Ekoturism : Ett etiskt alternativ till konventionell turism

Örebro Universitet

Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi

Ekoturism

Ett etiskt alternativ att resa?

Datum: 21/5-10 Godkänd den:

Kurs: Måltidskunskap och Värdskap C, Examensarbete Betyg: Författare: Leo Becker

Örebro Universitet

Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte Akademi

Självständigt arbete/Examensarbete Datum: 21/5-10 Kurs: Måltidskunskap och Värdskap C, Examensarbete

Titel: Ekoturism – Ett etiskt alternativ att resa? Författare: Leo Becker

Handledare: Marianne Pipping Ekström Examinator: Rickard Tellström

Sammanfattning

Inledning, Ekoturismen är en relativt ny företeelse med mål att vara ett miljövänligt alternativ till den vanliga turismen. Idag finns det ingen allmän definition av ekoturism vilket medför problem för både de turister som är intresserande av att resa samt att minimera det ekologiska och kulturella fotavtrycket på destinationen. Syftet var att ta reda om företag som är

medlemmar i Svenska Ekoturismförening verkligen använder sig av ekoturism eller inte. Detta jämfördes med målgruppen unga vuxna som fick besvara en enkät angående deras tanker om ekoturism och hur de ställer sig till den. Metod och material som användes var att företagens webbplats undersöktes utifrån de fyra kriterier som i denna uppsats definierar ekoturism och de är: 1) resor till opåverkade eller naturskyddade områden, 2) baserad på naturen, 3) minimaliskt ekologiskt och kulturellt fotavtryck, 4) Det skall finnas en lärande roll där turisterna vill lära sig mer om platsen. Enkäterna till de unga vuxna var nätbaserade för att svaren skulle få så stor global spridning som möjligt.

Resultatet av företagsanalysen blev att hälften uppfyllde alla fyra kriterier för ekoturism Den andra hälften hade klarade bara en till tre kriterier och deras verksamhet som bedrivs bör inte kallas för ekoturism. Turismföretagen var generellt dåliga angående hur de gör för att locka mer besökare till sin webbplats. Efter granskningen av de unga vuxnas svar blev slutsatsen att ingen kunde definiera ekoturism utifrån alla fyra kriterier, två respondenter hade prickat in tre av de fyra kriterierna. Slutsatsen är att utifrån dessa data vet de unga vuxna inte om de utför en ekoturistisk aktivitet eller inte, vilket eventuellt kan göra det lättare för bedragare att härja på marknaden.

Det finns en del forskning inom ämnet unga resande, men med olika vinklingar bland annat visas på hur de unga vuxnas beteende förändras i mötet med olika kulturer.

Tack till

Tack till alla som på något sätt hjälp till med att färdigställa samt all stöttning under denna process, speciellt mina föräldrar Björn och Maria, min handledare Marianne Pipping Ekström. Författaren vill tacka alla de som hjälp med granskningen av översättningen till enkäterna, samt för allt stöd från mina vänner.

Innehåll

1. Inledning... 5

2. Bakgrund... 6

2.1 Destination och turist...6

2.2 Turism och ekoturism...8

2.3 Vad är ekoturism?...10 2.4 Ekoturismens fördelar...11 2.5 Ekoturismens nackdelar...12 2.6 Hållbar turism...13 3. Syfte... 13 4. Källkritik... 14

5. Metod och material...14

5.1 Urval... 14 5.2 Metodval...15 5.3 Undersökningsinstrument...16 5.4 Pilotstudie...17 5.5 Etiska regler...17 5.6 Genomförandet...18 6. Resultat... 18

6.1 Internetanalys över turismföretagens webbplatser...19

6.1.1 De fyra principerna för ekoturism...19

6.1.2 Nio sätt att locka trafik till sin webbplats...20

6.2 De unga vuxnas svar på e-postenkäten...20

Efter att studerat vilka yrken som respondenterna har så går det att konstatera att en klar majoritet är studenter...21

6.2.1 Ekoturism enligt de unga vuxna...21

6.2.2 De unga vuxnas val av aktivteter under resan...21

6.2.3 Exempel på ekoturism enligt de unga vuxna...21

6.2.4 Anser de unga vuxna att de bidrar till miljön?...22

6.2.5 Finns det något de unga vuxna saknar inom ekoturism?...22

6.3 Sammanfattning av resultaten...22 7. Diskussion... 22 7.1 Resultatdiskussion...23 7.2 Metoddiskussion...24 8. Slutsats... 25 Referenser... 26 Bilaga 1-7

1. Inledning

Hamid (2010) som forskar vid University of Indonesia menar att numera hägrar en oro över vår planets klimat världen över där en av de viktigare frågorna har blivit hur klimatet kan återställas för att balansera upp de skador som orsakats av de industriella och teknologiska framsteg människan gjort. Ett intresse har skapats runt de globala miljöproblem som finns. En form av denna förändring i samhället är önskan om en semester på en oförstörd plats,

människan vill tillbaka till naturen. Enligt Hamid (2010) ser alltfler personer bortom den traditionella sol, hav och sandsemestrarna för att söka andra upplevelser. Men vad anser och vet egentligen unga vuxna om ekoturism? Tidigare forskning angående unga vuxna har gjorts men inte inom ekoturism, Vogt (1976) beskriver hur beteendet hos de unga vuxna förändrats efter de kommit i kontakt med andra kulturer.

Svenska Ekoturismföreningen (2010) anser att ekoturism hjälper att minimera de negativa effekterna av annan turism, bidrar till bevarandet av den lokala naturen och kulturen. Lokala jobb som gör att pengarna kommer tillbaka till samhället, utbildandet av turisterna om den lokala miljön och kulturen, samarbetet mellan företag och lokalbefolkningen för att förvalta naturområden, ge en positiv upplevelse för både besökare och värd är viktiga ingredienser i ekoturism.

Enligt Hamid (2010) finns det en ekologisk aspekt som innebär att ekoturism bidrar positivt till bevarandet av naturen. Den ekonomiska aspekten innebär att det är ett verktyg för en hållbar ekonomi. Ur samhällssynpunkt kan det också öka den lokala sysselsättningen och engagera lokalbefolkningen i arbetet; genom att förbättra deras deltagande kan medvetenheten ökas om unika ekologiska processer, hotade arter och behovet av att skydda miljön.

Dock är begreppet ekoturism en företeelse av oklarheter och tvister. Det finns ingen allmän definition för ekoturism. Med en ökad popularitet, är det oundvikligt att många företag kommer att göra anspråk på att vara miljövänliga för att locka kunder. Guidade turer i vildmarken är ofta märkta som ekoturism, även om de inte ger något tillbaka till den lokala miljön och ibland orsakar betydande problem för områdets djurliv. Detta kallar Bell-Haynes, Self och Self (2010) för ”greenwashing”, en trend mot en allt högre grad av

Sanningen om ekoturismen är ibland långt bort ifrån verkligheten Bell-Haynes, Self och Self (2010).

Ekoturism måste vara både ekologiskt och socialt medveten. Dess mål är att minimera den påverkan som turismen har på ett område genom samarbete och ledning och i vissa fall med att uppmuntra resenärer att ha en positiv inverkan på deras nya omgivning. Bara för att något görs i naturen är det inte automatisk ekoturism.

Projekt inom ekoturism har också olika negativa konsekvenser för samhället och miljön, exempelvis fysisk förflyttning, hot mot inhemska kulturer, grov kränkning av grundläggande rättigheter och miljörisker. Utöver detta framhåller Hamid (2010) ekoturism kan öka antalet besökare i ett redan utsatt område, detta kan leda till att vildmarken förstörs på grund av förändrande av livsmiljöer, okontrollerad stadsutveckling men också en ökad förorening på grund av nedskräpning. Turismen kan även ha en negativ inverkan på lokala samhällen som är starkt beroende av begränsade naturresurser. Hamid (2010) understryker att ekoturism även kan innebära fördelar om vi kan hantera det på rätt sätt med ett ansvarsfullt resande till naturområden som bevarar miljön och förbättrar välfärden för lokalbefolkningen, inte bara för företagen.

2. Bakgrund

För att få med det mest väsentliga i uppsatsen börjar arbetet med ett större perspektiv över turism för fortsätta in djupare i ekoturismen, vilket är området författaren fördjupat sig i. Två viktiga begrepp för uppsatsen tas upp i början för läsaren, nämligen destination och turist.

