En värdefull förskola: Talandet om och arbetet med läroplanens grundläggande värden

(1)

Självständigt arbete

En värdefull förskola

Talandet om och arbetet med läroplanens

grundläggande värden

Författare: Agnes Andersson Handledare: Jan Berggren Examinator: Jan Herrmann Termin: HT15

(2)

Sammanfattning

Syftet med studien är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning, och de frågeställningar som studien baseras på är; Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa? samt; Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena? I bakgrunden förklaras bland annat de grundläggande värdena utifrån styrdokumenten, och montessoripedagogiken förklaras kort. Studiens teoretiska ramverk är pragmat-ismen vilket också redogörs för i bakgrunden. Studien genomförs med intervju som metod och resultatet presenteras med citat som stöd. Resultatet visar att många av pedagogerna inom båda typerna av förskolor, talade på liknande sätt. Flera uppfattade arbetet som både lätt och svårt, och de flesta såg de grundläggande värdena som något som ska involveras i den dagliga verksamheten, inte särskiljas som något eget “ämne”. Även hur de arbetar med värdena i sina verksamheter var snarlikt, många talade i samma termer gällande deras arbete, exempelvis att barngruppens utformning och stämningen däri påverkar vart fokus hamnar. I analysen tolkas och förklaras delar av resultatet utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning och egna reflektioner. Ett resonemang förs gällande varför de två förskoletyperna inte skiljde sig åt särskilt mycket, och en jämförelse mellan talet om värdena och arbetet sker också i detta avsnitt. Diskussionen avslutas med att valda metoder reflekteras över och förslag på förbättring och fortsatta studier tas upp.

Engelsk titel

A valuable preschool - The talk about and the work with the foundational values of the Swedish curriculum

Nyckelord

Montessori Förskola Grundläggande värden Läroplan Värdegrund

Tack

Jag vill ge ett stort tack till handledare Jan Berggren för det goda stöd du gett mig i mitt arbete. Du har peppat mig till att inte ge upp, din handledning har varit guld värd. Examinator Jan Herrmann förtjänar också ett stort tack för all utmanande feedback han gett oss studenter, det har verkligen varit till stor hjälp. Självklart vill jag också tacka mina studiekamrater, särskilt Sofia Lindskog och Maria Jarny, för bra möjligheter till reflektion och samtal. Sist men inte minst vill jag också rikta ett särskilt tack till de förskollärare som hjälpt mig med min studie genom att vara med och bli intervjuade. Utan er hade detta aldrig kunnat genomföras, tack!

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 1

1.1.1 Syfte ________________________________________________________ 1 1.1.2 Frågeställningar ______________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Grundläggande värden – styrdokumenten ______________________________ 1 2.2 Montessoripedagogik ______________________________________________ 2 2.3 Värden i skolan och förskolan _______________________________________ 2 2.4 Teoretiskt ramverk – Pragmatismen ___________________________________ 4 3 Metod ______________________________________________________________ 5

3.1 Forskningsetiska överväganden ______________________________________ 5 3.2 Urval ___________________________________________________________ 6 3.3 Genomförande ___________________________________________________ 6 3.4 Metodkritik ______________________________________________________ 7 4 Resultat och analys ___________________________________________________ 8

4.1 Resultat _________________________________________________________ 8

4.1.1 Hur pedagogerna talar om de grundläggande värdena och arbetet med dessa ________________________________________________________________ 8

Vad de ser som viktigt i ett arbete med värden – värden odefinierat _________ 8 Definition av de grundläggande värdena ______________________________ 9 Arbete med grundläggande värden – Lätt eller svårt? ___________________ 10 Hur de anser att man bör arbeta med de grundläggande värdena __________ 11 Vad de ser som skillnaden mellan läroplanens strävansmål och de

grundläggande värdena ___________________________________________ 12 Sammanfattning ________________________________________________ 13

4.1.2 Hur pedagogerna arbetar med läroplanens grundläggande värden _____ 13

Invävt i övriga verksamheten/aktiviteter _____________________________ 13 Barngruppen som utgångspunkt ____________________________________ 14 Pedagogens roll ________________________________________________ 15 Stöd i arbetslaget _______________________________________________ 16 Arbetet med de grundläggande värdena - i relation till Montessoripedagogiken16 Sammanfattning ________________________________________________ 17 4.2 Analys _________________________________________________________ 18

4.2.1 Hur de talar om de grundläggande värdena och arbetet med dessa _____ 18 4.2.2 Hur de arbetar med de grundläggande värdena _____________________ 18

5 Diskussion __________________________________________________________ 19 5.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 19

5.1.1 Hur de talar om och arbetar med de grundläggande värdena __________ 19 5.1.2 Talandet och arbetssättet – överensstämmer det? ___________________ 20

(4)

5.1.3 Likheter och skillnader mellan verksamhetstyperna __________________ 21 5.1.4 Montessori – arbetar dom verkligen med de grundläggande värdena? ___ 21

5.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 22 5.3 Skolrelevans ____________________________________________________ 23 5.4 Fortsatt forskning ________________________________________________ 23 Referenser ___________________________________________________________ 24 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Intervjufrågor ________________________________________________ I

(5)

1 Inledning

I läroplanen för förskolan (Skolverket 2010), under rubriken ”Förskolans värdegrund och uppdrag”, står det om vilka värden som ska genomsyra förskolans verksamhet och miljö. De grundläggande värden som skall synliggöras och arbetas med i förskolan handlar om; ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta” (Skolverket 2010, s. 4). Studier visar att pedagoger kan uppfatta arbetet med värden svårt, att de inte vet riktigt hur de ska göra (Thornberg 2006).

Läroplanen för förskolan gäller för alla förskolor i Sverige, alltså ska samtliga verksamheter involvera de grundläggande värdena i sitt arbete, oavsett inriktning eller annan faktor som kan skilja förskolor åt. I Sverige finns det förskolor som arbetar med olika pedagogiska inriktningar, och en av dessa är montessoripedagogiken. På Svenska Montessoriförbundets hemsida ges det exempel på hur en montessoriverksamhet i en svensk kontext kan se ut. Aktiviteter som fokuserar på matematik, språk m.m. tas upp (Svenska Montessoriförbundet 2015a), men enligt min uppfattning, nämns där inte särskilt mycket gällande värdegrundsarbete och de grundläggande värdena. Intressant att undersöka kan utifrån denna information då vara; Hur talar pedagoger inom förskolan om arbetet med grundläggande värden och skiljer det sig mellan förskolor beroende på vilken pedagogik de utövar? Denna studie kommer ha sin grund i denna reflektion, och undersöka hur pedagoger inom montessoriförskolor samt förskolor utan pedagogisk inriktning talar om och arbetar med läroplanens grundläggande värden, en fråga som alltid är aktuell inom förskolan eftersom värdegrunden är det som hela verksamheten ska byggas på (Skolverket 2010).

1.1 Syfte och frågeställningar

1.1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor, samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning.

1.1.2 Frågeställningar

 Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa?

 Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena?

2 Bakgrund

Bakgrundskapitlet är uppdelat i fyra underrubriker; Grundläggande värden - styrdokumenten, där de värden som studien har sitt fokus på förklaras och definieras. Under den andra rubriken

Montessoripedagogik förklaras kortfattat montessoripedagogiken, en pedagogik som är central i studien.

Hela pedagogiken kommer inte förklaras utan de allmänna karaktärsdrag som kan synas i diverse litteratur kommer presenteras för att ge en enkel och tydlig bild av vad pedagogiken handlar om. Den tredje rubriken kallas Värden i skolan och förskolan, där redovisas tidigare forskning gällande arbete med värden. All forskning som tas upp under denna rubrik behandlar inte specifikt de grundläggande värdena i förskolans läroplan, men samtliga handlar om arbete med värden på olika sätt. Teoretiskt ramverk -

Pragmatismen är titeln på den sista rubriken och där förklaras det teoretiska perspektiv som studiens

analys kommer baseras på.

