Akademin för Innovation, Design och Teknik
COGL
Compact Off-Grid Living
Examensarbete
Grundnivå, 15hp
Produkt- och processutveckling
Johan Stenermark
Handledare, Mälardalen Högskola: Jan Frohm
Examinator: Janne Carlsson
Examensarbete: PPU305
1(40) Abstract
This project was done at Mälardalens University at the school of Innovation, Design & Engineering. The project is a thesis of 15hp for the program in innovation and product design, the project began in spring 2018 and was completed in the summer 2020, its focus on design and construction with regards to, among other things, the environment.
The work covers a project development process where a self-sufficient accommodation inside of a
shipping container is designed and constructed with a goal to end in an overall construction. The project is not for a company but comes from an individual idea where the result is presented in the form of a report and a entailed CAD-assembly of the accommodations different parts.
The content and construction of the accommodation is produced with the first phases of the project development processes, information is collected, concepts are created, and solutions are designed. These phases are iterated so that the result generates a as solid base as possible. Through the work process, the environment and cost are of great importance.
The result of the project was an accommodation, which for a week is self-sufficient in electricity and water usage for one person. The resulting accommodation includes; bathroom with shower and toilet, kitchen with sink and gas-hob, electricity and water central where electricity and water is stored and processed, and bed, table and storage. All these functions are located on a floor area of 9,3 m2. The accommodation is constructed in CAD, where its different systems have been developed and designed at a basic level for easy further work at a detail level.
The accommodation is not fully designed/constructed but provides an overall plan on how this type of accommodation can be created and its approximate cost, 95´000:-. The solutions and costs may differ in the realization of the accommodation as certain delimitations were made so that this work could be carried out.
The project har several development directions where the focus can be within; detail development, self-sufficient living, or temporary conventional accommodation.
2(40)
Sammanfattning
Detta examensarbete gjordes på Mälardalens Högskola på akademin för Innovation, Design Teknik. Arbetet är ett examensarbete på 15hp för programmet i innovation och produktdesign, arbetet påbörjades våren 2018 och slutfördes sommaren 2020, det är inriktat på design och konstruktion med avseende på bland annat miljö.
Arbetet består av en produktutvecklingsprocess där ett självförsörjande boende inuti en container designas och konstrueras med avseende att sluta i en övergriplig konstruktion. Arbetet sker inte mot ett företag utan kommer från en individuell idé där resultatet presenteras i form av en rapport och en medförande CAD-sammanställning som utgör boendets olika delar.
Boendets innehåll och konstruktion har tagits fram med hjälp av produktutvecklingsprocessens första faser, insamlad information leder till koncept som leder till lösningar. Dessa faser itereras för att resultatet ska generera en så ordentlig bas som möjligt. Genom arbetets gång har miljö och kostnad stor vikt.
Resultatet blev ett boende vilket under en veckas period är självförsörjande av el och vatten för en person. Boendet inkluderar; badrum med dusch och toalett, kök med diskho och gasolplatta, el- och vatten-central där el och vatten förvaras och processas, och säng, bord och förvaring. Alla dessa funktioner ligger på en golvyta av 9,3 m2.Boendet är konstruerat i CAD där dess olika delsystem tagits fram och designats på grundnivå för enkelt vidarearbete av detaljnivå.
Boendet är inte designat/konstruerat till fullo utan ger en övergriplig plan om hur ett boende av denna typ kan skapas och dess ungefärliga kostnad, 95´000:-. Boendets lösningar och kostnader kan skilja sig vid förverkligandet av boendet då vissa avgränsningar gjordes för att detta arbete skulle kunna genomföras.
Arbetet har flera potentiella utvecklingsriktningar där fokus kan ligga inom; detaljutveckling, självförsörjning, eller portabelt temporärt konventionell boende.
3(40) Förord
Jag har alltid haft ett intresse för teknik och natur, detta arbete och Mälardalen Högskola har möjliggjort det för mig att kombinera dess intressen. Arbetet påbörjades våren 2018 i slutet av ett treårigt
ingenjörsprogram, dock på grund av skoltrötthet och andra stora projekt blev arbetet utdraget till att få ett resultat sommaren 2020.
Jag vill tacka min handledare Jan Frohm för hjälpen med arbetet, och min familj för allt tjat och all stöttning till att till slut göra klart arbetet.
4(40)
Ordlista
CAD Computer Aided Design, datorprogram för
digitalt tredimensionellt skapande,
Funktionsanalys Verktyg för redovisning av produktens funktion. Konkurrensanalys Verktyg för redovisning av produktens
konkurrenter. Kravspecifikation
Brainstorming Idegenererings verktyg där fokus ligger på nytänkande och inte kritik.
DFA Design for Assembly, metod för framställning av
produkt med avseende på tillverkning.
WBS Work Breakdown Strukture
5(40)
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 8
1.1 Bakgrund ... 8
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte och frågeställningar ... 8
1.4 Avgränsningar ... 8
2 Ansats & Metod ... 9
3 Teoretisk referensram ... 10 3.1 Verktyg för produktutveckling ... 10 3.1.1 Konkurrensanalys ... 10 3.1.2 Kravspecifikation ... 10 3.1.3 Funktionsanalys ... 10 3.1.4 Brainstorming ... 10 3.1.5 Konceptutvärdering ... 10 3.1.6 CAD... 11 3.1.7 DFA ... 11 4 Genomförande ... 12 4.1.1 Planering ... 12 4.1.2 Brainstorming ... 12 4.1.3 Marknadsundersökning / Konkurrensanalys ... 15 4.1.4 Målgrupp ... 15 4.1.5 Kravspecifikation ... 15 4.1.6 Funktionsanalys ... 16 4.1.7 Lösningskoncept ... 16 4.1.8 Konceptanalys ... 17 4.1.9 Bearbetning ... 17 4.1.10 Konstruktion ... 18 4.1.11 Kostnadskalkyl ... 28 5 Resultat ... 29 5.1 COGL ... 29 5.2 Planlösning ... 30
5.3 Boendet utan Container ... 30
5.4 Central ... 31
6(40) 5.6 Kök ... 32 5.7 Planlösning ... 32 5.8 Tillverkning/bygg ... 33 6 Analyser... 33 6.1 Problemformuleringar ... 33 6.2 Analys ... 33 7 Slutsatser ... 34 8 Vidareutveckling ... 34 9 Källförteckning ... 35 9.1 Referenser ... 35 10 Bilagor ... 39 10.1 Bilaga 1 – Um-värdeberäkning ... 39 10.2 Bilaga 2-Kostnadskalkyl ... 40
7(40)
Figurförteckning
Figur 1: Anpassad produktutvecklingsprocess ... 9
Figur 2: Iterativ produktutvecklingsprocess ... 9
Figur 3: Post-It Brainstorming ... 13
Figur 4: Work-Breakdown-Strukture över arbetets omfattning ... 14
Figur 5: Funktionsanalys ... 16
Figur 6: Koncept av planlösning ... 16
Figur 7: Elsystets uppbyggnad ... 21
Figur 8: Vattenflöde ... 23
Figur 9: Spillvatten flöde ... 24
Figur 10: Vattensystem ... 24
Figur 11: Cinderella Classic GAS toalett ... 26
Figur 12: Komplett sammanställning ... 29
Figur 13: Vy uppifrån ner i boendet ... 30
Figur 14: Träverk och isolering ... 30
Figur 15: Vatten och el central ... 31
Figur 16: Badrum men dusch och toalett ... 31
Figur 17: Kök med diskho, gasolplatta, förvaring, bord, och stol ... 32
Figur 18:Planlösning med mått över boendet ... 32
Tabellförteckning
Tabell 1: Gantt-Schema ... 12Tabell 2: Konkurrensanalys ... 15
Tabell 3: Kriterier under konceptanalysen ... 17
Tabell 4: Konceptanalys ... 17
Tabell 5: Variabelförklaring ... 18
Tabell 6: Isolerings bedömning ... 19
Tabell 7: Vägg-uppbyggnad ... 20
Tabell 8: Sammanfattning av Um-värdeberäkning- Bilaga 1 ... 20
Tabell 9: Elsystemet ... 22
Tabell 10:Daglig vattenanvändning ... 22
Tabell 11: Anpassad vattenanvändning ... 22
Tabell 12: Badrumstätningsalternativ ... 25
Tabell 13: Toalettlösningar ... 25
Tabell 14: Kostnadskalkyl, sammanfattning av bilaga 2 ... 28
Ekvationsförteckning
Ekvation 1: U-värde formel ... 188(40)
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Boende på liten yta är något som blir allt vanligare i vår tid, och i att med att populationen ökar snabbare än boendeytan blir kunskapen av Compact Living ett allt mer relevant begrepp inom bostadsvärlden. Bostadsbrist är alltså något som drabbar Sverige då även här populationen ökar snabbare än vad
bostadsytan gör, hus och lägenheter byggs men det tar lång tid och inte alltid inriktade på mindre boenden. Samtidigt är miljöfrågan viktig då naturen tar mer och mer skada från vår användning av
petroleumbaserade produkter och vår höga engångs-tänk på råvaror och produkter.