2.1 Destination och turist

Ursprungligen kommer ordet destination från destino och destinatum, båda latin och som översatta till svenska betyder de bestämma respektive mål (Braunerhielm 2006 s 168). I texten används begreppen destination och turist som här ska närmare beskrivas. Vad är skillnaden mellan en destination och en plats? Enligt Bohlin och Elbe (2007 s 13-15) finns det tre punkter som bestämmer en destination till skillnad från en plats. Först måste det finnas attraktioner, att det attraherar turisten att besöka den destinationen. Den andra punken är infrastruktur som gör att samhället fungerar. Exempelvis att det finns energiförsörjning på destinationen för turisten. Den tredje grundläggande ingrediensen är enligt Bohlin och Elbe

(2007) att på destinationen skall det finns tjänster runt omkring. Det kan vara restauranger och att det finns bussar eller andra färdmedel på destinationen.

En plats måste ha en attraktion för att kunna vara en destination. Det finns flera olika stadier av attraktioner beroende hur attraktiva de är för turisterna. Bohlin och Elbe (2007) menar att först kommer de primära attraktionerna, det är de attraktionerna som primärt lockar turister. Eiffeltornet är ett exempel på en primär attraktion. De sekundära attraktionerna kommer efter de primära. Har två destinationer två jämbördiga primära attraktioner kan de sekundära attraktionerna vara avgörande för vilken destination som turisten väljer att resa till. För att exemplifiera detta fenomen ytterligare så har vi Turist A som vill både se Eiffeltornet och det lutandet tornet i Pisa som den bedömer som likvärdiga primära attraktioner. Turist A anser att shopping är viktigt för sig och väljer då Paris där Eiffeltornet är beläget på grund av att shopping är bättre än i staden Pisa. De tertiära attraktionerna menar att turisten inte känner till innan resan, dessa upptäcks på platsen. Exempel: Turist A har bestämt sig för att resa till Paris, där Turist A under sin vistelse upptäcker restaurangen Le Christine, som blir favoritrestaurangen under resan. Restaurangen Le Christine har blivit en tertiär attraktion. I uppsatsen återkommer orden turist och besökare. När begreppet besökare nyttjas är det menat som synonym till turist. I detta kapitel tas det upp vad som menas med turist när begreppet används i uppsatsen.

Enligt Hanefors och Mossberg (2007 s 20f) går turister att dela upp i två kategorier, den ena är den äventyrslystna och utåtriktade turisten (allocentrics). Den andra, mer orolig och hämmad, kallas för psychocentrics.

Enligt Hanefors och Mossberg (2007 s 26) använder sig Sverige av FN:s definition av turist som går ut på tre krav, där minst ett måste uppfyllas för att personen skall få klassificeras som en turist. Det första kravet är att resan som person A gör måste gå till en plats som inte ingår i person A:s vardagliga färdled. Ett exempel; är om person A bor i Örebro men studerar i Grythyttan, är han inte turist i Gryhyttan, som ligger i hans vardagliga färdled. Alla som pendlar, vare sig det är för studier eller jobb utesluts från att vara turister. Det andra kravet är att person A inte får vara på plats B i mer än ett år. Om person A skulle vara på en plats ett år eller mer räknas den som immigrant. Det tredje kravet är att resans huvudsyfte inte får vara att tjäna pengar, detta exkluderar arbetsmigration från turism.

Blom och Nilsson (2005 s 12) beskriver fyra grundpelare för att en person skall kunna klassificeras som turist. Först måste det finna någon slags attraktion att resa till en plats. För det andra måste det gå att kunna ta sig till platsen på något sätt, exempelvis med båt, bil eller flygplan. Den tredje grundpelaren är bekvämligheter som mat samt sovplats både vid

destinationen och under resans väg. Den fjärde och sista nödvändigheten för turism är individen som både måste ha råd, tid samt intresse för att resa.

2.2 Turism och ekoturism

Idag är turismen världens största industri. Detta är inget heller som verkar minska anser Neil och Wearing (1999 s xiii) då det beräknas att turismen kommer att fortsätta att öka varje år. Enligt Bell-Haynes, Self och Self (2010) bidrar turismen med mellan 7,5 % - 15 % av alla jobb världen över. De tillägger att den internationella turismen kommer att vara fördubblad om 10 år.

En förklaring till denna enorma ökning är att under den senaste tiden har infrastrukturen blivit bättre, det finns en bättre kommunikation, högre inkomster samt mer ledig tid. Ekoturismen är en ny gren inom turismen enligt Neil och Wearing (1999 s xiv). Ekoturism stannar inte vid att endast förknippas med turism. Ekoturism kan även betraktas som en filosofi, som reflekterar över vad som händer med vår planet samt hur vårt användande av dess tillgångar påverkar planeten, som i sin tur påverkar oss människor. Inom turismen är ekoturism den snabbaste växande sektorn (Bell-Haynes, Self och Self 2010). Neil och Wearing (1999 s 10f) menar att det finns två grundläggande värderingar angående användandet av naturen på vår planet. Den första, som är den mest vanliga, är att naturen är till för oss människor att bruka hur vi vill utan någon extra åtanke. Det andra synsättet har som utgångspunkt att både mänskliga och icke mänskliga ting är lika värda.

I västerlandet har det första synsättet större slagkraft. Från grekerna till inom kristendomen har det funnits en tro på att människan särskiljer sig från resten av naturen. Människor som däremot väljer att lägga sin tillit i de ekocentriska värderingarna tror på en harmoni mellan människan och naturen, med en vilja att försöka dra ned på den mänskliga faktorns negativa effekter på planetens miljö framhåller Neil och Wearing (1999). Man välkomnar alternativ miljövänlig teknologi, exempelvis elbilen och solenergi, och anser att ekonomisk tillväxt och konsumtion inte bara för med sig fördelar menar Neil och Wearing (1999 s 12).

Bell-Haynes, Self och Self (2010) skriver att första gången som ordet ekoturism finns

nedtecknat i engelsk akademisk litteratur är 1985 och redan 1965 användes termen fast under något som hette ekoutveckling.

Enligt Lawton och Weaver (2006 s 362) är ekoturism först och främst förknippad med mindre utforskade och lugna platser. Den större delen av ekoturismaktiviteter sker i områden som är skyddade från utomstående påverkan. Ett exempel på skyddade områden är nationalparker. Idag existerar ekoturism över hela världen. Det finns områden där ekoturismen har haft en större effekt, Sverige tillhör de länderna.

Lawton och Weaver (2006 s 359f) menar att det går dela in ekoturismen i en hård och en mjuk del. Den mjuka ekoturismen är den då besökarna har ett kortare besök i naturen, där de får lära sig mer angående hållbar utveckling. Den mjuka ekoturismen använder sig i en allt högre grad av komfort, till skillnad från hård ekoturism, som karaktäriseras av att få en personlig kontakt med naturen. De turister som väljer hårda ekoturismen är personer som är mycket medvetna om en hållbar utveckling och miljömedvetna.

Fennell (1999 s 32) anser att ekoturism är en naturlig utveckling av turism. Det är en

reflektion av samhället som blivit alltmer inriktat på att skapa en hållbar miljö. Ekoturism har slagit igenom och blivit alltmer populärt. Enligt Goeldner och Ritchie (2009) kan 38 % av alla resenärer tänka sig att betala mer för att resebolaget ser till att naturen på platsen skall

bevaras. Bell-Haynes, Self och Self (2010) visar att vid en amerikansk undersökning från 2007 svarade 78 % av respondenterna att de är miljömedvetna. På senaste tiden har intresset för att bevara miljön ökat och bidragit till ökat antal konferenser angående olika miljöproblem (Hamid 2010). Den senaste arrangerad av FN i Köpenhamn under december 2009.

Företag har börjat utnyttja denna miljömedvetenhet för att marknadsföra sitt företag som ekoturistiskt även om det inte alltid stämmer överens med verkliga förhållanden. Detta

fenomen kallar Bell-Haynes, Self och Self (2010) för greenwashing. Enligt dem beror detta på att i dagsläget finns det ingen definition som alla lyder under, då har det blivit så att vilken aktivitet som helst som anordnas utomhus börjat få stämpeln ”ekoturism”.

