Uppmuntra barn till fysisk aktivitet: Vad sjuksköterskan bör ta hänsyn till

Full text

(1)

Uppmuntra barn till fysisk aktivitet: Vad sjuksköterskan bör ta hänsyn

till

Encourage children to engage in physical activity: What the nurse

should take into consideration

Författare: Olle Högberg

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Inger Wätterbjörk, Universitetslektor, Institutionen för Hälsovetenskaper. Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Institutionen för Hälsovetenskaper

(2)

1

Sammanfattning

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och unga ökar, en stor andel av dessa förblir överviktiga i vuxen ålder. En av de omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga idag är fysisk aktivitet på recept, som innefattar motiverande samtal och hjälp med att hitta träningsplatser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga patienters erfarenheter av fysisk aktivitet mot övervikt och obesitas.

Metod: Detta är en litteraturstudie med integrerad analys som analysmetod. Sökord utformades utifrån nyckelord som kommer från syftet. Databaserna Cinahl Plus och PsychMed användes. Sju artiklar utgör studiens resultat varav två kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Kristenssons (2014) mallar för kvalitetsgranskning.

Resultat: Barn och unga har en korrekt bild av träningens fördelar. De upplever träning som rolig och stärkande om den utformas så den passar barnet. Att få välja aktivitet själv var viktigt. Träning ger barnen chans att upptäcka sina egna fysiska förmågor vilket stärkte självbilden. Vid gruppträning upplever barnen ökat självförtroende.

Slutsatser: Barn och unga med övervikt och fetma har samma förförståelse kring vad träning gör, dock upplever de fler hinder. De vill välja aktiviteter själva och vill få utbildning kring hur träningen ska genomföras. De mår bra av att träna med andra barn.

(3)

2

Innehållsförteckning

BAKGRUND 3

DIAGNOSTICERING OCH FÖREKOMST AV ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA 3

HÄLSOEFFEKTER AV ÖVERVIKT OCH FETMA 3

SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR ÖVERVIKT OCH FETMA 4

UPPLEVD ORSAK TILL ÖVERVIKT 4

HUR BARN UPPLEVER ÖVERVIKT OCH FETMA 4

DEN FYSISKA AKTIVITETENS PÅVERKAN PÅ HÄLSAN 5

FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT 5

MOTIVERANDE SAMTAL 6 PERSONCENTRERAD VÅRD 6 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 METOD 7 DESIGN 7 DATAINSALMING 7 URVAL 8 KVALITETSGRANSKNING 9 DATANANLYS 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 RESULTAT 10

FÖRFÖRSTÅELSE OCH MOTIVATION 10

SOCIALT UMGÄNGE 10

INTEGRITET OCH SJÄLVFÖRTROENDE 11

Få välja aktivitet själv 11

Ökat självförtroende och fysisk förmåga 11

RESULTATSAMMANFATTNING 11 DISKUSSION 12 METODDISKUSSION 12 Sökmetod 12 Kvalitetsgranskning 13 Analysmetod 14 RESULTATDISKUSSION 14

Det sociala umgänget 14

Personcentrerad vård och motiverande samtal 14

Samhällskostnader och socioekonomiska faktorer 16

Genus 16

SLUTSATSER, KLINISK NYTTA OCH FORTSATT FORSKNING 17

REFERENSER 18

BILAGA 1 BILAGA 2

(4)

3

Bakgrund

Diagnosticering och förekomst av övervikt och fetma hos unga

Övervikt och fetma är ett tillstånd då en person har en onormal eller för stor ansamling av fett på kroppen som orsakar risk för sjukdom. Tillstånden diagnostiseras genom bland annat BMI, Body Mass Index, som är ett mätverktyg för att bestämma relationen mellan kroppslig volym och vikt. En person med ett BMI över 25 har övervikt, en person med ett BMI över 30 har fetma (WHO, n.d.-a).

Barn befinner sig fortfarande i en tillväxtfas och deras BMI kan fluktuera upp och ner utan att det är onormalt. Därför går det inte att använda de vanliga gränsvärdena för att diagnosticera övervikt och fetma hos barn. Istället används tillväxtgrafer där barnets längd och vikt skrivs ut på en graf som sedan jämförs med standardiserade tillväxtgrafer. Det finns nationella och internationella standardiserade tillväxtgrafer. I Sverige används bland annat en standardiserad tillväxtgraf som utvecklades i Göteborg där tillväxten hos barn från 0-18 som var födda mellan 1973-1975 registrerades. Dessa data används idag som referensvärde för att avgöra om ett barn har en normal tillväxt (Folkhälsomyndigheten, 2018). Data om barnens vikt har sedan blivit normalfördelad enligt Gauss normalfördelningskurva. Sedan klassificeras övervikt och fetma utifrån standardavvikelser. +1SD innebär övervikt, +2SD innebär fetma. De exakta riktvärdena för övervikt och fetma beskrivs av ISO-BMI, ett BMI som är anpassat för barn vid varje ålder 0-18 år (Derwig, 2019).

Övervikt och fetma hos unga har ökat under en lång tid. WHO (n.d.-a) nämner att

förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga mellan 5-19 år hade ökat från 4 % till 18 % mellan 1975-2016 globalt. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) så har förekomsten av övervikt och fetma hos unga även ökat i Sverige. Mellan 1990-2018 har andelen skolbarn med övervikt och fetma fördubblats, andelen skolbarn med fetma femdubblades under samma period.

Hälsoeffekter av övervikt och fetma

Övervikt och fetma ökar risken för en mängd följdsjukdomar. Hos personer med obesitas, BMI över 30, så ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, muskuloskeletala

sjukdomar samt vissa cancertyper (WHO, n.d.-b). Dödligheten för personer med övervikt och fetma är avsevärt mycket högre. Cirka 70% av dödligheten relaterad till övervikt var orsakad av hjärt-kärlsjukdomar, varav 60% av denna grupp hade fetma. Personer med övervikt och fetma har även ökad risk för handikapp och behov av anpassningar för att klara sin vardag (Afshin et al, 2017).

Det finns en psykologisk och social effekt av övervikt och fetma. En del av denna grupp av människor känner sig dömda av andra och blir nervösa i sociala situationer i relation till mat. De känner sig objektifierade och upplever att andra tycker de inte har någon självkontroll, att de har dåligt omdöme och har gjort dåliga val. Detta leder till social isolering då många ur denna grupp väljer att undvika social interaktion för att minska risken för att någon

kommenterar deras kroppar. Personer med övervikt och fetma har ofta problem med relationen till mat från barndomen (Ueland, Furnes, Dysvik & Rørtveit, 2019). Enligt

Folkhälsomyndigheten (2020) så blir förblir en stor andel av de drabbade barnen överviktiga även i vuxen ålder, Must & Strauss (1999) säger att denna andel uppgår till 25-50%.

(5)

4 Övervikt och depression har ett starkt samband. Hos personer med normalt BMI förekommer det i mycket mindre grad depression än hos överviktiga och personer med fetma. De variabler som beskriver sambandet mellan fetma och depression är bland annat kön, socioekonomisk status, genetiskt arv, motgångar i barndomen och ätstörningar. Det förekom en stor skillnad i förekomst av depression hos normalviktiga och personer med fetma förekom hos kvinnor med hög socioekonomisk status. Detta innebär att det var främst kvinnor med hög socioekonomisk status som även har högt BMI som har högst risk att drabbas av depression. Barn som blir försummade har en 7.1 gånger högre risk att utveckla fetma under barndomen och under vuxenlivet jämfört med andra barn som inte blir försummade (Stunkard, Faith & Allison, 2003).

Samhällskostnader för övervikt och fetma

I och med de många hälsomässigt negativa faktorer som medföljer övervikt och fetma så finns det därmed en stark koppling mellan förhöjt BMI och högre kostnader för samhället. De olika kostnaderna kan delas in i olika grupper, sjukvårdskostnad, kostnader för förlorad

marknadsproduktion, kostnader på grund av förlorat hemarbete samt kostnad för informell vård. Sammanfattas alla dessa kostnader uppskattades övervikt och fetma år 2016 till 25.2 miljarder kronor i Sverige. Förlusten av marknadsproduktion uppskattades vara den största posten. Kostnaden för att personer behöver vara hemma på grund av permanent eller tillfällig sjukdom relaterat till fetma uppskattas vara 20.2 miljarder kronor i Sverige. Själva sjukvården kostade 4.5 miljarder. Det är alltså inte sjukvården i sig som ligger till grund för den höga samhällsekonomiska kostnaden, det är konsekvenserna av de handikapp och sjukdomar som övervikt och fetma bringar som är orsaken (Andersson, Welin & Steen Carlson, 2018).

