräcklig undervisning på arbetsplatsen i de ämnen som behövdes. Modersmålslärare

20

H som var utbildad i matematik från sitt hemland angav att ”I matematik och fysik var det inga problem med kunskaperna men problemen var med den svenska som talen innehöll”.

Arbetssituationen för modersmålslärare

Gemensamt för modersmålslärare I och J angavs att ” Undervisningen skedde på olika skolor med långa avstånd vilket innebar långa busstransporter mellan skolorna”. De berättar att alla saknade gemensamma träffar med arbetslagen för planering av studiehandledningen. Ibland skedde studiehandledningen i olämplig lokal och utan lämpligt gemensamt studiematerial.

4.6 Analys av frågeformulär till modersmålslärarna

Av frågeformuläret framgår att modersmålslärarnas utbildning varierar från respektive arabiskt hemland. Behovet av utbildade modersmålslärare är stort och därför har det utvecklats en högskoleutbildning från hemspråkslärarutbildning till

modersmålslärarutbildning Concha (2007). Alla har universitetsutbildning med varierande inriktning som utbildning i arabiska språket och i matematik. Anställningstiden i svenska skolor varierar mellan 8-10 år och de arbetade alla heltid. Modersmålslärarnas utbildning i svenska språket var Svenska För Invandrare och svenska A och B. Den tid som

modermålslärarna arbetade var 20-22 timmar per vecka. De arbetade alla på flera skolor i X-stads kommun vilket innebär tidsödande transporter mellan skolorna. Salameh (2012) anger att det är viktigt att modersmålslärare får en optimal möjlighet att samarbete med andra lärare för att stimulera eleverna. Klassläraren skall också anvisa lämpligt material för studiehandledningen. Material som används för undervisningen i den ordinarie klassen. Modersmålslärarna saknar också den kontakt med elevernas föräldrar som klassläraren har.

4.7 Resultat av elevintervjuer

Av svaren från eleverna framkom 3 teman, dessa är studiehandledningens start, genomförande och betydelse för eleverna

Start av studiehandledningen

Elev K tyckte ”När jag inte förstår talar jag om det för läraren som kontaktar lärare som talar arabiska och detta underlättar jättemycket för det är tråkigt att läsa och läsa men inte förstå”. En gemensam synpunkt från eleverna var att ”Det bli roligt att gå i skolan när man kan förstå. Och det skulle finnas mer hjälp när man inte förstår”. Jag tycker om att gå i skolan när jag förstår och får hjälp på arabiska.

Studiehandledningens genomförande

Genomgående tyckte eleverna att de fick för lite hjälp för att kunna förstå och elev M angav att ”Jag får för lite hjälp för att kunna förstå, jag skulle behöva mer och fler gånger per

21

vecka”. Elev K tyckte att ”Studiehandledningen skulle ske tidigare på dagen och inte efter lektionerna då man är trött”.

Studiehandledningens betydelse för eleven i klassen

Elev L tyckte att ” Man lär sig ord och begrepp, speciellt i matte om man förstår språket i talen”. De tyckte också att ” I SO tar läraren ett stycke i taget för att jag skall förstå lättare” elev M. ” Det är roligt när läraren tar upp olika teman från olika länder och visar på karta”. Gemensamt var att eleverna ansåg att ”I början på lektion kommer modersmålslärare och ger studiehandledning innan så jag förstår bättre. Ibland utanför klassrummet”.

4.8 Analys av elevintervjuer

Av elevernas svar framgår att det är klassläraren som uppmärksammar när eleven inte förstår vad som undervisas. Som en elev sade ” man läser och läser, men förstår inget”! ”När klassläraren har märkt svårigheterna kommer en modersmålslärare och hjälper till och översätter till arabiska”.

Enligt (Kilborn,1991) betonas att nya ord och begrepp skall introduceras på det språk som eleven bäst behärskar. Detta gäller i alla ämnen när eleven inte förstår. Eleverna är mycket nöjda och tycker det är en fördel att de får studiehandledning. Det är lättare att lära sig ett nytt språk om man får stöd från början (Håkansson, 2003). ”Det är inte kul att inte förstå, man kan med översättningen förstå”. Det framgår att eleverna tycker att det skulle vara mer studiehandledning.

