Tysklönnen, en del av lösningen?
- en systematisk litteraturgenomgång av tysklönnens positiva
och negativa egenskaper i ett förändrat klimat
Sycamore maple, a part of the
solution?
- a systematic literature review of positive and negative
properties of the sycamore maple in a changing climate
Annette Mårtensson
MiljövetenskapKandidatnivå 15 hp
VT 2019
1
SAMMANFATTNING
Enligt ArtDatabanken är tysklönnen en främmande invasiv art som hotar den svenska biologiska mångfalden. Denna studie avser att utvärdera de positiva och negativa effekterna som tysklönn kan ha i ett område likt Ystad Sandskog genom en systematisk litteraturgenomgång. Det har genomförts flera olika studier med varierande syfte både nationellt och internationellt kopplade till arten tysklönn, varav 35 peer review artiklar ligger till grunden för denna studie.
Resultatet av litteraturgenomgången har analyserats utifrån Wandén (1997) målkonflikter och analysen identifierar att det finns en tekniskt lösbar och tre oäkta målkonflikter. Den tekniskt lösbara målkonflikten är den enda fristående målkonflikten medan de tre oäkta målkonflikterna är direkt kopplade till yttre faktorer så som klimatförändringar och trädsjukdomar. Studien visar även att om eliminering av tysklönnen undviks minskar också risken att områden skadas, något som snarare ligger närmre en positiv synergieffekt.
Nyckelord: Tysklönn, främmande invasiv art, reglerande- och stödjande ekosystemtjänster,
systematisk litteraturgenomgång, målkonflikter
ABSTRACT
According to ArtDatabanken, the sycamore maple is an alien invasive species that poses a threat to the Swedish biological diversity. This study aims to evaluate the positive and negative effects of the sycamore maple in an area like Ystad Sandskog through a systematic literature review. Several studies have been conducted with varying purpose both nationally and internationally which are linked to the species sycamore maple, of which 35 peer review articles constitutes the basis of this study.
The result of the literature review has been analyzed on the basis of Wandén (1997) goal conflicts and the analysis identifies that there is one technically solvable and three false goal conflicts. The
technically solvable goal conflict is the sole independent goal conflict while the three false goal conflicts are directly linked to external factors such as climate change and tree diseases. The study also shows that if an elimination of the Sycamore maple is avoided, the risk of areas being damaged also decreases, which could constitute a positive synergy effect.
Keywords: Sycamore, alien invasive species, regulatory- and supportive ecosystem services,
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
1
ABSTRACT
1
1 INLEDNING
3
2 BAKGRUND
4
2.1 SANDSKOGEN I YSTAD 4 2.2 ALLMÄNT OM TYSKLÖNNEN 52.3 LAGSTIFTNING OCH ARTDATABANKENS RAPPORT 6
2.4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 7 2.5 TRÄDSJUKDOMAR 8
3 TEORI
9
3.1 MÅLKONFLIKTER 9 3.2 HANTERA MÅLKONFLIKTER 104 METOD
11
4.1 SYSTEMATISK LITTERATURGENOMGÅNG 11 4.2 POLLINERING 164.3 TORKA OCH FOTOSYNTES 16
4.4 SKUGGA OCH VIND 17
4.5 HABITAT OCH PH 18
4.6 TRANSPIRATION OCH HYDRAULISK FÖRMÅGA 19
4.7 INVASIV 19
4.8 SAMMANSTÄLLNING AV ARTIKLARNA 20
5 ANALYS
22
5.1 POLLINERING OCH INSEKTER 22
5.2 KLIMATFÖRÄNDRINGAR, SJUKDOMAR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD22
5.3 OMRÅDETS LAGSTIFTADE SKYDD 24
5.4 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLKONFLIKTER 24
6 DISKUSSION
25
3
1
INLEDNING
Enligt Länsstyrelsen Skåne (2019) finns det cirka 200 rödlistade arter i Skåne, exempelvis
skorpdaggslav Dilooicia canescens. Habitat för skorpdaggslavar är barken på ädellövträd som alm
Ulmus glabra och ask Fraxinus excelsior. Många svenska inhemska ädellövträd och barrträd är hotade
av sjukdomar vilket har lett till en populationsminskning i arter och därmed en minskning i ekosystemtjänster (Stenlid, 2018).
Ekosystemtjänster från vegetation och träd är viktiga för att hantera klimatförändringar (Hansen, Malmaeus & Lindblad, 2014). Särskilt lövträd har flera viktiga funktioner som att skapa fotosyntes, transpiration, livsmiljöer, och binda koldioxid från luften (Hansen m.fl., 2014). En miljöförändring skapar resursförändringar som kan vara missgynnande för vissa populationer och gynna andra, exempelvis främmande invasiva arter (Bohlin, 2000). Enligt Strand, Aronsson & Svenssons (2018) definieras främmande invasiva arter av att de vid introduktion i ett nytt ekosystem hotar den inhemska biologiska mångfalden samt orsakar socioekonomiska skador eller skadar människors och djurs hälsa. En semikvantitativ studie gjord av ArtDatabanken, visar att tysklönnen Acer pseudoplatanus är en främmande invasiv art som utgör ett hot för den svenska biologiska mångfalden (Strand m.fl., 2018). Under hösten år 2018 gjorde Ystad kommun en inventering av tysklönn i Ystad Sandskog.
Inventeringen gjordes inför en planerad avverkning av arten för att gynna tallskogen och dess kulturella värde (A. Nowag personlig kommunikation, 16 januari 2019). Kusten i Ystad är hårt drabbad av kusterosion och beräkningar med Bruuns lag visar att när havet stiger kommer stranden att retirera och landskapet förändras (Ystad, 2019; Ohlsson, 2008). Bruuns lag innebär att om havet stiger 1 m kommer strandlinjen att förflyttas 100-200 m (Bruun, 1988). Ett sätt att hantera
klimatförändringarna är att gynna ekosystemtjänster som kan motverka den. Kan det vara så att tysklönnen kan bidra till ekosystemtjänster som kan vara värdefulla och direkt väsentliga för Ystad Sandskog även om den klassas som invasiv?
Denna studie kommer via en systematisk litteraturgenomgång besvara vilka positiva och negativa effekter som tysklönnen kan ha i ett område likt Ystad Sandskog samt vilka positiva ekosystemtjänster som tysklönnen kan bidra med. Slutligen kommer resultatet analyseras utifrån Wandéns (1997) teori målkonflikter med vilka målkonflikter som finns för att bevara tysklönnen i Ystad Sandskog.
4
2
BAKGRUND
Bakgrundskapitlet börjar med en kort beskrivning om Sandskogen i Ystad och arten tysklönn. Därefter beskrivs varför ArtDatabanken bedömer tysklönnen som en främmande invasiv art och hur det kopplas till nuvarande lagstiftning. Slutligen beskrivs olika ekosystemtjänster som tysklönnen eventuellt kan bidra med och olika trädsjukdomar som hotar träd i Sverige.
2.1
SANDSKOGEN I YSTAD
Skånes sydkust är i en ständig förändring till följd av havets påverkan av vågor och strömmar
(Malmberg Persson, Nyberg, Ising & Rodhe, 2016). För ca 8000 år sedan tog vågorna från havet med sig stenar och sediment som bildande sandryggar utanför Ystad tätort. Enligt Liljegren (1989)
spekulerar forskare att efterhand som sandryggarna växte längs kusten började vegetation av träd och buskar att etableras och det uppskattas att de fanns kvar framtill medeltidens början. Under medeltiden växte Ystad som stad och virke till både byggnadsmaterial och bränsle tros komma från vegetationen från de tidigare sandryggarna (Liljegren, 1989). När sanden inte längre hölls kvar av vegetation började sanden att röra sig med hjälp av vind och skapade stora problem i Ystad. År 1749 var Carl von Linné på besök i Ystad och bevittnade sandflyktsproblematiken och gav rådet att plantera tallplantor som preventiv åtgärd mot detta (Sjöberg, 1989; Liljegren, 1989). Planteringen av tallskogen började i början av 1800-talet och år 1868 fanns det 589 tunnland skog och 384 tunnland betesmark i området som idag kallas Ystad Sandskog (Ystad, 2018; Liljegren, 1989).
Ystad Sandskog är belägen öster om Ystad tätort och består av bland annat barrskog och blandskog, se bild 1. I Ystad Sandskog finns även reaktionsmöjligheter såsom motionsslingor för bland annat promenader, mountainbike och ridning samt ett stugområde. Norr om Ystad Sandskog ligger Ystad ridskola och ett fler hästgårdar som använder området (Ystad, 2018; Ystad, u.å.).
Bild 1: Den större sammanhängande gröna ytan är Ystad Sandskog, Det gröna området söder om väg 9 ner till havet är ett statligt naturreservat och det gröna området på norra sidan om väg 9 är ett kommunalt naturreservat. Det gula utgör stugområde.
5 Genom Ystad Sandskog löper riksväg 9 mot Simrishamn som delar upp skogen i två olika områden (Ystad, u.å.). Den södra delen av skogen är ett statligt naturreservat sedan år 1989 (Ystad, 2018; Länsstyrelsen Skåne, u.å.). Den norra delen av skogen blev år 2007 ett kommunalt naturreservat (Länsstyrelsen Skåne, u.å.).
