Distansskogsägares nöjdhet med Södras tjänsteutbud och kvalité på tjänster

Examensarbete i skogs- och träteknik

Distansskogsägares nöjdhet

med Södras tjänsteutbud och

kvalité på tjänster

Distant forest owners satisfaction with Södras service

offering and quality of service

Författare: Ida Andersson

Handledare: Charlotta Håkansson Examinator: Johan Lindeberg Datum: 2015-05-18

Kurskod: 2TS10E, 15hp Ämne: Skogs- och träteknik Nivå: Kandidat

Sammanfattning

Mekaniseringen av skogsbruket under 1900-talets mitt och framåt har i all väsentlighet bidragit till drastiskt minskade arbetstillfällen med avfolkning av landsbygden som följd. Urbaniseringen pågår än idag i Sverige då antalet glesbygdsboende minskar samtidigt som invånarantalet i större städer samt storstäderna stadigt ökar. Antalet distansskogsägare ökar kontinuerligt som en naturlig följdeffekt av detta. År 2014 var 54 % av samtliga 228 802

brukningsenheter i Sverige klassificerade som utboägda alternativt delvis utboägda och antalet utbor ökar enligt Skogsstyrelsen ”för varje

generationsskifte som sker på skogsfastigheterna”. Tjänsteutbudet idag är ett resultat av en anpassning för skogsägare som bor på fastigheten eller i dess närhet eftersom det är så det från början har sett ut. Nu är det nya tider och med det bör nya anpassningar ske hos skogsföretagen för att behålla

distansskogsägarna som kunder och virkesleverantörer och för att kunna attrahera fler.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka och analysera distansskogsägares nöjdhet med Södra Skogsägarna ekonomisk förenings (Södra) tjänsteutbud samt kvalitén på tjänsterna. Vidare var syftet att ge förslag på förbättringsåtgärder avseende tjänsteutbud samt kvalité på tjänster. Avgränsningarna avsåg Södras medlemmar boende i Stockholms län med 5 ha produktiv skogsmark eller mer. De skulle dessutom ha meddelat sin mailadress till Södra. För materialinsamling nyttjades två metoder. Inledningsvis sändes en webbaserad enkät ut till ett urval av målpopulationen och därefter genomfördes en kompletterande telefonintervju för uppföljning av enkätresultaten. Därmed användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod för materialinsamling.

Målpopulationen bestod av 1415 medlemmar. Det var 634 som mottog enkäten och 269 respondenter slutförde enkäten. Vidare var det 27 som deltog in

telefonintervjun. Resultaten visar att medlemmarna generellt är nöjda med tjänsteutbudet samt kvalitén på tjänsterna. Dock föreligger utrymme för

förbättringsåtgärder. Vid utveckling av tjänsteutbudet bör fokusering ske på att genomföra skogsskötselkurser i Stockholm samt erbjuda ekonomi, -

generationsskiftes, - ägarskiftes och försäljningsrådgivning i Stockholm alternativt på webben. Vad gäller kvalitén på tjänsterna bör i första hand

inspektorn ges mer tid och utrymme att agera utifrån ett kundanpassat arbetssätt samt föra en bättre dialog med entreprenörerna genom strukturerad återkoppling. På så sätt kan kvalitén höjas genomgående för tjänsterna. Klagomål bör också välkomnas i större utsträckning och när det är motiverat bör kompensation och/eller ursäkt utdelas. Därmed anses Södra trots dagens generella

medlemsnöjdhet ha stor potential att höja nöjdheten ytterligare hos sina medlemmar avseende tjänsteutbudet samt kvalitén på tjänsterna.

Abstract

The development of technology and the mechanization in the Swedish forestry has during the last 60 years resulted in depopulation of the country side and due to that the amount of distance forest owners has increased. Therefore the forest companies need to make some adjustments in order to keep the distance forest owners as customers and to attract new ones. The purpose of this essay was to examine and analyze the distance forest owners satisfaction with Södras service offering and quality of service and further develop some proposals for action. A web-based survey was sent out to 634 distance forests owners in Stockholm, Sweden, all members of Södra. 269 respondents participated in the survey and of them, 27 did also participate in a follow-up telephone interview. The results show that the members generally was satisfied with the service offering and the quality of service. Suggestions for improvement regarding the service offering is all about implementing forest management courses in Stockholm and including providing financial and generational counseling, also on location in Stockholm. The quality of service can be improved if the inspector changes the way of working towards an even more customer adapted way and also improve the dialogue with the entrepreneurs. Further suggestions for improvement is to a greater extent welcome complaints and to give some compensation and/or apologize when it is motivated.

Keywords: Distance forest owners, Forest Owners' Association, Customer satisfaction, Service offering, Quality of service

Förord

Idén till detta examensarbete kom till mig på ett tåg mellan Dalsland och

Stockholm. Tidigare på dagen hade jag träffat min kusin och hennes man och de hade passat på att fråga mig, ”du som nu kan det här med skog, vilka ska vi anlita för vår slutavverkning?”. Jag kommer inte ihåg vad jag svarade men jag vet att när jag satt där på tåget så kände jag så innerligt att jag verkligen

hoppades att vilka de än väljer, att de blir nöjda! Samtidigt satt jag och funderade på vad jag ville skriva om i mitt examensarbete, jag ville komma på något som jag kände stort engagemang för. Och det var då det slog mig. Skogsägares nöjdhet såklart!

Nu är det gjort och genomfört och med det vill jag rikta ett stort tack till min handledare Charlotta Håkansson vid Linnéuniversitetet för ditt stöd och dina kloka synpunkter längs arbetets gång.

Jag vill också tacka Nicklas Kloo och Magnus Berg på Södra för att ni välkomnade min idé om examensarbetet och för att ni lät mig genomföra det tillsammans med er. Nicklas Kloo var dessutom en väldigt bra handledare och fanns alltid till hands när än jag behövde hjälp. Tack för det!

Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till alla er fantastiska skogsägare som har ställt upp och svarat på mina frågor! Det visade sig vara frågor som rörde upp mycket känslor hos er, många positiva men också en del negativa. Jag hoppas innerligt att jag har lyckats förvalta dessa väl och att de kommer till sin rätt i detta arbete.

I och med detta arbete har jag också kommit fram till en viktig insikt. Skogen berör!

Ida Andersson Dalsland, Maj 2015

Relevanta begrepp

Distansskogsägare/utbo – Skogsägare som inte bor på eller invid sin

skogsfastighet

Åbo – Skogsägare som bor på eller invid sin skogsfastighet Inspektor – Anställd virkesinköpare och rådgivare

Dimensionshuggning - Uttag av träd över en viss diameter eller höjd Luckhuggning – Uttag av träd gruppvis

Trakthyggesbruk – Uttag av de flesta träd i ett och samma bestånd Respondent – Medverkande i enkätundersökning/telefonintervju

Målpopulation –De personer som enkätundersökningen ligger till grund för Konfidentialitet – Meddelat i förtroende

Reliabilitet – Tillförlitlighet av resultat Validitet – Giltighet av resultat

Innehållsförteckning

1.1.4 Kvalité och kundnöjdhet ... 6

1.2Syfte ... 7

1.3 Avgränsning ... 7

2. Metod och material _________________________________________ 8 2.1 Metodik ... 8 2.2 Tillvägagångssätt ... 9 2.2.1 Enkät ... 9 2.2.2 Telefonintervju ... 12 3. Resultat __________________________________________________ 15 3.1 Enkät ... 15 3.2 Telefonintervju ... 41

4. Diskussion och slutsatser ____________________________________ 44 4.1 Resultatdiskussion ... 44

4.1.1 Nöjdhet med tjänsteutbudet ... 45

4.1.2 Åtgärdsförslag för tjänsteutbudet ... 45

4.1.3 Nöjdhet med kvalitén på tjänsterna ... 45

4.1.4 Åtgärdsförslag för att höja kvalitén på tjänsterna ... 45

4.2 Metoddiskussion ... 50

4.3 Slutsatser ... 53

4.3.1 Nöjdhet tjänsteutbud ... 53

4.3.2 Förbättringspotential tjänsteutbud ... 53

4.3.3 Nöjdhet kvalité nyttjade tjänster ... 53

4.3.4 Förbättringspotential för nuvarande tjänster ... 54

5. Referenser ________________________________________________ 55 6. Bilagor ___________________________________________________ 59 BILAGA 1 ... 1 BILAGA 2 ... 1 BILAGA 3 ... 1 BILAGA 4 ... 1

1. Introduktion

Sverige är ett land vars yta till 56 % är täckt av skog. Det innebär att det finns 23 miljoner hektar skog och till hälften ägs den av enskilda privata skogsägare. Resterande halva ägs av statsägda eller privata aktiebolag, övriga privata ägare, staten och övriga allmänna ägare enligt Skogsstyrelsen (2011). Svensk

skogsindustri omsätter årligen 197 miljarder SEK och den svenska

skogsindustrin har en stor och betydelsefull roll för Sveriges ekonomi (figur 1).

