NATURVETENSKAP- MATEMTIK- SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Matematik och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivåPandematik
coronapandemins påverkan på elevers uppfattning om den egna - kunskapsutvecklingen inom matematik
-
Pandemathics
-
How the corona pandemic affected students beliefs about their own
development in the subject of mathematics
Förord
Detta arbete är skrivet inom ramen för kursen Examensarbete 15 hp vid Malmö Universitet.
Arbetet är skrivet knappt 14 år efter det att jag påbörjade min utbildning till förskolelärare och lärare mot de tidigare åren (FöGt). Den utbildningen finns inte längre kvar, inte heller den jag började skriva examensarbete inom första gången, efter två extra år av
ämnesstudier. Lärarutbildningen har förändrats flera gånger under dessa år och även till viss del synen på denna. Malmö Högskola blev Malmö Universitet, och tillslut började Lena Andersson arbeta som student ansvarig.
Jag vill rikta ett stort och innerligt tack till Lena, utan hennes arbete och stöd hade jag inte kunnat skriva detta arbete. Jag vill också rikta ett stort tack till min tålmodiga handledare Helena Roos och inte minst till min lika tålmodiga, om än, när detta skrivs, rätt uttråkade barn Roo som visat häpnadsväckande förståelse för att jag inte haft så mycket tid att leka denna vår. Malmö, 23 maj 2021 Katarina Brändström
Abstrakt
Arbetet med detta arbete påbörjades redan våren 2020, en tid då coron-krisens omfattning ännu inte var känd och osäkerheten kring hur skolsituationen skulle hanteras var stor. Det saknades kunskap om hur situationen påverkade eleverna och om hur eleverna upplevde situationen.
Hur elever i årskurs fems uppfattning av den egna kunskapsutvecklingen har påverkats av corna-krisen är den fråga arbetet utgår från. Frågan har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv. För att undersöka detta har 104 elever i årskurs fem från totalt fem skolor i Sverige deltagit i en digital, kvalitativ, enkätundersökning. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmodell. Av resultatet framgår att en stor andel av eleverna upplever att corona-krisen haft en negativ inverkan på deras uppfattning om den egna
kunskapsutvecklingen. Förändringar i den sociala miljön på grund av hög frånvaro, bristen på feedback och kommunikation vid vikarieledda lektioner och oro inför en eventuell skolstängning är de huvudsakliga teman som framträder vid analysen. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att corona-krisen skapat oro och lett till osäkerhet bland eleverna, de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem och om ett lärande skett då de ofta saknat direkt kommunikation med lärare och kunskapsutbyte med klasskamrater. Corona-krisen är unik, därför är den tidigare forskningen begränsad. Det behövs vidare forskning kring långtidseffekterna och kring hur vi i framtiden kan hantera liknande skolsituationer.
1.Innehållsförteckning
1.Inledning...6
2.Syfte och frågeställning………..8
3.Tidigare forskning………...9
3.1 Corona-krisens påverkan på elever och skola...9
3.1.1 Frånvaro och dess konsekvenser för elevernas lärande... 9
3.1.2 Lärarfrånvarons påverkan på undervisningen... 10
3.1.3 Tolkning av information vid distansundervisning...10
3.1.4 Påverkan på kommunikation och feedback...10
3.2 Modersmålets betydelse...11
3.3Elevers uppfattning om sin kunskapsutveckling i relation till lärare………...11
4.Teoretiskt
perspektiv...13
4.1 Sociokulturellt perspektiv...13 4.2 Uppfattning...13 4.3 Metakognition...14 4.4 Feedback...145. Metod och
genomförande...15
5.1 Coronakrisen...15 5.2 Metodval...16 5.3 Enkätfrågor...16 5.4 Urval...17 5.5 Genomförande...18 5.6 Forskningsetiska övervägande...18 5.7 Analys metod...18
5.8 Validitet och reliabilitet...19
5.9 Metoddiskussion...19
5.9.1 Generalisering...19
5.9.3 Objektivitet...20
5.9.4 Bortfall...20
6. Analys och resultat
...216.1 Hög frånvaro bland personal och elever...24
6.1.1 Förändrad gruppsammansättning...25 6.1.2 Undervisning av vikarier...25 6.1.3 Brist på progression...26 6.2 Feedback...27 6.2.1 Behovet av feedback...27 6.2.2 Bristen på feedback...27
6.3 Oro inför eventuell skolstängning och undervisning i hemmet...28
6.3.1 Bristen på feedback vid inlärning i hemmet...29
6.3.2 Oro över att inte få den typ av stöd eleven normalt får i skolan.29 6.3.3 Oro över möjlighet att får hjälp...29
6.3.4 Oro över tillgången till internet i hemmet...30
6.3.5 Oro över att inte kunna få hjälp i hemmet kopplat till språk...30
6.4 Inställning till matematik...31
7.Diskussion………32
7.1 Arbetets frågeställningar...32
7.1.1 Hög frånvaro bland personal och elever...32
7.1.2 Feedback...33
7.1.3 Tillgång till internet och oro kopplat till språk...34
7.1.4 Inställning till matematikämnet...34
7.1.5 Gruppstorlekens eventuella påverkan...35
7.3 Slutsatser………35
8.
Yrkesrelevans och vidare forskning...
...378.1Yrkesrelevans...37
8.2 Vidare forskning...37
1.Inledning
Under våren 2020 arbetade jag som lärare i en årskurs 5. Våren började med många
förkylda barn och ett vattkoppsutbrott i klassen. Vi pedagoger beklagade oss över den höga frånvaron och hur denna påverkade undervisning och elevernas lärande. Framförallt
påverkade frånvaron matematikundervisningen; eleverna var vana vid att arbeta tillsammans, få information muntligt och kunna fråga direkt när problem uppstod. De elever som fick med sig läxor hem hade svårt att klara uppgifterna och andra elever hamnade efter under frånvaron.
Så kom mars månad och inget var längre sig likt. Plötsligt var vi mitt inne i en pandemi orsakad av covid-19 viruset som ingen visste vad den skulle leda till. Innan hade eleverna diskuterat vad som låg bakom pandemin; berodde den på att folk ätit fladdermussoppa, ett rykte som spreds snabbt inom media? Barnen hade fantiserat och förfasat sig över vad som skulle kunna hända om viruset spred sig hit. Plötsligt var det inte längre fantasier och rykten, vi befann oss i en verklighet ingen av oss tidigare upplevt. Enligt IFAU:s kartläggning ökade sjukfrånvaron bland elever och personal i grundskolan med 70% (Öckert, 2021). Många elever var rädda, föräldrar höll sina barn hemma av rädsla för att de skulle smittas. När någon var frånvarande fanns alltid oron där - har viruset nått hit? Hur kommer det gå för klasskamraten om hen smittats? Skolorna vidtog åtgärder som många gånger var svåra för eleverna att förstå, som till exempel att endast tre personer fick sitta vid ett bord i matsalen samtidigt som de satt fyra eller sex elever vid samma bord i klassrummet. Men den allra största oron bottnade i ovissheten om framtiden; skulle skolorna stängas? Hur skulle undervisningen i så fall bedrivas? Eleverna fick lära sig att alltid packa ner allt material de skulle behöva hemma om skolan skulle vara stängd till dagen efter.
Situationen väckte frågan om hur detta påverkar elevernas lärande, diskussionerna gick höga kring hur mycket en mellanstadieelev egentligen kan få ut av distansundervisning, och vilka konsekvenser den höga frånvaron skulle få på längre sikt. Erfarenheten av hur
frånvaron under början av terminen, som då sågs som hög men var betydligt lägre än under resten av vårterminen, hade påverkat framförallt matematikundervisningen oroade. Dock saknades elevernas uppfattning, barnens perspektiv i debatten. Enligt Anders Jönsson har osäkerhet kring hur undervisningen bedrivs, vad och när något kommer att bedömas en
negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling. (Jönsson, 2006) Vid denna tidpunkt rådde stor osäkerhet kring just detta.
Följaktligen vill denna studie undersöka om och hur Corona-krisen påverkat elevernas egen uppfattning om det egna lärandet i matematik. I studien används begreppet
“Coronakrisen” för den viruspandemi som påverkade livet för hela världens befolkning från våren 2020 och framåt. (Folkhälsomyndigheten.se, 2021).