2.1 Grundläggande värden – styrdokumenten

Förskolans läroplan är uppdelad under två större rubriker, Förskolans värdegrund och

(6)

kallad Grundläggande värden. Här beskrivs hur svensk förskola skall vara uppbyggd och vilka värden som skall tas i beaktning i arbetet på förskolan (Skolverket 2010). De värden som nämns i läroplanen är; ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta” (Skolverket 2010, s. 4). I läroplanen för förskolan poängteras det att de grundläggande värdena dagligen skall synliggöras och arbetas med i förskolan, och att genom att konkretisera dessa värden kan barnen lättare förstå dem. (Skolverket 2010).

De grundläggande värdena handlar både om verksamheten i stort, samt varje enskild pedagog. Verksamheten ska planeras med dessa värden i åtanke, men personalen måste samtidigt hålla dem levande i sitt arbete (SFS 2010). Genom att pedagoger pratar med varandra om de grundläggande värdena och kommer överens om ett arbetssätt kan värdena synliggöras i det praktiska arbetet (Skolverket 2015). Förskolans läroplan (Skolverket 2010) tar upp pedagogens roll i relation till värdegrunden. Där förklaras att pedagogers agerande är viktigt i arbetet med värdegrunden, eftersom barn lär sig av och tar efter vuxnas beteende.

2.2 Montessoripedagogik

I Sverige finns det både auktoriserade och icke-auktoriserade montessoriförskolor. En auktorisering hos Svenska Montessoriförbundet erhålls då verksamheten uppvisat ett arbetssätt som utförs på det sätt som förbundet förespråkar (Svenska Montessori-förbundet 2015b) Att vara medveten om att det finns montessoriförskolor som arbetar olika mycket med pedagogiken och på olika sätt, är av vikt när man besöker denna typ av skolor, skriver Lillard (2013).

Något som utmärker montessoripedagogiken är deras användning av s.k. montessorimaterial. Dessa montessorimaterial är tillverkade på ett sådant sätt att barnen kan använda dem på egen hand (Lillard 2013) något som går i linje med montessoripedagogikens filosofi, att barnen ska bli självständiga individer och att läraren skall finnas till som en handledare och ett stöd för barnen i deras utveckling (Svenska Montessoriförbundet 2015a). Montessorimaterialen behandlar olika ämnes-områden. Lillard (2012) förklarar det på följande sätt: “The materials used in these activities provide corrective feedback, and are grouped into curricular areas of Sensorial, Language, Mathematics and Geometry, Geography, Culture, Music, and Art, as well as Practical Life” (Lillard 2012, s.380).

En annan faktor som kännetecknar arbetssättet inom montessori är s.k. åldersintegrerade grupper. Verksamheten på en montessoriförskola sker ofta i grupper där små och stora barn är tillsammans. Dessa grupper brukar i förskolan bestå av barn mellan 0-3 år och 3-6 år (Lillard 2013). Inom montessoripedagogiken är det enskilda barnet i fokus, vad vill

du göra? Hur ligger du till i din utveckling? Barnets fria vilja ses som viktigt “Frihet att

välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt” (Svenska Montessoriförbundet 2015a).

2.3 Värden i skolan och förskolan

Johansson (2002) har genomfört en studie som handlar om hur pedagoger i förskolor arbetar med moral. En vanlig uppfattning bland pedagoger i denna studie var att vuxnas förhållningssätt är viktigt i ett sådant arbete. Pedagoger i undersökningen gav uttryck för uppfattningar som handlar om att barn lär sig om värden genom att se hur vuxna

(7)

agerar. Biesta (2015) skriver också om vuxnas inflytande på barn och menar att det är viktigt att man som pedagog reflekterar över sitt arbetssätt och vilken inverkan det gör på barnen.

Thornberg (2008) har i en intervjustudie med grundskollärare undersökt arbete med värden i skolan. Han har i denna studie bland annat uppmärksammat att just barns bemötande gentemot andra är något som ofta ligger i fokus vid värdearbete. Thornberg har i samma studie också upptäckt att pedagogers tidigare upplevelser, både i barndomen och i arbetslivet kan påverka vilka värden som de synliggör i verksamheten. I denna studie berättade pedagoger även att de inte ser särskilt mycket till de värden som uttrycks i läroplanen, utan utgår från sig själva istället. Några pedagoger förklarade att de kan göra på detta sätt eftersom deras tankar ofta stämmer överens med det som läroplanen tar upp. Vissa kan söka stöd för sina egna tankar i efterhand i styr-dokumenten.

Enligt en del pedagoger i Thornbergs (2006) studie Värdepedagogik i skolans vardag:

Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever kan det kännas svårt att veta hur arbete

med värden ska genomföras, eftersom det inte finns några konkreta beskrivningar gällande hur det skall se ut. Han har i denna studie kommit fram till att många pedagoger arbetar med det dagligen, dock på ett ganska ostrukturerat sätt. Värdegrunden och dess innebörd arbetas med och synliggörs främst i spontana situationer via exempelvis samtal om hur man är en bra och trevlig medmänniska, något som kan komma upp vid exempelvis konflikter bland barnen, något som också Colnerud (2004) berättar om i sin forskning. Hon tar upp en tidigare studie hon genomfört i grundskolan, och berättar att hon där uppmärksammat att lärare ofta förklarar värdegrunden i form av ett verktyg för att mäta och bestämma vilket beteende som är acceptabelt. Svårigheter gällande att synliggöra hur man gör och har gjort i relation till arbete med värden har uppmärksammats i Thornbergs (2006) studie, Thornberg förklarar detta med att arbetet med värden vanligen görs per automatik, ofta utan att pedagogerna ens tänker på att de gör det.

Colnerud (2004) tar upp en problematik gällande arbetet med värden. Hon förklarar att det finns ett dilemma gällande hur de grundläggande värdena skall involveras i förskoleverksamheten. Om man blandar värdearbete med det övriga arbetet i förskolan kanske det blir för osynligt, diskuterar Colnerud, men samtidigt påpekar hon att det står i styrdokumenten att det inte ska särskiljas som ett visst ”ämne”. Det ska genomsyra all verksamhet. Som ett förslag till ett praktiskt sätt att arbeta med värden tar Hawkins (2014) upp boksamtal. Hon skriver om hur man kan arbeta med bland annat människors lika värde, och enligt hennes forskning är läsning av böcker som tar upp människors olikheter ett bra verktyg för att komma åt detta ämne i verksamheten. Att låta barnen fundera och samtala om innehållet i texterna har enligt denna forskning visat sig vara en bra metod att använda sig av i arbetet med värden.

Sammanfattningsvis upplevs värdearbete som något som är svårt. Just hur man ska genomföra ett sådant arbete är det flera pedagoger som upplever som en av svårigheterna (Thornberg 2006). Det händer att pedagoger använder värdena som en form av riktlinjer för hur barnen får/bör/ska bete sig (Colnerud 2001) och fokus i arbetet är just hur barnen är mot sina kamrater (Thornberg 2006, 2008). Det finns studier som tar upp exempel på hur man kan arbeta, men de finns också de studier som säger att det kan vara svårt att säga precis hur man ska göra, att det finns en problematik som kan uppkomma hur man än väljer att arbeta. Antingen synliggör man inte värdena

(8)

tillräckligt, eller så gör man det “för mycket” och väver inte in det i den övriga verksamheten, så som styrdokumenten säger att man ska göra (Colnerud 2004). Den forskning som tagits upp i detta kapitel är av intresse för denna studie eftersom de behandlar liknande ämnen, och det kan därför vara intressant att se huruvida resultaten som kommer fram i detta arbete stämmer överens med tidigare forskning eller om det skiljer sig på något sätt.

