Distanskontaktmallen och dess sökord : En kvalitativ intervjustudie

Distanskontaktmallen och dess sökord

HUVUDOMRÅDE: Examensarbete, vårdadministration FÖRFATTARE: Sofie Tenefors och Annika Lundholm HANDLEDARE: Daniela Mihailescu

JÖNKÖPING Maj 2021

Innehåll

Syfte och frågeställning ... 6

Begreppsförklaringar ... 7 LITTERATURGENOMGÅNG ... 8 METOD ... 10 URVAL ... 11 Datainsamling ... 11 Dataanalys ... 12 Trovärdighet ... 12 Etiska aspekter ... 13

RESULTAT OCH ANALYS ... 13

ANALYSEN SOM FÖLJER GRUNDAR SIG I RESULTATET OCH JÄMFÖRS MED DE RIKTLINJER SOM ANGES AV ... 14

Somatisk ... 22 Saknade sökord ... 22 Bristande kunskap ... 23 Särskilt intressant ... 24 DISKUSSION ... 24 Resultatdiskussion ... 24

Förslag till en sammanslagen distanskontaktmall för psykolog och psykosocialt .. 24

Förslag till distanskontaktmall för sjukgymnaster ... 27

Metoddiskussion ... 28

SLUTSATSER ... 29

REFERENSER ... 30

2

Sammanfattning

Detta examensarbete kommer redovisa för undersökningen gällande

vårdpersonalens och den administrativa personalens behov och åsikter gällande sökord som finns i psykiatriska vårdens distanskontaktmallar. Till detta lämnas även förslag på hur mallarna kan förbättras utifrån personalens önskemål som framkommit under intervjuer. Till undersökningen fick vi sammanlagt 11 personer från blandade yrkeskategorier inom psykiatrin Jönköping Ryhov. De yrkeskategorier som deltagit i undersökningen är kurator, fysioterapeut, psykolog och vårdadministratör.

Innan undersökningen påbörjades skaffade vi en grundförståelse för ämnet genom litteratursökning samt på vår förförståelse i ämnet, då båda författare har tidigare erfarenheter i yrket från de praktiska momenten i utbildningen samt

sommarvikariat på psykiatriska kliniken.

Undersökningen inleddes med intervjuer där vårdpersonalens upplevelse efterfrågades. Främst kring hur arbetet uppfattas och hur personalens syn på distanskontaktmallarna ser ut, då det uppkom nya rutiner i samband med att videomöten blev aktuellt inom psykiatrin. Videomöten blev på kort tid aktuellt för samtliga vårdenheter på grund av rådande coronapandemin.

När intervjuerna var klara transkriberades dessa och de sökord som personalen nämnde både som önskade eller överflödiga isolerades och sattes in i en lista. Vid analysen kom vi snart fram till att det fanns stora skillnader mellan vårdgivande personals och vårdadministrativ personals uppfattningar och insyn på

distanskontaktmallarna. De sökord som personalen nämnde låg sedan som grund när två förbättringsförslag till mallarna sattes ihop.

Vi tycker sammanfattningsvis att detta har varit en givande undersökning där både vi som undersökande har lärt oss mycket nytt om yrkesrollerna och dess insyn i arbetet kring distanskontaktmallar. Vi har även reflekterat över vad vi hade gjort annorlunda och hittat utvecklingsmöjligheter om vi hade gjort om den här undersökningen.

3

Abstract

This project reports the survey regarding the care staff's and administrative staff's needs and opinions regarding keywords that are in the care's dictation templates. In addition, suggestions are also made on how the templates can be improved based on the staff's wishes that emerged during interviews. For the survey, we received a total of 11 people from mixed professional categories from the psychiatric clinics of Jönköping Ryhov. The professional categories that

participated in the study are a counselor, physiotherapist, psychologist, and care administrator.

Before the study began, we gained a basic understanding of the subject through literature search and theories. It turned out that this is a new topic and thus there isn’t much previous research to take part in. Therefore, we chose instead to focus on our pre-understanding of the subject, as both authors have previous experience in the profession from the practical elements of the education and temporary work positions during the summer at the psychiatric clinic.

The survey started with interviews where the care staff's experience was

requested. Mainly about how the work is perceived and what the staff's view of the dictation templates looks like, when new routines emerged in relation to video meetings becoming relevant for the psychiatric clinics. Video meetings became relevant to all care units in a short amount of time due to the prevailing corona pandemic.

When the interviews were transcribed after completion and the keywords that the staff mentioned as both desirable and redundant were isolated and put on a list. In the analysis, we soon concluded that there were major differences between care providers' and care administrative staff's perceptions and understanding of the dictation templates. The keywords mentioned by the staff then formed the base we used to put together the two proposals of improvement.

In summary, we think that this has been a rewarding study where both we as researchers have learned a lot about the professional roles and their insight on the work around the dictation templates. We have also reflected on what we would have done differently and found opportunities for development if we had remade this study.

4

Förord

Vi vill börja med att tacka våra handledare Helen och Lena som tagit hand om oss under den praktiska tiden innan examensarbetet. Även de handledare som har stöttat oss genom utbildningens praktiska moment. Ett stort tack till

uppdragsgivare och verksamhetschef Veronica Agnhammar för den otroligt roliga möjligheten att få utföra vårt examensarbete inom psykiatrin. Även ett stort tack till den personal inom psykiatrin Länssjukhuset Ryhov som hjälpt oss i vår undersökning och examensarbete.

Tack för all hjälp och ert stora engagemang! Jönköping, 24 maj 2021

5

Inledning

Länssjukhuset Ryhov har en lång historia med rötterna inom det militära, då det från början 1914 invigdes som ett kasernområde. På den tiden kallades det istället för infanteriregementet I12 och låg jämte det numera välkända området

artilleriregementet A6. Några årtionden senare skoddes området om till

mentalsjukhuset Ryhov och hade denna verksamhet aktiv fram tills 1980-talet, innan det då byggdes om till Länssjukhuset Ryhov. (psykmuseet.se, 2014). Länssjukhuset Ryhov har i dagsläget tre psykiatriska kliniker med specialiserad psykiatrisk vård för patienter över 18 år. Den specialiserade vården innefattar utredning, behandling och rehabilitering där vanligare psykiska åkommor

behandlas. Utöver detta finns det även mer akutinriktad psykiatrisk vård erbjuden, som akutmottagning, psykiatrisk intensivvård, heldygnsvård för

abstinensbehandling samt rättspsykiatri. (Region Jönköping län, 2017). Maj 2012 gick Region Jönköping Län ifrån det dåvarande arbetet med pappersjournaler och vidare till COSMIC som är ett digitalt

journalhanteringsprogram. Innan patientjournalerna digitaliserades fanns det sökord, det vill säga ”rubriker” i journalen som talar om vad som ska stå vart. Den stora skillnaden är att när Regionen fortfarande arbetade med pappersjournaler skrev läkarsekreterare och vårdadministratörer in sökorden själva. COSMIC har i stort sett samma sökord som användes för pappersjournalerna, men som redan är inlagt i systemet.

(L. Nodbrant, personlig kommunikation, 2021).

Genom COSMIC sker allt från bokningar, provresultat, läkemedel och

behandlingar där samtlig personal med vårdansvar delar samma bild av patientens journal. (Cambio, u.d.).

6

Bakgrund

Vi är två studenter som går vårdadministratörsutbildningen på internationella handelshögskolan, Jönköping University, som gör vårt examensarbete på psykiatriska kliniken på länssjukhuset Ryhov. I examensarbetet fick vi som uppgift att undersöka innehållet i de distanskontaktmallar, det vill säga de mallar i COSMIC som är riktade till distanskontakter. I samband med coronapandemin blev det mer relevant och nödvändigt att hålla möten med patienter på distans. Exempel på sådana verktyg som används för detta är Visiba Care för

flerpartssamtal och E-visit för personliga möten. I samband med detta uppkom det nya distanskontaktmallar som i dagsläget inte är optimala för verksamhetens personal att arbeta med. I samband med denna undersökning av innehållet har vi också i uppgift att skapa förslag på förändringar i de distanskontaktmallar som valts ut och är aktuella för undersökningen. Mer om de distanskontaktmallar som valts ut hittas under rubriken problemformulering.