Upplevd orsak till övervikt

Hos barnen finns två upplevda orsaker till övervikt och fetma, ohälsosamma livsval eller ärftliga. Barn och föräldrar med övervikt upplever främst att det är ärftliga faktorer som har lett till deras övervikt. Barn och föräldrar med normalt BMI upplever att det är främst dåliga livsval som leder till övervikt och fetma. Detta var oberoende av socioekonomiska faktorer. Det finns alltså ingen koppling mellan levnadsstandard och upplevd orsak till övervikt. (Gonçalves et al, 2012).

Hur barn upplever övervikt och fetma

En del barn med övervikt och fetma upplever tillståndet som ett hinder i sociala situationer. Att umgås med andra kan leda till nervositet då de är rädda för att bli avfärdade och sedda som personer med mindre värde än andra. Det är inte ovanligt att barnen blir utsatta för mobbing där de får motta kränkningar kring deras utseende, vikt och fysiska förmåga. Dessa upplevelser och rädslor för att få utstå mer mobbing leder till ett tillbakadraget och mer asocialt beteende som i sig leder till social isolering (Øen, Kvilhaugsvik, Eldal, & Halding, 2018).

Övervikten upplevs som någonting skamfyllt och fult som barnen inte vill prata om. Barn med övervikt fann det svårt att prata om sin situation och att hitta stöd hos kompisar och även skolsköterskan. Det är främst familjen som är barnens största stöd, det är hos sina syskon och föräldrar som barnen kan tala ut om hur livet upplevs och om hur de hanterar sin övervikt. (Øen, 2018).

(6)

5

Den fysiska aktivitetens påverkan på hälsan

Fysisk aktivitet är mycket hälsosamt, de bevis som tyder på detta är överväldigande. Fysisk aktivitet kan ses som mer effektiv mot sjukdomar och sjukliga tillstånd än många andra läkemedel eller behandlingar. Fysisk aktivitet är hälsosamt speciellt för barn och unga då de hälsosamma effekterna är optimerad muskelstyrka och flexibilitet och ökad förmåga att hålla en hälsosam vikt. Även ökad benmassa, utveckling av god neurologisk och kardiovaskulär hälsa samt bättre psykisk hälsa och socialt beteende är något som träning påverkar positivt. (Kumar, Robinsson & Till, 2015).

För fysisk aktivitet så är de hälsomässiga fördelarna många, det förebygger bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet och diabetes. Fysisk aktivitet förebygger dessa sjukdomar genom en blandning av positiva effekter. Lägre blodtryck och lägre dåligt

kolesterol minskar risken för ateroskleros. Fysisk aktivitet leder till bättre förmåga att hålla en lägre mer hälsosam vikt, vilket leder till lägre andel fett runt midjan och runt organ. Det goda kolesterolet höjs och kroppen blir även mer insulinkänslig och blodets förmåga att koagulera sänks något, vilket minskar risken för blodproppar (Warburton, Whitney Nicol & Bredin, 2006). Fysisk aktivitet har en positiv effekt på psykisk hälsa. Andelen av personer som inte genomför regelbunden fysisk aktivitet som drabbas av depression är större än hos de som tränar regelbundet. Skillnaden var 3.15 gånger så stor hos den stillasittande gruppen (Dunn, Trivedi, & O’Nea, 2001).

Fysisk aktivitet på recept

FaR (Fysisk aktivitet på recept) är en ordination och en åtgärd som innebär att patienten ska delta i fysisk aktivitet, antingen i grupp eller för sig själv. FaR är ett svenskt begrepp och förfarande har ingen direkt internationell motsvarighet. Grunden för åtgärden baseras på ett patientcentrerat samtal där patientens förmågor och intressen tas i hänsyn. Det är sjukvårdens mål att samarbeta med aktivitetsarrangörer i det lokala området så att patienten kan få tillgång till t.ex. gym och simhallar. På så vis kommer aktiviteten som blir förskriven till patienten att kunna anpassas på individnivå efter patientens egna förmågor och önskemål. Det är viktigt att FaR följs upp med samtal för att säkra att patientens hälsa blir bättre och att patienten

fortfarande håller på med sin aktivitet och tycker den är givande. Att den fysiska aktiviteten individanpassas efter patientens förmågor är unikt för svenska FaR. I Sverige kan även all legitimerad sjukpersonal med relevant kompetens förskriva FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012).

Folkhälsomyndigheten har rekommendationer för daglig aktivitet där intensiteten delas upp i låg, måttlig och hög. För vuxna över 18 år rekommenderas måttlig fysisk aktivitet i minst 150 minuter i veckan. Sjuttiofem minuter av dessa rekommenderas vara av hög intensitet. Måttlig träning ska vara utformad på så vis att pulsen och andningsfrekvensen höjs, träning med hög intensitet ska höja puls och andningsfrekvens markant. Muskelträning bör utföras två gånger i veckan. För barn under 18 år rekommenderas en blandning av måttlig och hög fysisk aktivitet minst 60 minuter varje dag. Den fysiska aktiviteten kan delas upp över flera olika pass under dagen och ska helst innehålla olika övningar för att träna olika delar av kroppen. Att bruka resurser effektivt är viktigt för att skapa interventioner som är hållbara. Att ge idrotten i skolan mer tid och resurser leder till 5-25% ökning av fysisk aktivitet under själva lektionstiden. De interventioner som genomförs idag för barn med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar leder idag till en ökning av fysisk aktivitet med 10% (Statens Folkhälsoinstitut, 2012).

(7)

6

Motiverande samtal

MI, eller motiverande samtal, utvecklades under 1980-talet. För motiverande samtal är

patientfokus viktigt. Att fokusera på patientens egna motiverande faktorer är viktigt, att hjälpa patienten komma fram till och själv ta beslut om förändring är målet. Att vara konfrontativ mot patientens försvar av dåliga vanor är inte effektivt då patienten kan bli än mer defensiv och ovillig att förändra vanorna. Det är mer lönsamt att ha en empatisk inställning när patienten försvarar sina dåliga vanor. Att patienten själv, inte sjuksköterskan, lyfter de argument som finns för förändring är en riktlinje för motiverande samtal (Miller & Rose, 2009).

Samtal inom vården är grundläggande för att kunna garantera personcentrerad vård. Vid FaR påbörjas åtgärden med ett samtal för att identifiera resurser och förmågor, uppföljningssamtal genomförs regelbundet under åtgärdens förlopp. Vid uppföljningssamtal så diskuteras

förbättringar och anpassningar av åtgärden. Vid alla dessa samtal så motiveras även patienten till att genomföra sin aktivitet (Statens Folkhälsoinstitut, 2012).

Att genomföra dessa motiverande samtal för barn är något som sjuksköterskor eller

skolsköterskan kan utföra. Samtalen är ett tillfälle för att utbilda barnen i korrekt nutrition och fysisk aktivitet. Att ha motiverande samtal med barn kan vara svårt. Sjuksköterskor upplever att lyfta övervikten som ett problem för barnet och dess föräldrar som svårt då parterna inte upplever övervikten som ett problem. Att inte prata med barnet, utbilda om nutrition och fysisk aktivitet kan upplevas som ett svek mot barnet. Barnet får ingen möjlighet att förändra sin situation och får inte veta om riskerna med övervikt och fetma (Høstgaard Bonde,

Bengtsen, Lykke Hindhede, 2014; Isma1, Bramhagen, Ahlstrom, Östman & Dykes, 2013). Att endast prata med föräldrarna kan hjälpa för att tillsammans komma fram till ett

gemensamt förhållningssätt för att hjälpa barnet gå ned i vikt. Att genomföra samtal och interventioner med endast föräldrar ger även det ett gott resultat i form av viktminskning hos barnen. Genom att handleda föräldrar om hur de ska prata och motivera sina barn så lyckas föräldrarna och barnen genomföra beteendeförändringar som leder till viktminskning och ett mer hälsosamt liv (Janicke, 2013).

Annat som kan vara svårt att prata om i motiverande samtal är diskussioner om utomstående hinder, så som lättillgänglig kaloririk mat och läsk. Att överföra allt ansvar till familjen för att åstadkomma de förändringar som krävs upplevs som orättvist av skolsköterskor, de tycker att en del av ansvaret bör ligga på samhället (Høstgaard Bonde et al., 2014).

