"Jag är ingen tragedi, Jag är hoppfull"

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Juni 2019

“JAG ÄR INGEN TRAGEDI, JAG ÄR

HOPPFULL”

EN LITTERATURSTUDIE OM KOGNITIV

FUNKTIONSNEDSATTA PATIENTERS

ERFARENHETER AV ATT KOMMUNICERA MED

SJUKSKÖTERSKAN

SUAAD GABAIRE

”JAG ÄR INGEN TRAGEDI, JAG ÄR

HOPPFULL”

EN LITTERATURSTUDIE OM KOGNITIV

FUNKTIONSNEDSATTA PATIENTERS

ERFARENHETER AV ATT KOMMUNICERA MED

SJUKSKÖTERSKAN

SUAAD GABAIRE

LOBABAH SHAIMAA EL- DAOUD

El- Daoud L S & Gabaire S. “Jag är ingen tragedi, jag är hoppfull”. En litteraturstudie om kognitiv funktionsnedsatta patienters erfarenheter av att kommunicera med sjuksköterskan.

Examensarbete I omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och

Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019

Bakgrund: Kognitiv funktionsnedsättning kan uppstå på grund av olika funktionsstörningar,

skador samt sjukdomar som påverkar hjärnan. Patienter med kognitiv funktionsnedsättning förekommer många gånger inom hälsosjukvården. Många gånger upplever dessa patienter stress, oro och rädsla i möte med sjuksköterskan eller övriga vårdpersonal.

Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskan hos

patienter med kognitiv funktionsnedsättning.

Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. Elva vetenskapliga artiklar användes för att

få fram resultatet. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet

Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier. Kategori 1: se och förstå

patienten med underkategorierna: samspel mellan patient och sjuksköterska, tidsbrist, och emotionella upplevelser. Kategori 2: patients syn på kommunikation med följande underkategorier: kommunikationshinder som inverkar negativt och icke- hållbar informationsöverföring.

Konklusion: Litteraturstudien visade att patienter med kognitiv funktionsnedsättning upplevde

att kommunikationen var begränsad på grund av brist i såväl tid som kunskap samt i förståelse. Resultatet påvisade även flertalet bristande faktorer som alla utgör ett problem i omvårdnaden av berörd patientgrupp.

Nyckelord: kommunikation, kognitiv funktionsnedsättning, erfarenheter, sjuksköterska, patient.

3

” I AM NOT A TRAGEDY, I AM

HOPEFUL”

A LITERATURE REVIEW ABOUT COGNITIVELY

IMPAIRED PATIENTS´EXPERIENCES OF

COMMUNICATING WITH NURSES

SUAAD GABAIRE

LOBABAH SHAIMAA EL-DAOUD

El- Daoud L S, Gabaire S.” I am not a tragedy, I am hopeful”. A literature review about cognitively impaired patients’ experiences of communicating with nurses. Degree project in

nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of

care science, 2019.

Background: Cognitive impairment may occur due to various cognitive disorders, injuries and diseases that affect the brain. Cognitively impaired patients appear many times in health care, and often these patients experienced stress, anxiety and fear when interacting with nurses and or other healthcare professionals.

Purpose: The aim of the study was to highlight the experiences of cognitively impaired patients and their communication with nurses.

Method: The research was carried out using a literature study with qualitative design. Eleven scientific articles were used to get the results along with a data collection from the database CINAHL and PubMed. The articles were examined and chosen according to their relevancy and quality.

Result: The analysis of the articles resulted in two main categories. Category1: to see and understand the patient with the following subcategories: interaction between patient and nurse, lack of time, and emotional experiences. Category 2: Patients’ view regarding

communication with the subcategory: communication barriers that have a negative and non-sustainable transfer of information

Conclusion: Several negative experiences were found in patients with cognitive impairment in health care. In order not to exclude this patient group and treat them unfairly, it is of great importance to understand their experiences. In order for the nurse to be able to work from person-centered care, an understanding of the patients' experiences of living with a cognitive disability is needed.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 6

BAKGRUND ... 6

Kommunikation ... 6

Verbal kommunikation ... 6

Icke- verbal kommunikation ... 7

Kognitiv funktionsnedsättning ... 7

Prevalens ... 7

Etiologi ... 7

Synonymer till kognitiv funktionsnedsättning ... 8

Säkerhet ur två olika synsätt ... 8

Patientsäkerhet ... 9 Lagar ... 9 Personcentrerad omvårdnad... 9 PROBLEMFORMULERING ... 10 SYFTE ... 11 METOD ... 11

Inklusions- och exklusionskriterier ... 11

Urval ... 12 Databassökning ... 12 Kvalitetsgranskning ... 13 Analys ... 13 RESULTAT ... 14 Se och förstå patienten ... 14

Samspel mellan patient och sjuksköterska ... 14

Tidsbrist ... 15

Emotionella upplevelser ... 15

Patientens syn på dialog ... 16

Kommunikationshinder som inverkar negativt ... 16

Icke Hållbar informationsöverföring ... 16

DISKUSSION ... 17

Metoddiskussion ... 17

Studiedesign ... 17

Databassökning ... 17

Urval ... 18

Kvalitetsgranskning och relevansbedömning ... 18

Validitet och reliabilitet ... 18

Analys ... 19

Resultatdiskussion ... 19

Se och förstå patienten & emotionella upplevelser ... 19

5

KONKLUSION ... 22

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING ... 22

REFERENSER ... 23

BILAGA 1 ... 27

BILAGA 2 ... 27

INLEDNING

Kommunikation är en grundläggande förutsättning för en god och säker omvårdnad. Inom hälso- och sjukvården möter sjuksköterskor patienter med olika behov och svårigheter. Kommunikationen med patienten kan bli en utmaning om hinder eller svårigheter uppstår. En bristande kommunikation kan öka risken för låg patientsäkerhet och att patientens delaktighet i sin egen omvårdnad inte tas tillvara. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har författarna upplevt situationer där kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten inte fungerat på grund av kommunikationssvårigheter relaterad till kognitiv funktionsnedsättning. Dessa patienter hade svårigheter att kommunicera verbalt och därför vill vi belysa

patienternas erfarenhet av att kommunicera med sjuksköterskan.

BAKGRUND

Bakgrunden kommer att delas in i underrubrikerna: kommunikation, kognitiv

funktionsnedsättning, säkerhet, patientsäkerhet, lagar samt personcentrerad omvårdnad.

Kommunikation

Kommunikation kommer av latinets ”communicare” som betyder att göra något gemensamt. Kommunikation som ett begrepp kan definieras som utbyte av meningsfulla tecken mellan två eller flera parter (Eide & Eide 2009). Eide & Eide (2009) skriver om Travelbees teori att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska är central i omvårdnadsprocessen och delar in den i fem stadier: observation, tolkning, beslut, handling och bedömning. Travelbee betonar kommunikationen som en ömsesidig process där sjuksköterskan måste förstå det patienten meddelar både verbalt och icke verbalt för att kunna planera och genomföra en omvårdnadsåtgärd. För att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska fungera behöver sjuksköterskan ha specifika förmågor, bland annat att observera, tolka samt förmåga att skapa förståelse för vad som meddelas i kommunikationen med patienten (a.a.).

Sjuksköterska och patientförhållandet kan delas in i fem faser som är essentiella för en god omvårdnad: det inledande mötet, utveckling av identitet, empati, sympati och ömsesidig

förståelse och kontakt. För att praktisera en god personcentrerad omvårdnad krävs det en

relation mellan sjuksköterskan och patienten, som bildas genom kommunikation

och ömsesidig förståelse och kontakt. Travelbees teori förutsätter hur en individ kan undvika eller övervinna upplevelsen av en sjukdom och att eventuellt finna en mening i upplevelsen. Travelbee menar att sjuksköterskans uppgift är att se patienten som en individ och för att kunna etablera en god relation och tillit krävs ett gott förhållande mellan sjuksköterska och patient (a.a.).

Verbal kommunikation

Verbal kommunikation sker genom dialog och är en ömsesidig kommunikation mellan två eller flera parter. Verbal kommunikation förmedlar budskap och består av responderade färdigheter i form av ord, tecken och signaler. Även om den verbala kommunikationen består av ord som kommer till uttryck måste de tolkas eftersom ord sällan är entydiga. De kan vara dubbeltydiga; exempelvis ironiska, humoristiska och entusiastiska (Eide och Eide 2011).