De distanskontaktmallar som existerar i dagsläget för Region Jönköping är direkt kopierade från klinikernas vanliga besöksmallar och innehåller därför flertalet irrelevanta/ oanvändbara sökord. Med irrelevant eller oanvändbart menas att det finns sökord för sådan behandling där den vårdgivande personalen behöver ett fysiskt möte med patienten, det vill säga sådan behandling som inte går att utföra över videosamtal. Ett av de problem som tagits upp är även att i de psykiatriska distanskontaktmallarna fattas relevanta sökord, som i dagsläget måste läggas in manuellt i COSMIC av vårdadministratörer från fall till fall.

Problemformulering

Med videomöten som verktyg skapades också nya distanskontaktmallar för diktering, men dessa är inte direkt utformade för professionernas behov och önskemål. De mallar som ligger i fokus för undersökningen är:

• Sjukgymnast mall (se bilaga 2). • Psykolog mall (se bilaga 1). • Psykosocialt (se bilaga 3).

Dessa mallar har valts ut på grund av muntlig utsago från vårdpersonal, angående att mallarna inte är strukturerade utefter profession. Detta grundar sig i att

mallarna från början är kopierade från redan existerande mallar, därför är de inte anpassade med relevanta sökord. Med detta menas att de sökord som finns i mallarna är överflödiga för distanskontakt. Exempel på dessa överflödiga sökord är bland annat puls, blodtryck, palpering med flera. (H. Lundquist, personlig kommunikation, 2021).

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka behovet hos vårdgivande personal samt vårdadministrativ personal på psykiatriska kliniken i Jönköping, gällande de mallar i Cosmic som inte är anpassade för distanskontakter. Inräknat i syftet är

7

även att skapa förslag till omstrukturerade distanskontaktmallar, som kan ligga till grund för förbättringsarbete.

Det vi vill ta reda på med denna studie är vårdgivande- och vårdadministrativ personals subjektiva åsikt, kring vad som bör finnas med som sökord i de mallar för distanskontakt. Med detta som grund har vi därför dessa frågeställningar:

➢ Vilka sökord används av de olika professionerna på psykiatriska kliniken i Jönköping?

➢ Vilka sökord ska ingå i distanskontaktmallen för att vara relevant till dikterande och diktatskrivande personal?

Begreppsförklaringar

Distanskontaktmallar: Diktatmallar som används av vårdadministrativ personal

vid diktering av videomöte med patient.

Sökord: Ord för specifik information eller behandling i journalen.

Sökbart: Sökordens funktion i journalen är som rubriker, att sökorden är sökbara

innebär att vårdpersonalen kan söka direkt på önskat sökord i patientens anamnes.

Diktering: Inspelad anteckning av vårdpersonal som sedan renskrivs av

administrativ personal.

COSMIC: Ett digitalt journalsystem som används inom hälso-och sjukvård i

Regionerna.

Vårdgivande personal: Vårdlegitimerad personal som sjuksköterska, läkare,

psykolog, kurator, fysioterapeut m.fl.

Vårdadministrativ personal: Administrativ personal som bland annat renskriver

journalanteckningar som dikteras av vårdpersonal samt andra administrativa uppgifter.

Besöksmall: Den mall som vårdadministrativ personal skriver i när vårdgivande

personal dikterar patientbesök på mottagningen.

Somatisk: av soma (kropp), fysiska besvär inom medicin.

Palpering: Undersökning som görs med händer och fingrar av vårdpersonal, för

att kunna känna om det finns några förändringar på till exempel brösten, musklerna m.fl.

Tvärprofessionell: Olika yrkeskategorier arbetar utifrån ett gemensamt mål. Slutanteckning: Sammanfattande anteckning av en patients vårdtid.

Visiba Care: Program för videomöten mellan flera olika deltagare, där

vårdgivare, patient och eventuellt andra myndigheter kan närvara samtidigt.

8

Litteraturgenomgång

Den litteratur som ligger som grund är Socialstyrelsens riktlinjer, region Jönköpings läns egna riktlinjer, Vårdhandboken och Patientdatalagen.

Enligt Socialstyrelsen

”5 kap. Patientjournalens struktur och innehåll Patientjournalens struktur

1 § Vårdgivaren ska säkerställa att de uppgifter som finns dokumenterade i en patientjournal finns tillgängliga på ett

överskådligt sätt för den hälso- och sjukvårdspersonal som är behörig att ta del av uppgifterna.”

(HSLF-FS 2016:40, 2020).

Detta ser vi som relevant till vikten av att sökorden i journalen är korrekta, det som menas är att det finns delar av journalen som ska kunna vara ”sökbara”. Det vill säga att vissa delar av en patients journal kan vara av stort vikt för annan vårdgivande personal att veta om.

Enligt region Jönköping län

”Ett sökord – en betydelse” är en övergripande målsättning och en förutsättning för en tvärprofessionell journal. Detta innebär att Regionen har gjort en omfattande översyn och revidering av de sökord som används för skapa goda förutsättningar för en gemensam dokumentation. Det nationella utvecklingsarbetet kring termer och begrepp är inne i ett viktigt skede och detta arbete har legat till grund för de beslut som tagits i vårt termarbete. Sökordsöversynen är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå kontinuerligt med koppling till eSPIR1-samverkan och det pågående nationella arbetet kring vårdinformationshantering.”

(Region Jönköpings län, 2020).

Då undersökningen fokuserar på sökorden i diktatmallarna kan det tänkas att det Region Jönköpings län beskriver är relevant. Då det arbete som Regionen nämner att de planerar och utför kring vårdinformationshantering inte är helt olik denna undersökning.

Detta ger oss en uppfattning kring hur Regionen ser på vårdinformationshantering, sökorden som används och hur det är lämpligt att tänka för att skapa goda

förutsättningar inom dokumentationen.

Enligt vårdhandboken, Björvell

Enligt Björvell (2020) ska patienternas journaler uppfylla en rad funktioner och ha ett visst innehåll.

9 ”Patientjournalen har många olika funktioner och ska spegla

innehållet i de viktigaste delarna i vården, det vill säga de olika steg i vårdprocessen som sker med patienten; bedömning, planering, genomförande, resultat och utvärdering. Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.”

(Björvell, 2020).

Som Björvell (2020) beskriver det ska patienternas journal kunna redovisa för de absolut viktigaste delarna i vården, vårdprocessen tillsammans med allt som sker under dessa vårdtillfällen. Som det tidigare beskrivits av Socialstyrelsen måste vårdpersonalen kunna säkerställa att behörig personal får ta del av rätt

information. Detta går hand i hand med det Björvell (2020) skriver om att patientjournalens främsta syfte är att kunna säkerställa god och säker vård. Enligt Björvell (2020) finns det specifika delar som ska finnas med vid dokumentationen, dessa listas nedan:

➢ ”En entydig identifikation av den berörda patienten ➢ Patientens kontaktuppgifter

➢ Uppgifter om namn och befattning på den personal som svarar för en viss journaluppgift

➢ Tidpunkten för varje vårdkontakt som patienten har haft eller som planeras

➢ Aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar

➢ Utredande och behandlande åtgärder samt bakgrunden till dessa ➢ Ordinationer och ordinationsorsak

➢ Resultat av utredande och behandlande åtgärder

➢ Slutanteckningar och andra sammanfattningar av genomförd vård ➢ Överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen

➢ Komplikationer av vård och behandling ➢ Vårdrelaterade infektioner

➢ Samtycken och återkallade samtycken

➢ Patientens önskemål om vård och behandling

➢ De medicintekniska produkter som har förskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient på ett sådant sätt att de kan spåras

➢ Intyg, remisser och annan för vården relevant inkommande och utgående information, och

➢ Vårdplanering

➢ Uppgift om den information som lämnats till patienten, dennes vårdnadshavare och övriga närstående och om de

ställningstaganden som gjorts i fråga om val av

behandlingsalternativ och om möjligheten till en ny medicinsk bedömning,

➢ Uppgift om att en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling”

(Björvell, 2020).