1.2 Problemformulering
Att ett boende skulle kunna vara litet och miljöeffektivt är därför en bra väg mot ett bättre samhälle. Därigenom har min idé till examensarbete tagit form; skapa ett litet effektivt boende som dessutom är flyttbart både för variation av miljö och levnadssätt.
Problem som betraktas inom detta arbete är: • Smart lösningar för boende på liten yta • Ett flyttbart boende
• Kostnadseffektiva lösningar • Off-Grid möjligheter
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att genera en konstruktion av ett flyttbart boende för en person inuti en standardcontainer (20 fot) som har egen försörjning av vatten och el för en veckas levnad.
1.4 Avgränsningar
Konstruktionen som genereras skapas endast i CAD och förverkligas inte, det ska däremot motsvara en så verklig bild av konstruktionen som möjligt. Bostaden är i fokus i detta arbete och därför kommer inte förberedelser av placering eller frakt utvecklas. Funktionaliteten i boendet är begränsat av både ytan och av budget (material och innehåll väljs med avseende på miljö, kostnad och simplicitet). Material och produkter till konstruktionen väljs från etablerade byggvaruhus och varuhus sortiment så som till exempel Bauhaus eller IKEA (med undantag för material eller produkter som är mer specialinriktade). Lösningarna som presenteras och framställs kommer inte vara in i minsta detalj men kommer ge en solid grund till hur ett boende av denna typ skulle kunna byggas, dragning av vatten och el kommer inte att visualiseras. Boendets elsystem kommer inte konstrueras i detalj, detta då det är ett större projekt som inte får plats inom ramarna för detta projekt.
9(40)
2 Ansats & Metod
Under arbetets gång används produktutvecklingsprocessens olika faser, dock anpassat efter resultattyp. Resultatet av arbetet resulterar inte i en fysisk produkt och därför används inte
produktutvecklingsprocessens sista faser, de faser som kommer att användas är:
Figur 1: Anpassad produktutvecklingsprocess (Eppinger, 2014)
Cirkulation inom processen kommer att användas då inom produktens olika delsystem återinförs de olika faserna, en iterativ process används alltså.
Figur 2: Iterativ produktutvecklingsprocess
Efter att en grundläggande Fas0 genomförs, görs Fas1 och sedan Fas2, därefter genomförs de olika faserna inom de olika delsystemen som framtagits i grundläggande Fas2.
Inom Fas 0 tas grunden till arbetet fram och vad det kommer att innefatta, vid Fas 1 utvecklas grunden efter marknaden och på så sätt tas de olika delsystemen fram som arbetet består av. Därefter påbörjas faserna om inom de olika delsystemen där resultaten kan bidra till att olika faser inom föregående delsystem kan behövas att förändras, detta är där den cykliska processen kommer in där resultat inom delsystem kan förändra förutsättningar som faser görs om. Fas 3 görs om delsystemen inte förändrar föregående faser eller system, efter att faserna genomförts inom arbetets delsystem påbörjas Fas 3 för hela arbetet där slutresultat framgår.
Fas 0: Planering • Marknadsanalys • Produktanalys Fas 1: Konceptutveckling • Kundbehov • Konceptdesign Fas 2: Utveckling på systemnivå • Delsystem • Användarfunktion Fas 3: Detaljutveckling • Detaljgeometri • Produktval Fas 0 Fas 1 Fas 2 Fas 3 Resultat
10(40)
3 Teoretisk referensram
I detta arbete används olika metoder och verktyg, dessa sammanfattas och förklaras i nedanstående texter.
3.1 Verktyg för produktutveckling
Nedanstående verktyg kan användas inom produktutvecklingsprocessen för att hjälpa arbetet få en så bra bas som möjligt, så att ett så trovärdigt, funktionellt och bra resultat kan fås.
3.1.1 Konkurrensanalys
Med hjälp av en konkurrensanalys kan nuvarande marknadens alternativ jämföras med varandra och med sin egen produkt. Oftast tas vissa faktorer fram som analysen fokuserar på men andra aspekter kan tas med för att finna dolda egenskaper och eller faktorer. Insamlingen till analysen kan ske via exempelvis
testning, kostnadsanalys, demontering och eller internettsökning. Processen har som nackdel att vara tidskrävande men resultatet av analysen kan ha stor betydelse för produktutvecklingen.
Dessa faktorer delas in i styrkor och svagheter för att få en förståelse för deras betydelse. (Eppinger, 2014)
3.1.2 Kravspecifikation
En kravspecifikation är ett avgörande dokument för en lyckad produktutveckling, detta dokument är en samlad lista på de krav som produkten ska klara av. (Bark, 2009)
3.1.3 Funktionsanalys
Funktionsanalys är ett verktyg som används i början av produktutvecklingsprocessen för att definiera produktens funktioner, dessa delas in i huvudfunktioner, delfunktioner och stödfunktioner. Huvudfunktion beskriver det primära funktionerna produkten ska ha, delfunktionerna är funktionerna som möjliggör att huvudfunktionen kan utföras och stödfunktioner är funktioner som är önskvärda men inte är kritiska för användandet av produkten. (Bark, 2009)
3.1.4 Brainstorming
Brainstorming är en metod där nya idéer genereras, detta kan göras i grupp eller som enskild individ. Det börjar med att frågor genereras som tillhör de problem som ska lösas, dessa frågor kan beskriva funktioner såväl som utseende. Varje medlem i gruppen eller individen börjar då skriva idéer på post-it lappar och har som regel att inte tänka för mycket på varje ide utan på kreativiteten. Därefter gås lapparna igenom och dubbletter tas bort, och idéer som behöver mer information om dem förtydligas och alla sätts sedan upp på en vägg. Där grupperas idéer med samma tema och kan rangordnas med hierarki eller tidsplan. Idéerna som genereras kan både vara skrivna och skissade, det beror på vad frågan/problemet är. (Eppinger, 2014)
3.1.5 Konceptutvärdering
Konceptutvärdering innebär som dess namn beskriver; utvärdering av olika koncept. Inom detta arbete är de olika koncepten olika lösningar på produktens olika problem, detta innebär att koncepten inte är av hela produkten utav dess delfunktioner. Konceptutvärderingen sker genom analys av valda lösningen emot andra lösningar som finns, detta sker alltså i ett mer flöde under fakta-insamlingen av arbetet och inte i separat del.