7

Icke-verbal kommunikation

Icke-verbal kommunikation delas in i tre kategorier: kroppsspråk, paraspråk och klädsel. Kommunikationen skapas genom att vi använder våra kroppar på olika sätt, såsom

kroppskontakt, kroppsspråk, ögonkontakt, mimik, kroppshållning och gester (Dimbleby & Burton 1995). Paraspråk utgörs av icke-verbaluttryck som inte har direkt samband med de orden man uttalar till exempel att höja röststyrkan under en föreläsning med avsikt att få uppmärksamhet av publiken (a.a.). Den tredje varianten är klädsel där personlighet, jobb, status och roll förmedlas via exempelvis klädstil. Genom icke-verbal kommunikation kan individer avslöja exempelvis känslor och attityder mot andra utan att säga ett ord (Dimbleby & Burton 1995). Icke-verbal kommunikation avslöjar även spontana reaktioner som ofta är omedvetet för den som förmedlar den (Eide & Eide 2009).

Kognitiv funktionsnedsättning

Som nämnts ovan innehåller kommunikation en ömsesidig dialog mellan en eller flera parter som utbyter känslor eller utryck för att kunna uppnå en gemensam förståelse. För att kunna skapa ett sammanhang behöver människan ha förståelse för ord och uttryck som används. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att anpassa kommunikationen till individens förmågor och begränsningar (Svenska psykiatriska förening 2019). Ordet kognitiv kommer av latinets ”gnocere” som betyder att veta eller kunna. Kognitiv funktionsnedsättning innebär bland annat större eller mindre grad av försämrad förståelse, uppmärksamhet, lång/korttidsminne och förmåga att uttrycka sig (Eide och Eide 2009). Störningar i de kognitiva funktionerna leder till intellektuella rubbningar som tankestörningar, försämrade språkliga funktioner, försämrad omdömesförmåga, försämrad förmåga till problemlösning (Levander m.fl. 2008). Green (2012) beskriver den kognitiva funktionen som ett samspel mellan fysiologiska, andliga, emotionella och kulturella processer som kräver interaktion med andra.

Kognitiva funktioner är det som möjliggör inlärning och tolkning av verbal och ickeverbal kommunikation (a.a.). Widdall (2016) framhäver vikten av kommunikation i omvårdnaden och skriver” without communication it is impossible to make our needs, feelings, desires,

individuality and opinions known”. Widdall skriver vidare att många människor som

har någon form av kognitiv nedsättning har svårigheter att samspela med andra.

Kommunikation är en essentiell del av människans liv och individer som lider av kognitiv funktionsnedsättning kan förlora kontrollen över sina kommunikativa förmågor, vilket kräver stöd, förståelse, empati, och respekt från sjuksköterskan (a.a.).

Prevalens

Idag har ungefär 1 procent av alla barn och vuxna i Sverige en kognitiv funktionsnedsättning, vilket betyder att 100,000 av Sveriges befolkning har en kognitiv funktionsnedsättning (FUB 2018). Kognitiv funktionsnedsättning delas in i fyra grader: djup där IQ ligger under 20, svår; IQ 20–24, måttlig; IQ 35–49 och lindrig med IQ 50–70 (a.a.).

Etiologi

De flesta kognitiva funktionsnedsättningar är orsakade av en hjärnskada i tidig ålder eller arv (Grundewald 1996). Kognitiva funktionsnedsättningar kan uppkomma till

följd av prenatala/postnatala infektioner, förgiftningar, fysiska skador till exempel postnatal skallskada eller hjärnblödning, rubbningar i ämnesomsättning, tumörer, missbildningar, kromosomavvikelser eller biologisk normalvariation (a.a.). En sjukdom, ett trauma eller en missbildning kan ge en skada i ett eller flera organ, vilket leder till flera

och hjärnans förmåga till minne, föreställningar, tal och språk. Ögat och dess nervbanor drabbas också och kan leda till synrubbningar, störningar i hjärnans hörselcentrum, och försämring i kroppens rörelseapparat.

Synonymer till kognitiv funktionsnedsättning

Ord/begrepp som används istället för kognitiv funktionsnedsättning är till exempel: intellektuell funktionsnedsättning/ intellektuella funktionshinder, mental retardation som används bland annat i medicinska sammanhang. Begåvningshandikapp och

förståndshandikapp är gamla termer som idag är ovanliga. I skollagen och LSS används ordet utvecklingsstörning (FUB).

Säkerhet ur två olika synsätt

Enligt nationalencyklopedin definieras säkerhet som resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten för att olyckor eller andra oönskade händelser skall inträffa. Varje individ har ett behov av att vara säker samt känna sig säker. Erik Hollnagel är en forskare och professor inom säkerhet och patientsäkerhet vid Center for quality vid University av Southern Denmark, som säger att säkerhet saknar en enhetlig definition vilket ger följder, eftersom vår uppfattning om hur säkerhetsarbete bedrivs påverkas. Hollnagel presenterar två olika synsätt på säkerhet, det ena synsättet kallas Safety I och det andra kallas Safety II (Edvinsson 2016). Safety I-synsättet innebär att fokusera på att minimera antal negativa händelser och utifrån det sker planering och organisering av arbetet. I Sverige har sjukvårdspersonalen en skyldighet att anmäla en avvikelse genom en avvikelserapport, vilket är en sorts metod (bland andra

metoder) som kan användas i säkerhetsarbetet. Riktlinjer, kvalitetsdokument och certifieringar har använts som säkerhetsmetoder inom sjukvården. Dessa metoder möjliggör förutsägbarhet vad gäller att en negativ händelse kommer att ske (a.a).

En forskare vid namn James Reason utvecklade en modell som kallas för The Swiss cheese

model (Edvinssons 2016). Ostskivorna föreställer de skyddsbarriärer som finns på olika

nivåer där varje ostskiva representerar en organisation, individ, kultur eller teknik. Hålen i respektive ostskiva representerar dem svagheter som finns och tillika risker att misstag eller att vårdskada uppstår. Enligt Reason är tanken med skyddsbarriärerna i en process att fånga upp och hindra oönskade händelser från att ske. James Reasons schweizerostmodell har blivit ifrågasatt av bland andra Hollnagel, eftersom modellen förutsätter att orsaken till att fel eller skador uppstår går att åtgärda inom en skyddsbarriär, vilket Hollnagel tycker är en förenklad slutsats att dra (a.a.).

Safety II-synsättet fokuserar på det som går bra, men även på människors och organisationers förmåga att anpassa sig till varierande miljöer både när det flyter på bra och när oväntade händelser sker (Edvinsson 2016). Enligt Safety II-synsättet bör utgångspunkten för ett

ledningssystem vara att beskriva faktorerna som för arbetet framåt. Personal som befinner sig på plats där allt arbete utförs och ledningen för verksamheten bör föra diskussioner om hur arbetet utförs samt hur bra det går. Detta för att fånga upp eventuella risker och stärka

säkerheten i verksamheten. Syftet är att underlätta för personalen att utföra rätt arbete. Safety I och Safety II är två olika synsätt med stora skillnader i tanke och arbetssätt men som ändå kompletterar varandra. Forskare inom patientsäkerhet tycker att stora effekter av förbättringar ute i verksamheter uppnås genom att satsa på det som går bra istället för att minska det som går fel.

9

Patientsäkerhet

Människor som söker hjälp av hälso- och sjukvården ska inte behöva utsättas för ytterligare lidande och onödiga skador till följd av de vårdinsatser som görs. Styrelsen och ledarna av hälso- och sjukvård ska se till att sjukvården erbjuds på ett säkert sätt som inte orsakar skada hos vårdtagaren samt onödiga kostnader för vårdgivaren (Van Gelderen m.fl. 2018). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2016) innebär säker vård att sjuksköterskan har kunskap om riskerna i vården och att utifrån detta arbetar på ett säkert sätt för att minimera dessa risker. Det krävs att alla vårdprofessioner har gemensamma kärnkompetenser för en förbättrad vårdkvalitet och hög patientsäkerhet. De olika kärnkompetenserna är säker vård, personcentrerad vård, samverkan i team, informatik, evidensbaserad vård och

förbättringskunskap (a.a.). Säker vård möjliggör utveckling inom olika områden och på olika nivåer, till exempel inom ledarskap, teamarbete, tekniska färdigheter och olika arbetsmetoder vid informationsöverföring. Alla områden och nivåer utvecklas med syfte att förbättra vården och höja patientsäkerheten.

Lagar

I Sverige finns lagar som ställer krav på att hälso- och sjukvården ska vara patientsäker (Edvinsson 2016). Oavsett vem som driver verksamheten, vare sig kommunen, landstinget eller företag, har all personal som arbetar med hälso- och sjukvård skyldighet att arbeta för att bland annat främja patientens rätt till säker vård vilket betonas i dessa lagar. Nedan följer en sammanfattning av vilka lagarna är samt vad de innebär.

