Sjuksköterskan ochevidensbaserad omvårdnadEn litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter

(1)

Sjuksköterskan och

evidensbaserad omvårdnad

En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter

The nurse and evidence-based

care

A literature study on nurses´ experiences

Författare: Linn Björåsen och Isabell Tullgren

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Tomas Lammgård, universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund:

Evidensbaserad omvårdnad sträcker sig tillbaka till Florence Nightingales tid. Begreppet evidensbaserad omvårdnad har utvecklats från evidensbaserad medicin till evidensbaserad praktik. Sjuksköterskor ska enligt lag arbeta utifrån vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet gemensamt med patienten för att kunna ge den bästa möjliga vård.

Syfte:

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad på sjukhus.

Metod:

En litteraturstudie med systematisk sökning utfördes. Databaserna Medline samt Cinahl användes och i resultatet redovisades nio stycken artiklar. En integrerad analys genomfördes av författarna där kategorier och underrubriker identifierades.

Resultat:

I resultatet presenteras två kategorier med tillhörande underrubriker där sjuksköterskors erfarenheter av evidensbaserad omvårdnad beskrivs. Deras erfarenheter uppmärksammas genom utbildning, stöd från kollegor, delta i forskning, brist på stöd från verksamheten samt brist på kunskap och erfarenhet.

Slutsats:

Sjuksköterskor är i behov av ytterligare kunskap om evidensbaserad omvårdnad genom utbildning på arbetsplatsen. Även utrymme i form av tid till att fördjupa sig i processen om evidensbaserad omvårdnad är av vikt för att kunna bedriva en patientsäker vård.

(3)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

2.Bakgrund ... 1

2.1 Utvecklingen av evidensbaserad omvårdnad ... 1

2.2 Evidens som olika begrepp ... 2

2.2.1 Evidensbaserad medicin ... 2 2.2.2 Evidensbaserad praktik ... 2 2.2.3 Evidensbaserad omvårdnad ... 2 2.2.4 Beprövad erfarenhet ... 2 2.3 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 2 2.4 Omvårdnadsteori ... 3 3.Problemformulering ... 3 4.Syfte ... 3 5.Metod ... 3 5.1 Datainsamling ... 3 5.2 Urval ... 4 5.3 Kvalitetsgranskning ... 4 5.4 Dataanalys ... 4 5.5 Etiska övervägande ... 5 6. Resultat ... 5 6.1 Främjande faktorer ... 6 6.1.1 Utbildning ... 6 6.1.2 Stöd från kollegor ... 6 6.1.3 Delta i forskning ... 6 6.2 Hindrande faktorer ... 7 6.2.1 Brist på stöd från verksamheten ... 7

6.2.2 Brist på kunskap och erfarenhet ... 8

7. Resultatsammanfattning ... 8 8. Diskussion ... 8 8.1 Metoddiskussion ... 8 8.2 Resultatdiskussion ... 10 8.2.1 Utbildning ... 10 8.2.2 Stöd från kollegor ... 11 8.2.3 Brist på stöd från verksamheten ... 11 9. Slutsats ... 12

(4)

10. Klinisk nytta/Fortsatt forskning ... 12 Referenslista ... 13 Bilaga 1. Sökmatris

(5)

1

1.Inledning

Att arbeta evidensbaserat inom omvårdnad är grundläggande för sjuksköterskor. I sjuksköterskeutbildningen förbereds sjuksköterskor att söka fram bästa tillgängliga vetenskap för att sedan kunna applicera det i arbetet med och kring patienten. Intresset för ämnet väcktes framförallt för författarna under de teoretiska och praktiska delarna i utbildningen. Under vår verksamhetsförlagda utbildning observerades sjuksköterskors arbete med evidensbaserad omvårdnad där vår uppfattning var att kunskap om evidensbaserad omvårdnad var varierande mellan sjuksköterskor. I den här litteraturstudien vill författarna beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskorna har av evidensbaserad omvårdnad i sitt dagliga arbete.

2.Bakgrund

2.1 Utvecklingen av evidensbaserad omvårdnad

Ursprunget till evidensbaserad omvårdnad grundade sig i sökandet efter bevis (Brady & Lewin, 2007). Florence Nightingale var verksam under 1800-talet, under den tiden fanns inte termen evidensbaserad omvårdnad (Mackey & Bassendowski, 2016). Florence Nightingale hade ett nytt sätt att tänka i omvårdnadsarbetet genom att hon använde statistik och information som hon samlade in. Det ledde till att hon kunde förstå och gjorde förändringar i det dagliga arbetet för att minska patienternas sjuklighet och dödlighet (Brady & Lewin, 2007; Mackey & Bassendowski, 2016). Kunskapen om människokroppen var begränsad under Florence Nightingale tid (Brower & Nemec, 2017), dock grundade hon sitt omvårdnadsarbete på kliniska undersökningar och att kritiskt undersöka de faktorer som påverkade patientens tillfrisknande (Mackey & Bassendowski, 2016).

Begreppet evidensbaserad medicin utvecklades på 1970-talet av Dr. Archie Cochrane. Han ville stärka den evidensbaserade medicinen då sjukvården under den tiden inte vårdade patienter grundat på vetenskap utan på klinisk erfarenhet (Brady & Lewin, 2007; Scott & McSherry, 2008). Genom vetenskapen kunde Dr. Cochrane studera fel och brister som fanns inom medicin då randomiserade kontrollerade studier utfördes vilket ökade förbättringsarbetet inom vården (Brower & Nemec, 2017). Under 1990-talet utvecklade Dr. Sackett evidensbaserad praktik från den evidensbaserade medicinen. Olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården började använda sig av evidensbaserad praktik, vilket ledde till en större innebörd. Den evidensbaserade praktiken innebar att det var viktigt att ta hänsyn till patienternas erfarenheter, för att kunna tillämpa den forskning som gjordes om patientsäkerhet och personcentrerad vård (Mackey & Bassendowski, 2016).

Idag ses evidensbaserad omvårdnad som ett välbeforskat ämne, vilket leder till att området blir oöverskådligt och svårt att inhämta relevant information för sjuksköterskor på grund av det stora antalet forskningsartiklar. För sjuksköterskor leder det till att bedömningen av tillförlitligheten i forskningen blir svår när beslut ska fattas i det kliniska arbetet. Som stöd finns det kunskapssammanställningar som underlättar sjuksköterskors kunskapsinhämtning. Det påtalas att det saknas tillräckligt med kunskapssammanställningar som skulle underlätta inhämtningen av information om det aktuella kunskapsläget (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 23–24).

(6)

2

2.2 Evidens som olika begrepp

2.2.1 Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin (EBM) beskrevs först på 1800-talet, den inriktar sig framförallt på effektivitet av resurser och inte patientens upplevelse av sjukdom eller bemötande och vårdande inom sjukvården (Lindahl, 2014, s. 177). EBM beskrevs som ett systematiskt tillvägagångssätt för att hitta och använda sig av aktuell forskning för att kunna fatta kliniska beslut (Scott & McSherry, 2009). EBM utvecklades efter 1800-talet till begreppen evidensbaserad praktik (EBP) och evidensbaserad omvårdnad (EBO) (Lindahl, 2014, s. 177).

2.2.2 Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik består av tre delar som är viktiga för dess innebörd. De är forskningsbevis, beprövad erfarenhet och patientens upplevelser och tillsammans bildar de beskrivningen av EBP (Brady & Lewin, 2007). Evidensbaserad praktik ska ha vetenskapen som grund inom vård och omsorg, genom ett systematiskt och medvetet arbetssätt. Evidensbaserad praktik är ett paraplybegrepp som evidensbaserad omvårdnad och evidensbaserad medicin faller under (Socialstyrelsen, 2012).

2.2.3 Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad ska ses som en konstant pågående process och ska utvärderas kontinuerligt i arbetet med patienten. Det är inte enbart sökandet och analys av aktuell forskning som har betydelse, det är även hur den praktiskt kommer till användning i det dagliga arbetet med omvårdnad. Genom att utgå från patienten och ta hänsyn till dennes erfarenheter och perspektiv resulterar det i en individanpassad vård (Scott & McSherry, 2008).