2.Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur Corona-krisen påverkade elever i årskurs fem uppfattning av den egna måluppfyllelsen och kunskapsutvecklingen i matematik.
Arbetet har utgått från följande frågeställningar;
• Hur upplever elever sin skolsituation under Corona-krisen?
• Om och hur elever upplever att omständigheterna kring Corona-krisen påverkar deras lärande i matematik?
3.Tidigare forskning
I detta avsnitt behandlas den tidigare forskning som kan anses relevant för arbetet. Forskningen utgörs av både svensk och internationell forskning och berör följande
områden; frånvaron, både bland elever och lärare, svårigheter med skriftlig kommunikation och brist på feedback, modersmålets påverkan samt slutligen elevens egen uppfattning om sin kunskapsutveckling i relation till läraren
3.1 Corona-krisens påverkan på
elever och skola
Då Corona-krisen är unik finns det i nuläget begränsat med tidigare forskning utifrån denna händelse. Den forskning som finns specifikt kring hur Corona-krisen påverkat yngre elever är ännu mer begränsad. Nedan redogörs för tidigare forskning som kan knytas till hur kriser påverkar elevers upplevelser och lärande i matematik.
3.1.1 Frånvaro och dess konsekvenser för
elevernas lärande
Till skillnad från de flesta länder valde Sverige att hålla skolorna öppna för elever i låg och mellanstadiet (regeringen.se). Trotts försöken till normalisering av skolan påverkades elevernas skolsituation inom en rad områden. Frånvaron, både bland personal och lärare, ökade från 9% för eleverna våren 2019 till 23% motsvarande period 2020. Förändringen bland personalfrånvaro var 13% 2020 och 5% motsvarande period 2019 (Öckert, 2021). Trotts att skolorna hölls öppna miste eleverna den sociala kontext de normalt befinner sig i. Bhamani. m.fl.(2021) lyfter den förändrade sociala situationen och bristen på kontakt och kunskapsutbyte med andra elever som en källa till oro där bristen på varierad undervisning och bristen på samspel mellan elever och lärare och mellan elever och elever anses vara det som haft störst negativ påverkan på elevernas situation (Bhamani. m.fl. ,2021). Möjligheten att lära tillsammans med klasskamrater är viktig för elevernas upplevelse av sin
skolsituation och inlärning. När elevsammansättningen varierar från dag till dag och många elever är frånvarande ges färre tillfällen till denna typ av inlärning (Young-Loveridge, 2006).
under tiden de är frånvarande, men också närvaron spelar in. När elever inte är i skolan t.ex. under ett skollov, sker en inbromsning i deras kunskapsutveckling och i en del fall ett kunskapstapp, detta är, enligt Öckert, större vid plötsliga skolstängningar, så som vid oväder, trotts att totaltiden eleven inte gått i skolan är kortare. Corona-krisen kan, enligt Öckert, anses utgöra en plötslig förändring då denna inte var planerad. (Öckert, 2021).
3.1.2 Lärarfrånvarons påverkan på
undervisningen
Lärarfrånvaro påverkar eleverna nästan lika mycket som egen frånvaro (Öckert, 2021). Mellan 20% och 25% av lärarna undervisade en elevgrupp de normalt sett inte har under våren 2020. Detta innebar att en stor del av undervisningen inte bedrevs av de lärare som brukar undervisa eleverna, och många elever fick i praktiken digital distansundervisning då de var hemma (Öckert, 2021). Vid vikarieledd undervisning råder brist på förkunskaper kring elevernas kunskap, det innebär att där finns en risk för att eleven och vikarien ”talar förbi” varandra (Löwing, 2004, sid 251). Att lärarna själva inte är vana vid situationen och saknar utbildning i hur de ska lägga upp undervisningen under rådande situation påverkade också undervisningen negativt (Bhamani. m.fl. 2020).
3.1.3 Tolkning av information vid
distansundervisning
Olika elever uppfattar samma information olika och tolkar det skrivna annorlunda än information de fått muntligt (Eriksson m.fl., 2020). Hos elever som är vana vid att få information muntligt skulle det kunna skapa osäkerhet när denna i stället ges skriftligt utan möjlighet till att få den förklarad muntligt (Eriksson m.fl., 2020) Skillnaden mellan hur ett problem presenteras i en lärobok och hur samma presenteras av en lärare, både i ordval och i metod för lösning av uppgifter är ofta betydande och därför kan att enbart arbeta utifrån en lärobok innebära svårigheter för eleverna (Pansell & Björklund Boistrup, 2018). När en stor del av undervisningen bedrivs av andra än ordinarie lärare eller hemifrån ges den mesta information skriftligt.
För de elever som saknar tillgång till internet i hemmet tillkommer ytterligare svårigheter. För dessa elever upphör kommunikationen med lärare och klasskamrater helt och hållet och det finns ingen möjlighet för eleven att få stöd i hur uppgifter skall tolkas eller utföras. (Borba, 2021).
3.1.4 Påverkan på kommunikation och
feedback
Den feedback en lärare ger eleven löpande och i direkt anslutning till elevens arbeten är viktig för elevens lärande och förståelse, det är också denna formativa bedömning av eleven som ligger till grund för hur läraren arbetar vidare och i vilken mån det fortsatta arbetet matchar elevens kunskaper och behov (Hattie & Jaeger, 1998). När denna feedback saknas är det svårt för eleven att veta vad som förväntas av dem. Vid avsaknad av direkt feedback kan elevens uppfattning av den egna kunskapsutvecklingen påverkas negativt. Det finns även ett samband mellan det faktiska lärandet och hur läraren reagerar på elevernas prestationer å ena sidan, och hur eleverna reagerar på lärarens respons å andra sidan. Inlärningen och kunskapsutvecklingen främjas av en tvåvägskommunikation mellan lärare och elever (Hattie & Jaeger,1998), något som försvåras både vid en eventuell skolstängning och vid hög frånvaro bland både elever och lärare.
3.2 Modersmålets betydelse
Det finns där ett tydligt samband mellan elevers språkkunskaper och dess prestationer i matematik. Elever med bristande språkkunskaper är också mer beroende av läraraktivt undervisnings ansvar för att nå en positiv kunskapsutveckling (Hansson, 2011). Hansson beskriver “lär ansvar” såsom att;
Lärarens ansvar för elevens lärprocess, vilket operationaliseras genom att läraren möjliggör interaktion och sociala aktiviteter och förklarar det matematiska innehållet samtidigt som eleven själv får konstruera sin kunskap (2011, sid 123).
När läraren tar ett ansvar för elevernas inlärning genom att aktivt vägleda eleverna har detta en positiv effekt på elevernas kunskapsutveckling, detta oavsett andra faktorer såsom socioekonomisk bakgrund eller språkkunskaper (Hansson, 2011). När en stor del av undervisningen bedrivs av vikarier saknas detta lär-ansvar.
3.3 Elevers uppfattning om sin
kunskapsutveckling i relation till
lärare
Både samspelet med läraren och elevens egen inställning till matematik påverkar elevens uppfattning om sin egen kunskapsutveckling. Elevens inställning till sin egen förmåga inom matematik har en inverkan på hur eleven presterar i ämnet, matematik ses generellt som ett ämne som värderas högt inom skolan vilket gör att många elever upplever det som viktigt att lyckas i ämnet. (Hannula, Maijala, & Pehkonen, 2004). Elevens uppfattning påverkas av samspelet med läraren. Avsaknad av beröm, positiv feedback, tolkas som ett tecken på att kvalitén på elevens arbete inte är tillräckligt hög. Eleven behöver inte ha fått höra att den behöver utveckla sin förmåga för att uppfatta sin egen förmåga som bristande, däremot behöver det vara uttalat att den nått målet för att eleven ska känna att hens arbete håller tillräckligt hög kvalitet. När elevens egen uppfattning om hens kunskapsutveckling inte stämmer överens med lärarens bild anser eleven att det är lärarens bild som stämmer (Eriksson m.fl. 2020). Vid minskad kommunikation mellan ordinarie lärare och elev riskerar elevens uppfattning om den egna kunskapsutvecklingen påverkas negativt.
4.Teoretiskt perspektiv
I detta avsnitt beskrivs studiens teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet och de begrepp som är inom ramen för detta begrepp och som analysen av resultaten är gjord utifrån. Följande begrepp behandlas; uppfattning, metakognition samt feedback.