Figur 1. Skogsindustrins betydelse för Sveriges ekonomi; andel av total industrisektor. Uppgifter från 2013. Bildkälla: skogsindustrierna (2015).

Det industriella utnyttjandet av skogen initierades under 1800-talets mitt och sedan dess har svenskt skogsbruk genomgått stora förändringar.

Dimensionshuggning tillämpades och skogarna utarmades på virke och kvar blev undertryckta träd utan chans till återhämtning. Dåligt skötta skogar krävde nya metoder och skogsstyrelserna uppmuntrade istället skogsägarna till

luckhuggning. Återväxten fortsatte att vara undermålig och först när trakthyggesbruket fick ordentligt genomslag i mitten på 1900-talet blev det självklart med föryngringsåtgärder så som plantering och sådd (Skogsägarnas riksförbund 1996). Detta trots att skogsvårdslagen från 1903 innehöll krav på återplantering (Skogssverige 2015).

Samtidigt som trakthyggesbruket började tillämpas tog teknikutvecklingen fart och mekaniseringen innebar förbättrade arbetsförhållanden för skogsarbetarna. Handsåg, yxa, barkspade och häst ersattes med motorsåg, barkningsmaskin och traktor. Arbetet effektiviserades och arbetsmiljön förbättrades (Ager 2014). Idag är arbetet i skogen ytterst mekaniserat, skogsbruket är storskaligt och i huvudsak används maskiner så som skördare för avverkning och skotare för utforsling av virket (Nordfjell, Björheden, Thor & Wästerlund 2010). Mekaniseringen har också i all västenlighet bidragit till drastiskt minskade arbetstillfällen med avfolkning av landsbygden som följd (Skogsstyrelsen 2011). Vidare har det inneburit förändrade levnadsförhållanden för människorna som har sökt sig nya

0 5 10 15 20 Om sättn ing Förä dlin gsvä rde Syss elsä ttnin g Expo rt Inve steri ngar % 9 – 12 % 15 - 20 %

inkomstkällor på annat håll. I och med mekanisering och urbanisering är inte heller dagens skogsägare självverksamma i skogen i samma utsträckning som för några årtionden sedan (Skogsägarnas riksförbund 1996). Istället nyttjas

skogsföretagens tjänster när skogen är i behov av skötselåtgärder och när skogen ska slutavverkas.

1.1.1 Södra skogsägarna

Södra är idag den största ekonomiska skogsägarföreningen som finns i Sverige och med sina ca 50 000 medlemmar och 3 500 anställda omsatte de år 2014 17,3 miljarder svenska kronor (Södra 2015d).

Geografi

Södras verksamhetsområde breder ut sig i hela södra Sverige med gräns i norr mot Värmland, Närke och Södermanland. Där tar istället Södras

systerorganisation Mellanskogs verksamhetsområde vid. Södra har delat in sitt område i tre regioner, region Väst, Öst och Syd. Dessa regioner är sedan

indelade i 19 verksamhetsområden som avser tjänstemannaorganisationen (figur 2). Den kooperativa delen är vidare indelad i 36 skogsbruksområden.

Figur 2. Kartbild över Södra uppdelat i de 3 regionerna samt de 19

verksamhetsområdena. Regionindelning utförd av författaren. Ursprungsbild Södra (2015).

Historia

Södra är från början ett resultat av skogsägarnas nyvunna men dåligt avlönade intresse i att på allvar börja bruka skogarna på 1920- och 1930-talet. Genom att gå samman i skogsägarföreningar ökade de sina möjligheter att få skäligt betalt för sitt virke samt sitt arbete. 1938 är året då Södra officiellt startade och då med namnet Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund, detta kortades dock ned år 1976 till Södra Skogsägarna ekonomisk förening och så heter de än idag (Södra 2015f).

I och med den ursprungliga önskan att höja priserna och förbättra

virkesförsäljningen för skogsägarna köpte Södra sin första industri, en tjär- och terpentinfabrik år 1940. År 1958, invigdes en massafabrik i Mönsterås och 1962 invigdes massafabriken Mörrum. Värö massafabrik stod klart 1972. Ett sågverk startades också i Värö 1974 för att komplettera massafabriken och 1999 startas ett sågverk i Mönsterås av samma anledning. Under åren har ytterligare

industrier köpts och sålts och en kraftig kris rådde under slutet av 1970-talet där staten tillfälligt fick gå in som delägare. Alla dessa faktorer har format och stärkt Södra och är bakgrunden till vilka Södra är idag (Södra 2015f).

Nutid

Än idag lever grundprincipen, att privatskogsbruket ska vara lönsamt, kvar hos medlemmarna som tillsammans driver Södra framåt (Södra 2015f). Varje medlem är också delägare i Södras industrier vilket innebär att utöver intäkterna för virkesförsäljningen får också medlemmarna vara med och ta del av vinsterna som industrierna genererar (Södra 2015d).

Södra som demokratisk organisation

Som tidigare har nämnts är Södras verksamhetsområde geografiskt uppdelat i 36 skogsbruksområden. Samtliga av dessa skogsbruksområde drivs av

förtroendevalda medlemmar som årligen röstas fram av de övriga medlemmarna inom respektive skogsbruksområde. De förtroendevalda har i uppgift att bevaka den lokala näringspolitiken, arrangera utbildningstillfällen och skogsaktiviteter samt fungera som en länk mellan medlemmar och förening. Förvaltningsrådet består av varje skogsbruksområdes ordförande och har funktionen att vara rådgivande till styrelsen och föreningsstämman. Beroende på hur många medlemmar som ingår i det aktuella skogsbruksområdet utses även kandidater till fullmäktige, sammanlagt 200 platser, som sedan representerar medlemmarna i den årliga föreningsstämman. Under den årliga föreningsstämman avgörs viktiga beslut som rör Södra vad gäller till exempel val av styrelsemedlemmar, bokslut och vinstdisposition (Södra 2015b). Medlemmarna har därmed genom sitt röstberättigande makten genom alla led i hela organisationen som därav är ytterst demokratisk.

Affärsområden

Södra är indelat i tre affärsområden, Södra skog, Södra Wood och Södra Cell (figur 3). Södra skog arbetar med skötsel och avverkning av medlemmarnas skogar. Med hjälp av anställd personal, inspektorer, ges råd till medlemmarna hur de ska sköta sin skog och kontrakt skrivs för utförande av åtgärder, till exempel gallring och slutavverkning. Vidare kontrakteras entreprenörer för själva utförandet av åtgärderna såvida medlemmarna själva inte är verksamma i skogen. Då skrivs istället kontrakt endast för levererat virke. Virket som

genereras inom Södra Skog sänds till någon av de två andra affärsområdena beroende på kvalité. Södra Wood tar emot det virke som ska sågas och hyvlas för vidare användning inom bygg- och produkttillverkning. Det virke som inte anses lika bra kvalitetsmässigt fyller istället en funktion inom Södra Cell som via sina tre massafabriker i Mönsterås, Mörrum och Värö årligen tillverkar 1,6 miljoner ton pappersmassa. Dessutom tillverkas ytterligare 170 000 ton textilmassa i Mörrum (Södra 2015c).

Figur 3. De tre affärsområdena Södra skog, Södra Wood och Södra Cell. Källa: författarens privata bilder.

Alternativ till Södra samt ägarformsskillnaderna dem emellan

Skogsägarna inom Södras verksamhetsområde har möjlighet att välja mellan ett antal olika aktörer som likt Södra köper in virke, erbjuder rådgivning och utför skogsskötselåtgärder. De största företagen som konkurrerar om skogsägarnas virke och som likt Södra i huvudsak är verksamma i Götaland är Derome AB,

Södra Wood Södra Cell Södra Skog

Vida AB och Sydved AB (Kloo 2015) (tabell 1). Dessutom existerar Såg i Syd (2015), det privata köpsågverkens organisation i Södra Sverige. Deras

medlemsregister består av ett 70-tal företag/koncerner med en medelproduktion på 60 000 m3 sågade trävaror årligen samt en sammanlagd omsättning på 6 miljarder. Det innebär att sågverken i sig inte är särskilt omfattande men tillsammans är de betydelsefulla för den sydsvenska skogsindustrin och är ett alternativ till Södra. Samtliga av nämnda alternativ är registrerade aktiebolag där eventuell vinstutdelning tillfaller aktieägarna, detta i motsats till Södra där vinsten istället gagnar medlemmarna.

Företag Omsättning miljarder SEK, år 2014

Södra 17,3

Såg i Syd, köpsågverk 6

Derome AB 4,6

Vida AB 4

Sydved AB 3

Tabell 1. Södra (2015d) Såg i Syd (2015), Derome (2015) Vida (2015), Sydved (2015).

Andra stora aktörer på den svenska marknaden är SCA, Billerudkorsnäs,

Holmen, Stora Enso och Sveaskog. Av dessa fem konkurrerar de tre sistnämnda med Södra i varierande omfattning (SCA 2015, Billerudkorsnäs 2015, Södra 2015d, Holmen Aktiespararna 2015, Stora Enso 2015, Sveaskog 2015).