4.9 Sammanfattning av analyser

Rektorer bestämmer och organiserar studiehandledningen och den beställs via rektor för modersmålsundervisningen efter att klasslärare har uppmärksammat behovet i sin undervisning i klassen. Ett problem kan vara budget för studiehandledningen och att det inte alltid finns behörig modersmålslärare tillgänglig. Utvärdering av studiehandledningen görs varje termin och studiehandledning ges i alla ämnen så länge det behövs.

Klasslärarna anser alla att studiehandledning är viktigt för resultatet i skolan för elever med annat modersmål än svenska. De anser att studiehandledningen skall ske tillsammans med modersmålslärare under lektion där klassläraren anger gemensamt studiematerial. Klasslärarna anser också att det är viktigt med gemensamma träffar i arbetslaget. Modersmålslärarna anser att de behöver kompletterande utbildning i svenska. Modersmålslärarna i studien har alla universitetsutbildning från respektive hemland. Kompletterande utbildning i svenska behövs därför att språken är så olika. Dessutom kan lämplig ämnesutbildning behövas i de ämnen som man inte har utbildning i från sitt hemland. Modersmålslärarnas arbetssituation upplevs inte som optimal eftersom man får åka mellan sina skolor som kan ligga långt från varandra. Tid går förlorad.

Undervisningssituationen i skolan är ibland otillfredsställande eftersom den inte ges i lämplig lokal som t.ex ett bibliotek där andra elever också vistas och ibland inte i anslutning till aktuell lektion. Vilket innebär att eleverna kan glömma uppgifter.

22

Elevernas uppfattning om studiehandledning är att den skall ske tillräckligt frekvent och att det är viktigt för då blir det roligt att gå i skolan. Studiehandledningen behöver komma in tidigt under skoldagen för att man skall kunna förstå och följa med i undervisningen hela dagen. Olika teman bör tas upp med undervisningsmaterial för att det skall bli intressant. Extra viktigt med studiehandledning vid ämne som matematik som innehåller både siffror och ord.

23

5. Diskussion och sammanfattande resultat av arbetet

Syftet med undersökningen var att belysa studiehandledning i skolan från rektorer,

klasslärare, modersmålslärare men framför allt om den kommer eleverna till del på ett bra sätt så att de tvåspråkiga eleverna når målen i skolan och kan fortsätta sin utbildning. Enligt Skolverket (2002) bidrar ökade kunskaper till öppenhet, förståelse för andra kulturer, värderingar och tankesätt.

5.1 Metoddiskussion

Jag har funnit att frågeformulär och intervjumetoderna har varit relevanta metoder för att belysa detta. Båda metoderna har gett möjlighet till komplettering eftersom jag har arbetat i de skolor tillsammans med klasslärare och modersmålslärare och har haft hand om

studiehandledningen av eleverna under den tiden som jag arbetat med studien.

Intervjumetoden ger möjlighet till reflektion där ett strukturerat samtal ger resultatet Hedin (1996). Deltagarna i respektive grupp har inte varit så många och det hade varit bättre med fler deltagare för att få ett säkrare resultat och fler synpunkter på studiehandledningen. Deltagarna har haft synpunkter som har varit ganska samstämmiga varför resultatet har blivit relevant och också varit gemensamt för de olika deltagargrupperna.

5.2 Resultatdiskussion

Rektorerna har problem med att rekrytera behöriga modersmålslärare eftersom nyanlända elevers antal har blivit stort och ofta har behovet av studiehandledning kommit mitt i en termin varför det inte gått att planera på ett optimalt sätt vid termins början.

Rektor för modersmålsundervisningen har varit den centrala person som man har fått ”beställa” sina modersmålslärare ifrån. Från denna enhet har därför modersmålslärarna utgått och ofta till flera skolor i kommunen vilket har betytt långa avstånd mellan modersmålslärarnas skolor och långa bussresor till följd, vilket kan anses ineffektivt ur tidssynpunkt.