4.1 Sociokulturellt perspektiv
Då förändringen i elevgruppen och i interaktionen med läraren är centralt i studien används Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv i analysen av studien. Detta perspektiv innebär att lärande sker i det sociala samspelet mellan människor i den sociala och kulturella kontext personen befinner sig i.Det är i samspelet med andra elever som eleven har möjlighet att utvecklas vidare, genom kommunikation och samspel utvecklas färdigheter. (Dysthe, 2003). Begreppet “zon of proximal development” (den närmaste utvecklingszonen) beskrivs som avståndet mellan vad eleven kan på egen hand och vad hen kan i samspel med någon mer kunnig, är ett av det sociokulturella perspektivets centrala begrepp (Dysthe, 2003).
4.2 Uppfattning
Centralt i arbetet är begreppet “uppfattning”. Den definition som används av begreppet uppfattning i detta arbete är;
en individs förhållandevis stabila subjektiva kunskaper (däri ingår även känslor) om en viss företeelse; dess subjektiva kunskaper har inte alltid en hållbar objektiv grund. (Pehkonen 2001, s. 232).
Uppfattning är individuellt då den baseras på vad personen anser är allmänt kända fakta, vilket också kan vara en egen eller någon annans åsikt, och på de slutsatser som kan dras utifrån dessa fakta. Då det är individen själv som avgör hur tillförlitliga dessa fakta är, blir uppfattningen subjektiv. (Pehkonen, 2001).
Enligt Hannula, Maijala och Pehkonen (2004) har elevens inställning till sin egen förmåga inom matematik en inverkan på hur eleven presterar i ämnet, matematik ses generellt som ett ämne som värderas högt inom skolan vilket gör att många elever upplever det som viktigt att lyckas i ämnet. (Hannula, Maijala, & Pehkonen, 2004) Elevens uppfattning om sig själv inverkar på elevens prestation inom ämnet.
4.3 Metakognition
Metakognition, att vara medveten om ens egna tankeprocesser och kunna styra/kontrollera dessa, är, enligt Gökan (2010) en förutsättning för effektivt lärande. Medvetenhet om detta påverkar också elevens förståelse för, och uppfattningen av, sin egen kunskapsutveckling, som ligger till grund för elevens uppfattning om den egna måluppfyllelsen.
4.4 Feedback
Begreppet ”feedback” används för att beskriva den respons elever får från lärare och som enigt Hattie & Jaeger (1998) utgör en viktig grund för elevernas medvetenhet om det egna lärandet och kunskapsutvecklingen.
5. Metod och
genomförande
I detta avsnitt beskrivs kontexten undersökningen gjordes i, val av metod, enkätfrågor, urval och hur undersökningen genomfördes. Vidare beskrivs analysmetod, validitet och reliabilitet. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion.
5.1 Coronakrisen
Undersökningen gjordes under den pandemi som jag valt att benämna Corona-krisen i detta arbete. Frågan om huruvida skolorna skulle stängas debatterades hela våren och de flesta skolor förberedde sig på att kunna gå över till digital distansundervisning från en dag till en annan. I skolan infördes en lång rad rutiner för att minska smittspridningen,
exempelvis att eleverna skulle tvätta händerna och använda handsprit efter varje rast. Ett annat exempel var att eleverna skulle även tvätta händerna i matsalen och fick all mat upplagd. De fick sitta högst 4 personer vid varje bord i matsalen och högst två elever fick ta dryck eller knäckebröd samtidigt, samma regler gällde vid utgång från matsalen. Inga samarbeten mellan klasser tilläts och alla situationer där elever normalt samlas, såsom skolavslutningar, skulle nu ske enskilt (ex grundskoleförvaltningen, Malmö, komin.se, 2021). Sverige valde att inte stänga ner låg och mellanstadiet men högstadiet och gymnasiet gick till slut över till distansundervisning (regeringen.se, 2021). Många elever som deltog i denna undersökning hade släkt i länder där restriktionerna var betydligt hårdare och där invånarna drabbades än hårdare av pandemin än i Sverige. Många elever hade kontakt med släktingar som satt helt isolerade i flera månader, där barn inte fick gå ut överhuvudtaget och vuxna enbart i yttersta nödfall. Skolorna var stängda och många hade fått höra
vittnesmål om hur kistor med döda människor fått förvaras i kylbilar eller ute på trottoaren utanför deras släktingars hem då de inte hann begravas i tid (svt.se,2021). Kontrasten mellan inställningen till viruset i Sverige och de länder många av eleverna hade släktingar i var ofta mycket stor.
5.2 Metodval
Valet av metod avgörs av vad det är för frågeställning en vill ha svar på (Fekjær ,2016). För att få en rättvisande bild av elevernas uppfattning i detta arbete behövdes både många svar, vilket talar för en kvantitativ datainsamlingsmetod, men också redogörelser från eleverna själva kring sin upplevelse, vilket talar för en kvalitativ metod. Enkätundersökning kan användas för båda syftena, beroende på hur den utformas (Bryman, 2008). Därför har jag valt att använda enkät som metod för datainsamling i detta arbete.
Begreppet skolsituation är brett, vid helt öppna frågor eller intervju finns en risk att eleverna tolkar begreppet olika vilket hade gjort svaren svåra att jämföra. Vid användandet av en enkät med flera delfrågor framgår det tydligare vad frågeställningen avser. Även lärande är ett begrepp som eleverna kan tolka olika. När en enkät används som datainsamlingsmetod får alla respondenter samma förtydligande följdfrågor vilket underlättar analys och jämförelse av resultatet.
5.3 Enkäten
Enkätfrågor utifrån undersökningens syfte och frågeställning konstruerades. Enkäten kompletterades med bakgrundsfrågor som berörde var eleverna bor, vilket språk som talas i hemmet samt elevernas generella inställning till matematikämnet.
Enkäten omfattar 18 frågor (se bilaga 1), där huvudfrågorna är; Hur tror du Corona- krisen påverkat hur mycket du lär dig? Hur påverkar situationen i skolan (med hög frånvaro och många vikarier, detta förklarades för eleverna innan de svarade på frågan) dina möjligheter att klara kunskapskraven i matematik? Frågorna i enkäten är utformade för att få en tydlig bild av hur eleven upplever matematikundervisningen samt elevens syn på den egna kunskapsutvecklingen. Formuleringen “vad du lärt dig” och “att du lärt dig” är inte optimala då dessa förutsätter att ett lärande skett/sker. Jag har ändå valt dessa
formuleringar då “om du lärt dig” riskerar att uppfattas som ett ifrågasättande av elevens kompetens och förmåga att lära. Arbetets syfte är inte att undersöka huruvida det sker ett lärande i matematikundervisningen utan att undersöka om och hur uppfattningen om det egna lärandet har påverkats.
De två sista frågorna som handlar om inlärning i hemmet och möjlighet att få stöd vid hemundervisning är hypotetiska utifrån scenariot att skolorna stängs. Jag har valt att ha med dessa frågeställningar då de ofta lyfts i media och skulle kunna, trots att de är helt hypotetiska, påverka elevernas uppfattning om sitt lärande.
5.4 Urval
Urvalet av elever är ett så kallat ”bekvämlighetsurval” (Bryman, 2008). Det vill säga urvalet är gjort utifrån tillgången på respondenter, dels i klasser på den skola jag själv arbetade på vid tiden för undersökningen, dels på skolor där lärare anmält ett intresse av att låta sina elever medverka i undersökningen. Detta har också legat till grund för urvalsstorleken. Då tidsåtgången både till att genomföra undersökningen och sammanställa och analysera resultatet ökar med antalet respondenter (Bryman, 2008) har urvalet begränsats till elever i årskurs fem vid totalt fem olika skolor.
Det totala antalet respondenter är 104 och de består av två grupper; grupp 1 består av i huvudsak elever med svenska som andraspråk i ett socioekonomiskt utsatt område i en sydsvensk storstad. Deltagarna i grupp 1 går på samma skola och undervisas utav tre olika lärare utan något djupgående samarbete kring matematikundervisningen. Respondenterna i grupp 2 består av elever från 4 olika skolor från mindre orter i mellan- och norra Sverige. Merparten av eleverna i grupp 2 har svenska som modersmål och kommer från varierande socioekonomisk bakgrund.
Analys och urval görs utan hänsyn till tilldelat kön då detta perspektiv ofta saknas i de studier resultatet jämförs och analyseras mot.