2.4 Teoretiskt ramverk – Pragmatismen

Studiens resultat kommer utöver tidigare forskning inom området, även analyseras utifrån pragmatismen. Det finns olika teorier gällande kunskap och lärande och Pragmatismen är en av dem. En pragmatisk syn på kunskap kan enligt Säljö (2010) förklaras som “det som är kunskap är sådant som människor kan använda sig av och som hjälper dem att hantera de situationer och problem de möter” (Säljö 2010, s.177).

Charles Sanders Pierce, en filosof som det ofta talas om i samband med pragmatismen, förespråkade att man skapar sig kunskap med hjälp av sina egna tidigare upplevelser. Anledningen till att han såg detta som ett bra sätt var därför att då utgår man från verkligheten och inga fördomar spelar in (Allwood 2010).

“Att förstå ett begrepp, hävdade Pierce, var att i praktiken förstå sammanhang där begreppet kan användas på ett fruktbart och bra sätt. Kunskaper blir då något som utvecklas i relation till vad vi praktiskt gör i tillvaron” (Allwood, 2010 s.72)

En annan central person inom pragmatismen utöver Pierce är John Dewey. Två centrala begrepp som Dewey talade om var learning by doing och lärande genom inquiry (Säljö 2010). Dewey hade en uppfattning som handlade om hur människan lär sig, en uppfattning som spann vidare på Charles Sanders Pierces teorier. Dewey menade att människan kan lära sig om någonting, om hen kan relatera det till ett praktiskt sätt att använda sig av det på. Detta valde han att kalla learning by doing (Allwood 2010). Dewey ansåg att skolan borde utformas utifrån denna syn på lärande och kunskap. Han menade att skolan och samhället ska höra ihop, att utbildningen ska anpassas och formas utifrån samhället, att man ska utgå från barnen och att barnet ska lära sig om saker som de kan ha nytta av i verkliga livet. Detta kunde enligt honom göras genom att involvera mer praktiska aktiviteter i undervisningen (Säljö 2010).

Lärande genom inquiry, ett annat begrepp som Dewey talade om, handlar också om hur

lärande sker. Dewey menade att om man i exempelvis skolan utgår från “ett problem eller en undran som finns (eller skapas) bland elever” (Säljö 2010, s.183) så skapas det möjligheter för barnen att lära sig. Kunskapen måste vara behövd för att den ska vara värdefull och för att barnen ska kunna lära sig, och det blir den om man utgår från ett problem eller ett behov (Säljö 2010).

Charles Sanders Pierces tankar om kunskap och lärande samt John Deweys teorier gällande learning by doing och lärande genom inquiry är något som synliggjordes och uppmärksammades vid bearbetning av denna studies resultat och kommer därför användas som ett verktyg för analys, detta för att kunna förklara och förstå några av de fenomen som synliggjorts i resultatet. De begrepp och teorier som tagits upp i detta teoretiska ramverk handlar bland annat om vad barn kan/ska lära sig, något som kan vara intressant att jämföra med denna studies resultat, eftersom en del av syftet är att synliggöra hur pedagoger arbetar. Hur synliggör förskollärarna de grundläggande värdena, och hur kan detta arbetssätt tolkas utifrån pragmatismen?

(9)

3 Metod

I detta kapitel kommer studiens metodologiska ansats förklaras. Vilka metoder som har använts kommer tas upp och motiveras med hjälp av egna reflektioner samt stöd i litteratur. En redogörelse för studiens genomförande, urval samt hur de forskningsetiska principerna har hanterats i denna studie kommer tas upp. Även kritik mot den valda metoden tas upp under rubriken metodkritik, och här tas även upp hur denna kritik har hanterats i denna studie.

Studien som genomförts i detta arbete är en kvalitativ studie. I en kvalitativ studie är det ofta personers uppfattningar om olika saker som är i fokus. För att kunna nå fram till sådana saker kan en lämplig metod vara att genomföra intervjuer. Något som också utmärker en kvalitativ studie är att resultatet är presenterat på ett beskrivande sätt och styrks av exempelvis citat (Denscombe 2009). Denna beskrivning av en kvalitativ studie stämmer överens med den aktuella studie som jag genomfört.

Initialt i planeringen av studien reflekterade jag över att genomföra observationer utöver intervjuer, för att stärka validiteten. Denscombe (2009) skriver att genom att använda mer än en metod i sin studie, kan man få möjlighet att se på och förstå sitt ämne ur olika synvinklar, och säkerställa att det personerna säger i en intervju stämmer överens med verkligheten, men han förklarar också att det kan vara tidskrävande att använda sig av mer än en metod. Utifrån detta bestämde jag mig därför istället för att enbart genomföra intervjuer eftersom en observation om ett arbetssätt troligtvis hade krävt fler besök, vilket hade varit svårt att genomföra i och med tidsbegränsningen.

I studien genomförs intervjuer med tre pedagoger inom montessoriförskolan, och tre pedagoger som arbetar på förskolor utan pedagogisk inriktning. Intervjupersonerna intervjuas enskilt, detta för att kunna få reda på den enskilde individens uppfattningar utan att de blir påverkade av sina medarbetare. Denscombe (2009) styrker denna motivering då han säger att enskilda intervjuer är bra om man vill komma åt vad en viss person tycker och tänker.

Intervjuerna som studien baseras på är semistrukturerade, Denscombe (2009) förklarar att när en semistrukturerad intervju genomförs utgår forskaren från förberedda frågor, men anpassning är möjligt. Denna typ av intervjuer valdes till denna studie just därför att jag ville fånga intervjupersonernas egna uppfattningar så mycket som möjligt, men samtidigt hålla mig inom ämnesområdet. De frågor som intervjuerna baseras på har formats utifrån studiens forskningsfrågor, detta för att den insamlade empirin ska behandla det aktuella ämnet och inte oväsentligheter (se bilaga). Metoder som använts vid intervjuer är: ljudupptagning, anteckning och sedan transkribering.

3.1 Forskningsetiska överväganden

När denna forskning genomförts har jag utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjande-kravet (Vetenskapsrådet 2015).

I enlighet med informationskravet har jag innan en intervju påbörjats informerat deltagarna om vad min studie handlar om. För att uppnå samtyckeskravet har jag berättat för de medverkande att det är frivilligt för dem att vara med i studien, och att de när som helst kan välja att avbryta. Informationen jag fått ut från deltagarna hanteras med stor försiktighet och namn på personer och förskolor har fingeras i texten. Jag har även valt att inte använda mig av empiri som jag på något sätt anser avslöjar identiteten på den intervjuade, detta agerande innebär att konfidentialitetskravet har följts i detta

(10)

arbete. För att kunna uppnå nyttjandekravet kommer det som jag fått fram ur denna studie enbart användas i forskningssyfte. Samtliga fyra principer har intervjupersonerna informerats om innan intervjuns början.

3.2 Urval

Anledningen till att jag valt att i min studie göra intervjuer både på Montessoriförskolor och förskolor utan särskild inriktning, är därför att eventuella skillnader och likheter kan synliggöras. Studien är genomförd på förskolor i södra Sverige.

Ingen av de montessoriförskolor som studien behandlar var registrerade i Svenska Montessoriförbundet då intervjuerna genomfördes, men de kallar sig för montessori-förskolor. Den förskola som pedagogen ”Mona” arbetar på, brukar dock vara registrerad men vid intervjutillfället väntade de på att få sin årliga ansökan godkänd. Dessa förskolor valdes inte ut till studien av någon särskild anledning, utan det är de montessoriförskolor som jag har haft möjlighet att genomföra intervjuer på. Samtliga tre ligger centralt, men inte inne i centrum. Mia och Marika arbetar på samma förskola. Jag har valt att kalla pedagogerna från Montessoriförskolor för namn på M, detta för att lättare hålla reda på dem i texten.