2.2.4 Beprövad erfarenhet

Sjuksköterskornas beprövade erfarenhet bygger på personlig kompetens samt yrkeskunskap och är en betydelsefull del i yrkesrollen. I den personliga kompetensen ingår det vissa delar, förmåga att urskilja patientens problem, empatisk förmåga och att värdera information kritiskt. All tillgängliga fakta ska integreras och avvägas inför beslut som ska göras tillsammans med patienten (Socialstyrelsen, 2019). Levi (1997) beskriver att beprövad erfarenhet är ett begrepp som är svårt att beskriva då egna tolkningar av begreppets innebörd görs. Anttila och Axelsson (2016) beskriver sin tolkning av beprövad erfarenhet. Deras tolkning av begreppet beskrivs utifrån att en stor mängd vårdpersonal tillsammans med en bred och lång arbetslivserfarenhet bedömer vad god praxis är (Anttila & Axelsson, 2016).

2.3 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, 6 kap, 1–2) fastslår att sjuksköterskorna ska arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De patienter det berör ska i den mån det går vara delaktiga och ta beslut tillsammans med sjuksköterskor angående sin vård. Sjuksköterskor tar själv ansvar för att arbetet utförs på ett korrekt sätt (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, 6 kap, 1–2). En del av sjuksköterskornas kompetensområde är att aktivt arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad vilket är en del av omvårdnadsprocessen. Som sjuksköterskor finns det ett eget ansvar att utveckla sin kunskap inom sin profession. Det görs genom att kontinuerligt vara uppdaterad inom den aktuella forskningen, kunna analysera materialet samt sammanställa informationen och samtidigt kunna analysera samt kritiskt ställa frågor. Besluten som tas ska leda till att patienten bibehåller, förbättrar och kan återfå sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Willman et al. (2016, s. 24) lyfter fram sjuksköterskors ökade ansvar gällande användning av forskning i den kliniska verksamheten angående omvårdnad av patienten.

(7)

3

2.4 Omvårdnadsteori

Benner (1984/1993, s. 11) beskriver i sin omvårdnadsteori ur ett fenomenologiskt perspektiv hur sjuksköterskor kan med hjälp av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet utvecklas från oerfaren till expert inom omvårdnadsyrket. För att kunna utvecklas inom sin profession behöver sjuksköterskor vara verksamma inom ett specifikt område under längre tid. Det beskrivs även andra faktorer som påverkar utvecklingen, till exempel inlärningsstil, vilken kontext och organisationen sjuksköterskor befinner sig i. För att utvecklas till expert behöver sjuksköterskor ha en förståelse för hur de fungerar, som i sin tur leder till hur sjuksköterskor integrerar och reflekterar med den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten.

3.Problemformulering

Att jobba med evidensbaserad omvårdnad är en del av sjuksköterskors arbete. Det ingår i professionen att hålla sig uppdaterad inom den aktuella forskningen och använda sig av beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet. Som legitimerad sjuksköterska styrs arbetet av gällande lagar. Patientsäkerhetslagen beskriver att arbetet ska baseras på evidens och att sjuksköterskorna själva ska ansvara för att den vård patienten får är rätt. Kraven har ökat på att evidensbaserad omvårdnad ska användas i vården som sjuksköterskor ger till patienten. På grund av den stora mängden forskning inom området kan sjuksköterskorna få det svårt att värdera materialet, det kan leda till att sjuksköterskorna känner sig osäker på vad som är den bästa vården för patienten. För att kunna bedriva en patientsäker vård är det därför viktigt att studera sjuksköterskornas erfarenheter av evidensbaserad omvårdnad.

4.Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av evidensbaserad omvårdnad på sjukhus.

5.Metod

Litteraturstudie med systematisk sökning där kvantitativa samt kvalitativa studier inkluderades.

5.1 Datainsamling

Litteraturstudien grundades på en systematisk sökstrategi i databaserna Medline och Cinahl Plus with Full Text. Utifrån litteraturstudiens syfte identifierades meningsbärande ord: Erfarenheter, sjuksköterska, evidensbaserad omvårdnad och sjukhus. Uppfattning och attityd plockades ut via andra artiklars nyckelord som synonymer till erfarenheter. Översättning från svenska till engelska utfördes, vilket resulterade i experience, nurse, evidence based nursing, hospital, perception samt attitude. Orden söktes var och ett för sig, därefter kombinerades orden med OR och AND i sökningen. I databaserna utfördes fritextsökningar och sökningar med ämnesord. Ämnesorden översattes via svenska Mesh och Cinahl Subject Headings. I Medline resulterade ämnesorden i evidence-based practice och evidence-based nursing. Fritextorden som söktes fram var hospital, perception, experience, attitude och nurse. I Cinahl Plus with Full Text användes ämnesorden evidence based nursing samt attitude. Fritextorden som användes var experience, nurse, evidence-based practice samt hospital. Trunkering utfördes i samtliga databaser. I Cinahl utfördes frassökning och avmarkering av ”apply equivalent subjects”. De begränsningar som gjordes i båda databaserna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2015–2020, skrivna på engelska och vara vetenskapligt granskade (peer reviewed) samt nurs begränsades till titel och abstrakt. Ytterligare en begränsning utfördes i Medline där hospital användes enbart i abstraktet (se sökmatris, Bilaga 1).

(8)

4

5.2 Urval

Inklusionskriterier för litteraturstudien var sjuksköterskor som arbetade patientnära i det kliniska arbetet samt att de arbetade på sjukhus. Exklusionskriterier var patientens

erfarenheter och review artiklar. Författarna läste enskilt samtliga artiklars titlar för att välja ut vilka abstrakt som skulle läsas. De abstrakt som ansågs svara på syftet, valdes att enskilt läsas i fulltext av författarna. Därefter diskuterades artiklarnas resultat gemensamt. Somliga artiklar uteslöts eftersom de inte fanns i fulltext samt de artiklar som inte svarade på syftet. Totalt valdes tio artiklar ut (se flödesschema över urvalsprocessen, Figur 1), fem stycken från Cinahl och fem stycken från Medline (se sökmatris, Bilaga 1).

=

Figur 1, Flödesschema över urvalsprocessen.

5.3 Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen utfördes med mallar för att systematiskt granska artiklarna och utvärdera deras kvalitet (Kristensson, 2014, s. 165). De kvalitativa och kvantitativa studierna granskades med hjälp av Kristenssons (2014, s. 168–171) bedömningsformulär. Det granskades efter de olika delarna: syfte, metod, resultat och diskussion. Författarna granskade artiklarna var och en för sig, därefter jämfördes och diskuterade gemensamt vilka artiklar som skulle inkluderas i studien. Av tio artiklar som granskades valdes nio artiklar ut. En artikel höll inte tillräckligt god kvalité därav inkluderades den inte i litteraturstudien.

5.4 Dataanalys

Litteraturstudiens resultat utfördes genom en integrerad analys (Kristensson, 2014, s. 174). Författarna läste artiklarna individuellt för att identifiera vad i artiklarnas resultat som svarade på syftet genom markering av texten. Det som svarade på syftet delades in i olika teman med hjälp av färgkodning utifrån de likheter i texten som var kopplade till varandra. Gemensamt diskuterades de teman som framkommit från artiklarnas resultat för att sedan identifiera olika kategorier. Innehållet i kategorierna delades upp i underrubriker och sammanställdes i litteraturstudiens resultatdel. För detaljerad information av kategorier, underrubriker och artiklar (se resultattabell, Tabell 1).

Totala antal artiklar n = 380 Valda artiklar till studien n= 10 Lästa titlar n = 380 Lästa abstrakt n = 99 Lästa i fulltext n = 53 Exkluderades på grund av de inte svarade på syftet n = 281 Exkluderades på grund av de inte svarade på syftet n = 46 Exkluderades på grund av att de inte svarade på syftet n = 43

(9)

5

5.5 Etiska övervägande

Utgångspunkt för den etiska granskningen av artiklarna har de fyra etiska principerna legat till grund (Kristensson, 2014, s. 52). Studierna som ingår i resultatdelen hade samtliga ett etiskt övervägande. Det redovisades även att deltagandet för de olika studierna var baserad på frivillighet. De artiklar som valdes ut till resultatet var peer reviewed granskade, artiklarna ska därmed uppfylla en visst vetenskaplig standard (Codex, 2020). Litteraturstudien utfördes på grundnivå därmed behövs ingen enskild etisk granskning från en etisk kommitté (Codex, 2019). Förförståelsen författarna hade inom ämnet erhölls under utbildningen. Författarna har försökt frångå sin förförståelse i litteraturstudien genom att vara objektiva i resultatsammanfattningen.