2.3 Vad är ekoturism?

Det finns flertalet definitioner vad ekoturism är. Neil och Wearing (1999 s 7) använder sig av fyra stycken grundstenar som ska finnas i ekoturism.

1. Resor skall ske endast till platser som inte är alltför påverkade av omvärlden eller naturskyddade områden. Därför att de erbjuder turisten de bästa chanserna att uppleva en hållbar miljö och dess sevärdheter.

2. All ekoturism måste vara på något sätt baserad på naturen. Det kan vara en resa för att njuta av det befintliga naturlivet som existerar på platsen eller för att lära sig mer om en speciell djurart. En shoppingresa till Paris klassificeras inte som ekoturism, inte heller en solresa till Kanarieöarna. De påpekar att ekoturism inte är begränsad till endast ostörda destinationer. Det som tas upp är tidigare skadad natur som med mänsklig hjälp återhämtar sig.

3. Den tredje grundstenen är att ekoturism är en alternativ del inom turismen och det resulterade efter en global oro efter förståelsen att alltfler ekosystem samt kulturer försvinner. Ekoturismen har nischat in sig på att ta mindre grupper av personer till platser där de gör ett minimalistiskt ekologiskt och kulturellt fotavtryck på platsen. Generellt sätt hyser en ekoturist mer respekt för miljön, kulturen när den reser till en destination än jämförelsevis en massturist.

4. Det fjärde och sista belägget för ekoturism enligt Neil och Wearing (1999 s 7f) är att det ska ingå lärmoment där turisten lär sig mer om platsen den befinner sig på. Turisten skall inte bara uppleva platsen och dess natur men ha viljan att lära mer om destinationens miljö. De slår även fast att det inte bara är turisten som skall vilja lära och förstå destinationens unika natur och kulturliv. Företagen måste lära besökarna hur de skall göra för att bevara den kultur och natur som finns på bästa sätt. Detta kan få positiva gensvar från lokalinvånarna då besökarna visar intresse för dem.

Neil och Wearing (1999) anser att ekoturismen kategoriseras som alternativ turism. Neil och Wearing menar att ekoturism inte bara handlar om bevarandet av vår jords miljö men

innehåller även en hållbar utveckling för de kulturer som finns. För att känna till innebörden av ekoturism, kan vi betrakta följande schema skapat av Hani (2000).

Figur 1. Schema över ekoturism. Källa: Hani (2000 s 71)

Schemat ovan skapat av Hani (2000) kan tolkas som att ”input” är det mänskliga (de resande) och naturen (inklusive det lokala samhället). ”Output” av denna process finns det två

alternativ: För det första direkta ”output”, för både människa och natur. Indirekta ”output” är när ekoturism leder till en högre medvetenhet om miljön för personer som i sin tur kan ändra till livsstil till att bli mer miljövänliga. Denna ”output” är indirekt då resultatet inte syns direkt men det bidrar till hållbar miljö, nämligen i form av större självkännedom som gjort att turisterna ägnar mer uppmärksamhet åt att undvika att skapa en negativ inverkan på naturen. Denna medvetenhet förväntas öka på grund av den djupgående inverkan på turister som erhållits under aktiv interaktion med miljön. Den direkta ”Output” är bevarandet av platsens unika kultur och natur. Även att det lokala samhället får en ökad medvetenhet hur en hållbar miljö påverkar dem positivt. Denna ses som en direkt ”Output” då det har en direkt inverkan på miljön och det lokala samhället.

2.4 Ekoturismens fördelar

Ekoturism som en alternativ källa till massturism anser vissa föra med sig flera positiva fördelar inom flertalet områden. Fennell (1999 s 11) skriver att ekoturism ger möjligheten och chansen till ett större antal lokala entreprenörer chansen att bli aktörer på marknaden. Mer intäkter skulle tillfalla destinationen. Destinationens äkthet och unika egenskaper är de som kommer att lyftas fram och främjas. Det genererar även fler jobb och tillfällen för

Naturen

Ekoturism Människan

INPUT

INPUT

Direkt Output (bevarande

av naturen och kulturen)

Indirekt Output

(Människans förståelse för naturen ökar)

lokalinvånarna att tjäna pengar. Nu kan samhället påverka mer avgörande beslut angående utvecklingen.

Neil och Wearing (1999 s 130f) menar att turismen generellt är en stor miljöbov. Ekoturismen med fokus på miljön vänder sig till personer som är generellt miljömedvetna och själva vill bidra till en hållbar utveckling. Tre utgångspunkter för ekoturism är att den skall vara hållbar för framtiden, bevarande och något som samhällena själva tar hand om.

Ekoturismförening (2010) menar att ekoturism bevarar både natur och kultur, inte bara i Sverige eller i Norden utan över hela världen. De anser att det ger mindre skador på miljön gentemot annan turism. Samt den skapar jobb på platser som annars inte har många

jobbmöjligheter, både i Sverige och utomlands. Ekoturismen visar vägen för övrig turism som en förebild, då den både kan vara kommersiell och bidra till en hållbar utveckling.

2.5 Ekoturismens nackdelar

En viktig aspekt angående ekoturismen enligt McLaren (1988 s 100) är att än så länge finns det inga analyser över hur dess påverkan ser ut över en längre tid.

Anita Pleumarom (1995) som arbetar med turismutredning och övervakning i Thailandanser att ekoturismen har fått en romantiserad bild av sig som inte stämmer in på verkligheten. En viktig aspekt i ekoturism är att få uppleva platser och kulturer vilka ses som exotiska för ekoturisten. Pleumarom menar att det unika inom dessa kulturer försvinner desto mer de exploateras. Hon pläderar för att ekonomiska vinsten inte går tillbaka till lokalbefolkningen då de ofta har arbeten som ger låg inkomst exempelvis som guide eller säljare av souvenirer och de som tar den största ekonomiska vinsten är de utländska flygbolag eller andra operatörer som tar vinsten med till respektive hemland.

Artikeln tar upp farligheten att börja ekoturista områden som tidigare inte varit exploaterade på samma sätt som de nu börjat bli, i och med en ny livsstil bland flera i medelklassen som börjar leta efter outforskade områden att besöka. Sammanfattningsvis menar Pleumarom (1995) att ekoturism endast låter som ett miljövänligt sätt att resa men det finns ingen vetenskaplig forskning som backar upp ekoturism och att det inte är ett sätt för att skapa hållbar turism.

En annan viktig aspekt som Mbaria (2007) framhåller, är problemet med att ekonomiska vinsten inte går tillbaka till samhället utan stannar i förtagen. Detta kom fram efter undersökningar vid en ekoturismdestination i Kenya.

2.6 Hållbar turism

Fennell (1999 s 17) tar upp en lång rad faktorer som visar på om destinationen håller en hållbar utveckling inom turismen eller inte. Dessa faktorer är: hur platsen är skyddad enligt ett IUCN1 _{index, mäta hur många turister som besöker platsen för att bland annat se vilken}

månad som toppar. Mäta intensiteten, vilket innebär att ta reda på hur många personer per hektar det finns under topperioden. Ta reda på sociala inverkan genom att jämföra antalet turister och lokalinvånare. Kontrollera hur destinationens utveckling ser ut från bland annat ett miljöperspektiv. Hur förvaltats avfallshantering på destinationen, hur planeringsprocessen ser ut för regionen. Fennell påpekar även att det gäller att se till hur ekosystemen på destination är, exempelvis om det finns flera arter som hotas av utrotning. Turismens bidrag till den lokala ekonomin och hur destinationens kapacitet i att ta emot turister mäts. De sista två punkterna gäller hur mycket destinationens natur och kultur påverkas av turism samt hur attraktiv destinationen är.

Neil och Wearing (1999 s 23) påstår att turism som genererar en ekonomisk vinst samt bibehåller en hållbar utveckling där en mångfald arter frodas, ses som hållbar turism. Ett sätt att uppnå detta är att begränsa antalet turister för att förhindra nedbrytningen av miljön.

3. Syfte

Syftet med detta arbete är att studera företags webbplatser för att undersöka ifall

verksamheten de bedriver kan klassificeras som ekoturism. Det andra syftet är att granska målgruppen unga vuxna och deras inställning till ekoturism.