I Ystad Sandskog finns det inhemska ädellövträd som al Alnus, ask och bok Fagus sylvatica. Det förekommer även främmande lövträd som rödek Quercus rubra och Tysklönn Acer pseudoplatanus (Bengtsson- Lindsjö, 2017). Jordmånen är sand och grovmo som har en god förmåga att infiltrera vatten (Bruun, 1988; Eriksson, Dahlin, Nilsson & Simonsson, 2011). Jordmånen i Ystad Sandskog vilar på en berggrund av kalksten (Bruun, 1988; Liljegren, 1989).
2.2
ALLMÄNT OM TYSKLÖNNEN
Tysklönn kallas även sykomorlönn och introducerades kring 1700-talet i Sverige och kommer ursprungligen från Syd- och Mellaneuropa och Asien (Widén, 2002; Linneaus, 1996). Vid
introduktionen i Sverige var tysklönnen främst ett parkträd men har under senare tid blivit intressant för skogsbruk för dess ovanliga struktur i virket (Skogen, u.å.). Tysklönnen blommar under perioden maj- juni strax efter att arten har utvecklat löv från sina knoppar vilket skiljer tysklönnen från andra lönnarter (Tal, 2009).
Bild 2: Tysklönnens blad med hängande blomklase (a) och frukt (b).
Bildkälla: Linneaus, 1996
Tysklönnen föryngrar sig både genom stamskott och via frö (Strand m.fl., 2018). Vid gynnsamma förhållanden växer tysklönnen kraftigt och tränger undan annan vegetation som tidigare har växt på platsen (Strand m.fl., 2018).
Flera studier påvisar att hästar som har ätit växtdelar från tysklönn har fått sjukdomen tysklönnsförgiftning Atypisk
myopati som har en hög dödlighet (Bochnia m.fl., 2019;
Statens veterinärmedicinska anstalt, 2016). Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (2016) får hästarna sjukdomen efter att de har ätit frön eller frukt från tysklönnen (se bild 2). Däremot menar Bochnia m.fl. (2019) och Anlén (2014), att alla träd i lönnsläkten kan orsaka förgiftning hos hästar.
6 Bild 3: Förekomst av tysklönn under åren 2000-2018. De gula
prickarna är en exakt plats och de blå prickarna markerar flera inrapporterade platser i det specifika området.
Källa: Artportalen, 2019.
2.3
LAGSTIFTNING OCH ARTDATABANKENS RAPPORT
Den 1:e augusti 2018 trädde en lagändring i Sverige i kraft för att bekämpa främmande invasiva arter (Riksdagen, 2018; Regeringen, 2018). Lagändring är som en följd av en EU-förordning som trädde i kraft den 1:e januari 2015 som förpliktigar medlemsnationer att bekämpa 49 arter som är
klassificerade som främmande invasiva arter. Förutom detta ska Sverige komplettera förordningen med ytterligare arter som ska följa samma lagstiftning i miljöbalken (Riksdagen, 2018; Regeringen, 2018).
ArtDatabanken är ett kunskapscentrum inom Sveriges lantbruksuniversitet (Strand m.fl., 2018; ArtDatabanken u.å.). ArtDatabanken genomför olika miljöanalyser och de samverkar med flera olika organisationer och institut både nationellt och internationellt. De utför även yttrande och remissvar till flera olika myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket. ArtDatabankens primära uppgift är att arbeta för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige (Strand m.fl., 2018; ArtDatabanken u.å.).
Enligt Artportalen (2019), finns det 2681 inrapporterade platser där tysklönn förekommer i Sverige, se bild 3.
Rapporteringarna av arter i Artportalen görs av både forskare och privatpersoner och valideras av ArtDatabanken som har samarbete med flera olika experter (Artportalen, 2017).
Inrapporteringar av arter sker i natur som har allemansrätt, alltså inte privata trädgårdar (Artportalen, 2017). Majoritet av
tysklönnsbeståndet i Sverige finns från Stockholm ner till de södra delarna av Skåne (Artportalen, 2019).
7 Det har varit ArtDatabankens uppgift att utvärdera och presentera ett förslag med ett antal arter som ska hamna på den så kallade internationella listan. ArtDatabanken utförde en kartering genom en semikvantitativ metod som uppskattat hur stor risk olika främmande arter utgör för de inhemska arterna i Sverige (Strand m.fl., 2018). I januari år 2019 var ArtDatabankens kartering klar och resultatet från den semikvantitativa studien visade att tysklönnen är en art som har en allvarlig påverkan på den biologiska mångfalden i Sverige. Arterna klassificerades på en skala mellan ett till fyra, varav fyra betyder att det är främmande art med hög riskfaktor. Klassificeringen utgår ifrån två olika kategorier; ”invasionspotential” och ”ekologisk effekt”. Tysklönnen fick fyra i båda kategorierna (Strand m.fl., 2018).
2.4
EKOSYSTEMTJÄNSTER
Begreppet ekosystemtjänster uppkom under mitten på 1980-talet (Lele, Springate-Baginski,
Lakerveld, Deb & Dash, 2013). Ekosystemtjänster är tjänster och produktion som görs av organismer och vegetation som människan drar nytta av. Ekosystemtjänster kan indelas i fyra kategorier:
Försörjande-, Reglerande-, Kulturella- och Stödjande ekosystemtjänster (NE, 2019). Denna studie har främst fokuserat på de stödjande- och reglerande ekosystemtjänsterna som har funktioner som är väsentliga för att hantera klimatförändringar.
Stödjande ekosystemtjänster
Stödjande ekosystemtjänster innefattar bland annat pollinering, habitat, markens bördighet och fotosyntes (Hansen m.fl., 2014). Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som har en avgörande inverkan på utfall av skörd av olika sorters frukter och grödor (Jordbruksverket, u.å.). Pollineringen utförs inte enbart av bin och humlor utan även andra insektsarter som fjärilar, myggor, tripsar och flugor (Hansen m.fl., 2014). Ytterligare en stödjande ekosystemtjänst är de habitat som är en livsmiljö för en växt eller organism (Hansen m.fl., 2014; Wright & Boorse, 2001). Ett bra skogshabitat skapar goda förutsättningar för flera olika arter att leva och föröka sig i (Hansen m.fl., 2014). En indikation på att ett skogshabitat har bördig mark är att det finns olika typer av markvegetation (Andersson, 2017). För att bekräfta markens bördighet krävs jordprover som bland annat undersöker som det finns makroporer och maskar som omvandlar organiskt material till näring (Andersson, 2017).
Fotosyntes är enligt Hansen m.fl. (2014) grunden och förutsättningen till allt liv. Med hjälp av energin från solen skapar grön vegetation kolhydrater med hjälp av koldioxid och vatten. Under processen frigörs syre som är grunden för en stor del av livet på Jorden (Wright & Boorse, 2011).
Reglerande ekosystemtjänster
Reglerande ekosystemtjänster innebär funktioner för bland annat klimatreglering, funktioner som minskar naturskador som kan uppkomma av vind och erosion, samt även funktioner som bidrar till en ren och syrerik luft (Hansen m.fl., 2014). En reglerande ekosystemtjänst som träd bidrar med är
8 bindning av koldioxid. Träd fångar upp koldioxid från luften och binder koldioxiden i sin biomassa genom fotosyntes. Organiskt avfall som löv från träd hamnar på markyta och sönderdelas av markorganismer och maskar. Nere i marken lever även svampen mykorrhiza som växer på trädens rötter. Mykorrhiza, maskar och andra markorganismer fixerar markkol som produceras vid nedbrytning av det organiska avfallet i marken (Fransson, Johansson, Finlay & van Hees, 2012). Träden bidrar på detta vis till bindandet av koldioxid genom att utgöra habitat för dessa organismer (Snell m.fl., 2015). En viktig faktor för en hållbar skog är att marken har en god hydraulisk förmåga, det vill säga en förmåga att infiltrera vatten ner i marken. Maskar och mikroorganismer skapar även en god markstuktur som är gynnsamt för vatten att infiltrerad marken (Fransson m.fl., 2012). Ytterligare en reglerande ekosystemtjänst är transpiration (Hansen m.fl., 2014). Transpiration innebär att
vattenånga avdunstar från trädens och vegetationens klyvöppningar tillbaka till atmosfären och höjer luftfuktigheten (Wright & Boorse, 2011).
Reglerande ekosystemtjänster är väsentliga för att hantera nederbörd (Hansen m.fl., 2014). Enligt SMHI (2015) kommer en konsekvens av klimatförändringarna vara att nederbörden förväntas öka på olika platser. Transpiration och markinfiltrering med jord och vegetation som har en god hydraulisk förmåga att binda vatten är viktiga funktioner för att minska negativa effekter av t.ex. ökad nederbörd och översvämningar (Wright & Boorse, 2011).
2.5
TRÄDSJUKDOMAR
Flera olika sjukdomar hotar löv- och barrträd i Sverige (Stenlid, 2018). Askskottsjukan har förorsakat massdöd av arten ask i runt om i hela Europa (Schlegel, Sieber & Queloz, 2018). Ytterligare en trädsjukdom som har haft stor spridning i Sverige är almsjukan. Ystad har också drabbats hårt av almsjukan (Ystad Allehanda, 2005).
Enligt Stenlid (2018) är barrträd hotade av sjukdomen Diplodia pinea som kan drabba samtliga arter i tallsläktet. Tidigare har sjukdomen endast förkommit i de sydligaste delarna av Europa men under år 2016 upptäcktes sjukdomen på en stor skogsareal i Uppland vilket forskare tror är till följd av ett varmare och blötare klimat i Sverige (Stenlid, 2018).