Denna punktlista kan användas i undersökningen som riktlinje på vad som anses ska finnas med vid dokumentationen. Med detta kan det utvärderas vad av dessa

10

specifika delar som är både relevant och genomförbart vid distanskontakter, samt dokumentation vid distanskontakt.

Enligt Patientdatalagen

Enligt patientdatalagen kapitel 3, 2 § står det att syftet med patientjournalen finns för att bidra till en god och säker vård samt att denna är en informationskälla för patienter, för uppföljning samt utveckling av verksamhet, för tillsyn och rättsliga krav, uppgiftsskyldigheter samt undersökningar. (Patientdatalag 2008:355, 2008).

Metod

Lindstedt (2019) menar att en fallstudie är särskilt lämpligt när det handlar om utvecklingar eller relationer som ska studeras. Då valet av undersökningen riktar sig till en specifik del av psykiatrin Jönköping Ryhov stämmer detta överens med det Lindstedt (2019) beskriver. Då vi vill få djupare förståelse för ett specifikt fall, distanskontaktmallarna inom psykiatrin, anser vi att en kvalitativ fallstudie passar till denna undersökning.

Enligt Denscombe (2018) fokuserar fallstudier på förekomster av särskilda fenomen, detta för att skapa en djupgående förståelse för händelser, förhållanden, erfarenheter och processer som är specifikt för det utvalda fallet. Denscombe (2018) förklarar också att själva fallet för undersökningen vanligen är något som före studiens utförande redan existerar.

Enligt (Denscombe, 2018) finns där också kännetecken för fallstudier som listas nedan:

”En inramning snarare än många enheter. Studiens djup snarare än studiens bredd. Det speciella snarar än det generella.

Relationer/processer snarare än resultat och slutprodukter. Helhetssyn snarare än isolerade faktorer.

Flera datakällor snarare än en undersökningsmetod.” (Denscombe, 2018, s. 86).

För att få svar på frågeställningen och besvara syftet i undersökningen har en kvalitativ ansats och förkunskaper från författare i ämnet valts ut som grund. Detta genom att både via intervjuer och egna erfarenheter ta reda på vad som önskas, saknas och är överflödigt bland de sökord som finns med i dagsläget. För att få en grundförståelse för sökordens bredd samt för att skapa förslag på förbättrade distanskontaktmallar, efterfrågas dessa genom intervjustudie av den personal som arbetar med distanskontaktmallarna i sin yrkesroll. Genom samma intervjustudie efterfrågas även bakgrunden till varför dessa sökord är viktiga ur professionernas olika perspektiv. Genom intervjustudie efterfrågas dessa synpunkter från berörd personal som arbetar i eller med stöd av dessa distanskontaktmallar på en daglig basis.

11

Urval

För urvalet hade vi totalt sex distanskontaktmallar i grund att analysera och intervjua de yrkeskategorier dessa tillhör. På grund av tidsbrist och för att denna undersökning inte skulle bli för bred, valdes därför tre av dessa ut för

undersökning. De distanskontaktmallar som valdes ut i samråd med handledare blev sjukgymnast-, psykosocialt- och psykolog distanskontaktmall. Grunden till att dessa tre distanskontaktmallar valdes ut är att dessa hade fått mest synpunkter på från vårdgivande- och vårdadministrativ personal. Samt att dessa

distanskontaktmallar är i störst behov av att få sitt innehåll undersökt. Mallarna i fråga tillhör de som arbetar mest med samtalskontakt, följaktligen kan det enligt uppdragsgivare bli en intressant jämförelse mellan de gamla

distanskontaktmallarna med det förslag som framkommer efter denna undersökning. (H. Lundquist, personlig kommunikation, 2021).

Utifrån de mallarna vi blev tilldelade har vi intervjuat olika professioner varav fyra kuratorer, två fysioterapeuter, en psykolog samt fyra vårdadministratörer. Vi har en strukturerad intervjuguide där frågorna skickades ut till deltagarna i god tid innan intervjutillfället.

Datainsamling

Vi fick sammanlagt 11 personer att intervjua för vår undersökning. Samtliga gav sitt godkännande för att intervjun skulle spelas in. Med hänsyn till de rådande restriktionerna i regionen valdes Zoom1 som alternativ till fysiskt möte,

intervjuerna kunde därför också spelas in direkt via Zoom. Till den vårdgivande personalen ställdes sammanlagt sex statiska frågor med följdfrågor om något ansågs ha behov att förtydligas. Dessa frågor riktade sig specifikt till

vårdpersonalens uppfattning kring både sitt arbete med videomöten generellt och hur de tycker att arbetet med de nya distanskontaktmallarna fungerar. Till den vårdadministrativa personalen ställdes sammanlagt fem frågor med följdfrågor om något ansågs ha behov att förtydligas. Dessa frågor riktade sig till vad de tycker om både innehåll och struktur kring de nuvarande distanskontaktmallarna. För att få en förståelse för vad som bör finnas innehållsmässigt i en distanskontaktmall, har vi utgått ifrån de riktlinjer som finns listade hos Socialstyrelsen, Regionen, vårdhandboken samt patientdatalagen. Frågorna är formulerade för att få en bakgrund till professionernas uppfattning av arbetet med distanskontaktmall samt önskade och överflödiga sökord. Intervjuerna tog i snitt 30–40 minuter per intervjutillfälle, ca 2 timmar transkribering per inspelad intervju. Nedan följer de frågor som ställs under intervjun.

Intervjufrågor riktade till vårdpersonal

1. Vad tycker du är den stora utmaningen med att ha videomöten med patienterna?

2. Vad finns det för skillnader från hur du normalt sett har arbetat? 3. Hur tycker du att arbetet med den nya mallen fungerar i dagsläget?

12

4. Vilka av de sökord som finns med i dagsläget, tycker du är överflödiga eller irrelevanta? (visa bild på relevant mall för professionen)

5. I vilken ordning skulle det vara som mest optimalt för dig att diktera? 6. Vilken förändring i mallen hade varit bäst enligt dig?

Intervjufrågor riktade till vårdadministrativ personal

1. Vad är den stora utmaningen med de nya distansmallarna för dig? 2. Hur tycker du att strukturen ser ut i dagsläget?

3.Vilken struktur skulle du vilja ha?

4. Vilka sökord tycker du är relevanta respektive icke relevanta till mallen? 5. I vilken ordning skulle det vara som mest optimalt för dig att skriva diktaten?

Sökord som användes vid litteratursökning

Diktat, Diktatmall, diktat mall, riktlinjer, dokumentation distans, distanskontakt vården, Cosmic riktlinjer, Cosmic handbok, riktlinjer dokumentation

distanskontakt, riktlinjer distans, riktlinjer dokumentation.

Dataanalys

Efter intervjuerna delades inspelningarna upp mellan författare för transkribering. Efter transkriberingen lästes samtliga intervjuer igenom noggrant för att isolera de sökord som de intervjuade nämnde, antingen att de hade behov av eller var

överflödiga för en distanskontakt med patienter.