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, trädde i kraft 1 januari 2011 och ersatte lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531). Syftet med PSL är att främja hög patientsäkerhet och därmed minska vårdskador inom hälso- och sjukvården (Edvinsson 2016). Patientsäkerhetslagen beskriver vilka skyldigheter och ansvar vårdgivaren samt hälso- och sjukvårdspersonalen har. Enligt PSL ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt arbete, alltså ett arbete som är långsiktigt, proaktivt, regelbundet och som syftar till förbättringar inom verksamheten. Vården ska bedrivas enligt ett patientorienterat arbete, vilket innebär att all typ av vård ska ske utifrån patientens behov (a.a).

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, är en lag som trädde i kraft den 1 april 2017 och ersatte den gamla hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I HSL 2 kap, 1§ definieras hälso- och sjukvård bland annat som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. HSL är en ramlag som är målinriktad, alltså att den innehåller

riktlinjer och allmänna mål för hälso- och sjukvården. För att en god hälso- och sjukvård ska uppnås bör ett antal krav uppfyllas. Dessa krav är att respektera patientens integritet och självbestämmande, tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, att vara lättillgänglig, samordning med insatser kring. patienten och att sjukvården ska vara av god kvalitet med god hygienstandard (HSL, 2017:30). Allmänna bestämmelser för all hälso- och sjukvård beskrivs i HSL, 3 kap. 1§ där det skrivs att vården ska ges på allas lika villkor; vilket innebär att vården ska ges med respekt för människors lika värde samt den enskildes

värdighet. Den som är i störst behov av sjukvård ska få företräde. I 2§ i samma kapitel framgår det att arbetet i hälso- och sjukvården ska ske på ett sätt så att ohälsa förebyggs.

Personcentrerad omvårdnad

Psykologen Carl Rogers anses vara fadern till uttrycket personcentrerad, då han använde uttrycket för att förstå olika fenomen som personlighet. Carl Rogers använde först begreppet ”Client-centred” och senare gick han över till ”person-centred” (Edvardsson 2010). Begreppet

person-centred återkom i slutet av 1900-talet inom demensvården. Demenssjukdomen ansågs stegvis förstöra och bland annat ta över människans personlighet och omdöme, personen ansågs vara ett tomt skal som man tog hand om. Tom Kitwood arbetade mot denna gamla syn om demenssjuka personer och ansåg att den demensdrabbade människan skall bemötas med kärlek, vistas i vacker miljö och sysselsättas med olika dagliga aktiviteter (a.a.).

Personcentrerad omvårdnad är bland sjuksköterskans kärnkompetenser. Det innebär att patienten sätts i centrum framför sjukdom och symtom samt att man ser till så att

partnerskapet mellan personal och patient är ändamålsenlig (Svensk sjuksköterskeförening 2019). David Edvardsson beskriver personcentrerad omvårdnad ”Att se personen, bekräfta

hans/hennes upplevelse av sjukdom, utgå ifrån individens perspektiv och inkludera personen i alla aspekter av vården är centralt för personcentrerad omvårdnad” (Edvardsson 2010). Det

är lätt hänt att personalen inom hälso- och sjukvård objektifierar en patient genom att till exempel identifiera dem med den sjukdom som patienten råkar ut för, exempelvis ”gallan i rum fyra”. Hälso- och sjukvårdspersonal bör se patientens helhet, det vill säga patienten som beslutsfattande och värdefull samarbetspartner i hälso- och sjukvården. För att kunna arbeta personcentrerat måste personalen lyssna till patientens önskemål och förväntningar och ha dessa som utgångspunkt i sitt arbete. I en studie där effekten av person- och familjecentrerad omvårdnad inom intensivvården studerades visade det sig att de patienter som fick person- och familjecentrerad omvårdnad hade mindre sannolikhet att hamna på

intensivvårdsavdelningen, genomgå operation och att behandlas med hjälp av respirator (Nin- Chieh Hsu. m.fl. 2018). Det visade sig även att mängden läkemedel reducerades gradvis för patienter som fick person- och familjecentrerad omvårdnad (a.a.).

Kommunikationen mellan personalen, och mellan patienter och personal, är en viktig del av personcentrerad omvårdnad. Det kan uppstå problem för patienten att förmedla information eller kunna beskriva det precis som det känns för den. Det är viktigt att hälso- och

sjukvårdspersonalen har i åtanke att varje patient har sin egen berättelse, egen erfarenhet av sjukvården tidigare och egen kompetens. Därför blir även omvårdnaden individuell.

Kommunikationen bör även vara god mellan personalen, särskilt mellan personalen i teamet. Det är alltså viktigt att exempelvis sjuksköterska och ansvarig läkare har en god relation och kommunikation mellan varandra.

PROBLEMFORMULERING

Alla är beroende av att kommunicera men för sjuksköterskan är kommunikationen ett redskap för att etablera en bra relation till patienter (Magnusson 2014). Patienter med kognitiv

funktionsnedsättning är bland de mest exkluderade och sårbara i samhället (Cartlidge & Read 2010). Denna patientgrupp har minskad förmåga att förstå ny information samt att göra sig förstådd (a.a.) därför är det nödvändigt att sjuksköterskan strävar efter att ge en individuellt anpassad omvårdnad och främja patientdelaktigheten (svensk sjuksköterskeförening 2007). Hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet där förändring och utveckling ständigt sker (Socialstyrelsen 2017). Kommunikation är nyckeln till en bra relation och förståelse mellan vårdtagare samt hälso- och sjukvårdspersonal, när det inte fungerar bra leder det till en mindre fungerande sjukvård och därmed riskeras patientsäkerheten. Därför är det viktigt att

kommunikationen anpassas efter individens förutsättningar och därmed förebygger att patientsäkerheten riskeras (a.a.).

11

SYFTE

Studiens syfte var att belysa erfarenheten av att kommunicera med sjuksköterskan hos patienter med kognitiv funktionsnedsättning.

METOD

Val av metod var litteraturstudie med kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats syftar till att beskriva, förstå och förklara ett fenomen eller en situation (Forsberg & Wengström 2016). För att kunna besvara syftet att belysa patienters erfarenheter valdes en kvalitativ ansats. Studien skapar en helhetsbild och fördjupad förståelse av vikten med god kommunikation inom omvårdnad, vilket är orsaken till att dessa forskningsmetoder används (Willman m.fl. 2006).

Inklusions- och exklusionskriterier

För att skapa en effektiv databassökning med relevant innehåll skedde sökningen i

förhållande till inklusions- och exklusionskriterierna. Studierna som inkluderades var artiklar med en kvalitativ ansats och som fanns tillgängliga på Malmö universitet. Artiklarna ska vara skrivna på engelska eller svenska för att missuppfattning inte ska ske. För att få tillräckligt med sökträffar begränsades tidsintervallet för publiceringen till åren 2000–2019. Patienter med kognitiv/intellektuell funktionsnedsättning var inkluderade. Kommunikation var det övergripande området, därför var det viktigt att valda artiklar berörde det. Patienter med en annan typ av funktionsnedsättning samt patienter under 18 års åldern exkluderades.

Inklusionskriterier Exklusionskriterier • Tillgängliga artiklar på mau

bibliotek

• Artiklar skrivna på engelska • Artiklar inom tidsintervallet

2000–2019

• Artiklar ska vara peer reviewed • Artiklar som berör

kommunikation

• Patienter med kognitiv/ intellektuell funktionsnedsättning • Annan typ av funktionsnedsättning • Patienter under 18år • Kvantitativa artiklar

POR- modellen är ett förslag på struktur vid sökningar av artiklar med relevant innehåll, samt för att möjliggöra efterfrågade artiklar (Willman m.fl. 2016). Syftet formulerades om med hjälp av POR- modellen (Population, område och resultat) (a.a.). Patienter med kognitiv funktionsnedsättning var den valda populationen i studien. Området var kommunikation och erfarenheter var resultatet som eftersöktes. Nedan följer en tabell med presentation av POR- modellen.