6. Resultat

Litteraturstudiens resultat grundar sig på nio artiklar. Länderna som representerades i studierna var Norge, Japan, Saudiarabien, Sydkorea, Storbritannien, Kina, Finland och USA. Resultatet redovisades utifrån två kategorier och fem underrubriker (se resultattabell, Tabell 1).

Tabell 1, Resultattabell.

Kategorier Underrubriker Relevanta studier

Utbildning

Alqahtani et al. (2019) Moor & Tierney. (2018) Park et al. (2013) Tomotaki et al. (2018) Wilson et al. (2014) Yoo et al. (2018) Zhou et al. (2016) Främjande faktorer Stöd från kollegor

Moor & Tierney. (2018) Park et al. (2013)

Renolen & Hjalmhult. (2014) Tomotaki et al. (2018) Yoo et al. (2018) Zhou et al. (2016)

Delta i forskning

Alqahtani et al. (2019) Moor & Tierney 2018 Tomotaki et al. (2018) Wilson et al. (2014) Zhou et al. (2016) Brist på stöd från verksamheten Alqahtani et al. (2019) Moor & Tierney 2018 Park et al. (2013)

Renolen & Hjalmhult. (2014) Tomotaki et al. (2018)

Hindrande faktorer

Brist på kunskap och erfarenhet

Moor & Tierney. (2018) Park et al. (2013)

Renolen & Hjalmhult. (2014) Saunders et al. (2016) Tomotaki et al. (2018) Wilson et al. (2014) Yoo et al. (2018) Zhou et al. (2016)

(10)

6

6.1 Främjande faktorer

6.1.1 Utbildning

Sjuksköterskor med en kandidatexamen eller högre utbildning visade på en ökad erfarenhet av EBO i arbetet med patienten (Wilson et al., 2014; Yoo, Kim, Kim, Kim & Ki, 2018; Alqahtani, Oh, Kitsantas & Rodan, 2019). Sjuksköterskornas erfarenheter av att förstå EBO-processen var förenat med deras utbildningsnivå. Vidare rapporterades att de med en magister- eller doktorsexamen använde sig av EBO i en större utsträckning (Park, Ahn & Park, 2013). Sjuksköterskorna med mer erfarenhet av hur de på främsta möjliga sätt sökte fram den bästa tillgängliga kunskapen hade en magisterexamen (Park et al., 2013; Tomotaki, Fukahori & Sakai, 2018). Sjuksköterskor som hade fått utbildning i EBO efter sin grundutbildning, visade på mer praktisk och teoretisk kunskap i ämnet (Alqahtani et al., 2019; Tomotaki et al., 2018). I en studie av Park et al. (2013) visade resultatet på att sjuksköterskor med mer utbildning inom EBO hade en ökad benägenhet att använda sig av den erhållna kunskapen.

Sjuksköterskorna beskrev vikten av att kunna förstå och kritiskt utvärdera forskningen (Moor & Tierney, 2018). Tre fjärdedelar av sjuksköterskorna rapporterades ha erfarenhet av att kunna kritiskt värdera litteratur (Zhou et al., 2016). Sjuksköterskorna rapporterades vara mycket kunniga i att använda sig av information och söka efter information (Yoo et al., 2018). Sjuksköterskorna som kände tillräckligt med erfarenhet av att vara delaktiga i EBO-processen var de som vill att deras kliniska arbete skulle vara baserat på forskning och att de hade fått utbildning inom ämnet (Wilson et al., 2014).

6.1.2 Stöd från kollegor

Sjuksköterskor med mindre kunskap och erfarenhet av EBO valde att fråga andra kollegor som hade jobbat längre kliniskt för att öka sin kunskap inom EBO (Moor & Tierney, 2018; Renolen & Hjälmhult, 2014). Sjuksköterskor med tio år eller mer klinisk erfarenhet beskrev att de hade en bättre kunskap av EBO (Park et al., 2013). Den teoretiska och den praktiska erfarenheten ökar med antal år som sjuksköterskorna jobbar i det kliniska arbetet (Yoo et al., 2018; Zhou et al., 2016; Tomotaki et al., 2018).

Det framkom att sjuksköterskorna utgick från den beprövade erfarenheten eller det de hade lärt sig från andra kollegor (Moor & Tierney, 2018; Renolen & Hjälmhult, 2014). De utgick från äldre rutiner i det kliniska arbetet, då sjuksköterskorna ansåg att de rutiner som fortfarande var relevanta eftersom de bedömde att patienten fått en säker vård (Renolen & Hjälmhult, 2014). Sjuksköterskornas kunskap inom EBO kom att öka med åldern och den befattning de hade (Yoo et al., 2018).

6.1.3 Delta i forskning

Sjuksköterskorna beskrev att praktiskt få delta i forskning under sin grundutbildning resulterade i erfarenheter av forskning i praktiken (Moor & Tierney, 2018). I en studie utförd av Wilson et al. (2014) visade resultatet på tidigare erfarenheter av att arbeta vetenskapligt påverkade sjuksköterskors inställning till EBO. Enligt Tomotaki et al. (2018) var kunskap och praktiska färdigheter relaterade till erfarenheter av att bedriva forskning inom omvårdnad (Tomotaki et al., 2018). Sjuksköterskor som var delaktiga i forskning visade på en bättre kunskap inom EBO (Alqahtani et al., 2019; Zhou et al., 2016).

(11)

7

6.2 Hindrande faktorer

6.2.1 Brist på stöd från verksamheten

Enligt sjuksköterskorna var en av orsakerna till att utbildning inom EBO inte genomfördes på arbetsplatsen brist på resurser i form av tid (Renolen & Hjälmhult, 2014). Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna beskrev att praktisk och teoretisk utbildning inom EBO behövde ges av arbetsgivaren, då det skulle främja användningen av EBO i det kliniska arbetet (Alqahtani et al., 2019).

Diagrammet nedan visar sjuksköterskors utbildning inom EBO från verksamheten (se utbildning inom EBO, Diagram 1).

Diagram 1, Utbildning inom EBO.

Ett hinder som sjuksköterskorna beskrev var att chefer och verksamhet inte var aktiva i EBO-processen vid införandet av nya rutiner. I arbetet med nya rutiner var återkoppling från cheferna en viktig del för sjuksköterskorna, annars var lätt att återgå till gamla rutiner. Vidare ansåg sjuksköterskorna att EBO inte prioriterades av verksamheten då det var brist på resurser (Renolen & Hjälmhult, 2014). Att söka efter ny kunskap ingick inte i det dagliga arbetet enligt sjuksköterskorna, det fick göras på fritiden (Moor & Tierney, 2018).

Alqahtani et al. (2019) redovisar nedan hinder för sjuksköterskors deltagande i EBO-processen i det kliniska arbetet (se hinder för sjuksköterskors deltagande i EBO – processen, Diagram 2).

Diagram 2, Hinder för sjuksköterskors deltagande i EBO – processen.

67,8

34,2 _28,6

32,2

65,8 _71,4

A L Q A H T A N I E T A L . ( 2 0 1 9 ) P A R K E T A L . ( 2 0 1 3 ) T O M O T A K I E T A L . ( 2 0 1 8 )

UTBILDNING INOM EBO

Sjukskterskor som har fått utbildning i % Sjuksköterskor som inte har fått utbildning i %

30,1 16,9 12,1 16,8 24,1 Hög arbetsbelastning Tidsbrist Brist på kunskap inom EBO Brister i verksamheten Inga hinder att använda EBO

Hinder för sjuksköterskors deltagande i EBO - processen

(12)

8 6.2.2 Brist på kunskap och erfarenhet

När sjuksköterskorna själva fick skatta deras erfarenheter av EBO rapporterade 39 % att de befann sig på en nybörjarnivå, 12 % på en medelnivå och 2 % rapporterades vara på en avancerad nivå (Saunders et al., 2016). Sjuksköterskorna som hade en känsla av för lite erfarenhet att delta i EBO var de som tog examen för många år sedan, arbetade patientnära, hade svårigheter med att förstå forskningsprocessen och vetenskapliga artiklar (Wilson et al., 2014). Den praktiska erfarenheten av EBO var bristfällig hos 60–85 % av sjuksköterskorna. Förmågan att dela relevant information samt idéer med kollegor var sådant som var bristfälligt (Tomotaki et al., 2018). Fyrtiosju procent av sjuksköterskorna rapporterade ingen praktisk erfarenhet av att arbeta med EBO (Saunders et al., 2016). Det var sjuksköterskor som redogjorde för att deras erfarenheter av EBO handlade mer om den akademiska delen än om det praktiska arbetet (Park et al., 2013).