Personcentrerad vård

Fyra olika delar utgör den personcentrerade vården: Sjuksköterskans kompetens och förhållningssätt, den organisatoriska omvårdnadsmiljön, personcentrerade processer och personcentrerade resultat. Sjuksköterskans kompetens och förhållningssätt är grundläggande för hur vården utförs. Sjuksköterskan behöver ha den kunskap som behövs för att kunna prioritera och planera den vård som är nödvändig. Att sjuksköterskan har god självkännedom och bra utvecklade sociala egenskaper är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna

kommunicera med patienterna på korrekt sätt. Den organisatoriska omvårdnadsmiljön innefattar hur omvårdnaden runt patienten är uppbyggd. Sjuksköterskorna ska vara

(8)

7 Det ska finnas utrymme för patienten att ta plats och ta beslut kring sin egen omvårdnad. Personcentrerade processer innebär att omvårdnadsåtgärderna anpassas efter patientens egna erfarenheter och värderingar samt att sjuksköterskan har ett sympatiskt förhållningssätt mot patienten. Personcentrerade processer är att utbilda patienten om åtgärderna samt låta patienten vara med och bestämma och fatta beslut kring åtgärderna. De personcentrerade resultat som eftersöks är att patienten upplever en känsla av välmående, att patienten är en aktiv deltagare i sin egen vård och är nöjd med vården (McCormack & McCane, 2006). Patienter är personer som inte bör ses utifrån sin sjukdom och ohälsa, istället bör de ses utifrån sina tillgångar, förmågor och resurser. Detta är grunden för personcentrerad vård. Personcentrerad vård är en rekonstruktion av det gamla vårdsystemet där patienten sågs som mottagare av vård och där fokus låg på patientens sjukdomstillstånd. I ett sådant system försvinner vem personen är, vilka resurser personen har och vad personen tänker och tycker passar denne bäst. Personcentrerad vård innebär i praktiken att vården ska planeras och genomföras med så stort deltagande från patienten som möjligt. Därför är också

kommunikationen viktig, patienten måste kunna bli förstådd och bli lyssnad på i sina önskemål. Utan en klar kommunikation så finns det risk för att patienten som person blir bortglömd och det blir stort fokus på själva sjukdomsproblematiken istället (Udo, 2020).

Problemformulering

Med den ökande andelen barn med övervikt och fetma som bakgrund blir uppmuntran till träning och fysisk aktivitet central för att undvika de hälsomässiga och samhällsekonomiska förluster som övervikt och fetma innebär. Då en stor andel barn och unga med förhöjt BMI förblir överviktiga i vuxen ålder så finns det en stor slagkraft i att uppmuntra denna grupp till träning och fysisk aktivitet. Denna studie riktar in sig på att finna de faktorer som påverkar barn och ungas syn på träning och vad sjuksköterskan bör tänka på vid samtal och planering av barn och ungas träning.

Syfte

Syftet med denna studie var att beskriva unga patienters erfarenheter av fysisk aktivitet mot övervikt och obesitas.

Metod

Design

Denna studie är en litteraturstudie i form av en litteraturöversikt med delvis systematisk sökning av artiklar, integrerad analys valdes som analysmetod. (Kristensson, 2014)

Datainsamling

Artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl Plus, PsycInfo samt Medline. Inga artiklar från Medline återstod efter gallring. Sökorden utformades utifrån nyckelorden som kommer från studiens syfte. De nyckelord som utformades från syftet var ”uppfattning”, ”attityd”, ”fetma”, ”fysisk aktivitet”. Svenska MeSH användes för att kunna söka fram de ord som stämmer överens med syftes nyckelord. termerna redovisas i tabell 1, Nyckelord och MeSH-termer.

(9)

8 Tabell 1

Nyckelord och MeSH-termer

Nyckelord MeSH-termer

Attityd Attitude

Uppfattning Perception

Fetma Obesity

Fysisk Aktivitet Exercise

Fritextorden ”Physical activity” samt ”Experience” lades till bland sökorden. Sökorden redovisas i tabell 2, Studiens sökord.

Tabell 2

Studiens sökord

Perception Pediatric Obesity

Attitude Obesity

Experience* Exercise

Obes* ”Physical Activity”

Sökningarna i de båda databaserna är inte identiska då databasernas index inte ser likadana ut. I båda databaserna trunkerades fritextsökorden ”Experience*” och ”Obes*”. Då ”Attitude” inte fanns som ämnesord i Psycinfo så trunkerades även detta sökord där, även sökorden ”Pediatric obesity” fanns inte som ämnesord och söktes därmed som fritextord i Psycinfo. Fritextsökorden ”Physical activity” söktes efter inom citationstecken i båda databaserna. Övriga söktermer fanns med i databasernas index, ”Major Headings” i Cinahl Plus samt som ämnesord i PsycInfo. Funktionen ”Explode” användes i Cinahl Plus för ”Obesity+” samt ”Exercise+”.

De booleska sökoperationerna AND och OR användes för att kombinera sökorden. Hur sökorden kombinerades redovisas i tabell 3, Slutgiltiga sökningar. Den booleska

sökoperationen AND användes mellan sökblocken i den sista sökningen. Tabell 3, Slutgiltiga sökningar

Cinahl Plus PsycInfo

MH ”Attitude” OR MH ”Perception” OR Experience*

Attitude* OR DE ”Perception” OR Experience*

Obes* OR MH ”Pediatric Obesity” OR MH ”Obesity+”

Obes* OR Pediatric Obesity OR DE ”Obesity”

”Physical activity” OR MH ”Exercise+” ”Physical activity” OR DE ”Exercise”

Sökningen begränsades till artiklar publicerade mellan åren 2010-2020, åldern på deltagarna i artiklarna till mellan 0-18 år, artiklarna måste vara peer-reviewed samt skrivna i engelsk text. Sökorden, i vilken kombination de användes med de booleska sökoperationerna samt antal resultat redovisas i bilaga 1, Sökmatriser.

(10)

9 Artiklarna granskades och valdes ut baserat på inklusionskriterier och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna för denna studie var att artiklarna beskriva barn och ungas erfarenheter av organiserad fysisk aktivitet mot övervikt och fetma. Exklusionskriterierna bestod av: inga reviewartiklar. Inga artiklar om tillfälligt eller permanent sjuka barns upplevelser av fysisk aktivitet. Inga artiklar om föräldrars upplevelser om deras barns fysiska aktivitet.

Sökningen i Chinal Plus gav 330 träffar, alla titlar genomlästes och 45 abstrakt av dessa lästes. Av dessa 45 så ansågs sju vara relevanta nog för att läsas i heltext. Utifrån inklusions- och exklusionskriterierna så valdes fem artiklar ut för kvalitetsgranskning.

Sökningen i Psychinfo gav 514 träffar, alla titlar genomlästes och 35 abstrakt av dessa lästes. Fem artiklar bedömdes vara tillräckligt relevanta för att läsas i heltext. Utifrån inklusions- och exklusionskriterierna så valdes två artiklar ut för kvalitetsgranskning.

Sökningen i Medline gav 532 träffar, alla titlar lästes igenom och 47 abstrakt av dessa lästes. Två artiklar bedömdes vara tillräckligt relevanta för att läsas i heltext. Utifrån inklusions- och exklusionskriterierna så bedömdes ingen av artiklarna från Medline vara relevanta.

Sökningar med antal resultat för varje sökord och sökblock samt restriktioner redovisas i bilaga 1, Sökmatriser.

Kvalitetsgranskning

De utvalda artiklarna granskades enligt Kristenssons (2014) mallar för kvalitetsgranskning. Dessa mallar för artikelgranskning följdes systematiskt för varje artikel som samlats in och artikelns trovärdighet och styrka bedömdes. För varje artikel så bedömdes syftet, urvalet, dataanalys samt resultatets tydlighet utifrån Kristenssons (2014) mallar. Vissa av

granskningsfrågorna prioriterades högre än andra, ett tydligt och logiskt redovisat resultat värdesattes högt. Efter gallring var det totalt sju artiklar som blev utvalda för vidare

artikelgranskning varav fyra var av kvalitativ ansats, två med kvantitativ ansats och en artikel med blandad ansats. Artiklarnas styrkor och svagheter redovisas i bilaga 2, Artikelmatriser.

Dataanalys

Integrerad analys användes som analysmetod för att analysera och sammanställa de artiklar som hittades i ett resultat. Artiklarna lästes i sin helhet flera gånger för att materialet skulle bli ordentligt genomläst och bekant för författaren. Likheter och olikheter mellan artiklarnas resultat plockades ut (Kristensson, 2014). Kategorier kunde sedan fastställas från artiklarna. Dessa kategorier blev ”förförståelse och motivation”, ”socialt umgänge” och ”integritet och självförtroende”. De underkategorier som fastställdes var ”Få välja aktivitet själv” och ”Ökat självförtroende och fysisk förmåga”. Båda dessa underrubriker är under huvudrubriken ”Integritet och självförtroende”. Resultatet sammanställdes sedan utifrån dessa kategorier.

Forskningsetiska överväganden

All forskning som bedrivs om människor bör vara etiskt godkänd. De individer som deltar i en forskningsstudie ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas från skador (Codex, 2021a). Forskning på barn innebär ett särskilt problematiskt etiskt läge då barn inte har samma förmåga att bedöma risker och ta genomtänkta beslut som vuxna. Då barn ska delta i en studie måste även barnets vårdnadshavare ge samtycke. (Codex, 2021b). Då denna studie handlar om barns upplevelser så är det dessa regler som artiklarna har bedömts utifrån.