Ett vanligt konceptutvärderings verktyg är Pugh:s matris och den består av koncept, kriterier, bedömning och summering. Detta i form av en matris som tydligt visar hur de olika koncepten stämmer överens med de olika kriterierna och hur de olika koncepten är emot varandra. (Bark, 2009)
11(40)
3.1.6 CAD
CAD är en dataverktygsform där användaren har möjlighet att skapa både 2D-ritningar och 3D-ritningar av modeller men även analysera dem både hur de reagerar med omgivningen och dess materiella hållbarhet. Inom detta arbete används Solid Works som tillhandahålls från skolan.
3.1.7 DFA
DFA står för Design for Assembly och är en metod/tankesätt där den slutliga sammansättningen av produkten är i fokus. Produkten är alltså designad för att kunna tillverkas och sammansättas på bästa sätt, används oftast i den senare delen av produktutveckling då produkten konstrueras men har positiva effekter när det används tidigt i processen, till exempel i idégenereringen eller konceptgenereringen. (Eppinger, 2014)
12(40)
4 Genomförande
4.1.1 Planering
Planeringen för detta arbete utgår från produktutvecklingsmetoden med anpassning till produkten, moment anpassas efter tillverkningen som i detta fall fokuserar på singeltillverkning (bara en produkt skapas). Här visas arbetets delar i form av ett Gantt-Schema:
Tabell 1: Gantt-Schema Vecka Del 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0 Planering Brainstorming Marknadsundersökni ng Konkurrensanalys Målgruppsundersökn ing Konceptframtagning och analys Produktlösningar Konstruktion CAD Rapportskrivning
4.1.2 Brainstorming
Denna idégenerering utgick ifrån vissa frågor och problemställningar: • Vad ska produkten innehålla?
o Utrymmen o Öppningar
• Vad ska den ha för funktioner? o Mekaniska
13(40) Detta visas här som post-it lappar på en tavla och mer utvecklat redovisas därefter med hjälp av en WBS-struktur:
14(40) Figur 4: Work-Breakdown-Strukture över arbetets omfattning
Compact
Off-Grid Living Contaner
In och Ut Fönster Dörr Isolering Typ Klimat Nödvändigheter El Ladda Vatten Fylla på Leda Förvara Slask Värme "Rum" Sov Säng Förvaring Rum Bord Sitta Allmän Förvaring Kök Laga mat Diska Förvaring Toa Toalett Typ Handfat Dusch Vattentät Vatten Förvaring
15(40)
4.1.3 Marknadsundersökning / Konkurrensanalys
Marknadsundersökningen genomförs i början av projektet och genomförs muntligt med personer med intresse för ämnet och genom sökning på internet.
Liknande befintliga produkter:
Tabell 2: Konkurrensanalys
Typ: Beskrivning: För-och nackdelar: Kostnad ca kr:
Husbil Större typ av bil som man kan bo i. + Mobilitet
+ Färdigproduktion - Modifikation
150 000+:-1
Attefallsstuga En komplementbyggnad till hus där ett mindre boende kan skapas.
+ Färdigproduktion - Mobilitet
80 000+:-2 Tält Bärbart väv- och ramverkskonstruktion
till tillfälligt boende.
+ Färdigproduktion + Kostnad
- Komfort - Isolering
1 000-20 000:-3
Husvagn Släpvagn till bil som man kan bo i. + Mobilitet
+ Färdigproduktion - Modifikation
60 000+:-4
4.1.4 Målgrupp
Primär målgruppen för detta arbete är personer med intresse för compact living, hållbart levande, och personer som vill bygga eget litet hus. Sekundärmålgruppen är företag som kan tänka sig producera flyttbara, kompakta och hållbara boenden till marknaden.
4.1.5 Kravspecifikation
1. Produktkrav
1.1. Produkten ska kunna bebos.
1.2. Produkten ska ge möjlighet till matlagning. 1.3. Produkten ska ge möjlighet till hygienunderhåll. 1.4. Produkten ska ge möjlighet till sovande.
1.5. Produkten ska ge möjlighet till korttids självförsörjning av el. 1.6. Produkten ska ge möjlighet till korttids självförsörjning av vatten. 1.7. Produkten ska ge möjlighet till boende i svenskt klimat.
2. Utseende
2.1. Produkten ska ha ett robust utseende. 3. Tillverkning
3.1. Produkten ska kunna tillverkas med hjälp av nuvarande och konventionella verktyg. 3.2. Produkten ska kunna tillverkas med hjälp av nuvarande och konventionella material. 4. Dokumentation
4.1. Produkten ska konstrueras i SolidWorks. 4.2. Planlösning ska framtas för produkten.
1 Ca pris på begagnad fungerande husbil taget från (Tumbo Husvagnar AB, 2020) 2 Ca pris på ny attefallsstuga med isolering taget från (Sorselestugan AB, 2020) 3 Pris på nytt tält från (Naturkompaniet AB, 2020)
16(40)
4.1.6 Funktionsanalys
Figur 5: Funktionsanalys
4.1.7 Lösningskoncept
Följande koncept togs fram från de funktioner och innehåll som framkommit av marknadsanalys och brainstorming:
Figur 6: Koncept av planlösning
Boende
Sova
Liggmöjligheter
Äta
Förvara
Tillaga
Hygien
Toalett
Dusch
Arbetsyta
Bord
17(40) Områdesförklaring (Koncept 1 som bas):
• Längst upp till vänster: Kök med diskho och arbetsyta • Längst upp till höger: Yta för vatten och el central • Mitten till vänster: Säng
• Längst ner till vänster: Badrum med toalett och dusch
Dessa fyra olika planlösningskoncept viktades emot varandra genom en konceptanalys, dimensioner kan komma att ändras då det är planlösningen som är i fokus i detta läge.
4.1.8 Konceptanalys
Tabell 3: Kriterier under konceptanalysen Kriterier Förklaring
Fönsterplacering Placering av fönster hjälper till med ljusinsläpp.
Vattendragning Badrum och kök behöver vatten och det kommer från vattencentralen. Gasoldragning Köket och toaletten5 behöver gasol sol förvaras under köksbänken. Rumsuppdelning Avskiljning av de olika områdena i boendet, badrum, kök, och sov.
Tabell 4: Konceptanalys Kriterier Koncept K1 K2 K3 K4 Fönsterplacering + - + + Vattendragning - + + 0 Gasoldragning - - + - Rumsuppdelning + + 0 + Antal + 2 2 3 2 Antal - 2 2 0 1 Antal 0 0 0 0 1 Slutbetyg 0 0 3 2 Rangordning 3 3 1 2
4.1.9 Bearbetning
Planlösningskoncept 3 valdes. Dess största fördel var gasoldragningen, då enheterna ligger tätt ihop blir konstruktion och slangdragning både kostnadseffektiv och simplare. Slutlig planlösning kommer ha layouten av koncept 3 men dimensionerna ändras efter produkt- och designval.