Det var 68,4 % av sjuksköterskorna som rapporterade bristande kunskaper i att ta till sig informationsbehovet och göra om det till en forskningsfråga. Dessutom redogör studien för 83,8 % av sjuksköterskorna saknade erfarenhet av att söka efter ny kunskap (Zhou et al., 2016), Tomotaki et al. (2018) rapporterade att 96,4 % av sjuksköterskorna hade likvärdiga brister. Vidare redovisades att 94,4 % av sjuksköterskorna hade bristfälliga kunskaper i att kritiskt analysera studier (Tomotaki et al., 2018). I ytterligare två studier visade sig även att erfarenheten i att kritiskt granska och värdera ny kunskap saknades (Renolen & Hjälmhult, 2014; Yoo et al., 2018). Kunskapen avgjorde om sjuksköterskorna kunde avgöra kvaliteten innan användningen av EBO (Renolen & Hjälmhult, 2014). I studien utförd av Moor och Tierney (2018) beskrevs sjuksköterskornas syn på forskning och även deras svårigheter med att förstå vetenskapliga artiklar.

7. Resultatsammanfattning

I resultatet framkom det att sjuksköterskors erfarenheter av EBO var kopplade till främjande och hindrande faktorer. Främjande faktorer för sjuksköterskorna var utbildning, stöd av kollegor och deltagande i forskning. Magisterexamen eller doktorsexamen inom ämnet genererade till att sjuksköterskorna använde sig av EBO i större utsträckning eftersom deras kunskaper hade ökat. Även vidareutbildning inom ämnet visade på en ökad kunskap. Stödet från kollegor belyste att sjuksköterskor som jobbat under längre tid har större kunskap om EBO, men även att det att de stöttade andra sjuksköterskor med mindre kunskap inom ämnet. Även att ha deltagit i forskning var positivt därför att sjuksköterskorna fick med sig praktiska erfarenheter som underlättade användningen av EBO i det kliniska arbetet. Brist på stöd från verksamheten samt brist på kunskap och erfarenheter beskrevs som hindrande faktorer. Det framkom att verksamheten inte prioriterade EBO, t.ex. mer resurser, att sjuksköterskorna inte fick tid till EBO i kliniska arbetet och brist på vidareutbildning på arbetsplatsen. Den bristande kunskap och erfarenhet som redovisades hos sjuksköterskorna var svårigheter i praktiskt använda sig av EBO i deras arbetet. Även att kritiskt värdera forskning, formulera forskningsfråga och svårt att förstå forskning i sin helhet visade sig sjuksköterskorna ha svårt med.

8. Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Författarna ville fördjupa sig inom det valda ämnet, på grund av den begränsade tid som fanns att utföra examensarbetet valdes därför en litteraturstudie med systematisk sökning. En litteraturstudie kan ses som en kunskapssammanställning för att besvara en specifik fråga

(13)

9 (Kristensson, 2014, s. 150–151). Författarna hade inga förkunskaper att göra en annan typ av studie på grund av bristande erfarenhet i en annan typ av metod. Exempelvis kunde en empirisk intervjustudie varit relevant för syftet, då författarna ville beskriva sjuksköterskornas erfarenheter.

I litteraturstudien utfördes sökningar i databaserna Medline och Cinahl. Sökning i flera databaser med likvärdig inriktning ökar arbetets trovärdighet, även möjligheten till att hitta adekvata artiklar ökar (Henricson, 2017 s. 414). Sökningarna formades efter vårt syfte där nyckelorden plockades ut. Nyckelorden var sjuksköterskan, erfarenheter, evidensbaserad omvårdnad samt sjukhus. Provsökningar utfördes på orden först separat, sedan söktes de som ämnesord eller fritextsökning för att få bästa möjliga sökresultat (Kristensson, 2014, s. 162). Synonymer till ordet erfarenheter identifierades som perception och attitude. Det gjorde att sökningen breddades, då artiklar med de orden ökade relevansen för vårt ändamål. Frassökning av “Evidence based practice” gjordes i Cinahl för att fånga upp ordet som helhet i artiklarna. Trunkering av nurs utfördes för att få med flera böjningar av ordet (Karlsson, 2017, s. 92). Provsökning gjordes med nurse som ämnesord och det gav för snäv utdelning av artiklar vid sökningen. Nurse valdes ut till att enbart finnas i artiklarnas titel och abstrakt, sökningens känslighet ökade då samt relevansen av artiklar. I Medline användes hospital i artiklarnas abstrakt. Det på grund av stort antal träffar som ordet gav, när det användes som fritextsökning. Innan de ovan nämnda valen gjordes blev sökningarna relativt stora. Därför valde författarna de begränsningarna i sökningarna, för att resultatet skulle bli mer känsligt för de orden.

Booleska sökoperatoren OR användes då författarna ville kombinera synonymer eller ämnesord till varandra. AND användes för att bygga sökningen. Användningen av booleska sökoperatörerna AND och OR ökar känsligheten för sökningen (Kristensson, 2014, s. 161). De begränsningar som utfördes var årtalen 2015–2020, intervallet valdes på grund av att sökningar gjordes med ett årsintervall på tio år vilket gav ett stort antal träffar. Med utgångspunkt i vårt valda ämne innebar det den mest aktuella forskningen som författarna ville åt. Aktuella artiklar är att föredra men även något för författarna att ta ställning till utifrån det som avses undersökas (Kristensson, 2014, s. 161). Peer reviewed valdes även som en begränsning då det stärker trovärdigheten på studierna som användes i resultatet på grund av att de är vetenskapligt bedömda innan publicering (Henricson, 2017, s. 414). Artiklarnas språk var på engelska och översattes till svenska av författarna, vilket kan vara en svaghet då det blir en tolkning av det engelska språket. För att minimera risken för feltolkning användes översättningshjälpmedel och synonymer för att kunna förstå ordens innebörd på bästa sätt.

En styrka i litteraturstudien kan vara att båda sökningarna är jämförbara med varandra i förhållande till sökorden. Det gjorde att sökresultaten i de olika databaserna blev likvärdiga. Artiklar som inte fanns i sin helhet exkluderades vid kontroll av fulltext. Det kan ha påverkat resultatet i litteraturstudien negativt eftersom relevanta fakta eventuellt uteblivet.

Artiklarna som inkluderades i studien var från olika länder (se artikelmatris, Bilaga 2). Geografiska skillnader påvisar skillnad i utbildning i de olika länderna samt hur hälso- och sjukvården är uppbyggd, vilket gör att överförbarheten blir låg (Kristensson, 2014, s. 126). Skillnaderna gör att det blir svårt att överföra till svensk kontext på grund av det som nämnts ovan. Det som stärker litteraturstudiens generaliserbarhet är kategorin av deltagarna och miljön de befinner sig är likvärdiga (Kristensson, 2014, s. 73–74).

Kvalitetsgranskningen av artiklarna som inkluderades i studien utfördes i tre steg. För att öka validiteten och trovärdigheten på studierna granskades de var och en för sig.