(11)

10 Artiklarna måste redovisa hur samtycke har inhämtas samt att samtycke har inhämtats från föräldrarna.

Av de sju artiklar som utgör resultatet i denna studie så hade sex provats och fått godkänt av en etisk kommittee. Den sista studien skickades in till en etisk kommittee men fick till svar att den inte krävde ett särskilt etiskt tillstånd. Därmed har alla studier som utgör resultatet

behandlats av en etisk kommittee. Alla artiklar beskriver hur samtycke har hämtats in från föräldrarna, endast i en studie har inte samtycke inhämtats även från de deltagande barnen. Detta är dock i linje med Codex (2021b) regler så länge barnen blir informerade om studiens syfte och innehåll så långt det är möjligt.

Resultat i studier kan fabriceras, förfalskas och plagieras. Det är upp till forskaren att upprätthålla en god forskningsetisk hållning. Detta innebär att resultat inte får ändras, tas ur luften eller kopieras direkt från ett annat arbete utan referens (Codex, 2021c). Författaren till denna studie intygar att resultatet är baserat på de artiklar som samlats in och att ingen data är fabricerad, förfalskad eller plagierad.

Resultat

Resultatet baserades på sju artiklar. Dessa artiklar handlade om studier utförda i Norge, Storbritannien, USA, Sydkorea och Kanada. Två av artiklarna hade kvantitativ ansats, fyra hade kvalitativ ansats och en artikel hade en blandad ansats. Artiklarna publicerades mellan 2011 och 2020.

Förförståelse och motivation

Hos de barn som intervjuats om sina tankar om träning innan de fick delta i träningsprogram fanns det en förförståelse om träning, vad det gör för nytta och hur det påverkar varje barn på individnivå. Träning sågs som tråkigt, något som är besvärligt och jobbigt. Att utföra träning var inget som barnen var motiverade till innan interventionerna. Att träning dock leder till bättre hälsa och förbättrad fysisk förmåga var dock något som alla barn oavsett BMI förstod (Sundar, Løndal, Lagerløv, Galvin, Helseth, 2018; Watson, Baker, Chadwick, 2016;

Youngho, 2013).

Hos barn med övervikt eller fetma var ”icke motivation” relaterat till träning högre än hos barn med normalt BMI. Denna grupp upplever inte träning och fysisk aktivitet som lika tillfredsställande som barn och unge med normalt BMI. De hinder som fanns hos denna grupp var främst interna i form av sämre kroppsbild och låg kompetens kring träning. De

motiverande faktorer som ändå fanns hos denna grupp var främst externa jämfört med barn med normalt BMI. Barnen motiverades till fysisk aktivitet främst genom påtryckningar från t.ex. föräldrar, lärare och annan samhällsinformation som uppmuntrar till fysisk aktivitet (Hwang & Kim, 2011; Youngho, 2013).

Socialt umgänge

Barnens upplevelse av att få umgås med andra barn beskrevs som en positiv faktor i

träningen. När barnen fick träna tillsammans med andra barn höjdes deras självförtroende och de fick en större tro till sin egen förmåga. Att få träna tillsammans med andra barn upplevdes också som en distraktion från ansträngningen som träningen kräver. Att få träna tillsammans med andra kompisar eller personer som barnen kände var något som skapade en säkerhet hos

(12)

11 barnen. Även att få träna tillsammans med barn som hade samma problematik, övervikt eller fetma, skapade även en miljö som gjorde det möjligt för barnen att träna utan att känna sig utpekade eller annorlunda. När andra barn var involverade i träningen och lekarna så hamnade fokus mer på själva träningen och gemenskapen. Flickor lyfte vikten av den sociala faktorn hos träningen i större grad än pojkar (McGovern, Drewson, Hope, Konopack, 2016; Watson et al., 2016; Sundar et al., 2018; Stokkenes & Fougner, 2011).

Då barnen genomgick träningspass tillsammans med barn i annan ålder kunde det uppstå problem i samarbetet mellan barnen. Vissa barn kunde störa träningen och lekarna med ett uppmärksamhetssökande beteende. Äldre barn tyckte det ibland var svårt att genomföra lekar tillsammans med yngre barn då aktiviteten behövde anpassas till de yngre barnen. Detta kunde leda till att de äldre barnen inte kände sig utmanade på samma vis (McGovern et al., 2016; Stokkenes & Fougner, 2011).

Integritet och självförtroende

Få välja aktivitet själv

När barnen fick välja aktiviteter själva upplevde de träningen som mer rolig och givande. Den valda aktiviteten passade då barnet mycket bättre än de övningar som valdes ut av

träningsledare. Det fanns en ökad risk för att barnen skulle uppleva aktiviteten som jobbig eller svår då det fanns redskap som användes i leken, så som bollar eller träpinnar. I de lekar där redskap av olika slag användes fanns en risk för att barnen skulle göra sig illa eller bli rädda för redskapen. Bollrädda barn blev rädda för att få en hårt sparkad eller kastad boll på sig. Andra lekar som innefattade löpning uppfattades också som en hög risk för att göra sig illa då de kunde springa in i varandra (McGovern et al., 2020; Watson et al., 2016; Sundar et al., 2018; Stokkenes & Fougner., 2011).

Ökat självförtroende och fysisk förmåga

Efter avslutad träningsintervention fanns det ett tydligt samband mellan ökad fysisk förmåga och ökat självförtroende hos barnen. Att lära sig nya saker i samband med träning, hur

aktiviteter ska utföras, hjälper barnen att bygga en mer självsäker bild av sig själva och de blir mer säkra på att de klarar av mer fysiskt arbete. Barn med övervikt och fetma upplever

okunnighet som ett hinder till fysisk aktivitet i en mycket högre utsträckning än andra barn med normalt BMI (Youngho., 2013; Pearson et al., 2012; Watson et al., 2016).

Resultatsammanfattning

Barn och unga med övervikt och fetma hade samma förståelse kring de positiva hälsomässiga aspekter som finns kring fysisk aktivitet som andra barn med normalt BMI. Denna grupp hade dock en mycket lägre motivation till fysisk aktivitet och känner inte samma tillfredsställelse av träning. Barn och unga med övervikt och fetma som genomförde en träningsintervention upplevde dessa till stor del som positiva. Att få utföra fysisk aktivitet ledde till att barnen upptäckte sina egna fysiska förmågor vilket stärkte deras självbild. Att de fick lära sig om hur aktiviteter ska utföras så att deras kompetens kring träning höjs var stärkande då dessa barn upplever okunnighet kring träning som ett mycket större hinder än barn med normalt BMI. Det sociala umgänge som uppstår vid träning upplevdes som väldigt positivt och viktigt. Att få umgås med andra barn stärker självförtroendet och barnen vågar utföra fler och svårare aktiviteter.

(13)

12

Diskussion

Metoddiskussion

Sökmetod

Sökningen gjordes med sökord baserad på nyckelord framkomna av syftet och de blev relativt breda med många sökresultat, detta ökar risken för att relevanta artiklar faller bort. Det blir mindre tid per titel/artikel då det blir många sökresultat. Dock kan det i detta fall vara bra med en bred sökning då den tidsmässigt relevanta forskningen var något begränsad. En tidsmässig begränsning sattes, endast artiklar från och med 2010 och framåt eftersöktes. Detta för att sökningen ska vara relevant för hur situationen ser ut idag. Barn rör sig för lite idag jämfört med de rekommendationer som finns från folkhälsomyndigheten, därmed är det viktigt att det är dagens barn och hur deras förhållande till fysisk aktivitet idag som mäts

(Folkhälsomyndigheten, 2019). När databaser som Psycinfo används måste den fördröjning som sker mellan att publiceringen sker fram till att den blir tillgänglig tas hänsyn till

(Backman, 2016).

Sökningarna i de olika databaserna var inte helt identiska. Mellan databaserna Cinahl Plus och Medline så var sökningarna identiska i form av vilka sökord som användes och när funktionen ”explode” användes. Dock i Psycinfo så användes sökordet ”Attitude” som ett fritextord samt trunkerades. De andra sökorden hade motsvarande indextermer, dock användes inte

funktionen ”explode” för något av dessa sökord. Funktionen ”explode” innebär att flera underkategorier till indexordet ingår i sökningen vilket ökar sensitiviteten men ökar också bruset i sökningen. Det samma går att säga om fritextsökningarna, de ökar också

sensitiviteten och bruset (Willman, 2016). För databasen PsycInfo var de underkategorier som fanns till indexorden inte relevanta till syftet.