Bortfallet från urvalsgruppen bestod enbart av elever som vid tidpunkten för undersökningen var frånvarande.
5.5 Genomförande
Klasslärare i de klasser som var aktuella för undersökningen kontaktades med information kring samtycke och blanketter till vårdnadshavare delades ut och samlades sedan in. Enkäten genomfördes digitalt via Google verktyget “classroom”. Undervisande lärare presenterade enkäten och dess syfte och förklarade innebörden av vissa frågeställningar där detta behövdes. Eleverna informerades om anonymitet och att deltagandet var frivilligt. Eleverna besvarade sedan självständigt enkätens frågor utan någon tidsbegränsning. När eleverna avslutar enkäten skickas svaret digitalt via classroom till den som konstruerat
5.6 Forskningsetiska övervägande
I studien har det tagits hänsyn till forskningsetiska krav från Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2017) och all information har givits både skriftligt och muntligt.
Informationskravet; alla som svarar på enkäten har fått information om syftet med enkäten och hur denna kommer att användas.
Samtyckeskravet; alla deltagande har informerats om att deltagandet är helt frivilligt och att en när som helst har rätt att dra tillbaka sitt samtycke.
Konfidentialitetskravet; alla deltagare har blivit informerade om att informationen ges anonymt och att det inte kommer vara möjligt att koppla något svar till en enskild elev. Inga personuppgifter har samlats in, svaren har enbart sorterats efter årskurs.
Nyttjandekravet; alla deltagare har blivit informerade om att insamlade svar enbart kommer att användas till den studie de gett samtycke till att delta i.
5.7 Analys metod
Vid analysen av enkätsvaren i undersökningen har tematisk analys enligt den modell som Braun och Clarke presenterar (2006) använts. Metoden består av sex steg där materialet delas in efter tema innan det analyseras.
I det första steget gås materialet igenom för att få en översiktlig bild av resultatet, redan här kan teman börja urskiljas. I nästa steg noteras de delar som knyter an till de teman som kunde urskiljas i steg ett. Information som knyter an till varandra kan finnas på flera olika ställen i materialet, i detta steg blir det mer överskådligt. Vid det tredje steget gås materialet igenom ännu en gång då ytterligare teman eller kopplingar mellan teman kan ha framträtt vid steg två. Därefter upprepas steg två då nya teman kan ha framträtt vid steg tre. I det femte steget definieras och namnges de teman som en kommit fram till. I det avslutande steget analyseras resultaten utifrån de teoretiska perspektiv som används i arbetet.
5.8 Validitet och reliabilitet
Inom kvantitativa studier är validitet och reliabilitetbegrepp som används för att bedöma en undersöknings kvalitet. Dessa anses inte vara helt tillämpbara vid kvalitativa
undersökningar där alternativa begrepp så som tillförlitlighet och äkthet ofta används (Bryman, 2008). Detta arbete kan anses vara både kvantitativt, då det bygger på insamlade
data från en större grupp elever och inga direkt intervjuer, och kvalitativt då det är elevernas egna beskrivningar som analyseras. Jag har därför valt att använda mig av begreppen reliabilitet och validitet.
Huvudfrågan när en bedömer reliabilitet är hur vida undersökningen går att replikera, upprepa, och om resultatet påverkas av tillfälliga eller godtyckliga förutsättningar (Bryman, 2008). Undersökningen som sådan går att replikera, frågorna som ställs i enkäten påverkas inte av vem som ställer dem eller var detta görs. Urvalet går att göra på likartat sätt.
Däremot är situationen unik, för att replikera undersökningen krävs att vi drabbas av en ny pandemi med liknande inverkan som Corona-krisen haft på samhället. Detta gör
reliabiliteten för undersökningen mindre.
Validitet avser om undersökningen mäter det den är avsedd att mäta (Bryman, 2008). Detta begrepp är svårare att tillämpa vid kvalitativa undersökningar, men jag anser att
undersökningen tagit fram det underlag som behövts för att besvara frågeställningarna och att arbetets validitet därför är god.
5.9 Metoddiskussion
I detta avsnitt lyfts olika aspekter, generalisering, information, objektivet samt bortfall, som kan inverka på resultatet och analysen av undersökningen.
5.9.1 Generalisering
Bryman (2008) lyfter problematiken kring att generalisera utifrån det resultat en
undersökning ger. Oavsett urvalsmetod kommer en enbart kunna generalisera utifrån den givna grupp urvalet är gjort från och resultatet kommer enbart att gälla vid den tidpunkten undersökningen genomfördes. Då arbetet gjordes under en pandemi som är unik i fråga om hur samhället påverkat är det ännu svårare att generalisera utifrån arbetets resultat.
5.9.2 Information
komma att påverka hur enkätens frågor tolkas och hur svaren formuleras. För att motverka detta har eleverna fyllt i enkäterna under lektionstid och efter instruktion av undervisande lärare.
5.9.3 Objektivitet
Jag har personligen samlat in data från grupp 1. Data från grupp 2 har samlats in med hjälp av undervisande lärare i respektive klass. Detta skulle kunna öka förståelsen för elevernas svar och få en mer korrekt bild av gruppens upplevelser. Samtidigt finns där en risk att förutfattade föreställningar om enskilda elevers förmåga och kunskapsutveckling inom matematik påverkar analysen av enkätsvaren. Denna risk finns inte i grupp 2 då denna helt utgörs av för mig helt anonyma elever. Samtidigt innebär det att där läggs en större vikt vid eleverna i grupp 2s förmåga att formulera sig i skrift än i grupp 1 där det finns en reell möjlighet att personlig förförståelse för individens sätt att uttrycka sig kan komma att påverka tolkningen av personens svar.
5.9.4 Bortfall
Bryman beskriver bortfall som en viktig aspekt vid urvalet, där han lyfter en ökad benägenhet att inte vilja delta i undersökningar (2006). Detta är dock inte fallet i denna undersökning där samtliga närvarande elever deltagit, däremot finns ett visst bortfall av elever som var frånvarande vid tiden för undersökningen. Bortfallet var totalt 14 elever. Risken att respondenterna inte fullföljer enkäten på grund av tekniska svårigheter, vilket enligt Lantz kan innebära ett problem, minskar också då enkäten fyllts i under lektionstid (2014).
6. Analys och resultat
Avsnittet inleds med en sammanställning av resultaten från enkätundersökningen som består av två bakgrundsfrågor och 18 enkätfrågor. Vid den tematiska analysen av resultaten har fyra huvudteman framträtt, dessa har delats in i delteman. I följande ordning redovisas resultaten för de fyra huvudtemana; hög frånvaro bland personal och elever, feedback, elevernas oro inför eventuell skolstängning och undervisning i hemmet samt elevernas inställning till matematikämnet.
Bakgrundsfrågor
A. Var bor du? I en
storstad I en mellanstor stad I en liten stad I ett mindre samhälle På landsbygden 80% 12% 8%
B, Hur ofta talar du svenska hemma? Alltid. Nästan alltid. Lika ofta som annat språk. Nästan aldrig. Aldrig. 53% 3% 22% 16% 6% Enkätfrågor
1. Tycker du att matematik är roligt? Mycket roligt Ganska roligt Varken eller Ganska tråkigt Mycket tråkigt 42% 30% 18% 4% 6%
2.Tycker du att matematik är lätt? Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt 41% 45% 1% 4% 9%
3.Tycker du att matematik är viktigt?
81% 11% 2% 0% 6%
4.Hur märker du själv att du lär dig något på lektionerna?
Teman för de vanligaste svaren med andel som uppger detta i procent;
kan/säger att jag svarar rätt 78%, får rätt på prov, 77%. 51% skriver att de är osäkra men att läraren berättar om de lärt sig något.
5.Hur får du reda på vad du ska göra på lektionen?
100% svarade att läraren berättade vad de ska göra och hur.
6.Hur vill du att läraren förklarar, om du behöver hjälp med en uppgift?
Störst andel elever, 84%, vill att läraren ger
delförklaringar eller ledtrådar till lösningen, 10% vill att läraren förklarar exakt hur de skall lösa uppgiften. Övriga elever uppger att de inte vet eller att det beror på uppgiften.
7.Hur kan du visa vad du lärt dig på lektionerna?