Trovärdighet

Enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2012) finns det inom undersökningar sällan en singulär sanning, med detta menas att det finns inte bara mer än en sanning men också flera alternativ till tolkningar av ett och samma ämne. I likhet med reabilitet och validitet har vi valt att se undersökningen ur ett

trovärdighetsperspektiv. Bland annat att sanningshalten i arbetet handlar om hur vi som utför undersökningen låter våra egna förkunskaper och tidigare erfarenheter prägla den analys vi gör av undersökningens resultat. (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012)

Detta innebär att vi går in i denna undersökning med en förförståelse, enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2012) innebär detta ”förförståelsen inkluderar bland annat teoretisk kunskap, tidigare erfarenheter men också förutfattade meningar.” (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012, s. 197).

Båda författare som genomför denna undersökning har genom praktiska moment i utbildningen tagit del av dagligt arbete likväl som fördjupande undersökningar innan den aktuella undersökningen som genomförs nu. Även en längre period av sommarvikariat inom psykiatrin Jönköping Ryhov finns med i förförståelsen.

13

Som tidigare nämnt kommer även denna förförståelse med risken att förutfattade meningar kan påverka analysen av materialet som samlas in. Men denna risk anses av författare inte är av större grad, då uppdragsgivaren är densamma som agerat handledare under de praktiska momenten i utbildningen och därmed varit delaktig i författares personliga förförståelse.

Etiska aspekter

Vi har tagit etiska överväganden enligt Lindstedt (2019), där vi har enligt informationskravet informerat alla personer som medverkar i vår undersökning kring vad som gäller för dem, samt vad deras uppgift är. Samtliga personer som deltagit i vår undersökning har blivit informerade och fått frågan kring samtycke för intervjun samt inspelning. Därför anser vi att samtyckeskravet är uppfyllt och medverkan har varit helt frivillig. Under intervjuerna som skett under denna undersökning har vi tagit ansvar över konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet, där vi endast använder informationen/materialet för forskningsändamål. Inget material från denna studie lämnas ut i kommersiellt syfte.

Resultat och analys

Nedan redovisas resultatet från de intervjuer som genomfördes under

undersökningsperioden. Det framkom tydligt att flertalet av den vårdgivande personalen inte hade en större uppfattning kring distanskontaktmallen, dess innehåll eller struktur. Mer om detta följer i kapitlet analys. De ord som isolerats och identifierats under intervjuer:

Vårdadministratörer

Önskade ord

Bedömningsinstrument för MADR-S

ICF-mallen -psykisk status Familjeformulär Provresultat Läkare – utredning Psykosocialt- suicidriskbedömning DUDIT Överflödiga sökord Mindre somatiskt Psykosocialt närståendes behov/ identifierade STQR

Psykolog sociala aspekter Sjuksköterska. Kol, diabetes. Blodtryck Smittskyddsanmälan Psykologer Önskade ord Suicidriskbedömning Kuratorer Önskade ord Kontaktorsak Aktuellt hälsoproblem Stödjande samtal Utredning Åtgärd Närståendes behov Behandling Planering Bedömning Närståendes behov/identifierat Bedömningsinstrument Bedömningsmetod Anmälan till socialtjänst Missbruk Vårdbegäran Uppgiftslämnare Levnadsvanor Våldsutsatt AUDIT/DUDIT Resultat Mål Överenskommelse Familjeformulär Sjukgymnaster Önskade ord Kontaktorsak Utredning kroppsfunktioner Bedömningsmetod Bedömning Behandling Behandling av kroppsfunktioner Planering Åtgärd Överflödiga ord Hud Hjärt- och kärl Köns- och urinorganens system Ögat Örat

14 Överflödiga ord Sociala aspekter Överflödiga ord SDQ Mål Smittskyddsanmäld Samtal

Analysen som följer grundar sig i resultatet och jämförs med de riktlinjer som anges av

Socialstyrelsen, patientsäkerhetslagen, vårdhandboken och Region Jönköping län. Det vi kommer jämföra och analysera är likheter respektive olikheter mellan de olika yrkeskategoriernas uppfattning om dagsläget och vilka

utvecklingsmöjligheter som önskas. I denna jämförelse har enskilda personer som deltagit i intervjun slagits samman i yrkeskategorier.

Vårdgivande personal

Inledningsvis vid intervjuerna med samtliga vårdgivande personal ställdes det frågor kring deras uppfattning om sin arbetssituation. Detta både i relation till det praktiska arbetet med distanskontakt och videomöten med sina patienter.

Analys fråga 1: Vad tycker du är den stora utmaningen med att ha videomöten med patienterna?

Den inledande frågan kring den vårdgivande personalens arbetsmiljö med både de nya rutinerna kring distanskontakt och distanskontaktmallen, ger en inblick i hur de har fått anpassa sig till den rådande situationen med coronapandemin. Det som fokuseras på i den här frågan är främst den stora utmaningen med det förändrande arbetssättet. Det kan tänkas irrelevant att efterfråga arbetsmiljön då studiens uppgift är att analysera och isolera de sökord som vårdgivande personal använder, men anses ändå viktigt för att få en grundförståelse för respondenternas svar i senare frågor. Ett argument till varför denna fråga är relevant till undersökningen är att i och med att den vårdgivande personalen har tvingats in i nya arbetsformer, det vill säga videomöten, och använder därför nya eller andra sökord. Nedan listas några citat från respondenterna i fråga:

15 ”Största utmaningen enligt mig att våra kontakter i hög grad består av fysiska aspekter. Även om jag inte brukar undersöka med händerna (som de gör på vårdcentralen) så använder jag min kropp som redskap för att guida. Det är svårt att positionera sig på ett sätt som gör att patienten ser mig och det jag instruerar samtidigt som jag ser hens hela kropp.” (Respondent 6, personlig kommunikation, 2021).

”Men det som ju är den skillnaden tycker jag är i bemötandet att man inte ser man har inte personen i rummet och det blir ju lite mer

distans på så vis än om man har en patient som man tar in i sitt rum som man har här och man omedelbart känner av varandras reaktioner och vad som händer i rummet det missar man ju en del via videon.” (Respondent 3, personlig kommunikation, 2021).

”Det blir väldigt mycket seans jag vet att någon hör mig och kanske kan de se mig men dom gör nog inte det blir inte alls den

gruppdynamik där man känner att de verkligen har hjälp av varandra.” (Respondent 4, personlig kommunikation, 2021). ”Vid två tillfällen har det varit att patienten har fått mycket kraftig ångest att då är man en bit ifrån och har svårare att hjälpa till i ångestreglering. Så jag vill inte ha distanskontakt med någon man inte känner. Annars har det gått bättre än förväntat.” (Respondent 2, personlig kommunikation, 2021).

Analys fråga 2: Vad finns det för skillnader från hur du normalt sett har arbetat?

Liknande fråga 1 fokuserar den här frågan på de nya arbetsformerna, som är relevant till att förstå vad skillnaderna är för den vårdgivande personalen.

Liknande argument som tidigare är det relevant för att förstå vilka skillnader som finns mellan hur den vårdgivande personalen arbetade innan videomöten infördes och därmed distanskontaktmallarna. Ett genomgående tema i svaren är att det finns svårigheter med att hålla patientmöten via videosamtal. Mycket på grund av att det både är svårt att läsa av patientens mående genom en skärm och att det är svårt att guida och utbilda patienten om verktyg för reglering av sin problematik. Ett annat exempel som respondenterna tog upp är att moment som att fylla i skattningsformulär är svårhanterat muntligen med patienten. Nedan följer citat från respondenterna i frågan:

16 ”Det mesta är ju fortfarande för mig i alla fall fysiska kontakter. Det som man inte kan använda kan ju vara att använda skattningsskalor till exempel.

Där man fyller i på plats man får ju ta allt muntligt och det blir ju lite annorlunda.” (Respondent 3, personlig kommunikation, 2021). ”Jag är en utav dem som har tvingats i och med att jag redan hade små grupper, det blev det första att så där många kan ni inte vara då hade jag inte schemat till att ta dem individuellt, det gick ju liksom inte, så då blev det ju tvingat ganska snabbt att jag började använda videomöte, det måste jag säga att dom flesta när jag utvärdera, ja det är absolut inte lika bra man ser väldigt mycket skillnader.”