4. Källkritik

I arbetet har både svensk och utländsk litteratur använts, med tanke på att majoriteten av turismföretagen som har undersöks är baserade i Sverige kan det tänkas att det skulle vara bäst att fokusera på svensk litteratur som grund för arbetet. Litteraturen som valts ut är

internationell och anser därför som relevant för empirin. Dock har en del litteratur några år på

1 _{IUCN (International Union for Conservation of Nature) är världens största globala miljönätverk som arbetar för}

nacken och fler nya artiklar är att föredra. Författaren tillägger att resultatet som redovisas i de nyare artiklar som används överensstämmer med de äldre.

5. Metod och material

I detta avsnitt tas upp det material som använts i uppsatsen, hur det har använts och vilka metoder som nyttjas.

5.1 Urval

I den empiriska delen valde författaren att rikta in sig på två olika grupper som har fått utgöra grunden i undersökningarna. Den ena gruppen som är företag inom turismbranschen som alla är medlemmar i Svenska Ekoturismföreningen. Dessa analyseras utifrån ett ekoturistiskt perspektiv. Svenska Ekoturismföreningen har totalt 436 medlemmar, alla är inte turismföretag utan även folkhögskolor finns anslutna. Av alla medlemmar valdes 20 företag ut till

undersökningen varav fyra av dessa var utomlandsbaserade.

Ett bekvämlighetsurval enligt Bell och Bryman (2005 s 124ff) användes. Ett bekvämhetsurval är en icke-sannorlikhetsbaserad metod och låter författaren välja ut det som skall analyseras då de finns tillgängliga. I detta fall var objektet ett antal turistföretags webbplatser som hittades genom sökningar på Svenska Ekoturismföreningens webbplats. De utsedda företagen representerar inte alla företag men författaren anser de ge en generaliserad bild över hur marknaden ser ut.

Den andra urvalsgruppen gruppen inriktar sig på unga vuxna med varierande nationaliteter och etnisk bakgrund. I intervjuerna begränsades åldern till unga vuxna vilket ligger mellan 20-30 år, ifall personer som är något år äldre eller yngre än urvalsgruppen har även dessa accepterats. Detta för att ingen exakt ålder har satts som ett måste utan 20-30 år ligger på ett ungefärligt mått. Att avgränsa till denna åldersgrupp är för att inte göra studien alltför stor. Efter att enkäterna kommit tillbaka har de som inte ligger i åldersspannet sorterats ut. Den yngsta respondenten var 18 och den äldsta 34. Författaren eftersträvade att båda könen skulle vara representerade relativt lika i undersökningen. Bortfallet i enkäten har varit 9 personer, de valdes bort på grund av för hög ålder.

5.2 Metodval

Metoden för undersökningen av företagen var att med hjälp av deras webbplatser, som är ett hjälpmedel för företagen att marknadsföra sig själva utåt. Utifrån förutbestämda kriterier granskades webbplatserna för att därefter avgöra om företaget bedriver ekoturism.

Det metodval som används till de unga vuxna var e-postenkäter med öppna frågor. En av de största fördelarna med e-postenkäter enligt Frankfurt – Nachmias och Nachmias (1996 s 225f) det är den låga kostnaden som den medför. Det gör att det inte behövs en stab för att sköta intervjuerna utan det räcker med att skapa frågorna för att distribuera dem elektroniskt. Eftersom målgruppen i uppsatsen är utbredd över en stor geografisk yta är denna metod oerhört effektiv. Det skulle annars innebära dyra resekostnader för att besöka dem eller höga telefonkostnader för att ringa dessa. Tillgängligheten underlättas då inget av dessa problem uppkommer vid e-post enkäter. Denna metod är enkel vid sammanställandet av frågorna. Frankfurt – Nachmias och Nachmias (1996) pekar på andra fördelar med användandet av elektroniskt distribuerade enkäter. Svaren kan inte bli beroende på de karaktäristiska

egenskaper som intervjupersonen har. I intervjuer mellan två personer som pratar så finns det en risk för partiskhet skapas under intervjuns förlopp. En annan fördel är att med

e-postenkäter ger det den svarande en större anonymitet. Speciellt vid mer känsligare frågor, väljer personer att i allt högre grad svara då deras anonymitet är större än ifall de träffar en intervjuare i verkligheten.

Det finns även nackdelar med denna metod menar Frankfurt – Nachmias & Nachmias (1996) bland annat att frågorna måste vara enkla så personerna som ska svara på dem förstår vad som menas. Det kan motverkas genom en pilotstudie. En sådan genomfördes innan frågorna distribuerades för att göra frågorna lättförståliga.

Forskningen visar på att för att uppnå en högre svarsfrekvens skall e-post skickas ut för att påminna respondenterna om att fylla i frågorna (Frankfurt – Nachmias & Nachmias 1996 s 231). Det finns även en introduktion till enkäten för att ge undersökningen ett seriösare intryck och på så sätt generera fler svar.

5.3 Undersökningsinstrument

De fyra grundpelarna för ekoturism fick utgöra grunden i internetanalysen av de valda företagens webbplatser. Företagen som användes i analysen valdes ut på grund av att de alla är medlemmar i Svenska Ekoturismföreningen, således är majoriteten av företagen som

analyseras baserade i Sverige. Företagens internethemsidor analyseras och jämförs med nio olika sätt att attrahera besökare, för att inspektera hur attraktiva deras hemsidor är.

I analysen av företagens webbplats granskas hur de försöker skapa trafik till deras webbplats. Det finns enligt Terry (2009) 17 sätt att bygga trafik till sin webbplats (se bilaga 1). I bilagan är de utvalda sätten kursiverade för att de lättare kunna hittas. Av de 17 sätten kommer nio (A-I) att användas i analysen av förtagen. De valdes för att de både är relevanta och går bra att undersöka ifall webbplatsen använder sig av dem.

A. Sökmotorer: Exempel Google, Yahoo! Search och Alta Vista. B. Creative Content: Exempel att skriva artiklar.

C. Sociala nätverk: Exempel Facebook och WAYN.

D. Publish RSS feeds: Kan användas från bloggar, låter användarna prenumerera på innehållet.

E. Joint ventures: Samarbete mellan företag.

F. Bloggar: Använder bloggar för att framhäva sitt företag.

G. Viral marketing: Skapar ett eget community, skapar videos som kan publiceras på den egna hemsidan men även på andra hemsidor som exempelvis YouTube.

H. Webinars: Kurser över internet

I. Publicera nyhetsbrev: Här kan de intresserande läsa om vad har förtaget för planer och vad händer just nu.

För att undersöka de unga vuxnas synsätt angående ekoturism formulerades sex stycken öppna frågor för att ta reda på deras inställning. För att få personer med de kriterierna använde sig författaren först och främst av Erasmus Student Network (ESN) Örebro, den förening som tar hand om alla utbytesstudenter som varje termin kommer till Örebro Universitet för att studera. Under vårterminen 2010 hade ESN Örebro cirka 140 utbytesstudenter som studerade vid Örebro Universitet. För att utöka distributionsområdet av frågeformulären användes

sociala resenätverk WAYN2_{. Detta gällde speciellt för att få in enkäter från platser som inte}

har något utbyte med Örebro Universitet, ett exempel är Sydamerika där inga utbytesstudenter kommer från till Örebro Universitet. Genom WAYN fick författaren respondenter från flertalet länder i Sydamerika.

5.4 Pilotstudie

För att pröva om frågorna i enkäten var lätta att förstå för alla personer oavsett etnisk bakgrund, utbildning eller sociala skillnader satte författaren upp en oberoende testgrupp bestående av fyra personer. Testgruppen utvärderade och gav synpunkter på formuleringar innan det börjades distribueras ut.

För att få en högre svarsfrekvens översattes enkäten av författaren tillsamman med personer som har språket som modersmål. Förutom till engelska översattes enkäten även till brasiliansk portugisiska, indonesiska och kinesiska. Detta underlättade frågorna för personer som har en begränsad förståelse av engelska. Efter dokumentet var översatt granskades det av personer som talas de språken för att få grammatisk korrekthet. Språken valdes ut då folk i dessa språkområden oftast har en mer begränsad kunskap av engelska än nationaliteter boende i Europa.