Teman för de vanligaste svaren med andel som uppger detta i procent, eleverna kunde ge flera svar, därför uppgår den totala procenten till över 100; 90% räcker upp handen, 87% löser uppgifter i boken eller på prov rätt, 57% uppger att de inte vet utan det är läraren som berättar att ett lärande skett. 28% uppger att de hjälper klasskamrater.
8. Är det annorlunda i skolan sedan Coronapandemin började? Om ja, på vilket sätt?
Samtliga elever uppger att det är annorlunda i skolan sedan Corona pandemin började. Teman för de vanligaste svaren med andel som uppger detta i procent, eleverna kunde ge flera svar, därför uppgår den totala procenten till över 100%.
97% Hög frånvaro bland lärare och elever. 86% Många vikarier, 61% svårt att jobba i grupp/par då många elever är borta. Band övriga svar fans nya regler för matsalen, inställd skolavslutning, att en måste tvätta händerna ofta mm.
9.Påverkas du av att många klasskamrater och lärare har varit borta sedan Corona pandemin började? Om ja, på vilket sätt?
Teman för de vanligaste svaren med andel som uppger detta i procent, eleverna kunde ge flera svar, därför uppgår den totala procenten till över 100%. Samtliga elever uppgavs att de påverkades av frånvaron. 95% uppger att de haft vikarie oftare. 81% uppger att de inte arbetar med samma elever som de brukar vid par och grupparbeten. 67% uppger att de har svårare att lära
eller inte lär sig lika mycket som vanligt. 38% svarar att de behöver arbeta med samma sak flera gånger då samma saker gås igenom varje gång elevgruppen förändras.
10.Hur ofta har du haft vikarie sedan Coronapandemin började jämfört med innan?
Mycket oftare
Ganska ofta
Lika ofta Lite mer sällan
Mycket mer sällan 11.Hur är undervisningen när du
har vikarie jämfört med när det är din ordinarie lärare som undervisar?
Teman för de vanligaste svaren med andel som uppger detta i procent, eleverna kunde ge flera svar, därför uppgår den totala procenten till över 100%. 78% uppgav att de lärde sig mindre av vikarier. 36% uppgav att vikarien undervisade om något annat än matematik. 57% uppgav att det är svårare att lära sig av en vikarie. 39% uppgav att det var stökigare i klassrummet när en vikarie undervisade.
12. Tror du att det kommer bli svårare att klara kunskapskraven om det ofta är en vikarie som undervisar?
76% av eleverna tror att det kommer påverka deras möjlighet att klara kunskapskraven negativt. 4% uppgav att de inte tror att det kommer påverka deras möjlighet att nå kunskapskraven negativt.
13.Har du haft mer digital undervisning än vanligt sedan Corona pandemin började? Hur upplever du digital undervisning?
Mycket mer Något mer Varken mer eller mindre Något mindre Mycket mindre 8% 61% 29% 2% 0%
Teman för de vanligaste svaren, med andel som uppger detta i procent.
53% uppger att det är svårt att veta om de löst en uppgift korrekt utan feedback från läraren. 41% uppger att det är svårt att förstå digitala uppgifter. 47% nämner att det är svårt att veta vad som förväntas när
uppgår den totala procenten till över 100%; via digitala undervisning 81%, via matematikböcker 74%, av föräldrar eller andra vuxna i hemmet 61%. 15.Om skolorna stängs, kan du då
få hjälp med matematik? Är du orolig över hur en skolstängning hade påverkat hur mycket du lär dig?
82% av eleverna i undersökningen uppger att de har möjlighet att få hjälp med matematik i hemmet om skolorna stängs. 8% av eleverna tror inte de kommer kunna få hjälp i hemmet. 78% av eleverna uppger att de tror att de kommer att kunna lära sig matematik hemma, 10% tror att det kommer vara svårt eller inte gå att lära sig i hemmet. 72 % är oroliga över hur en skolstängning skulle påverka deras kunskapsutveckling. 16.Kan du använda internet när du
inte är i skolan? Om ja, var brukar du använda internet?
96% har tillgång till internet utanför skolan. 94% har tillgång till internet i hemmet. 4% saknar tillgång helt, 2% saknar tillgång i hemmet men har tillgång via t.ex. bibliotek.
17. Hur tror du Corona pandemin påverkat hur mycket du lär dig?
68% uppger att de inte lärt sig lika mycket som vanligt, utan att ge exempel. 14% uppger att de behöver arbeta med samma sak varje gång elevgruppen förändras och att de därför inte ”kommer vidare”.
18.Hur påverkar situationen i skolan (med hög frånvaro och många vikarier, detta förklarades för eleverna innan de svarade på
frågan) dina möjligheter att klara kunskapskraven i matematik?
68% av eleverna uppger att de tror att deras möjlighet att nå kunskapskraven påverkats negativt. 24% uppger att de är osäkra men tror att deras möjlighet att klara kunskapskraven försämrats. 8% uppger att de inte tror att deras möjlighet att klara kunskapskraven har
påverkats.
6.1 Hög frånvaro bland personal
och elever
Ett återkommande tema bland svaren är oron över den ökade frånvaron bland elever och lärare och uppfattningen att denna skulle inverka negativt på den egna
oroade över den egna kunskapsutvecklingen under Conan-krisen. Oron syns även bland svaren på fråga 9 och 12.
Ett exempel på hur två elever uttryckte oron var:
Lärare kommer inte, vi får vikarier och elever tror att de kan göra vad de vill och de stökar. (Elev 1, svar på fråga 9).
Vikarien hjälper inte så mycket och vet inte hur långt vi kommit. (Elev 2, svar på fråga 18).
6.1.1 Förändrad gruppsammansättning
Eleverna uttrycker frustration över förändringen i gruppsammansättningar och den
påverkan detta har på elevens egen kunskapsutveckling, vilket syns bland svaren på fråga 8 och 9. Ett exempel är:
Vet inte vem som kommer, om vi kan göra klart. Så är den borta som skrev och så får vi göra om, det blir dåligt. Rörigt. (Elev 3, svar på fråga 8).
Den höga frånvaron bland eleverna kan ha en negativ påverkan på elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ses i hur två elever beskriver hur detta påverkar den inlärning som normalt sker inom den närmsta utvecklingszonen;
Vi brukar jobba i grupper eller med våra axelkompisar. När de är borta får vi jobba med någon annan, eller själva. Det blir inte lika bra. Kanske får man jobba med någon som inte kan så mycket som en själv, så lär man sig inget. Om man får jobba med någon som är supersmart känner jag mig inte så bra, då lär jag mig inte heller. Det är bäst att jobba som vanligt. (Elev 4, svar på fråga 9.)
Folk kommer inte alls för dem är rädda för viruset! Man kan inte jobba klart, vi börja me en sak så kommer inte folk så kan vi inte göra klart vi lär oss inget! (Elev 5, svar på fråga 8.)
6.1.2 Undervisning av vikarier
frågan 12 att deras uppfattning är att detta kommer att leda till försämrad måluppfyllelse och en försämrad kunskapsutveckling. Situationen beskrivs här av två elever;
Lärare kommer inte, vi får vikarier och elever tror att de kan göra vad de vill och de stökar. Vikarien hjälper inte så mycket och vet inte hur långt vi kommit. (Elev 6, svar på fråga 11.)
Jag lär mig inget de svårt att lära sig när de bara vikarie hela tiden för vikarierna vet inte vad de ska göra oftas. (Elev 7, svar på fråga 11.)
36% av eleverna i undersökningen uppger i svaren på fråga 11 att vikarier ofta väljer att undervisa i något annat än matematik under matematiklektionerna, vilket väcker oro för den egna kunskapsutvecklingen. Två elever beskriver hur de fått arbeta med bild och samhällskunskap i stället för matematik på en vikarie ledd matematiklektion;
Vi Har tittat på Lilla Aktuellt och i bildlektionen har vi ritat teckningar om Corona. (Elev 8, svar på fråga 11.)
Vi gör ingen matte. Vikarien bara frågar oss vad vi ska göra och ingen bryr sig. Så vi kanske läser eller ritar. En (vikarie) prata bara om vad han gjorde när han gick i skolan. Bara om sig själv. Och om Corona. Vi har ingen matte när de e vikarie. (Elev 1, svar på fråga 11.)