1.1.2 Nya tider

Urbaniseringen pågår än idag i Sverige då antalet glesbygdsboende minskar samtidigt som invånarantalet i större städer samt storstäderna stadigt ökar (Statistiska centralbyrån 2012). Glesbygdsområden har förlorat 20 procent av invånarna till fördel för bland annat storstäderna som har ökat med 11 procent de senaste 40 åren (Boverket 2012). Antalet distansskogsägare ökar kontinuerligt (Skogsstyrelsen 2010; Lidestav & Nordfjell 2002) som en naturlig följdeffekt av den pågående urbaniseringen. År 2014 var 54 % av samtliga 228 802

brukningsenheter i Sverige klassificerade som utboägda alternativt delvis utboägda (Skogsstyrelsen 2014) och enligt Skogsstyrelsen (2010, s. 19) ökar också antalet utbor ”för varje generationsskifte som sker på skogsfastigheterna”. Nordlund och Westin (2010) har kommit fram till att det finns skillnader i hur de som bor på fastigheten respektive distansskogsägare/utbor värdesätter sitt

skogsägande. De delade in skogsägandets beståndsdelar i åtta kategorier: virkesintäkter, jakt och fiske, bärplockning, biobränsle och ved, uppehälle, rekreation, släktkontakt, tradition. Samtliga kategorier förutom ”släktkontakt” värderades högre av åbo än utbo. Dessa skillnader innebär vidare att också

målbilden med skogsägandet och behoven kring skogsägandet skiljer sig åt mellan de olika kategorierna skogsägare.

Att distansskogsägarna ökar i antal samtidigt som deras skogliga värderingar särskiljer sig från åborna innebär att de företag som tillhandahåller skogliga tjänster ställs inför nya utmaningar. De måste utreda hur behoven skiljer sig åt för att kunna göra de anpassningar i tjänsteutbudet som är nödvändiga. Detta för att behålla de befintliga distansskogsägarna som kunder och virkesleverantörer och för att kunna attrahera nya. Tjänsteutbudet idag är ett resultat av en

anpassning för skogsägare som bor på fastigheten eller i dess närhet eftersom det är så det från början har sett ut. Nu är det nya tider och med det bör nya

anpassningar göras.

1.1.3 Lönsamt privatskogsbruk

Det är viktigt att motverka en distansering mellan skogsägare, skogsfastighet och skogsbolag eftersom passiva skogsägare resulterar i eftersatta skogar och det är varken till gagn för skogsägarna själva eller skogsindustrin. Skogsägaren får handskas med större skötselkostnader och lägre intäkter (Kunskapdirekt 2015) medan industrin får problem med ojämnare och färre leveranser av skogsråvara. Södra är en ekonomisk förening och en sådan ska enligt Skatteverket (2015) främja sina medlemmars ekonomiska intressen. En ekonomisk förening ska låta medlemmarna delta i verksamheten genom att använda sig av dess tjänster eller verka som leverantörer. Detta gör Södras medlemmar i och med att de nyttjar Södras tjänsteutbud när de ska utföra skogsvårdande åtgärder så som till exempel plantering och röjning samt att de levererar virke i och med gallringar och

slutavverkningar. Yang (2003) skriver att det finns ett samband mellan utförda förbättringsåtgärder, ökat kundnöjdhet och högre vinster. Eftersom Södras medlemmar är kunder samtidigt som de är ägare och tar del av vinstutdelningen framgår härmed vikten av att konstant arbeta med förbättringsåtgärder.

1.1.4 Kvalité och kundnöjdhet

Utöver anpassningar i tjänsteutbudet behöver också de befintliga tjänsterna vara av god kvalité för att skogsägarna ska känna sig intresserade av att nyttja dem istället för att bedriva ett inaktivt skogsbruk eller vända sig till andra

skogsföretag. ”Quality is defined as the summation of the affective evaluations by each customer of each attitude object that creates customer satisfaction.” (Wicks & Roethlein 2009, s 1.) Kvalitet definieras härmed som summan av kundens känslomässiga bedömning av de attityder som skapar kundnöjdhet (figur 4). Det innebär att den känslomässiga/upplevelsemässiga delen hos kunden också är betydelsefull, inte bara den rent intellektuella delen.

affektiv x attityd = kundnöjdhet

Figur 4. Formel för kundnöjdhet (Wicks & Roethlein 2009).

1.1.5 Urbaniserade Södramedlemmar

Södras medlemmar följer förflyttningstrenderna och antalet medlemmar hos Södra som är bosatta i Stockholm men som äger skog någonstans inom Södras verksamhetsområde ökar konstant. I februari 2015 var det aktuella antalet medlemmar 1 415 stycken (Kloo 2015b).

Genom att få kännedom om vilka förbättringsåtgärder som skulle kunna vara mest effektfulla bör nöjdheten utredas hos medlemmarna. Att ta reda på om de är nöjda och vad som eventuellt kan förbättras för att de ska bli ännu nöjdare är två viktiga steg i strävan mot ett skogsbruk till fördel för Södras distansskogsägare, distansskogsägare generellt och i förlängningen också för hela den svenska skogsindustrin.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka och analysera om Södras distansskogsägare är nöjda med sitt val av skoglig samarbetspartner avseende det tjänsteutbud som erbjuds idag och kvalitén på nyttjade tjänster. Det kan antas att det finns åtgärder som Södra kan utföra för att öka skogsägarnas nöjdhet med tjänsteutbudet och kvalitén på tjänsterna.

Frågeställning:

 Är medlemmarna nöjda med nuvarande tjänsteutbud?

 Kan någon/några tjänster införas för att medlemmarna ska bli nöjdare?  Är medlemmarna nöjda med kvalitén på nyttjade tjänster?

 Vilka förbättringsmöjligheter finns för nuvarande tjänster?

1.3 Avgränsning

Studiens avgränsningar avser Södras medlemmar bosatta i Stockholms län eftersom störst koncentration av Södras distansskogsägare finns där. Gemensamt för dem är att de har 17 mil eller mer till sin fastighet. Medlemmarna ska äga 5 ha produktiv skogsmark eller mer inom Södras verksamhetsområde eftersom det idag är ett krav från Södra för att få bli medlem. Dessutom anses det av

författaren vara en rimlig avgränsning eftersom ett alldeles för litet skogsinnehav innebär för lite erfarenheter om det ämne som syftet berör. Vidare fokus på medlemmen sker i egenskap av kund, det vill säga nyttjare av Södras tjänsteutbud.

2. Metod och material

För att ta reda på vad människor har för åsikter i ett visst ämne kan det

undersökas på flera olika sätt beroende på omständigheter och förutsättningar. Att intervjua människorna är ett vanligt sätt, att skicka ut enkäter till dem är ett annat. Dessa tillvägagångssätt går att variera på många olika vis. Intervjuer kan utföras öga mot öga, en och en eller i grupp och över telefon eller via mail. De kan ta allt från några minuter till flera timmar och intervjuerna kan vara menade att gå på djupet, så kallade djupintervju, eller beröra ämnet på en lite enklare nivå (Ejlertsson 2014). Man skiljer också mellan strukturerade och

ostrukturerade intervjuer. Då leder antingen intervjuaren intervjun med förutbestämda frågor och ibland också förutbestämda svarsalternativ eller så inleds intervjun med en öppnare fråga där många olika tänkbara svar kan anges och respondenten i större utsträckning är den som styr tempo och riktning i intervjun. Den strukturerade intervjun har mycket gemensamt med enkätmetoden eftersom svaren kan kvantifieras och enkelt låter sig sammanställas i tabeller och diagram. Enkäten möjliggör ett tidseffektivt sätt att täcka in ett större antal människors åsikter. Den kan bland annat skickas via brev, delas ut i publika miljöer som till exempel väntrum, delas ut till samlade grupper eller sändas ut digitalt via till exempel en mailadress. Enkäten kan likt intervjun hållas

strukturerad med fasta svarsalternativ eller ostrukturerad med fler öppna frågor som bjuder in till mer diskuterande svar (Ejlertsson 2014).

Att observera människor, till exempel i sin vardagliga miljö, samt att läsa litteratur av olika slag är två andra metoder som går att använda för att samla in underlag om människors åsikter (Kylén 2004). Dessa har inte ansetts aktuella att tillämpa i den här uppsatsen eftersom de är tidskrävande och trots det inte särskilt givande för att uppnå det valda syftet. Istället har de två föregående metoderna, enkätutskick samt en kompletterande telefonintervju, använts. De två metoderna ansågs vara de mest passande utifrån syfte och frågeställning

eftersom ett större antal respondenters åsikter behövde samlas in, tiden var begränsad och likaså övriga resurser.

Två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ, ligger därmed till grund för den här studien. En enkätundersökning anses vara objektiv och genererar hård fakta medan telefonintervjuer istället genererar respondenternas

erfarenheter och känslor. Fördelen med att välja två olika metoder är att de kompletterar varandra och en fördjupad kunskap erhålls (Patel & Davidsson 2011).