5.5 Etiska regler

Vetenskapsrådets kodex för etiska regler ha följts under arbetet. I denna kodex anges att forskaren skall bedriva en god forskning. Forskaren måste följa de lokala och nationella riktlinjer som finns och arbeta utefter dem. Forskaren måste följa sina egen yrkeskårs kodex för forskning. Denna varierar mellan olika forskningsområden. (Codex Vetenskapsrådet 2010) Dokumentet Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel är utgiven av Vetenskapsrådet (2005). I denna rapport tar Gustavsson, Hermerén och Petersson (2005) upp att forskarna öppet skall redovisa metoder och resultat. I denna rapport går det att läsa hur forskare ska bete sig etiskt och moraliskt men även om deras skyldigheter. CUDOS3 _{är ett}

begrepp står som ett idealistiskt mål i många aspekter för forskare. Denna svenska kodex har använts som riktlinjer för att uppsatsen skall hålla de etiska direktiven som är till för forskare i Sverige.

2 _{WAYN är förkortning av Where Are You Now}

I uppsatsen finns en analys av webbplatser. Det sociala resenätverket WAYN har använts för att distribuera frågorna till den valda målgruppen. ”Ethical Guidelines for Research Online” skriven Bruckman (2002) har använts som riktlinjer för att en etisk forskning på internet bedrivs.

5.6 Genomförandet

För att hitta de företag som skulle undersökas användes Svenska Ekoturismföreningen, där både svenska och utländska turismföretag valdes till studien. Det krav som fanns var att företaget skulle ha en webbplats. De företag som saknade en webbplats blev uteslutna.

Svenska Ekoturismföreningen hade vid tillfället 436 medlemmar och av dessa valdes 20 ut till studien. Efter att urvalsprocessen var fullbordad besöktes webbplatserna för att analyseras angående de fyra kraven för att bli kallade ekoturism (se kap 2.3). Därefter analyserades webbplatsen i de nio sätten för att bygga trafik (se kap 5.3).

För att distribuera frågorna angående ekoturism till en så stor skara människor med olikartade nationaliteter skickades frågorna öppet ut till alla inom ESN Örebro samt genom WAYN. På grund av att frågorna skickades ut öppet så fick författaren in ett antal svar som var från fel åldersgrupp, dessa svar betraktas som bortfall. Frågorna analyserades i numerisk ordning precis som webbplatserna och sedan, beroende på hur svaren blev, indelades de i olika kategorier.

6. Resultat

I detta kapitel tas upp de resultat som kommit fram i internetanalysen av turismföretagens webbplatser och de unga vuxnas åsikter om ekoturism.

6.1 Internetanalys över turismföretagens webbplatser

Nedan ses en tabell över de företagen som togs med i undersökningen, tabellen visar även vilket land företaget är baserat i och visar på de fyra grundspelarna inom ekoturism samt nio olika sätten att bygga trafik till sin webbplats.

Tabell 1. Analys av 20 turismföretag anslutna till Svenska Ekoturismföreningen.

Företag De fyra grundpelarna Analys av

webbplats

Land

Företag 1. Resor skall ske endast till platser som inte är

2. All ekoturism måste vara på

3. Skapa ett minimalt

4. Det skall finnas en lärande roll där

Nio sätt att locka

naturskyddade områden. fotavtryck

Arctic Circle Experience X X X 3 Sverige

ATI Mountain Experience X X X X 4 Sverige

Bangkok Tour HB X X X X 4 Sverige

Ecotrip Stockholm X 1 Sverige

EcoWatch Wildlife Expeditions X X X X 3 Sverige Escapades X 2 Sverige Geunja Samisk Fjällgård – Lapplandsafari X X X X 2 Sverige

Guide B-O X X X 1 Sverige

Guide Natura X X X X 7 Sverige

Landskapet JO X X 3 Sverige

Nordic Latin Travel AB X X X X 6 Sverige

Nordic Footprints AB X X X 3 Sverige

Nova Arctic X X X 1 Sverige

Offside Travel AB X X X X 4 Sverige

Outdoor Experience X X X 1 Sverige

Äventyrsresor AB X X X X 4 Sverige

ARTamin' X 2 Frankrike

Colibri Resort X X 3 Brasilien

Crossing Latitudes X X X X 4 USA

Nature Travels Ltd X X X X 5 England

6.1.1 De fyra principerna för ekoturism

Totalt var det 20 företag som blev undersökta, av dem är det hälften som uppfyller alla fyra krav för att deras verksamhet skall få klassificeras som ekoturism (se de svartmarkerade i tabell 1). Alla företag uppfyller minst ett av kraven som finns. Utöver de 10 företagen som har alla fyra kriterier är det ytterligare fem (Arctic Circle,Guide B-O, Nordic Footprints Nova

Arctic och Outsdoor Experience) som har tre av fyra möjliga kryss. Colibri Resort och Landskapet JO uppfyller två av de fyra riktlinjerna. ARTamin’, Ecotrip Stockholm samt Escapades uppfyller endast ett av de fyra kriterierna.

Den första grundpelaren som handlar om att resan ska gå till platser som inte är alltför påverkade av omvärlden uppfyller 17 av de 20 företagen, det andra kravet om att turismen måste vara baserad på naturen uppfyller även här 17 av de 20 företagen kraven. 15 företag uppfyller det tredje kravet om att ekoturism är en alternativ form till turism där turisterna är mer miljömedvetna samt mindre grupper guidas för att det kulturella och ekologiska

fotavtrycket skall minimeras.

6.1.2 Nio sätt att locka trafik till sin webbplats

Jämför vi hur företagen lyckas med att uppfylla de olika sätten för att bygga trafik till sin webbplats har vi en varierad utgång (se tabell 1). Det bästa företaget blir Guide Natura som uppfyllde sju av de nio målen, tätt därefter kom Nordic Latin Travel AB. På

nämligen Ecotrip Stockholm, Guide B-O, Nova Arctic och Outdoor Experience. Medelvärdet för alla företag blev 3.15 av totalt nio.

6.2 De unga vuxnas svar på e-postenkäten

De unga vuxnas svar sammanställdes i fem underrubriker och visar resultatet i tabellform (Tabell 2 samt bilaga 7) med förklarande text. Totalt analyserades 84 enkäter för att ta fram dessa svar. Enkäterna översattes till flera språk (se bilaga 2-6). I bilaga 7 kan läsaren mer detaljerat utläsa hur respondenterna besvarade varje enskild fråga i förhållande till respondentens genus och kontinent.

Tabell 2. Personer som besvarat enkäten, redovisat efter kön, ålder och ursprungskontinent. N=84.

Kön Respondenter Kvinnor 47 Män 37 Ålder Respondenter 18-20 12 21-23 38 24-26 18 27-29 9 30-32 7 Kontinent Respondenter Afrika 6 Asien 34 Europa 24 Nordamerika 8 Sydamerika 12

Efter att studerat vilka yrken som respondenterna har så går det att konstatera att en klar majoritet är studenter.

6.2.1 Ekoturism enligt de unga vuxna

Första frågan handlade om att målgruppen fick besvara ” Vad anser du att ekoturism är?” Svaren indelades i fem kategorier. Det är 14 som inte vet vad ekoturism är eller att deras svar inte stämmer in med de fyra kriterierna4_{. Den största majoriteten (40) har prickat in en av de}

fyra kategorierna. 23 lyckades med att besvara två kriterier, samtidigt som endast sju kunde tre av de fyra kriterierna. Ingen klarade av uppgiften att få med alla fyra kriterierna. Det går att tolka att många av dem som svarade har en liten aning om vad ekoturism handlar om men inga kunde beskriva ekoturism med större precision.

4 _{De fyra kriterierna är: 1) resor till opåverkade eller naturskyddade områden, 2) baserad på naturen, 3)}

6.2.2 De unga vuxnas val av aktivteter under resan

På frågan om vad de unga vuxnas intresse för aktivitet att utföra på destinationen delades svaren upp i fyra kategorier. I den första kategorin är den mer traditionella semestern där sol, bad, shopping och besökandet av sevärdheter är inräknat totalt valde 13 personer detta alternativ. 16 valde den andra kategorin angående deras resande gått till platser med unikt kultur och naturliv, detta är det fack som mest kan användas till ekoturism. I det tredje facket som är det största räknas de som vill resa för avkoppling och upplevelser som valts av 44 personer. I den fjärde kategorin (övrigt) hamnade de 11 resterande svaren.

Denna fråga gör det intressant för att ta reda vad respondenterna själva är intresserade av för typ av resa. Det dominanta svaret var att hitta upplevelser samt avkoppling.