9
3
TEORI
Teorikapitlet börjar med att presentera Wandéns (1997) teori för hantering av målkonflikter som kan uppstå mellan olika miljökvalitetsmål och hur teorin har utvecklats genom åren. Teorin är vald eftersom studien kommer undersöka positiva och negativa egenskaper hos arten tysklönn. Vid jämförelser av positiva och negativa egenskaper eller effekt är det ofrånkomligt att målkonflikter uppstår vilket framgår även i denna studie.
3.1
MÅLKONFLIKTER
Inom miljö- och naturvård uppstår det ibland situationer där olika handlingsalternativ strider mot varandra och leder till en intresse- eller målkonflikt (Länsstyrelsen Gotland, 2011). Konflikterna kan uppstå mellan två olika miljömål som exempelvis miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Levande skogar” (Länsstyrelsen Gotland, 2011). Wandén (1997) definierar dessa konflikter som målkonflikter och menar att målkonflikter skapar svårigheter för beslutsfattande politiker att fatta de objektivt optimala besluten kring exempelvis miljömål. Vid målkonflikter behöver för- och nackdelar med en åtgärd avvägas. En åtgärd för ett miljömål kan enligt Wandén (1997) ske på bekostnad av ett annat miljömål. Ett exempel på en sådan situation är intresset av bioenergi från skog som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden i skogen (Länsstyrelsen Gotland, 2011). Wandén (1997) publicerade ett förslag hur målkonflikter kan lösas på ett systematiskt sätt och menar att det finns tre olika typer av målkonflikter; oäkta, tekniskt lösbara och äkta konflikter, se tabell 1.
Tabell 1: Tre olika kategorier av målkonflikter och beskrivning av de olika målkonflikterna. Källa: Wandén, 1997
Konflikt Beskrivning
Oäkta målkonflikter Beror på att styrmedel är dåligt utformade/eller att målen är slarvigt formulerade
Tekniska lösbara målkonflikter Lösbara vid utveckling av teknik och tillämpning av bättre teknik Äkta målkonflikter Befintliga problem som kräver avvägning mellan de olika målen.
Oäkta målkonflikter kan bero på att olika styrmedel är dåligt utformade eller att miljömålen är slarvigt formulerade (Wandén, 1997). Den andra målkonflikten enligt Wandén (1997) är tekniskt lösbara målkonflikter som kan lösas genom utveckling och tillämpning av bättre teknik. Äkta målkonflikter är målkonflikter som verkligen existerar och inte går att lösa likt de två tidigare nämnda målkonflikterna. Wandén (1997) menar att äkta målkonflikter är den största utmaningen och kräver noga avvägningar
10 mellan de olika målen i konflikten. Däremot är det inte alltid en glasklar gräns mellan de olika typerna av målkonflikter men att det trots det finns tydliga skillnader vid djupare analys (Wandén, 1997). Wandén (1997) menar att det dessutom kan finnas interna och externa konflikter i de tre olika
målkonflikterna. Interna konflikter ska utgå ifrån miljöproblemets ekologiska betydelse och ta hänsyn aspekter såsom tid, alltså om påverkan är långvarig eller övergående. Även skalan har betydelse, globala problem med stor geografisk påverkan bör prioriteras före lokala problem (Wandén, 1997). Wandén (1997) menar att externa målkonflikter tenderar att handla om etik och avvägningar mellan mänskliga och ekologiska faktorer samt värdering mellan socioekonomiska skador och ekologiska skador. När det är en extern målkonflikt finns det inget tydligt facit i Wandéns (1997) metod utan dessa måste hanteras och lösas från fall till fall. Grundproblemet i en extern målkonflikt är att olika intressenter anser att några specifika mål är viktigare än andra mål. Det handlar helt enkelt om vilken attityd och vilken syn de olika intressenterna har på både ekosystemet och hur de anser samhället fungerar (Wandén, 1997).
3.2
HANTERA MÅLKONFLIKTER
Att hantera oäkta målkonflikter brukar inte innebära några större uppoffringar (Wandén, 1997). Lösningen till problemet är att nyttja den befintliga resursanvändningen bättre. Ibland kan det finns behov att införa nya styrmedel men oftast sker justeringar av befintliga styrmedel. Ett miljöpolitiskt styrmedel är ett hjälpmedel för att förändra beteenden så att det uppsatta målet kan nås. Styrmedel kan exempelvis omfatta lagstiftning, ekonomiska styrmedel eller utbildning (Wandén, 1997).
Hanteringen och lösning av tekniskt lösbara målkonflikter sker genom både utveckling av teknik och spridning av kunskap som genom utbildning, information och rådgivning. Utmaningen enligt Wandén (1997) är att hantera äkta målkonflikter. Wandén (1997s. 61) uttrycker sig så här i sin rapport: ”När det råder äkta målkonflikter måste man avstå från angelägna önskemål”.
Sedan 1997 har flera olika rapporter från Naturvårdsverket publicerats i ämnet målkonflikter. Samtliga rapporter tar sin utgångspunkt ur Wandéns (1997) rapport men har vidareutvecklats med nya begrepp om exempelvis synergier (Naturvårdsverket, 2007). En synergi är när en åtgärd för att uppnå ett mål även bidrar till att ett annat mål också uppnås. Naturvårdsverket (2007) menar att det är viktigt att även belysa positiva effekter och möjligheter såsom synergier för att öka möjligheterna att framgångsrikt hantera äkta målkonflikter.
11
4
METOD
Kapitlet börjar med att presentera metoden ”systematisk litteraturgenomgång” och dess kriterier. Därefter kommer sökorden och antal sökträffar att presenteras i en tabell samt ytterligare två tabeller som visar vilka artiklar som utesluts och vilka som behålls för studien. I nästa steg kommer peer review artiklarna presenteras och kategoriseras in i sex olika kategorier. Slutligen avslutas varje kategori med att resultaten presenteras i löptext.
4.1
SYSTEMATISK LITTERATURGENOMGÅNG
För att utvärdera de positiva och negativa effekterna hos tysklönn har en systematisk litteraturstudie utförts i enlighet med Eriksson-Barajas, Forsberg & Wengström (2013). Frågeställningen för den systematiska litteraturgenomgången är; vilka positiva ekosystemtjänster bidrar tysklönnen med? Ett väsentligt kriterium för att kunna använda metoden är att det finns ett tillfredställande antal studier av god kvalité (Eriksson-Barajas m.fl., 2013). Det har genomförts flera olika studier med varierande syfte både nationellt och internationellt kopplat till arten tysklönn (Widén, 2002).
Enligt Eriksson Bajas m.fl. (2013) finns det flera olika definitioner av systematiska litteraturstudier, en uppfattning är att det endast får användas peer review artiklar. Andra menar att även andra källor kan användas så länge den använda metoden är tydligt redovisad. I denna systematiska
litteraturgenomgång har endast peer review artiklar används i enlighet med Eriksson-Bajas m.fl. (2013) för att uppnå hög reliabilitet i studien.
Litteraturgenomgången är specifikt inriktad på arten tysklönn, även kallad sykomorlönn (Widén, 2002). För att identifiera relevant information om artens specifika egenskaper har det latinska namnet
Acer pseudoplatanus använts vid sökningar eftersom de artiklarna i högre utsträckning är av bättre
kvalité än artiklar som använder tysklönnens svenska namn.
Innan litteraturgenomgången påbörjades gjordes en pilotstudie där antalet sökträffar för ”Acer
pseudoplatanus” fastställdes. Malmö universitets sökmotor Mau Libsearch, som söker igenom flera
olika databaser, gav 2 306 träffar i form av peer review artiklar i slutet av mars 2019. Databasen
Google Scholar gav ca 34 100 sökträffar i slutet av mars 2019. För att sortera ut de mer relevanta
sökträffarna gjordes en genomgång av alla tillgängliga databaser via Malmö universitet som var inriktade på natur och miljövetenskap. Den första databasen som identifierades var Greenfile som totalt gav 127 sökträffar i slutet av mars. Den andra och sista databasen var Web of Science som i slutet på mars 2019 gav 1 112 sökträffar. Baserat på antalet sökträffar valdes databasen Web of Science för det fortsatta arbetet med den systematiska litteraturgenomgången.
För att ytterligare koncentrera sökträffarna mot studiens frågeställning valdes 14 sökord ut som relaterar till tysklönn och ekosystemtjänster som är relevanta för ett område som Ystad Sandskog. De
12 14 sökorden var;” acidification”, ”sand”, ”erosion”, ”carbon dioxide”, ”pollination”, ”broadleaved
trees”, ”ecosystem”, ”habitats”, ”invasive”, ”photosynthesis”, “soil pH”, “biodiversity”, “wind” och “microclimate”.
Den systematiska litteraturgenomgången påbörjades den 6 april 2019 och avslutades 18 april 2019. Under perioden tillkom ytterligare sex nya artiklar vilket innebär att totalt 1 118 peer review artiklar i databasen Web of Science med de valda sökorden ingick i genomgången.
Varje sökord söktes var för sig i kombination med ”Acer pseudoplatanus”, till exempel ”Acer
pseudoplatanus” AND ”acidification”. Sökningarna med sökorden dokumenteras i Microsoft Excel.