2.2 Tillvägagångssätt 2.2.1 Enkät

En enkät (bilaga 3) utformades med 36 frågor som utgick ifrån syftet med uppsatsen. 35 av frågorna var stängda och en fråga, fråga 35, var öppen. Syftet med den helt öppna frågan var att skapa ett utrymme för det fria ordet och för avreagering eftersom det är tänkbart att en del tankar, funderingar och åsikter uppkommit under enkätens gång (Trost 2012) och dessa ansågs viktiga att fånga upp eftersom de kan innehålla åsikter som bidrar till större möjligheter att nå syftet med denna uppsats.

Av de 35 frågorna var det 13 som gav utrymme att utöver ett antal givna

svarsalternativ ge ett eget utformat svarsalternativ. Uppskattad svarstid var 5-10 minuter.

Frågorna från Södras egen medlemsundersökning som skickades ut år 2010 samt år 2015 har till viss del använts som inspiration vid utformandet av frågorna. Anledningen till det var att möjliggöra jämförelser mellan svaren samt utröna eventuella skillnader mellan den genomsnittlige Södramedlemmen och Södras utbor i Stockholm i ett eventuellt senare skede.

För att nå ut till ett slumpmässigt urval av samtliga medlemmar boende i Stockholm hade ett postutskick av en pappersenkät varit nödvändigt. Det hade inneburit hög kostnad för utskrift, kuvert och porto samtidigt som det hade tagit mycket tid i anspråk i och med manuell sammanställning av resultat. Istället sändes enkäten endast ut till de som hade meddelat sin mailadress i

kontaktuppgifterna till Södra. Valet att göra på det viset, i strid med praxis, beslutades i samråd med de båda handledarna från Södra respektive

Linnéuniversitetet eftersom fördelen att tids- och kostnadseffektivt nå ut till många medlemmar vägde tyngre än eventuella nackdelar. Vanligtvis bör stickprov utföras där samtliga i populationen har samma chans att väljas ut (Ejlertsson 2014). Det görs antingen genom obundet slumpmässigt urval eller genom det systematiska urvalet där utskicket sker indirekt riktat, till exempel till 60 % kvinnor om populationen består av 60 % kvinnor.

Enkäten utformades digitalt i och med hemsidan ”www.webbenkater.com” där man i egenskap av student har tillgång till en studentprofil och gratis får nyttja enkätverktyget. Med stöd i att Södras medlemmar generellt uppvisar hög

svarsfrekvens vid enkätutskick (Berg 2015) och i att antalet mailadresser ansågs stort valdes detta tillvägagångssätt trots att webbenkäter enligt Ejlertsson (2014) ofta tenderar att resultera i låg svarsfrekvens.

Utskick

På grund av rådande ovisshet i hur många mailadresser som aktivt var i bruk gjordes bedömningen tillsammans med Södra att det initialt skulle utsändas 500

enkäter. Det motsvarade 1/3 av populationen vilket ansågs rimligt. Med hjälp av slumpfunktionen i Excel valdes 500 adresser ut och enkäten skickades ut till dem den 19 februari 2015. Då ett antal adresser inte längre var mottagliga för

enkätutskicket på grund av att adressinnehavaren blockerat möjligheten att motta enkätutskick från hemsidan www.webbenkater.com vid ett tidigare tillfälle alternativt avaktiverat sin mailadress gjordes ett kompletterande utskick till sammanlagt 62 medlemmar för att nå målet på 500 mottagare.

I samråd med Södra och enkätansvarig på Linnéuniversitetet gjordes ett

ytterligare utskick den 24 februari 2015 till de 174 resterande medlemmarna som angivit sin mailadress till Södra. Detta för att maximera antalet respondenter för att förstärka möjligheterna att dra välgrundade slutsatser av resultaten.

Den 26 februari 2015 skickas en påminnelse ut till de som mottog enkäten 19 februari 2015. Den 4 mars 2015 skickades en påminnelse ut till de som mottog enkäten 24 februari 2015. Den 5 mars 2015 stängdes enkäten.

Svarstiden var två veckor för de som var med i första utskicksgruppen. För den andra utskicksgruppen var svarstiden drygt en vecka. Svarstiden kan tyckas kort men en tydlig nedgång i antalet slutförda enkäter för varje dag som gick tyder på att enkätutskicken är en färskvara med kort ”bäst-före-datum”, troligtvis

eftersom det snabbt hamnar längre ned i inkorgen och glöms bort.

Följebrev

Eftersom det inte fanns utrymme att ge en belöning till varje respondent som slutför enkäten utformades enkätens följebrev (bilaga 1) istället med inriktning att skapa inre motivation hos respondenten. Det är dessutom enligt Ejlertsson (2014) det bästa sättet att nå engagemang hos respondenterna och kvalité på svaren vilket var något som eftersträvades.

Följebrevet utformades också med utgångspunkt i syftet och korrekturlästes av handledare från Södra samt av handledare från Linnéuniversitetet. Utöver att motivera respondenterna att svara lades tonvikt vid att upplysa om den

konfidentialitet som avser deras medverkan i enkäten. Deras svar sammanställs sedan i statistik och anonymiserade kommentarer. På detta sätt är svaren inte möjliga för läsaren av rapporten att härleda till en enskild respondent. Att svaren är anonyma ökar chansen för att respondenten känner förtroende och svarar ärligt (Ejlertsson 2014).

Två påminnelsebrev sändes ut, ett till första utskicksgruppen som återfinns i (bilaga 2) och ett till den andra utskicksgruppen. De båda påminnelsebreven skiljer sig åt i och med att det i det första står att ett initialt fel i enkäten nu är åtgärdat och i det andra står det att sista svarsdatumet har skjutits fram en dag. Ändringen av sista svarsdatum berodde på att påminnelsebrevet skickades ut samma dag, 4 mars 2015, som det ursprungliga följebrevet angivit som sista svarsdatum. Anledningen till att en påminnelse skickades ut så kort inpå sista svarsdatum var att göra det rättvist för de båda grupperna vad gäller antal utskick av enkäten. Med den nyvunna erfarenheten att respondenterna svarar i hög grad i

direkt anslutning till att de mottagit enkäten motiverade valet av tillvägagångssätt.

Externt bortfall

Med externt bortfall menas de som mottagit en enkät men aktivt valt att av någon anledning inte genomföra den (Ejlertsson 2014). Enkäten skickades ut till 724 mailadresser. 90 av dem var avaktiverade alternativt spärrade för enkätutskick. Därmed var det 634 mailadresser som enligt webbenkätverktyget mottagit enkäten och av dessa inkom 269 slutförda enkäter. Det externa bortfallet blev i och med det 58 % (n = 365).

Stor osäkerhet rådde kring hur många som kunde tänkas svara eftersom mailadresslistans aktualitet var oviss då den aldrig tidigare i sin helhet hade nyttjats. Det innebär att det troligtvis finns medlemmar som mottagit enkäten på sin mail men eftersom de inte har loggat in och läst sin mail inte heller kunnat ta ställning till om de faktiskt vill delta eller inte. Hur många bortfall som beror på det och hur många som beror på att de aktivt valt att inte delta går inte att bedöma.

Det var 34 medlemmar som hade påbörjat enkäten men av okänd anledning valt att inte slutföra den. Dessa påbörjade enkäter har helt exkluderats vid

sammanställningen eftersom de är nödvändigt att kunna jämföra svaren i

enkäten, något som inte är möjligt om respondenterna inte har slutfört. Tio valde att meddela via mail att de inte ämnade delta i enkäten och ytterligare några ringde för att meddela detsamma. Anledningarna som angavs var att de inte hade tid, lust eller ansåg sig vara kapabla till att bidra med något för att de inte var intresserade av sitt skogsägande eller för att de precis blivit medlemmar. Ett fåtal informerade också om att de precis avyttrat sin fastighet. Dessa anledningar är också tänkbara förklaringar till de 34 som påbörjade men inte slutförde enkäten samt till de som aktivt valt att inte delta. Sju av de 34 hade angivit att deras fastighet var mindre än 5 ha och därmed exkluderas dessa med anledning att de inte tillhörde målgruppen.

Internt bortfall

Internt bortfall innebär att respondenten valt att inte svara på någon eller några av frågorna i enkäten. Eftersom enkäten var webbaserad gick det bestämma att samtliga frågor skulle vara obligatoriska. Detta gjordes också, med undantag för fråga 35 som var helt öppen. Det innebär att respondenterna inte kunde avstå från någon fråga och därmed blev det interna bortfallet obefintligt.

Databearbetning och analys

Enkätverktyget som användes presenterar resultaten automatiskt från det att första respondenten har fyllt i sina svar. Stora möjligheter ges i att göra urval mellan de olika svarsalternativen och datan går att exportera i Excelfil, CSV-fil samt PDF-fil. Samtliga svar förutom åtta bearbetades om fullständigt för att layouten skulle stämma bättre överens med författarens önskemål om hur svaren

ska presenteras. Frågorna 9,13, 14, 16, 18, 24, 25 och 29 omarbetades delvis eftersom de var relativt tydliga redan från början.