6.2.3 Exempel på ekoturism enligt de unga vuxna

I fråga nr 3 ombads respondenterna exemplifiera något inom ekoturismen som skulle attrahera dem. Svaren delades upp i de som beskrev en ekoturismaktivitet (enligt kap 2.3) som de skulle tänka sig att vara intresserade där 50 svarande. 19 personer hade svarat på frågan och gett ett exempel men som inte följde minst ett av de fyra kriterierna för ekoturism (se kap 2.3). I den sista kategorin svarade 15 att de inte vet eller att så var deras svar för otydligt att förstå.

6.2.4 Anser de unga vuxna att de bidrar till miljön?

En fråga i e-postenkäten (nr 4) gällde synen på miljön och ifall de själva bidrar med att skapa en bättre miljö. Svaren delades upp i de som anser att de bidrar till en bättre miljö på något sätt vilket är den klart största gruppen med 62 svarande, de som anser att de inte bidrar till en bättre miljö med totalt11 respondenter samt övriga respondenterna 11 som inte vet eller formulerat sig på ett alldeles för otydligt sätt för att kunna tolka deras svar. I denna fråga finns den klart största gruppen i jämförelse med de andra frågorna.

6.2.5 Finns det något de unga vuxna saknar inom ekoturism?

Den sista frågan som används i resultatet är den om att den intervjuade saknar något inom ekoturism som de önskar fanns, exempel kan det vara mer PR och information angående ekoturism. Svaren kategoriserades efter de som saknar något (29 personer), de som inte saknar något (29), samt de som inte vet eller formulerat sig otydligt vilket har fallit in i facket vet inte/övrigt (26). Denna fråga är den mest jämna mellan de olika kategorierna.

6.3 Sammanfattning av resultaten

Sammanfattningsvis är det 10 av totalt 20 granskande turismföretag som kan säga att de bedriver ekoturism enligt de fyra kriterierna5_{. Det är även dessa 10 ekoturismföretagen som är}

bättre att bygga trafik till sin webbplats i jämförelse med de 10 vars verksamhet inte får kallas ekoturism. Flertalet av de unga vuxna som besvarat enkätentill en av de fyra kraven för ekoturism men därefter stagnerar kunskapen snabbt hos respondenterna. På frågan om att ge exempel på en ekoturismaktivitet som skulle attrahera dem kom överraskande många

alternativ som skulle attrahera dem. Den största majoriteten svarade att de aktivt bidrar till en hållbar miljö och är miljömedvetna när de reser.

7. Diskussion

Diskussionen är uppdelad i två kapitel, det första kapitlet där författaren diskuterar resultatet och det andra kapitlet där metoderna som använts för uppsatsen diskuteras.

7.1 Resultatdiskussion

Av siffrorna ovan i tabell 1 från de analyserade företagens webbplatser som är medlemmar i Svenska Ekoturismföreningen, bedriver endast 10 av 20 företag ekoturism i enlighet med principerna för ekoturism (se kap 2.4 och Tabell 1). Tio företag har utvecklat ekoturism och bidrar till att bevara den miljö där de har byggt en integrerad helhet där turismen inte bara är ute efter att bara skapa vinst, men också delta i ett försök att skapa en hållbar utveckling för såväl miljön och kulturen på destinationen. De tio andra företag som är medlemmar i Svenska Ekoturismföreningen använder sig av ekoturism som sin image för att locka turister. De påstår sig bedriva ekoturism, även om de erbjuder produkter som inte efterföljer ekoturismen

principer. De använder naturen för att annonsera sina företag i syfte att få sin vinst utan tanke på att skapa hållbar utveckling, vilket strider mot själva begreppet ekoturism.

Beträffade svaren från de tillfrågade unga vuxna, så anser en del av de svarande att de kände till ekoturism, medan andra respondenter inte riktigt förstod vad ekoturism är. Många av deltagarna som fick ge sin egen definition anser att ekoturism och naturturism är detsamma, exempelvis att vandra i bergen eller leta efter sällsynta djur. Ekoturismen är likvärdig med en vision om miljöskydd, till skillnad från naturturism som kan liknas vid aktiviteter i naturen.

5 _{De fyra kriterierna är: 1) resor till opåverkade eller naturskyddade områden, 2) baserad på naturen, 3)}

När turisten vandrar i bergen, andas frisk luft, men inte agerar på ett ansvarsfullt sätt genom att slänga skräp och inte bevara naturen, klassificeras det inte som ekoturism. Även en lärande roll ingår i ekoturismen där turisten vill lära sig mer om platsen. Denna faktor som flest företag inte använder sig av, både Hamid (2010) samt Neil och Wearing (1999) beskriver dess betydelse.

Baserat på ovanstående uppgifter, kunde ingen av respondenterna i enkäten ange alla de fyra kraven för ekoturism. När författaren frågade efter exempel på vad som de skulle attraheras av inom ekoturism, kan frågan feltolkas om de tillfrågade bara betraktade ekoturism som

naturturism. Författaren instämmer med Bell-Haynes, Self och Self (2010) att problem uppkommer då det inte finns definition av ekoturism som gemene man känner till.

Det bör påpekas att en del respondenter är insatta i ekoturism och dess krav, en av dem är respondent nr 56 somanser att: ”I expect local people will be given more chance to be involved in ecotourism in order to improve their welfare and importence to conserve the enviroment”. Personen vill att de lokala invånarna skall ges en större chans att involvera sig själv i användandet av ekoturism för att kunna öka deras välfärd och bevara området de lever i.

På frågan om den svarande bidragit till att skapa en god miljö, svarade nästan alla de

tillfrågade "ja". Detta kan sägas att turismen i naturen, om än inte helt innehåller principerna för ekoturism, har bidragit till en bättre miljö, respondenterna säger att de inte kastar något skräp som kan skada miljön och att de väljer att åka buss istället för taxi. Även om inga större insatser för att rädda miljön från riskerna med föroreningar görs, så bidrar dessa

ansträngningar till bevarandet av miljön. En förklaring till att en så stor majoritet har

uppkommit kan vara ifall det har varit personer som generellt bryr sig om vår miljö som har valt att fylla i enkäten, på så sätt har statistiken blivit så hög bland de ”ja” svarande på fråga 4. En annan förklaring är att dagens unga är mer medveta än vad författaren trodde. Det skulle då överensstämma med Fennell (1999) som påstår att en högre grad av miljömedvetenhet i dagens samhälle har bidragit att ekoturism blivit en naturlig utveckling.

Till slut är det viktigt att förvaltningen av ekoturism kommer att medföra en positiv inverkan på miljön och de människor som är inblandade. Dessutom konstaterade författaren i likhet med Bell-Haynes, Self och Self (2010) och Hamid (2010) att det även finns behov av att se

upp för vissa företag som endast använder ekoturism som image men dessa företag endast använder ekoturism för vinst snarare än att skydda miljön (greenwashing). Det blir viktigt eftersom ekoturism bör utföras varsamt så att miljön och den lokala kulturen inte blir

permanent skadade, så att ekoturismen inte blir en förstörare av miljön, utan ett alternativ för att bevara den.

7.2 Metoddiskussion

En kvantitativ metod användes för undersökningen av de unga vuxnas syn på ekoturism. ESN Örebro användes som förstahandsurval inför enkäten men författaren insåg att svaren inte skulle bli tillräckligt många för att bygga uppsatsen. För att öka antalet respondenter började enkäten distribueras genom det sociala resenätverket WAYN. En nackdel var att ha en stor undersökningsgrupp, vilket gjort att de respondenter ses som få jämförelsevis med det totala antalet i gruppen. Ett problem med en webbaserad enkätundersökning att har fler personer är benägna att inte svara på enkäter tillskillnad emot dem som personligen blivit tillfrågade. Vad som kunde göras annorlunda är att använda sig av respondenter som är geografisk mer

tillgängliga, exempelvis om författaren varit några dagar vid Örebro Universitet och delat ut enkäterna.