(14)

10 Kvalitetsgranskningen av studierna gjordes genom att använda Kristenssons bedömningsmallar. Författarna diskuterade på vilket sätt de skulle besvara frågorna, på det sättet kunde författarna jämföra resultatet av granskningen tillsammans för att avgöra vilken kvalitet artiklarna hade. Svaren som användes var ja, nej och otydligt, svaren gjordes om till poäng som sedan konverterades till procent. Hade artiklarna en kvalitet på 60 % eller mer inkluderades de i studien. (Kristensson, 2014, s. 164–166). Artikeln som föll bort under granskningen hade ej beskrivit metoden tydligt vilket gjorde att författarna inte förstod artikeln i sin helhet. Det kan bero på att författarna är oerfarna i kvalitetsgranskningen och det kan leda till värderingen av kvaliteten kan påverka resultatet, det kan ses som en svaghet för litteraturstudien. Integrerad analys användes på grund av att kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Vid analysen av artiklarnas resultat lästes de individuellt för att sedan diskuteras tillsammans, det utfördes för att minimera risken av att ingen viktig del skulle utebli från resultatet. Den integrerade analysen upplevdes svår för författarna när rubriker och underrubriker skulle identifieras i relation till syftet. Ju längre in i processen författarna kom desto enklare blev det att hitta mönster i resultatet relaterat till kategorier och underrubriker. Deltagarna i artiklarna som användes till resultatet var övervägande kvinnor, det kan eventuellt ge en skev bild av hur resultatet skulle ha sett ut om den var jämnt fördelat med män. Enligt Statistikmyndigheten (SCB), (2020) är sjuksköterskeyrket kvinnodominerat med 89 % 2018. Artiklarna redovisade sina etiska godkännanden, hur deltagarna blev informerade samt vikten av frivillighet. Det var viktiga aspekter för författarna att ha i åtanke vid granskningen av artiklarna. I de kvalitativa och kvantitativa studierna beskrivs hur data har samlats in och förvarats, det var en viktig aspekt eftersom deltagarna anonymitet ska bibehållas. Det ses som en styrka då de etiska riktlinjerna för de olika studierna har följts. Författarna försökte hålla sig objektiva, trots förförståelsen inom ämnet. Genom att diskutera de olika delarna i arbetet, kunde författarna dela tankar och idéer om arbetet öppet med varandra. Diskussionerna gav de en möjlighet till objektivitet eftersom de resonerade gemensamt kring resultatet. Fridlund och Mårtensson, (2017, s. 161) beskriver vikten att forskarna kan hantera sin förförståelse. Det görs genom att på ett systematiskt sätt analysera gemensamt resultatet som växer fram under tidens gång. Det var viktigt att båda författarna hade samma uppfattning om resultatet så att ingen feltolkning hade skett.

8.2 Resultatdiskussion

8.2.1 Utbildning

I resultatet redovisades hur EBO användes och uppfattades av sjuksköterskor, vilket var relaterat till den utbildningsnivå de hade i grunden. Sjuksköterskor med mer eller högre utbildning än kandidat visade på att de kommer att använda sig av EBO i större utsträckning. Författarnas egna erfarenheter under utbildningen är att blivande sjuksköterskor undervisas i de verktyg, men inte i tillräckligt stor utsträckning som behövs ute i verksamheterna för att kunna bedriva en evidensbaserad omvårdnad. Verktygen bygger bland annat på sökteknik, oftast via datorer och att kritiskt kunna värdera informationen som samlats in. En reflektion är att genom kunna erbjuda sjuksköterskor ytterligare utbildning inom EBO via arbetsplatsen då det skulle kunna gynna verksamheten t.ex. i form av ett utökat patientsäkerhetsarbete för att minimera vårdskador. Resultatet i litteraturstudien visar även på att tid för utbildning inte alltid gavs till sjuksköterskorna trots efterfrågan av utbildning. I studien av Park och Jeong (2020) redovisar de ett digitalt inlärningsverktyg som inriktade sig på hur EBO-processen fungerar i praktiken specifikt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna i studien ansåg att inlärningsverktyget som beskrevs var enkelt att förstå och ett intressant sätt att lära sig om EBO – processen vilket ledde

(15)

11 till en ökad kunskap för sjuksköterskorna om EBO (Park & Jeong, 2020). Den här formen av inlärningsverktyg som Park och Jeong beskriver, anser författarna kan vara en bra lösning för sjuksköterskor att få en bättre kunskap om EBO. Det kan även vara ett smidigt sätt för arbetsplatsen att tillhandahålla utbildningsmaterialet eftersom det är tillgängligt på datorn samt kan utföras när tid ges.

8.2.2 Stöd från kollegor

Patricia Benner beskriver i sin omvårdnadsteori att sjuksköterskor genomgår olika stadier av teoretisk och praktisk kunskap där utveckling sker successivt och samtidigt under sina kliniskt verksamma år. Samtidigt menar Benner att det är inte endast åren som verksam sjuksköterska som skapar erfarenheten, det är en pågående process tillsammans med teori och praktik som istället skapar erfarenheten (Benner, 1984/1993, s. 48). Stöd från kollegor är en viktig del i yrkesutövningen menar författarna. Som nyexaminerad sjuksköterska är det de sjuksköterskor med mer erfarenhet som eventuellt kommer bli tillfrågade om råd t.ex. vid omvårdnad av patienten och om rutiner. Att kunna skapa en känsla av trygghet i sig och sin roll som ny sjuksköterska är viktigt för sin framtida yrkesroll. Samtidigt är det viktigt inom yrket att kunna ge stöd till varandra oavsett ålder och arbetslivserfarenhet då det i slutändan ska gynna patientens omvårdnad. Författarna anser att det kan ha en betydelse för hur sjuksköterskor utvecklas för att kunna nå den utveckling i slutändan som beskrivs av Benner. Svensk sjuksköterskeförening (2017b) beskriver i ICN:s etiska koder vikten av kollegor samt respekten och stöttningen för varandra inom sjuksköterskeyrket (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Ett bra stöd från kollegor tror författarna på som en bidragande faktor för en god arbetsmiljö där sjuksköterskorna kan få möjlighet att utvecklas ytterligare i sin profession.

8.2.3 Brist på stöd från verksamheten

I resultatet framkom det hinder i form av brist på tid och resurser samt bristande stöd från verksamheten angående möjligheten att delta i den evidensbaserade omvårdnaden. I en studie av Brown, Wickline, Ecoff och Glaser (2008) belystes vikten av tid i sjuksköterskornas kliniska arbete med evidensbaserad omvårdnad där personalbrist var ett hinder för sjuksköterskors möjlighet att delta i EBO-processen. Författarnas reflektion är att resurser kan betyda olika saker i olika sammanhang, exempel på en resurs i den här kontexten är personal. Tillgång till personal är en viktig faktor som skulle kunna underlätta för sjuksköterskor att delta i EBO - processen, det kan även betyda rätt person för rätt uppgift. Ett exempel på det beskrev Brown et al., (2008) kan vara i form av mentorer för sjuksköterskorna på arbetsplatsen samt att utse en sjuksköterska som har ansvaret i att söka fram och informera andra sjuksköterskor om ny forskning. Robertson-Preidler, Biller-Andorno och J. Johnson (2017) poängterar genom att ha en sjuksköterska som har ansvaret för att ta fram aktuell forskning kunde sjuksköterskor lättare ta beslut samt en säkrare bedömning i omvårdnaden av patienten menade (Robertson-Preidler et al., 2017).

Det som även redovisades i litteraturstudiens resultat var att verksamhetens brister i delaktighet och stöttning i arbetet med EBO. Verksamheten har ansvar för att vården bedrivs på ett säkert sätt, utifrån ett patientsäkerhet perspektiv såsom att verksamheten fortlöpande utvecklas och att patienten är delaktig i sin vård. Verksamheten ska också ha de resurser som behövs för att bedriva en säker vård för patienten (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2020:1043, 5 kap, 1–4 §). Verksamheten i den här bemärkelsen uppfattar författarna kan vara ett övergripande ord för arbetsplatsen. De som arbetar närmast sjuksköterskorna är avdelningschefer. De kan ha stor betydelse för arbetet med EBO då det är de närmsta cheferna som kan se och lyssna till sina medarbetare i det dagliga arbetet med patienten. Socialstyrelsen (2020) belyser chefernas delaktighet i utformandet av en säkerhetskultur på den specifika avdelningen är avgörande.

(16)

12 Cheferna skapar grunden genom att lyssna på sjuksköterskorna och att de deltar aktivt i säkerhetsarbetet. I det dagliga arbetet ska cheferna ge sjuksköterskorna förutsättningar för att kunna ge patienterna en säker vård, genom att fortlöpande utveckla riktlinjer och en att det ständigt pågår säkerhetsutvecklingsarbete på avdelningen (Socialstyrelsen, 2020). Det som beskrivits ovan anser författarna är viktiga delar för att sjuksköterskor ska kunna bedriva en säker vård för patienterna. Om det skall vara möjligt behöver verksamheten och cheferna bedriva ett aktivt arbete för att främja EBO på arbetsplatsen. Författarna vill även belysa sjuksköterskorna egna ansvar och intresse för att möjliggöra en vård som är baserad på evidens. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) beskriver i kompetensbeskrivningen att det är sjuksköterskornas egna ansvar att uppdatera sin kunskap inom yrket.