Varje artikel antecknades med titel, författare, publiceringsår, antalet gånger artikeln blivit citerad samt en kort förklarande text. Därefter färgkodades artiklar utifrån relevans; grön som relevant, gul eventuellt relevant och röd som icke relevant. I detta stadiet lästes och bedömdes artiklarna endast utifrån sina sammanfattningar/abstract. Totalt blev det 247 artiklar med de 14 sökorden varav 40 artiklar gav sökordträff med två eller flera sökord, även detta dokumenterades och presenteras i tabell 2. I studien fanns det totalt 21 artiklar som endast hade tillgång till sammanfattningarna, dessa artiklar söktes separat via Google Scholar men utan resultat, se tabell 2. Anledningen till att antalet sökträffar överstiger antalet unika artiklar är att vissa artiklar gav träff vid flera kombinationer av sökord.
13 Tabell 2 nedan visar vilka sökningar som är gjorda, antal sökträffar samt artiklarnas eventuella relevans. Grön betyder hög relevans, gul betyder eventuell relevans och röd betyder ej relevant. ”No fulltext” är artiklar som ej gått att öppna och ”Art. under fler sökord” är artiklar som även finns under annat sökord. Antal unika artiklar är antalet artiklar som kvarstod efter borttagning av dubbletter.
Sökning Antal
sökträffar Gröna Gula Röda No fulltext Art. under fler sökord
"Acer pseudoplatanus" AND
"acidification" 21 3 1 18 - -
”Acer pseudoplatanus” AND
”sand” 7 2 - 5 - -
"Acer pseudoplatanus" AND
"erosion" 5 2 - - 3 1 ”sand”
"Acer pseudoplatanus" AND
"carbon dioxide" 11 5 6 - -
“Acer pseudoplatanus" AND "pollination"
3 2 1 - -
“Acer pseudoplatanus" AND
"broadleaved trees" 7 3 - 3 1 1 “carbon dioxide”
“Acer pseudoplatanus" AND "ecosystem"
33 14 - 17 2 1 “acidification”
“Acer pseudoplatanus" AND
"habitats" 18 6 - 9 2 1 “ecosystem”
“Acer pseudoplatanus" AND
"invasive" 23 13 - 7 3 2 “ecosystem”
“Acer pseudoplatanus" AND "photosynthesis"
35 8 3 23 1 2 “invasive”
1 “broadleaved trees” 2 “carbon dioxide” “Acer pseudoplatanus" AND
"soil pH" 12 3 1 6 2 5 ”ecosystem” 2 ”acidification”
1 ”erosion” “Acer pseudoplatanus" AND
"biodiversity" 41 23 - 13 5
3 “invasive” 7 “ecosystem” 3 “habitats” 1 “carbon dioxide” “Acer pseudoplatanus" AND
"wind" 23 7 - 15 1 1 “erosion” 1 “ecosystem”
1 “photosynthesis” 1 “biodiversity” “Acer pseudoplatanus" AND
"microclimate" 8 5 - 2 1 1 “biodiversity” 1 “ecosystem” 1 “habitats” 1 “wind” Totalt 247 96 5 125 21 40
14 Totalt antal artiklar i detta stadiet efter borttagning av dubbletter och artiklar som inte fanns att tillgå i fulltext var det 186 unika artiklar. Enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013) ska det finnas tydliga kriterier för vilka artiklar som ska vara med och vilka som ska uteslutas i en systematisk litteraturgenomgång. För att besvara frågeställningen; vilka positiva ekosystemtjänster bidrar tysklönnen med? Valdes kriterierna utifrån egenskaper hos arten tysklönn samt information som kan vara relevant i Sandskogen i Ystad t.e x. sand, naturreservat och erosion.Kriterierna och antal artiklar under varje kriterium som tagits med i denna genomgång presenteras i tabell 3.
Tabell 3 nedan visar kriterium för att inkluderas i studien samt antal artiklar i respektive sökning.
Kriterier för att vara med i studien Antal artiklar
Tysklönn och pollinering 3
Tysklönn och försurning 1
Tysklönn och CO2 3
Tysklönn och biodiversitet 2
Tysklönn och temperatur och/eller torka 6
Tysklönn och luftkvalitet 1
Tysklönn och bok 3
Tysklönn och klimatförändringar 5
Tysklönn och vind och/eller skugga 12
Tysklönn och invasiv 5
Tysklönn och ekosystem 1
Tysklönn och vatten 4
Tysklönn som habitat för andra arter 16
Tysklönn och kalk 2
Tysklönn och naturreservat 1
Tysklönn och askdöd 6
Hästkastanj sjukdom 2
Allmänt om tysklönn 2
Totalt 75
Artiklar som har uteslutits i undersökningen med kriterium visas i tabell 4. Uteslutningskriterierna var bland annat forskning som hade gjorts på tysklönn utanför Europa och artiklar som var publicerade
15 innan år 2000. Ytterligare uteslutningskriterier var forskning som har gjorts på tysklönn i ett område som markant skiljer sig från Ystad Sandskog, t.ex. lövskog och bergslandskap.
Tabell 4 nedan redovisar kriterier som utesluter artiklar från studien samt antalet artiklar.
Kriterier för att inte vara med i studien Antal artiklar
Artikeln syftar till skötsel och/ eller plantering 24
Vulkaners påverkan på tysklönn 1
Tysklönnen i lövskog 15
Tysklönns förmåga att binda metaller och tåla salt 5 Artikeln nämner ej tysklönn i abstract/ sammanfattning 7
Tysklönn i bergslandskap 2
Tysklönn som material, t.ex. timmer 3
Studie på tysklönn utanför Europa 2
Artiklar med huvudfokus på en annan art 1
Artiklar som är publicerade innan år 2000 46 Artiklar om inventeringsmetoder av arter och/ tysklönn 2
Artikel om bladpigmentering 3
Totalt 111
De fem gulmarkerade artiklarna och de sju artiklarna som hade sorteras bort under kriteriet ”Artikeln nämner ej tysklönn i abstract/sammanfattning” lästes efter denna sortering i sin helhet varav en artikel grönmarkerades. Totalt till nästa steg fanns det kvar 76 artiklarna.
I nästa steg gick lästes samtliga artiklar som hade tre eller fler sökträffar (tabell 2). Under
genomläsning av artiklarna upptäcktes att de tidigare kriteriekategorierna gick in i varandra, vilket resulterade i att artiklarna sorterades in i nya bredare kategorier. 39 artiklar valdes att uteslutas från studien då deras inriktning på specifika detaljer inte var relevanta för studiens forskningsfråga eller relevant för Ystad Sandskog. De slutliga kategorierna som används vid presentation av resultat är följande; Pollinering, Torka och fotosyntes, Skugga och vind, Habitat och pH, Transpiration och hydrauliskförmåga och Invasiv. Totalt blev det 35 artiklar i studien indelade i 6 kategorier, se tabell 5.
16 Tabell 5 nedan visar de sex kategorierna som ingår i den systematiska litteraturgenomgången och antal artiklar per kategori.
Kategori Antal artiklar
Pollinering 3
Torka och fotosyntes 7
Skugga och vind 7
Habitat och pH 10
Transpiration och hydraulisk förmåga 4
Invasiv 4
Totalt 35
4.2
POLLINERING
Enligt Tal (2009) får tysklönnen vid blomning stora blomställningar med flera blommor som är rika på pollen. Studien visade att tysklönnen främst blir pollinerad av pollineringsgruppen tripsar
Thysanoptera som innehåller arter som anses vara skadedjur mot odlade växter och grödor. Två år
senare bekräftar Tal (2011) sin studie i en artikel som jämför tysklönn med skogslönn Acer
platanoides. Den nya studien visar att tysklönnen främst blir pollinerad av pollineringsgruppen tripsar
och att bin föredrar pollinering av skogslönn trots att arten har färre blommor och som inte är lika rika på pollen (Tal, 2011).
En studie som gjordes på nio vanligt förekommande urbana trädarter i Europa visade att lönnträd är en viktig resurs för pollinerare (Somme m.fl., 2016). Studien visade att lönnträd utgör en viktig resurs till följd av att lönnar blommar tidigt på säsongen, redan i april månad. Somme m.fl. (2016) påstår även att tysklönn är den arten som har högst värde som pollenresurs både i jämförelse med andra lönnträd och i hela studien som omfattade nio olika trädarter.