(Respondent 4, personlig kommunikation, 2021).

”Det är att jag ofta använder White board eller bilder och ritar och det kräver lite annan planering när man sitter vid en distanskontakt, man måste ha skickat bilder innan så att man har gemensamt saker att titta på eller att jag får visa upp det i bildrutan det är väl det mer praktiska man är lite ovan man behöver hitta dessa former.” (Respondent 2, personlig kommunikation, 2021).

”Ja det är ju lite det som jag var inne på innan att skillnaden är att det inte blir samma kontakt bakom en skärm också att dom ska få tillit till mig, det tycker jag också är svårare om man inte har träffats innan då. Vissa tycker nog det är värre de har lite socialångest just för det här att sitta bakom en skärm, för en del är det enklare för en del är det svårare” (Respondent 5, personlig kommunikation, 2021).

Analys fråga 3: Hur tycker du att arbetet med den nya mallen fungerar i dagsläget?

Den här frågan leder fokuset vidare till den vårdgivande personalens åsikter kring de distanskontaktmallarna som är aktuella för denna undersökning. Det

uppenbarade sig att majoriteten av den vårdgivande personalen har sedan distanskontaktmallarnas införande, fortsatt med samma arbetssätt med dessa mallar som om det vore ett fysiskt möte. Det vill säga att de har dikterat med samma sökord som de normalt sett använder och inte tittar på de nya

distanskontaktmallarna när de dikterar. Nedan följer citat för vad som sagts under intervjuerna:

”Jag använder ICF distansmall vilket är exakt samma som ICF besök lång ny. Det är skönt att den inte skiljer sig något eftersom det blir samma rutin som mina andra besök.”

17 ”Här måste jag då erkänna att jag inte har använt mallen. Jag tittade på dem här. Och så blev jag, men nej. ICF lång ny är den jag dikterar i och jag skriver ju i att det är distanskontakt ICF besök lång ny och distans ICF är nog samma distanssjukgymnast har jag inte använt på länge för vi blev tillsagda att använda ICF.”

(Respondent 4, personlig kommunikation, 2021).

”Jag tycker att det fungerar bra, jag använder mig av samma liksom sökord som jag gör vid fysiska möten, bara att det är skillnaden då att det är videomöte och att det blir en annan åtgärdskod.”

(Respondent 3, personligkommunikation, 2021).

Analys av frågorna 4, 5 och 6:

• (4) Vilka av de sökord som finns med i dagsläget, tycker du är överflödiga eller irrelevant

• (5) I vilken ordning skulle det vara som mest optimalt för dig att diktera? • (6) Vilken förändring i mallen hade varit bäst enligt dig?

Frågorna 4, 5 och 6 är där vi efterfrågar konkret vilka ord som den vårdgivande personalen önskar eller tycker är överflödiga. Då respondenterna valde att i varierande grad besvara samtliga tre frågor samtidigt, är dessa sammanslagna i en och samma analys. Det är utifrån svaren på dessa tre frågor vi gjorde en

18

Vårdadministrativ personal

Inledningsvis vid intervjuerna med samtlig vårdadministrativ personal ställdes det frågor kring deras uppfattning om sin arbetssituation. Detta i relation till det praktiska arbetet med distanskontaktmallarna.

1. Vad är den stora utmaningen med de nya distansmallarna för er?

I liknelse med den vårdgivande personalen frågar vi här inledningsvis efter den vårdadministrativa personalens syn på sin arbetssituation gällande de nya distanskontaktmallarna och dess innehåll. I den inledande frågan till den vårdgivande personalen hävdades att denna fråga var irrelevant till studiens

uppgift. Detta till skillnad mot den vårdadministrativa personalen som arbetar med distanskontaktmallarna där struktur och innehåll är viktigt för patientsäkerheten. Därför är denna fråga relevant för att förstå hur grundsituationen ser ut för den vårdadministrativa personalen. Nedan listas några citat från respondenterna i fråga:

”Ja det är ju att hitta i dem, det tar ju lite tid i och med att de inte är anpassade.”

(respondent 7, personlig kommunikation, 2021)

” Jag tycker de är väldigt somatiskt inriktade, sen har man ju saknat en del sökord.”

(respondent 8, personlig kommunikation, 2021)

”Och det här körde vi ju på med, och sen kom corona och då skulle varenda jäkel ha videomöten, så i den aspekten så är det min personliga åsikt att covid är det bästa som har hänt, för att det har tvingat oss att ta ett steg framåt i utvecklingen när det gäller det här med att ha digitala möten. Sen blev det ju lite förändringar med det här i och med att distansmallarna kom, och då har vi ju fått ett gäng olika sådana, med lite olika yrkeskategorier. Där finns ju lite att önska. Så en av de störta utmaningarna är ju att veta jaha vilken mall ska vi använda till vem. Vi har lite olika mallar, jag kommer inte ihåg vad de heter.”

(respondent 9, personlig kommunikation, 2021)

”Ja asså jag tycker kanske inte att det är så stora utmaningar rent så, man är så van vid att man skulle komma ihåg vilken mall man skulle använda. Man är ju så van vid att alltid använda besök eller telefon. Sen så är de ju ganska lika varandra mot vad vi är vana vid. Här i psykiatrin så använder vi inte så många sökord, men man skriver ju inte på det som inte används. Det känns verkligen som att de tagit en mall och kallat den distanskontakt men inte riktigt tänkt på vad som står i den.”

19

2. Hur tycker du att strukturen ser ut i dagsläget?

Här efterfrågar vi den vårdadministrativa personalens åsikt om den logiska ordningen på sökorden i distanskontaktmallarna. Det vill säga om sökorden följer en logisk ordning uppifrån och ner som den vårdgivande personalen dikterar. Exempelvis om anledningen till att patienten söker vård kommer för bedömningen av mötet med patienten. Nedan listas några citat från respondenterna i fråga:

”Det fattas en hel del sökord, man kan ju lägga till de naturligtvis, men det skulle ju vara bra att spara de minutrarna som man får lägga på att söka och lägga till sökord.”

(respondent 9, personlig kommunikation, 2021)

”När man är van vid besök som är gjorda för psyk så blir det lite mer letande. Psykologerna är ju ganska kort, det är inte mycket sökord, den går ju snabbt. Men den har ju inte riskbedömningen.”

(respondent 7, personlig kommunikation, 2021) ”ja suicid är det jättekonstigt att den inte finns.” (respondent 8, personlig kommunikation, 2021)

”I grund och botten så finns det som vi behöver använda, det finns aktuellt och kodningen och allt det här. jag tycker framförallt att det finns för mycket i dem, typ att de behöver städas ur och att det som är relevant ska finnas med. Just nu finns det typ STQR och jag vet inte vad allt heter och nu går vi inte igenom ssk men de har med KOL och diabetes och de använder vi ju aldrig. Så det är väl framförallt det tycker jag.”

(respondent 10, personlig kommunikation, 2021)

3. Vilken struktur skulle du vilja ha?

Här efterfrågas den vårdadministrativa personalens åsikter men också deras kompetens och erfarenheter kring hur de anser att strukturen är som mest optimal vid distanskontaktmallarna. Nedan listas några citat från respondenterna i fråga:

20 ”Ja asså det är en skitsvår fråga, jag skulle bara vilja ha de sökorden som behövs och kanske att, men det är ju ett generellt problem, ibland skulle man ju önska att det redan fanns de sökorden som vi använder. I en del mallar så finns det ju onödigt många sökord som vi tycker att vi inte

behöver, men det är ju inte bara för oss att ändra, det är en länsgrej och då måste alla vara överens om detta och det är alltid någon som sätter sig på tvären. Så en bättre struktur skulle jag vilja ha faktiskt, lite genomtänkt sökordsstruktur.”