Sökningen i Psycinfo gav många träffar och hade också ett stort brus. Att använda den booleska operationen NOT hade kunnat begränsa sökningen. När NOT används så begränsas sökningen till alla artiklar som inte innehåller det valde sökordet. Dock bör operanden NOT användas försiktigt (Willman, 2016). Att använda NOT för indexordet ”Disease” hade begränsat sökningen och tagit bort de resultat som handlade om fysisk aktivitet för med med någon form av sjukdom. Dock finns inte ”Disease” som indexord i Psycinfo, att använda NOT med ”Disease” som fritextord funkar inte då alla artiklar som innehåller ordet ”Disease” då försvinner. Då övervikt, fetma och inaktivitet har en stark koppling till sjukdomar så sjuk hjärt-kärlsjukdomar finns stor risk att relevanta artiklar försvinner i sökningen.

De booleska sökoperationerna OR och AND användes för att skapa sökblock och för att sedan kombinera dessa sökblock. Sökoperanden OR ökar sensitiviteten i sökningen då både termen före och efter OR inkluderas. Sökoperanden AND begränsar sökningen och i en sökning där AND används visas bara artiklar som innehåller de sökord som finns både före och efter AND. Specificiteten blir högre i de sökningar där AND används (Willman, 2016).

Sökoperanden OR användes för att skapa sökblock mellan de ord som relaterade till varande, så som ”Attitude”, ”Experience” och ”Perception”. Sökoperanden AND sattes emellan sökblocken för att då få artiklar som inkluderade alla de relaterade söktermerna. På så vis har sökningen fått en hög sensitivitet och hög specificitet.

”Physical activity” söktes i alla databaser inom citationstecken. När flera sökord i följd sätts inom citationstecken så kommer databasen söka efter dess ord i exakt denna följd. Detta ökar

(14)

13 specificeringen i sökningen (William et al, 2016). Att använda citationstecken i för sökorden ”Physical activity” säkerställer att orden söktes efter i just denna ordning. Detta ökade

chansen att relevanta artiklar framkom i sökningen, utan citationstecken skulle ”Physical” och ”Activity” kunna dyka upp vart som helst i artiklarna vilket skulle öka bruset avsevärt.

”Physical activity” hade dock kunnat trunkeras till ”Physical activit*” för att få med alla böjningar på ordet ”Activity”. Detta skulle gett fler sökresultat och möjligen fler relevanta artiklar.

Valet av databaser gjordes baserat på vilket av innehållet som skulle varit mest relevant för syftet. Cinahl Plus och Medline är databaser som har omvårdnad bland sina huvudämnen. Psycinfo täcker främst psykologisk forskning inom omvårdnad. Alla dessa databaser

publicerar vetenskapliga artiklar på engelska (Forsberg & Wengström, 2016). Cinahl Plus och Medline var bra val de då är inriktade mot omvårdnad och då denna studie har fokus på upplevelser av en omvårdnadsåtgärd så var en databas med fokus på psykologisk forskning av omvårdnadsåtgärder ett bra val.

Kvalitetsgranskning

Artikelgranskningen gjordes enligt de matriser som Kristensson (2014) uppger. Matriserna var tydliga och enkla att följa vilket gjorde kvalitetsbedömningen enklare. De val som gjordes kring vilka av kriterierna som ska värderas tyngst påverkar hela bedömningen av artiklarnas kvalitet. I denna studie har ett tydligt och logiskt resultat värderats högt. Att resultatet är tydligt och att det reflekterar den data som samlats in höjer artikelns trovärdighet och verifierbarhet för de kvalitativa artiklarna. Giltigheten för artikeln avgörs bland annat av hur tydligt tillfället för datainsamling är skrivet (Kristensson, 2014). Detta var bristfälligt för flera av artiklarna, vid vilken tidpunkt data hade samlats in var ofta otydligt beskrivet eller inte alls. Dock var alla artiklar publicerade mellan 2011-2020 vilket begränsar tiden för då studien kan ha genomförts.

Det urval som genomfördes för att få fram relevanta artiklar baserades på de inklusions- och exklusionskriterier som finns beskrivna i metoden. Inklusionskriteriet utformades utifrån syftet och inkluderar de delar som denna studie vill behandla. Exklusionskriterierna var aktuella då många artiklar som kom fram i sökningen inkludera många andra sjukdomar och tillstånd. Då denna studie bara vill undersöka barns upplevelser av fysisk aktivitet mot övervikt och fetma är det inte relevant att ha med artiklar som handlar om barn med t.ex. astma upplever fysisk aktivitet.

Bland de utvalda artiklarna så är urvalet blandat mellan barn med övervikt och fetma och deras upplevelse samt barn med normalt BMI och deras upplevelse. Detta är då det är själva interventionen ”fysisk aktivitet mot övervikt och obesitas” som undersöks. Att undersöka och se skillnaden i upplevelser mellan barn med normalt BMI och barn med för högt BMI bidrar också till värdet av denna studie. Det blir tydligare vilka behov som just barn med för högt BMI har jämfört med barn med normalt BMI.

De utvalda artiklarna kommer från flera olika länder, dessa är USA, Norge, Kanada,

Storbritannien och Sydkorea. USA, Norge, Kanada och Storbritannien är alla västerländska länder som har samma problem med övervikt och fetma som når epidemiologiska

proportioner (Afshin et al., 2017). Sydkorea sticker ut här då det inte tillhör denna grupp av västerländska länder, dock lider Sydkorea av samma problem. Övervikt och fetma når epidemiologiska nivåer (Nam et al., 2020). Att undersöka en hur unga upplever fysisk

(15)

14 aktivitet är därmed lika viktigt i Sydkorea som i andra länder då det är en av lösningarna av fetmaepidemin. Globala problem kräver även globala lösningar.

De utvalda artiklarnas urval påverkar denna studies kvalitet. Urvalet var relativt litet för de kvalitativa studierna, dock så gjordes insamlingen av data genom fokusgrupper hos två av de kvalitativa artiklarna samt semi-strukturerade intervjuer hos de tre andra kvalitativa artiklarna. Ett tillräckligt stort urval behövs för att nå mättnad, då inga nya teman framträder hos

deltagarna (Kristensson, 2014). Detta var dock inte lika prioriterat i kvalitetsgranskningen då flera artiklar som beskriver samma sak användes, och de kvalitativa artiklarna sinsemellan uppnår mättnad. Alla artiklar som valdes ut hade en mycket bra beskrivning av i vilken kontext studien utfördes. Beskrivningen av deltagarna och själva interventionen ger artiklarna en hög överförbarhet (Kristensson, 2014).

Även för de kvantitativa så bedömdes ett tydligt resultat tungt. Den interna validiteten hos artiklarna var medelhög. Tillvägagångssätten var hos båda de kvantitativa artiklarna

självrapporterad data utöver den fysiska mätning av deltagarna som genomfördes. Detta ger att deltagarna själva kan ha fel-rapporterat sin nivå av fysisk aktivitet. Att

datainsamlingsmetoden är säker och mäter det som författaren menar att mäta är en faktor för den interna validiteten. Den statistiska validiteten avgörs av huruvida de statistiska

analysmetoderna är adekvata för att mäta det författarna vill mäta (Kristensson, 2014). De statistiska analysmetoderna i de två kvantitativa artiklarna bedöms vara goda.

Analysmetod

Vald analysmetod var integrerad analys som beskriven av Kristensson (2014). Artiklarna lästes i sin helhet flera gånger och jämfördes sinsemellan för att kategorier skulle kunna fastställas och sammanfattas. Att författaren till denna studie är själv omöjliggör en

diskussion om resultatet med en möjlig medförfattare, så kallad triangulering. Detta innebär att författarens förförståelse kan ha påverkat resultatet och vilka delar som fick mest fokus. Detta sänker studiens tillförlitlighet och är något som kan förbättras.

Resultatdiskussion

Det sociala umgänget

Resultatet visar tydligt att det sociala umgänget som uppstår i samband med träning och fysisk aktivitet är en viktig faktor för motivation och driv hos barn med övervikt och fetma. Att detta är en distraktion från att träningen är ansträngande för barnen är också av stort värde, på så vis klarar barnen av längre träningspass med fler ansträngande övningar.

Det sociala stöd som uppstod under träningen skulle också kunna förbättra den mentala hälsan hos barnen på lång sikt. Sämre psykisk hälsa och fetma har ett samband som ger att personer med högt BMI har högre risk att drabbas av sämre psykisk hälsa och depression (Stunkard et al., 2003). Det är alltså för barnen en mycket stor fördel att få vara med i träningspass där de får umgås med andra barn, speciellt då träning och fysisk aktivitet i sig förebygger psykisk ohälsa.

(16)

15 Personcentrerad vård och motiverande samtal

När FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) används så kan personcentrerad vård och

motiverande samtal vävas samman. Personcentrerad vård innebär bland annat att patienten ska få ta plats och vara med och ta beslut och att åtgärden anpassas efter patientens förmåga (McCormack & McCane, 2006). Detta finns det goda möjligheter för inom FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012). Resultatet visar att barnen ofta hade önskemål kring vilken aktivitet eller lek de ville göra och vilka andra kamrater de ville göra dem med. Resultatet visar även att barnens motivation till träning ökar om deras önskemål uppfylls. Att anpassa FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) i enlighet med den personcentrerade vårdteorin skulle alltså öka chanserna för ett lyckat resultat då barnens motivation till träning går upp av träning som anpassas för dem och när de får utrycka sin önskan.