9. Slutsats

Slutsatsen av den här litteraturstudien om sjuksköterskors erfarenheter av evidensbaserad omvårdnad är bland annat att sjuksköterskorna behöver mer tid i sitt arbete för att kunna sätta sig in i EBO-processen. Även utbildning på arbetsplatsen är viktigt för att sjuksköterskorna ska kunna få mer praktisk och teoretisk kunskap. Tid och utbildning kan leda till att sjuksköterskor utför sitt arbete på ett mer säkert sätt då de har mer kunskap i hur EBO- processen fungerar. Brister kunskapen kan det leda till en osäker vård för patienten där vårdskador kan uppstå på grund av sjuksköterskors begränsade kunskap inom evidensbaserad omvårdnad.

10. Klinisk nytta/Fortsatt forskning

Möjliggörs utbildning inom EBO för sjuksköterskor kommer de öka deras kunskap och självförmåga att praktiskt använda sig av evidens i det kliniska arbetet. Utbildning kan generera en mer kostnadseffektiv vård då vårdskador kan minimeras genom sjuksköterskor ökar deras kunskap. Den ökade kunskapen leder till att sjuksköterskor använder sig av den bästa tillgängliga forskningen och aktuella riktlinjer. Ges sjuksköterskorna de rätta förutsättningarna kommer det leda till en mer säker och uppdaterad vård för patienten. Författarna ser att ytterligare forskning behövs inom ämnet för att öka kunskapen för sjuksköterskorna till den evidensbaserade omvårdnaden. Det området som behöver belysas mer är hur verksamheten kan möjliggöra för sjuksköterskorna att arbeta evidensbaserat i den patientnära omvårdnaden.

(17)

13

Referenslista

*Artiklar som ingår i resultatet

*Alqahtani, N., Oh, K. M., Kitsantas, P. & Rodan, M. (2019). Nurses' evidence-based practice knowledge, attitudes and implementation: A cross-sectional study. Journal of clinical nursing

wiley, 2020(29), 274-283. doi: 10.1111/jocn.15097.

Anttila, S. & Axelsson, S. (2016). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Medicin [Broschyr]. Lund: Lunds Universitet. Hämtad från

https://www.vbe.lu.se/sites/vbe.lu.se.en/files/vbe_medicin.pdf.

Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet (T. Grundberg & B. Hedén, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1984) Brady, N. & Lewin, L. (2007). Evidence-based practice in nursing: bridging the gap between research and practice. Journal of Pediatric Health Care, 21(1), 53-56.

doi:10.1016/j.pedhc.2006.10.003.

Brown, C.E., Wickline, M.A., Ecoff, L. & Glaser, D. (2017). Nursing practice, knowledge, attitudes and perceived barriers to evidence-based practice at an academic medical center.

Journal of advanced nursing, 65(2), 371-381. doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04878.x.

CODEX. (2019). Forskningsetisk prövning. Hämtad 17 december, 2020, från http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml.

CODEX. (2020). Peer review. Hämtad 10 december, 2020, från http://www.codex.vr.se/etik7.shtml.

Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I A. Henricson (red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 155–

165). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I A. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.

J. Brower, E. & Nemec, R. (2017). Origins of evidence-based practice and what it means for nurses. International Journal of Childbirth Education, 32(2), 14–18.

Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I A. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81–96). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Levi, R. (1997). Vad menas med beprövad erfarenhet?. Hämtad 23 november, 2020, från https://www.sbu.se/sv/publikationer/nya-vetenskap-och-praxis/vad-menas-med-beprovad-erfarenhet/.

(18)

14 Lindahl, B. (2014). Att vårda på evidensbaserad grund. I E. Dahlborg Lyckhage (Red.), Att bli

sjuksköterska: introduktion till yrke och ämne (2. uppl., s. 175–196). Lund: Studentlitteratur.

Mackey, A. & Bassendowski, S. (2016). The history of evidence-based practice in nursing education and practice. Journal of Professional Nursing, 33(1), 51-55, doi:

10.1016/j.profnurs.2016.05.009.

*Moor, F. & Tierney, S. (2018). What and how … but where does the why fit in? The disconnection between practice and research evidence from the perspective of UK nurses involved in a qualitative study. Nurse education in practice, 34(2019), 90-96, doi:

10.1016/j.nepr.2018.11.008.

*Park, J.W., Ahn, J. A. & Park, M.M. (2013). Factors influencing evidence-based nursing utilization intention in Korean practice nurses. International Journal of Nursing Practice,

2015(21), 868-875, doi:10.1111/ijn.12296.

Park, M. & Jeong, M. (2020). Digital Story-Based Education: An Innovative Way to Learn Evidence-Based Practice. The Journal of Continuing Education in Nursing, 51(11), 501-503. doi:10.3928/00220124-20201014-05.

*Renolen, Å. & Hjälmhult, E. (2014). Nurses experience of using scientific knowledge in clinical practice: a grounded theory study. Nordic College of Caring Science, 2015(29), 633– 641. doi: 10.1111/scs.12191.

Robertson Preidler, J., Biller Andorno, N. & Johnson, T.J. (2017). What is appropriate care? An integrative review of emerging themes in the literature. BMC Health Services Research,

2017(17:452), 1-17. doi: 10.1186/s12913-017-2357-2.

*Saunders, H., R Stevens, K. & Vehviläinen Julkunen, K. (2016). Nurses’ readiness for evidence-based practice at Finnish university hospitals: a national survey. The Journal of

Advanced Nursing, 72(8), 1863-1874, doi: 10.1111/jan.12963.

Scott, K. & McSherry, R. (2009). Evidence-based nursing: clarifying the concepts for nurses in practice. Journal of Clinical Nursing, 18, 1085–1095. doi:

10.1111/j.1365-2702.2008.02588.x.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659.

SFS 2020:1043. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30.

Socialstyrelsen (2012). Om evidensbaserad praktik [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-12-20.pdf.

Socialstyrelsen (2019). Att arbeta evidensbaserat. Hämtad 21 november, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta-evidensbaserat/.

(19)

15 Socialstyrelsen (2020). Ledarskap, team och individ. Hämtad 23 december, 2020, från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/sakerhetskultur/ledarskap-team-och-individ/.

Statistikmyndigheten (2020). 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Hämtad 22 december 2020

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/.

Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm. Från

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et iska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf.

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerade

sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB. Från

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf.

*Tomotaki, A., Fukahori, H. & Sakai, I. (2018). Exploring sociodemographic factors related to practice, attitude, knowledge, and skills concerning evidence-based practice in clinical nursing. Japan Academy of Nursing Science, 2020(17), 1-9. doi: 10.1111/jjns.12260. Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

*Wilson, M., Sleutel, M., Newcomb, P., Behan, D., Walsh, J., Wells, J.N. & Baldwin, K.M. (2014). Empowering Nurses With Evidence-Based Practice Environments: Surveying MagnetR, Pathway to ExcellenceR, and Non-Magnet Facilities in One Healthcare System.

Worldviews on Evidence-Based Nursing, 12(1), 12-21, doi: 10.1111/wvn.12077.

*Zhou, F., Hao, Y., Guo, H. & Liu, H. (2016). Attitude, Knowledge, and Practice on Evidence-Based Nursing among Registered Nurses in Traditional Chinese Medicine Hospitals: A Multiple Center Cross-Sectional Survey in China. Hindawi Publishing

Corporation Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2016, 1-8, doi:

10.1155/2016/5478086.

*Yoo, J.Y., Kim, J.H., Kim, J.S., Kim, H.L. & Ki, J.S. (2018). Clinical nurses’ beliefs, knowledge, organizational readiness and level of implementation of evidence-based practice: The first step to creating an evidence-based practice culture. Plos one, 14(12), 1-15, doi: 10.1371/journal.pone.0226742.