4.3
TORKA OCH FOTOSYNTES
Klimatförändringarna, med ett varmare klimat och torrare marker till följd, förväntas att ha en negativ påverkan på lövträd i Europa (Brinkmann, Eugster, Zweifel, Buchmann & Kahmen, 2016). Enligt Brinkmann m.fl. (2016) är tysklönn och bok extra känsliga mot torka och i studien klassificerades arterna som vattenkrävande arter. Tysklönnens känslighet mot torka bekräftas av en studie i England (Morecroft, Stokes, Taylor & Morison, 2008). Morecroft m.fl. (2008) menar att artens känslighet mot torka innebär att tysklönn inte är ett hot mot den biologiska mångfalden om klimatförändringarna
17 kommer leda till längre torkperioder under sommarhalvåret. Vid 10-20 års ålder visar en studie att tysklönnen blir mindre känslig för torka eftersom arten då har etablerat ett rotsystem med både djupa och ytliga rötter (Weber-Blaschke, Heitz, Blaschke & Ammer, 2008). Daws, Garwood & Pritchard (2016) menar att det finns motstridiga forskningsresultat om tysklönnens förmåga att hantera torka. Enligt Daws m.fl. (2016) finns det tre forskningsstudier som är publicerade innan år 2000 som hävdar att tysklönnen är mer tolerant mot torka i sitt inhemska ekosystem. Morecroft m.fl. (2008) studie visade att även tysklönnens fotosyntesegenskaper försämrades under torkan och både fotosyntesen och tillväxten tilltog under våta förhållanden. De försämrade fotosyntesegenskaperna vid torka bekräftas i en studie från 2017 (Vanlerberghe, Martyn & Dahal, 2017). Enligt Vanlerberghe m.fl. (2017) är resultatet inte specifik för tysklönn utan gäller generellt för all vegetation med fotosyntetiska
egenskaper. Torka skapar rubbning och obalans i kloroplasten som är cellen som skapar fotosyntesen (Vanlerberghe, 2017; Dreyer, Le Roux, Montpied, Daudet & Masson, 2001). En undersökning av fyra lövträdsarter visade att även skugga har en negativ påverkan på lövens fotosyntes (Lichtenthaler, Ač, Marek, Kalina & Urban, 2007).
4.4
SKUGGA OCH VIND
En schweizisk undersökning av de sex vanligaste träden i tempererade lövskogar i Europa visade att man inte såg någon påverkan på träd från eksläkten och tysklönn vid förhöjda koldioxidnivåer till skillnad från andra träd som ingick i studien (Hättenschwiler & Körner, 2000). Hättenschwiler & Körner (2000) menar att tysklönnen visar tendenser att konkurrera och trycka undan bok till följd av att arten är skuggtålig och inte visar någon signifikant påverkan vid förhöjda halter av koldioxid. Legner, Fleck & Leuschner (2014) bekräftar att tysklönnen inte är ljuskrävande men menar att bok är mer skuggtålig än tysklönnen. I ett ekosystem pågår en ständig konkurrens mellan träd och vegetation om tillgången till både solljus och kväve (Simon, Li & Rennenberg, 2013). Enligt Simon m.fl. (2013) är boken och tysklönnen lika effektiva på att ta till sig solljus och kväve men att arternas förmåga att binda kväve minskade i skuggigare förhållanden.
Träd och vegetation kan användas i syfte att skapa vindskydd och motverka vinderosion (Çelebi, Sağlam & Duran, 2015). En fältundersökning i Turkiet visade att tysklönnen är vindtålig men att trädet däremot är känsligt mot torka och dog till följd av torkan i fältundersökningen (Çelebi m.fl., 2015). Två andra studier bekräftar att tysklönnen är motståndskraftig mot vind men samtidigt att vind försämrar tysklönnens fotosyntetiska förmåga (Kuehne, Nosko, Horwath & Bauhus, 2013; Stokes, Morecroft & Morison, 2006). Däremot menar Firm, Nagel & Diaci (2009) att tysklönnen gynnas av att vara vindtålig genom att vinden medför att solljuset kan exponeras på en större yta av trädet.
18
4.5
HABITAT OCH PH
Maskar har en väsentlig roll i att skapa ett hållbart och näringsrikt ekosystem genom att omvandla organiskt material till näring för träd och vegetation (Schelfhout m.fl., 2017; Cesarz, Craven, Dietrich & Eisenhauer, 2016). I en studie som genomfördes under 36 år i ett skogsområde i Danmark
undersöktes förekomsten av maskar under sju olika trädarter, bland annat arterna bok och tysklönn. I studien gjordes även pH- prover av marken omkring de olika träden. pH-värdet omkring de olika träden skiljde sig signifikant åt, marken vid bokträden var fyra gånger surare än vid tysklönnarna. Studien visade även att marken kring och under tysklönnen hade rikligt med endogeiska och aneciska maskar som genom att gräva gångar i marken skapar en god markstruktur för att leda luft och vatten. Träd i gransläkten ansågs vara markant missgynnade för jordmaskar på grund av den försurande effekten från barrträden. Schelfhout m.fl. (2017) menar att löv från tysklönn ger goda förutsättningar för de maskar som är känsliga för markförsurning. Tysklönnens positiva effekt på maskar bekräftas av Cesarz m.fl. (2016) och menar att det beror på tysklönnens löv som blir ett bra organiskt material. Jacob m.fl. (2009) konstaterade i en undersökning att lövavfall från tysklönn innehåller mycket magnesium och kalcium samt att tysklönnen visar tydliga likheter med släktarten skogslönn. Flera forskningsstudier konstaterar att tysklönn är ett träd som är kvävefixerande och som skapar viktiga habitat för arter som växer på jordens ytskikt (Rawlik, Kasprowicz & Jagodziński, 2018; Jacob m.fl., 2009) Ytterligare en förklaring till att maskar föredrar tysklönn är att trädet har små ytliga rötter som blir koloniserade av jordsvampen mykorrhiza (Hobbie, Oleksyn, Eissenstat & Reich, 2009). År 2004 publicerades en artikel som byggde på en elva år lång studie av två olika sorters maskar och
trädarterna tysklönn och klibbal Alnus glutinosa (Butt, Lowe, Frederickson, & Moffat, 2004). Enligt Butt m.fl., (2016) minskade antalet maskar markant i närheten av tysklönnen och menade att resultaten pekade på att tysklönn har en negativ påverkan som kan leda till maskdöd.
Jordsvampen mykorrhiza lever i symbios med flera olika trädarter och kan leva i jordar som har ett pH-värde mellan 2,7–9,2 (Weber & Claus, 2000). Weber & Claus (2000) gjorde i en studie av symbiosen mellan mykorrhiza och tysklönn som visade att tysklönn föredrar jordar med pH-värde 5. Experimentet gjordes i med jord av varierande värden. Enligt Weber & Claus (2000) var även pH-värde 5 fördelaktigt för mykorrhiza som vid pH-pH-värdet hade maximal kollinering av tysklönnens rötter.
En fältundersökning i England konstaterade att tysklönnen saknar de viktiga hålrum i sina rötter som är en väsentlig förutsättning för epifytiska mossor som lever på äldre trädstammar (Hall & Bunce, 2011). Hall & Bunce (2011) kunde inte utesluta att detta resultat eventuellt berodde på att den specifika fältundersökningsplatsen var signifikant våtare och kallare än de andra
undersökningsplatserna i deras studie. År 2012 gjordes en undersökning i Österrike i syfte att undersöka markflora runt sex olika trädarter (Slade & Riutta, 2012). Undersökningen hade flera olika hypoteser, en av dem var att tysklönn skulle vara det lövträdet vars löv snabbast sönderfaller och deras
19 resultat bekräftade också detta. Slade & Riuttas (2012) resultat visade även att markfloran var
betydligt mindre under ask och tysklönn till skillnad mot de andra fyra trädarterna i studien. Enligt Moning m.fl. (2009) är tysklönn ett viktigt habitat för flera rödlistade lavarter. Moning m.fl. (2009) undersökning gav resultatet att äldre tysklönnar hade en hög densitet av lavar och flera olika lavarter. Moning m.fl. (2009) diskuterar i sin underökning att detta kan bero på att äldre tysklönnar har grövre bark och att barken har kemiska egenskaper som är gynnsamma för lavar.
4.6
TRANSPIRATION OCH HYDRAULISK FÖRMÅGA
Tysklönnen och fyra andra lövträd undersöktes för sin förmåga att binda vatten i form av nederbörd (Köcher, Horna & Leuscher, 2013). Resultat av studien visade att lindarten Tilia cordata var det trädet som har bäst förmåga att binda vatten i förhållande till sin densitet och att tysklönnen kom på en andra plats före bland annat bok. Köcher m.fl. (2013) bekräftade även Betsch m.fl. (2011) studie att
tysklönnen har en god transpirationsförmåga, dagligen mellan 1-50 %. I en tysk undersökning med syfte att ta reda på vilka lövträd som lämpar sig bäst för en blandskog i utkanten av en tätort rekommenderade inte forskarna att plantera tysklönn (Hölscher, Schmitt, & Kupper, 2002). Enligt Hölscher m.fl. (2002) har tysklönnen en långsam tillväxt och sämre förmåga att binda vatten än exempelvis lind och bok.
År 2012 gjordes en undersökning av den hydrauliska förmågan för fyra olika arter inom lönnsläkten som alla visar god eller hög transpirationsförmåga (Nardini, Dimasi, Klepsch, & Jansen, 2012). Nardini m.fl. (2012) resultat visade att tysklönnen hade en betydligt sämre hydraulisk förmåga än skogslönnen som var den art med högst kapacitet. Nardini m.fl. (2012) menar att vid planering av träd bör beakta trädartens hydrauliskförmåga till följd av stor variation mellan arter inom samma släkte. Enligt Vaz Monteiro, Levanic, & Doick (2017) har tysklönnen en kraftig tillväxt i stadsmiljö och får vid 40 års ålder stora trädkronor som med sin transpiration utgör en viktig ekosystemtjänst.