Motiverande samtal innebär att hjälpa patienten till en förändring genom att hjälpa patienten att själv uttrycka de argument som finns för förändring (Miller & Rose, 2009). I FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) så finns det utrymme att hålla motiverande samtal där sjuksköterskan kan diskutera med patienten och hjälpa dem komma underfund med hur patienten själv kan åstadkomma förändring. Här finns även möjlighet att ta hjälp av föräldrarna som också kan ge barnet stöd i sin livsstilsförändring. Sjuksköterskor kan dock uppleva en oro för att

föräldrarna kan reagera starkt negativt när de får höra om sitt barns problematik (Sjunnestrand, Nordin, Eli, Nowicka & Ek, 2019). Vid MI (Miller & Rose, 2009) kan sjuksköterskan uppmuntra föräldrar och barn att utforma träningspassen så barnet får träna tillsammans med andra barn med samma problematik. Dessa träningspass bör vara

vuxenstyrda och barnen måste få möjlighet att bestämma vilken aktivitet som ska utföras. Enligt resultatet i denna studie så kommer barnets motivation till fysisk aktivitet att ha ökat som mest om FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) kan utformas på detta vis. Det är dock svårt att kombinera gruppträning och varje barns individuella önskan om vilken aktivitet som ska utföras. Därför bör fokus vara mer på det sociala umgänget enligt denna studies resultat. Att sjuksköterskan har kompetens för att ta hand om patienten är en central del i den

personcentrerade vårdteorin (McCormack & McCane, 2006). Att barn och unga patienter med för högt BMI upplever träning på ett visst sätt och att de har specifika önskemål som kan generaliseras för gruppen ger sjuksköterskan en kunskap och kompetens som kommer väl till hands vid MI (Miller & Rose, 2009). Sjuksköterskan har kunskapen om att barnen t.ex. får bättre självförtroende av träning med andra barn och vet därmed att för de flesta barn så skulle uppmuntran till träning i grupp vara en bra utgångspunkt. Enligt den personcentrerade

omvårdnadsteorin så bör flera olika omvårdnadsåtgärder sättas in för patientens efter patientens behov. Att ge tips om nutrition och hur barnet bör äta är en grundläggande

omvårdnadsåtgärd för överviktiga barn. Att ha kompetensen och viljan att även ordinera FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) skulle vara helt i linje med den personcentrerade

omvårdnadsteorin (McCormack & McCane, 2006).

Det finns en större vinst att inhämta om träningsprogrammet är mer inriktat på det sociala umgänget. Att få välja aktivitet själv har visat sig upplevas som roligt och mer givande. Dock ger det sociala umgänget en mycket stor vinst i form av ökat självförtroende då barnen umgås tillsammans med andra barn. Att barn upplever utanförskap på grund av sitt utseende som till följd av sitt höga BMI är inte ovanligt. Øen et al. (2018) har i sin studie kommit fram till att barn upplever problem med känslan av att vara annorlunda och alla barn de intervjuade hade upplevt mobbning på grund av deras övervikt. Att då fokusera träningsprogram mot socialt

(17)

16 umgänge istället för individuellt val ger dessa utsatta barn en plattform för att hitta en

gemenskap och vänner.

Samhällskostnader och socioekonomiska faktorer

Övervikt och fetma leder till ökade samhällskostnader och lidande för individen (Andersson et al, 2018). Att undvika dessa kostnader för individ och samhälle skulle vara högst positivt. Att tidigt hjälpa barn och unga att tillförskaffa sig goda vanor kring fysisk aktivitet men även nutrition skulle kunna minska dessa kostnader. Då många barn med övervikt och fetma bibehåller ett högt BMI upp i vuxen ålder (Kumar et al., 2015) är det viktigt att barnen får hjälp att uppnå ett normalt BMI och goda vanor innan vuxen ålder.

Fysisk aktivitet visar sig trots alla positiva effekter mot övervikt ha en mindre påverkan än socioekonomisk status. Barn från familjer med låg socioekonomisk status visar sig ha för högt BMI i större utsträckning än barn från familjer med hög socioekonomisk status, trots att de genomför mer fysisk aktivitet (Beckvid Henriksson, Franzen, Schafer Elinder & Nyberg, 2016). Varför detta samband finns är inte konstaterat. Det är dock något som borde tas hänsyn till när interventioner mot övervikt och fetma hos barn utformas. Barn från familjer med låg socioekonomisk status kan behöva en annan sorts intervention som inte bara har fokus på fysisk aktivitet. Beroende på vad som orsakar att dessa barn har övervikt trots högre fysisk aktivitet, så borde denna aspekt inkluderas i behandlingen av barn med övervikt och fetma. Genus

En av de artiklar (McGovern et al., 2020) som utgör resultatet har utforskat skillnader mellan flickors och pojkars upplevelse av fysisk aktivitet. I deras studie fanns det tydliga skillnader kring hur flickor och pojkar upplever fysisk aktivitet och träning. Flickor har en något annorlunda förförståelse kring fysisk aktivitet, de har ett större fokus på ett ”bättre utseende” emedan pojkarna hade ett större fokus på att blir starkare. Pojkar upplevde att träning var roligare och mer givande då det fanns klara regler med tydliga mål och flickor tyckte det sociala umgänget var viktigare än pojkarna. Pojkar tyckte även mer om tävlingsinriktade lekar och sporter än flickorna.

Dessa skillnader mellan flickor och pojkar är något som sjuksköterskan behöver ta hänsyn till vid de motiverande samtal (Miller & Rose, 2009) som sker vid FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012). Flickor rör sig mindre än pojkar generellt, färre än var tionde flicka vid 15 års ålder rör sig tillräckligt enligt de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har (Statens

Folkhälsoinstitut, 2012). Att flickor får det stöd de behöver för att kunna nå upp till

rekommendationerna är av högsta vikt. En del flickor har ofta en tvångsmässig oro kring sin kroppsbild och förväntar sig att bli avvisade av andra. Detta leder till socialt tillbakadragande. Överviktiga kvinnor som var överviktiga när de var unga har störningar av kroppsbilden i mycket högre grad än överviktiga kvinnor som blev överviktiga i vuxen ålder (Must & Strauss, 1999). Det är möjligt att utforma träningsprogram som är anpassade just för flickor, där aktiviteter är mer inriktade på det sociala umgänget. Tävlingen som uppstår i sporten behöver inte vara viktig. Att ha samtal kring självbild och utseende är viktigt hos både pojkar och flickor. Det blir dock viktigare att tala om självacceptans och att acceptera sitt utseende för flickor då detta väger tyngre och är en större faktor för fysisk aktivitet än hos pojkar.

(18)

17

Slutsatser, klinisk nytta och fortsatt forskning

Denna litteraturstudie har samlat in och analyserat material om hur barn och unga upplever organiserad träning. De slutsatser som går att dra av denna studie är:

1. Barn och unga med övervikt och fetma har samma förståelse som barn med normalt BMI kring vad träning innebär men upplever fler hinder till träning och färre motiverande faktorer. 2. När denna grupp får träna är utbildning kring hur aktiviteter utförs viktigt.

3. Det är viktigt att barnen får välja själva vilka aktiviteter de ska utföra då vilka aktiviteter som upplevs som roliga är högst individuellt.

4. Att barnen får träna i grupp eller tillsammans med andra upplevs ha många positiva fördelar då det sociala umgänget leder till ökat självförtroende.

Dessa slutsatser skulle kunna bidra till förändring i det praktiska arbetet. Slutsats ett tyder på att det vid de motiverande samtalen inte finns något behov av mer utvecklad utbildning kring träningens alla fördelar. Det är istället de olika hinder som barnen upplever som ska vara i fokus och sjuksköterskan kan försöka hjälpa till att hitta lösningar. Slutsats ett tillsammans med slutsats två tyder på att själva utbildningen som sker inom FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) kan vara mer inriktad kring hur barnen ska utföra aktiviteter, då okunskap kring träning upplevdes som ett stort hinder.

Enligt slutsats tre så bör sjuksköterskan hjälpa barnet att hitta de aktiviteter och

träningsformer som barnet själv upplever som roligast och mest givande. FaR (Statens Folkhälsoinstitut, 2012) är utformat för att sjukvården ska samarbeta med gym och simhallar och liknande för att kunna erbjuda denna grupp möjlighet till träning. Det finns alltså

utrymme för patienterna att välja vilka aktiviteter de vill utföra. Att sjuksköterskan då hjälper patienten att utifrån patientens behov och förmågor hitta de aktiviteter som passar patienten bäst vore högst värdefullt.