18(40)
4.1.10 Konstruktion
4.1.10.1 Container
Konstruktionsgrunden består av en container, i detta fall en 20fot standardcontainer av S235 (Mårtensson, 2019) stål som har ytterdimensioner; 6,058x2,438x2,591m, innerdimensioner; 5,890x2,350x2,390, och har en golvyta på 13,8 m2 (ContainerTjänst, 2020). CAD-filer för containern hämtades från GrabCAD. På grund av felaktigheter i filerna mixades två sammanställningar för att få en fungerande, komplett, och korrekt sammanställning (Ashok, 2017) (Cserto, 2017).
Eftersom detta boende byggs efter det svenska klimatet kan en stor temperaturskillnad ske från vinter till sommar, S235 har en utvidgningskoefficient på cirka 13°C-1 (RupBox, 2020), detta gör att vid en
temperaturförändring på till exempel 33°C blir det en längdändring på cirka 2,4mm av containerns längsta vägg. Detta bör tas i tanke vid dimensionering och konstruktion.
Runt håltagningar i containerns existerande struktur bör förstärkning ske för att upprätthålla containerns styrka och stabilitet.
4.1.10.1.1 Isolering
Containern kommer att isoleras för att klara det svenska klimatet, det betyder att konstruktionen kan få en externmedeltemperatur på (-17)-(+16)°C6 (SMHI, 2020) men måste klara av att bibehåll en
interntemperatur för behagligt boende. För att kontrollera om boendet klarar att hålla värme och bli godkänd beräknar man konstruktionens Um-värde, detta är ett mått på hur bra isolerat det är och benämns också som värmegenomgångskoefficient. Uträkningen använder bostadens olika delar och dess separata u-värden vilka beräknas med hjälp av materialens tjocklek och värmeledningsförmåga (λ-värde), för att få ett samlat värde för hela byggnaden tas därefter de olika delarnas u-värde och sammanställs till det slutliga Um-värdet för hela bostaden.
Formeln för att räkna de separata delarnas u-värdet tar i åtanke dess area och λ-värde på följande sätt: 𝑈 = 1
∑𝜆𝑡 Ekvation 1: U-värde formel (Dimensionera, u.d.)
Tabell 5: Variabelförklaring U Värmegenomgångskoefficient t Tjocklek, m
λ Värmeledningsförmåga
En sektions (vägg/tak/golv) olika materials tjocklek delas på dess värmeledningsförmåga och summeras, därefter inverteras det och U-värdet fås för den sektionen.
19(40) För att välja isolerings typ togs olika typer av isolering fram ur Bauhaus sortiment och jämfördes.
Tabell 6: Isolerings bedömning
Isolering λ-Värde Kostnad kr/m2 kr/m2/ λ
PAROC eXtra 0,036 48,45 1 345,83
ISOVER Glasull 37 0,037 25,55 690,54
ISOVER Glasull 35 0,035 42,45 1 212,86
Kingspan Therma PIR 0,022 414,93 18 860,45
ICell CC450 0,036 147,94 4109,44
ISOLINA Linullisolering 0,038 239,99 6315,53
(Bauhaus, 2020)
”ISOVER Glasull 37” hade det bästa kr/m2 per λ värde. Dessa värden är för isolering med tjocklek 95-100mm, exakt tjocklek som behövs för denna konstruktion bestäms senare i rapporten.
För att isoleringen ska hållas på plats byggs ett träramverk där isoleringen fixeras och möjliggör konstruktionsuppbyggnad.
4.1.10.1.2 Dörr
Varje boende behöver in en in/utgång, i detta fall i form av en standarddörr. Containern har redan två dörrar som öppnar ena kortsidan men dess öppnar hela sidan, detta innebär två bekymmer; desto större öppning desto mer värmeutsläpp, och eftersom hela sidan öppnas exponeras även isolerings utrymmet mellan tag/vägg/golv och containerns utsida.
En standarddörr väljs alltså att installeras, detta i ena existerande containerdörren då ut/ingång valts att sitta på öppningsbara kortsidan. Containerns två dörrar kommer alltså inte att användas, dessa skulle kunna tas bort hel och ersättas med en hel vägg men väls inte på grund av enkelhet.
Dörr valdes utifrån Bauhaus sortiment, storleken på dörren begränsades av storleken på containerdörren då den nya dörren skulle få plats inuti den. Containerdörren har yttermåtten 1140x2273mm och
urtagningsmått 943x1960mm (urtagningsmått syftar i detta fall på den del av dörren som inte är karmen). Detta gjorde att urtagningsmåttet begränsade vilken typ av dörr som kunde installeras, inom Bauhaus sortiment valdes ”Safco Ystad” som dörr då den passade inom begränsningarna. Den valda dörren hade yttermåtten 800x1800mm och ett u-värde på 0,77W/m2K (Bauhaus, 2020). Den valda dörrens mått innebar att den existerande containerdörren inte kunde ha kvar sin låsningsmekanisk på grund av dörrbredden och detta innebar att den behövde fixeras i containern och inte vara öppningsbar.
4.1.10.1.3 Fönster
Fönster hjälper med ljusinsläpp och motverkar instängdhet, det står även i Boverkets byggregler att i rum där människor vistas mer än tillfälligt gäller det allmänna rådet att fönsterarean ska vara minst 10% av rummets golvyta (Boverket, 2014). I detta fall har vi en boyta på ca 13,84m2 innan isolering och
gol/väggpanel läggs, detta minskas med installationen av isoleringen och med bygganden av badrummet, uppskattningsvis beräknades rummets golvyta till ca 9,27m27vilket resulterar i att fönsterarena bör vara ca 1m2. I Bauhaus sortiment valdes därefter fönster efter dessa värden, konceptvalet resulterad i att två fönster skulle använda vilket gör att ett fönster med >0,5m2 ska användas. ”Safco Windows VK1 8x8” passade kraven, fönstret har dimensionerna 800*800mm med ett u-värde på 2,8W/m2K.
20(40)
4.1.10.1.4 Um-Värde
Väggarna, taket, och golvet består av tre lager; stål, isolering och trä. Stålet är containerns existerande stålstruktur, isoleringen valdes till glasull, och interiören av boendet valdes till plywood enligt
konceptutvärderingen på grund av dess utseende, simplicitet, och tillgänglighet. Tabell 7: Vägg-uppbyggnad
Material Tjocklek m λ -Värde
Stål 0,00635 50 (Swedisol, 2020)
Isolering 0,115 0,037
Plywood 0,012 0,14 (Swedisol, 2020)
Stålet är containerns existerande vägg/golv/tak och ändras inte, isoleringen kan köpas i olika dimensioner och kan varieras för önskat resultat, plywoodens tjocklek väljs till 12mm.
För att få boendets Um-värde används följande formel: 𝑈𝑚 =
∑ 𝑈 ∗ 𝐴 ∑ 𝐴 Ekvation 2: Um-värde formel
(Dimensionera, u.d.)