(respondent 9, personlig kommunikation, 2021)

”Jamen lite mer strukturerade. Mer anpassad till oss och somatikern till dem så att det är mer anpassat till klinikerna till vad de behöver.” (respondent 8, personlig kommunikation, 2021)

”Ja det går lite snabbare för att använda dem” (respondent 7, personlig kommunikation, 2021)

”Jag tycker ju egentligen att det är lite konstigt att vi ska ha en mall per specialitet, annars så skriver ju all i besök eller ICF. Men nu ska alla ha sin egen, och vår verksamhet behöver inte det. Jag tycker att det skulle räcka med en psykiatri besök distans, förutom typ

arbetsterapeuterna som gör lite annat. Men det är onödigt att alla ska ha varsin.”

(respondent 10, personlig kommunikation, 2021)

4. Vilka sökord tycker du inte är relevanta till mallen?

I denna fråga samlas både relevanta och oanvändbara sökord som senare kommer listans och ligga som grund till förslaget till förbättringar gällande

distanskontaktmallarna. Då den vårdadministrativa personalen är de som arbetar främst med dessa sökord är denna fråga relevant för studiens syfte. Nedan listas några citat från respondenterna i fråga:

”Jamen då tar vi psykosocial då. Närståendes behov identifierande har vi ju aldrig här.

Men sen arbetar vi ju olika på allmänsyk än vad vi kanske gör här, för de hade väl åsikter. Vi närståendesamtal ibland. De vet ju inte i vilka mallar de dikterar i egentligen. Men det saknas i alla fall riskbedömning.”

(respondent 7, personlig kommunikation, 2021)

”Nej denna har jag aldrig skrivit under. Och närståendes behov, för vi har ju lite så som att om närstående har behov så kan man få upp till3 tillfällen att träffa någon, sen får man ju gå någon annanstans. Men om de behöver längre stöttning så är det ju inte här de ska ha den. För det brukar vi ju prata om att anhöriga ska finnas med så lite som möjligt i journalen.”

21 ”Jag har varit inne och tittat på psykosocialt, och den tycker jag ändå känns relevant. Den känns helt ok. Asså smittskyddsanmälan känns lite overkill, men känns ändå helt ok. Och psykolog känns likadan. De är helt hanterbara, det tycker jag.”

(respondent 10, personlig kommunikation, 2021)

5. I vilken ordning skulle det vara mest optimalt för dig i att skriva diktaten?

Denna fråga knyter ann till föregående frågan där den vårdadministrativa

personalens åsikter kring distanskontaktmallarnas struktur. Här efterfrågas i vilken kronologisk ordning som är mest relevant att skriva i distanskontaktmallarna. Nedan listas några citat från respondenterna i fråga:

”Så här! Jag har sagt till dem, 511 gånger, använd sökorden. När ny personal börjar hos oss så har vårdadministratörerna på teamen, vi är introduktions-Hitler, vi kräver att vi ska få vara med och hålla introduktion. Jag har gjort det fulaste av de fulaste, jag tog bara skärpklipp och klistrat in i ett Word dokument. Använd. Och förklarat för dem, diktera gärna i den ordningen. Egentligen är nog mallarna uppstrukturerade för den ordningen som de ska diktera i.”

(respondent 9, personlig kommunikation, 2021)

”Jamen det är väl det jag kanske också tänkt på, man börjar ju med kontaktorsak och närvarande och sen hälsoproblem. För man vill ju ha det på samma sätt asså så, har man en gång blivit upplärd så vill man ju ha det så. Och när vi har introduktion så skriver vi ut mallarna och ber dem hålla ordningen, och det anammar de dem men så

kommer det nya mallar så kör de ändå så som de gör annars.” (respondent 10, personlig kommunikation, 2021)

För sammanställning av respondenternas svar och analys av de sökord som önskas samt är överflödiga, se bilaga 4.

Genom intervjuerna med samtliga yrkeskategorier framkom det att ingendera visste vad som skulle finnas med under sökordet ”sociala aspekter”. Efter

granskning av termen sociala aspekter hittade vi en förklaring från Cancercentrum (u.å.) som säger:

22

”Sociala aspekter innebär hur en person har det i olika sammanhang, vilka möjligheter och förutsättningar som finns för att delta i

vardagslivet och i samhället samt huruvida en person är inkluderad eller exkluderad i förhållande till centrala samhällsarenor. Det är därför av stor vikt att patientens sociala situation och behov kartläggs i samband med diagnos och när en rehabiliteringsplan upprättas.” (Cancercentrum, u.å).

Somatisk

Vi ser ett samband i att samtliga yrkeskategorier har liknande eller helt överstämmande behov kring vad som ska eller inte ska finnas med i distanskontaktmallarna. Ett överflödigt ord som framkom under samtliga intervjuer är ”somatisk”, med det menas att som distanskontaktmallarna ser ut i dagsläget innehåller de sökord som bara går att använda vid fysiska besök hos vårdgivaren. Exempel på vad som sagts:

”Jag tycker de är väldigt somatiskt inriktade, sen har man ju saknat en del sökord.” (Respondent 1, personlig kommunikation, 2021). ”Men skulle man effektivisera så använder jag inte hud, jag använder inte hjärt- och kärl men jag pratar om hjärtfunktionen, men det gör jag liksom ur psykiatrisk synvinkel och autonoma nervsystemet.” (Respondent 4, personlig kommunikation, 2021).

Saknade sökord

Samtliga yrkeskategorier ställde sig frågande till varför det inte fanns

riskbedömning med i distanskontaktmallarna. Med detta hävdas att det fortfarande går att göra en riskbedömning och att detta fortfarande är viktigt för att kunna vara sökbart i journalen. Bakgrunden till att det finns behov för riskbedömning är att om en patient inte kan eller vill ta sig till mottagningen för bedömning finns det ingen bedömning alls för patienten. Om det finns grund till att patienten behöver en bedömning för exempelvis suicidrisk eller risk för annan person, behöver detta vara sökbart i journalen. Det handlar om ett patientsäkerhetsperspektiv som måste tas i beaktning. Exempel på vad som sagts:

”Det jag funderade på som är svårare att göra i distanskontakten det är ju suicidriskbedömning och den ser jag inte finns med. Det är ju svårt att göra suicidriskbedömning när man har någon via nätet och bara ser ansiktet för man läser in mycket annat. Samtidigt blir det ju olyckligt om man ändå inte gör den bedömningen som går att göra.”

23

På detta ställde vi en följdfråga kring om det hade varit önskvärt att riskbedömningen lades till i mallen, varvid vi fick följande svar:

”Ja jag tänker det, i annat fall får man ju ha det under aktuellt hälsoproblem men då är det ju heller inte sökbart.”

(Respondent 2, personlig kommunikation, 2021).

Bristande kunskap

Ett genomgående tema är vilka sökord den vårdgivande personalen använder som standard och fortsatt använder i distanskontaktmallen. Under intervjuerna med vårdgivande personal upptäcktes det att det fanns flera sökord som sällan eller aldrig används. Detta då det också framkommer under intervju att det finns

bristande kunskaper hos den vårdgivande personalen kring hur journalmallarna ser ut rent generellt. Några av de intervjuade uttryckte att de inte ens visste om att det hade tillkommit nya mallar specifikt för distanskontakter. Därmed visste de heller inte att det fanns nya sökord eller att det fattades sökord de kanske normalt sett använder. I dagsläget använder den vårdgivande personalen samma sökord i sina diktat som de har fått vid sin introduktion på arbetsplatsen. Det vill säga samma sökord som tillhör diktatmallen för fysiska besök.

Exempel på det som sagts:

”Egentligen ser vi inga sökord, det är egentligen därför jag tänker att vi inte har inte så bra koll på hur mallarna ser ut. Vi ser ju dem om vi ska gå in och skriva en anteckning själva, och det är ju mer

administrativa kontakter som vi går in och skriver själva, och då ser man att mallen ligger där för då behöver vi ju själva klicka i

kontaktorsak och vad var det nu. Men när vi dikterar får vi inte fram någonting.” (Respondent 3, personlig kommunikation, 2021).