Tabell 1. POR- modellen

Population Område Resultat

Patienter med kognitiv funktionsnedsättning

Kommunikation Erfarenheter

Urval

Databassökningen resulterade 189 träffar i CINAHL, 108 i PubMed och 20 i PsycINFO. De artiklar vars titlar eventuellt kunde svara på syftet gick vidare för granskning. I första steget lästes samtliga titlar för att göra en relevansbedömning. Detta resulterade i att 189 titlar lästes I CINALH, 108 i PubMed samt 20 i PsycINFO. Sedan lästes abstrakten till de valda

artiklarna. Det resulterade i att 75 abstrakt lästes totalt i samtliga databaser. 52 artiklar valdes ut i fulltext, och därefter exkluderades de artiklar som inte uppfyllde studiens

inklusionskriterier. 24 artiklar som svarade till studiens syfte valdes ut för

kvalitetsgranskning enligt SBU:s granskningsmall. 11 artiklar valdes ut. V.g. se tabell 2 för sökresultatet.

Tabell.2 Sökresultat

Databassökning

Litteratursökningen skedde i databaserna CINAHL, Psycinfo och PubMed. Databasen Psycinfo gav inte relevanta artiklar till studien som besvarade syftet, därför valdes den bort. CINAHL innehåller främst vetenskapliga artiklar inom omvårdnad (Willman m.fl. 2006). PubMed inriktar sig inom medicin och den valdes för att hitta relevant fakta om kognitiv funktionsnedsättning. För att få rätt översättning av orden från svenska till engelska samt synonymer på engelska användes Svensk Mesh som är karolinska institutets ordbok. Trunkeringar till nurse och experience användes för att få en sökning på sökordet med alla tänkbara ändelser. Eventuella synonymer till communication disorder användes för att öka antalet träffar samt chansen att hitta lämpliga artiklar. Det är inte tillräckligt att använda sig

Databas Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar full text Antal granskade artiklar Antal valda artiklar CINAHL 189 189 55 33 18 10 PubMed 108 108 20 19 6 1 PsycINFO 20 20 20 10 0 0 Totalt 297 297 75 52 24 11

13

endast av en sökterm under den systematiska sökningen, detta för att täcka så mycket material som möjligt (Willman m.fl. 2006). Booleska söktermerna OR och AND användes för att kombinera sökorden på olika sätt (a.a.). Den booleska termen ”OR” användes för att utvidga sökningens resultat, AND” användes för att avgränsa exakta sökningar (a.a.).

För att komplettera litteratursökningen gjordes en manuell sökning i tidskrifter och artiklarnas referenslistor, detta för att hitta fler relevanta artiklar (Willman m.fl. 2016). Den preliminära sökningen i databaserna presenteras i bilaga 1 och 2.

Kvalitetsgranskning

Författarna granskade abstrakt texter oberoende av varandra. Rubriker och abstrakt som ansågs vara relevanta togs fram i fulltext sedan diskuterades artikelns relevans och sammanställning (SBU). Det inhämtade materialet kvalitetsgranskades enligt SBU:s

granskningsmall för att kunna bedöma den vetenskapliga tillförlitligheten. Texternas kvalitet i de valda artiklarna granskades för att få en klarhet om vad studien grundas på (Friberg 2017).. En tabell utformades med vilka frågor som skulle vara besvarade ” Ja” . De artiklar som besvarades med minst elva ”ja” enligt SBU:s granskningsmall klassificerades av hög kvalitet. Artiklar som besvarades med minst åtta ”ja” klassificerades av medel hög kvalitet. De artiklar som klassificerades av låg kvalitet valdes bort. v.g. se tabell 3

Hög kvalitet

Följande elva frågor ska besvaras ”Ja” för att klassificeras som hög kvalitet.

Medelhög kvalitet

Minst åtta frågor ska besvaras med ”Ja” för att klassificeras som medelhög kvalitet 1a. Utgår studien från en väldefinierad

problemformulering/frågeställning

1a. Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning 2a. Är urvalet relevant? 2a. Är urvalet relevant?

2b. Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?

2c. Är kontexten tydligt beskriven? 2c. Är kontexten tydligt beskriven? 3a. Är datainsamlingen tydligt beskriven? 3a. Är datainsamlingen tydligt beskriven? 3c. Råder datamättnad?

3b. Är datainsamlingen relevant? 3b. Är datainsamlingen relevant? 4a. Är analysen tydligt beskriven?

5a. Är resultatet logiskt? 5a. Är resultatet logiskt? 5b. Är resultatet begripligt? 5b. Är resultatet begripligt? 5c. Är resultatet tydligt beskrivet? 5c. Är resultatet tydligt beskrivet?

Tabell:3 för kvalitetsgranskning.

Enligt Forsberg & Wengström (2016) innebär analysfasen ett steg inom forskningsprocessen. Volymen på den framtagna informationen minskas, den stora mängden data förblir förståelig och ett mönster identifieras. Innehållsanalys är bland de vanligt förekommande kvalitativa analysmetoderna och som användes i arbetet. Innehållsanalysen sker i fem steg

(a.a.). Innehållsanalysen började med att författarna läste igenom texten för att bekanta sig med den, sedan genomfördes en slags kodning som underlättade förståelsen av vad texten handlade om. Koderna var kommunikation, erfarenheter från vården, empati och frustration. I det tredje steget kondenserades koderna till större kategorier som till exempel se och förstå patienten och patientens syn på kommunikation. Sedan sammanfattades dessa kategorier i olika teman: samspel mellan patient och sjuksköterska, tidsbrist, emotionella upplevelser, kommunikationshinder som inverkar negativt och icke- hållbar informationsöverföring. Slutligen diskuterades resultatet som författarna kommit fram till (a.a.).

RESULTAT

Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där sex artiklar bedömdes vara av hög kvalitet samt fem i medelhög. Studierna var publicerade mellan år 2000–2019. Fem studier genomfördes i Europa (Storbritannien n=3 Irland n= 1 Norge=1) fyra i USA, samt två i Australien. Samtliga artiklar finns redovisade i artikelmatriser, se bilaga 3. De elva inkluderade har en kvalitativ ansats. Analysen bedömdes vara relevant för samtliga artiklar. Fyra studier utfördes med hjälp av individuella intervjuer, två med

fokusgruppintervjuer, tre med semi strukturerad intervju, en med kombinerade fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer samt en med observationsstudie. Resultatet kommer att redovisas med huvudkategorierna vi valt att kalla: Se och förstå patienten samt Patientens syn

på dialog.

Tabell 3. Huvud- och under rubriker

Se och förstå patienten Patientens syn på dialog

Samspel mellan patient och sjuksköterska Kommunikationshinder som inverkar negativt

Tidsbrist Icke-Hållbar informationsöverföring

Emotionella upplevelser

Se och förstå patienten

Under Se och förstå patienten presenteras underrubrikerna: samspel mellan patient och

sjuksköterska, tidsbrist samt emotionella upplevelser från patientperspektiv. Samspel mellan patient och sjuksköterska

Brist på kommunikation var det tema som oftast framkom i flera av studierna där

15

(Bell 2012; Baumbusch m.fl. 2014; Morris m.fl. 2013; Wilkinson m.fl. 2013 & Bakken m.fl. 2008). Patienter erfor flertal gånger att sjuksköterskan var mer engagerad i att slutföra sina arbetsuppgifter än att hålla en aktiv dialog. De upplevde frustration av detta och ansåg att sjuksköterskan inte brydde sig om dem som individer (McCabe 2003). Patienter tyckte att

sjuksköterskan använde sig av medicinska termer och prioriterade andra arbetsuppgifter för

att undvika att skapa en patientrelation (McCabe 2003 & Baumbusch m.fl. 2014).

I artiklarna (Bell 2012; Baumbusch m.fl. 2014; Morris m.fl. 2013; Wilkinson m.fl. 2013

Bakken m.fl. 2008; & McCabe 2003) framkommer det även brist på delaktighet. Patienter upplevde att erfarna sjuksköterskor var upptagna med att utföra den fysiska arbetsuppgiften än att lämna utrymme till patientens åsikter och frågor, medan nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter gav patienterna mer tid och tog hänsyn till patienters intressen (McCabe 2003).

Patienter som var inkluderade i omvårdnaden kände sig trygga, säkra samt omhändertagna som individer, och gav en positiv respons när kommunikationen mellan dem och

sjuksköterskan var meningsfull (Bakken m.fl. 2008 & McCabe 2003). Majoriteten av

patienterna upplevde icke-empatisk kommunikation, och beskrev en känsla av otillräcklighet, obekvämlighet, minskad initiativ och oro när kommunikationen inte var effektiv (McCabe

2003; Morris m.fl. 2013; Wilkinson m.fl. 2013 & Bakken 2008).Patienter önskade att

sjuksköterskan var engagerad och tillgänglig när de behövde hjälp. (McCabe 2003).

Tidsbrist

Patienter upplevde att det var brist på tid när de träffade både sjuksköterskan och läkaren (Wilkinson m.fl. 2013; McCabe 2003; Morris m.fl. 2013 & Baumbusch m.fl. 2014).