6.1.3 Brist på progression
Ett annat återkommande tema bland svaren på fråga 9 och 17 var att samma sak gicks igenom gång på gång utan någon progression då elevgruppen förändrades från dag till dag. En elev beskriver situationen så här, (“de” som benämns är elever som varit frånvarande);
Jag lär inte mig lika mycket som innan, för att när de kommer till skolan måste vi göra samma sak igen och det känns tråkigt och när de kommer de kan ingenting!!!!!!!!!! (Elev 9, svar på fråga 17).
6.2 Feedback
Ett annat återkommande tema bland svaren berör feedback, både behovet av feedback under lektioner och brist på feedback vid frånvaro bland lärare. 78% av eleverna gav uttryck för oro kopplad till feedback eller till avsaknaden av feedback. Lika många uppgav att de genom feedback från läraren vet att ett lärande skett.
6.2.1 Behovet av feedback
Eleverna i undersökningen lyfter problematiken kring att det är svårt att veta om ett lärande skett utan direkt samspel med ordinarie lärare. Det är genom lärarens feedback som eleven vet att ett lärande skett. På fråga 4, om hur eleverna själva vet att ett lärande skett svarar två elever;
Jag kommer ihåg när läraren frågar oss nästa lektion. (Elev 10, svar på fråga 4.)
Jag kommer ihåg det, och när läraren tar upp det igen så kommer jag ihåg. Om läraren inte är där, om den är vikarie innan så vet den inte vad vi gjorde och frågar inte. Då vet jag inte om jag hade rätt, om jag lärt mig. (Elev 4, svar på fråga 11.)
Över 50% av eleverna uppger på fråga 4 och 7 att de inte själva vet när ett lärande skett eller inte vet hur de kan visa att ett lärande skett utan det är läraren som berättar om de lärt sig något. Det är lärarens uppfattning och den feedback läraren ger om deras
kunskapsutveckling som är den korrekta även när denna inte stämmer överens med elevens egen uppfattning om sin kunskapsutveckling.
Ibland tror jag att jag inte kan men läraren säger att jag kan. Då vet jag att jag kan. Jag vet för hon (läraren) tittar på mig då. Så du ser att det blev rätt fast hon (läraren) inte pratar säger något. Då vet du att du kan. (Elev 11, svar på fråga 4.)
6.2.2
Bristen på feedback
Om jag jobbar på datan, om jag jobbar i classroom det står vad jag ska göra. Så gör jag det. Men hon (läraren) vet ju inte om jag kunde, om jag behövde kolla eller om jag kunde ändå. Eller jag kanske kollar för att jag inte är säker fast så hade jag rätt. Då vet jag inte om jag visste eller om jag bara tänkta att jag vet när jag kollade (på svaret). (Elev 12, svar på fråga 14.)
69% av eleverna i undersökningen uppger att de haft mer eller mycket med digital
undervisning än innan Corona-krisen. Det har främst använts när lärare varit frånvarande eller för att inkludera frånvarande elever. Detta försvårar möjligheten till samspel både mellan elever och med lärare och kan ha påverkat inlärningen. 47% av eleverna uppgav att det var svårt att veta vad som ska läras utan direkt feedback från läraren, även hur det ska läras och om ett lärande har skett uppgav 51% respektive 41% av eleverna var svårt att veta när direkt feedback saknas.
De gör det (uppgifter) i classroom, så får man en kod, en länk och ska gå med, Så står det vad jag ska göra, fast det är svårt och så vet jag inte hur jag ska svara, det är olika men ingen säger hur. (Elev 10, svar på fråga 13.)
6.3 Oro inför eventuell
skolstängning och undervisning i
hemmet
Det finns en oro bland eleverna i undersökningen kring hur deras kunskapsutveckling kommer att påverkas av en eventuell skolstängning.
82% av eleverna i undersökningen uppger att de har möjlighet att få hjälp med matematik i hemmet om skolorna stängs. 78% av eleverna uppger att de tror att de kommer att kunna lära sig matematik hemma, samtidigt är 72% eleverna säkra på att en stängning hade påverkat deras måluppfyllelse negativt.
6.3.1 Bristen på feedback vid inlärning i
hemmet
53% av eleverna lyfter bristen på feedback som ett av huvudproblemen för inlärning enbart i hemmet.
Jag vet inte om jag kan lära mig hemma. Man har inga prov hemma och läraren ser inte. Kanske kan man spela på luren (mobiltelefon) och de fattar inget. Eller kolla på svaret i datan. Då kan man inte lära sig något. (Elev 13, svar på fråga 13.)
6.3.2 Oro över att inte få den typ av stöd
eleven normalt får i skolan
84% av eleverna i undersökningen uppgav att bäst hjälp fick de genom att läraren inte berättade svaret utan gav några små ledtrådar som de kunde arbeta vidare med, 8% uppgav också att hjälp given i grupp inte gav samma stöd och ibland till och med kan vara
förvirrande. Utan direkt samspel med läraren saknas denna typ av stöd helt. Ett exempel är en elev som skrev:
Om jag har en fråga om en uppgift, så vill jag bara få hjälp med det. Om någon mer behöver hjälp och läraren svarar båda två, fast vi har olika problem med frågan, då vet jag inte vilket svar som var till vem, det blir svårare att förstå då. Jag vill att läraren hjälper först en och sen en, att vi får vänta på vår tur. När vi jobbar i classroom skriver läraren bara i uppgifter och om jag frågar på chatten så skriver läraren ändå svar till alla samtidigt. Det blir svårt att förstå då. (Elev 14, svar på fråga 13.)
6.3.3 Oro över möjlighet att får hjälp
Bland de elever som var mest oroliga för den egna kunskapsutvecklingen återfanns elever som uppgav att de har ganska eller mycket svårt att lära matematik hemma, 10% av eleverna i undersökningen tillhörde denna kategori. Nästan lika många, 8%, uppgav att de hade små eller mycket små möjligheter att få hjälp med skolarbetet hemma.
Min pappa tror han kan massa att han är jättebra på matte. Så berättar han hur man ska göra men jag förstår inte. Då frågar jag min storebror men han brukar inte ha tid. (Elev 16, svar på fråga 15.)
6.3.4 Oro över tillgången till internet i hemmet
Totalt uppgav 4% av eleverna att de inte har tillgång till internet utanför skolan. Ytterligare 2% har inte tillgång till internet i det egna hemmet, men i andra miljöer.
De e svårt (att lära sig matematik hemma) för de e ingen data hemma. Jag kan inte kolla på datan på classroom då kan jag inte lära mig hemma på datan. (Elev 17, svar på fråga 15.)
Vi har inget WiFi hemma, jag har min skol-dator men ingen surf på datorn så jag måste ha WiFi. Jag vet inte hur jag skulle kunna lära mig matematik hemma. Kanske kan jag ta hem en bok men jag vet inte om jag gjort rätt om ingen rättar. (Elev 18, svar på fråga 15.)
6.3.5 Oro över att inte kunna få hjälp i
hemmet kopplat till språk
Elever som hälften av tiden eller mer talar ett annat språk än svenska hemma hyser en större oro över en eventuell skolstängning än elever som enbart talar svenska hemma. Denna grupp utgör 42% av eleverna i undersökningen.
Min mamma kommer från Somalien. De hade ingen dator när min mamma var liten. Min mamma lärde sig läsa när jag var i tvåan. Jag lärde mig läsa när jag gick i förskoleklass. Jag hjälper mamma att lära och med matten. Jag kan mer matte än min mamma. Hon kan nästan ingen matte. Jag går till ärtan (läxhjälp inom fritidshemmet) om jag inte förstår matten. Jag tror inte någon kan hjälpa mig med matten om ärtan också är stängd. (Elev 19, svar på fråga 15.)
Min pappa är rätt bra på att räkna och sånt men inte på sån matte vi har i boken. Jag tror de räknade på något annat sätt när han var liten osså kanske för att han är från ett annat land. (Elev 20, svar på fråga 15.)
6.4 Inställning till matematik
Elevernas positiva inställning till matematik som ämne och vikten av att vara bra på matematik syntes tydligt i undersökningen. 86% av eleverna i undersökningen uppgav att matematik är enkelt eller ganska enkelt. 72 % av eleverna uppgav att de tycker att
matematik är roligt eller ganska roligt. 92 % av eleverna uppgav att de anser att matematik är ett viktigt ämne.