4.7
INVASIV
Enligt Peterken (2001) är främmande invasiva växter som förekommer i England framförallt beroende av ljus och kategoriseras ofta som ljuskrävande växer. Undantaget i Peterken (2001) kartläggning är att tysklönnen som art både är främmande invasiv och skuggtålig. Framförallt menar Peterken (2001) att problematiken med tysklönnen är för att arten inte är en inhemsk art. Peterken (2001) skriver i sin slutsats att det finns forskning på att tysklönnen skapar en minskning i den biologiska mångfalden, men att arten samtidigt är positiv för bland annat epifytiska lavar. Däremot menar Peterken (2001) att tysklönnen kan stabilisera sig och eventuellt bli ett större hot i framtiden. Många främmande invasiva arter har funnits i England i över 400 år och det kan ta lång tid innan man ser effekterna av en
20 På ön Stord i västra Norge finns det en blandskog som är naturskyddat som ett naturreservat
(Lundberg, 2010). I naturreservatet har det skett en övervakning av tysklönnen under åren 1988-2010. Tysklönnen blev år 2007 klassificerad som en främmande invasiv art i Norge men enligt Lundberg (2010) utan någon direkt anledning förutom att arten ej är inhemsk. Under övervakningsperioden har tysklönnen spridit sig i naturreservatet och förvaltare av området vill avverka tysklönnen och menar att arten utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Lundberg (2010) hävdar i sin undersökning att det inte finns någon vetenskaplig evidens som stödjer påståendet att tysklönnen har en negativ påverkan i naturreservatet. Lundberg (2010) menar att även om en art inte är inhemsk bör arten bedömas utifrån var den finns och om den utgör ett hot för den biologiska mångfalden på den specifika platsen. Tysklönnen betecknas som tålig mot skugga och trivs bra på platser som har lättare turbulens, som exempelvis vind, vattenerosion och skogsbrand (Felton, Boberg, Björkman & Widenfalk, 2013). Tysklönnen kan sprida sina frön flera kilometer från moderträdet, men fröbanken efter tysklönn har kort livslängd. Enligt Felton m.fl. (2013) är det dessa egenskaperna som har varit avgörande när tysklönnen klassificerades som en främmande invasiv art i Sverige och Norge. Felton m.fl. (2013) hävdar att tysklönnen inte är ett hot i områden som förväntas få längre torkperioder som är missgynnade för arten. Dessutom visar en undersökning att där tysklönn har fått etablera sig på naturliga villkor tillsammans med trädarterna ask och bok så har dess bestånd inte överstigit 5 % av den totala populationen (Felton m.fl., 2013). Felton m.fl. (2013) menar även att undersökningar av markflora i södra Sverige ger liknande resultat för både tysklönn och ek.
4.8
SAMMANSTÄLLNING AV ARTIKLARNA
Efter genomläsning av de 35 peer review artiklarna observerades att forskarna hade olika
uppfattningar om tysklönnen och att det även gällde inom samma forskningsområde, exempelvis pollinering. Tysklönnen har i Sverige och i Norge klassificeras som en främmande invasiv art som hotar den biologiska mångfalden (Felton m.fl., 2013). Däremot visar sammanställningen av kategorin ”invasiv” att tysklönn beroende på växtplats inte är ett lika stort hot som ArtDatabankens kartering hävdar. För att skapa en uppfattning om hur de 35 peer review artiklarna ställer sig till tysklönnen gjordes en bedömning om artiklarna hade en negativ, neutral eller positiv syn på arten inom de olika områdena, se tabell 6. Denna sammanställning bygger endast på en subjektiv tolkning huruvida forskarna har en positiv syn till tysklönnen som art. Exempelvis har forskarnas artiklar bedömts som negativa om de skrivit att andra trädarter har bättre egenskaper, ett annat exempel på negativa artiklar är Tal (2009; 2011) som skriver att tysklönnen attraherar skadedjur. Artiklar har klassificerats som positiva när forskarna har redovisat att tysklönnen har bättre egenskaper än andra träd exempelvis Moning m.fl. (2009) som menar att tysklönnen är ett bra habitat för lavar. Artiklar som både har redovisat positiva och negativa resultat och som inte tydligt har uttryck en åsikt om tysklönn har placerats i kategorin neutral.
21 Tabell 6 nedan visar de subjektiva bedömningarna av de 35 peer review artiklarna i den systematiska
litteraturgenomgången med klassificering negativ, neutral eller positiv inställning till tysklönn.
Negativ Neutral Positiv
Pollinering - Tal, 2009 - Tal, 2011
- Somme m.fl., 2016
Torka och fotosyntes - Weber- Blaschke m.fl., 2008 - Vanlerberghe, m.fl., 2017 - Dreyer, m.fl., 2001 - Morecroft m.fl., 2008 - Brinkmann m.fl., 2017 - Daws, m.fl., 2016 - Lichtenthalter, m.fl., 2007
Skugga och vind - Legner m.fl., 2014
- Çelebi m.fl., 2015 - Kuehne m.fl., 2013 - Stokes m.fl., 2006 - Hättenschwiler & Körner, 2000 - Simon m.fl., 2013 - Firm m.fl., 2009 Habitat och pH - Butt m.fl., 2016
- Hall & Bunce, 2011 - Slade & Riutta, 2012
- Weber & Claus, 2000 - Schelfhout m.fl., 2017 - Cesarz m.fl., 2016 - Rawlik m.fl., 2018 - Jacob m.fl., 2009 - Hobbie m.fl., 2009 - Moning m.fl., 2009 Transpiration och hydraulisk förmåga - Hölscher m.fl., 2002 - Nardini m.fl., 2012 - Köcher m.fl., 2013) - Betsch m.fl., 2011
Invasiv - Vaz Monteiro m.fl.,
2017
- Peterken, 2001 - Felton m.fl., 2013
- Lundberg, 2010
Den subjektiva bedömningen av 35 peer review artiklarna i studien indikeras att det råder spridda åsikter om tysklönnen, se tabell 6.
22
5
ANALYS
I kapitlet analyseras resultatet från den systematiska litteraturstudien utifrån Wandéns (1997) oäkta, tekniskt lösbara och äkta målkonflikter och avslutas med en sammanställning av de identifierade målkonflikterna.
5.1
POLLINERING OCH INSEKTER
Resultatet från två artiklar i den systematiska litteraturgenomgången visade att tysklönnen främst blir pollinerad av arter som betraktas som skadedjur (Tal, 2011; 2009). I den tredje artikeln under
kategorin pollinering hävdade Somme m.fl. (2016) att tysklönn i deras studie var den art som var mest värdefull som pollenresurs, dock undersöktes endast arternas förekomst av pollen och inte vilka arter som pollinerar. I kontrast till denna positiva egenskap har Tal (2011; 2009) redovisat hur insekten tripsar orsakar skördeskador. Förhållandet mellan de två aspekterna är ett exempel på en målkonflikt enligt Wandén (1997), medan tysklönnen bidrar med goda förutsättningar för insekter i allmänhet kommer även skadedjur såsom tripsar att gynnas (Somme m.fl., 2016; Tal, 2011; 2009). För att tripsar ska kunna orsaka skördeskador måste de dock vara lokaliserade i närheten av åkermark, i andra områden behöver konsekvenserna inte vara negativa. Mot bakgrund av detta kan målkonflikten klassificeras som en tekniskt lösbar konflikt där den tekniska lösningen består av en medvetenhet om var man kan låta tysklönnen etablera sig för att gynna insekter i allmänhet utan att orsaka negativa konsekvenser.
5.2
KLIMATFÖRÄNDRINGAR, SJUKDOMAR OCH BIOLOGISK
MÅNGFALD
Enligt ArtDatabanken är tysklönnen en främmande invasiv art och ingår inte i ett naturligt ekosystem i Sverige (Strand m.fl., 2018). Tysklönnen är skuggtålig och tränger undan annan vegetation och träd som är viktiga habitat för andra arter, exempelvis epifytiska mossor (Legner m.fl., 2014; Simon, Li & Rennenberg, 2013 Hättenschwiler; Hall & Bunce 2011 & Körner, 2000). I Ystad Sandskog växer de inhemska träden al, alm, bok och tall som alla hotas att trängas undan vid en ökad spridning av tysklönn (Bengtsson- Lindsjö, 2007). Tysklönnen förökar sig både via stamskott och frö vilket är fördelaktigt i ett blåsigt område likt det kustnära Ystad Sandskog (Strand m.fl., 2018; Ohlsson, 2008). De klimatförändringar som forskare spår kommer inträffa kommer sannolikt att påverka allt liv på jorden (SMHI, 2015). SMHI (2015) spår i sina prognoser att klimatet i Sverige kommer bli varmare och att både nederbörd och vindar kommer förändras. Kusterna kan komma att påverkas av både starkare vindar och havsvattenhöjningar. Ystad Sandskog är redan idag drabbat av kraftig kusterosion (Ohlsson, 2008). Historiskt har vindarna längs Ystads kust orsakat sandflykt, något som har hanterat
23 genom utplantering av den tallskog som står där idag (Ystad, 2018; Liljegren, 1989). Man kan
spekulera att den utplanterade tallskogen också haft en mildrande effekt på kusterosionen.
I Sverige finns det flera exempel på sjukdomar som drabbat både barr- och lövträd och som utgör ett stort hot mot våra inhemska trädarter (Stenlid, 2018). Askskottsjukan och almsjukan är exempel på i Sverige utbredda trädsjukdomar men även barrträd har drabbats. Forskare tror att det varmare och blötare klimatet har givit sjukdomen Diplodia pinea bättre förutsättningar för att sprida sig i Sverige, bland annat till tallar i närheten av Uppsala (Stenlid, 2018).