Metoden var lätt att utföra och när de frågorna distribuerats sköttes det mesta automatiskt då respondenterna själva kunde välja när och var de ville besvara frågorna. Varje dag kom det in nya enkätsvar samtidigt som författaren kunde fokusera på det andra arbetet som behövde färdigställas. Författaren metod och målgrupp passade varandra då personer i det

åldersspannet är uppväxta datorer tillskillnad ifall min målgrupp varit pensioner i åldrarna 70-80 år. Författaren anser att det inte heller kunnat få en lika stor geografiskt utspridda personer genom användandet av någon annan metod även kostnaderna var låga i användandet av denna metod i likhet vad Frankfurt – Nachmias och Nachmias (1996) har dragit för slutsatser.

8. Slutsats

Hälften av de turismföretag som analyserats bedriver en verksamhet som går att klassificera som ekoturism. De unga vuxna, är en grupp som medvetet bryr sig om vilka destinationer de väljer att besöka. Det största problemet är att de inte är väl insatta hur ekoturism definieras vilket gör att de inte kan skilja på ekoturism och exempelvis naturturism. Det öppnar marknaden för oseriösa företag som kan rida på ekoturismvågen som vuxit i popularitet.

Flertalet av de unga vuxna skulle kunna drabbas av ”greenwashing” till följd av att de inte känner till definitionen av ekoturism. Detta är något som kommer skada ekoturismens rykte, då inverkan snarare blir negativ på miljön. Att få nya upplever samt att kunna koppla av är den största aktiviteten för de unga vuxna under deras turistande. Där finns det potential till ökning för ekoturismen, emellertid uppkommer nya frågor såsom hur mycket ekoturismens aktiviteter får öka innan det övergår till en form av massturism?

Vidare går det att i bilaga 7 på ett mer detaljerat plan utläsa resultaten från enkätfrågorna, sorterade utefter tre kategorier: kön, ålder och kontinent. Förslag till fördjupande studier inom ekoturism är inom området ”greenwashing”, då det är relativt nytt och outforskat sedan tidigare. Där finns det en del tidigare forskning tillika Bell-Haynes, Self och Self (2010) som använder Galapagos öarna som undersökningsområde. Vidareforskning här skulle kunna använda sig av ett för oss mer närbelägget område.

Referenser

Bell, Emma & Bryman, Alan (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Korotan Ljuubljana: Liber

Bell-Haynes, Janel; Self, Donald R & Self, Robin M (2010) Marketing Tourism in the Galapagos Islands: Ecotourism or Greenwashing? 2010-03-07 Från

http://www.gimi.us/CLUTE_INSTITUTE/ORLANDO_2010/Article%20321.pdf Bohlin, Magnus & Elbe, Jörgen (2007) Utveckla turistdestinationer. Uppsala: Uppsala Publishing House

Blom, Thomas & Nilsson, Mats (2005) Turismens historia & utveckling. Karlstad: Liber Braunerhielm, Lotta (2006) Plats för kulturarv och turism i Grythyttan – en fallstudie av upplevelser, värderingar och intressen. Karlstad: Karlstad University Studies

Bruckman, Amy (2002) Ethical Guidelines for Research Online 2010-02-23 från http://www.cc.gatech.edu/~asb/ethics/

Codex Vetenskapsrådet (2010) Forskarens etik 2010-02-23 från http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml 2010

Ekoturismföreningen (2010). Detta vill vi. 2010-02-23 från http://www.ekoturism.org/ekoturismforeningen/dettavill/index.asp Fennell, David A (1999) Ecotourism an introduction. London: Routledge

Frankfurt - Nachmias, Chava & Nachmias, David (1996) Research methods in the social sciences fifth edition. London: Arnold

Goeldner, C. R., & Ritchie, J.R. (2009). Tourism: Principles, Practices, Philosophies. (11th ed). New Jersey: Wiley and Sons

Gustavsson, Bengt; Hermerén, Göran & Petersson, Bo (2005) Vad är god forskning? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet. 2010-02-23 från http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf Hanefors, Monica & Mossberg, Lena (2007) Turisten i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur

Hamid, Hani (2010) Membangun Daya Saing dan Kemandirian Bangsa Melalui Ekoturisme: Studi Kasus Tantangan dan Strategi dalam Pengembangan Konservasi Taman Nasional Komodo [Bygga konkurrenskraft och oberoende nationer genom ekoturism: Fallstudier av utmaningar och strategier för utveckling för bevarandet av Komodo nationalpark]. Jakarta: Universitas Indonesia

Hani, Asmoro H (2000) Ecotourism di Indonesia Harus Punya Nilai Tambah. Ingår i Oka A. Yoeti (Red.) Ekowisata: Pariwisata Berwawasan Lingkungan Hidup [Ekotuirsm:Miljövänlig turism] (2000). Jakarta: PT. Pertja

Lawton, Laura & Weaver, David (2006) Tourism Management Third Edition. Brisbane: Wiley

Neil, John & Wearing, Stephen (1999) Ecotourism: Impacts, Potentials and Possibilities. Oxford: Butterworth-Heinemann

Mbaria, John (2007) The myths of ecotourism. The East African 2010-02-25 från http://www.twnside.org.sg/title2/resurgence/twr207-208.htm

McLaren, Deborah (1988) Rethinking tourism and ecotravel: The paving of paradise and what you can do to stop It. Hartford: Kumarian Press

Pleumarom, Anita (1995) Ecotourism or eco-terrorism? The Global Development Research Center 2010-02-25 från http://www.gdrc.org/uem/eco-tour/negative.html

Terry, Brian (2009) 17 Sources of Website Traffic 2010-02-23 från

http://bigsellingwebsitedesign.com/wp-content/downloads/17SourcesofWebsiteTraffic.pdf Vogt, Jay (1976) Wandering: Youth and Travel Behavior, Annals of Tourism Research, Volume IV, No. 1, September/October. Oxford: Elsevier

WAYN (2010) från http://www.wayn.com/ hämtat från den 02-08 2010 till den 2010-03-18

Bilaga 1

17 sätt att bygga trafik till sin webbplats, de kursiva användes i studien av turismföretagen. 1. Sökmotorer: Exempel Google, Yahoo! Search och Alta Vista.

2. Reklam online: Användandet av banners eller marknadsföra sig i olika nyhetsbrev.

3. Creative Content: Exempel att skriva artiklar. 4. Sociala nätverk: Exempel Facebook och WAYN.

5. Publish RSS feeds: Kan användas från bloggar, låter användarna prenumerera på innehållet.

6. E-post marknadsföring: Anmälan till gratis kurser online där det går att anmäla sig till.

7. Joint ventures: Samarbete mellan företag. 8. Integration marketing.

9. Länkbyggande: Kommentera andras bloggar.

10. Bloggar: Använder bloggar för att framhäva sitt företag.

11. Viral marketing: Skapar ett eget community, skapar videos som kan publiceras på den egna hemsidan men även på andra hemsidor som exempelvis YouTube.

12. Affilate program: Sälja produkter genom andra hemsidor exempelvis clickbank.

13. Offline trafik: Exempel Flyers och reklamblad 14. PR: Publicitet

15. Webinars: Kurser över internet

16. Newsgroup and forum posting: Skriva i olika forum online.

17. Publicera nyhetsbrev: Här kan de intresserande läsa om vad har förtaget för planer och vad händer just nu.

Bilaga 2

Detta är frågeformuläret i svensk version som distribuerades till de unga vuxna. Hej

Jag heter Leo Becker och arbetar med min C-uppsats i Måltidskunskap och värdskap vid restaurang och hotellhögskolan Grythytte Akademi, Örebro Universitet. Arbetet handlar om ekoturism och svaren kommer sammanfattas i arbetet. Ni kommer att vara anonyma och inga namn kommer att nämnas i arbetet. Har du övriga frågor eller vill ta del och läsa arbetet så går det att kontakta mig på: leo.beckerh071@student.oru.se

Kön: Ålder: Land: Yrke:

1. Vad anser du att ekoturism är?

2. När du reser, vad är det som du vill få ut ifrån din resa?

3. Utifrån dina egna tankar om vad ekoturism är för något, vad skulle attrahera dig till en ekoturism plats?

4. Tänker du på miljön samt om du bidrar till en hållbar utveckling när du reser? 5. Finns det något som du saknar och önskar fanns inom ekoturismen?

