• No results found

Kampen mot antisemitism Motion 2020/21:506 av Amineh Kakabaveh (-) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kampen mot antisemitism Motion 2020/21:506 av Amineh Kakabaveh (-) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion

Motion till riksdagen

2020/21:506

av Amineh Kakabaveh (-)

Kampen mot antisemitism

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen planerade obligatoriska introduktionsutbildningen för asylsökande ska regleras av skollagen och särskilt upprättade läro- och kursplaner och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om

antisemitismens uttryck och konsekvenser bör ges en central plats i ovan nämnda skolforms läro- och kursplaner och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Forum för levande historia i uppdrag att genomföra en större kartläggning av antisemitiska attityder i samhället och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Forum för levande historia i uppdrag att ta fram ett sådant utbildningsmaterial som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga offentliga medel bör delas ut till organisationer som sprider antisemitism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Hatet mot judar har en lång historia. Redan på 1300-talet målades nidbilder på judar på väggarna i Uppsala domkyrka. I Europa kulminerade antisemitismen i 40-talets

förintelseläger. Hatet har kommit från olika håll: från kristna, muslimer och sekulära. Till och med den socialistiska rörelse som jag själv tillhör har ibland misslyckats med att hålla den antisemitiska retoriken borta. Antisemitismen har sett olika ut i historien och på olika platser. Inom delar av kristendomen har judarna målats ut som Jesus mördare.

Idag är antisemitismen på frammarsch i flera europeiska länder (tex. Polen och Ungern), men särskilt utbredd är den i Mellanöstern där såväl islamistiska som sekulära diktatorer använder sig av hat mot judar i den politiska propagandan. Sverige har sedan decennier haft en stor invandring från Mellanöstern, vilket inneburit att människor som vuxit upp med antisemitiska konspirationsteorier och judehat omkring sig nu ska

(2)

integreras i vårt samhälle. Självfallet är inte alla som kommer till Sverige antisemiter men det är det svenska samhällets ansvar att bemöta alla uttryck av antisemitism.

Jag har själv bott i tre olika länder i Mellanöstern och vet hur olika regimer

reproducerar antisemitiska myter i sin propaganda. Judehatet i Mellanöstern och Asien har en lång historia som sträcker sig långt före bildandet av dagens Israel, bland annat i haditherna. Falsariet ”Sion vises protokoll” cirkulerade i Mellanöstern före andra världskriget. Hitler och stormuftin Haj Amin al-Husseini kunde mötas i politiskt sam-förstånd genom sitt gemensamma judehat. Sayyid Qutb (1906–1966) som inspirerat både al-Qaida och Muslimska brödraskapet är känd för sitt judehat, vilket bland annat kommer till uttryck i hans skrift ”Vår kamp mot judarna” från 1951. Att bekämpa antisemitism innebär inte ett ställningstagande för Israels olagliga ockupation och bosättningspolitik. Rättfärdig kritik mot staten Israel ska aldrig uttryckas som angrepp på judar som folkgrupp.

Forum för levande historia genomförde 2005 en enkätundersökning som sedan redovisades i rapporten Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige (2006). Här kunde bland annat konstateras att 39 procent av de vuxna som betecknar sig själva som muslimer hade en systematisk antisemitisk inställning. Detta jämfört med 5 procent för hela befolkningen. Samma mönster uppvisades också i myndighetens gymnasieunder-sökning för läsåret 2009–2010 Den mångtydiga intoleransen (2010) som visade att 55 procent av de muslimska ungdomarna hyste övervägande negativa attityder till judar.

Det finns ett behov av att följa upp dessa studier och regeringen ska därför ge Forum för levande historia i uppgift att ytterligare kartlägga antisemitistiska attityder hos befolkningen. Det är också angeläget att regeringen tillser att svenska skolor verkligen undervisar om antisemitism och Förintelsen.

I april 2020 fick Migrationsverket i uppdrag att förbereda en obligatorisk utbildning för asylsökande som ska starta redan vid ankomsten till Sverige. Denna introduktions-utbildning måste innehålla en grundläggande introduktion i det svenska språket och samhället men också – som det står i skollagen – ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Denna skolform ska vara obligatorisk för alla asylsökande och regleras genom särskild läroplan och kursplaner. I dessa styrdokument ska frågan om antisemitismens uttryck och konsekvenser ges en framträdande plats. Regeringen ska ge Forum för levande historia i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial till skolor, även den nya formen för SFI, som behandlar antisemitism och Förintelsen men också andra folkmord (tex. Syfo, Halabja, Srebrenica och Rwanda).

Amineh Kakabaveh (-)

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör skärpa sin kritik mot den turkiska regeringen för dess brott mot demokratins principer och bristande

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återgång till tidigare straff vid ny brottslighet och tillkännager detta för

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur

Vad som behövs är en lagstiftning som ger franchisetagaren och en organisation av franchisetagare förhandlingsrätt och regler framförallt för uppsägning... och överlåtelse

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet för en framtidsfullmäktig att företräda den enskilde gentemot hälso- och sjukvården när denne inte längre

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en person som ansöker om medborgarskap bör underteckna en deklaration där denna bekräftar