Vårdadministrativ personal uttrycker att bakgrunden till varför

distanskontaktmallarna behöver omstruktureringen är att det finns en hel del överflödiga ord som inte är relevanta till distanskontakter.

”Asså jag hade ju önskat att i sjuksköterska och läkare att de hade varit lite kortare som psykolog, förutom att det är ord som saknas så är de enklare att hantera. För de andra är ju jättelånga. Särskilt när det är distans.”(Respondent 1, personlig kommunikation, 2021).

Vidare som tidigare nämnts finns det sökord i distanskontaktmallarna som är helt inriktade på somatisk vård. Dessa överflödiga sökord orsakar att det tar längre tid för vårdadministrativ personal att leta sig igenom dessa överflödiga sökord vid diktatskrivning. Exempel på vad som sagts:

”Jo av de kuratorer vi pratat med så tycker de också, som du säger, att det är mer somatiskt. En del sökord som inte är relevanta

överhuvudtaget.”

24

Vidare uttrycktes det också fundering kring om ”närståendes behov” egentligen är relevant till distanskontaktmallen:

”Och närståendes behov, för vi har ju lite så som att om närstående har behov så kan man få upp till 3 tillfällen att träffa någon. Sen får man ju gå någon annanstans. Men om de behöver längre stöttning så är det ju inte här de ska ha den. För det brukar vi ju prata om att anhöriga ska finnas med så lite som möjligt i journalen.”

(Respondent 1, personlig kommunikation, 2021).

Särskilt intressant

Den vårdgivande personalen uttrycker önskemål om att få en översikt på vilka sökord som finns generellt i samtliga mallar de dikterar i och vad som ska dikteras vart, vad sökorden betyder och få en djupare inblick i hur dessa används.

Diskussion

I följande avsnitt har vi valt att redovisa de diskussioner som efterföljde analysen. Här struktureras också förslag på förbättringar gällande distanskontaktmallarna.

Resultatdiskussion

Med svaren vi fick från intervjuundersökningen samt med vår förförståelse har vi gått igenom samtliga sökord som nämnts, både som önskade och överflödiga. Med denna data har vi sedan skapat en grundförståelse för vad alla sökorden betyder och vad de rimligtvis ska innehålla eller vad de är till för. Sista uppgiften i hela undersökningen är att vi med detta underlag skapar ett förslag på hur

distanskontaktmallen kan förbättras och vilka sökord som rimligast ska finnas med.

Förslag till en sammanslagen distanskontaktmall för psykolog och psykosocialt

Vårdbegäran

Motivation: Om patienten väntar länge i vårdkö på annan ort och skickar egenremiss till mottagningen ska detta kunna dokumenteras vid första kontakt, även om första kontakt är videomöte med patienten.

Kontaktorsak

Motivation: Synliggöra alla anledningar kring patientkontakten, för att det viktiga ska vara sökbart, exempelvis suicidprevention, medicinuppföljning, KBT m.fl.

25 Motivation: Om patienten har med någon mer vid videomötet som är delaktig i samtalet tillsammans med patienten eller om någon för patientens talan men patienten är närvarande.

Sociala aspekter

Motivation: För att synliggöra patientens familjesituation, levnadssituation, ekonomisk situation, förutsättning, relevant till rehabiliteringsplan.

Hälsoproblem

Motivation: Redogörelse för patientens tidigare hälsoproblem som kan vara relevant för det aktuella besöket.

➢ Aktuellt hälsoproblem

Motivation: Patientens aktuella hälsoproblem, generell information kring patientens behandling, vardag, hur de mår och vad de behöver hjälp med.

➢ Levnadsvanor

Motivation: Viktigt för att redovisa för patientens sömn, mat och hygienvanor. Möjliggör att kunna följa patientens utveckling och uppföljning för

rehabiliteringsplan.

Behandling

Motivation: Vissa behandlingar kan fortfarande utföras via videomöten och är därför fortfarande relevant till distanskontaktmallen.

Stödjande samtal

Motivation: Viktig för kuratorer och fullt relevant till videomöten med patienter, därför fortfarande relevant till distanskontaktmallen.

Status

➢ Psykiskt

Motivation: Viktigt för uppföljning av patientens mående, speciellt viktigt med patienter med svåra psykiatriska sjukdomsbilder som psykos, vanföreställningar, suicidförsök, suicidprevention m.fl.

Våldsutsatt

Motivation: Relevant för att detta ska kunna vara sökbart. På önskemål av vårdpersonal från intervjuer.

Bedömningsinstrument

Motivation: Personal har i varierande grad uttryckt önskemål att ha samtliga bedömningsinstrument under en och samma flik. Se nedan med förslag på bedömningsinstrument personal uttryckt bör finnas med.

26

➢ DUDIT (Narkotika)

➢ Skattningsformulär (Patientens självskattning)

Utredning

Motivation: Som uttryckt av vårdpersonal går det fortfarande att genomföra vissa utredningar via videomöten.

Bedömning

➢ Riskbedömning

Motivation: Som uttryckt av respondenter ska detta kunna vara sökbart av annan personal och det är bättre att det finns exempelvis en mindre

suicidriskbedömning, än att det inte finns någon alls.

Mål

Motivation: Del av patientens behandling- eller rehabiliteringsplan och ska kunna vara sökbart för att följa patientens utveckling.

Planering

Motivation: Synliggöra vad som planeras till nästkommande möte med patienten eller klargöra om detta är sista kontakten med patienten.

Åtgärd

Motivation: Redogöra för vad som ska göras efter patientbesöket, exempelvis dialog med läkare om läkemedelsförändring, receptförnyelse, boka ny tid åt patienten hos annan personal m.fl.

Behandlingsdiagnos

27

Förslag till distanskontaktmall för sjukgymnaster

Nedan följer förslag på distanskontaktmall för sjukgymnaster. Då den respondent som deltog i intervjuundersökningen inte arbetar efter distanskontaktmallen, utan en annan diktatmall som heter ICF lång ny, var också svaren utefter denna andra mall. Efter dialog med handledare hade vi en överenskommelse att vi fortfarande lämnar förslag på hur distanskontaktmallen kan förbättras.

Vårdbegäran

Motivation: Om patienten väntar länge i vårdkö på annan ort och skickar egenremiss till mottagningen ska detta kunna dokumenteras vid första kontakt, även om första kontakt är videomöte med patienten.

Kontaktorsak

Motivation: Synliggöra alla anledningar kring patientkontakten, för att det viktiga ska vara sökbart, exempelvis suicidprevention, medicinuppföljning, KBT m.fl.

Närvarande

Motivation: Om patienten har med någon mer vid videomötet som är delaktig i samtalet tillsammans med patienten eller om någon för patientens talan men patienten är närvarande.

Utredning kroppsfunktioner

Motivation: Önskas av respondent för kartläggning av kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner.

Bedömningsmetod

Motivation: Önskas av respondent då detta används i möten där bedömningsinstrument används.

Bedömning

Motivation: Viktig för att synliggöra professionens utvärdering av patientens utvecklingsstadium eller nuvarande problematik. Relevant även till sökorden åtgärd.

Behandling

Motivation: Vissa behandlingar kan fortfarande utföras via videomöten och är därför fortfarande relevant till distanskontaktmallen.

Behandling av kroppsfunktioner

Motivation: Med liknande motivation som utredning av kroppsfunktioner ska det också gå att synliggöra behandlingen som utförs även vid distanskontakt.

Planering

Motivation: Synliggöra vad som planeras till nästkommande möte med patienten eller klargöra om detta är sista kontakten med patienten.

28

Åtgärd

Motivation: Redogöra för vad som ska göras efter patientbesöket, exempelvis dialog med läkare om läkemedelsförändring, receptförnyelse, boka ny tid åt patienten hos annan personal m.fl.