Tabell 8: Sammanfattning av Um-värdeberäkning- Bilaga 1
Sektion U-Värde Area
Vägg/Golv/Tak 0,313092 53,94
Dörr 0,77 1,44
Fönster 2,8 1,28
Um-Värde: 0,380886
Genom att sätta in dessa värden i formeln fås ett U-värde på ca 0,38. Enligt Boverkets byggregler ska småhus med area mindre än 50m2 (vilket inom detta arbete, det konstruerade boendet är) ha ett U-värde på max 0,40. (Boverket, 2015).
I beräkningen testades olika tjocklekar av isolering för att hitta tunnaste tjockleken som resulterade i ett accepterat värde, det var även billigare att tjockleken var 115mm vilket består av ett lager 70 och ett lager 45 än att ta ett 120mm singellager. I beräkningen kunde det även tas fram att värdet inte blir tillräckligt mycket bättre vid förtjockning av plywooden till 15mm.
21(40) 4.1.10.2 Värme
Boendet utformas för att klara det svenska klimatet, då detta kan innebära minusgrader under
vinterhalvåret kan en värmekälla behövas att hålla inomhustemperaturen till en behaglig temperatur. Detta kan lösas genom att placera en gasolkamin i boendet som kan användas vid behov. Gasolkaminen (Termo, 2020) kan enkelt användas inom boendet och har olika lägen för olika värmningsbehov.
4.1.10.3 El
För att vissa funktioner inom boendet ska fungera krävs ett elsystem, detta i form av ett 12v system som finns inom till exempel båtar eller husbilar. Elsystemet ser ut som följande figur:
Figur 7: Elsystets uppbyggnad
Denna figur förklarar systemets olika funktioner inom de olika utrymmen i bostaden, kärnan av elsystemet utgörs av flera bilbatterier som vidare kopplas till de olika funktionerna. Utan att helt designa elsystemet och dess delar är det svårt att veta hur många eller stora batterier det behövs, dock rekommenderar Batteriexpressen 1-2 stora batterier för båtägare som ska vara ute under en längre period och använda olika utrustningar (BatteriXpressen, 2020). Till duschen kan en tryckvattenpump från Jula användas och den drar 3,5Ah (Jula, 2014), om man då har ett 70Ah (Bauhaus, 2020) batteri från Bauhaus kan man pumpa i 20h, pumpen kan pumpa 4,3L/min vilket är 258L/h, detta resulterar i att man kan pumpa 5160L på ett batteris laddning8, om man då har till exempel två anses det vara tillräckligt för att förse boendet med ström i en veckas tid.
8 Detta visar ett exempel på hur mycket energi ett batteri innehåller och därefter kan ett antagande göras.
Laddning
Batteri
Badrum
Toalett
Lampa
Dusch
Kök
Lampa
Diskho
Uttag
Fläkt
Rum
Uttag
Lampa
22(40) Som ses i figuren har bostaden tre utrymmen som vardera har olika funktioner:
Tabell 9: Elsystemet Badrum
Lampa Upplysning av utrymmet
Dusch En vattenpump som pumpar vatten från vattentanken Toalett Toaletten som valts behöver ström för att operera Köksutrymme
Diskho En vattenpump som pumpar vatten från vattentanken Köksfläkt Fläkt som leder bland annat ångor ut från utrymmet
Lampa Upplysning av utrymmet
Uttag För användning av köksutrustning Rum
Lampor Upplysning av utrymmet
Uttag För användning av
Laddning av systemet är tänkt att kunna ska med två alternativ; sol och elnätet. Beroende på vart man ställer bostaden och hur den används kan olika system av laddning ske; med hjälp av solceller som exempelvis ställs på containerns tak kan solenergi genereras och boendet inte behöva vara anknutet till omvärlden, eller direkt in i existerande elnät. Kapaciteten på batterierna är dock tänkt att täcka cirka en veckas levnadsbehov.
4.1.10.4 Vatten
Vatten är ett av människans grundliga behov och behöver alltså finnas inom boendet, en genomsnittlig svensk använder cirka 140L vatten per dag, det går till:
Tabell 10:Daglig vattenanvändning 140L Vatten per dag 60L Personlig hygien 30L Toalettspolning 15L Disk
15L Tvätt
10L Mat och dryck 10L Övrigt
(SvensktVatten, 2017)
Dock i detta boende är vattenanvändningen något annorlunda då de till exempel inte går åt något vatten till toaletten, då boendet inte infaller i kategorin ”vanligt boende” kan boendets levandssett anses vara icke vanligt därefter. En uppdaterad vattenanvändning kan därför se ut på följande sett:
Tabell 11: Anpassad vattenanvändning 15L Personlig hygien 10L Disk
10L Tvätt
10L Mat och dryck 10L Övrigt
55L Vatten per dag
Denna anpassade vattenanvändning är utformad på följande vis; Personlig hygien: största delen av originalvärdet är från duschanvändning, detta minskas drastiskt om man effektiviserar sin duschning, portabla friluftsduschar har en kapacitet på 10L (SeaToSummit, 2020) och därför kan värdet minskas, 5L
23(40) anses vara tillräckligt till personlig hygien utöver dusch. Disk sker i en diskho och har cirka 15-20L volym (Bauhaus, 2020), att fylla två tredjedelar till halva anses vara en acceptabel volym på diskvatten till en persons användning. Tvätt sker för hand, i diskho eller i hink och kan därför reduceras till 10L. Mat och Dryck och Övrigt har bibehållits på originalvärde då konsumtion av vatten bör ej reduceras och en buffert är viktigt vid levnad.
Vattnet i bostaden kommer flöda enligt följande system:
Figur 8: Vattenflöde
4.1.10.4.1 Vattentank
Boendet ska ha egen försörjning av vatten under en veckas tid för en person, vilket resulterar i en total vattenanvändning på 385L per vecka per person, denna vattenvolym ska få plats i boendet och
tillhandahålla den boende med vatten. En 400L vattentank från Fönsterputsredskap (Fönsterputsredskap, 2020) tillhandhåller detta krav.
4.1.10.4.2 Spillvatten
Avloppsvatten från en bostad delas upp i två kategorier: gråvatten och svartvatten. Svartvatten är avloppsvatten från toalett och gråvatten är avloppsvatten från bad-, disk-, och tvättvatten, så kallat BDT-avlopp. Denna bostad producerar inget toalettvatten (förklaring senare i rapport) vilket innebär att det avloppsvatten som bildas enbart är BDT-avloppsvatten, detta avloppsvatten få inte släppas direkt ut i naturen och behöver därför renas eller filtreras (Kunskapscentrum Små Avlopp, 2013). För att detta avloppsvatten ska kunna släppas ut kan det renas i ett gråvattenfilter, detta filter renar avloppsvattnet både mekaniskt och biologiskt (Bauhaus, 2020). Avloppsvattnet flödar genom detta filter och renas under vägen, efter filtret kan det släppas ut i naturen eller ner i en sekundär tank för senare tömning.
BDT-avloppsvattnet i boendet kommer från två källor: duschen och diskhon. Dessa två utlopp leds till ett gråvattenfilter och sedan vidare ner i en spillvattentank där det kan släppas ut direkt eller tömmas vid senare tillfälle. Vattentank Kök Diskho Spillvatten Dusch Badrum
24(40) Spillvattnet kommer att flöda på följande sätt:
Figur 9: Spillvatten flöde
Spillvattnet behöver flöda på visat sätt på grund av duschens golvbrunnsplacering. Spillvattnet från duschen rinner nedåt, om gråvattenfiltret och spilltanken skulle sitta fysiskt under golvbrunnen skulle duschens golvyta vara placerat för högt. Detta löses genom att en liten 5L uppsamlingstank
(Fönsterputsredskap, 2020) sätts under golvbrunnen där spillvatten från duschen och från diskhon hamnar, därifrån pumpas det till gråvattenfiltret där det flödar genom filtret och sedan ner i spilltanken.