7.Diskussion och slutsats
Detta avsnitt inleds med en inledande diskussion kring arbetets frågeställningar. Vidare diskuteras resultatet från analysen i relation till tidigare forskning. Avsnittet avslutas med slutsats. Diskussionen är indelad i följande delar: hög frånvaro bland personal och elever, feedback, oro kopplad till internettillgång och språk, inställning till matematikämnet, gruppstorlekens eventuella påverkan samt avslutande slutsats.
7.1 Arbetets frågeställningar
”Hur upplever eleven sin skolsituation under Corona-krisen?” och ”Om och hur uppfattar elever att omständigheterna kring Corona-krisen påverkar deras lärande i matematik?” är de frågeställningar som undersökts i undersökningen.
Av resultatet framgår att Corona-krisen haft en inverkan på elevernas skolsituation och bidragit till ökad oro för den egna kunskapsutvecklingen. Alla elever i undersökningen uppger att skolsituationen förändrats under Corona-krisen. En stor andel, 88%, av
eleverna uppger att de är oroliga för att Corona-krisen skall ha en negativ inverkan på deras kunskapsutveckling, ingen elev i undersökningen uppger att Corona-krisen har en positiv påverkan, inte heller uppger någon elev att krisen inte påverkar deras skolsituation. Framförallt har hög frånvaro, både bland elever och lärare, många vikarie-ledda lektioner, brist på feedback och förändrad gruppsammansättning lyfts fram som orsaker som kan komma att påverka inlärningen och den egna kunskapsutvecklingen. Det är också just den stora frånvaron som påverkat skolsituationen mest enligt eleverna i undersökningen. Där finns också en oro bland eleverna i undersökningen för hur deras kunskapsutveckling skulle komma att påverkas av en skolstängning. Totalt uppgav 82% av eleverna att de var oroliga för hur deras kunskapsutveckling skulle påverkas av en skolstängning.
7.1.1 Hög frånvaro bland personal och elever
Konsekvenserna av en plötslig förändring av gruppen är centralt i många elevers svar i undersökningen och detta kan ses i ljuset av ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I denna undersökning syns detta i elevernas oro för att helt missa detta samspel vid en skolstängning. Detta överens stämmer med slutsatserna i Young-Loveridges (2005) studie av var och hur matematikinlärning sker; det sociala samspelet upplevs som viktigt för
eleverna och har en inverkan på deras inlärning. Enligt Dysthe (2003) är det i samspelet med andra elever som eleven har möjlighet att utvecklas vidare, genom kommunikation och samspel utvecklas färdigheter. (Dysthe, 2003). När gruppen plötsligt ändras gång på gång störs samspelet mellan eleverna (Öckert, 2021) vilket förhindrar det lärande som normalt sett hade kunnat ske inom gruppen. Oron bland eleverna i undersökningen kring just förändrad gruppsammansättning kan även relateras till andra forskningsresultat så som Bhamani m.fl. (2021) undersökning av skolsituationen i Pakistan under Corona-krisen, där förändrad gruppsammansättning och bristen på socialt samspel lede till ökad oro bland både elever och föräldrar.
Att så mycket undervisning bedrivs av annan personal än den ordinarie och ofta utav vikarier är ett problem som lyfts av flera elever i undersökningen. Enligt Löwing (2004) är det viktigt att läraren har kunskap om elevens förkunskaper i kommunikationen mellan lärare-elev för att inte riskera att de ”pratar förbi” varandra. Bristen på förkunskaper om elevernas kunskaper hos vikarierna kan därför ha skapat en situation där kommunikationen mellan elev och vikarie försvårats och bidragit till att skapat en osäkerhet hos eleven.
7.1.2 Feedback
Eleverna i arbetet uppgav i svaren på fråga 4 och 7 att det var genom beröm och feedback som de visste om deras arbete höll tillräckligt hög kvalité. Vid avsaknad av positiv feedback tolkade eleverna i undersökningen det som ett tecken på att de inte nått kunskapsmålet, trots att detta inte var uttalat, vilket även är den slutsats som dras av Eriksson m.fl. (2018). Om eleverna behöver arbeta helt hemifrån saknas denna återkoppling helt under arbetets gång; det är först när eleven lämnar in sitt arbete som läraren kan ge någon form av respons, vilket kan leda till ökad osäkerhet hos eleverna. Något som kan ses i svaren på fråga 13.
Förutom elevens förståelse för den egna inlärningen påverkas även lärarens förståelse för elevens arbete när ingen kommunikation under arbetets gång sker. När denna typ av formativ bedömning inte görs saknar läraren en grund att arbeta vidare på, på ett sätt som samspelar med elevernas kunskaper och behov (Hattie & Jaeger, 1998).
Elever tolkar information olika beroende på om denna ges muntligt eller skriftligt, trots att det är samma information som ges (Pansell & Björklund Boistrup, 2018). Utifrån svaren på
muntligt direkt från läraren i klassrummet. När undervisningen bedrivs digitalt ges informationen skriftligt vilket skapar en osäkerhet hos eleverna.
Även kommunikationen elev-lärare är viktig för lärandet (Hattie & Jaeger, 2006).
Möjligheten till en tvåvägskommunikation begränsas både vid hög frånvaro av elever och lärare och vid digital undervisning. När eleven och/eller läraren är frånvarande påverkar detta lärarens möjlighet att ge eleven återkoppling, något som lyfts bland svaren på fråga 13. Om vi ser ur det perspektivet på denna undersökning blir elevernas i oro över att arbeta på egen hand logisk; om elever tror att de måste klara en uppgift som de sedan måste få respons på från läraren för att veta om de lärt sig något blir samspelet mellan lärare -elev än mer centralt än förståelsen av ämnet. Ämnet skilt från kommunikation med läraren och från feedback kring elevens prestation blir för eleven svårförståeligt.
7.1.3 Tillgång till internet och oro kopplat till
språk
Bland de elever som saknade internettillgång i hemmet var oron över den egna kunskapsutvecklingen vid en eventuell skolstängning större än i gruppen som helhet. Distansundervisning utan tillgång till internet innebär att eleverna nästan helt saknar respons från läraren (Bora, 2021). Skillnaden mellan hur uppgifter presenteras i läroböcker och hur de presenteras av lärare skiljer sig åt (Eriksson, Thornberg & Björklund Boistrup, 2018). Detta tillsammans försvårar inlärningen för de elever som saknar internettillgång och kan skapa en ökad oro bland eleverna. Av de elever som är mest oroliga för den egna kunskapsutvecklingen påverkas av en skolstängning har en stor andel av eleverna annat modersmål än svenska. Enligt Hansson (2011) kompenseras de negativa effekterna av bristande språkkunskaper när läraren tar ett ”lär-ansvar”, något som troligen inte görs utav en tillfällig vikarie.
98% av de som saknar internettillgång i hemmet har även annat modersmål än svenska, det var också den grupp elever som i högst utsträckning uppgav att de inte kunde få hjälp med matematikuppgifter hemma. Det är rimligt att anta att dessa faktorer samverkar och bidrar till en större oro inom denna elevgrupp jämfört med övriga elever.
7.1.4 Inställning till matematikämnet
Enligt Hannula, Maijala och Pekhonens (2004) studie sjunker elevernas självförtroende inom matematik med åldern, trots förbättrade resultat. En stor del av eleverna i
undersökningen uppgav att de tycker matematik är ett lätt ämne, att det är roligt och viktigt.
Samtidigt var en stor andel av eleverna orolig över den egna kunskapsutvecklingen. Elevernas oro för den egna kunskapsutvecklingen skulle också kunna förklaras delvis med att elever även utan påverkan av extraordinära situationer som den under Corona-krisen oroar sig mer över den egna kunskapsutvecklingen med stigande ålder.
7.1.5 Gruppstorlekens eventuella påverkan
I Eriksson, Thornberg och Björklund Boistrups (2018) studie uppger eleverna att
störningar i form av “stök” och hög ljudvolym i klassrummet påverkar inlärningen negativt och att det därför är viktigt med studiero. Eventuellt kan detta vara ett mindre problem för de elever som arbetar hemma - de slipper störas av andra elever eller lärarens tillsägningar. Å andra sidan ställdes ingen fråga i denna undersökning kring hur studiesituationen hemma ser ut, om där finns yngre syskon, hemmavarande föräldrar eller andra som kan stötta eller störa studiero i hemmet.