(20)

16

Bilaga 1 Sökmatris

1/2

Databas Sökord Resultat av

sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa full text Urval 4 Antal artiklar till studien Medline 2020-11-24 kl. 16.13 1. (MH “Evidence-Based Nursing”) 3 701 2. (MH “Evidence-Based Practice”) 10 149 3. TI Nurs* 259 609 4. AB Nurs* 299 792 5. Perception 440 692 6. Experience 823 759 7. Attitude 424 055 8. AB Hospital 982 945 9. S1 OR S2 13 807 10. S3 OR S4 450 572 11. S5 OR S6 OR S7 1 547 067 Begränsningar. År. 2015–2020 Peer reviewed Engelskt språk 12. S8 AND S9 AND S10 AND S11 132 132 44 25 5

(21)

17 2/2

Databas Sökord Resultat av

sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa full text Urval 4 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-25 kl. 9.00 1. T1 nurs* 366,865 Avmarkering av ”Apply equivalent subjects” i samtliga söksteg 1–13. 2. AB nurs* 342,831 3. S1 OR S2 567,962 4. “Evidence based practice” 12,441 5. (MH “Nursing Practice, Evidence-Based”) 12,348 6. S4 OR S5 21,704 7. experience 364,124 8. perception 160,588 9. (MH “Nurse Attitudes”) 31,957 10. S7 OR S8 OR S9 511,955 11. Hospital 497,285 12. S3 AND S6 AND S10 AND S11 680 Begränsningar. År. 2015–2020 Peer reviewed Engelskt språk 13. S3 AND S6 AND S10 AND S11 248 248 45 28 5

(22)

18

Bilaga 2 Artikelmatris

1/9

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Alqahtani, N., Oh, K-M., Kitsantas, P. & Rodan, M. (2019). Nurses' evidence-based practice knowledge, attitudes and implementation: A cross-sectional study. Journal of clinical nursing wiley, 2020(29), 274–283. doi: 10.1111/jocn.15097 Saudiarabien

The influence of staff nurses’ individual factors on knowledge, attitudes and implementation of evidence-based practice in Saudi Arabia and to identify facilitators and barriers to evidence-based practice implementation. Tvärsnittsstudie Inklusionskriterier: Sjuksköterskor med

patientnära kontakt. Arbetat minst 6 månader.

Exklusionskriterier:

Övriga sjuksköterskor som ej har patientkontakt.

Urvalsförfarande:

Forskaren träffade och informerade sjuksköterskorna samt delade ut formuläret. Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 75 st Slutgiltig studiegrupp: 227 st, 23-59 år, kvinnor 194 st,män 33 st Datainsamlingsmetod: Självrapporterande frågeformulär Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor:

Olika typer av sjukhus Svarsfrekvens 75,2% Deltagarna tydligt beskrivna

Svagheter:

Penna & papper formulär Sjukhuset placerade inom samma geografiska område.

Ojämn fördelning mellan könen

De olika

universitetsutbildningarna urskiljs inte i resultatet

Sjuksköterskor med

kandidatexamen eller höger påvisade mer kunskap inom EBO. De som fått utbildning inom EBO påvisade mer kunskap inom ämnet. De som hade deltagit i forskning fick en ökad kunskap. Sjuksköterskor som hade fått utbildning var 67,8 %. Sjuksköterskor som ej fått utbildning var 32,2 %.

1/3 av sjuksköterskornas utbildning behövde ges från arbetsgivaren för att underlätta för EBO.

Det fanns hinder till att delta i EBO processen.

(23)

19

2/9

Moor, F. & Tierney, S. (2018). What and how … but where does the why fit in? The disconnection between practice and research evidence from the perspective of UK nurses involved in a qualitative study. Nurse education in

practice, 34(2019), 90–96, doi: 10.1016/j.nepr.2018.11.00 8. Storbritannien

To explore in-depth the meaning of EBP and its role in the everyday working lives of recently qualified general nurses.

Kvalitativ design.

Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor med minst 5 år från examen. Sjuksköterskor som är kvalificerade handledare. Urvalsförfarande: Deltagarna rekryterades via ett introduktionsprogram Urval: Avsiktligt urval Bortfall: Inget bortfall Slutgiltig studiegrupp: 11 st. sjuksköterskor. 10 st. kvinnor ,1 st. man ålder 21–47 år. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade

personliga intervjuer med öppna frågor. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys Styrkor: Författarnas förförståelse beskrivs Datamättnad uppnådd Delger mång citat Följsamt resultat Pilotintervju utfördes för testning av frågor. Svagheter:

Att alla förutom en deltagare kom från samma organisation. Endast en man representerade.

Sjuksköterskor beskrev brist på tid

till EBO i sitt dagliga arbete. Söka

efter ny kunskap ingick inte i det dagliga arbetet.

Sjuksköterskorna frågade andra kollegor med mer erfarenhet för att öka sin kunskap.

Sjuksköterskorna hade utgått från beprövad erfarenhet och lärt sig av

kollegor.Praktisk deltagande av

forskning under grundutbildningen resulterade i forskningserfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att

forskningsprocessen var svår att förstå.

Sjuksköterskorna beskrev

svårigheter i tekniken samt att förstå

vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskorna beskrev även vikten av förståelse och kritiskt utvärdera forskning.

(24)

20

3/9

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Park, J.W., Ahn, J.A. & Park, M.M. (2013). Factors influencing evidence-based nursing utilization intention in Korean practice nurses.

International Journal of Nursing Practice, 2015(21), 868–875, doi:10.1111/ijn.12296. Sydkorea Describe Korean nurses’ perceptions, attitudes and utilization intention for evidence-based nursing (EBN), and to explore what factors influence utilization intention.

Tvärsnittsstudie

Sjuksköterskor som arbetat mer än ett år. Sjuksköterskor med patientnära kontakt.

Redovisas ej

Två utbildnings

sjuksköterskor som blivit upplärd av forskaren distribuerade frågeformuläret till deltagarna. Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 731 st. Slutgiltig studiegrupp: 420 st. (36,4%), kvinnor ålder 22–45. Datainsamlingsmetod: Självrapporterade frågeformulär Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor: Powerberäkning Beskriver insamlingsmetoder väl Svagheter: Endast kvinnor representerade Endast ett sjukhus ingick i studien Icke randomiserat urval

Sjuksköterskor med magister eller doktorsexamen använde sig av EBO mer.

Sjuksköterskornas erfarenhet av att förstå EBO var kopplat till utbildningsnivå.

Sjuksköterskor med

magisterutbildning hade mer erfarenhet av att söka fram information. Mer utbildning inom EBO visade på mer benägenhet att använda sig av det.

Sjuksköterskor som hade fått utbildning inom EBO var 65,8 % och de som inte fått var 34,2 %.

Sjuksköterskor med längre klinisk erfarenhet visade på bättre kunskap av EBO. Den praktiska erfarenheten av EBO var hos sjuksköterskorna bristfälliga.

Sjuksköterskorna ansåg att EBO handlade mer om det akademiska än det praktiska.

(25)

21

4/9

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Renolen, Å. & Hjälmhult, E. (2014). Nurses experience of using scientific

knowledge in clinical practice: a grounded theory study. Nordic College of

Caring Science, 2015(29),

633–641. doi: 10.1111/scs.12191. Norge

The aim of this study was to gain more knowledge about what nurses perceive as the most important challenge in implementing evidence-based

practice and to explain how they act to face and overcome this challenge.

Grounded theory

Sjuksköterskor som tidigare deltagit vid liknande utbildning och träning inom

evidensbaserad praktik.

Beskrivs inte.

Rekryterade på grund av deras tidigare erfarenheter av EBP

Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: Inget bortfall Slutgiltig studiegrupp: 14 st kvinnor. Datainsamlingsmetod: 4 fokusgrupper, 1 intervju, semistrukturerat frågeformulär. Analysmetod: Kvalitativ textanalys Styrkor: Forskarens förförståelse beskrivs. Väl beskriven analys Datamättnad uppnåddes Deltagare citeras Svagheter:

Ojämn fördelning (endast kvinnor representerade)

Tidsbrist för att få utbildning. EBO prioriterades inte. Organisationen och cheferna behövde kontrollera att EBO användes.

Att få kunskap från andra kollegor.

Utgått från beprövad erfarenhet och lärande från kollegor och de rutiner som tidigare används. Kunskapen påverkade hur sökandet efter information görs.

Bristande kunskap i hur sjuksköterskor kritiskt analyserar litteratur vilket avgjorde hur kvaliteten blir.

(26)

22

5/9

Saunders, H., R Stevens, K. & Vehviläinen Julkunen, K. (2016). Nurses’ readiness for evidence-based practice at Finnish university

hospitals: a national survey.

The Journal of Advanced Nursing, 72(8), 1863–1874, doi: 10.1111/jan.12963. Finland To determine nurses’ readiness for evidence-based practice at Finnish university hospitals.

Tvärsnittsstudie med deskriptiv design.