Tysklönnens klassificering som en främmande invasiv art har i stort sett inte mötts av någon kritik, i dagsläget får man alltså beteckna dess existens som icke önskvärd – att utrota eller på annat sätt försämra förutsättningarna för tysklönnen i Sverige är således ett miljömål.
Sandskogen är en viktig del av Ystad som prioriteras i kommunens arbete (Ohlsson, 2008). Dock finns det olika intressen som driver olika agendor för Sandskogen (Ystad, 2019). Bevarandet av kusten och landmassan längs Ystads kust har en hög prioritet i Ystad kommun och flera åtgärder görs för att minska kusterosionen (Ohlsson, 2008). Bevarandet av områdets historiska värde, att skydda områdets karaktär som till stor del består i den tallskog som planterats där är ett annat intresse (Ystad, 2019). När ArtDatabankens rapport publicerades skapades ytterligare ett intresse i Ystad Sandskog, att minska eller eliminera beståndet av tysklönn. Möjligen finns det i detta sammanhang oäkta
målkonflikter mellan intresset att minska eller eliminera beståndet av tysklönn och intressena att 1) bevara kusten och landmassan och 2) bevara områdets historiska värde och karaktär. Effekterna av klimatförändringarna på global nivå är forskare relativt överens om och samtidigt som att de lokala effekterna inte är lika detaljerat studerade är risken stor att förändringarna kommer leda till effekter även i Ystad Sandskog. Förändringarna kan ändra förutsättningarna för de arter som idag finns där alltså kan områdets karaktär och därmed historiska värde gå förlorat. Även de nuvarande arternas förmåga att förhindra sandflykt och kusterosion minskar om klimatförändringarna påverkar dem negativt. De nuvarande arterna riskerar också att drabbas av de sjukdomar som redan finns i området eller som är på frammarsch. Alltså kan både områdets karaktär och känslighet för kusterosion öka oavsett om man låter tysklönnen finnas kvar i området, därav kan denna målkonflikt anses vara en oäkta målkonflikt enligt Wandén (1997).
Med liknande resonemang som ovan kan de olika intressena kring området biologiska mångfald också betecknas som en oäkta målkonflikt. Om de nuvarande arterna drabbas av sjukdomar eller
klimatförändringar och minskar i bestånd kommer de habitat för organismer och andra djur som gynnas av dem att påverkas negativt (Stenlid, 2018). Därav blir även tysklönnens invasionspotential för den biologiska mångfalden i Ystad Sandskog en oäkta målkonflikt. Av den litteratur som ingått i studien finns ingen evidens kring tysklönnens förmåga att utgöra substituthabitat för de arter som finns i Ystad Sandskog idag, däremot finns det studier som säger att den kan utgöra habitat för exempelvis
24 mykorrhiza och lavar (Moning m.fl., 2009; Hobbie m.fl., 2009; Weber & Claus, 2000). Risken finns alltså att den biologiska mångfalden förändras om beståndet av tysklönn ökar. Bestånden av de nuvarande arterna kan förändras till följd av andra faktorer, som klimatförändringar eller sjukdomar, så att den biologiska mångfalden utarmas oavsett tysklönnens inblandning (Stenlid, 2018).
5.3
OMRÅDETS LAGSTIFTADE SKYDD
Ytterligare en tänkbar målkonflikt handlar om det skydd som området har givits. I dag finns två naturreservat i Ystad Sandskog. Utifrån en del av litteraturen kan man fundera på hur
invasionsbenägen tysklönnen egentligen är i ett område som Ystad Sandskog, där flera arter sedan tidigare är väletablerade. Vid ett försökt att utrota tysklönnen är det sannolikt svårt att undvika skador i området, en konsekvens som antagligen inte är önskvärd i ett naturreservat. I detta scenario kan målkonflikten inte bara anses vara oäkta, om eliminering av tysklönnen undviks minskar också risken att området skadas, något som snarare ligger närmre en positiv synergieffekt.
För att det ska vara en synergi i enlighet med (Naturvårdsverket, 2007) ska en handlingsåtgärd för att uppnå ett mål även ha positiv effekt för ett annat mål. Att bevara tysklönnen i skyddade område blir inte riktigt en synergieffekt i enligt med Naturvårdsverkets (2007) definition. Tysklönnen har positiva egenskaper och artens invasionsbenägenhet kan försvåra att andra främmande invasiva arter som har färre positiva egenskaper att etablera sig i ett område med lagstiftat skydd som ett naturreservat.
5.4
SAMMANSTÄLLNING AV MÅLKONFLIKTER
Wandén (1997) målkonflikter är framtagna för att underlätta implementering av åtgärder för att nå ett eller flera miljömål. Att helt eller delvis eliminera tysklönnen är inget uttalat miljömål men i
jämförelse med de miljömål som finns för området har målkonflikter identifierats; en som kan
klassificeras som tekniskt lösbar och andra som kan klassificeras som oäkta målkonflikter, se tabell 7. Den tekniskt lösbar målkonflikten är den enda målkonflikten som är fristående och inte beroende av exempelvis klimatförändringar.
De tre oäkta målkonflikterna är direkt kopplade till yttre faktorer såsom klimatförändringar och trädsjukdomar och dessa har en avgörande påverkan på hur målkonflikterna kan klassificeras. Oberoende om intresset är att skydda ett naturreservat eller att bevara ett kulturarv kan hoten från trädsjukdomar och/eller klimatförändringar innebära att området förändras oavsett hur man väljer att hantera den invasiva tysklönnen, som i ett sådant scenario kanske till och med kan vara en del av skyddet mot framtida kusterosion och sandflykt. (Ystad, 2019; Stenlid, 2018; Bruun, 1988).
25 Tabell 7 nedan visar vilka olika intressen och målkonflikter som har framkommit från analysen.
Intressen Typ av målkonflikt
Tysklönn vs Pollinering och insekter Tekniskt lösbar Tysklönn vs Bevara kusten, landmassan och områdets
historiska värde och karaktär
Oäkta
Tysklönn vs Biologisk mångfald Oäkta
Tysklönn vs området lagstiftade skydd Oäkta / beroende på område eventuellt en synergi
6
DISKUSSION
ArtDatabanken har via en semikvantitativ studie uppskattat hur stor risk tysklönnen utgör för de inhemska arterna i Sverige (Strand m.fl., 2018). Deras studie visade att tysklönnen utgör en stor fara för den biologiska mångfalden. Vid gynnsamma förhållanden växer tysklönnen kraftigt och tränger undan annan vegetation som tidigare har växt på platsen. När tysklönnen växer i höjden skuggar arten annan vegetation och konkurrerar ut andra arter (Strand m.fl., 2018). Ur det perspektivet framstår tysklönn som ett hot mot de inhemska arterna. ArtDatabankens mål är att skydda den biologiska mångfalden (Strand m.fl., 2018). I den semikvantitativa studien bedömdes tysklönnen endast utifrån sin påverkan på den biologiska mångfalden och inte utifrån eventuella positiva eller negativa effekter på ekosystemtjänster (Strand m.fl., 2018).
Det råder blandade meningar om arten har en kraftig eller långsam tillväxt (Vaz Monteiro m.fl., 2017; Hölscher m.fl., 2002). Plantering av tysklönn bör eventuellt inte göras i direkt anslutning till odling av grödor som attraherar tripsar eller nära beteshagar för hästar. (Bochnia m.fl., 2019; Statens
veterinärmedicinska anstalt, 2016; Tal, 2011; 2009). Tysklönnen förekommer dock vid ridvägar i Ystad Sandskog men då det handlar om ridande hästar är sannolikheten låg för att de drabbas av förgiftning genom betning i området, särskilt då de vid ritt är utrustade med bett.
Denna studien har påvisat att tysklönnen har flera positiva ekosystemegenskaper som motståndskraftig för vind, god transpirations förmåga och skapar gynnsamma förhållanden för maskar som är väsentliga för en motståndskraftig markstruktur (Schelfhout m.fl., 2017; Çelebi m.fl., 2015; Kuehne m.fl., 2013; Köcher m.fl., 2013; Betsch m.fl., 2011; Firm m.fl., 2009; Stokes m.fl., 2006). Denna studien visar att de målkonflikterna som kan uppstå i ett område som Ystad Sandskog mycket väl kan klassificeras som antingen tekniskt lösbara eller oäkta enligt Wandén (1997). Det mest påtagliga hotet för Ystad
26 Sandskog är sannolikt istället effekterna av klimatförändringar och trädsjukdomar (Stenlid, 2018, SMHI, 2015; Ohlsson, 2008). Däremot går det inte att utesluta att det kan finnas äkta målkonflikter mellan tysklönnen och Ystad Sandskog i enlighet med Wandén (1997) som inte har gått att identifiera med studiens frågeställning. Tänkbart är även att ett bevarande av tysklönnen kan ge positiva synergier till att andra miljömål uppfylls såsom renare luft. Enligt Snell m.fl. (2015) och Hansen m.fl. (2014) har lövträd en god förmåga att binda koldioxid till marken till skillnad mot barrträd vilket kan påverka luftkvalitén positivt.