4.1.10.4.3 Access
Konceptvalet av planlösning 3 möjliggör enkel tillgång till vattentanken och spilltaken, detta genom containerns vänstra dörr. Enkla vattenkopplingar monteras i dörren som på insidan kopplas till vattentankens inlopp och spilltankens utlopp. Vattentankarna och gråvattenfiltret placeras enligt figur:
Figur 10: Vattensystem
Gråvattenfiltret visas i grått ovanpå de två tankarna som visas i vitt, slangarna är färgmarkerade för att indikera dess vattenkvalitet; grön=färskvatten, gul=renat BDT-avlopp, och rött=orenat BDT-avlopp.
25(40) 4.1.10.5 Badrum
Boendets badrum behöver vara vattentätt på grund av vatten och fukt från duschen. Detta betyder att insidan av badrummet inte enbart kan ha plywood som tak/golv/vägg då den inte är vattenavvisande. Följande är vanligt att ha i konventionella badrum:
Tabell 12: Badrumstätningsalternativ Vad Fördelar/Nackdelar Kakel +Snyggt -Tungt Linoleum +Enkelt Vinyl +Enkelt +Billigt Tapet +Snyggt -Mindre vattenavvisande9
Vinyl för att göra badrummet vattentätt väljs, detta då det är billigare än linoleum, köps på rulle och är enkelt att installera. Kan köpas på Bauhaus och klassas som miljövänlig. (Bauhaus, 2020)
Badrummet innehåller dusch och toalett, inget handfat då diskhon kan användas för samma syften för att spara plats, kostnad, och komplexitet.
4.1.10.5.1 Toalett
Att kunna gå på toa är väsentligt i en bostad. Inom traditionellt boende är toaletten kopplat till ett
kommunalt avloppssystem som leder, samlar upp och tar hand om avfallet men i boende som är flyttbara, inte i närheten av civilisation eller begränsade av el finns andra lösningar till toalettbehovet. Dessa lösningar kan vara:
Tabell 13: Toalettlösningar
Lösning: Fördel/Nackdel
Mulltoa +Kräver ingen ström
+Tömning Förbränningstoalett +Lite avfall
+Storlek -Pris
Dass +Kräver ingen ström
-Tömning -Lukt
Septiktank -Storlek
-Tömning -Lukt
I detta fall är en förbränningstoalett det bästa alternativet, den har en högre kostnad men på grund av avfallshanteringen är det ett gynnsamt val. Då boendet inte har tillgång till 230v system blir valet Gas-varianten av förbränningstoaletten, den behöver 12v för att operera. Toaletten behöver till och från luft för förbränningen och detta installeras enligt de instruktioner som följer med toaletten (VVSButiken, 2020).
26(40) Figur 11: Cinderella Classic GAS toalett
På grund av den valda toalettens design placeras den inte platt mot vägg utan lämpligast i ett hörn där toalettens frånluft kan ledas rakt upp utan allt för inskränkande i omgivningen.
4.1.10.5.2 Dusch
Duschen i badrummet drivs på 12v och har ett munstycke som sitter på väggen likt konventionella badrum, det siter även ett duschdraperi för att minska fruktspridning. I golvet sätts en golvbrunn som direkt leder ner i uppsamlingstanken där det sedan pumpas till gråvattenfiltret för filtrering.
Uppsamlingstanken består av en 5L vattentank (Fönsterputsredskap, 2020) som samlar boendets BDT-avloppsvatten och skickar det med hjälp av en 12v pump till filtrering. Höjden på tanken är 150mm vilket betyder att golvet i badrummet ligger över övrig golvyta för att möjliggöra uppsamling.
4.1.10.6 Kök
Köket består av en diskho och arbetsyta men plats för gasolbrännare. Köket konstrueras spartanskt där kökets funktioner smalnas ner till det minimal: Plats att diska, plats att tillaga, plats att förbereda, plats att förvara. Ett 12v uttag placeras även vid köket för att möjliggöra användandet av 12v:s
köksmaskiner/redskap.
4.1.10.6.1 Diskho
Diskho väljs från Bauhaus sortiment och ska följa vissa funktionskrav: • Stor nog att diska i
• Prisvärd • Enkel
Detta uppfyller en diskbänk från Admiral som har en storlek på 860x435mm och en ho på
365x335x150mm vilket resulterar i en diskhosvolym på cirka 18L (Admiral, 2020). Diskhon utgör en yta bredvid själva diskhon som är lämplig för spisplacering då den är gjort i rostfritt stål och därmed
värmetålig.
4.1.10.6.2 Spis
Då boendets toalett drivs av gasol är det fördelaktigt att också driva boendets spis på det. En portabel gasolplatta kan placera på diskons arbetsyta och därmed skydda omgivningen mot värme. En singelplatta från Parker fyller uppgiften för matlagning och kan kopplas till en gasolflaska som ställs under
diskbänken10 (Gasolbutiken, 2020). Gasolflaska finns att köpa hos Bauhaus där en gasolregulator även behövs mellan kök och flaska (Bauhaus, 2020).
27(40)
4.1.10.6.3 Köksfläkt
Under matlagning kan det bildas ångor som behöver ledas bort, detta med hjälp av en köksfläkt.
Köksfläkten konstrueras av ett ventilationsrör (Bauhaus, 2020) och en fläkt (Awenta, 2020) för att smidigt leda bort ångorna.
4.1.10.6.4 Förvaring
Över diskhon kommer väggskåp placeras där köksutrustning och redskap får plats att förvaras, skåpet väljs från IKEAs sortiment. Knoxhult är ett smidigt alternativ då det är lagom stort och billigt (IKEA, 2020). Under diskhon finns plats för gasolflaska och hamnar då nära både gasolplattan och toaletten (på andra sidan väggen.
4.1.10.7 Rum
Rum i detta sammanband syftar på utrymmet som inte ockuperas av badrum, vatten- och el-central, eller kök.
4.1.10.7.1 Säng
Då boendet är utformat efter en person följer val av säng även detta. Standardmått för en enkelsäng är 900x2000mm, på IKEA finns en säng med dessa mått och till rimlig kostnad (IKEA, 2020). Under sängen byggs förvaring då sängen är bekväm att ha i rimlig höjd.
4.1.10.7.2 Bord
I boendets övre vänstra hörn finns plats för bord med stol, detta till för konsumtion av mat och till aktiviteter där avlastningsyta behövs. Platsen är inte stor och därmed kan inte bordet häller var stort, ett bord som är hopfällbart ger även en möjlighet till utökad användbar golvyta om så önskas. På till exempel IKEA finns just detta, ett bort som sitter i väggen där bordskivan kan fällas ner för att minimera dess plats. Detta bord är 740x600mm uppfällt och cirka 740x150mm (IKEA, 2020). Till detta behövs en enkel stol, till exempel Adde från IKEA (IKEA, 2020).
4.1.10.7.3 Förvaring
Under en bo-period behöver man tillgång till en variation av saker, dessa saker behöver förvaras någonstans och därför kan olika sorters förvaring behövas. Genom att placera en bokhylla och en byrå finns möjlighet att förvara en variation av föremål, ur IKEAs sortiment valdes bokhyllan Gersby och byrån Rast, bokhyllan har en volym på 260L (IKEA, 2020) och byrån 130L (IKEA, 2020).