Genom att utgå ifrån syftet med undersökningen har olika filtreringar gjorts vid analys av resultat. Bland annat har de som angivit att de äger under 5 ha

produktiv skogsmark sållats bort. Dessa har varit medlemmar sedan innan regeln om minimiareal infördes.

Under hela undersökningsperioden har uppkomna reflektioner antecknats i ett skrivblock för att finnas till hands vid sammanställning av resultat, diskussion och slutsats.

Att tolka resultaten

Vissa frågor i enkäten var delvis öppna frågor, eftersom de respondenter som inte kände att de redan givna alternativen passade in hade möjlighet att fylla i ett eget svar. Anledningen till det upplägget berodde på att betydelsefulla svar inte skulle riskeras att negligeras. Alla respondenters perspektiv och åsikter skulle få chans att komma fram i den här enkäten. När resultaten ska tolkas är det viktigt, precis som Ejlertsson (2014) skriver, att de öppna svaren ses i ljuset av att inte alla respondenter svarade lika samstämmigt som de kanske hade gjort om det alternativet hade funnits från början. Vissa svarar på enkäten när de har bråttom och inte hinner tänka efter så väl medan andra gör det i lugn och ro och låter alla uppkomna tankar och idéer inkluderas i enkätsvaren. Att endast ett fåtal

poängterar att de vill ha mer av något betyder därmed inte att de andra inte vill det. Detta skapar problem vid kvantifieringen av svaren och med andra ord försvåras möjligheten att i siffror rättvist återge övriga respondenternas åsikter. Resultaten av vad som angetts i de öppna svaren kommer att presenteras

eftersom de anses vara av värdefull karaktär, dock bör detta resonemang beaktas vid tolkning och generalisering av dessa.

Majoriteten av frågorna i enkäten presenteras i första hand i relativa frekvenser, det vill säga i procent (Ejlertsson 2014), eftersom antalet respondenter (n) oftast överstiger 100 och detta sätt förenklar överblicken och gör det lättare att jämföra de olika resultaten. Samtliga resultat innehåller också varje enskilt variabelvärde i sig vilket innebär att i fråga 12, 13, 16 och delvis 22, där n inte överstiger 100, ska i stället de enskilda variabelvärdena läsas för att undvika felaktigt utnyttjande av relativa frekvenser.

2.2.2 Telefonintervju

När enkätens resultat hade sammanställts insamlades ytterligare underlag i och med genomförandet av ett antal telefonintervjuer.

Det var 29 respondenter som kontaktades för telefonintervju. För urvalet krävdes det att respondenten i enkätens sista fråga hade fyllt i sitt telefonnummer och därmed godkänt att eventuellt bli uppringd för att utveckla sina svar. Utöver det

var deras gemensamma nämnare att de alla hade angivit sitt missnöje efter att ha nyttjat en eller flera tjänster av dem i fråga 22, ”hur nöjd är du efter att ha nyttjat en tjänst ur Södras utbud?”. Eftersom frågan berörde 17 tjänster (se bilaga 3 fråga 22) gjordes ett urval av dessa tjänster för att begränsa omfattningen på telefonintervjun. De som ansågs vara av betydelsefullare karaktär av författaren med delvist stöd i Södras egen kategorisering (Södra 2015e) valdes ut för uppföljning. Dessutom skulle tjänsten inte ha erhållit ett medelvärde på 4,0 eller högre i fråga 22 eftersom det då ansågs mindre befogat att reda ut det förekomna missnöjet.

Telefonintervjuerna ägde rum den 8 och 9 april 2015. Författarens privata mobiltelefon och hands-free användes och samtidigt som intervjuerna pågick antecknades stödord i ett Word-dokument i en dator. Word-dokumentet innehöll förberedda uppgifter om vilka tjänster som respondenten hade angivit ett lågt betyg på, kontaktuppgifter samt frågelista (bilaga 4). Frågelistan innehöll endast två frågor av strukturerad karaktär (Kylén 2004) multiplicerat med det antal tjänster som respondenten tilldelat ett lågt betyg, vanligast en eller två tjänster per intervju.

Det tänkta intervjuupplägget testades på en utomstående skogskunnig efter rekommendation från Kylén (2004). Efter det utfördes vissa nödvändiga korrigeringar.

Trots fåtalet relativt enkla och strukturerade frågor och trots att svarstidens bedömdes till 3-4 minuter tog varje samtal cirka 5-30 minuter att genomföra. Detta eftersom flertalet av respondenterna tog tillfället i akt att uttrycka många andra åsikter om Södra som organisation och om andra kringliggande områden. Dessutom ligger det inte i författarens natur att avsluta samtal direkt när syftet med samtalet har uppnåtts när respondenten uppvisar ett tydligt behov av att prata vidare.

Externt och internt bortfall

Det var 58 låga betyg som hade utdelats i fråga 22 och 39 av dem stod 27

respondenter för. Hur många som utdelat de resterande 19 låga betygen gick inte reda ut eftersom respondenterna som angivit dessa också hade angivit att de inte ville bli uppringda för att diskutera sina svar. Att manuellt utreda det exakta externa bortfallet skulle ta orimligt mycket tid i anspråk i proportion till nyttan med att få ett exakt värde. Eftersom 39/27 = 1,4 är det rimligt att anta att det externa bortfallet är cirka 14 respondenter (19/1,4 = 13,5). Två av de som hade angivit lågt betyg samt lämnat sitt telefonnummer gick inte att nå trots upprepade försök.

Det interna bortfallet var i princip obefintligt eftersom frågorna ställdes muntligt. Dock visades sig vara svårt att få exakta svar när respondenten i viss mån

Databearbetning

Anteckningarna från alla samtal sammanställdes i en tabell i och med att andemeningen i varje respondents svar summerades. På så vis följdes Kyléns (2004) rekommendationer för hur intervjudata ska bearbetas. Vidare

3. Resultat

Här redovisas en sammanställning av de resultat som enkäten samt telefonintervjuerna frambringat.

3.1 Enkät

Det var 269 respondenter slutförde enkäten, 724 enkäter sändes ut och 90 adresser var ogiltiga/spärrade. 269/634= 42 % svarsfrekvens.

Fråga 1. Är du man eller kvinna?

Figur 5. Respondenternas könsfördelning, (n = 269).

Av 269 respondenter var 71 % män (n = 191) och 29 % var kvinnor (n = 78). Det var 9 % mer kvinnor i målpopulationen än vad som deltagit i enkäten.

Fråga 2. Vilket år är du född?

Figur 6. Åldersfördelning på samtliga som mottagit enkäten, respondenter samt målpopulation, (n = 269). 71% 29%

Könsfördelning

respondenter

Könsfördelning

målpopulation

Åldersfördelning

mottagare

Åldersfördel

ningrespond

enter

Åldersfördelni

ng

målpopulation

Respondenterna fick i det år de är födda. Dessa sammanställdes sedan till jämna årtionden som parades ihop två och två, 1920-30, 1940-50, 1960-70 och 1980-90. Detta eftersom respondenternas åsikter ska framhållas anonymt och exakt födelseår skulle kunna avslöja identiteten om det till exempel är särskilt högt eller lågt.

Majoriteten av respondenterna är födda på 1940 och 50-talet eftersom 155 av 269 placerade sig i den kategorin. 82 tycken respondenter är födda på 1960-70 talet, 23 är födda 1920-30 talet och minsta kategorin är 1980-90 talet då nio av respondenterna är födda.

Fråga 3. Hur äger du fastigheten?

Figur 7. Ägarförhållandefördelning, (n = 269).

Respondenterna hade fyra redan givna alternativ att välja mellan på den här frågan. Det var 51 % (n = 137) som äger tillsammans med släktingar, 34 % (n = 91) är ensam ägare och 15 % (n = 40) äger fastigheten tillsammans med

make/maka/sambo. En person av 269 hade angivit ”med andra”, i hela procent anges dock inte den personen.

34% 15% 51% 0%

Ägarförhållanden

Fråga 4. Hur stort är ditt inflytande vid beslut om skogsfastigheten?

Figur 8. Fördelning av respondenternas inflytande vid beslut, (n = 269).

Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Det var 33 % (n = 88) som angav att de hade ungefär hälften av inflytande, 31 % (n = 83) angav helt och hållet själv, 26 % (n = 70) angav till större delen själv. Endast 10 % hade mindre del av inflytandet eller inget inflytande alls (26 respektive två).

Fråga 5. Hur har skogsfastigheten förvärvats av dig?

Figur 9. Fördelning av hur respondenterna har förvärvat sin skogsfastighet, (n = 269).

Respondenterna hade fyra fasta alternativ att välja mellan. 40 % (n = 107) angav att de hade ärvt sin skogsfastighet, 27 % (n = 74) köp inom släkten, 20 % (n = 54) gåva och 13 % (n = 34) köp från annan. Det innebär att endast 40 % av skogsägarna har betalat för sin fastighet.

31%

26% 33%

9% 1%

Inflytande vid beslut

Helt och hållet själv, 83 st Till större delen själv, 70 st Ungefär hälften av inflytandet, 88 st Mindre del av inflytandet, 26 st Inget/nästan inget inflytande, 2 st

40% 20% 27%

13%

Hur skogsfastigheten har förvärvats

Arv, 107 st Gåva, 54 st

Fråga 6. Hur många hektar produktiv skogsmark äger du?

Figur 10. Fördelning av respondenternas skogsinnehav, (n = 269).

Respondenterna hade fyra fasta alternativ att välja mellan. 47 % (n = 126) angav att de ägde 5-49 ha produktiv skogsmark, 42 % (n = 113) angav att de ägde 50-199 ha och 11 % (n = 30) ägde 200 ha eller mer. Det fjärde alternativet var ett ägarskap under 5 ha, 7 valde det alternativet och de är helt exkluderade vid sammanställning av samtliga resultat.

Fråga 7. Vilket verksamhetsområde (VO) tillhör din skogsfastighet?

Figur 11. Regionsfördelning, (n = 269).

Respondenterna fick fritt, med egna ord, ange vilket verksamhetsområde skogsfastigheten ligger i. Det visade sig vara en kunskap som 58 % hade, resterande respondenter angav ort, region, bynamn och så vidare. Efter att ha sökt upp var inom Södras verksamhetsområde respektive fastighet var belägen kategoriserades de in i de 19 verksamhetsområdena och vidare in i

regionsuppdelningen. För regionskarta, se figur 2.

47% 42%

11%

Antal ha produktiv skogsmark

5-49 ha 50-199 ha 200 + ha 24% 28% 46% 2%

Regionstillhörighet

Det var 46 % (n = 122) av respondenterna som hade sin fastighet inom region Öst, 28 % (n = 76) inom Syd och 24 % (n = 65) inom Väst. 2 % (n = 6) svar klassificerades som ”okänt” då dessa var beskriva som till exempel ”Götaland”, ”?” och ”GG”.

Fråga 8. Hur ofta besöker du din skogsfastighet?

Figur 12. Hur ofta respondenterna besöker sin skogsfastighet, (n = 269). Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Majoriteten av dem, 53 % (n = 142), valde alternativet ”Minst varje halvår”. ”Minst varje månad” valdes av 33 % (n = 88), följt av 9 % (n = 24) som besökte sin skogsfastighet varje år. 3 % (n = 9) valde alternativ ”Minst varje vecka” och 2 % (n = 6) valde alternativet ”Mer sällan, aldrig”.

Fråga 9. Hur håller du dig informerad om skogstillståndet på din fastighet?

Figur 13. Hur respondenterna håller sig informerad om skogstillståndet på sin fastighet, (n = 269).

Respondenterna hade fem tillvägagångssätt, ”egna besök”, ”släkt”, ”anställda Södra t ex inspektor”, ”vänner” eller ”grannar” för att hålla sig informerad om

3% 33% 53% 9% 2%

Besök av skogsfastighet

Minst varje vecka Minst varje månad Minst varje halvår

skogstillståndet på sin fastighet och dessa skulle uppskattas på en skala från 1 till 5. Flera svarsalternativ var möjliga. Det fanns också möjlighet att fylla i ett eget alternativ om de befintliga alternativen inte stämde. Lägsta värdet var

1.0/Stämmer inte alls och högsta värdet 5.0/Stämmer väl.

I huvudsak höll sig respondenterna informerade om skogstillståndet på sin fastighet genom egna besök då medelvärdet på 4,06 var det högsta av kategorierna. Därefter användes Södras anställda (t ex inspektor) med ett medelvärde på 2,81. Släkten nyttjades med ett medelvärde på 2,7, grannar 2,14 och minst användes vänner med ett medelvärde på 1,45. Utifrån det egna svarsalternativen kan man se att 0,05 % (13/269=0,05 %) av respondenterna anlitade externa företag för att hålla sig informerad om skogstillståndet på sin fastighet.

Det var 30 respondenter som valde att fylla i ett eget svar och 13 av dem uppger annat skogsbolag, förvaltare eller skogsskötare av något slag. Vidare uppger 7 väderrapport/skogsbruksplan/media, 5 uppger jägare/arrendator/hyresgäst, 2 uppger sambo/make, 1 uppger kontakt på Södra, 1 uppger LRF och 1 ”vet inte än pga. nyligen köpt”.

Fråga 10. Uppskatta din kunskap om skogsbruk.

Figur 14. Respondenternas självuppskattade kunskap om skogsbruk, (n = 269). Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Det var 40 % (n = 107) som valde att uppskatta sin kunskap som lagom, 28 % (n = 75) valde alternativet som ”ganska liten”, 22 % (n = 59) valde ”stor” och 3 % (n = 8) valde väldigt stor. 7% 28% 40% 22% 3%

Självuppskattat skogsbrukskunskap

Fråga 11. Uppskatta ditt engagemang för din skogsfastighet.

Figur 15. Respondenternas självuppskattade engagemang för sin skogsfastighet (n = 269).

Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Det var 35 % (n = 93) som uppskattade sitt engagemang för sin skogsfastighet till ”ganska stort”, 27 % (n = 74) valde ”lagom”, 24 % (n = 65) valde ”stort”, 10 % (n = 27) valde

”ganska litet” och 4 % (n = 10) valde ”litet”.

Fråga 12. Har du ambitionen att öka ditt engagemang för din skogsfastighet i framtiden?

Figur 15. Om respondenterna har ambitionen att öka sitt engagemang, (n = 37). Sammanlagt 37 svarande eftersom övriga respondenter angivit ”lagom”, ”ganska stort” eller ”stort” på föregående fråga och därmed automatiskt dirigerats vidare till fråga 14. 54 % (n = 20) fyllde i att de hade ambitionen att öka sitt

engagemang för sin skogsfastighet i framtiden och 46 % (n = 17) angav att de inte hade den ambitionen.

4% 10% 27% 35% 24%

Uppskattat engagemang

Litet Ganska litet Lagom Ganska stort Stort

54% 46%

Öka engagemanget

Fråga 13. Du uppskattade ditt engagemang som litet eller ganska litet. Vad tror du det beror på?

Figur 16. Orsaker till att respondenterna uppskattade sitt engagemang som litet, (n = 37).

Sammanlagt 37 svarande eftersom övriga respondenter angivit ”lagom”, ”ganska stort” eller ”stort” på fråga 11 och därmed automatiskt dirigerats vidare till fråga 14. Respondenterna hade fem förslag att ta ställning till och dessa skulle

uppskattas på en skala från 1 till 5. Lägsta värdet var 1.0/Stämmer inte alls och högsta värdet 5.0/Stämmer väl. Det fanns också möjlighet att fylla i ett eget alternativ om de befintliga alternativen inte stämde.

Största anledningen till att respondenterna hade angivit att de hade ”litet” eller ”ganska litet” engagemang för sin skogsfastighet var enligt resultatet ”för lite tid” med ett medelvärde på 3,86. Därefter kom ”för lite kunskap” med ett medelvärde på 3,54, ”för omständligt” med ett medelvärde på 3,32, ”ingen möjlighet” med ett medelvärde på 3.0 och ”för lite intresse” med 2,8 i medelvärde.

Fyra respondenter hade även angivit egna svar. Två handlade om att avståndet till fastigheten var för stort, en var nybliven ägare och en skrev ”lång

Fråga 14. Hur viktiga är följande faktorer för varför du äger skog?

Figur 17. Hur viktiga respondenterna upplever föreslagna faktorer för skogsägandet, (n = 269).

Respondenterna hade åtta förslag att ta ställning till genom att gradera på en skala från 1 till 5. Lägsta värdet var 1.0/Inte alls viktigt och högsta värdet

5.0/Mycket viktigt. Det fanns också möjlighet att fylla i ett eget alternativ om de befintliga alternativen inte var tillräckliga.

”Förvalta familjen/släkten ägor” var den viktigaste faktorn för varför

respondenterna ägde skog med ett medelvärde på 3,96. Därefter kom ”tillgodose mitt intresse för naturen” med ett medelvärde på 3,58 tätt följt av ”möjlighet till rekreation (jakt, bärplockning och dyl.)” med ett medelvärde på 3.57. ”Höja naturvärdena” fick 3,36 och ”överlåta till barnen en dag” fick 3,17. Samtliga tre förslag som hade anknytning till den ekonomiska aspekten av skogsägandet prioriterades lägst.

Det var 18 respondenter som valde att komplettera frågan med egna svar som alla är variationer på redan givna alternativ: Pensionsförsäkring. Motion x 2. Göra maken glad. Kroppsarbetet. Känslan. Egna nostalgiska skäl jag tycker om att vara i den skog jag lekt som liten. Tillgodose mitt intresse för skogsbruk. Ta en aktiv del i miljöarbete och förvaltning av naturresurser. Bärplockning. Bygga en hållbar skogsenhet. Skönhetsupplevelsen. Överlåta till släkten (inga egna barn). Utveckla Naturskog och Miljöhänsyn. Höja kulturvärden. Skoglig tradition. Sammanhållning o gemenskap. Långsiktig engagerande stabil miljöinriktad kapitalplacering.

Fråga 15. Hur nöjd är du med din nuvarande skogsskötsel?

Figur 18. Respondenternas nöjdhet med sin nuvarande skötsel, (n = 269). Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Största antalet

respondenter, 58 % (n = 156), ansåg sig vara ”ganska nöjd”, 25 % (n = 66) valde alternativet ”mycket nöjd”, 13 % (n = 35) valde ”varken eller” och 4 % (n = 11) valde ”ganska missnöjd”. Endast 1 person valde alternativet ”mycket missnöjd” vilket avrundat i % blev 0.

Fråga 16. Du svarade ”missnöjd” eller ”varken eller” på frågan om hur nöjd du är med din nuvarande skogsskötsel, vad beror det på?

Figur 19. Varför respondenterna svarade ”missnöjd” eller ”varken eller” på föregående fråga, (n = 47).

Sammanlagt 47 svarande eftersom övriga respondenter angivit ”ganska nöjd” eller ”mycket nöjd” på föregående fråga och därmed automatiskt dirigerats vidare till fråga 17. Respondenterna hade tre alternativ att välja på samt

möjlighet att skriva eget alternativ. Det var möjligt att kryssa i flera av de redan givna alternativen.

25%

58% 13%

4% 0%

Nöjdhet med nuvarande skogsskötsel

Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller

Det var 64 % (n = 30) som angav ”brist på tid” som största anledningen till varför de valt ”varken eller”, ”ganska missnöjd” eller ”mycket missnöjd” över sin nuvarande skogsskötsel. ”Brist på kunskap” var det alternativ som

respondenterna valde i näst högst omfattning, 38 % (n = 18). ”Brist på intresse” kom sist av de redan givna alternativen då 9 % (n = 4) valde det. 16 respondenter hade valt att lägga till ett eget alternativ. Fyra av dem handlade om Södras brist på engagemang och ”naturvänliga” avverkningsmetoder. Tre av dem handlade om oförmåga att komma överens med övriga delägare. Övriga förklaringar var för långt avstånd till sin fastighet, saknar transportresurser i skogen, brist på praktisk arbetsförmåga, brist på ork, ”missriktade uppdrag”, nybliven ägare, gamla stormskador, svårtillgänglig skog.

Fråga 17. Är det viktigt för dig att engagera ditt barn/dina barn, oavsett ålder, i skogsägandet?

Figur 20. Om respondenterna anser att det är viktigt att engagera sina barn i skogsägandet, (n = 220).

Respondenterna hade tre förvalda alternativ att välja mellan, ”Ja”, ”nej” eller ”har inga/inget barn”. Av samtliga respondenter angav 49 att de inte hade några barn och därmed exkluderades deras svar. 68 % (n = 150) av respondenterna anser att det är viktigt för dem att engagera sitt/sina barn, oavsett ålder, i skogsägandet medan 32 % (n = 70) svarade ”nej” på frågan.

68% 32%

Viktigt att engagera barnen i

skogsägandet

Fråga 18. Vilka svårigheter ser du med att engagera dina barn/ditt barn, oavsett ålder, i skogsägandet?

Figur 21. Vilka svårigheter respondenterna har med att engagera sina barn i skogsägandet, (n = 220).

Det var sammanlagt 220 svarande eftersom övriga respondenter angivit att de inte har några barn på fråga 17 och därmed automatiskt dirigerats vidare till fråga 19. Respondenterna hade fem alternativ att välja på samt möjlighet att skriva eget alternativ. Det var möjligt att kryssa i flera av de redan givna alternativen. Flest personer, 80 % (n = 178), angav att avstånd till fastigheten ansågs vara en svårighet för att engagera sina barn i skogsägandet. Därefter ansåg 45 % (n = 99) att tidsbristen var en försvårande faktor. Barnens bristande intresse och bristande kunskaper kom på tredje och fjärde plats med 31 % (n = 68) respektive 22 % (n = 49). Sista alternativet, ”mitt bristande intresse” angavs av 7 % (n = 16). Det var 10 % (n = 23) som använde sig av möjligheten att också formulera ett eget passande alternativ. Sex respondenter påtalar att barnen är för små ännu, fem menar på barnens tidsbrist på grund av studier och arbete och fem skriver att de inte upplever några problem. Övriga kommentarer: Avsaknad av intresse från övriga delägare, olika syn på skogsbruk, kapital, ålder, knepig succession inga bra alt just nu och mina bristande kunskaper.

Fråga 19. Hur nöjd är du allmänt med ditt medlemskap i Södra?

Figur 22. Respondenternas nöjdhet med sitt medlemskap i Södra, (n = 269). Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Det var 47 % (n = 128) som ansåg sig vara ”ganska nöjd”, 34 % (n = 91) var ”mycket nöjd” och 17 % (n = 45) svarade ”varken eller”. 2 % (n = 5) hade angivit ganska missnöjd och det sista alternativet ”mycket missnöjd” nyttjades inte av någon.

Fråga 20. Hur troligt är det att du skulle rekommendera Södra till en annan skogsägare?

Figur 23. Hur troligt respondenterna anser det är att de skulle rekommendera Södra, (n = 269). 34% 47% 17% 2% 0%

Hur nöjd är du allmänt med ditt

medlemsskap?

Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller

Ganska missnöjd Mycket missnöjd

33%

45% 19%

3%

0%

Rekommendera Södra till annan

Mycket troligt Ganska troligt

Varken eller Inte troligt

Respondenterna hade fem fasta alternativ att välja mellan. Det var 45 % (n = 122) som angav alternativet ”ganska troligt” och 33 % (n = 89) angav ”mycket troligt”. Alternativet ”varken eller” användes av 19 % (n = 50) och ”inte troligt” av 3 % (n = 7). 1 respondent valde sista alternativet, ”verkligen inte troligt” men avrundat i % blir det 0.

Fråga 21. Har du funderat på att avsluta ditt medlemskap hos Södra?

Figur 24. Om respondenterna har funderat på att avsluta sitt medlemskap, (n = 269).

Respondenterna hade två fasta alternativ att välja mellan, ”nej” eller ”annat”. Alternativ ”annat” hade även en ruta där respondenterna kunde i egna ord utveckla valet av alternativ. 94 % (n = 254) valde alternativ ”nej”. 6 % (n = 15) angav alternativ ”annat”. Fyra angav att de funderat på att sälja fastigheten. Åtta angav missnöje med Södras agerande i olika situationer. Hälften var konkreta exempel på när det har blivit fel i skogen och hälften handlade om att Södra har blivit en för stor koncern med svårigheter att påverka ”tjänstemannastyre” och där små skogsägare får sämre betalt för sitt virke eftersom alla inte längre behandlas lika. En respondent uppgav att det är bra att utvärdera olika alternativ men är nöjd i nuläget, en skrev ”används ej” och en respondent anger att den inte vet varför den är medlem.

94% 6%

Funderat på att avsluta medlemskap

Fråga 22. Hur nöjd är du efter att ha nyttjat en tjänst ur Södras utbud?

Figur 25. Respondenternas nöjdhet efter att ha nyttjat respektive tjänst, (n = 269 per tjänst frånräknat de som valt ”ingen åsikt”.)

Respondenterna fick ta ställning till hur nöjda de är efter att de har nyttjat en tjänst ur Södras utbud. Detta genom att på en femgradig skala uppskatta 17 tjänster från ”väldigt missnöjd”/1 till ”mycket nöjd”/5. Ett ytterligare alternativ ”ingen åsikt” fanns att ange för de som inte hade någon åsikt eller inte kom ihåg. Det fanns också möjlighet att fylla i ett eget alternativ om de befintliga

alternativen inte räckte till.

Respondenterna var enligt resultatet nöjdast med tjänsten ”skoglig rådgivning” med högsta medelvärdet på 4,08. Tätt därefter kom ”skogsbruksplan” med ett medelvärde på 4,07 och efter det ”slutavverkning” med medelvärdet 4.4. Lägsta betyget fick tjänsten ”Södraskolan” med ett medelvärde på 3,4 och näst lägsta fick ”motorsågskurser” med 3,5 i medelvärde.

Det var 14 respondenter som valde att fylla i egna alternativ. Nio kommentarer förklarade varför de hade angivit ett visst betyg. Resterande fem var tjänster de ansåg att de nyttjat: ”Kapitalfördelning medlem/styrelse”, ”löpande kontakten”, ”kalkyler”, ”tidning, skriftlig information” samt ”administration”.

3 3,2 3,4 3,6 3,8 4 4,2

Omdöme tjänster

Fråga 23. Saknar du eller vill du ha mer av något från Södra?

Figur 26. Om respondenterna saknar eller vill ha mer av något av från Södra, (n = 269).

Respondenterna hade två fasta alternativ att välja mellan, ”nej” eller ”annat”. Alternativ ”annat” hade även en ruta där respondenterna kunde i egna ord utveckla valet av alternativ. Det var 71 % (n = 191) som valde alternativ ”nej” och 29 % (n = 78) angav alternativ ”annat”.