Förekomsten av tysklönnen enligt inrapporteringar på Artportalen visar att spridning är stor från södra Skåne upp till Uppsala (Artportalen, 2019). Denna studien riktar sig specifik på förutsättningarna i Ystad Sandskog och tysklönnens påverkan i andra delar av landet är svårt att bedöma utifrån denna studiens resultat. Däremot står de andra delarna av landet också inför förändringar i klimat som kan leda till rubbningar i ekosystem och spridning av trädsjukdomar. Tysklönnen infördes främst som ett parkträd men har börjat användas inom skogsbruk i Sverige (Skogen, u.å.). Till skillnad mot den inhemska skogslönnen har virket från tysklönnen en annorlunda struktur och utseende som är
eftertraktat för finsnickerier (Skogen, u.å.). Fina exemplar av tysklönnsstockar kan dessutom ge större ekonomisk avkastning än ek (Södra, 2017). När andra trädslag får problem på grund av förändrat klimat eller sjukdomar kan tysklönnen bli ett träd som används i större utsträckning i det svenska skogsbruket.
Lundberg (2010), bekräftar i sin studie att tysklönnen inte behöver utgöra något hot mot den befintliga biologiska mångfalden trots att arten växter i ett naturreservat vilket också bekräftas av Peterken (2010). Fortsättningsvis skriver dock Peterken (2010) att det historiskt har funnits många främmande invasiva arter i England som inte förrän flera hundra år efter den initiala etableringen utvecklat en miljöproblematik som inneburit förskjutningar i ekosystemen och drivit på arternas
invasionsbenägenhet. Tysklönnen introducerades i Sverige för ca 300 år sedan vilket tyder på att det kan finnas effekter av tysklönnens spridning som ännu inte har utvecklats eller dokumenteras i Sverige. Dessutom konstaterar denna studien att vid gynnsamma förhållande har tysklönnen en tendens att sprida sig (Strand m.fl., 2018). Tysklönnen är motståndskraftig för vind och kommer ursprungligen från ett varmare klimat i Sydeuropa vilket skapat bra egenskaper för att hantera klimatförändringar (Çelebi m.fl., 2015, Widén, 2002). Dessa egenskaper och risken att arten inte har utvecklats sin fulla potential ännu talar emot ett bevarande av tysklönnen. Samtidigt kan samma argument tala för ett bevarande av tysklönnen. den eventuella långsamma förändringen i ett ekosystem där tysklönnen finns är kanske det som behövs för att hantera klimatförändringarna.
Ystad Sandskog är inte en naturlig skog, den är skapad som en åtgärd för att stoppa sandflykten som fanns i Ystad tätort i början på 1800-talet (Liljegren, 1989). Hade inte Carl von Linné varit på besök i Ystad och givit rådet att plantera tallar hade kanske Ystad Sandskog inte existerat idag. Planteringen av tallarna har skapat en konstgjord natur som med åren har givits naturvärden (Ystad, 2018).
27 Ystad Sandskog har ett kulturellt värde men är det värdet högre än eliminera tysklönnen, särskilt som den potentiellt kan utföra samma eller liknande ekosystemtjänster i framtiden som nuvarande arter gör? Vad händer om området drabbats av tallsjukdomen Diplodia pinea? Vad händer om de nuvarande arterna inte trivs i ett förändrat klimat?
Den systematiska genomgången av kunskapsläget om tysklönnen och dess vara eller icke vara i ett område som Ystad Sandskogen behöver analyseras närmre och dess specifika egenskaper bör få vara en del av den analysen, det faktum att den är främmande och invasiv kanske inte räcker som
argument? Däremot kan denna studien påvisa att tysklönnen i nuläget inte utgör något direkt hot för Ystad Sandskog och att vidare analyser och forskning kan inväntas innan avverkningen av tysklönnen påbörjas. En avverkning av tysklönnen i Ystad Sandskog skulle också innebära skador på mark och vegetation med efterföljande konsekvenser som kan ta lång tid för naturen att läka.
Bild 4 ovan är tagen i Ystad Sandskog och visar en tysklönn med en blomsterklase som snart ska slå ut.
28
7
REFERENSER
Andersson, R. (Red.). (2017). Skoglig produktionsekologi. Jönköping: Skogsstyrelsen.
ArtDatabanken. (u.å.). Vår verksamhet. Hämtad 2019-05-28 från https://www.artdatabanken.se
Artportalen. (2019). Sök. Hämtad 2019-05-06 från https://artportalen.se/ViewSighting/ ViewSightingAsExportExcel
Artportalen. (2017). Grundprinciper. Hämtad 2019-05-16 från
https://artportalen.desk.com/customer/sv/portal/articles/2888052-grundprinciper
Anlén, K. (2014). Oxidativ hemolytisk anemi hos häst efter intag av silverlönn. Svensk
veterinärtidning, 8 (9), 11-16.
Betsch, P., Bonal, D., Breda, N., Montpied, P., Peiffer, M., Tuzet, A., & Granier, A. (2011). Drought effects on water relations in beech: the contribution of exchangeable water reservoirs. Agric For Meteorol 151, 531–543.
Bochnia, M., Sander, J., Ziegler, J., Terhardt, M., Sander, S., Janzen, N., … Zeyner, A. (2019). Detection of MCPG metabolites in horses with atypical myopathy. PLOS ONE, 12 (2), 1-18. doi: org/10.1371/journal.pone.0211698
Bengtsson-Lindsjö, S. (2007). Skötselplan Norra Sandskogen (2005.10016-265). Ystad: Ystad kommun.
Bohlin, T. (2000). Introduktion till populationsekologi. Malmö: Studentlitteratur.
Brinkmann, N., Eugster, W., Zweifel, R., Buchmann, N., & Kahmen, A. (2016). Temperate tree species show identical response in tree water deficit but different sensitivities in sap flow to summer soil drying. Tree Physiology, 36 (12), 1508-1519.
Bruun, P. (1988). The Bruun Rule of erosion by sea-level rise: a discussion of large-scale two- and three-dimensional usages
.
Journal of Coastal Research 4, 627– 648.Butt, K. R., Lowe, C. N., & Fredrickson, J. (2004). The development of sustainable earthworm populations at Calvert landfill site, UK. Land Degradation & Development, 15(1), 27-36.
Çelebi, M., Sağlam, C., & Duran, A. (2015). The potential contribution of land consolidation to prevent wind erosion in Turkey. Fresenius Environmental Bulletin, 24(2), 429-437.
Cesarz, S., Craven, D., & Dietrich, C. (2016). Effects of soil and leaf litter quality on the biomass of two endogenic earthworm species. European Journal of Soil Biology, 77, 9-16.
Daws, M. I., Garwood, N. C., & Pritchad, H. W. (2016). Prediction of desiccation sensitivity in seeds of woody species: A probabilistic model based on two seed traits and 104 species. Annals of Botany ,97(4), 667-674. doi: 10.1093/aob/mcl022
29 Dreyer, W., Le Roux, X., Montpied, P., Daudet, F. A., & Masson, F. (2001). Temperature response of
leaf photosynthetic capacity in seedlings from seven temperate tree species. Tree Physiology, 21(4), 223-232. doi:10.1093/treephys/21.4.233
Eriksson- Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.
Eriksson, J., Dahlin, S., Nilsson, I., & Simonsson, M. (2011). Marklära. Lund: Studentlitteratur.
Felton, A., Boberg, Johanna, Björkman, C., & Widenfalk, O. (2013). Identifying and managing the ecological risks of using introduced tree species in Sweden's production forestry. Forest Ecology and
Management, 307, 165-177.
Firm, D., Nagel, T, A., Diaci, J. (2009). Disturbance history and dynamics of an old-growth mixed species mountain forest in the Slovenian alps. Forest Ecology and Management, 257(9), 1893-1901. doi:
10.1016/j.foreco.2008.09.034
Fransson, P., Johansson, E., Finlay, R., & van Hees, P. (2012). Fakta skog- Rönfrån Sveriges lantbruksuniversitet. (9). Linköping: SLU Fakulteten för skogsvetenskap.
Hall, S. J. G., & Bunce, R. G. H. (2011). Mature trees as keystone structures in Holarctic ecosystem- a quantitative species comparison in a northern English park. Plant Ecology and Diversity, 4(2-3), 243-250. doi:
10.1080/17550874.2011.586735
Hansen, K., Malmaeus, M., & Lindblad, M. (2014). Ekosystemtjänster i svenska skogar. (IVL-rapport, B2190). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hobbie, S. E., Oleksyn, J., Essienstat, D. M., & Reich P. B. (2009). Fine root decomposition rates do not mirror those of leaf litter among temperate tree species. Oecologia, 162(2), 505-513. doi: 10.1007/s00442-009-1479-6
Hättenschwiler, S., & Körner, C. (2000). Tree seedling responses to in situ CO2- enrichment differ among species and depends on understorey light availability. Global Change Biology, 6(2), 213-326.
Hölscher, D., Schmitt, S., Kupfer, K. (2002). Growth and Leaf Traits of four broad-leaved tree species along a hillside gradient. Forst wissenschaftliches Centralblatt, 121(5), 229-239.
Kuehne, C., Nosko, P., Horwath, T., & Baushus, J. (2013). A comparative study of physiological and morphological seedling traits associated with shade tolerance in introduced red oak (Quercus rubra) and native hardwood tree species in southwestern Germany. Tree Physiology, (34), 184-193. doi: 10.1093/treephys/tpt124
Köcher, P., Horna, V., & Leuschner, C. (2013). Stem water storage in five coexisting temperate broad-leaved tree species: significance, temporal dynamics and dependence on tree functional traits. Tree