Mia är mellan 40 och 60 år, hon har förskollärarutbildning och montessorilärarutbildning.

Mona är mellan 20 och 40 år, hon har förskollärarutbildning och montessorilärarutbildning.

Marika är mellan 40 och 60 år, hon har förskollärarutbildning och montessorilärarutbildning.

De förskolor som inte arbetar utifrån montessoripedagogiken som har deltagit i denna studie ligger ganska centralt, inte i innerstaden men inte heller på landsbygd. Dessa förskolor har valts till studien eftersom de inte uttrycker att de arbetar utifrån någon särskild pedagogisk inriktning. Vera och Viktoria arbetar på samma förskola. Jag har valt att kalla de här personerna för namn på V, vilket i detta fall står för ”vanlig” förskola.

Vera är mellan 20 och 40 år, hon har förskollärarutbildning. Viktoria är mellan 20 och 40 år, hon har förskollärarutbildning. Vanja är mellan 40 och 60 år, hon har förskollärarutbildning.

3.3 Genomförande

När studien skulle påbörjas kontaktade jag förskollärare och erbjöd dem att deltaga i intervjuer till min studie. Jag valde att kontakta förskolor i mitt närområde, just därför att intervjuerna skulle kunna göras ansikte mot ansikte. Jag ville besöka montessoriförskolor som uttryckligen kallade sig för montessori och som säger sig arbeta med pedagogiken, så därför blev de denna typ som kontaktades. De förskollärare som deltagit i studien som inte arbetar på montessoriförskolor kontaktades eftersom deras förskolor inte gör någon reklam för att de arbetar med någon särskild inriktning. När jag kontaktade de respektive förskolorna så frågade jag om det fanns några som var intresserade av att deltaga, och det krav jag hade var att de skulle vara förskollärare. När de tackat ja bestämde vi tid och plats. Intervjuerna genomfördes i ett rum där vi kunde prata ostört och innan intervjuerna genomfördes informerade jag om de forskningsetiska principerna. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon, och när samtliga intervjuer genomförts transkriberades de. Jag transkriberade hela intervjuerna och inte enbart

(11)

delar, just för att citaten skulle synas i sin helhet och i sitt sammanhang, så att risken för eventuella misstolkningar skulle minska. I vissa intervjuer upptäckte jag att jag saknade en del information, och då tog jag kontakt med intervjupersonerna via e-post och frågade om de kunde komplettera de svar som behövdes. När jag hade all empiri som behövdes och transkriberingarna var klara skrevs de ut i pappersformat. Jag använde mig av pennor i två olika färger för att markera vilka svar som handlade om vilken forskningsfråga. Under tiden som jag markerade och när jag läste igenom intervjusvaren efteråt upptäcktes olika teman under de olika frågorna. Dessa teman valdes ut att användas som underrubriker, bland annat på grund av att samla resultatet så att det inte skulle bli så spretigt. Utöver tematiseringen har en del intervjufrågor använts som rubriker.

3.4 Metodkritik

Den studie som jag genomfört är en kvalitativ studie. Huruvida en studies resultat är generaliserbart är en fråga som ofta uppmärksammas i relation till just kvalitativa studier, detta eftersom en kvalitativ studie ofta har sitt fokus på en väldigt liten undersökningsgrupp och att det inte alltid är möjligt att sätta in resultatet i ett annat sammanhang. Trots denna diskussion finns det ett sätt att tänka för att kunna få en uppfattning om huruvida en kvalitativ studies resultat kan ses som generaliserbart, eller med andra ord, överförbart (Denscombe 2009). Sättet för att göra detta är genom att ställa frågan “I vilken utsträckning skulle fynden kunna överföras till andra fall?” (Denscombe 2009, s.382) I relation till min studie så uppfattar jag resultaten som överförbara, eftersom jag inte inriktat mig på en enda förskola utan på fyra olika, samt att jag har sorterat upp svaren efter teman.

Att använda sig av intervju som datainsamlingsmetod kan innebära en del ”risker” som man bör vara medveten om. Det kan vara svårt att veta om man får svar som är sanna och som stämmer överens med hur det verkligen är, om man bara använder sig av intervjuer i en studie. Väljer man ändå att endast använda intervjuer, finns det olika sätt för att försöka kontrollera sitt resultat. Triangulering i form av att använda sig av inte enbart en person vid intervjuer, s.k. informanttriangulering, kan vara ett sätt. Att genomföra intervjuer med olika personer innebär att man kan säkra validiteten, detta eftersom man kan jämföra svaren med varandra. En sådan jämförelse kan också göras mellan intervju och tidigare genomförda studier, för att kontrollera validitet (Denscombe 2009). Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie är enbart intervjuer. Sex personer på fyra olika förskolor har blivit intervjuade, alltså har en form av informanttriangulering genomförts. I diskussionen diskuteras resultatet i relation till tidigare studier, vilket också kan stärka validiteten.

Vid intervjuer, både ansikte mot ansikte och över telefon och liknande, kan forskarens personlighet påverka hur intervjun utfaller. Hur den intervjuade upplever forskaren kan påverka svaren i intervjun, detta är något som Denscombe (2009) tar upp som en faktor att vara medveten om som forskare när man genomför en intervjustudie. Han förklarar också att det ämne som intervjun behandlar kan påverkar hur den intervjuade svarar. Känner sig den intervjuade attackerad eller analyserad så kan det hända att denna anpassar sina svar utifrån vad den tror är ”rätt”. Att försöka möta de intervjuade med ett trevligt förhållningssätt kan göra att de känner sig mer bekväma och svaren blir mer äkta. För att minimera risken för att intervjuareffekten ska påverka svaren, så försökte jag vara lugn och bemöta de jag skulle intervjua på ett trevligt och avslappnat sätt. Jag förklarade för dem att det inte fanns något “rätt” eller “fel” utan att jag bara var nyfiken

(12)

på hur de tänkte och hur de arbetade. Jag delade inte ut frågorna i förväg, utan jag ställde frågorna till dem oförberedda, just därför att de inte skulle bli nervösa över eventuella “svåra” frågor och då kanske planera ett bra svar som egentligen inte speglar vad de egentligen tycker eller gör.

I denna studie används ljudupptagning som metod för att samla in intervjudata. Det finns både för- och nackdelar med att använda sig av denna typ av metod vid forskning. Det positiva med ljudupptagning är enligt Denscombe (2009) att man får med detaljer som kanske hade missats om enbart anteckningar hade förts. En nackdel med att spela in enbart ljud, kan vara att man missar något som inte kan höras med bara ljudinspelning (Denscombe 2009). Detta har jag löst genom ha ett anteckningsblock i beredskap om något sådant skulle komma upp, något som både Denscombe och Dimenäs (2009, 2007) ger som förslag på lösning.

4 Resultat och analys

Detta kapitel är uppdelat i två delar, resultat och analys. I resultatdelen presenteras det resultat som kommit fram i studien och under analysdelen analyseras svaren utifrån det teoretiska perspektiv som studien har som teoretiskt ramverk. Resultatdelen är uppdelad i två huvudrubriker, skapade utifrån de frågeställningar som studien har sin utgångspunkt i. Under dessa huvudrubriker presenteras resultatet under teman. Under varje tema presenteras resultat först från montessoripedagogerna och sedan från de pedagoger som inte arbetar utifrån montessori. I analysen kommer inte hela resultatet analyseras, utan utvalda delar av studiens resultat kommer analyseras med hjälp av pragmatismen.