28(40)
4.1.11 Kostnadskalkyl
Tabell 14: Kostnadskalkyl, sammanfattning av bilaga 2 Material / Produkt Kostnad Total, kr
Container [1] 15 750 Ytterdörr 3 995 Fönster 2 390 Plywood 4631 Isolering 45mm Isolering 70mm Isolering [2] 2060,4 Träregel 4565,85 Vattentank 400L 9390 Gråvattenfilter 6 495 Vinyl 1250 Toalett 37 990 Diskho 649 Gasolplatta 1090 Gasolflaska 1349 Gasolregulator 259 Ventilationsslang 139 Fläkt 399 Väggskåp 549 Säng 1199 Bord 349 Stol 99 Bokhylla 229 Byrå 299 Total: 95 126
[1] Ca pris, angivet pris 13000-18500:-
[2] Sammanställning av 45mm och 70mm isolering
29(40)
5 Resultat
En modell är inplacerad för perspektiv. (Paulo, 2020)
5.1 COGL
Här syns containerns yttersida med dörr och fönster, dörren syns här infälld i containerns existerande dörr.
30(40)
5.2 Planlösning
Denna vy är av boendet uppifrån där de olika delarna syns med dess olika funktioner.
Figur 13: Vy uppifrån ner i boendet
5.3 Boendet utan Container
Här syns boendets isolering och struktur under containern.
31(40)
5.4 Central
Vy av boendets el- och vattencentral. Elen är illustrerad av tre batterier, utrymmet har plats för elens alla komponenter.
Figur 15: Vatten och el central
5.5 Badrum
Vy av badrummet uppifrån där toalett och dusch syns.
32(40)
5.6 Kök
Vy av köket där diskho och gasolplatta syns i relation till kökets andra delar.
Figur 17: Kök med diskho, gasolplatta, förvaring, bord, och stol
5.7 Planlösning
Simplifierad planlösning med förklaring av dess delar och viktiga mått.
Figur 18:Planlösning med mått över boendet
Boendet har en spartansk kompakt planlösning där allt som behövs för att leva självständigt under en veckas period existerar inom en container.
33(40)
5.8 Tillverkning/bygg
Tillverkningen av boendet sker utifrån och in på grund av valet av en container som byggstart. För tillverkning/byggandet av boendet behövs inga specialverktyg då det är designat med hjälp av DFA och fokuserat på simplicitet.
6 Analyser
6.1 Problemformuleringar
• Smart lösningar för boende på liten yta
o Lösningarna som föreslags i detta arbete har fokus på att vara effektiva i mån om plats men även med tanke på kostnad då de oftast blir en kostnadsökning men
komplexitetsökning. • Ett flyttbart boende
o Det resulterande boendet är flyttbart, det vill säga: Boendet är lika flyttbart som en standardcontainer i samma slag.
• Kostnadseffektiva lösningar
o De lösningar till de olika områdena har bidragit till en kostnadseffektivt boende, det enda området är toaletten, där hade andra lösningar varit billigare men bidragit till andra problem så som resthantering och materialförvaring.
• Off-Grid möjligheter
o Boendet uppfyller syftet med att vara självförsörjande av vatten och el i en vecka för en person.
Lösningarna inom detta arbete för de olika områdena uppfyller de frågeformuleringar som ställdes i början.
6.2 Analys
Resultatet av arbetet är en produkt av den insamlade data och teori där boendets funktioner utgår från målbilden. Metoden som användes utgår från Ulrich och Eppingers produktutvecklingsprocess men skalades ner då arbetet inte avslutades i en färdig produkt, om arbetet hade gjorts mot ett företag skulle direktiv och avgränsningar varit annorlunda och en mer komplett av deras process kunde ha använts och på så sätt följt boendet till verklighet.
Planeringen av arbetet var fungerande men på grund av uppehållet under arbetstiden förlängdes
slutdatumet, detta försvårade arbetet både på grund av att kunskap och idéer var tvungna att skapas på nytt och att arbetets omvärld förändrades vilket omformade arbetet till att inriktads mer mot självförsörjning än ren konstruktion.
De material och produktval som gjordes under designfasen följde de avgränsningar som sattes i början men om avgränsningarna hade inkluderat fler inköpsalternativ så som andra leverantörer och den begagnade marknaden kunde boendets kostnadskalkyl ha minskats.
Kostanden som togs fram under arbetet ger en riktning var en slutlig kostnad för ett boende av denna typ kunde ha hamnat, dock eftersom hela boendet inte är designat/konstruerat (el till exempel) kan en
34(40)
7 Slutsatser
Syftet med detta arbete var att konstruera ett flyttbart boende där en person kunde leva Off-Grid i en vecka, detta syfte uppfylldes med avseende på avgränsningarna. Boendet är inte till hundra procent konstruerat i och med att el inte designats då det är ett arbete i sig själv, kostnadskalkylen som skapats ger en cirka kostnad som visar på vad ett sådant här boende kostar att tillverka. Kostnaden för boendet överstiger en färdigbyggd attefallsstuga men är under kostnaden för en ny husbil, detta är rimligt då boendet är en korsning mellan de båda, flyttbar men inte ”enkelt”. Om billigare önskemål på toalettlösning välj kan kostanden sänkas mycket då den utgör ca 40% av totalkostnaden.
8 Vidareutveckling
Vidareutveckling av detta arbete finns inom tre områden; Utveckling till en 100% beskrivning om hur boendet kan byggas. Fokusering på Off-Grid möjligheter. Fokusering på stapelbara boenden.
1. Arbete kan fortsättas för att skapa en byggnadsinstruktion där alla detaljer av bygget förverkligas så att dessa boenden kan tillverkas.
2. Vidare arbete med att få boendet självförsörjande under längre tid och förflyttningsmöjligheten. Detta arbete gick inte in på hur man förflyttar boendet men då det är en container har den lyftpunkter i containern övre hörn och gaffelhål undertill, vilka både möjliggör för förflyttning. Det existerar även släp för containrar där det är möjlig att dra boendet efter en större bil. 3. Små enkla boenden som inte är Off-Grid utan där man leder vatten och el in och ut genom
boendet så som konventionella boenden. ”Lägenhetskomplex” kan skapas där flera av dessa boenden staplas på varandra där varje separat boende är en micro-lägenhet som enkelt kan placeras som temporära boenden i till exempel krissituationer.
Utöver dess behöver vissa områden mer djupdykning där mer specialiserad kunskap krävs, ett exempel på detta är fuktbildning i väggar och expansionsområden för olika material vid stora temperaturförändringar.
35(40)
9 Källförteckning
9.1 Referenser
Admiral, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/diskbank-ca1-fork1b-1d [Använd 4 Augusti 2020].
Ashok, 2017. 20ft Shipping Container. Chennai, India: GrabCAD. Awenta, 2020. Fruugo. [Online]
Available at: https://www.fruugo.se/100mm-lag-spanning-12v-ac-vagg-tak-ventilation-flakt-kullager-air-extractor/p-18449901-40408378
[Använd 5 Augusti 2020]. Bark, L., 2009. Zoomin. [Online]
Available at: http://zoomin.idt.mdh.se/course/Produktutveckling/kravspec.asp [Använd 2 Juli 2020].