Enligt slutsats fyra bör sjuksköterskan uppmuntra unga patienter med FaR (Statens

Folkhälsoinstitut, 2012) att utföra träning i grupp. Att få träna med andra upplevdes mycket positivt och stärkande för självförtroendet. Sjuksköterskan skulle då kunna uppmuntra barnet att delta i aktiviteter som även inkluderar andra barn. Lagsport av olika slag skulle kunna vara aktuellt beroende på vilken aktivitet som barnet själv tycker om som också inkluderar andra barn.

Vid de samtal som sjuksköterskan har med barnen så bör utbildningen som sker om fysisk aktivitet inte handla om träningens fördelar, istället bör fokus ligga på hur aktiviteterna ska utföras. Att sjuksköterskan vet om detta och därmed får rätt fokus i samtalet med barnen så finns det en stor chans att barnens motivation och intresse höjs då de inte blir givna

information som de redan har. Att sjuksköterskan har förståelse för hur de flesta barn vill lägga upp sin träning kan hjälpa sjuksköterskan att uppmuntra till rätt aktiviteter. Att

uppmuntra till gruppträning och träning med vuxna ledare skulle vara positivt då många barn uppfattar denna form av träning som givande.

Framtida forskningsområden som skulle vara intressant för detta område är om barn och unga som deltar i ett träningsprogram som är anpassat efter deras upplevelser uppnår bättre resultat än barn och unga som deltar i vanliga träningsprogram. Att undersöka närmare föräldrarnas inverkan på barnen och deras nivå av fysisk aktivitet skulle också avslöja om det finns behov av stöd och utbildning för föräldrar.

(19)

18

Referenser

Afshin, A., Forouzanfar, M. H., Reitsma, M. B., Sur, P., Estep, K., Lee, A., … Murray, C. J. L. (2017). Health Effects of Overweight and Obesity in 195 Countries over 25 Years. The New England Journal of Medicine, 377(1). doi: 10.1056/NEJMoa1614362

Andersson, E., Welin, K-O., & Steen Carlson, K. (2018). Kostnader för Fetma i Sverige Idag och år 2030 (IHE Rapport, nr 2018:3). IHE: Lund. Från

https://ihe.se/wp-content/uploads/2018/06/IHE-Rapport-2018_3_.pdf

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Beckvid Henriksson, G., Franzén, S., Schäfer Elinder, L., & Nyberg, G. (2016). Low socio-economic status associated with unhealthy weight in six-year-old Swedish children despite higher levels of physical activity. Acta Pædiatrica, 105(10). doi:10.1111/apa.13412

Codex. (u.å-a). Forskning på människor. Hämtad 4 januari, 2021, från Codex, https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor

Codex. (u.å-b). Forskning på barn. Hämtad 4 januari, 2021, från Codex, https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/forskning-pa-barn

Codex. (u.å-c). Avvikelser från god forskningssed. Hämtad 4 januari, 2021, från Codex, https://codex.uu.se/forskarens-etik/avvikelser/

Derwig, M. (2019). Tillväxtdiagram. Hämtad 8 november, 2020, från Rikshandboken Barnhälsovård,

https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/tillvaxt/tillvaxtdiagram/

Dunn, A. L., Trivedi, M. H., & O’Nea, H. A. (2001). Physical activity dose-response effects on outcomes of depression and anxiety. Medicine & Science in Sports & Exercise, 3(6). doi: 10.1097/00005768-200106001-00027

Folkhälsomyndigheten. (2018). Att mäta övervikt och fetma hos barn. Hämtad 8 november, 2020, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/a/att-mata-overvikt-och-fetma-bland-barn/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Barns och ungas rörelsemönster. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/?

Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtad 8 november, 2020, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

(20)

19 Gonçalves, H., González, D. A., Araújo, C. P., Muniz, L., Tavaresc, P., Assunção, M. C., Menezes, A. M. B., & Hallal, P. C. (2012). Adolescents' Perception of Causes of Obesity: Unhealthy Lifestyles or Heritage?. Journal of Adolenscent Health, 51(6). doi:

https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2012.08.015

Hwang, J., Kim, Y. H. (2011). Physical Activity and its Related Motivational Attributes in Adolescents with Different BMI. International Society of Behavioral Medicine (20). 106-113. doi: 10.1007/s12529-011-9196-z

Høstgaard Bonde, A., Bengtsen, P., & Lykke Hindhede, A. (2014). School Nurses’

Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. The Journal of School Nursing, 30(6). doi: 10.1177/1059840514521240

Isma1, G. E., Bramhagen, A-C., Ahlstrom, G., Östman, M., & Dykes, A-K. (2013). Obstacles to the prevention of overweight and obesity in the context of child health care in Sweden. BMC Family Practice, 14(143). doi: 10.1186/1471-2296-14-143

Janicke, D. M. (2013). Treatment of Pediatric Obesity Using a Parent-Only Approach: A Case Example. Health Psychology, 32(3). doi: 10.1037/a0030415

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Kumar, B., Robinsson, R., & Till, S. (2015). Physical activity and health in adolescence Clinical Medicine, 15(3), 267-272. doi: 10.7861/clinmedicine.15-3-267

McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(6). doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x McGovern, J., Drewson, S. R., Hope, A., Konopack, J. F. (2020) Gender Differences in a Youth Physical Activity Intervention: Movement Levels and Children’s Perceptions.

American Journal of Health Education, 51(2), 109-119. doi: 10.1080/19325037.2020.1712667 Miller, W. R., & Rose, G. S. (2009). Toward a Theory of Motivational Interviewing. Am Psychol, 64(6). doi:10.1037/a0016830.

Must, A., & Strauss, RS. (1999). Risks and consequences of childhood and

adolescent obesity. International Journal of Obesity, 23(2). doi: 10.1038/sj.ijo.0800852 Nam, Ga Eun., Kim, Yang-Hyun., Han, Kyungdo., Jung, Jin-Hyung., Rhee, Eun-Jung., Lee, Seong-Su., Kim, Dae Jung., Lee, Kwan-Woo., Lee, Won-Jung. (2020). Obesity Fact Sheet in Korea, 2019: Prevalence of Obesity and Abdominal Obesity from 2009 to 2018 and Social Factors. Journal of Obesity & Metbolic Syndrome, 2020(29), doi:

doi.org/10.7570/jomes20058

Olsson, L-E., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2012). Efficacy of a person-centred care as an intervention in controlled trials: A systematic review. Journal of Clinical Nursing, 22(4). doi: 10.1111/jocn.12039

(21)

20 Pearson, E. S., Irwin, J. D., Burke, S. M., (2012). The Children’s Health and Activity

Modification Program (C.H.A.M.P.): Participants’ perspectives of a four-week lifestyle intervention for children with obesity. Journal of Child Health Care, 16(4), 382-394. doi:10.1177/1367493512446239

Sjunnestrand, M., Nordin, K., Eli, K., Nowicka, P., & Ek, A. (2019). Planting a seed – child health care nurses’ perceptions of speaking to parents about overweight and obesity: a qualitative study within the STOP project. BMC Public Health, 19(1494). doi:

10.1186/s12889-019-7852-4

Statens Folkhälsoinstitut. (2012). FaR: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet [Broschyr]. Stockholm: Distributionstjänst. Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf

Stokkenes, G., Fougner, M. (2011). Physical activity and overweight: Experiences of children and youth in a Norwegian project. Advances in Physiotherapy, 2011(13),170-176. doi:

10.3109/14038196.2011.63243

Stunkard, A. J., Faith, M. S., & Allison, K. C. (2003). Depression and obesity. Biological Psychiatry, 54(3). doi: 10.1016/S0006-3223(03)00608-5

Sundar, T. K. B., Løndal, K., Lagerløv, P., Galvin, K., Helseth, S. (2018). Overweight adolescents’ views on physical activity – experiences of participants in an internet-based intervention: a qualitative study. BMC Public Health 18(448). doi:10.1186/s12889-018-5324-x

Udo, C. (2020). Personcentrerad vård. Hämtad 15 december, 2020, från Vårdhandboken,

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/

Ueland, V., Furnes, B., Dysvik, E., & Rørtveit, K. (2019). Living with obesity: existential experiences. International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing, 14(1). doi: 10.1080/17482631.2019.1651171

Warburton, D. E. R., Whitney Nicol, C., & Bredin, S. S. D. (2006). Health benefits of physical activity: the evidence. CMAJ, 174(6). doi: 10.1503/cmaj.051351

Watson, L. A., Baker, M. C., Chadwick, P. M. (2016). Kids just wanna have fun: Children’s experience of a weight management programme. British Journal of Health Psychology, 21, 407-420. doi:10.1111/bjhp.12175

Willman, A. (red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (n.d.-c). Physical activity and young people. Hämtad 8 november, 2020, från World Health Organization,