Sjuksköterskans attityd till kommunikationen med patienter och kommunikationssvårigheter tillsammans med tidsbristen påverkade kommunikationen negativt. Patienter beskrev att sjukvårdspersonal gav intryck av att de inte hade tillräckligt med tid att kommunicera och tittade bland annat på klockan, dörren och samtalade med närstående för ett snabbare svar (Morris m.fl. 2013& Wilkinson m.fl. 2013). Patienter beskrev att tidsbristen var en stressfaktor, vilket resulterade till att de inte ville försöka kommunicera med

sjukvårdspersonalen (Morris m.fl. 2013). Patienter upplevde att sjuksköterskorna var

upptagna och endast kommunicerade med dem i samband med arbetsuppgifter och inte hade tid till att hålla en dialog (McCabe 2003).

Emotionella upplevelser

Sex studier belyste emotionella upplevelser i samband med omvårdnaden hos patienter med kommunikationssvårigheter (Baylor m.fl. 2011; Cartlidge & Read 2010; Gibbs m.fl. 2008; Morris m.fl. 2013; Wilkinson m.fl. 2013 & Bakken T.L 2008). I en studie av Cartlidge & Read (2016) framkom det att patienter upplevde att sjuksköterskan/sjukvårdspersonalen inte hade förståelse för vad det innebar att ha/leva med en kognitiv funktionsnedsättning. Detta skapade känsla av hopplöshet hos patienter. I studien Baylor m.fl. (2011) presenterade författarna funktionella och emotionella hinder i vilken patienter beskrev vad

kommunikationssvårigheter innebar för dem. Patienterna beskrev att den fysiska aspekten av att kunna utföra en uppgift och känslomässigt hantera kommunikationssvårigheterna var lika besvärligt. Några patienter uttalade känsla av isolering från att utföra viktiga livsroller på grund av kommunikationssvårigheter (Baylor m.fl. 2011). I studien Morris m.fl. (2013) beskriver patienter att sjukvårdpersonalen antog att de inte kunde samtala eller hade åsikter vilket resulterade till att de kände sig frustrerade, arga och kränkta. Patienterna beskrev även

att de behandlades annorlunda i jämförelse med andra patienter, till exempel talade

accepterade som en kompetent patient (Morris m.fl. 2013 & Balandin m.fl. 2007)).

Patienterna kände sig dömda, ohörda och bortprioriterade av läkaren/sjuksköterskan på grund

av sin grundsjukdom (Wilkinson m.fl. 2013).

Samtliga patienter beskrev ångest och rädsla relaterad till vita rockar, sjukhusmiljön,

operationer samt situationer med andra patienter (Gibbs m.fl. 2008). Många patienter tyckte att sjuksköterskans oförmåga att förstå ledde till ilska, depression och skuld (Balandin m.fl. 2007) . Att veta vad som sker eller genom förberedelse och tydlig information före en omvårdnadsåtgärd minskade ångesten enligt patienterna (a.a.)

Patientens syn på dialog

Efter bearbetning av de vetenskapliga artiklarna framkom det att patienter generellt hade negativ syn på kommunikationen i omvårdnaden. Detta kunde delas in i två underkategorier: kommunikationshinder som inverkar negativt och icke-hållbar informationsöverföring.

Kommunikationshinder som inverkar negativt

I studien av Balandin m.fl. (2007) undersöktes tio patienter med cerebral pares och komplexa kommunikationsbehov i syfte att belysa deras erfarenheter av sjukhuskommunikation,

kommunikationshinder samt effektiva kommunikationsstrategier. Alla patienter ansåg att deras grundsjukdom var ett hinder i samband med kommunikationen med sjuksköterskan. Samtliga patienter hade svårigheter att göra sig förstådda men kunde förstå informationen sjuksköterskan meddelade. Flertals patienter påpekade att de hade svårigheter att nå ringklockor på grund av begränsad handfunktion. De upplevde även att det var fysiskt

obehagligt att kommunicera om sina behov. Samtliga patienter upplevde negativ påverkan på kommunikationen med sjuksköterskan på grund av sin grundsjukdom, detta gjorde att

patienter inte hade något sätt att kommunicera på och inte fick tillfälle att kommunicera angående sin ADL (a.a.).

I studierna av Gibbs m.fl. (2008);Wilkinson m.fl. (2013);Morris m.fl. (2013); Bell (2012) & Baumbusch m.fl. (2014) framkom det att patienter upplevde att det var svårt att förstå vad som sagts. De upplevde även brist på bra kommunikationssystem som därmed begränsade deras förmåga att inleda samtal samt att ställa frågor gällande omvårdnaden. Patienterna upplevde att läkarna talade endast till anhöriga/personliga assistenter och inte direkt till dem (Gibbs m.fl. 2008 & Wilkinsson m.fl. 2013). I studien av Morris m.fl. (2013) tog patienter ansvar för sin egen omvårdnad och upplevde att det var deras roll att komma med en lämplig kommunikationsstrategi (a.a.). Patienter kom fram till olika strategier som kunde användas av sjuksköterskan för att förbättra kommunikationen; att lyssna, ge tid, svara på

kommunikationsförsök samt att ha empati. Dessa punkter ledde till att patienter upplevde känsla av värdighet och positiva sjukhusupplevelser (Balandin m.fl. 2007; Bell 2012 & Bakken m.fl. 2008).

Icke Hållbar informationsöverföring

Att ta emot information om aktuella omvårdnadsåtgärder upplevdes vara svårt för patienterna. (Morris m.fl. 2013 & Baumbusch m.fl. 2014). De beskrev att essentiell information inte kom fram på grund av brist på förklaring. När information skulle ges vände sjukvårdpersonalen sig till personliga assistenten eller närstående. (a.a.).

Patienter tyckte även att sjukvårdspersonalen använde sig av långa meningar samt inte förklarade vad som skedde, vilket ledde till oro (Baumbusch m.fl. 2014). En patient beskrev

17

att det underlättade om han/hon fick tydlig information om vad som skulle hända härnäst och inte bara fick korta svar om vad personalen skulle göra. Vidare säger patienten ” we are not

walking dictionaries and it is hard for us to look up words” och menar att de inte alltid kan

begripa informationen som lämnas. Samtliga patienter i studierna (Bell 2012; Baumbusch m.fl. 2014; Chaboyer m.fl. Baylor m.fl. 2011; Wilkinson m.fl. 2013 & Morris m.fl. 2013) upplevde att information var otydlig på grund av kognitiva, språk, och kulturella barriärer.

Patienter beskrev att de fick söka hjälp på expeditionen för att förtydliga informationen de har fått. I studien av Morris m.fl. (2013) framkom det att vissa patienter hade negativa upplevelser gällande informationsgivning. Patienter beskrev att personalen inte lyssnade på dem trots att de ville berätta mer (Bell 2012 & Morris m.fl. 2013).

Resultatet från studien av Chaboyer m.fl. (2016) påvisade att en svag relation mellan patienten och sjuksköterskan försvårade utförandet av omvårdnadsåtgärderna där även

missförstånd kunde uppstå på grund av kommunikationen.

DISKUSSION

Diskussionen kommer att delas in i metod- och resultatdiskussion

Metoddiskussion

I kommande avsnitt diskuteras den valda metoden i föreliggande studie och dess styrkor och svagheter. Författarna diskuterar även om någonting hade kunnat utföras annorlunda och vad om så är fallet.

Studiedesign

I föreliggande studie studeras erfarenheter. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats valts då ansatsen strävar efter att tolka, förstå, förklara och beskriva en situation (Forsberg & Wengström 2016). Den kvalitativa ansatsen har kritiserats av Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering, SBU, för att inte producera överförbara och generaliserbara resultat (SBU 2017) i jämförelse med kvantitativa ansatser där generaliserbara och överförbara

resultat tillkommer. Studierna i föreliggande studie kommer från olika länder och har liknande resultat, vilket påverkar överförbarheten positivt. Därför tycker författarna att SBU:s kritik till vald ansats inte riktigt stämmer med verkligheten.

Författarparet till föreliggande studie har inte engelska som modersmål vilket kan påverka uppfattningen/tolkningen av artiklarna då de är skrivna på engelska. Språket anses vara en svaghet men som åtgärdades genom att svensk- engelska ordböcker och olika

översättningssidor användes via internet. Litteraturstudier är mindre resurskrävande än en empirisk studie (Polit & Beck 2017) vilket också är en faktor till varför studiedesignen valdes. Dessutom är empiriska studier tidskrävande då studien ska genomgå en forskningsetisk granskning av etikrådet. För att författarna ska kunna hålla sig till utsatt tid för slutlig examination genomfördes således en litteraturstudie.

Databassökning

För att undvika bias genomfördes sökningen efter relevanta artiklar i tre olika databaser: CINAHL, PubMed och PsycINFO (a.a.). CINAHL och PubMed ansågs vara de mest lämpliga

databaserna att genomföra sökningen i eftersom det gav en bredd av relevanta artiklar som besvarade syftet. Mindre givande databaser valdes bort då det inte fokuserade på det efterfrågade ämnet.

Först började författarna med att översätta begreppen i POR- modellen till engelska med hjälp av Svensk- Mesh. Detta för att få en korrekt översättning av begreppen samt synonymer till begreppen. Svensk- Mesh var till stor hjälp då författarnas språkkunskaper till föreliggande studie inte är bred. Utifrån framtagna sökord och synonymer genomfördes sökningen i CINAHL, därefter gjordes samma sökning med samma sökord i PubMed och PsycINFO. Begränsningarna blev artiklar från år 2000–2019, fulltext, abstract, Peer reviewed samt artiklar skrivna på engelska. Tidsbegränsningen bestämdes till 10 år, efter sökningarna hittade författarna inte många artiklar som besvarade syftet, därför ökade tidsintervallet med 20 år. Artiklarna som gjordes för 20 år sedan skiljde inte sig från artiklar som var genomförda inom 10 år vilket stärker resultatets trovärdighet. Författarparet var intresserade av Peer reviewed artiklar för att kunna höja kvalitén och trovärdigheten i studien då de är granskade och godkända av andra forskare. Efter sökningarna lästes ett stort antal titlar, de titlar som ansågs vara relevanta valdes. Utifrån valda titlar lästes abstracten för att ytterligare bedöma

artiklarnas relevans samt kvalité.

Urval

Några av de valda artiklarna fokuserade på både sjuksköterskans och patientens erfarenheter av kommunikation, trots detta ansågs artiklarna vara relevanta då det har gått att särskilja de olika perspektiven från varandra. Endast patienterfarenheter användes i resultatet då det besvarade syftet. Till resultatet användes även en observationsstudie där forskarna till vald studie observerade patienternas beteende i samband med en effektiv och ineffektiv

kommunikation. studien ansågs vara relevant och användbar till resultatet.

Kvalitetsgranskning och relevansbedömning

För att identifiera de artiklar där resultatet besvarade syftet utfördes en relevansbedömning enligt Friberg (2017). Relevansbedömningen utfördes i olika steg. Först bedöms relevansen utifrån artikelns titel, sedan utifrån abstrakten och därefter ur själva artikeln. Slutligen utifrån kvalitetsgranskningen. Med hjälp av denna metod kunde irrelevanta artiklar exkluderas. Metoden var tidskrävande eftersom tillvägagångssättet av relevansbedömningen bestod av flera steg (a.a.).

För att bedöma kvaliteten på samtliga artiklar har författarna använt sig av SBU:s kvalitetsbedömningsmall. För att minska felbedömning har båda författarna gjort en

individuell granskning av valda artiklar sedan jämfört kvalitetsbedömningen. Detta kan ses som en styrka då trovärdigheten ökar när granskningen utförs individuellt (Willman m.fl. 2016). Sex artiklar bedömdes vara av hög kvalitet och besvarade syftet medan fem bedömdes vara av medelhög kvalitet. Artiklarna med medelhög kvalitet användes ändå eftersom

artikelinnehållet ansågs vara lämpligt och besvarade syftet.

Validitet och reliabilitet

Litteratursökningar gjordes i tre olika databaser, detta för att öka chansen för att hitta relevant material. I alla tre databaser sökte författarna litteratur med samma studiedesign vilket ökar validiteten i föreliggande studie (Henricsson 2017). Valda studier analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys, vilket ökar tillförlitligheten ytterligare.

19

Tillförlitligheten i studien mäter huruvida en studie kan upprepas under samma förhållanden och fortfarande kunna generera i liknande resultat (Polit & Beck 2017). Eftersom materialet i studien har granskats och analyserats individuellt av två författare oberoende av varandra, så har tillförlitligheten stärkts då de subjektiva tolkningarna försvagats. Faktum att studierna är alla gjorda utomlands återspeglar kanske inte direkt hur det ser ut i Sverige, men det

återspeglar behovet hos patienter med kognitiv funktionsnedsättning.

Analys

I föreliggande studie användes analysmetoden som beskrivs av Forsberg och Wengström (2016). Denna typ av metod förutsätter att inget viktigt material går förlorat (a.a.).

Författarnas förförståelse som de bar med sig från arbetslivserfarenhet och VFU lades åt sidan för att inte påverka uppfattningen och tolkningen av artiklarnas innehåll, detta anses vara en styrka som ökar studiens trovärdighet. I en del studier saknades en sådan redovisning vilket innebär att författarna i föreliggande studie förlitade sig till forskarnas tolkning.

Analysmetoden utfördes genom att författarna analyserade artiklarna oberoende av varandra vilket också anses vara en styrka. Det finns en ökad risk att artiklar skrivna på engelska feltolkas vid översättning. För att förebygga att feltolkningar uppstår lästes artiklarna individuellt och översattes, sedan diskuterades de olika tolkningarna och sammanställdes.

Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen är indelad i två rubriker som motsvarar studieresultatets huvudkategorier: Se och förstå patienten och Patientens syn på kommunikation.

Se och förstå patienten & emotionella upplevelser

Kommunikationsbrist förekom oftast i studierna av (McCabe 2003; Chaboyer m.fl. 2016). Patienter beskrev att de upplevde att sjuksköterskor hellre gjorde andra uppgifter än att skapa en god relation till patienter, vilket skapade negativa känslor hos patienter (McCabe 2003). Teoretikern Joyce Travelbee tycker att omvårdnad är en primär mellanmänsklig process och betonar betydelsen av kommunikation mellan sjuksköterska och patient (Eide & Eide 2009). Enligt Travelbee är kommunikation ett medel för att kunna etablera en relation. Alltså för att kunna hjälpa, förstå och möta patientens behov är det viktigt med kommunikation (a.a.). De flesta deltagarna upplevde positiva erfarenheter genom en empatisk kommunikation, några patienter upplevde emellertid icke-empatisk kommunikation, där man beskrev en känsla av otillräcklighet, obekvämlighet, och oro när sjuksköterskan misslyckades i kommunikationen

med patienten (McCabe 2003). Travelbee beskriver även att sjuksköterskan bör visa empati

och sympati för patienten, detta för att hjälpa, förstå och ta del av patientens psykologiska tillstånd (Eide & Eide 2009). Viktigt att sjuksköterskan fokuserar på att skapa en god relation till patienter för att undvika att dåliga erfarenheter uppstår. När sjuksköterskan

kommunicerade med patienter resulterade det i att positiva känslor uppstod. Det centrala i personcentrerad omvårdnad är att skapa en god relation mellan sjuksköterska (även andra professioner) och patient. För att en sådan relation ska kunna etableras gäller det att ha patienten i centrum samt se patienten med helhetssyn.

Sex studier belyste emotionella upplevelser hos patienter med kommunikationssvårigheter (Baylor m.fl. 2011; Cartlidge & Read 2010; Gibbs m.fl. 2008; Morris m.fl. 2013; Bakken m.fl. 2008 och Wilkinson m.fl. 2013). Cartlidge & Read (2016) nämnde i sin studie att patienterna upplevde att sjuksköterskan inte hade förståelse för vad det innebär att leva med en kognitiv funktionsnedsättning. Baylor m.fl. (2011) skriver i sin studie om den besvärliga känslan av att inte utföra en uppgift och inte kunna kommunicera till följd av kognitiv funktionsnedsättning. Andra patienter uttryckte känsla av isolering från att utföra viktiga

livsroller (a.a.). I studien av Bakken m.fl. (2008) framkom det att emotionellt stöd gav stark påverkan på patientens attityd. Det sågs när sjukvårdspersonalen stöttade patienter

emotionellt. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskan fyra

grundläggande ansvarsområden, bland annat att främja hälsa och lindra. För att kunna lindra lidande och främja hälsa behöver sjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta om sin vardag. Även om kommunikationsbrist råder på grund av sjukdom eller skada bör patientens inflytande respekteras.

Patienter beskrev i studien av Morris m.fl. (2013) att de ansågs vara otillräckligt kapabla för att föra ett samtal eller uttrycka sina åsikter samt att de var osynliga för sjuksköterskor. Detta skapade negativa känslor av inkompetens, frustration och kränkning. Omvårdnaden ska ges på ett respektfullt sett oberoende av funktionsnedsättning eller sjukdom (Svensk

sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan formar sin arbetsmiljö där mänskliga rättigheter bland annat skall respekteras. Dessutom är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att ge

patienten vård med omtanke och respekt (PSL, 2010:659). Patienter beskrev ångest och rädsla

relaterad till vita rockar, sjukhusmiljön, operationer (Gibbs m.fl. 2008). Tydlig information före en omvårdnadsåtgärd minskade ångesten enligt patienterna (a.a.). I Patientlagen,

2014:821 (PL) står det i 3 kap om patientens rätt till information som även ska vara anpassad efter patientens individuella förutsättningar exempelvis ålder, språk och erfarenhet. Lagen säger även att den som lämnar information till patienten ska försäkra sig på att patienten har förstått informationen. Om informationen inte kan lämnas till patienten av olika skäl då ska

den lämnas till närmast närstående (PL, 2014:821). Otillräcklig information till patienter kring

sin omvårdnad ledde till känsla av oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan ska jobba utifrån ett personcentrerat synsätt, alltså att anpassa omvårdnaden efter patientens behov och sjukdom. Även om det hade behövts en tolk så är det av stor vikt att information lämnas till den

enskilda. Hade sjukvårdspersonal följt lagen hade patienter inom hälso- och sjukvård med stor sannolikhet varit nöjda med sin vård.

Det är viktigt att ha i åtanke att flera faktorer spelar roll och påverkar hur hälso- och sjukvården drivs inom sluten vården samt hur sjuksköterskan väljer att utföra sitt dagliga arbete. I en doktorsavhandling av Åsa Svärdson där hon gjorde en studie om empati och samspel ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriver Svärdson flera faktorer som påverkar samspel mellan sjuksköterska och patient (1999). Bland dessa faktorer skriver Svärdson att ekonomiska faktorer, organisatoriska faktorer, miljöfaktorer och individfaktorer är viktiga för samspel mellan sjuksköterska och patient. I studien nämner flera sjuksköterskor

att exempelvis personalbristen leder till att sjuksköterskan inte hinner fullgöra sin

arbetsuppgift och prioriterar att utföra andra arbetsuppgifter än att ha en lång pratstund med patienten (Svärdson 1999). I studierna (McCabe 2003; Gibbs m.fl. 2008, Morris m.fl. 2013 och Wilkinson m.fl. 2013) framkom oftast behov av delaktighet.

Patienternas erfarenhet av delaktighet varierade beroende på om den vårdande sjuksköterskan var nyexaminerad/student eller inte. En patient nämner i studien av McCabe (2003) att

nyexaminerad sjuksköterska och sjuksköterskestudenter tog hänsyn till att patienten delade med sig sin åsikt och var delaktig i sin omvårdnad, många sjuksköterskor med lång erfarenhet hellre utförde praktiska arbetsuppgifter istället. Sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad omvårdnad där patienten sätts i centrum samt att partnerskapet/relationen mellan patient och sjuksköterska ska vara ändamålsenlig (Svensk sjuksköterskeförening). Patienter som

inkluderades i sin egen omvårdnad kände trygghet, säkerhet och att de blev sedda som

individer (McCabe 2003). Patienternas krav på sjuksköterskorna var att engagera sig i vården av patienter genom att förlita sig på att sjuksköterskan är tillgänglig när patienten söker hjälp

21

(a.a.). I Patientsäkerhetslagen, 2010:659 (PSL) 6 kap. beskrivs vilka skyldigheter hälso- och sjukvårdspersonal har gentemot vårdtagarna. I §1 nämns bland annat att vården ska så långt som möjligt utformas och utföras i samråd med patienten. Personcentrerad omvårdnad innebär att patienten ses som beslutskapabel, värdefull och en samarbetspartner i alla beslut, planeringar och åtgärder. Detta förutsätter att öppenhet och vilja att bry sig och lyssna på vad patienten har att säga och ta tillvara på patientens självbestämmande

Enligt Travelbees teori blir det svårt att etablera relation till andra utan en ömsesidig kommunikation och därmed uppnås inte syftet med omvårdnaden. Ute i vården anses

sjuksköterskan vara “spindeln i nätet” som förutom patienter har kontakt med olika instanser och professioner. Flera omgivande faktorer kan påverka sjuksköterskans utformning av arbetet. Viktigt att skapa medvetenhet och kunskap hos patienter om hur systemet fungerar och att sjuksköterskan inte alltid kan påverka och styra. Detta skapar en förståelse hos både sjuksköterska och patient samt underlättar patientens sjukhusvistelse och kanske hindrar patienten från att känna frånvaro av säkerhet, trygghet och tillgänglighet.

Patientens syn på dialog

Resultatet av denna studie har visat att patienter upplevde kommunikationssvårigheter som var orsakad av tidsbrist samt bristande kunskap/förståelse. Patienter upplevde att

sjuksköterskan behandlade dem annorlunda i jämförelse med andra patienter samt att de inte kunde göra sig förstådda (Gibbs m.fl. 2008; Wilkinson m.fl. 2013; Morris m.fl. 2013; Bell 2012 och Baumbusch m.fl. 2014). Det framkom även att patienter ignorerades under samtal där sjuksköterskan talade enbart till närstående eller personlig assistans (Balandin m.fl. 2007; Gibbs m.fl. 2008 & Wilkinsson m.fl. 2013). Enligt hälso-sjukvårdslagen skall vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 (HSL) 3 kap. 1 § framkommer det att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. HSL styrker patienters rätt till lika vård, den bygger på bland annat att patientens behov är i centrum och sjuksköterskan skall respektera patientens integritet och självbestämmande och även

tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. (a.a.). Om

kommunikationen mellan patient och sjuksköterska inte är ömsesidig kan missförstånd uppstå vilket resulterar i att Patientsäkerhetslagen (2010; 659) 3 kap § 3 inte kan säkerställas.

För att främja hälsa behöver sjuksköterskan ha en god kommunikationsförmåga, engagera sig med patienter och en pålitlig relation.

I resultatet framkom även att sjuksköterskans bristande kunskap om patienter med kommunikationssvårigheter ledde till att omvårdnaden för dessa patienter blev generellt sämre. Kommunikationen angående ADL fungerade sämre och patienter tyckte att det var deras ansvar att ta hand om sin omvårdnad eftersom ingen annan skulle göra det (Morris m.fl. 2013, Balandin m.fl. 2007). Baserad på resultatet från litteraturstudien upplevde många patienter avsaknad av personcentrerad omvårdnad. För att ge patienten den bästa möjliga omvårdnaden ska personcentrerad omvårdnad samt patientens egna önskemål vara förutsättningen till bättre och säkrare omvårdnad.

Majoriteten av studierna som studerades i resultatet tog upp hur kommunikationen påverkade patientens omvårdnad. Patienter fick inte tillräckligt med information angående omvårdnaden, diagnoser och blev exkluderade från sin egen omvårdnad (Baumbusch m.fl. 2014 och Morris m.fl. 2013). Sjuksköterskor vände sig till närstående för att ge information om aktuella

förändringar i omvårdnaden (Balandin m.fl. 2007 Gibbs m.fl. 2008 & Wilkinsson m.fl. 2013). Sjuksköterskan bör förhålla sig till riktlinjer och enligt ICN:s etiska kod om sjuksköterskor skall sjuksköterskan ge korrekt, tillräcklig samt lämplig information som är anpassad utefter

patientens behov så att patienten förstår det som meddelas och därmed kan ge samtycke till vård och behandling (svensk sjuksköterskeförening 2017). Detta resulterar i att Patientlagen (PL) kap 3, §6 och 7 samt kap 4 §1inte kan säkerställas.

En annan dimension på detta problem är att de centrala värden för omvårdnad inte följs: om respekten för patientens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande inte följs kan patienten inte uppleva tillit, hopp, och mening (SSF 2016). Utan värdegrunden kan

vårdlidandet uppstå, därför bör sjuksköterskan ha kunskap om kommunikation med patienter med kognitiva funktionsnedsättningar. Baserat på resultatet i litteraturstudien anser

författarparet att det fanns bristande kunskap om kommunikationen med patienter med kognitiv funktionsnedsättning och anser att det är något som bör uppmärksammas mer.