Väl på skolan har studiehandledningen ibland fått genomföras i annan lokal än lektionssal med olämplig och störande miljö som till exempel bibliotek med andra elever. Det ha också kunnat vara så att studiehandledningen fått genomföras utan att lämpligt

studiematerial har hänvisats. För klasslärarna har problemet kunnat vara att när de uppmärksammat att en elev behöver studiehandledning går det inte tillräckligt snabbt att starta detta därför att studiehandledning skall beställas från en särskild enhet vilket kan ta tid och eleven riskerar att komma efter i undervisningen. Ett annat problem är att så många nyanlända varit aktuella som inte alls har kunnat svenska så behovet har överskridit

tillgången på behöriga modersmålslärare. Klasslärare och modersmålslärare har varit överens om att studiehandledningen skall ske i klassen med gemensamt studiematerial som klasslärare anvisar.

Klasslärare och modersmålslärare har också varit överens om att studiehandledning inte bara är en översättning från ett språk, t. ex arabiska till svenska, utan att det har stor

24

att det är innehållet som är viktigt. Gibbons (2006) menar att i studiehandledningen skall modersmålsläraren inte lägga för mycket till rätta, vilket kan leda till ointresse och gör att eleverna bli passiva. Detta kan betyda att de som ger studiehandledning behöver

kompletterande undervisning i såväl olika ämnen som i svenska språket.

I resultatet framkommer att viss undervisning ges men berörda parter tycker inte att det är tillräckligt. Modersmålslärarnas utbildning från respektive hemland är

universitetsutbildning från respektive hemland, men komplettering på ett organiserat sätt krävs genom arbetsgivarens försorg. Det är glädjande att trots dessa problem har

studiehandledning kommit eleverna till del och eleverna är genomgående mycket positiva till detta och anser alla att det behövs mer så man inte kommer efter i skolan.

5.3 Pedagogiska implikationer

Den genomförda studien baseras på få deltagare i varje grupp. Större antal deltagare skulle kunna ge bättre upplysningar om studiehandledningen i skolan. Det resultat som jag fått i detta arbete övertygar mig om att studiehandledning i modersmålet är en mycket viktig uppgift för skolan och för elevernas integrering i det svenska samhället. Den centrala personen är klassläraren som uppmärksammar problemet och tar kontakt med sin skolas rektor. Denne kontaktar rektor för modersmålsundervisningen som i sin tur har de modersmålslärare som skolan behöver för sin studiehandledning.

Dessa personer måste hålla tät kontakt och utvärdera resultatet av studiehandledningen regelbundet. Skolan skall också kartlägga och komplettera modersmålslärarnas kunskaper i Modern standard arabiska och i de arabiska dialekterna samt utbilda modersmålslärarna fortlöpande i svenska språket. En speciell utmaning är de nyanlända som kommer från arabisktalande områden. Dessa har en ojämn skolgång på grund av konflikterna i området. Dessa elever måste pedagogiskt kartläggas för att kunna få rätt stöd i studiehandledningen (Skolverket, 2002). Kartläggningen sker av modersmålslärare som måste ha goda

kunskaper i arabiska samt tillräckliga kunskaper i svenska språket och i de ämnen som skall kartläggas.

En viktig grupp är också elevernas föräldrar som regelbundet bör informeras och träffas i speciella möten varje termin för att informeras om och kunna delta på bästa sätt i sina barns skolutbildning. En förbättring och förenkling som jag har uppmärksammat är att det skulle vara bättre att genomföra studiehandledningen om modersmålsläraren var anställd på de skolor där det finns många arabiska elever. Arbetet skulle då kunna bli effektivare genom modersmålslärarens nära kontakt med klassläraren i skolan (Salameh, 2012). Genom detta skulle man i det dagliga skolarbetet snabbt kunna upptäcka om studiehandledning behövs och starta genast för att uppnå bästa resultat.

Min uppfattning om studiehandledning efter detta arbete är att den skall starta tidigt, vara frekvent och att den kräver ett nära samarbete mellan skolans olika personalgrupper samt att den skall ske i alla ämnen med uppföljning varje termin. Föräldrarna bör få träffa arbetslaget för att fånga upp vilka problem som finns tidigt för att dessa skall kunna lösas utan dröjsmål.

25

5.4 Förslag på fortsatt forskning

En viktig del av arbetet i skolan kommer under de kommande åren vara att ta hand om studiehandledningen för de olika språkgrupperna av elever. En speciell grupp är de nyanlända som behöver extra mycket hjälp med studiehandledning. En viktig uppgift att kartlägga är modersmålslärarnas arbetssituation. Vad behöver dessa för att på bästa sätt kunna genomföra arbetet? Vilken är deras grundutbildning från hemlandet och vad behöver den svenska skolan bidra med i ämnesundervisning och i svenskundervisning?

26

Referenser

Källor

Litteratur

Bell ,Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bjar,Louise & Liberg,Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: studentlitteratur. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Collier, Virginia & Wayne P.Thomas (2004). The astounding effectiveness of dual

language education for all. George Mason University.

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Nationell centrums för svenska som andra språk.

Hedin, Anna (1996) .En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Concha, Hernan (2007). Modersmålsundervisning i Sverige- En Krönika.

Modersmålsundervisning i Malmö.

Holter, Harriel & Kalleberg, Ragnvald (1982). Qualitative methods in social science

research. Universitetsforlaget, Oslo.

Hulting, Eva-Stina & Wallentin, Christer (1996). Den mångkulturella skolan .Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärareutbildning. Kunskaps Kilborn, Wiggo & Löwing, Madeleine (2007) Språk, Kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.

27

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets. Att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Lundman ,B & Graneheim, UH (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur. Lundqvist, Ulla (1992). Litteraturundervisning. Modeller och uppslag för lärare.

Stockholm.

Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisning. Musk, Nigel, Wedin, Åsa ( 2010). Flerspråkhet, identitet och lärande .Lund: studentlitteratur.

Norrby,Catrin & Håkansson,Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Stockholm: Studentlitteratur.

Salameh, Eva-Kristina (2012). Flerspråkighet i skolan. Natur & kultur: Stockholm. Skolverket (2002). Flerspråk-flermöjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och

modersmålsundervisningen. Skolverket, Stockholm.

Skolverket rapport (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm. Skolverket rapport (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. Stockholm. Vestlin, Lena (2014). Se språket i ämnet. Lärareförlag, Stockholm.

Vetenskapsrådet(u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig

forskning. www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml

CVirginia P.Collier & Wayne P.Thomas (2004). The astounding effectiveness of dual

28

Bilaga 1

Frågeformulär till modersmålsenhetschef samt rektorer

1. Hur organiseras studiehandledningen i skolor?

2. Vem planeras Studiehandledningen för elever, när beslutas det? 3. Vem har rätt till studiehandledning?

4. Hur länge få eleven studiehandledning? I vilka ämnen? finns det som proteras först?

5. Hur många timmar har eleven rätt till studiehandledning?

Bilaga 2

Frågeformulär till klasslärare

1. Hur använder du studiehandledningen i undervisningen?

2. I vilket ämne använder du studiehandledningen?

3. Hur ser du modersmålslärares roll i studiehanledningen?

4. Får de som ge studiehandledningen någon ämnes-utbildning och

ledning?

5. Hur kan studiehandledare samarbetar för bästa resultat i undervisningen

för elevens samt kontakt med föräldrar?

29

Bilaga 3

Frågeformulär till modersmålslärare som bedriver studiehandledning

1. Har du anställning som modersmålslärare i arabiska och är detta på hel/deltid? 2. Hur länge har du varit anställd som modersmålslärare?

3. Vilken utbildning har du i arabiska?

4. Hur många timmar undervisar du per vecka? 5. Hur många skolor undervisar du på?

6. Tycker du att din undervisningssituation är optimal? 7. Hur kan din undervisningssituation förbättras?

8. Har du lämpliga lokaler och lämpligt undervisningsmaterial? 9. Har du fåt någon vidareutbildning av din arbetsgivare? 10. Ge förslag på hur undervisningen kan förbättras 11. Övriga synpunkter?

Bilaga 4

Intervjufrågors till elever

1. Vilken hjälp få ni vid studiehandledningen?

2. Tycker du att du få den hjälpen du behöver under studiehandledningen? 3. Vem ger di studiehandledningen?

4. I vilka ämnen behöver du studiehandledningen? 5. Vad är fördel samt nackdel med studiehandledningen?

6. Om du tycker att det finns nackdelar med den sort av hjälp som skolan erbjuda, kan du motivera ditt svar!

7. Märkt du någon skillnad i din situation i klassen efter studiehandledning? 8. Vad behöver era föräldrar känner till om studiehandledningen?