Behandlingsdiagnos

Motivation: Samtliga patientmöten ska kodas

Metoddiskussion

Efter undersökningen diskuterade vi kring resultaten och vad som kan ha påverkat vår undersökning. Även vad vi hade gjort annorlunda om vi hade haft möjlighet att göra om eller vidarearbeta undersökningen. Till att börja med hade vi kunnat förtydliga ytterligare för våra respondenter att det handlar om

distanskontaktmallen och inte diktatmallar generellt. Då många av de som ställde upp på intervjuer verkade ha i åtanke den mall de normalt sett dikterar i. Både under intervjuundersökningen och vid granskning av intervjusvaren framkom detta, som vi uppfattade och har tolkat deras svar.

Vidare hade vi kunnat inrikta oss mer på vårdadministrativ personal då det visade sig att vårdgivande personal inte verkade ha fullt lika stor kunskap eller

medvetenhet om distanskontaktmallarna som vi först trodde. Eftersom vi inte har lika utförlig kompetens kring vårdadministration som den intervjuade personalen har, hade det varit bra att ha fler än de fyra vårdadministratörerna som ställde upp på vår undersökning. Det vi menar med ”fler” går hand i hand med en annan tanke vi hade om att vi hade lagt till enkäter till vår undersökning, för att få ett bredare perspektiv. Då den vårdadministrativa personalen enligt vår uppfattning har mer kunskap om innehållet i distanskontaktmallarna än den vårdgivande personalen. Vi kan tycka att vi skulle varit tydligare med vad det var undersökningen

egentligen skulle ta reda på och vad det var vi faktiskt forskade i. Vid intervjuerna med den vårdgivande personalen verkade det som att alla inte riktigt förstod vad vår undersökning handlade om. Detta baserar vi på att en stor del av de som ställde upp på intervjuerna talade om distanskontaktmallen som om det vore samma mall som används vid ett normalt besök. I vissa av intervjuerna fick vi förklara vad resultatet av vårt examensarbete förväntades vara. Sammanfattat hade vi kunnat ge dem en tydligare grund att stå på för att besvara våra frågor. Hade vi gjort om den här undersökningen hade vi lagt mer fokus på just sökorden och inte lika mycket kring hur arbetet med videomöten har fungerat.

Vi ser både nackdelar och fördelar med att ge intervjufrågorna i förväg till personalen som ställde upp på att delta i vår undersökning. Vi hade kunnat vara tydligare i vår formulering av frågorna, då det vi efterfrågade i denna

undersökning verkade ha missuppfattats. De statiska frågorna som vi tänkte ställa under intervjuundersökningen skickades ut till de som ställde upp ett par veckor innan intervjuerna skulle ske. Fördelen med att göra på detta sätt är att vi fick en skarpare bild av hur lite den vårdgivande personalen egentligen är insatt i

29

diktatmallarnas innehåll. Därför ser vi en fördel i att de inte har haft längre tid på sig att titta på frågorna och forska i det hela på egen hand innan intervjun. Hade de gjort det hade vi antagligen fått ett helt annat utfall i svaren. Som i sig inte hade gett en sanningsenlig bild av hur det kanske egentligen stod till och hade istället legat som nackdel för undersökningen.

Slutsatser

Syftet med vår studie var att undersöka behovet hos vårdgivande personal samt vårdadministrativ personal på psykiatriska kliniken i Jönköping. Detta gällande de mallar som finns i Cosmic som inte är anpassade för distanskontakter med

patienter. I vår intervjustudie tog vi reda på vad vårdgivande respektive

vårdadministrativ personal ville ha med för sökord i distanskontaktmallen. Vi fick en god överblick både på vilka ord de tycker att de har användning för eller behov av samt vad de aldrig kommer kunna använda vid diktering. Inräknat i syftet skulle vi även skapa förslag till två omstrukturerade distanskontaktmallar som ska vara mer relevanta än vad de är i dagsläget. Förhoppningen är att dessa två

omstrukturerade mallar ska kunna ligga till grund för förbättringsarbete. Studiens frågeställning var både vilka sökord som används av de olika professionerna på psykiatriska kliniken samt vilka sökord som ska ingå i distanskontaktmallen för att vara relevant. Vi ser genom analysen av vår studie att vi har fått båda

frågeställningar besvarade. Genom denna studie anser vi att vi har besvarat både studiens syfte och frågeställning.

Förslag till vidare forskning

Vi vill ge förslaget om en fördjupande studie i distanskontaktmallarnas innehåll, bakgrunden kring hur en ny mall sätts samman och hur en ny mall godkänns i regionen.

30

Referenser

Björvell, C. (den 17 04 2020). Vårdhandboken. Hämtat från

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-regelverk/dokumentation/patientjournalens-innehall-och-funktion/

Cambio. (u.d.). Cambio Cosmic. Hämtat från Cosmic: https://www.cambio.se/vi-erbjuder/cambio-cosmic-journalsystem/

Cancercentrum. (u.å). Cancercentrum. Hämtat från

https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/cancerrehabilitering/vard program/sociala-aspekter/

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken, för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. i M. Denscombe, Forskningshandboken, för småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (ss. 85-86). Jönköping:

Studentlitteratur.

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. i M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen, Tillämpad kvalitativ

forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 196-199). Lund: Studentlitteratur.

HSLF-FS 2016:40. (den 10 12 2020). Socialstyrelsen.se. Hämtat från HSLF-FS 2016:40: https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna- rad/konsoliderade-foreskrifter/201640-om-journalforing-och-behandling-av-personuppgifter-i-halso--och-sjukvarden/

Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk. Lund: Studentlitteratur.

Patientdatalag 2008:355. (den 29 05 2008). Patientdatalag (2008:355). Hämtat från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 Psykmuseet. (2014). Ryhovs sjukhus i Jönköping. Jönlöping: Psykmuseet.

psykmuseet.se. (den 8 Januari 2014). Hämtat från Ryhovs sjukhus i Jönköping:

https://psykmuseet.se/2014/01/ryhovs-sjukhus-i-jonkoping/

Region Jönköping län. (den 19 September 2017). rjl.se. Hämtat från https://rjl.se/om- oss/om-organisationen/folkhalsa-och-sjukvard/psykiatri-rehabilitering-och-diagnostik/psykiatri/

Region Jönköpings län. (den 02 01 2020). plus.rjl.se. Hämtat från https://plus.rjl.se/info_files/infosida45327/Kort_introduktion_av_Cosmic.pdf

31

32

33

34

Bild: Sammanställning av de ord som önskats utifrån profession samt överflödiga ord. Kuratorer sökord Psykologer sökord Vårdadminist ratörer sökord Sjukgymnast sökord Gemensamm a sökord Onödiga sökord Vårdbegäran Suicidrisk-bedömning Bedömnings-instrument för MDR-S Utredning kropps-funktioner Kontaktorsak Sociala aspekter- Kontaktorsak Familje-formulär Bedömnings-metod Aktuellt hälsotillstånd Mindre somatiskt- Aktuellt hälsoproblem Suicidrisk-bedömning

Bedömning Bedömning Närståendes behov- Stödjande

samtal

DUDIT Behandling Behandling SDQR -

Utredning Behandling av kropps-funktioner Planering Smittskyddsan mälan- Åtgärd Planering Åtgärd Hud Närståendes behov Åtgärd Status-psykiskt Hjärt- och kärl Behandling Smittskyddsan mälan Köns- och urinorganens system Planering Suicidrisk-bedömning Ögat Bedömning Stödjande samtal Örat Bakgrund Bedömnings-instrument i stället för SDQR och AUDIT Anmälan till socialtjänst Uppgifts-lämnare Levnadsvanor Status Våldsutsatt AUDIT och DUDIT Resultat Mål Överens-kommelse Familje-formulär Bilaga 4