Bilaga 3

Detta är frågeformuläret i engelsk version som distribuerades till de unga vuxna. Hello

My name is Leo Becker and I’m working on my degree project in Culinary Arts and Hospitality Science at School of Hospitality, Culinary Arts & Meal Science, Örebro

University in Sweden. The theme of the degree project is ecotourism and the responses will be summarized in the work. The information will be used for this project only and will not be for any other use. If you have questions or wish to access and read the degree project you can contact me at: leo.beckerh071@student.oru.se

Sex: Age: Country: Occupation:

1. What do you think that ecotourism means?

2. When traveling, what is it that you want to get from your trip?

3. Based on your own thoughts on what ecotourism means to you, what would attract you to an ecotourism spot?

4. Do you think of the environment? And if you do, have you contributed to sustainable development of the environment when you traveled?

5. Are there some attractions that you miss in ecotourism? 6. Is there anything else you want to add?

Bilaga 4

Detta är frågeformuläret i brasiliansk portugisisk version som distribuerades till de unga vuxna.

Meu nome é Leo Becker e estou escrevendo o meu projeto em Artes Culinárias e Ciência da Hospitalidade do curso de Hospitalidade, Culinária, Artes e Ciência da Gastronomia da universidade de Orebro- Suécia. O tema do trabalho é ecoturismo e as respostas estarão elencadas no mesmo. As informações serão utilizadas somente para fins de coleta de dados deste trabalho. Se você tiver alguma pergunta ou desejar acessar e ler este projeto, poderá me contatar através do seguinte e-mail: leo.beckerh071@student.oru.se

Sexo: Idade: País: Ocupação: pöppö

1. O que você entende por ecoturismo?

2. Quando você viaja, o que você gosta de fazer?

3. Baseado no que você sabe sobre ecoturismo, o que o atrai nos lugares onde se realiza este tipo de turismo?

4. Você se preocupa com o meio ambiente? Em caso afirmativo, qual a sua contribuição para o desenvolvimento sustentável?

5. Há algo que você sinta falta no ecoturismo? 6. Há algo mais que você queira acrescentar?

Bilaga 5

Detta är frågeformuläret i indonesisk version som distribuerades till de unga vuxna.

Halo.

Nama saya Leo Becker dan saya sedang menyelesaikan skripsi saya untuk jurusan Tata Boga dan Ilmu Perhotelan, Fakultas Perhotelan, Universitas Örebro - Swedia. Tema skripsi ini adalah 'ecotourism' atau lebih dikenal dengan istilah 'ekowisata'. Jika Anda memiliki pertanyaan yang berkaitan dengan skripsi ini atau ingin mengaksesnya, Anda dapat menghubungi saya ke alamat email leo.beckerh071@student.oru.se

Jenis Kelamin: Umur:

Negara: Pekerjaan:

1. Menurut pendapat Anda, apakah yang dimaksud dengan ekowisata?

2. Ketika bepergian ke suatu daerah, apa yang ingin Anda dapatkan dalam perjalanan Anda? 3. Berdasarkan pendapat Anda mengenai arti ekowisata, objek ekowisata apa yang menarik perhatian Anda?

4. Apakah Anda peduli terhadap lingkungan? Jika ya, apakah Anda pernah memberikan kontribusi terhadap pelestarian lingkungan ketika Anda bepergian?

5. Apkah ada daya tarik ekowisata yang pernah Anda lewatkan? 6. Apakah ada hal lain yang ingin Anda tambahkan?

Bilaga 6

Detta är frågeformuläret i kinesisk version som distribuerades till de unga vuxna.

我的名字叫李歐貝克，現在正在做學位研究報告，我就讀餐旅管理系在瑞典的厄勒布 魯大學。研究報告的主題是生態旅遊，所有的回覆將會總結在研究報告中。這些資料 將用於研究報告項目，而且不會有其他用途。。如果你有問題或者希望了解研究報告 相關訊息，你可以聯絡的方式寄電子郵到:leo.beckerh071@student.oru.se 性別: 年齡: 國家: 職業: 1. 你認為什麼是生態旅遊? 2. 在旅行時，什麼是你想從旅行中獲得的? 3. 根據你自己的想法什麼是生態旅遊對你的意義是什麼?什麼生態旅遊景點可 能吸引你? 4. 你認為環境呢? 如果你去做，在你旅行當中你有持續維護環境發展嗎? 5. 你是否有錯過了一些景點在生態旅遊時? 6. 還有什麼你需要補充的?

Bilaga 7 (1)

Fråga 1

Vad anser du att ekoturism är? 1 av 4 2 av 4 3 av 4 4 av 4 Vet inte/övrigt Kvinnor 21 15 5 0 6 Män 19 8 2 0 8 Fråga 2 När du reser, vad är det som du vill få ut ifrån din resa?

Sol, bad & shopping Unikt kultur- och naturliv Avkoppling och upplevelser Vet inte/övrigt Kvinnor 9 6 25 7 Män 4 10 19 4 Fråga 3

Utifrån dina egna tankar om vad ekoturism är för något, vad skulle attrahera dig till en ekoturism plats?

Beskrev enligt kap 2.

Beskrev men inte enligt kap 2.3 Vet inte/övrigt Kvinnor 31 6 10 Män 19 13 5 Fråga 4 Tänker du på miljön samt om du bidrar till en hållbar utveckling när du reser?

Ja Nej Vet inte/övrigt

Kvinnor 35 5 7

Män 27 6 4

Fråga 5

Finns det något som du saknar och önskar fanns inom ekoturismen?

Ja Nej Vet inte/övrigt

Kvinnor 19 17 11

Män 10 12 15

Ålder Fråga 1

Vad anser du att ekoturism är? 1 av 4 2 av 4 3 av 4 4 av 4 Vet inte/övrigt 18-20 5 2 3 0 2 21-23 17 12 2 0 7 24-26 8 4 1 0 5 27-29 5 3 1 0 0 30-32 5 2 0 0 0

Bilaga 7 (2)

Sol, bad & shopping Unikt kultur- och naturliv

Avkoppling och upplevelser

21-23 5 7 21 5

24-26 3 3 8 4

27-29 0 2 6 1

30-32 2 2 3 0

Fråga 3

Utifrån dina egna tankar om vad ekoturism är för något, vad skulle attrahera dig till en ekoturism plats?

Beskrev enligt kap

2.3 Beskrev men inte enligt kap 2.3 Vet inte/övrigt

18-20 11 2 1 21-23 21 11 6 24-26 9 2 7 27-29 7 1 1 30-32 4 3 0 Fråga 4 Tänker du på miljön samt om du bidrar till en hållbar utveckling när du reser?

Ja Nej Vet inte/övrigt

18-20 7 3 2 21-23 30 5 3 24-26 13 2 3 27-29 9 0 0 30-32 4 1 2 Fråga 5

Finns det något som du saknar och önskar fanns inom ekoturismen?

Ja Nej Vet inte/övrigt

18-20 4 4 4 21-23 14 7 17 24-26 4 10 4 27-29 3 5 1 30-32 4 3 0 Kontinent Fråga 1

Vad anser du att ekoturism är? 1 av 4 2 av 4 3 av 4 4 av 4 Vet inte/övrigt Afrika 5 0 0 0 1 Asien 12 13 5 0 4 Europa 11 7 0 0 6 Nordamerika 5 2 0 0 1 Sydamerika 7 1 2 0 2

Bilaga 7 (3)

Sol, bad & shopping Unikt kultur- och naturliv Avkoppling och upplevelser Vet inte/övrigt Afrika 1 1 3 1 Asien 6 5 18 5 Europa 3 5 13 3

Nordamerika 1 2 4 1

Sydamerika 2 3 6 1

Fråga 3

Utifrån dina egna tankar om vad ekoturism är för något, vad skulle attrahera dig till en ekoturism plats?

Beskrev enligt kap 2.3

Beskrev men inte enligt kap 2.3 Vet inte/övrigt Afrika 4 0 2 Asien 20 8 6 Europa 13 6 5 Nordamerika 5 2 1 Sydamerika 8 3 1 Fråga 4 Tänker du på miljön samt om du bidrar till en hållbar utveckling när du reser?

Ja Nej Vet inte/övrigt

Afrika 6 0 0 Asien 24 3 7 Europa 15 6 2 Nordamerika 7 1 0 Sydamerika 9 2 1 Fråga 5

Finns det något som du saknar och önskar fanns inom ekoturismen?

Ja Nej Vet inte/övrigt

Afrika 2 3 1

Asien 14 12 10

Europa 6 6 12

Nordamerika 3 3 2