4.1 Resultat

4.1.1 Hur pedagogerna talar om de grundläggande värdena och arbetet med dessa Vad de ser som viktigt i ett arbete med värden – värden odefinierat

Montessori

I början av intervjuerna bad jag pedagogerna att berätta vad de ansåg vara viktigt att arbeta med i förskolan, gällande värden. Jag definierade inte vad jag menade med värden i detta sammanhang, men jag hade tidigare informerat om att studien handlade om läroplanens grundläggande värden.

Att jobba med hur man ska vara mot varandra är något som samtliga montessori-pedagoger tog upp som viktigt i relation till värdearbete. Mona talade om vikten av att barn ska få uppleva andra kulturer, att de ska få förstå och uppleva hur människor har det i andra länder. Samtliga av dessa pedagoger tog också upp respekt som ett begrepp som de ansåg vara viktigt i relation till arbete med värden. Respekt mot sina medmänniskor var något som samtliga nämnde. Mia och Marika tog också upp att barnen ska ha respekt inte bara mot människorna omkring sig men även för sig själv och för naturen. Mia tog också upp att empati är något som hon ser som viktigt att barnen får med sig från förskolan.

Jag tror att det är viktigt alltså med värdegrund och så att man ger barnen, att de får respekt, både för sig själv men också för andra (Mia)

Mia förklarade att respekt var viktigt för henne i relation till värdegrund. Att de som vuxna visar barnen respekt, att barnen har respekt för sig själva och att de respekterar sina medmänniskor.

(13)

Utan särskild pedagogisk inriktning

Att arbeta för att barn ska kunna fungera ihop med andra människor i olika sociala situationer, var något som både Vanja och Vera tog upp som viktigt i relation till arbetet med värden. Vera förklarade att vad som är viktigt beror lite på vilken barngrupp man har just för tillfället, vilken ålder det är på barnen osv. Vanja talade även om vikten av att barnen ska må bra i sig själva, att det är viktigt att man arbetar för att de ska få en god självkänsla. Den tredje pedagogen Viktoria tog upp lokala värdegrundsmål som hennes arbetsplats har upprättat, och berättade att hon ansåg det vara viktigt att arbeta med dessa mål.

Om värden… vi har ju precis börjat med värdegrundsarbete nu, kompissolen med våra, och det är mycket tack vare det här med hur man är mot varandra, visa hänsyn för dom är ju mycket i den här åldern att, det är viktigt att lära sig det för dom är runt två och ett halvt, tre, det är mycket konflikter, konflikthantering och... viktigt och lägga en grund helt enkelt för hur man ska vara mot varandra så det jobbar vi väldigt mycket med just nu (Vera).

Vera förklarade att konfliktlösning och kompisrelationer är något som är viktigt för henne gällande arbete med värden. Hon förklarade att anledningen till att hon är av denna åsikt är eftersom barnen är i en sådan ålder då det är mycket konflikter i gruppen.

Definition av de grundläggande värdena

Montessori

Två av montessoripedagogerna berättade att de upplever att de grundläggande värdena går in i varandra. En pedagog uttryckte att hon ansåg det vara svårt att förklara vad värdena betydde för henne och hur hon tolkade dem, så hon definierade istället begreppen genom att berätta hur hon arbetar med dem. Två pedagoger talade till viss del om vad de ansåg att värdena betydde för dem, men bådas samtal gällande begreppens innebörd blandades med hur de arbetar med värdena i sina verksamheter.

Det är så svårt tycker jag när man får ett ord sådär, för de går ju in i varandra så mycket, alla dom där fem... Jag tycker det var jättesvårt faktiskt och svara på det... ee… men det är ju liksom det att vi är värdefulla liksom, att… Att alla människor också... ja nu kanske jag kommer in på värde, jag känner liksom att det är så mycket i varandra tycker jag de här sakerna men ändå så är det ju så att vi är speciella och vi är ju, att alla är det. Alla har rätt att vara den man är och man ska få respekt för det. Jag vet faktiskt inte riktigt (Mia).

Mia berättade att hon tycker det är svårt att definiera begreppen, eftersom de enligt henne är begrepp som går in i varandra. Hon försökte förklara vad de betyder för henne, men hon återkommer till att det är svårt.

Människolivets okränkbarhet, nej men det är väl att allas röst är lika mycket hörd, att det är respekt för alla människor, att alla är lika mycket värda (Mona).

Vad jag tänker på då rent spontant hur jag arbetar (Mona).

I det första citatet förklarade pedagogen ett begrepp utan att ta upp hennes arbetssätt, i nästkommande citat gav hon en förklaring genom att hon berättade hur hon arbetar rent praktiskt i verksamheten.

Samtliga pedagoger från de förskolor som inte arbetar utifrån någon särskild pedagogisk inriktning tog upp exempel från deras arbetssätt när de talade om de grundläggande värdenas betydelse. Två av pedagogerna, Vera och Vanja förklarade de grundläggande

(14)

värdena med deras tolkning, kombinerat med en förklaring av arbetssätt, och Viktoria använde endast arbetssätt som sin förklaring av de grundläggande värdena;

Jag kan ju ta en situation, om det uppstår en situation under dagen så… om det blir konflikt… oftast försöker vi låta barnen försöka lösa det själva i den mån det går, men ibland så går det inte men ändå att man har ett par öron dit så man kan rycka in om det behövs… ee… och går det inte så hoppar vi ju in, så pratar vi igenom, vad var det som hände? Hur kände du där? Vi pratar mycket om hur man ska vara… skulle du själv vilja bli bemött så… och… aa… reder ut det så att… i den mån det går så att båda barnen ska bli nöjda då, dom som hamnat i konflikt (Viktoria).

Viktoria valde här att definiera de grundläggande värdena med hjälp av en situation. Hon tog upp hur hon agerar som pedagog i en situation då det blivit konflikt i barngruppen.

Arbete med grundläggande värden – Lätt eller svårt?

Montessori

Samtliga montessoripedagoger i studien uttryckte att de upplever arbetet med de grundläggande värdena vara både lätt och svårt. Mona tog upp att hon ser det som svårt att man inte riktigt kan se vad man har gjort, eftersom det ingår i det övriga arbetet. Mia berättade att hon upplever att den största problematiken ligger i just att man gör mycket omedvetet. Hon förklarar att man kan råka göra fel utan att man märker det. Marika förklarade att hon tycker att själva arbetet oftast är lätt, men att om man ska lägga ner det framför sig och verkligen förklara vad syftet var med det man gjorde och förstå vad läroplanen menar att man ska göra, så är det svårt.

Både och, kan jag tycka att det är, vissa saker är ganska, jaa, då tycker jag att det kan vara ganska självklart och ganska lätt men det kan också vara svårt, och jag är säker på att man ibland, ta genus och sånt till exempel, att man ibland... ee... gör saker som man inte gör rätt då liksom, eller så. Att man inte själv är medveten eller själv inte tänker på vad man gör, för man är så van vid det så (Mia).

Mia berättade att hon oftast tycker det är lätt, men att hon tror att man ibland kan göra ”fel” på grund av invant beteende. Hon tog upp arbetet med genus som ett exempel när hon talade om i vilka situationer som dessa saker kan hända.

Viktoria och Vera förklarade att de upplever arbetet med de grundläggande värdena som både lätt och svårt. Vanja berättade att hon upplever arbetet som endast lätt. Viktoria berättade att det ibland är lätt och ibland är svårt, att det beror på situationen. Vera berättade att det hon upplever lätt är just det att mycket av arbetet med de grund-läggande värdena sker per automatik, att man inte ens vet om att man gör det. Det svåra förklarade hon ligger i om man ska arbeta med det på ett mer medvetet sätt. Vanja tog precis som Vera upp att hon upplever det vara lätt på grund av att det sker på ett sådant naturligt sätt, men hon tog inte upp några svårigheter som hon upplever.

Mycket tror jag man gör omedvetet, men när man sitter och tittar på det då kan det vara ganska svårt att fundera ut hur man ska kunna jobba med att på ett direkt sätt så (Vera).

Vera förklarade i sin intervju att hon upplever att det kan vara både lätt och svårt, beroende på vilket arbetssätt man är ute efter. Hon beskrev att hon upplever att mycket är lätt eftersom man gör det utan att vara medveten om det själv, men ska man arbeta aktivt kan det vara svårt att veta hur man ska göra.

(15)

Jag tycker faktiskt att, inte att, ja tycker det är... jag tycker inte det är svårt, jag tycker det är en naturlig del av min vardag som förskollärare och i barngruppen, att ha det här med mig (Vanja).

Vanja förklarade att hon anser att arbetet med de grundläggande värdena enbart är lätt. Hon berättade att hon upplever det på detta sätt eftersom det faller naturligt för henne i hennes yrkesroll.

Hur de anser att man bör arbeta med de grundläggande värdena

Montessori

Hur ett arbete med de grundläggande värdena bör ser ut definierades olika av de tre Montessoripedagoger som deltog i studien. Mia tog upp att man ska väva in de grundläggande värdena i arbetet med läroplanens strävansmål. Mona lyfte vikten av att det ska ske på en daglig basis, att det alltid finns med, och Marika tog upp vikten av att låta barnen uppleva, utan att lägga värderingar hos dem.

Dagligen, samtal med barnen, att man är konsekvent och rättvis med barnen så att man inte ena dagen, att det är viktigt alla dagar, så att barnen kan lita på det, och sen att man, återkommer till det hela tiden för man kan ju inte säga att nu jobbar vi med det och sen gör vi det en vecka, att man tar ett tema alltså nu ska vi göra detta och vara så duktiga, att man har det återkommande, att det alltid sker (Mona).

Att arbetet sker regelbundet och inte bara ibland, så uttryckte Mona att ett värdearbete bör se ut. Hon gav dagliga samtal som ett exempel på hur det kan genomföras.

Pedagogerna fick frågan ställd till sig om hur de anser att man bör arbeta med de grundläggande värdena. Både Vera och Viktoria tog upp att pedagogen måste vara tillgänglig, att de ska finnas där för att stötta barnen. De förklarade att den vuxne kan stötta barnen genom att bland annat hjälpa dem att förstå sina egna känslor och upplevelser. Viktoria tog upp att ett arbete med de grundläggande värdena bör ske dagligen, genom exempelvis samtal om hur man ska vara mot varandra. Vanja talade också om vikten av pedagogens roll, hon förklarade att man bör vara samspelta i arbetslaget, att man ska dela samma barnsyn. Hon uttryckte också att man inte ska ha några förutbestämda regler utan att man ska utgå från barngruppen, att man tar upp saker när det händer.

Att ständigt synliggöra alla människors lika värde. Barnen ska känna trygghet i och att komma till förskolan. Genom att prata med barnen kontinuerligt om att ex. alla ska få vara med och om man ser någon som går ensam och ledsen så ska man ta hand om den personen. Ingen ska behöva känna sig utanför. Vi som pedagoger måste finnas där för barnen och ingripa och försöka förklara/sätta ord på barnets känslor i en ”knasig” situation (Viktoria).

Viktoria tog upp i citatet ovan att ett arbete med de grundläggande värdena bör ske dagligen, genom exempelvis samtal då en situation uppkommer i barngruppen.

För det första gäller det att arbetslaget har samma barnsyn, och att man har pratat igenom hur man ska förhålla sig till saker och ting (Vanja).

Vanja berättade att hon anser att man ska vara samspelta i personalen och att alla behöver ha samma barnsyn.

(16)

Vad de ser som skillnaden mellan läroplanens strävansmål och de grundläggande värdena

Montessori

Två pedagoger, Mia och Marika tog upp att de grundläggande värdena utgör en ram för hur arbetet med bl.a. strävansmålen ska se ut. Marika förklarade också att hon ser de grundläggande värdena som något som är tolkningsbart, mer än vad strävansmålen är. Mona förklarade att hon uppfattar de grundläggande värdena är något som förskolan

måste vara.

Skillnaden är väl att strävansmålen har en tydlig inriktning mot lärandet och barnets utveckling mot lärandet. Värdena är mer en övergripande ram för den andra som vi vill att barnen skall fostras i (Mia).

Mia förklarade strävansmålen som något som handlar om lärande, och de grund-läggande värdena som en ram för hur barnen ska fostras i relation till arbetet med strävansmålen.

Ja men, de grundläggande värdena ska ju förskolan vara, det är ju vår plikt, vi som arbetar här. De andra strävansmålen är ju, de har ju vi inga krav på oss att vi ska lyckas med, men det andra ska ju, ska ju ske på... detta som du har beskrivit, så är det ju (Mona).

Mona talade om de grundläggande värdena som något som visar på hur en förskola ska vara. Gällande strävansmålen förklarade hon att det finns inga krav utan det är mer något som man ska försöka få med i verksamheten.

Uppfattningarna om vad skillnaden är mellan de grundläggande värdena och strävans-målen i läroplanen skiljde sig mellan pedagogerna som inte arbetar utifrån någon särskild pedagogisk inriktning. Vera förklarade att en skillnad är hur målen och värdena är formulerade, Viktoria säger att hon upplever det som att när strävansmålen formulerats så har de grundläggande värdena varit i åtanke. Vanja uttryckte att hon ser de grundläggande värdena som något som hela förskolans verksamhet ska baseras på.

Skillnaden tycker nog jag är att vi måste få ner de grundläggande värdena på förskolans nivå (Vera).

Pedagogen förklarade att hon upplever att målen i läroplanen är skrivna på ett sätt som är anpassade för barnens nivå. De grundläggande värdena är större begrepp som är upp till förskolläraren/arbetslaget att ta ner på en sådan nivå att det kan sättas in i förskole-verksamheten.

De grundläggande värdena i Lpfö98/10 ligger till grund för vår verksamhet och i allt vi gör. Hur jag tolkar de grundläggande värdena präglar min barnsyn och mitt förhållningssätt mot barnen. För att kunna jobba med strävansmålen behöver jag den grunden att stå på. Om jag inte är klar över förskolans grundläggande värden blir det svårt att jobba med strävansmålen (Vanja).

Vanja förklarade att de grundläggande värdena är just grunden för verksamheten, och att den påverkar barnsynen hos pedagogerna. Hon uttryckte att hon uppfattar det som att allt som sker ska ha sin grund i dessa värden, och utan dessa blir det svårt att arbeta med strävansmålen.

(17)

Sammanfattning

I resultatet synliggörs uppfattningar om de grundläggande värdena och arbetet med dem. Initialt i intervjuerna talade pedagogerna allmänt om värden och vad de ansåg vara viktigt att arbeta med gällande det. Kompisrelationer togs upp i detta samtal, det ansågs av flera pedagoger vara en viktig sak som barnen ska lära sig om i förskolan, detta för att de ska kunna fungera ihop med andra människor. Att arbetet med de grundläggande värdena bör ske på en daglig basis och inte endast någon gång ibland är det fler som tagit upp, de grundläggande värdena ses som en ram för hur förskolan ska fungera, en grund för hela arbetet. Många upplevde arbetet med värdena både lätt och svårt, en svårighet kan vara att man inte riktigt vet hur man gör eftersom det sker på ett spontant och icke medvetet sätt. Det var endast en pedagog, Vanja, som inte upplevde att arbetet med värden svårt på något sätt, hon berättar att hon anser det vara endast lätt.

4.1.2 Hur pedagogerna arbetar med läroplanens grundläggande värden Invävt i övriga verksamheten/aktiviteter

Montessori

Mona och Marika uttryckte att de först och främst försöker implementera de grund-läggande värdena i vardagen, både i samband med arbetet med strävansmålen och i bemötandet gentemot barnen, men de ger också exempel på olika aktiviteter och verktyg, när de får frågan hur de arbetar med läroplanens grundläggande värden. Både Mona och Marika berättade exempelvis att de bland annat har samlat ihop saker till behövande. Mia sade att hon arbetar lite på båda sätten, både invävt i verksamheten och som särskilda aktiviteter, hon berättade att hon använt sig av ett färdigt material som kallas ”att vara vänner”. Alla tre pedagoger tryckte på vikten av att få ner värdena på barnens nivå och att arbeta med dem konkret.

Jag tycker att man samtalar om sånt varje dag med barnen, jag tror inte man ska lyfta det ur sitt sammanhang heller utan man ska implementera det hela tiden i verksamheten, så att det blir en naturlig del (Mona).

Vi ska springa förskolelopp och samla in pengar till barn, flyktingbarn och samla in kläder och så (Mona).

Mona förklarade i det första citatet att hennes arbete med de grundläggande värdena först och främst handlar om ett naturligt arbetssätt som sker varje dag. I det andra citatet gav hon exempel på en konkret ”aktivitet” då de arbetar med de grundläggande värdena. Här i form av en insamling av pengar och kläder till barn på flykt.

De behöver ha nånting… konkret som man kan sätta känsla på (Marika).

Marika pratade om hur de i hennes verksamhet arbetar med de grundläggande värdena. Hon förklarade att anledningen till att de arbetar med dem i olika aktiviteter är därför att hon tycker det är viktigt att konkretisera dem för barnen, så att de lättare förstår.

Alla de tre pedagoger som arbetar på förskolor utan särskild pedagogisk inriktning, uttryckte att de främst försöker implementera de grundläggande värdena i vardagen, via exempelvis samtal med barnen. Två av pedagogerna, Vera och Veronika, berättade att de arbetar med en s.k. kompissol, en sol där barnens tankar om hur man ska vara mot andra har antecknats ner. Denna sol används som en samtalspunkt för barnen i relation till de grundläggande värdena. Vanja berättade om ett material de arbetat med som

(18)

kallas “kungaskogen”. Detta material användes då det var mycket konflikter i en barngrupp. Vanja förklarade att detta material handlar om att barnen ska få förståelse för vikten av att vara vänner och att samarbeta.

Kompissolen, vi har ju värdegrundsarbetet som vi precis har börjat med så det sitter ju nere på väggen, där alla barnen har fått vara med och säga hur man ska vara en bra kompis mot varandra bland annat, och så har vi pratat lite om vad värdegrund är, med dem, och sen att de, när det händer olika grejer att man säger till dem att tänk nu på kompissolen just för att påpeka lite att, tänk på hur man är mot varandra och hur man själv skulle vilja bli bemött (Vera).

Vera berättade om kompissolen och hur de använder sig av den. Barnen har fått vara med och säga hur man är en bra kompis. Denna sol är något som man påminner om och samtalar om vid olika händelser i barngruppen, de använder den som ett verktyg för att hålla värdena levande i barngruppen.

Barngruppen som utgångspunkt

Montessori

Samtliga Montessoripedagoger berättade att de använder den aktuella barngruppen som stöd i sitt arbete med de grundläggande värdena. Aktuella problem och konflikter ligger ofta till grund för vart fokus hamnar. Marika förklarade att de brukar i personalen samtala om hur barngruppen ser ut och vad de behöver arbeta lite mer med. Mona gav ett exempel på en situation som nyligen skedde i barngruppen. Flera av barnen plockade inte upp efter sig och då pratade de mycket om det i en period, just att om man inte tar det ansvaret så tänker man inte på människorna runt om kring sig. Även Mia talade om situationer i barngruppen som påverkat arbetet med de grundläggande värdena, hon berättar om att de hade problem en gång att pojkarna tog alla cyklar och inga flickor fick någon möjlighet att cykla. Personalen införde då s.k. pojk och flickdagar, vilket innebar att vissa dagar fick pojkarna ha cyklarna och vissa dagar fick flickorna ha dem. Hon förklarade att det kanske kan låta lite konstigt när man pratar om det i efterhand, men hon uppfattade att det gav en effekt på barngruppen.

Många gånger kan det vara så att barngruppen har ändrat sig extra mycket så det man upplevde då i januari upplever man kanske... ja men det där har vi det måste vi tänka lite extra mycket på, eller problem eller så som finns i gruppen (Marika).

Pedagogen berättade att läget i barngruppen styr deras arbete med de grundläggande värdena, om det är något problem i gruppen som kan relateras till ett av värdena, så läggs det extra fokus där vid det tillfället.

Samtliga tre pedagoger förklarade att de använder den egna barngruppen som utgångs-punkt vid arbete med de grundläggande värdena, de problem som finns i den aktuella barngruppen för tillfället, är det som läggs lite extra tyngd på. Både Vera och Vanja tog upp att de grundläggande värdena är något som man alltid har med sig, men att man fokuserar på olika saker vid olika tillfällen beroende på hur läget är i barngruppen. Vanja berättade att de inte har några förutbestämda arbetssätt eller regler gällande dessa saker, utan man tar situationerna när de kommer. Vera tog också upp att om barn-gruppen inte utsätts för alla saker som värdena behandlar, så blir det svårt för dem att förstå dess innebörd.

(19)

De ligger till grund för allt jag gör i verksamheten och som jag måste hela tiden reflektera över. Sedan är det ju så att man vid olika tillfällen kanske reflekterar mer över någon del beroende på hur barngruppen fungerar (Vanja).

Vi har det här med att vi pratar med varandra istället för att slåss, det är noll tolerans mot att slåss, vi springer inte inne och vi skriker inte. Det är i stort sett det vi inte tillåter, som är noll. Allting annat löser vi när det kommer upp, och vi pratar jätteofta när det blir såna här saker, det behöver inte vara så stora saker men att man håller det levande “ja nu blev Pelle ledsen eller Lisa blev ledsen det gjorde ont på Lisa (Vanja).

I det första citatet berättade pedagogen att de grundläggande värdena alltid finns med i hennes arbete som förskollärare, men att läget i barngruppen kan påverka vart fokus hamnar vid just det tillfället. I det senare citatet förklarade hon att de på hennes arbetsplats har några få fasta regler i verksamheten. Dessa regler handlar om att man inte får slå varandra att man inte får springa inomhus och inte skrika inomhus, utöver detta tar de tag i situationerna när de kommer, oavsett om det är större eller mindre konflikter.

Allt kan vi nog inte få in för att alla barn blir inte “utsatta” eller kan skaffa sig erfarenheter inom alla områden. det är svårt för barn att förstå att här sitter vi och äter gott medan andra barn i ett annat land kanske inte kan få mat (Vera).

Vera tog i detta citat upp att barnens erfarenheter spelar roll i arbetet med de grund-läggande värdena. Hon förklarade att om barnet inte har någon tidigare erfarenhet av något värde så kan det innebära att hen inte kan skaffa sig en förståelse för det.

Pedagogens roll

Montessori

Att man som vuxen påverkar barnen med sitt agerande var något som Marika och Mona nämnde i sina intervjuer. Marika tog upp vikten av att hon som vuxen försöker att inte påverka barnen och föra över hennes egna värderingar på dem. Mona förklarade, utöver att hon anser att det är av vikt att vara en bra förebild, att hon brukar utgå från sig själv och sina egna erfarenheter, men att hon inte ser det som något problem eftersom hon delar de värderingar som förskolans läroplan står för. Hon tog även upp att hon som pedagog försöker att inte rycka in för ofta och för snabbt vid exempelvis konflikter i barngruppen, utan att barnen får träna på att lösa situationerna själva. Om nödvändigt kan en vuxen finnas där som stöd, men målet är att de tillslut ska kunna lösa dessa konflikter på egen hand.

Vi kan ju inte lägga värderingar så mycket, inför barnen känner jag, utan att, uppleva att man är olika och så, sen är det ju föräldrarnas sak att ge dem den delen, beroende på hur de upplever saker och ting, ja vilka värderingar man ska ha… mm (Marika).

Här berättade Marika att hon försöker att inte påverka barnen med sina egna erfarenheter och värderingar, utan hon försöker arbeta på ett sådant sätt att barnen ska få uppleva exempelvis olikheter, och att det är upp till barnens föräldrar att förmedla värderingar till dem.

Man tar ju alltid exempel från sig själv, jag tror dom överensstämmer ganska så väl så de sitter liksom i ryggraden på något sätt (Mona).

Mona förklarade att hon brukar utgå från sig själv och sina egna värderingar i arbetet med barnen, men hon ser inte detta som ett problem eftersom hon upplever att de värderingar hon har handlar om de värden som ska synliggöras i förskolan.

(20)

Samtliga tre pedagoger tog upp pedagogens roll i arbetet med de grundläggande värdena. De förklarar att de i sitt arbete försöker vara så goda förebilder som möjligt. Viktoria och Vanja tog upp att de försöker att inte lägga värderingar hos barnen, utan att de vill att de ska få möjlighet att skapa sig en egen uppfattning. Viktoria berättade att hon försöker vara så neutral som möjligt, och att hon ser det som ett professionellt arbetssätt att göra på det sättet.

Det är vi som är barnens förebilder (Vera).

Vera berättade att hon ser sig själv som en förebild för barnen Stöd i arbetslaget

Montessori

Det var endast Montessoripedagoger som tog upp att de tar hjälp av sina kollegor, då de fick frågan om hur de arbetar med de grundläggande värdena. Samtliga montessori-pedagoger uttryckte att de på ett eller annat sätt finner stöd i arbetslaget. Alla tre tog upp personalmöten som ett tillfälle då man kan prata om och diskutera de grundläggande värdena och arbetet med dessa. Mona berättade att hon också kan finna stöd hos kollegor i det dagliga arbetet, hon kan exempelvis be en kollega om råd eller be att hon ska bli påmind om hon agerar på “fel” sätt. Marika berättade att på deras planeringsdagar kan det bli mycket samtal om saker som gäller de grundläggande värdena, hur det ligger till i barngruppen och hur de ska arbeta vidare under kommande period.

vi pratar ju på avdelningsmöten, APT o så, vi har de här bekymret eller om man ventilerar saker med en kollega när de finns utrymme (Mona)

Mona förklarade att de grundläggande värdena kommer upp i samtal både i vardagen med kollegor, men även under personalmöten.

Arbetet med de grundläggande värdena - i relation till Montessoripedagogiken Pedagogerna som arbetade inom montessoriförskolor fick efter frågan hur de arbetar med de grundläggande värdena, ännu en fråga ställd till sig. Denna fråga handlade om hur de arbetar med de grundläggande värdena i relation till montessoripedagogiken.

Mia och Marika berättade att de arbetar med att barnen ska få förståelse för att de är en del av ett stort sammanhang, och att det var något som Maria Montessori förespråkade. Marika berättade att genom att arbeta på ett sådant sätt så kan barnen bland annat få uppleva att det finns andra kulturer och få en förståelse för hur andra människor har det i världen. Mia tog upp respekt för sin närmiljö och respekt för sina medmänniskor som hon också upplever är något som är speciellt för montessoripedagogiken i deras arbete med värden. Mona tog också upp respekt som något som de kopplar till deras pedagogik i relation till de grundläggande värdena. Respekt för individen och för sin omgivning är något som de arbetar med och som hon anser är något som montessoripedagogiken står för. Respekten synliggörs både i förhållningssättet gentemot varandra, men också i den miljön som finns på förskolan. Hon berättade att det endast finns ett exemplar av varje montessorimaterial, vilket hon relaterade till respekt då man får vänta på sin tur om materialet är upptaget. Hon förklarade också att i de praktiska vardagsövningarna som hon berättade är en del av montessori, så synliggörs de grundläggande värdena.

(21)

Att man presenterar en helhet för barnen och att man ser människornas liv i ett globalt perspektiv då och det är ett sätt att få förståelse för folkgrupper, så det här kommer direkt ifrån montessori, en montessoribok (Marika).

Marika gav i citatet ovan en förklaring på hur de arbetar med läroplanens grund-läggande värden utifrån ett montessoriperspektiv. Hon förklarade att montessori-pedagogikens tankar om att barnen ska få en förståelse för att de är en del av en helhet, mänskligheten, något som hon relaterar till läroplanens grundläggande värden.

Men just det där respekt för individen och respekt för varandra, ee… är ju lite speciellt för montessoripedagogiken där, och det här att man väntar på sin tur, sen är det ju också inbyggt i miljön, att alla saker finns bara i en uppsättning och det är ju också för att man ska vänta på sin tur, att man har respekt för varandra och att man plockar undan efter sig (Mona).

Pedagogen visade i citatet ovan att respekt för individen och för sin omgivning är något som de arbetar med och som hon anser är något som montessoripedagogiken står för. Respekten synliggörs både i förhållningssättet gentemot varandra, men också i den miljön som finns på förskolan. Hon berättade att det endast finns ett exemplar av varje montessorimaterial, vilket hon relaterar till respekt då man får vänta på sin tur om materialet är upptaget.

Alltså det här med god morgon, hejdå, att man tränar på att säga tack, varsågod, man tränar på att säga välkommen och öppna stänga dörrarna, det ingår ju också i dom praktiska vardagsövningarna, det är ju hövlighet mot varandra, att man är en trevlig, artig, polite människa, en bra medmänniska som ser, jag stänger dörren tyst så jag inte stör någon annan, de e ju lite montessoripedagogik, det är ju inte något som vi gör bara rent allmänt utan det är för att vi ska göra det… aa… det ingår liksom i det praktiska kan man säga, fast det är ju inget materiel så… men det ingår i de praktiska vardagsövningarna och de tycker jag ingår i värdena (Mona).

Mona förklarar hur de s.k. praktiska vardagsövningarna synliggör de grundläggande värdena. Hon berättar att dessa övningar handlar om och arbetar med hur man ska bemöta andra, bland annat genom att hälsa på varandra, säga tack och varsågod. Detta arbetssätt kopplar hon till de grundläggande värdena i läroplanen.

Sammanfattning

Att värdena blandas med den övriga verksamheten är något som är dominerande hos de flesta pedagoger i intervjuerna. En del tog upp exempel på aktiviteter som de arbetat med som enligt dem har handlat om de grundläggande värdena. Mycket av det arbete som sker gällande värden har barngruppen som utgångspunkt, om det har hänt något särskilt i gruppen så är det den situation som fokus läggs på. Pedagogerna uttryckte dock att det inte är bara barnens beteende som är viktigt, utan de berättade också att de ser sig själva som viktiga i arbetet med de grundläggande värdena. De försöker att föregå med gott exempel och några tog upp att de försöker vara värderingsfria gentemot barnen. De tre montessoripedagogerna berättade att de ofta samtalar arbetskollegor emellan gällande värdegrund, något som de som arbetade på förskolor utan särskild pedagogisk inriktning inte tog upp i relation till deras arbetssätt. Förskollärarna från montessoriförskolor fick också frågan hur de arbetar med de grundläggande värdena utifrån montessoripedagogiken och då togs olika saker upp, bland annat ett helhetstänk, att barnen ska lära sig att man är en del i en stor värld. Montessorimaterialen togs också upp som en sak som behandlar de grundläggande värdena, då det endast finns ett material av varje och då får barnen visa hänsyn och respekt mot varandra.