Öckert (2021) uppger att gruppstorlek påverkar elevernas inlärning, där en mindre grupp har en positiv påverkan jämfört med en större grupp. Ökad frånvaro leder till minskad gruppstorlek. Det är inte uteslutet att den positiva effekten av den minskade
gruppstorleken tar ut den negativa effekten av frånvaron, förutsatt att samma elever berörs.
7.2 Slutsatser
Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever upplever sin skolsituation under Corona-krisen och om och hur elever uppfattar att omständigheterna kring Corona-krisen påverkar deras lärande i matematik. Det är tydligt att eleverna i arbetet uppfattar att deras skolsituation har påverkats av Corona-krisen och att eleverna upplever att deras
kunskapsutveckling påverkats i huvudsak negativt.
Den höga frånvaron bland både elever och lärare och de konsekvenser den fått genom ökad vikarie ledd undervisning och minskat kunskapsutbyte med de elever eleverna normalt sett arbetar med, är det eleverna uppger haft störst påverkan på deras upplevelse av sin skolsituation.
slutsats, resultatet återkommer i Borbras studie från Brasilien (2021). Både kunskapsutbytet och den utveckling som normalt sker i den närmsta utvecklingszonen spelar en viktig roll i elevernas kunskapsutveckling och det sociala samspelet är viktigt för elevernas upplevelse av sin skolsituation, oavsett om undervisningen bedrivs i skolan eller på distans.
Oro och osäkerhet, främst kopplade till en eventuell skolstängning, har också påverkat elevernas skolsituation, denna oro har varit mest framträdande bland elever med annat modersmål än svenska.
En stor andel av eleverna i arbetet uppgav att Corona-krisen påverkat deras lärande inom matematik negativt. Eleverna lyfter framförallt svårigheten att veta vad de lärt sig, vad de förväntas lära sig och osäkerheten kring att veta hur de skall kunna lära sig detta i den för alla nya situation som rådde. Resultatet visar att återkoppling, feedback, spelar en viktig roll för elevernas uppfattning om den egna kunskapsutvecklingen (Hattie & Jaeger, 1998).
8.Yrkesrelevans och vidare
forskning
I detta avsnitt diskuteras yrkesrelevans och behov av vidare forskning.
8.1 Yrkesrelevans
Detta arbete kan bidra till ökad kunskap kring hur elever påverkas av extrema externa händelser så som en pandemi. Vikten av det sociala sammanhanget, som i arbetet
framträder som den enskilda faktor som har störst inverkan både på hur eleverna upplever sin skolsituation och på hur de upplever sin kunskapsutveckling, framträder tydligt i arbetet. Kunskapen om vikten av detta kan ge ökad förståelse för elevers reaktioner och behov i liknande framtida situationer. Arbetet kan också bidra med kunskap kring hur osäkerhet kan påverka elevers uppfattning om den egna inlärningen. Vikten av feedback och återkoppling är också något som en som lärare behöver beakta i framtida undervisning.
8.2 Vidare forskning
Som lyfts tidigare i arbetet är situationen kring Corona-krisen ny, det saknas forskning kring tidigare liknande situationer då de helt enkelt inte uppstått några sådana situationer att forska om. Det finns således ett behov av forskning kring hur elever upplever sin
skolsituation och hur de upplever sin egen kunskapsutveckling i den här typen av extrema situationer. Där saknas, av samma skäl, forskning kring långtidseffekterna av situationer som denna. Då förändring i den sociala kontexten, oro och osäkerhet och bristen på återkoppling och feedback var genomgående teman i arbetet och i den tidigare forskning som används i arbetet, anser jag att det vore intressant med studier av långtidseffekterna med fokus på dessa områden. Ett tydligt tema bland svaren i arbetet var sambandet mellan annat modersmål än svenska och oron kopplad till pandemins inverkan på det egna lärandet. Hur yttrade sig denna oro inom andra områden? Hur påverkas elever av att leva med en oro för något som skulle kunna drabba dem under lång tid? Dessa frågor anser jag hade varit intressanta att undersöka vidare.
Referenser
Bhamani,S., Makhdoom, A.Z., Bharuchi,V., Ali,N. Kaleem,S. & Ahmed,D. (2020). Home learning in itmes of covid: Experiences of parents, Journal of Education and Educational Development, volym 7 (ss. 9-26) Aga Khan: The Aga Khan University-
Borba, M.C., (2021). The future of mathematics education since COVID-19: humans-with-media or humans-with-non-living-things, Educational studies in mathematics -An international journal, volym 107. Hämtad från ’ https://link.springer.com/article/10.1007/s10649-021-10043-2
Braun, V. & Clarke,V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology 3,7-101.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskaplig metoder, 2:a upplagan, Oxford: Liber
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, E, Björklund Boistrup,L, Thornberg,R, (2020).“You must learn something during a lesson”: how primary students construct meaning from teacher
feedbacka, Linköping: Linköping University.
Fekjær, B.S. (2016). Att förstå och tolka statistik (1 uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning.
Folkhälsomyndigheten.se (2021). Covid-19. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuellautbrott/covid-19/
Gökhan Ö. (2010). An investigation of the relationship between metacognition and mathematics achievement. Asia Pacific Education Review, volym:12 nr 2
Hannula, M.S, Maijala, H & Pehkonen, E, (2004). Development of understanding and self confidence in mathematics; grades 5-8. Turku, Finland:Turku Universitet.
Hansson,Å (2011). Ansvar för matematiklärande -Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet, Göteborg: Göteborgs Universitet.
Hattie, J. A., & Jaeger, R. (1998). Assessment and Classroom Learning. A Deductive Approach. Assessment in Education, 5, (ss.111-122)
Jönsson, A. (2006). Lärande bedömning, Kristianstad: Gleerups
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem, Göteborg: Studentlitteratur
Löwing,M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning - En studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis
Pansell, A. & Bjorklund Boistrup, L. (2018). Mathematics Teachers’ Teaching
Practices in Relation to Textbooks: Exploring Praxeologies, The Mathematics Enthusiast, volym15
Pehkonen, E. (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i matematikundervisningen. I B. Grevholm (Red), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv, s.230 - 253. Lund: Studentlitteratur
medcoronapandemin/
svt.se (2021). Senaste nytt om Coronaviruset. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-coronaviruset
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Young-Loveridge,J., Hàwera,N., Taylor,M. & Sharma,S, (2005). Who helps me learn mathematics, and how? : Màori Children’s Perspectives, Waikato: University of Waikato
Öckert, B. (2021). Frånvaro i skolan under coronapandemin – hur kan resultaten komma
att påverkas?, Sjögren, A. (red) Barn och unga under coronapandemin Lärdomar från forskning om uppväxtmiljö, skolgång, utbildning, och
Arbetsmarknadsinträde (ss. 33-64). Stockholm: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Bilaga 1
Enkätfrågor;
Frågor där svarsalternativ givits, se resultat, är markerade med X.
Enkäten inleddes med två bakgrundsfrågor; Var bor du och hur ofta talar du svenska hemma? X
1. Tycker du att matematik är roligt? X 2.Tycker du att matematik är lätt?X 3.Tycker du att matematik är viktigt?X
4.Hur märker du själv att du lär dig något på lektionerna? 5.Hur får du reda på vad du ska göra på lektionen?
6.Hur vill du att läraren förklarar, om du behöver hjälp med en uppgift? 7.Hur kan du visa vad du lärt dig på lektionerna?
8. Är det annorlunda i skolan sedan Coronapandemin började? Om ja, på vilket sätt?
9.Påverkas du av att många klasskamrater och lärare har varit borta sedan Cornonapandemin började? Om ja, på vilket sätt?
10.Hur ofta har du haft vikarie sedan Coronapandemin började jämfört med innan?X 11.Hur är undervisningen när du har vikarie jämfört med när det är din ordinarie lärare som undervisar?
12. Tror du att det kommer bli svårare att klara kunskapskraven om det ofta är en vikarie som undervisar?
13.Har du haft mer digital undervisning än vanligt sedan corona pandemin började? Hur upplever du digital undervisning?X (Både förval och svars fråga).
14.Om skolorna stängs, hur kan du lära dig matematik?
15.Om skolorna stängs, kan du då få hjälp med matematik? Är du orolig över hur en skolstängning hade påverkat hur mycket du lär dig?
16.Kan du använda internet när du inte är i skolan? Om ja, var brukar du använda internet? 17. Hur tror du coronapandemin påverkat hur mycket du lär dig?
matematik?