Bark, L., 2009. Zoomin. [Online]
Available at: http://zoomin.idt.mdh.se/course/Produktutveckling/funktionsanalys.asp [Använd 2 Juli 2020].
Bark, L., 2009. Zoomin. [Online]
Available at: http://zoomin.idt.mdh.se/course/Produktutveckling/konceptutv.asp [Använd 2 Juli 2020].
BatteriXpressen, 2020. BatteriXpressen. [Online]
Available at: https://www.batteriexpressen.se/tips-marint.html#utrustning [Använd 5 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/bygg/tak/isolering [Använd 2 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/ytterdorr-ystad-m8x18-hoger-vit [Använd 2 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at:
https://www.bauhaus.se/vvs-och-kakel/koktvattstuga/diskhoar/diskhoar?product_list_order=price [Använd 3 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/gravattenfilter-mulltoa-fritid [Använd 3 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/vinylmatta-rock-yellow-light-bredd-2-meter-pris-per-m [Använd 1 Augusti 2020].
36(40) Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/slang-regulatorset-kingstone-60-cm [Använd 4 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/kok-ventilationsslang-fresh-105x1500 [Använd 5 Augusti 2020].
Bauhaus, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/bilbatteri-12v-70ah [Använd 5 Augusti 2020].
Boverket, 2014. Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna, Karlskrona: Boverket. Boverket, 2015. Boverket. [Online]
Available at: https://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-9 [Använd 2 Juli 2020].
ContainerTjänst, 2020. Container Tjänst. [Online]
Available at: https://www.containertjanst.se/vara-containers/container-20-fot/ [Använd 1 Juli 2020].
Cserto, T., 2017. 20ft High Cube Shipping Container. Hungary: GrabCAD. Dimensionera, u.d. Dimensionera.se. [Online]
Available at: https://www.dimensionera.se/energi/u-varde.php [Använd 1 Augusti 2020].
Eppinger, K. T. U. S. D., 2014. Produktutvecklin Konstruktion och design. 1.1 red. u.o.:Studentliteratur AB.
Eskilsson, M., 2003. Byggahus. [Online]
Available at: https://www.byggahus.se/bygga/isolering-nr-du-bygger-nytt [Använd 2 Juli 2020].
Fönsterputsredskap, 2020. Fönsterputsredskap. [Online]
Available at: https://xn--fnsterputsredskap-zzb.se/collections/vattentankar-1-100-liter/products/5-liter-horisontell-vattentank-l27cmxb15cmxh14-5cm
[Använd 4 Augusti 2020].
Fönsterputsredskap, 2020. Fönsterputsredskap. [Online]
Available at: https://xn--fnsterputsredskap-zzb.se/collections/vattentankar-255-liter-till-1250-liter/products/400-liter-vertikal-vattentank
[Använd 6 Augusti 2020].
Fönsterputsredskap, 2020. Fönsterputsredskap.se. [Online]
Available at: https://xn--fnsterputsredskap-zzb.se/collections/vattentankar-1-100-liter/products/5-liter-horisontell-vattentank-l27cmxb15cmxh14-5cm
[Använd 3 Augusti 2020].
Gasolbutiken, 2020. Gasolbutiken. [Online] Available at: http://gasolbutiken.se/gasolkok/ [Använd 4 Augusti 2020].
37(40) IKEA, 2020. IKEA. [Online]
Available at: https://www.ikea.com/se/sv/p/jaernudda-resarbotten-med-baeddmadrass-ljusgra-s09307755/ [Använd 5 Augusti 2020].
IKEA, 2020. IKEA. [Online]
Available at: https://www.ikea.com/se/sv/p/norberg-vaeggmonterat-klaffbord-vit-30180504/ [Använd 5 Augusti 2020].
IKEA, 2020. IKEA. [Online]
Available at: https://www.ikea.com/se/sv/p/adde-stol-vit-10219178/ [Använd 5 Augusti 2020].
IKEA, 2020. IKEA. [Online]
Available at: https://www.ikea.com/se/sv/p/gersby-bokhylla-vit-70261131/ [Använd 5 Augusti 2020].
IKEA, 2020. IKEA. [Online]
Available at: https://www.ikea.com/se/sv/p/rast-byra-med-3-lador-furu-75305709/ [Använd 5 Augusti 2020].
IKEA, 2020. IKEA. [Online]
Available at: https://www.ikea.com/se/sv/p/knoxhult-vaeggskap-med-doerrar-vit-90326792/ [Använd 5 Augusti 2020].
Jula, 2014. Jula. [Online]
Available at: https://www.jula.se/globalassets/catalog/productdocuments/manual/650190_se-no-pl-en.pdf [Använd 5 Augusti 2020].
Kunskapscentrum Små Avlopp, 2013. Bad-, disk- och tvättvatten – hur farligt är det?, Uppsala: Kunskapscentrum Små Avlopp.
Mårtensson, P., 2019. Avfallshantering. [Online]
Available at: https://www.avfallshantering.se/containerguiden-2-valj-en-container-byggd-det-den-ska-anvandas-till/
[Använd 1 Juli 2020].
Naturkompaniet AB, 2020. Naturkompaniet.se. [Online]
Available at: https://www.naturkompaniet.se/utrustning/talt-och-vindskydd/?sortBy=price [Använd 11 September 2020].
Paulo, G. P. d., 2020. GrabCad. [Online]
Available at: https://grabcad.com/library/human_1a-jarde-dummy-review-1 [Använd 9 September 2020].
RupBox, 2020. RupBox. [Online]
Available at: http://www.rupbox.com/material-properties/information/low-carbon-steel-s235 [Använd 5 Augusti 2020].
SeaToSummit, 2020. SeaToSummit. [Online]
Available at: https://seatosummit.com/product/pocket-shower/ [Använd 3 Augisti 2020].
38(40) SMHI, 2020. SMHI. [Online]
Available at: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatet-i-sveriges-landskap [Använd 1 Augusti 2020].
Sorselestugan AB, 2020. Sorselestugan.se. [Online]
Available at: https://sorselestugan.se/produkter/stugor/attefallshus/timmerstugor/attefall-20/ [Använd 11 September 2020].
Swedisol, 2020. Energihandbok. [Online]
Available at: https://www.energihandbok.se/konstanter/varmeledningsformaga-och-u-varden-for-olika-material
[Använd 2 Augusti 2020].
SvensktVatten, 2017. Värt att veta om vatten, Bromma: Svenskt Vatten. Termo, 2020. Bauhaus. [Online]
Available at: https://www.bauhaus.se/gasolkamin-termo-kompakt-4200w [Använd 8 September 2020].
Tumbo Husvagnar AB, 2020. Tumbo.se. [Online] Available at:
https://tumbo.se/husbilar/alla-husbilar-i- lager/?&body=Mobilehome&category=integrated,half-integrated,half-integrated-with-roofbed,alcove&order=price,ASC
[Använd 10 September 2020].
Tumbo Husvagnar AB, 2020. Tumbo.se. [Online]
Available at: https://tumbo.se/husvagnar/alla-husvagnar-i-lager/?body=caravan&order=price,ASC [Använd 10 September 2020].
VVSButiken, 2020. VVSButiken. [Online]
Available at: https://www.vvsbutiken.nu/product.html/cinderella-classic-gas [Använd 4 Augusti 2020].
39(40)
10 Bilagor
40(40)