KONKLUSION

Kognitiv funktionsnedsättning berör en stor grupp av Sveriges befolkning. Ungefär 1% av ca 10 miljoner invånare har en kognitiv funktionsnedsättning, vilket innebär ungefär 100,000 barn och vuxna av Sveriges befolkning. De 100,000 individerna har kommit eller kommer i framtiden kontakta sjukvården någon gång. I föreliggande studie framkom det många

negativa erfarenheter av patienter med kognitiv funktionsnedsättning inom sjukvården. För att inte exkludera denna patientgrupp och behandla de orättvist är det av stor vikt att visa deras erfarenheter. Sjuksköterskan bör agera professionellt oavsett patienter eller situationer de möts av. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta ur personcentrerad omvårdnad behövs en förståelse av patienternas erfarenheter av att leva med en kognitiv funktionsnedsättning samt vistas på sjukhuset eller komma i kontakt med hälso- och sjukvården.

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH

KVALITETSUTVECKLING

Författarnas förförståelse om vad resultatet skulle kunna bidra till är; ökad kunskap om kognitiv funktionsnedsättning, ökad förståelse för patienter med kommunikationssvårigheter och därmed förbättra livskvalitén för individer med kognitiv funktionsnedsättning.

Redovisade erfarenheter ger både läsarna och författarna till föreliggande studie en ökad förståelse för hur kommunikationen mellan berörd patientgrupp och sjuksköterskan bör utformas för att skapa så effektiv kommunikation som möjligt. Resultatet ger möjlighet till fortsatt forskning om vilka metoder sjuksköterskan kan använda för att etablera en god kommunikation med olika patientgrupper. Det kan även ligga som grund för att utveckla relevant utbildningsmaterial för sjuksköterskeutbildningen men även andra utbildningar för professioner inom hälso- och sjukvård.

23

REFERENSER

Baylor C, Burns M, Eadie T, Yorkston K, (2011) A qualitative study of interference with communication participation Across communication disorders in adults. American journal of

speech-language nov 2011; 20(4): 269–287.

Baumbusch J, Phinney A, Baumbusch S, (2014) Practising family medicine for adults with intellectual disabilities. Patient perspectives on helpful interactions. Can fam physician 2014

Jul; 60(7): e356–e361. 

Balandin S, Hemsley B, Sigafoos J (2007) Communicating with nurses: the experiences of 10 adults with cerebral palsy and complex communication needs. Appl Nurs Res 2007; 20:56–

62.

Bakken T;Eilertsen E; Smeby N; Martinsen H (2008) Effective communication related to psy- chotic disorganised behaviour in adults with intellectual disability and autism. Vård i

Norden2/2008. PUBL. NO. 88 VOL. 28 NO. 2 PP 9–13.

Bell R, (2012) Does he have sugar in his tea? Communication between people with learning disabilities, their careers and hospital staff. Tizard Learning Disability Review 2012; 17(2):

57–63.

Billhult A, (2017) Mätinstrument och diagnostiska, I: Henricson M, (RED) Vetenskaplig teori

och metod, (2:1 upplaga) Lund, Studentlittretur AB.

Chaboyer W, McMurray A, Marshall A, Gillespie B, Roberts S, M. Hutchinson A, Botti M, McTier L, Rawson H, Bucknall T (2016) Patient engagement in clinical communication: an exploratory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences Sep2016; 30(3): 565–573.

Cartlidge D, Read S (2010) Exploring the needs of hospice staff supporting people with an intellectual disability: a UK perspective. International Journal of Palliative Nursing Feb2010;

16(2): 93–98.

Dimbleby R & Burton G (1995) Kommunikation är mer än ord. studentlitteratur Lund. Den svenska utgåvan

Eide H, Eide T (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation; Relationsetik, samarbete och

konfliktlösning, studentlitteratur AB Lund upplaga 2:1

Edvardsson D. (red.) (2010) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik, (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Edvinsson A. (2016) processorienterat ledningssystem för patientsäker vård, (1. Uppl.) Stockholm: Liber AB.

Forsberg C & Wengström, Y (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

Friberg F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

http://www.fub.se/utvecklingsstorning/diagnos-och-nivåer-av-utvecklingsstorning.

Gibbs S.M, Brown M.J, Muir W.J (2008) the experience of adults with intellectual disabilities and their careers in general hospitals: a focus group study. Journal of intellectual disability

research. Dec 2008; 52(12) :1061–1077

Green D (2012) Communication and cognitive impairment. Nursing & Residential Care,

September 2012, Vol 14, No 9.

Levander S, Adler H, Gefvert O, Tuninger E (2008) Psykiatri; en orienterande

översikt. Studentlitteratur, 2:1 upplaga

McCabe C (2003) Nurse-patient communication:

an exploration of patients' experiences. Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell) (J CLIN NURS), Jan2004; 13(1): 41–49.

Morris A, Dudgeon B, Yorkston K (2013) A qualitative study of adult AAC users' experiences communicating with medical providers. Disability & Rehabilitation: Assistive

Technology Nov2013; 8(6): 472–481.

Mirzad F, Cramm J-M, Nieboer A-P, (2019) Cross-sectional research conducted in the Netherlands to identify relationships among the actual level of patient-centred care, the care gap (ideal vs actual care delivery) and satisfaction with care. BMJ Open.

Magnusson (2014) Om kommunikation- för personal i vårdande yrken. Liber AB Stockholm. Första upplagan

Nin-Chieh H, Chun-Che H, Wei-Chun C, Chong-Jen Y, (2019) Impact of patient-centred and familycentred care meetings on intensive care and resource utilisation in patients

with terminal illness: a single-centre retrospective observational study in Taiwan. BMJ Open. 

Nylander L (2019) Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i psykiatrin; kliniska

riktlinjer för bemötande och behandling.  Gothia Fortbildning AB Stockholm. Första

upplagan

Olsson H, Sörensen S (2007) Forskningsprocessen; kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Liber AB Stockholm. Upplaga 2

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence

for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Svensk sjuksköterskeförening; patienters delaktighet

2007 https://www.swenurse.se/omvardnadsmagasinet/tidigare-nr/nr-01-argang-2007/patienters-delaktighet/.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Utvärdering av metoder i

hälso- och sjukvården: en handbok. >Stockholm <PDF, (2019-05 -20)

25

Van Gelderen S C, Zegers M, Robben P B, Boeijen W, Westert G P, Wollersheim H C, (2018) Important factors for effective patient safety governance auditing: a questionnarie survey, BMC Health Services Research, 18:798.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer; inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Wilkinson J, Dreyfus D, Bowen D, Bokhour B, (2012) Patient and provider views on

the use of medical services by women with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research Nov2013; 57(11): 1058–1067. (10p)

Widdall D, (2016) Cognitive care: what is it and why is it important? Journal of the

Australasian Rehabilitation Nurses' Association (JARNA) volume 19 Number 1 March 2016

Willman A, (red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk

verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Willman A, Stoltz P, & Bahtsevani C, (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

27

BILAGA 1

CINAHL

SÖKNUMMER

SÖKORD ANTAL TRÄFFAR

S1 Patient 1701525 S2 experience 288957 S3 communication 158264 S4 Cognitive impairment 20980 S5 Cognitive disorder* 4301 S6 Cognitive dysfunction 3513 S7 S4 OR S5 OR S6 26518 S8 S1 AND S2 AND S3 AND S7 69 S9 Intellectual disability 20739 S10 Intellectual disorder 831 S11 Intellectual impairment 511 S12 Patient perspective 7645 S13 S9 OR S10 OR 11 21078 S14 S1 AND S2 AND S3 AND S13 113 S15 S3AND S12 AND S13 7

BILAGA 2

SÖKORD ANTAL TRÄFFAR

#1 intellectual disability 34004 #2 Communication* 79648 #3 Patient perspective 87966 #4 Experience* 184952 #7 #1 AND #2 AND #3 45 #8 #1 AND #3 AND # 4 63

Bilaga 3

Författare, År, Land Tidskrift

Titel

Syfte Metod/urval Resultat kvalité

Chaboyer W. McMurray A. Marshall A. Gillespie B. Roberts S. M.Hutchinson A. Botti M. McTier L. Rawson H. Bucknall T (2016) . Scandinavian Journal of Caring Sciences Patient engagement in clinical communication: and exploratory study

The aim of this study was to explore how health-care proffessionals engaged patients in communication associated with care transitions Individual and group semi- structured interviews

Five themes emerged as follow: (i) organisational commitment to patient engagement; (ii) the influence of hierarchical culture and proffesional norms on patient

engagement; (iii) condoning individual healthcare proffesionals’ orientation and actions; (iv) understanding and negotiating patient preference; and (v) enacting information sharing and

communication

strategies. Most themes illustrated how patient engagement was enabled; however barriers aslo existed.