Det var 17 kommentarer som handlade om önskemål om större utbildningsutbud och fler träffar och aktiviteter varav 10 av dem poängterade att det skulle vara på plats i Stockholm. 15 kommentarer gällde skogliga åtgärder, större naturhänsyn, mer fokus på löv och öppenhet inför alternativa lösningar. 11 hade önskemål om tydligare prislistor och bättre och konkurrenskraftiga priser på timmer och massaved, rabatt på Södras varor samt lägre entreprenörskostnader. 11

efterfrågade större engagemang hos inspektorn och att de tar kontakt som de har lovat. Dessutom syns ett missnöje hos fem av dem i och med personalomsättning på inspektorstjänsterna senaste tiden. 10 av dem uttryckte önskemål kring

servicen i allmänhet i och med kommentarer som ”flexibilitet och kundfokus”, ”bättre ekonomiredovisning” och ”en aktiv handlingsplan hur styrelsen för Södra ska komma ifrån sitt tänk/handlande som tydligt slår igenom hur de behandlar människor och pratar med folk. Det finns en tydlig tendens till självgod gubbighet… ”. 14 kommentarer kategoriserades som ”övrigt” där två ogillade Södras ”självförhärligande glättiga texter” och inte bara vill ha ”gulliga reportage”. Fyra av dem önskade ”möjlighet att bearbeta skogsbruksplan på nätet”, ”webbkurser”, ”begriplig info om medlemskonton” samt ”mer handledning i digital skogsbruksplan”.

71% 29%

Saknar/vill du ha mer av något från

Södra?

Fråga 24. Har du ett intresse i att Södra börjar erbjuda dessa tjänster på plats i Stockholm?

Figur 27. Om respondenterna har ett intresse i att Södra börjar erbjuda respektive tjänst i Stockholm (n = 269).

Respondenterna hade nio alternativ att välja på samt möjlighet att skriva eget alternativ. Det var möjligt att kryssa i flera av de redan givna alternativen. Det var 51 % (n = 138) som ansåg att de hade ett intresse i att Södra börjar erbjuda ”kurser i allmän skogsskötsel” på plats i Stockholm. ”Ekonomisk rådgivning” kom på andra plats med 44 % (n = 118) intresserade respondenter. Det var 30 % (n = 81) som visade intresse för generationsskiftesrådgivning och 26 % (n = 69) som visade intresse för ägarskiftes/försäljningsrådgivning. Motorsågskurser och röjsågskurser ansågs intressant av 25 % (n = 68) respektive 22 % (n = 60). Kurser i lövskogsskötsel var intressant för 25 % (n = 67) och kurser i alternativa skötselformer var också intressant för 25 % (n = 66). Vidare angav 18 % (n = 48) ”Nej, inga av dessa alternativ intresserade mig” varav 7 % (n = 20) valde att kommentera med egna ord. Kommentarerna som angivits är av spridd karaktär och låter sig inte enkelt kategoriseras. Några tog dock upp att information om nya skatteregler, nya rön från Skogforsk och Södras mål och strategier är av intresse.

Fråga 25. Har du ett intresse i att Södra börjar erbjuda dessa tjänster på webben?

Figur 28. Om respondenterna har intresse i att Södra börjar erbjuda respektive tjänst på webben, (n = 269).

Respondenterna hade fyra alternativ att välja på samt möjlighet att skriva eget alternativ. Det var möjligt att kryssa i flera av de redan givna alternativen. Ekonomisk rådgivning var det alternativ som flest respondenter hade angivit, 49 % (n = 131). Det var 28 % (n = 75) som angav att de var intresserade av

generationsskiftesrådgivning, 26 % (n = 70) angav

ägarskiftes/försäljningsrådgivning, 36 % (n = 97) intresserades inte av något av dessa alternativ och 8 % (n = 21) valde att kommentera med egna ord.

Kommentarerna var likt de i föregående fråga av spridd karaktär. Förslag ges dock bland annat på skatterådgivning, deklarationshjälp, skogsskötsel och kontinuitetsskogsbruk. Tre av kommentarerna poängterar vikten vid att ses i verkligheten varav en lyder: ”Det bästa är riktiga kurser i tid och rum”.

Fråga 26. Skötselavtal innebär att Södra tar hand om din fastighet och avtalet tas fram i dialog mellan dig och din inspektor. Skulle någon typ av skötselavtal vara intressant och något som kan tänkas vara aktuellt för din skogsfastighet?

Figur 29. Om någon typ av skötselavtal är av intresse för respondenterna. (n = 269).

Respondenterna hade tre fasta alternativ att välja mellan. Det var 47 % (n = 126) som svarade ”nej”, 43 % (n = 114) angav ”kanske” och 11 % (n = 29) angav ”ja” som svar. 11% 47% 42%

Skötselavtal

Fråga 27. Vilka mervärden tilltalar dig vid ett eventuellt tecknande av skötselavtal?

Figur 30. Vilka mervärden som respondenterna anser som tilltalande vid ett eventuellt tecknande av skötselavtal, (n = 143).

Sammanlagt 143 svarande eftersom övriga respondenter angivit att de inte var intresserade av skötselavtal och därmed automatiskt dirigerats vidare till fråga 28. Respondenterna fick ta ställning till sju förslag på mervärden som kan tänkas intressanta vid eventuellt tecknande av skötselavtal. Detta genom att på en femgradig skala uppskatta mervärden från ”inte alls intressant”/1 till ”mycket intressant”/5. Ett ytterligare alternativ ”ingen åsikt” fanns att ange för de som inte hade någon åsikt med anledningen att höja tillförlitligheten i resultaten på medelvärdena. Det fanns också möjlighet att fylla i ett eget alternativ om de befintliga alternativen inte räckte till.

Störst intresse visades för mervärde ”få tillsyn efter storm och andra extraordinära händelser” med frågans högsta medelvärde på 4,11.

Mervärdesförslaget ”efter slutavverkning erbjudas ett komplett ”föryngringskit” som garanterar godkänd föryngring (markberedning, skyddsdikning, plantering, viltskydd, återväxtkontroll etc.)” hamnade på andra plats med ett medelvärde på 4,04. ”Få utfört de röjningar som behövs, t ex i två steg” var också intressant för respondenterna med ett medelvärde på 3,99. Minst intresse visades för ”hyra ut jakt, hus osv” med ett medelvärde på 2,55.

2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00

Sju respondenter valde att fylla i med egna ord. Fyra kommentarer användes för att förklara varför de hade angivit ett visst betyg. Resterande tre var egna förslag på vad som skulle kunna vara intressant: ”Få åtgärdsförslag varje år som baseras på genomgång av fastigheten”, ”pedagogisk info på webben i skogsfrågor” samt ”nära personlig kontakt med skogsområdet”.

Fråga 28. Vill du arbeta med din skogsbruksplan på webben?

Figur 31. Om respondenterna vill arbeta med sin skogsbruksplan på webben, (n = 269).

Respondenterna hade tre fasta alternativ att välja mellan. Det var 61 % (n = 164) som angav ”ja”, 25 % (n = 66) som angav ”vet ej” och 14 % (n = 39) angav ”nej”.

Fråga 29. På vilket sätt vill du eventuellt arbeta med din skogsbruksplan på webben?

Figur 32. Så vill respondenterna eventuellt arbeta med sin skogsbruksplan på webben, (n = 209)

61% 14%

25%

Vill du arbeta med din skogsbruksplan på

webben?

Sammanlagt 209 svarande eftersom övriga respondenter angivit att de inte vill arbeta med sin skogsbruksplan på webben och därmed automatiskt dirigerats vidare till fråga 30. Respondenterna hade tre alternativ att välja på samt

möjlighet att skriva eget alternativ. Det var möjligt att kryssa i flera av de redan givna alternativen.

Det var 85 % (n = 178) som angav att det var intresserade av att ”göra

uppdateringar kontinuerligt” i sin skogsbruksplan på webben och 64 % (n = 133) som angav att de eventuellt ville kunna ”testa olika avverkningsscenarier”. Det minst intressanta av de tre givna alternativen var ”kassaflödesanalys” med 32 % (n = 67) som visat sitt intresse. Vidare valde 5 % (n = 11) att kommentera med egna ord. Där framkom förslag som ”se aktuella satellitfoton”, ”ta fram underlag för korrekt skogstaxering”, ”ta fram handlingsplaner för respektive år” samt ”föra in aktiviteter som inte Södra har utfört”.

Fråga 30. Hur viktiga är nedanstående faktorer vid slutavverkning?

Figur 33. Hur viktiga respondenterna anser respektive faktor är vid slutavverkning, (n = 269).

Respondenterna fick ta ställning till fem faktorers betydelse vid slutavverkning. Detta genom att på en femgradig skala uppskatta faktorernas betydelse från ”inte alls viktigt”/1 till ”mycket viktigt”/5. Ett ytterligare alternativ ”ingen åsikt” fanns att ange för de som inte hade någon åsikt med anledningen att höja

tillförlitligheten i resultaten på medelvärdena. Det fanns också möjlighet att fylla i ett eget alternativ om de befintliga alternativen inte räckte till.

3,00 3,50 4,00 4,50 5,00