Legitimerade sjuksköterskor i alla positioner.

Jobba heltid eller deltid. 21 år eller äldre.

Kunna läsa och förstå finska.

Sjuksköterskor på semester eller tjänstledig.

Enkäten mailades ut till alla sjuksköterskor på 5st sjukhus.

Urval:

Bekvämlighetsurval och stratifierat urval

Bortfall:

50% svarad ej på enkäten.

Slutgiltig studiegrupp:

943 st. totalt. Kvinnor 842 st., män 82 st. ålder 19 år och uppåt.

Datainsamlingsmetod: Elektronisk enkät Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor: Redogör teoretisk utgångspunkt. Utförd pilotstudie Acceptabel nivå på svarsfrekvensen Nationell enkät Svagheter:

Beskriver ej hur många totalt som erhållit enkäten. Ojämn fördelning mellan könen.

47 % av sjuksköterskorna rapporterade att de inte hade fått någon praktisk erfarenhet inom EBO. Vid sjuksköterskornas skattning av sin erfarenhet av EBO, skattade det sig på olika nivåer.

(27)

23

6/9

Tomotaki, A., Fukahori, H. & Sakai, I. (2018). Exploring

sociodemographic factors related to practice,

attitude, knowledge, and skills concerning

evidence-based practice in clinical nursing. Japan

Academy of Nursing Science, 2020(17), 1–9.

doi: 10.1111/jjns.12260.

Japan

This study aimed to explore sociodemographic factors related to evidencebased practice (EBP) competency in Japanese nurses in university hospitals. Tvärsnittsstudie- Evidensbaserad Praktik Frågeformulär. Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor som arbetade klinisk

Sjuksköterskor i

ledningsgrupper som inte var direkt involverade i EBP.

Sjukhuset disponerade ut frågeformuläret till alla berättigade sjuksköterskor Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: Internt:61 st på grund av saknad av data i frågeformuläret.

Externt: 310 st som ej svarat.

Slutgiltig studiegrupp: 472 sjuksköterskor, 20–50 år Datainsamlingsmetod: EBP-Frågeformulär Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor: Studien innefattade två universitetssjukhus Sociodemografiska skillnader Validerat frågeformulär Svagheter: Svarsfrekvens 63% Självrapporterade frågeformulär

Ingen Power beräkning

Sjuksköterskor med

masterutbildning eller högre utbildning påvisade mer erfarenhet att söka fram ny kunskap.

Den praktiska erfarenheten hos sjuksköterskorna redovisades som bristfällig.

Efter utbildning inom EBO ökade den praktiska och teoretiska kunskapen.

Sjuksköterskor som hade fått utbildning inom EBO var 71, 4 % och de som inte fått 28,6 % Den praktiska och teoretiska kunskapen var kopplad till den kliniska erfarenheten.

Kunskap och praktiska färdigheter var relaterade till erfarenheter av att bedriva omvårdnadsforskning. Bristande kunskap i att söka efter vetenskap samt bristfällande kunskaper i att kritiskt analysera studier.

(28)

24

7/9

Wilson, M., Sleutel, M., Newcomb, P., Behan, D., Walsh, J., Wells, J.N. & M. Baldwin, K. (2014). Empowering Nurses With Evidence-Based Practice

Environments: Surveying MagnetR , Pathway to ExcellenceR , and Non-Magnet Facilities in One Healthcare System. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 12(1), 12–21, doi 10.1111/wvn.12077. USA To determine whether individual or organizational qualities could be identified that were related to registered nurses’ (RNs’) readiness for EBP as measured by their reported EBP barriers, ability, desire, and frequency of behaviors.

Tvärsnittsstudie

Registrerade sjuksköterskor med olika arbetspositioner samt ha en registrerad e-post via sin arbetsplats.

Beskrivs ej

Forskare på varje sjukhus skickade mejl till alla registrerade sjuksköterskor. 14 st. sjukhus ingick i studien.

Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 4432 st Slutgiltig studiegrupp: 2441 st (35,5%) Datainsamlingsmetod: Självrapporterande enkät Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor: Många sjukhus representerade i studien. Skillnad mellan sjuksköterskor var marginell Svagheter: Bekvämlighetsurval Låg svarsfrekvens

Sjuksköterskor med kandidatexamen eller högre utbildning hade ökad erfarenhet av EBO.

Sjuksköterskor som kände sig beredda att delta i EBO var de som ville att deras kliniska jobb var baserat på forskning och om de hade fått utbildning.

Sjuksköterskor som hade en känsla av för lite erfarenhet att delta i EBO var de som tog examen för många år sedan, arbetade patientnära och de som hade svårigheter med att förstå forskningsprocessen och artiklar. Tidigare erfarenheter att arbeta vetenskapligt påverkade inställningen till EBO.

(29)

25

8/9

Zhou, F., Hao, Y., Guo, H. & Liu, H. (2016). Attitude, Knowledge, and Practice on Evidence-Based

Nursing among Registered Nurses in Traditional Chinese Medicine Hospitals: A Multiple Center Cross-Sectional Survey in China. Hindawi

Publishing Corporation Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2016, 1–8, doi: 10.1155/2016/5478086. Kina Describe RNs’ attitude, knowledge, and practice on evidence-based practice (EBP) in traditional Chinese nursing field and to estimate the related sociodemographic and professional factors.

Tvärsnittsstudie med ett frågeformulär. Inklusionskriterier: Alla legitimerade sjuksköterskor. Exklusionskriterier: Sjuksköterskestudenter Urvalsförfarande: 950 st formulär

skickades till fyra olika sjukhus. Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 302 st Slutgiltig studiegrupp: 648 st Datainsamlingsmetod:

Ett eget utformat frågeformulär. Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor: Kluster för att minimera bias. Svarsfrekvens 79,22% Synliggör sannolikheten för signifikansnivån Svagheter: Ojämn fördelning angående deltagarnas ålder. Urvalet ej randomiserat Sjuksköterskor rapporterade tidsbrist för att söka fram ny kunskap.

Sjuksköterskornas EBO

kunskaper kom att öka med den kliniska erfarenheten.

Delaktighet i forskning visade på en bättre kunskap inom EBO.

68,4 % av sjuksköterskorna hade bristande kunskap i att ta information och göra de till en forskningsfråga.

83,8 % av sjuksköterskorna saknade erfarenhet av att söka efter ny kunskap.

Tre fjärdedelar av

sjuksköterskorna ansåg sig kunna kritiskt utvärdera litteratur.

(30)

26

9/9

Yoo, J.Y., Kim, J.H., Kim, J.S., Kim, H.L. & Ki, J.S. (2018). Clinical nurses’ beliefs, knowledge, organizational readiness and level of implementation of evidence-based practice: The first step to creating an evidence-based practice culture. Plos one,

14(12), 1–15, doi: 10.1155/2016/5478086. Sydkorea Identify clinical nurses’ evidence-based practice (EBP) knowledge, beliefs, organizational readiness, and EBP implementation levels, and to

determine the factors that affect EBP implementation in order to successfully establish EBP.

Tvärsnittsstudie med deskriptiv design.

Sjuksköterskor som arbetade kliniskt, specialistsjuksköterskor,

sjuksköterskor chefer samt

sjuksköterskor inom administration.

Timanställda sjuksköterskor, sjuksköterskor som inte arbetar patientnära, sjuksköterskor som utbildar ny personal

Rekryterade från ett sjukhus med 849 sängplatser. Frågeformulär delades ut av cheferna till deltagarna.

Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 82 personer Slutgiltig studiegrupp: 521 st.,486 kvinnor, 35 män, 25 år eller yngre, 41 år eller äldre.

Datainsamlingsmetod: Strukturerade frågeformulär Analysmetod: Deskriptiv statistik Styrkor: Powerberäkning Svarsfrekvens 94,7% Strukturerat frågeformulär efter specifika kategorier. Svagheter: Endast deltagare från ett sjukhus. Ojämna fördelning mellan könen. Sjuksköterskor med kandidatexamen eller högre utbildning visade på ökad erfarenhet av EBO. Sjuksköterskornas erfarenheter kom att öka med den kliniska erfarenheten, ålder samt vilken befattning de hade. Sjuksköterskorna hade kunskap i att använda sig av samt att söka efter information.

Sjuksköterskorna visade mindre kunskap i konverteringen av information till ett forskningsproblem och deras kritiska värdering av forskning.