(22)

21 World Health Organization. (n.d.-b). Obesity and overweight. Hämtad 13 november, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight

World Health Organization. (n.d.-a). Obesity. Hämtad 8 november, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/health-topics/obesity#tab=tab_1

Youngho, K. (2013). Diffrences in Physical Activity and Perceived Benifits and Barriers Among Normal Weight, Overweight, and Obese Adolensents. Perceptual & Motor Skills: Exercise and Sport, 116(13), 981-991. Doi: 10.2466/06.10.PMS.116.3.981-991

Øen, G., Kvilhaugsvik, B., Eldal, K., & Halding, A.-G. (2018). Adolescents’ perspectives on everyday life with obesity: a qualitative study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 13(1). doi: 10.1080/17482631.2018.1479581

(23)

22

Bilaga 1 Sökmatriser

Databas

och

sökkriterier

(sökning)

Sökord

Antal

träffar

Antal

lästa

titlar

Antal

lästa

abstract

Antal

lästa

artiklar

Antal

artiklar

utvalda för

bedömning

Cinahl Plus 2020-12-06 Kl: 14:45 1 MH ”Attitude” 16 830 2 MH ”Perception” 29 891 3 Experience* 450 898 4 Obes* 138 427 5 MH ”Pediatric obesity” 9 986 6 MH ”Obesity+” 63 912 7 ”Physical activity” 98 979 8 MH ”Exercise+” 116 171 9 1 OR 2 OR 3 488 662 10 4 OR 5 OR 6 138 707 11 7 OR 8 175 042 12 9 AND 10 AND 11 1 128 13 Peer-reviewed Engelsk text 2010-2020 0-18 år 12 330 330 45 7 5

(24)

23

Databas

och

sökkriterier

(sökning)

Sökord

Antal

träffar

Antal

lästa

titlar

Antal

lästa

abstract

Antal

lästa

artiklar

Antal

artiklar

utvalda för

bedömning

Psycinfo 2020-12-07 Kl: 16:30 1 Attitude* 34 597 2 DE ”Perception” 585 883 3 Experience* 690 720 4 Obes* 47 549 5 Pediatric obesity 5 446 6 DE ”Obesity” 30 163 7 ”Physical activity” 54 162 8 DE ”Exercise” 30 685 9 1 OR 2 OR 3 1 179 743 10 4 OR 5 OR 6 47 549 11 7 OR 8 59 300 12 9 AND 10 AND 11 2 085 13 Peer-reviewed Engelsk text 2010-2020 0-18 år 12 514 514 35 5 2

(25)

24

Bilaga 2 Artikelmatriser

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Hwang, J., Kim, Y. H. (2011). Physical Activity and its Related

Motivational Attributes in Adolescents with Different BMI. International Society of Behavioral Medicine (20). 106-113. doi: 10.1007/s12529-011-9196-z Sydkorea

To identify the differences in physical activity and its related motivational attributes among normal weight, overweight, and obese adolescents and to find the effect of body mass index (BMI) and the Self-Determination Theory (SDT) constructs in predicting physical activity. Population Elever från 7-9 klass i Seoul indelade i normalviktiga, överviktiga grupper samt en grupp med fetma. Barn med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning exkluderades. Urvalsförfarande Skriftlig inbjudan samt samtyckes formulär

skickades ut till elever i tre skolor i Seoul som

uppfyllde kriterierna. Urval 1071 barn. Urvalsbeskrivning 662 pojkar, 409 flickor, 13-16, 359 normalviktiga, 468 överviktiga, 244 med fetma. Insamlingsmetod BMI-mätning, enkäter. Analysmetod Statistisk analys Styrkor

Tydligt beskrivet urval med kriterier för indelning i grupperna. Statistiska metoder finns tydligt beskrivet. Tydligt resultat. Tydlig bedömning av resultatens signifikans. Extern validitet är hög Svagheter

Studiens syfte är något otydligt beskrivet. Inget datum för insamling av data, Något låg intern validitet.

Överviktiga barn och barn med fetma har främst externa motiverande faktorer till fysisk aktivitet samt är mer omotiverade än normalviktiga barn till fysisk aktivitet. Enligt den tolkning som görs enligt SDT-teorin så upplever alltså denna grupp mindre glädje och

tillfredstämning av fysisk aktivitet.

(26)

25 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

McGovern, J., Drewson, S. R., Hope, A., Konopack, J. F. (2020) Gender Differences in a Youth Physical Activity Intervention: Movement Levels and Children’s Perceptions. American Journal of

Health Education, 51(2),

109-119. doi:

10.1080/19325037.2020.1712667 USA

Are there gender

differences in PA levels during the afterschool intervention? How does gender influence

children’s perceptions of movement and

exercise, both within the afterschool

intervention and more broadly?

Population

Deltagarna måste delta i PAASP.

Urvalsförfarande Barnen som deltog i PAASP tillfrågades om de ville delta, föräldrar gav också samtycke. Urval 22 barn Urvalsbeskrivning 22 barn, 11 pojkar, 11 flickor. 9-11 år. Insamlingsmetod Mätning med accelerometer, intervjuer i fokusgrupper. Analysmetod

Kvalitativ analys samt statistisk analys

Styrkor

Bred insamling av olika data. Transparent hantering av data, hög verifierbarhet. Bra egna reflektioner kring hur trovärdigheten kan stärkas. Svagheter Analysmetoder något oklara. Pojkar upplevde träningen som roligare och mer logisk om det fanns tydliga regler med ett tydligt mål. Flickor noterade i större grad vikten av socialisering i samband med träning. Att få prova nya saker och att lära sig lekar uppskattades av barnen. Hur rolig en lek eller sport är, är direkt kopplad till barnets förmåga i sporten.

(27)

26 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Pearson, E. S., Irwin, J. D., Burke, S. M., (2012). The Children’s Health and Activity Modification

Program (C.H.A.M.P.): Participants’ perspectives of a four-week lifestyle intervention for children

with obesity. Journal of Child

Health Care, 16(4), 382-394.

doi:10.1177/1367493512446239 Kanada

The purpose of the present study was to explore the

perspectives of those who participated in

C.H.A.M.P.; this paper presents the viewpoints of the children

Population

Endast deltagare av C.H.A.M.P. fick delta i studien.

Urvalsförfarande Deltagarna kontaktades inom träningsprogrammet, barnens föräldrar blev frågade om samtycke. Urval

36 barn, ett barn borttaget från kroppskompositionsmätning Urvalsbeskrivning 36 barn. 8-12 år. 15 pojkar, 21 flickor. Insamlingsmetod Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod Kvalitativ analys Styrkor

Tydligt resultat. Större grupp deltagare. Bra gjorda överväganden kring förförståelse. Bra genomförda åtgärder för att höja trovärdigheten. Svagheter

Urvalet något oklart beskrivet.

Att barnen fick lära sig och bemästra olika aktiviteter blev stärkande och

uppmuntrande för dem. Att bli distraherade från känslan av utmattning i träningen var viktigt för att de skulle fortsätta. Detta uppstår då de tränar tillsammans med en kamrat, göra något annat samtidigt om att titta på TV. Lekar föredras framför sport där barnets kunskap kring sporten avgör resultatet.

(28)

27 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Stokkenes, G., Fougner, M. (2011). Physical activity and overweight: Experiences of children

and youth in a Norwegian project.

Advances in Physiotherapy, 2011(13),170-176. doi:

10.3109/14038196.2011.632438 Norge

The objective of this study is to further investigate their experiences,

particularly with regard to the following issues questions: Do they consider these

programs meaningful? Do they enjoy the program and cope with the activities? Are they physically active in their everyday life?

Population

Deltagarna måste delta i träningsprogramet som drivs av den nationella sport klubben.

Urvalsförfarande De barn som deltog i träningsprogrammet blev direkt tillfrågade om de ville delta i studien. Föräldrarna godkände intervjufrågorna. Urval 14 barn Urvalsbeskrivning 14 barn, 8-16 år. De flesta hade deltagit i programmet 2-3 terminer. Insamlingsmetod Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod Kvalitativ analys Styrkor

Tydligt resultat med många citat, hög verifierbarhet.

Svagheter

Otydligt skrivet urval och otydligt när intervjuerna

genomfördes. Detta ger lägre giltighet.

.

Barnen tyckte det var roligt med träning om de fick socialisera sig. Starkt förknippat med vänskapen till de andra deltagarna. Den

blandade åldersgruppen gav ibland upphov till problem då de äldre tränade på ett

annorlunda sätt än de yngre, och måste ta hänsyn till dem. Vilket fick de äldre barnen att känna sig tillbakahållna i sin träning. Att barnen får göra de aktiviteter de själva tycker är roliga är viktigt för att hålla motivationen uppe. Att få upptäcka sina egna fysiska förmågor var roligt för barnen.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :