FÖRSVARSHÖGSKOLAN
C-UPPSATS
Författare Förband Kurs
Örlkn Håkan Ström 4. minkrigsflottiljen ChP 02-04
FHS handledare
Kk Mikael Råman, Ingvar Sjöblom
Uppdragsgivare Beteckning Kontaktman
FHS KVI
Utvärdering och validering av den internationella sjöminröjningsstyrkan.
-Klarar styrkan en internationell insats?
Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderas och valideras mot ställda krav.
Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknar bakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samt vilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppen
utvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.
I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta för styrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilkateoretiska definitioner som ligger till grund för en utvärdering och validering av styrkan.
Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilka processer som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process. Syftet med denna del är att undersöka vilka ansvarsförhållanden som gäller för styrkan i olika skeden och därmed också vem som är ansvarig för utvärderingen och valideringen.
Därefter undersöker jag vilka metoder som kan användas för att utvärdera och validera internationella sjöminröjningsstyrkan. I slutet på denna del gör jag en metodjämförelse. Avsikten med jämförelsen är att undersöka vad de olika metoderna kan användas till samt vilka svar de kan ge.
Den avslutande delen, som är studiens resultatdel, omfattar en tolkning av framkomna resultat som omsätts i en diskussion. Utifrån diskussionen redovisas de slutsatser som är dragna. I denna del besvaras också uppsatsens frågeställningar.
Nyckelord: Utvärdering, validering, minkrigföring, sjöminröjning, insatsstyrka, insatsförband, internationell beredskap, PARP,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ...3
1.1 Syfte...3
1.2 Frågeställningar ...4
1.3 Avgränsningar och antaganden...5
1.4 Teorianknytning...5
1.5 Metod ...6
1.6 Definitioner och centrala begrepp...7
1.6.1 Validering ...7
1.6.2 Utvärdering ...7
1.7 Material...7
1.8 Uppsatsens disponering...8
2. Bakgrundsbeskrivning ...9
2.1 Beskrivning av internationella sjöminröjningsstyrkan...9
2.2 Beskrivning av utvärdering och validitet ...11
3. Vilka krav ställs på den internationella sjöminröjningsstyrkan? ...13
3.1 Inledning ...13
3.2 Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM)...16
3.3 Military tasks of interoperability (MTI)...17
3.4 Flag Officer Sea Training (FOST)...19
3.5 Slutsatser...20
4. Vem skall utvärdera och validera den internationella sjöminröjningsstyrkan?...21
4.1 Inledning ...21
4.2 Operativa insatsledningen (OPIL) ...23
4.3 4.minkrigsflottiljen...25
4.4 Flag Officer Sea Training (FOST)...26
4.5 Slutsatser...27
5. Metoder för utvärdering och validering. ...28
5.1 Inledning ...28
5.2 Assessment and Feedback ...28
5.3 Flag Officer Sea Training (FOST)...31
5.4 Övningsanalys i Marinen ...32
5.5 Metodjämförelse ...35
5.6 Slutsatser...36
6. Undersökningens slutsatser och diskussion...37
6.1 Inledning ...37 6.2 Diskussion ...38 6.3 Slutsatser...40 7. Käll och litteraturförteckning...42 8. Bilagor...44 8.1 Abstract...44 8.2 Ordlista ...45
1. Inledning
1.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella
sjöminröjningsstyrkan (SWENARAP MCM) skall utvärderas och valideras mot ställda krav.
Sveriges medverkande i fredsfrämjande och humanitära insatser samt
räddningsinsatser har sedan 1996 års försvarsbeslut varit en av Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter. Insatserna skall genomföras i samverkan med andra länder och de militära och civila resurserna skall utnyttjas gemensamt för att på ett effektivt sätt kunna nå fastställda mål.
Från mitten av 90-talet och framåt har Sverige gradvis ökat sitt internationella engagemang. Detta har skett även inom sjöminröjningsområdet. Sedan 10 år tillbaka har 4.minkrigsflottiljen både lett och deltagit i internationella skarpa minröjningsoperationer i Baltikum. Operationerna har främst skett på bilateral basis.
Sveriges förmåga att kunna medverka i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser förbättras allteftersom vi medverkar i internationellt samarbete och övningsverksamhet.
Sedan 1994 deltager Sverige i samarbetsprogrammet Partnerskap För Fred (PFF) som är ett praktiskt samarbetsprogram mellan NATO och intresserade OSSE-stater.
Samarbetet syftar bland annat till att öka OSSE ländernas förmåga till att samverka med NATO:s förband i internationella fredsfrämjande insatser.1 Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta.
Sedan 1995 deltar även Sverige i den s.k. planerings- och översynsprocessen, PARP (Planing and Review Process). PARP syftar till att ytterligare öka partnerländernas förmåga att samverka med varandra i NATO ledda fredsfrämjande insatser.2
Sommaren 1997 bildades också Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) för att ytterliggare fördjupa samarbetet mellan NATO:s medlemmar och PFF-länderna. EAPR är ett konsultativt politiskt samarbetsorgan där respektive lands
försvarsministrar möts två gånger per år. Mötena syftar till att öka samarbetet inom en mängd områden3 samt till att ge partnerländerna ett större inflytande vid fredsfrämjande operationer.
På senare år har också samarbetet utökats genom att så kallade partnerskapsmål har antagits av partnerländerna. Målen uttrycker i kvalitativa och kvantitativa termer vad som kan ställas till förfogande för fredsfrämjande insatser.
1http://www.forsvar.regeringen.se/fragor/sakerhetspolitik, 2003-11-16 2http://forsvar.regeringen.se/fragor/sakerhetspolitik, 2003-11-16 3 Miljöfrågor, räddningsverksamhet, m.m
Parallellt med PARP-processen pågår också ett samarbete inom ramen för EU som i dagligt tal brukar kallas för ”EU-kris”. Samarbetet startade främst p.g.a. stridigheterna på Balkan och Europas oförmåga att hantera den kris som då uppstod. Syftet är att få till stånd en bättre förmåga inom både civil och militär krishantering. Arbetet sker inom ramen för EU`s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) Målsättningen är att EU själv skall kunna fatta beslut och ha förmågan att genomföra EU-ledda operationer som skall bidra till internationell fred och säkerhet. Detta skall kunna ske även utan NATO som helhet. Förband som är klara att ställas i beredskap nedtecknas i ett register. Sverige har anmält den internationella sjöminröjningsstyrkan SWENARAP MCM både till EU`s styrkeregister och till PARP-registret och skall inom ramen för dessa åtaganden kunna medverka i en internationell fredsfrämjande insats under högst 6 månader.
För att Sverige skall kunna anmäla förband till registret krävs det att de uppfyller vissa krav, däribland interoperabilitetskrav. De kraven finns nedtecknade i så kallade Military Tasks For Interoperability (MTI).4 Dessa uppgifter reglerar vad styrkan skall klara av när den skall samverka med NATO:s enheter.
Därutöver skall styrkan även uppfylla de nationella krav som är ställda på den. De kraven återfinns bland annat i Taktiska, Organisatoriska och Ekonomiska Målsättningar (TOEM).
Hur kan vi då veta om styrkan uppfyller dessa krav på förmågor som finns nedtecknade och som Sverige har förbundit sig till? För att ta reda på det krävs att internationella sjöminröjningsstyrkan utvärderas och valideras av rätt kompetens, på rätt sätt och mot rätt ställda krav.
Problemformuleringen blir således:
På vilket sätt skall den internationella sjöminröjningsstyrkan (SWENARAP MCM) utvärderas och valideras mot ställda krav.
1.2 Frågeställningar
För att kunna hantera problemformuleringen ovan så nyttjas följande frågeställningar:
• Mot vilka krav skall den internationella sjöminröjningsstyrkan utvärderas och valideras?
• Vem skall genomföra utvärderingen och valideringen? • Hur skall man metodiskt gå tillväga?
De krav som ställs på styrkan är både nationella och internationella.
Syftet med den första frågeställningen är därför att undersöka vilka krav som finns uppsatta och som följaktligen bör utgöra de teoretiska definitioner som styrkan skall utvärderas och valideras emot.
Därefter har jag att undersökt vem som har ansvaret för att utvärdera och validera styrkan. Eftersom styrkan inte ständigt är bemannad kommer den att befinna sig i olika utbildningsskeden under året. Internationella
sjöminröjningsstyrkan ingår också i olika processer inom Försvarsmakten där olika chefer är ansvariga för olika delar. Jag använder mig därför av den andra frågeställningen för att kunna undersöka vem som är huvudansvarig för utvärderingen och valideringen.
Syftet med frågeställningen är att undersöka vem som bestämmer de teoretiska definitionerna, vem som skall översätta dessa till operationella indikatorer samt i slutändan vem som skall genomföra själva utvärderingen och valideringen. Eftersom det tidigare har genomförts utvärderingar och valideringar på olika sätt använder jag mig av den sista frågeställningen för att undersöka vilka metoder som kan användas.
Syftet med frågeställningen är därför att se hur de teoretiska definitionerna översätts till operationella indikatorer och vidare hur själva utvärderingen och valideringen sedan praktiskt genomförs.
1.3 Avgränsningar och antaganden
Inga hemliga utvärderingar/värderingar kommer att behandlas i uppsatsen. Jag har valt att belysa tre områden som den internationella minröjningsstyrkan kan utvärderas och valideras utifrån. Dessa tre är interoperabilitetsmål (MTI) överenskomna mellan NATO och Sverige, målsättningen för förbandet som är fastställd av Högkvarteret samt de krav som Royal Navy har ställt då förbandet har genomgått prövning och utbildning där. Övriga utvärderingar i
Försvarsmakten kan vara ekonomiska eller organisatoriska men de kommer inte att avhandlas i denna uppsats. De kraven har oftare en stark koppling mot de ekonomiska anslag som har givits. Jag har heller inte med de krav som EU-samarbetet har ställt på styrkan då kravställningarna i mångt och mycket påminner om de krav och målsättningar som återfinns inom PARP-samarbetet.
1.4 Teorianknytning
Inom det här forskningsområdet har jag inte funnit någon undersökning som helt liknar min egen. Det finns mycket skrivet om utvärdering och validering men innehållet är främst fokuserat på vilka metoder som kan användas vid utvärderingar av olika verksamheter. Det vill säga att forskningen försöker ge svar på frågan hur verksamheter kan utvärderas och valideras. I min
undersökning har jag även studerat vad som är möjligt att utvärdera och validera samt vem som skall göra det.
Även om jag inte har kunnat hitta någon undersökning som är identisk med min egen har jag inspirerats av andra författare som har tagit fram verktyg, metoder och modeller som kan utnyttjas vid analyser av militär verksamhet.
Som teoretisk utgångspunkt har jag främst använt mig av det verktyg och modeller för taktikutveckling och övningsanalys som FOI har tagit fram i samarbete med Marinen.5
Annan närliggande forskning som bedrivits inom området på FOI är att ta fram metoder och verktyg för värdering och utveckling av krigsförband. Arne Worm har i sitt examensarbete: Metoder och verktyg för värdering och utveckling av krigsförband.6 analyserar och modellerar lägre förbands strid i Armen. Han
utgår då från de etablerade forskningsområdena reglerteori, kvalitetsstyrning, beteendevetenskap, människa-maskin-interaktion, försöksplanering och
statistisk analys. Resultatet indikerar att metoderna och verktygen är användbara för att få kunskap och förståelse för militär strid och för de krav som måste ställas på krigsförbands ingående resurser och delsystem.
Arne Worm introducerar också begreppet stridseffektivitet för att kunna mäta förbandens förmåga.
Det finns också exempel på mer översiktliga metodstudier varav, Helge Löfstedt och Henrik Lindströms, Metoder för utvärdering av förband är en. 7
Författarna menar att utvärderingar förväntas genomföras på ett vetenskapligt sätt med kontrollerade experiment men att de kan vara svåra att genomföra inom områden där mänskliga handlingar och beteenden utgör väsentliga inslag. Studien spänner över metoder för såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap. Sammanfattningsvis finns det således forskning om utvärdering av militära förband. Forskningen är dock främst inriktad mot vilka metoder, verktyg och modeller som är lämpliga att utnyttja. Forskning rörande vem som skall utvärdera och validera samt hur kravställningen skall utformas kopplat mot metoderna har jag däremot inte funnit.
1.5 Metod
I uppsatsen använder jag mig av tre olika metoder. I den första delen utnyttjar jag en beskrivande metod för att belysa den internationella minröjningsstyrkans olika delar samt vad utvärdering och validitet är för något.
I den andra delen som är analysdelen gör jag en kvalitativ textanalys i de nationella och internationella dokument som styr den internationella sjöminröjningsstyrkans verksamhet. Jag kompletterar analysen med
ostrukturerade samtalsintervjuer av olika befattningshavare i och runt styrkan. Intervjuerna har använts för att validera det material som har använts i
undersökningen.
5 Totalförsvarets forskningsinstitut, (2002 Augusti) Marinens handbok i övningsanalys ,FOI-R 0532 SE
6 Försvarets forskningsanstalt (1996 Maj) Metoder och verktyg för värdering och utveckling av krigsförband, ISRN LiTH-IKP-Ex-1329
7 Lindström Henrik, Löfstedt Helge (1994), Metoder för utvärdering av militära förband ,FOA Rapport, C10360-1
I den tredje delen genomför jag en jämförande analys mellan de olika utvärderings- och valideringsmetoder som tidigare har använts av styrkan I den avslutande delen värderar jag sedan de slutsatser jag har dragit i analysdelen för att därefter besvara problemformuleringen och frågeställningarna.
1.6 Definitioner och centrala begrepp
1.6.1 Validering
Frågorna och problemen formuleras på den teoretiska nivån medan undersökningarna genomförs på den operationella nivån. Det ständigt
återkommande ”översättningsproblemet” blir därför om vi empiriskt undersöker det som vi på den teoretiska nivån påstår att vi undersöker.8 De teoretiska definitionerna som gäller för sjöminröjningsstyrkan finns nedtecknade i målsättningar, verksamhetsuppdrag och interoperabilitetskrav. För att kunna mäta om kraven är uppfyllda krävs det att man översätter de teoretiska begreppen till operationella indikatorer. Klarar man att få en god
överrensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator och samtidigt inte har systematiska fel i sina mätmetoder då kan man påstå att man undersöker det man påstår att man undersöker. D.v.s. vi får en god
resultatvaliditet. Validering har också en nivåproblematik där det på högre organisatoriska nivåer kan vara svårt att särskilja materiel och dess funktion från organisationernas funktion och operativa metoder.9
1.6.2 Utvärdering
I en mycket allmän mening skulle det kunna hävdas att utvärderingar är förknippade med all mänsklig aktivitet, någon handlar på ett visst sätt och prövar därefter det resultat som handlingen ledde till10. En viktig del av utvärderingen är att ange vilken förmåga det är som skall utvärderas. Utvärderingsobjektet kan också vara mer eller mindre komplext. Inom
affärsmässig verksamhet är det ofta lätt att utvärdera graden av måluppfyllelse eftersom det där lättare kan sättas i mätbara termer såsom försäljningssiffror, ekonomisk vinst m.m. Inom Försvarsmaktens fredstida verksamhet däremot har oftast förutsättningarna för att kunna genomföra en relevant utvärdering att göra med hur kravställningarna är formulerade. Har kraven hög abstraktionsgrad blir utvärderingen svårare att genomföra än om kraven har uttryckts i klara mätbara termer. Utvärderingsresultatet beror också på hur väl avgränsat och definierat det som skall utvärderas är. Syftet med all utvärdering är att kunna bedöma resultatet och därigenom kunna påverka det fortsatta handlandet.
8 Peter Esiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wägnerud (2002), Metodpraktikan, Stockholm, Norstedts juridik AB, s61
9 FMV (2002-03-01), Handbok Verifiering och Validering Version 2.0 PROV 09000:389112/00 10Furubo, Jan-Eric (1987), Utvärderingar,-till vad och hur mycket, Stockholm,
1.7 Material
För att undersöka hur validering kan genomföras har jag använt mig av olika metodhandböcker, däribland FMV`s Handbok i Verifiering och Validering11 samt forskningsunderlag från FOI. Jag har även studerat metodböcker som används vid universitetsutbildning. För att undersöka hur utvärderingar kan genomföras har jag använt utredningsmaterial från Riksrevisionsverket där man bl.a. har granskat ledning, styrning och uppföljning av Försvarsmaktens
verksamhet.
För att besvara frågan vad styrkan skall valideras emot har jag undersökt de styrdokument som reglerar vad styrkan skall kunna klara av. Kravställningarna är utgivna som order, direktiv eller i form av målsättningar. Även internationella överenskommelser, i form av s.k. interoperabilitetsmål (MTI) finns med på listan över de krav som ställs. Styrkan har även utvärderats och validerats med hjälp av Flag Officer Sea Training (FOST). För att undersöka vilka krav som då ställs har jag använt mig av de överenskommelser som styrkan har gjort med Royal Navy om vad det är som skall prövas under utbildningsveckorna där FOST har medverkat. Jag har även gjort en analys av de order och rapporter som har reglerat verksamheten under själva genomförandet.
Det material som jag har använt för att undersöka ansvarsförhållanden runt styrkan är främst order och direktiv utgivna från Högkvarteret. Här återfinns processbeskrivningar och tänkta ansvarsförhållanden för registerförbanden under olika skeden.
För att kunna svara på frågan hur respektive del anser att man skall gå tillväga har jag studerat metodbeskrivningar. De metodbeskrivningar som jag har använt mig av är material från FOI, från NATO kurser i utvärderingar samt underlag från FOST. Som referensmaterial har jag bl.a. använt mig av FMV handbok i Verifiering och Validering för att få en bild av hur validering genomförs på en annan myndighet. Jag har även genomfört intervjuer med officerare och operationsanalytiker som har planerat och genomfört tidigare utvärderingar.
1.8 Uppsatsens disponering
Uppsatsen är uppbyggd kring sex kapitel. I första delen beskriver jag syfte, problemformulering och de frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen. Jag nedtecknar också de definitioner som jag anser är nödvändiga för att kunna skriva om det här ämnet. I den här delen anger jag också vilken teorianknytning jag har samt vilket källmaterial jag har använt mig av.
I del två beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknar bakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samt vilka uppgifter den kan
11 FMV (2002-03-01), Handbok Verifiering och Validering Version 2.0 PROV 09000:389112/00
ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppen utvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.
I nästa del av uppsatsen redovisar jag de nationella och internationella mål som är satta för styrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka
teoretiska definitioner som ligger till grund för en utvärdering och validering av styrkan.
I fjärde delen utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att undersöka vilka processer som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process. Syftet med denna del är att undersöka vilka ansvarsförhållanden som gäller för styrkan i olika skeden och därmed också vem som är ansvarig för utvärderingen och valideringen. Jag beskriver också en internationell aktör som kan utvärdera och validera den internationella sjöminröjningsstyrkan.
I femte delen undersöker jag vilka metoder som kan användas för att utvärdera och validera internationella sjöminröjningsstyrkan. Jag har valt att redovisa de metoder som prövats tidigare.
Metoderna har genomförts under ledning av olika instanser. I slutet på denna del gör jag en metodjämförelse. Avsikten jämförelsen är att undersöka vad de olika metoderna kan användas till samt vilka svar de kan ge.
Den avslutande delen, som är studiens resultatdel, omfattar en tolkning av framkomna resultat som omsätts i en diskussion. Utifrån diskussionen redovisas de slutsatser som är dragna. I denna del kommer studiens frågeställningar att besvaras.
2 Bakgrundsbeskrivning
För att kunna gå vidare i uppsatsen behöver jag ge en kort
bakgrundsbeskrivning om internationella sjöminröjningsstyrkan. I den redogör jag varför styrkan har tagits fram samt vilka uppgifter den skall kunna lösa. Jag beskriver också i övergripande ordalag vilken personal och materiel som ingår. I den avslutande delen av kapitlet redogör jag för vad utvärdering och validitet är för något och hur det kan appliceras på den internationella
sjöminröjningsstyrkan.
2.1 Beskrivning av internationella sjöminröjningsstyrkan
En av Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter är att ställa kvalificeradeförband och andra resurser till förfogande för internationella fredsfrämjande och humanitära uppgifter. 12 Sverige har därmed sedan mitten av nittiotalet fördjupat sitt samarbete inom ramen för internationell krishantering. Ett forum för detta samarbete har varit Partnerskap För Fred.(PFF)
Inom PFF-samarbetet deltar Sverige sedan1995 i den s.k. planerings- och översynsprocessen, PARP (Planing and Review Process). PARP syftar till att öka partnerländernas förmåga att samverka med varandra i Nato-ledda
fredsfrämjande insatser.13 Förband som sedan uppfyller de krav som ställs nedtecknas i särskilda beredskapsregister.
Inom ramen för ovanstående överenskommelser inom PFF står sedan den 1 januari 2001 en svensk sjöminröjningsstyrka i 30 dagars beredskap.
I december 1999 enades även EU om att inrätta en gemensam
krishanteringsstyrka. Målet var att styrkan skulle vara fullt utbyggd 2003 och omfatta 60 000 soldater, cirka 360 flygplan och omkring 100 örlogsfartyg. Styrkan skall kunna sättas in inom 60 dagar inom ett område vars radie är 4000 km från Bryssel och kunna vara på plats under minst ett år.14
Från den 1 januari år 2003 ingår sjöminröjningsstyrkan även i Europeiska unionens krishanteringssamarbete och skall inom 30 dagar kunna avgå från svensk hamn. Inställelse vid enheterna är 7 dagar efter beslut om insats. Beslut tas av regeringen efter framställan från något över- eller mellanstatligt organ. Styrkan skall kunna ingå i en internationell fredsfrämjande insats under 6 månader.15
Styrkan består av två minröjningsfartyg av Landsortklass, ett
minröjningsstödfartyg, två självgående minsvep SAM, en röjdykargrupp samt en underhållsenhet som svarar för det fartygsburna underhållet. Fartyg och övrig materiel är i stort sett densamma som används vid normal grundutbildning och beredskap. Enheterna bemannas av yrkesofficerare och kontraktsanställda matroser. Den totala bemanningen är cirka 160 män och kvinnor.
Varje år genomför styrkan utbildning och övning av besättningarna och staben under tre veckor i januari. Styrkan anmäls sedan klar att ställas i beredskap. Under hösten samma år genomförs ytterliggare en övning som mer inriktas mot att vara en tillämpningsövning. Chefen för 4.minkrigsflottiljen ansvarar för att styrkan sätts upp, övas och ställs i beredskap.
Minröjningsstyrkan skall kunna verka i en multinationell förbandsstruktur och kunna lösa följande uppgifter:
Minröjningsoperationer Humanitära stödoperationer Övningar 16
Styrkans huvuduppgift är att genom minröjning begränsa minhotet och därmed säkerställa den taktiska rörelsefriheten för sjöburna insatsstyrkor med därtill tillhörande logistikförband, samt handelstrafik i ett internationellt perspektiv.17 Vidare anger TOEM att styrkan skall kunna röja alla typer av sjöminor och ha en förmåga att söka upp och oskadliggöra föremål på havs och sjöbottnar. Operationsområdet sträcker sig till Europa och dess närhet. Styrkan skall kunna delta i insatser inom NATO:s koncept, Combined Joint Taskforce vilket innebär
13http://forsvar.regeringen.se/fragor/sakerhetspolitik, 2003-11-16 14, http://www.marinen.mil.se/article, 2003-12-18
15http://www.marinen.mil.se/article, 2003-12-18 16http://www.4minkriflj.mil.se, 2003-12-18
att man skall kunna operera tillsammans med andra länder och tillsammans med andra vapengrenar.
2.2 Beskrivning av utvärdering och validitet
Utvärdering
Utvärdering är en praktisk verksamhet, inte en vetenskaplig även om metoder och teoriansatser från olika vetenskaper används.18 Man kan därmed skilja mellan utvärdering och utvärderingsforskning där det sistnämnda mer är metodutveckling om och för utvärdering. Utvärdering däremot är den själva praktiska undersökningen där man använder de metoder som forskningen har tagit fram. Det finns olika typer av utvärderingar och dessa kan ha olika syften och mål. Det kan därför vara klokt att bena upp några aspekter innan
utvärderingen inleds:19
• Vad som kan utvärderas eller vad som kan vara objektet i en utvärdering.
• Vilken kunskap utvärderingar kan ge • Hur utvärderingar används.
Den första aspekten innebär att man definierar vad som skall utvärderas. Eftersom verksamheter ofta har en mångskiftande karaktär och innehåll består de också av en mängd olika utvärderingsobjekt. Ett utvärderingsobjekt kan t.ex. vara kopplat till vad som följer av ren produktion. Exempelvis är det ganska lätt att utvärdera t.ex. antalet gångtimmar för ett fartyg eller antalet skjutövningar som har genomförts. Desto svårare blir det att utvärdera t.ex. fartygens luftförsvar som är beroende av många parametrar. Exempelvis måste
materielens status, personalens utbildningsnivå, yttre miljö och motståndarens kapacitet vägas in i resultatet.
Den andra aspekten svarar på frågan om vilken kunskap utvärderingar kan ge. För att kunna svara på det måste vi gå tillbaka och titta på vilka teorier som ligger till grund för utvärderingen. Eftersom det oftast är effekter som skall utvärderas måste man utifrån de grundläggande teorierna ta ut vilka effekter som förväntas uppnås. Vilken effekt var det egentligen vi ville uppnå med verksamheten? Här kommer man att ställas inför en utmaning eftersom en och samma verksamhet kan ge en mängd olika effekter. I slutändan handlar det därför om att verkligen ta ut de frågor som det är meningsfullt att söka svaren på.
Den tredje aspekten gäller för vem som utvärderingen görs och vem som skall använda sig av utvärderingen. Utvärderingen kan användas internt för t.ex. framtida planering och budgetering men den kan också användas externt för mer genomgripande omprövningar av verksamheten. En annan viktig aspekt är på vilken nivå utvärderingens resultat skall användas. Eftersom olika nivåer kan ha
18 Lindström Henrik, Löfstedt Helge (1994), Metoder för utvärdering av militära förband, FOA Rapport, C10360-1, s 4
19Furubo, Jan-Eric (1987), Utvärderingar,-till vad och hur mycket, Stockholm, Riksrevisionsverket, ISBN 91-7498-017-3, s 12
olika mål och prioriteringar måste resultaten ge kunskap som har bärighet på rätt nivå.
Eftersom det finns olika finns olika typer av utvärderingar kan det finnas ett intresse av att göra en uppdelning. I FOAs rapport, Metoder för utvärdering av militära förband, görs en uppdelning mellan kvalitativ och kvantitativ orienterad utvärdering. 20
Kvalitativ orienterad utvärdering innebär att resultatet blir en värdering och
en allmän bedömning av kvaliteten. Bedömningen görs företrädesvis av en eller flera experter på det område som skall utvärderas. Ett kvantitativt underlag kan föras in i utvärderingen men detta skall inte tala för sig själv utan måste vägas samman med andra aspekter i experternas helhetsbedömning. Eftersom det finns ett starkt intuitivt och personligt inslag i denna typ av utvärderingar måste utvärderarnas expertis vara accepterad. För att skapa trovärdighet är det också viktigt att experterna har en oberoende ställning till utvärderingsobjektet.
Kvantitativ orienterad utvärdering föregås oftast av någon form av kvalitativ
inriktad fas. Denna används för att ta fram relevanta frågor och utse möjliga indikatorer för att kunna besvara frågorna. För att kunna göra det måste man oftast förlita sig till expertkunskap i ungefär samma utsträckning som i den kvalitativa utvärderingen. Den stora skillnaden är dock att kvantifieringen av insamlad data gör att förutfattade ”expertutlåtande” lättare kan ifrågasättas.
Validitet
Kort sagt kan man säga att hög validitet innebär att man verkligen mäter det man avser att mäta. Den stora anledningen till att validitetsproblem uppstår är att vi definierar problemet på teoretisk nivå men genomför undersökningen på den operationella nivån. Det ständigt återkommande ”översättningsproblemet” blir därför om vi empiriskt undersöker det som vi på den teoretiska nivån påstår att vi undersöker.21
För att kunna få en hög validitet måste man alltså först korrekt definiera teoretiskt vad det är som skall mätas. Sedan måste man bestämma vilka mätverktyg som skall användas så att man verkligen mäter det som man avser att mäta. Om man sedan anser att mätverktyget stämmer bra överens med de teoretiska definitionerna kan man anse att begreppsvaliditeten är god. Detta är detsamma som frånvaron av systematiska fel. Skulle man däremot använda ett bristfälligt mätinstrument upprepas samma systematiska fel hela tiden vilket innebär att man mäter fel verklighet. Nu räcker dock inte med en hög
begreppsvaliditet för att få en hög resultatvaliditet. För att resultatet skall bli så bra som möjligt måste man också ha en hög reliabilitet. För att få det krävs det att inga slumpmässiga eller osystematiska fel uppstår under mättillfällena. Om man däremot är slarvig eller otydlig under själva mättillfällena eller i
efterarbetet fås en låg reliabilitet. Sammantaget innebär detta att en hög
20 Lindström Henrik, Löfstedt Helge (1994), Metoder för utvärdering av militära förband, FOA Rapport, C10360-1,s 5
21 Peter Esiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wägnerud (2002), Metodpraktikan, Stockholm, Norstedts juridik AB, s61
begreppsvaliditet tillsammans med en hög reliabilitet ger en hög resultatvaliditet.
Resultatvaliditeten däremot – huruvida vi undersöker det vi påstår att vi undersöker – går att utvärdera först när det empiriska fältarbetet är genomfört. Rent praktiskt kan begreppsvaliditeten börja ifrågasättas så snart de teoretiska definitionerna och de operationella mätverktygen är utformade.22
För att få hög validitet är man starkt beroende av vad det är man skall mäta för något. Om man använder enkla precisa teoretiska begrepp är dessa ofta lättare att översätta till operationella indikatorer än om begreppen har en hög
abstraktionsnivå.
Metodpraktikan anger här två sätt att komma runt problematiken med begreppsvaliditet, nämligen: 1) att resonera sig fram till bästa möjliga
operationalisering som benämns resonemangsvaliditet- och 2) att på empirisk väg försöka testa operationaliseringen- så kallad empirisk validitet.23
Resonemangsvaliditet kan innebära att man helt enkelt kopierar en
operationalisering som någon tidigare har använt sig av. En fördel blir då att man kan jämföra sitt resultat med tidigare gjorda undersökningar. Ett annat sätt är att helt enkelt resonera sig fram till en god begreppsvaliditet om det inte går att hitta en lämplig tidigare gjord operationalisering. Den bästa formen av resonemangsvaliditet är den som fjärmar sig från det spontana och istället har en rejält underbyggd systematisk argumentation.24
Nu har jag först beskrivit den internationella minröjningsstyrkans ingående delar tillsammans med de uppgifter som den skall kunna lösa och under vilka omständigheter som den skall kunna verka. Jag har sedan redogjort för vad utvärdering och validitet är för något. Jag kommer nu att gå vidare i min
undersökning och titta på vilka nationella och internationella krav som ställs på styrkan. Det är de kraven som är de teoretiska definitionerna som ligger till grund och som skall översättas till operationella indikatorer när styrkan skall utvärderas och valideras.
3. Vilka krav ställs på den internationella
sjöminröjningsstyrkan?
3.1
Inledning
Det här kapitlet av uppsatsen syftar till att redovisa vilka krav som ställs på styrkan.
I mina slutsatser identifierar jag om de krav som ställs är lämpliga som teoretiska definitioner vid en utvärdering och validering av styrkan.
Eftersom styrkan sätts upp nationellt finns det inhemska krav uppsatta för vad den skall klara av. Kraven finns nedtecknade i form av målsättningar som är
22Peter Esiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wägnerud (2002), Metodpraktikan, Stockholm, Norstedts juridik AB, s61
23Ibid, s64 24Ibid, 65
framtagna av 4.minkrigsflottiljen i samverkan med Högkvarterets krigsförbandsledning.
Utöver de nationella kraven finns internationella krav som skall vara uppfyllda för att kunna sätta in förbandet i operationsområdet. Kraven har främst med interoperabilitet att göra, det vill säga förbandets förmåga att kunna operera i samverkan med andra militära enheter från NATO. Kraven utgår från de ”Military Tasks For Interoperability”(MTI)25 som Sverige har sagt sig kunna uppfylla.
Utöver ovanstående krav har även 4.minkrigsflottiljen tagit hjälp av personal från Royal Navy i England för att utveckla förmågan hos förbandet.
Verksamheten syftar till både utbildning och utvärdering av förbandet inom främst områdena skyddstjänst, sjömanskap minröjning och röjdykning.
Innan man bestämmer vilka krav som den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderas emot måste man ha en klar begreppsbild. Anledningen till det är att man måste veta vad det är man frågar efter. Högkvarterets strategiledning har delat in och förklarat begreppen enligt nedan:
Förmåga innebär att ha kompetens och tillgängliga materiella resurser i
erforderlig mängd för att kunna lösa en given uppgift under vissa givna
betingelser. En förmåga kan endast bedömas i förhållande till givna betingelser så som motståndarens kapacitet, insatsens operativa mål samt
operationsområde.
Kompetens är egenskapen att tillämpa kunskaper och färdigheter som jämte
tillgång på resurser i erforderlig kvantitet och kvalitet konstituerar en förmåga. En kompetens beskrivs genom att ange slag av kompetens samt antal personer som är bärare av kompetensen. Dagens kompetenser syftar antingen mot dagens eller mot framtidens behov av operativ förmåga.
En funktion är en verksamhet som berör flera krigsförband. I uppdraget har funktioner delats in i ledning, information, verkan, rörlighet, skydd och logistik. Funktioner är inte relaterade till betingelser såsom: motståndarens kapacitet, miljöfaktorer eller ambitionsnivå, faktorer som däremot är nödvändiga för att bedöma förmåga.
Betingelser beskriver den situation till vilken en viss operativ förmåga är
relaterad. Nödvändiga betingelser är motpart (typ av aktör och aktörens kapacitet) samt insatsens operativa mål. En beskrivning av motparten är
nödvändig för att en kvantifiering av förmågor ska vara möjlig och de operativa målen tydliggör vilken grad av förmåga (ambitionsnivå) som krävs. Även verkansmiljö, eventuella samverkansformer med andra nationer och politiska mandat att agera är betingelser av stor betydelse.26
25 NATO, Strategic Commands Military Tasks For Interoperability, Annex D, Maritime 26 Försvarsmakten, Högkvarteret 2003-03-01, Särskilda redovisningar rörande operativ förmåga, HKV Bet. 23 383, s3
Enligt strategiledningen är det kompetens jämte tillgång på resurser som konstituerar förmågan. Detta innebär att kompetens och tillgång till resurser är undergrupper till förmåga och att de måste definieras för att förmågan skall kunna mätas.27
Även FOI sätter förmågan överst med; uppdrag resurser och betingelser som undergrupper.
Erik Lindberg, Operationsanalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut, definierar förmåga enligt följande.28
”Att kunna utföra ett visst uppdrag under vissa preciserade betingelser med tillgång till erforderliga resurser”
Av ovanstående begrepp är det därför i slutändan mest relevant att kunna utvärdera förmågan. För att kunna göra det krävs det dock att man definierar vilken kompetens, och funktion man avser mäta samt under vilka förutbestämda betingelser denna skall kunna verka. Givetvis är faktorerna beroende av
varandra d.v.s. vilka kompetenser man innehar påverkar givetvis vilken förmåga man har och vice versa. Men det är först när kompetensen sätts i ett
sammanhang som man kan utvärdera om förbandet kan lösa sina uppgifter eller inte.
Förmågan kan i sin tur delas upp i olika undernivåer där varje del måste definieras för att i slutändan komma fram till vilken förmåga som man avser mäta. FOI har gjort följande uppdelning då man analyserar marina förband.29
Definition av förmåga
Källa: Erik Lindberg, Totalförsvarets Forskningsinstitut 2003-11-19
27
28 Intervju med Erik Lindberg, Operationsanalytiker, Totalförsvarets Forskningsinstitut, 2003-11-19.
29 Ibid, 2003-11-19
Förmåga
Uppdrag Resurser Betingelser
Uppgift Restrik- tioner
Personal Materiel Miljö Hot
För att kunna utvärdera eller validera förmågan måste också undergrupper klart definieras. Det är först därefter som det går att säga om förbandet har en given förmåga eller inte. Förbandet arbetar också inom en mängd nivåer från operativ ner till stridsteknisk nivå. Innan man utvärderar eller validerar förbandet kan det också vara nödvändigt att precisera vilken nivå man avser att pröva.
Efter att ha redovisat vikten av att definiera vad det är som skall utvärderas och valideras går jag nu vidare i undersökningen för att analysera krav som ställs på den internationella minröjningsstyrkan.
3.2 Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning
(TOEM)
När förband skall sättas upp i Försvarsmakten görs det bland annat med hjälp av målsättningar. Arbetet föregås oftast av en studie där specifika förmågor tas fram för att kunna klara vissa uppgifter inom ramen för en bestämd hotbild. Studierna kan vara allmänna, där hela Försvarsmakten studeras eller
funktionsvisa, där endast vissa funktioner belyses. En sådan funktion kan exempelvis vara luftförsvarsfunktionen. Studierna kan också ha olika
tidshorisonter allt från några år framåt till att titta på visioner ända fram till år 2020.
När studien är genomförd utformas en eller flera målsättningar för förbandet. Målsättningen tas ofta fram av förbandet själv men det förekommer även att FMV eller MTK upprättar hela eller delar av dokumentet. När målsättningen är skriven fastställs den av Krigsförbandsledningen i Högkvarteret. Övriga
dokument och arbeten som ligger till grund för målsättningen är bland annat Försvarsmaktens utvecklingsplaner, systemmålsättningar, doktriner samt försvarsmakts- och krigsförbandsplaner. För den internationella
minröjningsstyrkan återfinns kraven i målsättningar för Snabbinsatsstyrka Sjöminröjning. (TOEM SIM)30
Med TOEM som grund utarbetas även en målsättning för taktiska, tekniska och ekonomiska (TTEM)krav som skall vara uppfyllda.
I TOEM anges de krav som förbandet som helhet skall kunna uppfylla. Utformningen av dokumentet regleras i publikationen: Handbok för
Försvarsmaktens utformning av målsättningar för förband, förnödenheter och anläggningar.
De uppställda kraven utgår från ett i förhand fastställt operativt sammanhang. I detta sammanhang anges vilka stridsmiljöer som förbandet skall kunna uppträda i samt vilka uppgifter i stort som skall kunna lösas. Här återfinns också en motståndarbeskrivning som beskriver i vilken hotmiljö som förbandet skall kunna verka. I TOEM SIM är motståndarbeskrivningen är uppdelad enligt följande. • Minhot • Ubåtshot • Lufthot • Ytstridshot
• Markhot
• N-,B-och C-hot • Störhot/televapenhot31
Under varje kategori beskrivs det hot som förbandet kan förvänta sig att möta i operationsområdet. Hotbilden som målas upp är i stort en bedömning av vad som kan förväntas rent allmänt men den har även en koppling till svensk förmåga vad avser t.ex. minans funktion och kapacitet. I stort kan man säga att det är en allmän beskrivning av de minsystem som finns på marknaden idag men även en bedömning av utvecklingen de närmaste åren. Endast på några få ställen och då främst under punkten ”lufthot” är hotet preciserat i mätbara termer. Exempel på en sådan precisering kan vara:
Lufthoten utgörs av attackflyg med raketer och akan i direktanfall. Sannolikt avstånd c:a 2000 meter, under dager och mörker.32
Under punkten minhot däremot är det mest en allmän beskrivning av vilka sensorer som kan användas och hur utvecklingen tros se ut inom de närmaste åren. Det är således inte specificerat vilken typ av minor som kan förväntas eller vilken förmåga dessa har. Även under de andra hotbildsrubrikerna återfinns mest vad som kan förväntas hota fartyget men väldigt lite vilken förmåga de olika hoten har.
Vidare i TOEM regleras krav på egen förmåga i en mängd avseenden. Ett exempel på det är när man anger vilken förmåga förbandet skall ha vid uppträdande i telekrigsmiljö. Där anges det att förbandet skall kunna verka i begränsad telestörd miljö.33 Det är alltså inte angivet vilken typ av störning, omfattning och mot vilka sensorer detta gäller. Under krav på stridseffekt och uthållighet anges att förbandet skall kunna röja alla typer av minor (utan
precisering) samt kunna söka/lokalisera/positionera/oskadliggöra/bärga föremål på havs- och sjöbottnar.34 Det är t.ex. inte specificerat vilka typer av föremål eller minor, på vilket djup och med vilken noggrannhet som avses. Även under punkten krav på förmåga till samverkan med andra förband d.v.s.
interoperabilitet, finns det inte beskrivet, med vem, vad eller hur, utan här anges bara att styrkan skall ha en god förmåga.
I kapitel 3 anges vilka taktiska krav som ställs på förbandet. Målsättningarna är skrivna som uppgifter, funktioner eller förmågor. Under huvudgruppen
uppgifter står det vad förbandet skall kunna genomföra för olika sorters företag. Även här saknas det på många ställen under vilka betingelser som styrkan skall kunna verka.
Målsättningens sista kapitel beskriver i stort personalens och utrustningens sammansättning. För att få en mer detaljerad lista på fartygens utrustning är man hänvisad till TTEM.
31Ibid, s6
32Försvarsmakten, Högkvarteret (2001-01-23), TOEM SIM, HKV Bet. 35 760:60970, s8 33Ibid, s11
3.3 Military tasks of interoperability (MTI)
Ett av målen med de senaste årens partnerskapsarbete har varit öka interoperabiliteten mellan militära enheter tillhörande NATO-länder ochpartnerländer. Ett program, som heter Operational Capabilities Concept (OCC),
Assesment and Feedback Programme är under utveckling.35 Programmet som tas fram inom NATO syftar till att genom besök vid förband under pågående övningar/verksamhet av särskilt utbildade ”assesors” utvärdera och bedöma enheternas interoperabilitet.36
De interoperabilitetskrav som skall utvärderas utgår från de ”Military Tasks of Interoperability” som partnerländerna sagt sig kunna uppfylla. Varje MTI är sorterad under en huvudgrupp som t.ex. kan vara minröjning. Denna är i sin tur uppdelad i en mängd undergrupper.
Varje undergrupp utvärderas och resultatet redovisas enligt följande kriterier: • Fullt interoperabel
• Delvis interoperabel • Ej operabel
Initiativ till att bli utvärderad tas av partnerlandet genom att förbandet anmäls för prövning till NATO. Under hösten 2003 genomförde Sverige sin första utvärdering.
Vilka MTI som skall utvärderas valdes ut av 4.minkrigsflottiljen tillsammans med MTK. Utvärderingen genomfördes inom ramen för övningen BLUE SHARK.37
Eftersom minröjning är styrkans huvuduppgift har jag valt att redovisa ett interoperabilitetsmål inom minröjningsområdet. Målet är benämnt MTI M2.4 ”Conduct Mine Hunting Operations”.38 I undergruppen description står det närmare angivet vad det är som skall kunna genomföras inom
minröjningsområdet:
”The conduct of minehunting requires prospective mine hunting units be
knowledgeable in planning and evaluation of mine countermeasures operations,
including route survey. Mine hunting must be familiar with detection and classification equipment, terminology and phases, bottom classification and characteristics and principles of undetectable mines. They must also be
proficient in minehunting procedures and knowledgeable of minehunting
conditions. Mine hunting units must also be proficient in mine hunting tasking and reporting procedures, patterns, plotting and marking, NATO
communication procedures including voice procedure and the use of formatted
35http://www.nato.int/pfp/docu/d990615c.htm 2004-01-20
36 Försvarsmakten, OPIL,MTK (2002-05-03), Rapport efter deltagande i NATO Assessment and Feedback Seminar, MTK betckn. 01832:60575, s 1
37 Försvarsmakten, OPIL,MTK ,(2003-10-24), Rapport efter validering av IM 03, HKV beteckn. 02310:73343, s2
messages. A working knowledge of mine countermeasures, a risk and safety procedure is required.”
Om vi skall göra ytterliggare en nedbrytning och titta på vilka adjektiv som styr blir det fritt översatt: kunnig, skicklig och familjär med.(markerade med fet stil i texten ovan) Minröjningsexemplet säger då att minröjningsenheterna skall vara familjära och förtrogna med detekterings och klassificeringsutrustning. Vilken
utrustning det gäller anges inte och inte heller under vilka förhållanden det skall kunna ske.
Sammantaget innebär detta att de teoretiska definitionerna är oprecist angivna vilket gör det svårt att översätta dem till operationella indikatorer.
Kraven är således lågt ställda inom OCC. Taktisk eller operativ förmåga värderas inte. T.ex. värderas inte hur lång tid det kan ta att utföra en viss uppgift, endast att uppgiften kan utföras och att resultaten motsvarar ställda krav.39 De mest grundläggande kraven som är aktuella för internationella minröjningsstyrkan återfinns inom områdena logistik, samband, minröjning och röjdykning. De var också dessa som valdes ut när förbandet validerades under övningen BLUE SHARK, 2003.40
Värt att notera är också att NATO själva inte validerar sina fartyg mot MTI utan kraven är helt och hållet avsedda för PFF- länderna.
3.4 Flag Officer Sea Training (FOST)
För att utbilda och utvärdera styrkan har 4.minkriflj tidigare tagit hjälp av Flag Officer Sea Training (FOST) i England. FOST är en utbildnings- och
träningsresurs som används för att utveckla fartyg och förband. Man ger även de testade förbanden feedback efter övningarna.
Normalt är FOST verksam på tre platser i Storbritannien. Utbildningen syftar till att ge fartyg och förband de förmågor som krävs för att kunna verka i alla typer av missioner. Ungefär 100 fartyg utbildas och utvärderas varje år vid FOST. Fartygen kommer både från Royal Navy och från övriga NATO. Utöver den utbildning som bedrivs i brittiska farvatten har FOST även mobila
utbildningsteam som reser runt om i världen för att utbilda fartyg i olika
farvatten. Tidigare har svenska ubåtar, korvetter och minröjningsfartyg deltagit i utbildningar och övningar vid FOST i Storbritannien. Fartygen har då legat under grundutbildning med värnpliktiga ombord och alltså inte med en insatsberedd besättning.
Övningarna genomförs ombord och delas in i olika huvudkategorier inom varje tjänstegren. Övningarnas upplägg och vad som krävs av fartyget och dess besättning regleras i publikationen FOST Minewarfare and Patrolvessels,
39Försvarsmakten, OPIL,MTK (2002-05-03), Rapport efter deltagande i NATO Assessment and Feedback Seminar, MTK betckn. 01832:60575, s 1
40 Försvarsmakten, OPIL,MTK ,(2003-10-24), Rapport efter validering av IM 03, HKV beteckn. 02310:73343, s2
Operational sea training guide, Volume two. Varje tjänstegren har sitt eget kapitel där det beskrivs vad som skall uppnås i varje moment. Momenten är förutbestämda och fartygets agerande inspekteras hela tiden av grupp som kallas ”sea riders”. Deras huvuduppgift i Royal Navy är utvärdering och utbildning och de har en stor erfarenhet inom området.
Besättningarna till fartygen erhåller också anvisningar i god tid innan
genomförandet som reglerar vad som förväntas av dem under utbildningsveckan i FOST.
Innehållet består av en allmän del men där finns också detaljerade anvisningar för respektive tjänstegren ombord.
Anvisningarna hjälper därmed fartygen att träna sig inför kommande utbildnings- och utvärderingsmoment.
Efter genomförd utbildning vid FOST erhåller fartygen ett slutomdöme som tar hänsyn till den totala kapaciteten på fartyget och dess besättning.
3.5 Slutsatser
I det här kapitlet har jag redovisat att det är förmågan som är det är mest relevanta att utvärdera och validera. För att kunna definiera en förmåga måste också undergrupperna uppdrag, resurser och betingelser anges.
Det går alltså inte bara att säga att styrkan har en god förmåga utan att ha definierat vilket uppdrag som skall lösas, med vilka resurser och under vilka betingelser som styrkan skall verka i.
Detta har varit mina kriterier när jag sedan har analyserat de tre olika teoretiska definitioner som styrkan tidigare har utvärderats och validerats emot.
Många av de krav på förmågor som återfinns i TOEM SIM är formulerade med en hög abstraktionsgrad vilket innebär att översättningen till operationella indikatorer kan bli problematisk. TOEM SIM är i många stycken inte heller nedbruten till en sådan detaljeringsnivå att målsättningarna går att använda som teoretiska definitioner. Exempelvis anger TOEM följande krav på förmåga till samverkan med andra förband:
Styrkan skall ha god förmåga att samverka med sidoordnade internationella operativa förband.41
Vad god förmåga är för något och vilka operativa insatsförband det gäller finns inte definierat. Det anges heller inte under vilka betingelser detta skall kunna ske. Kravet är alltså så oprecist och övergripande ställt att det är omöjligt att översätta till operationella indikatorer och därmed omöjliggörs en utvärdering och validering på den punkten.
Begreppsvaliditeten är sammantaget så låg i målsättningen att det inte går att utvärdera eller validera om förbandet kan klara sin huvuduppgift.
När fartygen skall valideras enligt Assesment and Feedback Programme mot MTI genomförs istället en värdering och det är egentligen det som är
programmet. Fritt översatt blir assesment lika med: uppskattning d.v.s. man uppskattar ett värde. Även här är de teoretiska definitionerna i MTI alltför oprecist angivna. Värdeord som kunnig, skicklig och familjär används men definieras inte noggrannare än så. Operativ och taktisk förmåga värderas inte heller eftersom inga betingelser, såsom tid, hot och miljö, finns angivna. Sammantaget ger det att begreppsvaliditeten även i MTI är för låg för att det skall gå att utvärdera eller validera om internationella sjöminröjningsstyrkan är interoperabel med NATOs förband.
De teoretiska definitioner som FOST använder sig av talar i detalj om vad som skall uppnås i varje moment som genomförs. Momenten genomförs sedan praktiskt till sjöss d.v.s. i den miljö som fartygen avses arbeta i. Eftersom ett scenario spelas upp inför varje moment får fartygen arbeta i en hotmiljö som är så realistisk som man kan skapa den under en övning. Under varje moment finns också ett antal förutbestämda kriterier som skall uppnås för att fartyget skall lyckas med sin uppgift. Sammantaget ger detta bra förutsättningar för att kunna utvärdera och validera internationella minröjningsstyrkans förmåga. Med de slutsatser som jag har dragit avseende de krav som ställs på den
internationella sjöminröjningsstyrkan går jag nu vidare i undersökningen för att beskriva vem som skall utvärdera och validera styrkan
4. Vem skall utvärdera och validera den
internationella sjöminröjningsstyrkan?
4.1 Inledning
I detta kapitel börjar jag med att redovisa vilka ansvarsförhållanden som gäller för internationella sjöminröjningsstykan.
För att kunna göra det måste jag först beskriva de processer i Försvarsmakten som styrkan medverkar i under olika skeden. Jag beskriver därefter vem som är ansvarig för vad, i de olika skedena. I nästa del redovisar jag vem som tidigare har genomfört någon form av utvärdering eller validering av den internationella sjöminröjningsstyrkan. De aktörer som jag har valt att belysa är de som tidigare har genomfört utvärdering eller validering, på taktisk eller stridsteknisk nivå. I mina slutsatser identifierar jag vilka kriterier som krävs för att avgöra vem som skall utvärdera och validera SIM.
I Försvarsmakten pågår en mängd processer där olika befattningshavare är ansvariga för olika delar av verksamheten. Verksamheterna är indelade i huvudprocesser och stödprocesser. Internationella sjöminröjningsstyrkan är här inget undantag utan är ett förband som ingår i de normala processer som finns inom Försvarsmakten. Högkvarteret har också delat in verksamheten för förband i internationell beredskap i olika skeden enligt följande42:
42 Försvarsmakten, HKV (2003-10-14), Ledning och samordning av registerförband, HKV beteckn: 23320:73729, s1
• Uppsättande • Vidmakthållande
• Genomförande av insatser inklusive avveckling • Reorganisation och fortsatt vidmakthållande
Ansvarförhållanden i de olika processerna och skedena beskrivs enligt nedanstående bild. Processägarna utgörs av chefer för olika ledningarinom högkvarteret.
Processägare CKRI CGRO COPIL CGRO CGRO
Huvudprocess/skede Uppsättande Vidmakthållande Insats och
avveckling Reorganisation Vidmakthållande Stödprocesser
CKRI Organisation
Materielanskaffning Komplettering av materiel Anskaffning missionsspecifik utrustning
Materielanpassning Komplettering av materiel
CGRO Utbildning Utbildning beredskap Utbildning
mobilisering
Utbildning Utbildning Beredskap
COPIL Validering Validering Validering Validering Validering
C FMLOG Dirigering
förrådställning Tekniskt stöd förrådställning Dirigering Förnödenhets- försörjning
Återställande
förrådställning Tekniskt stöd förrådställning Källa: Försvarsmakten, HKV, Ledning och samordning av registerförband, (2003-10-14) HKV
beteckn: 23320:73729 s2
Bilden ovan illustrerar vilka chefer som har ansvaret för de olika processerna i respektive skede. Ur bilden kan det också utläsas att det är Operativa
insatsledningen som är ansvarig för valideringen av internationella sjöminröjningsstyrkan i alla skeden.
Rent praktiskt genomförs rekrytering av personal, utbildning och innehållande av beredskap av 4. minkrigsflottiljen på uppdrag av
Grundorganisationsledningen i Högkvarteret. Flottiljen har även ansvaret för det årliga underhållet på den materiel som ingår i internationella
sjöminröjningsstyrkan. Den taktiska och stridstekniska detaljkunskapen finns också inom flottiljen.
Eftersom vissa processer är utan inbördes kommunikation kan det i slutändan försvåra möjligheten till en effektiv validering och utvärdering av styrkan. Högkvarteret i Försvarsmakten belyser själv problemställningen så här: Under 2003 har det framkommit ett behov av att tydliggöra ledningen av våra registerförband i olika skeden. Ansvarsförhållanden avseende ledning och stöd har varit otydliga, därmed har samordningen i alla stycken inte fungerat
tillfredsställande.43
43 Försvarsmakten, HKV (2003-10-14), Ledning och samordning av registerförband, HKV beteckn: 23320:73729, s1
För närvarande utvärderas och valideras internationella sjöminröjningsstyrkan både av Försvarsmakten och utländska aktörer. Utvärderingarna har tidigare bland annat genomförts av styrkan själv tillsammans med MTK på uppdrag av OPIL. Som metodstöd har man använt operationsanalytiker från FOI.
Personal från MTK och 4.minkrigsflottiljen har också deltagit i kurser som NATO har anordnat. Kurserna benämns ”Assesors Training Course” och syftar till att utbilda partnerländernas egna officerare i ”assesment och feedback”. Rent praktiskt har förbandet utvärderats en gång enligt denna metod. Det skedde under övningen BLUE SHARK, år 2003. Då använde man sig av särskilda utvärderare från flottiljstaben som hade deltagit i NATOs kurs. Resultatet sammanställdes sedan av MTK och utgavs som en rapport.44
4.minkrigsflottiljen har även tagit hjälp av FOST för att genomföra utbildning och utvärdering av internationella sjöminröjningsstyrkan. Flottiljen har då styrt vad som skall utvärderas och vilka förmågor som förbandet skall utbildas på. Den fredsmässiga utvärderingen genomförs av GRO. Denna uppföljning grundar sig på de fastställda uppdragsförslag som förbandet själv har lämnat in och som sedan har blivit godkända av GRO. Uppdragen är mer av
produktionskaraktär och anger inte så mycket vilka operativa krav som internationella sjöminröjningsstyrkan skall kunna uppnå vid verksamhetsårets slut. Jag har därför valt att inte beröra den delen i avhandlingen.
Sammantaget ger detta en mängd aktörer som är inblandade i den internationella sjöminröjningsstyrkans olika verksamheter, alltifrån materielanskaffning till utbildningar och insatser. Jag har valt att belysa de befattningshavare som har mest bärighet på styrkans operativa och taktiska förmåga. De beskrivs i kommande rubriker.
4.2 Operativa
insatsledningen
Högkvarteret är Försvarsmaktens högsta ledningsnivå. Dess främsta uppgift är att arbeta med verksamhetsledning, men även till exempel militärstrategiska frågor, Försvarsmaktens utveckling och att vara kontaktyta mot regeringen För operativ och taktisk ledning finns inom Högkvarteret en Operativ insatsledning, (OPIL). Den innehåller en operativ stab och tre taktiska kommandon; armé, marin och flyg.
Cheferna för de tre taktiska kommandona är underställda chefen för Operativa insatsledningen. Den operativa staben och respektive kommando är
organiserade för att leda insatser såväl nationellt som internationellt. Dessutom ska rörliga insatsledningar kunna avdelas vid behov.45
OPILs huvuduppgifter är att nationellt och internationellt genomföra insatsledning, leda övningsverksamhet och stödja Högkvarterets
verksamhetsledning, funktionsutveckling och personalledning. Den operativa
44 Försvarsmakten, OPIL,MTK ,(2003-10-24), Rapport efter validering av IM 03, HKV beteckn. 02310:73343
insatsledningen har inom ramen för grundorganisationen dimensionerats för ledning i fred till låg kris. För att ledning i högre krisnivåer skall kunna utövas krävs tillförsel av ledningskompetens för att få tillräcklig uthållighet.46
OPIL består av fyra stabsdelar där det marintaktiska kommandot (MTK) är en del. MTK leder sjöstridskrafternas, inkluderande amfibieförbandens verksamhet.
Inom MTK finns även en grupp från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) som arbetar med att bidra med operationsanalytiskt stöd. Förutom att ge stöd till taktikutveckling med tillhörande modellbyggeri har gruppen även deltagit i utvecklingen av koncept och teorier för uppföljning och analys i marinen.47 Ett av resultaten av FOI`s arbete är framtagandet av publikationen marinens handbok i övningsanalys. Boken är ett koncentrat av det arbete avseende uppföljning och analys av marin verksamhet som utförts sedan 1994 då marinens taktiska centrum bildades.
Syftet med boken är att beskriva hur en analysgrupp kan planera och genomföra en övningsanalys för att besvara frågeställningar ställda av taktikutvecklare på alla nivåer i marinen. Vidare anger också FOI att samma metodik går att utnyttja vid validering av insatsförband för internationell verksamhet.48
En utvecklad metodik tillsammans med den personal som finns i OA-gruppen utgör således en förutsättning för att metodmässigt kunna validera den
internationella sjöminröjningsstyrkan. OA-gruppen har också genomfört större analyser vid ett flertal tillfällen då marinen har bedrivit större övningar vilket innebär att den har viss erfarenhet och miljökännedom om marinens
verksamhet. En brist är dock att OA-gruppen inte själv har den taktiska
kunskapen att ta fram de frågeställningar som krävs för att kunna utvärdera och validera förbandet på en detaljerad nivå. För det krävs personal som har arbetat länge i systemet vilka de mesta återfinns på 4.minkrigsflottiljen. Nackdelen med att använda personal från 4.minkrigflottiljen är att man kan ifrågasätta
utvärderingens och valideringens oberoende. Jan Erik Furubo konstaterar följande dilemma när man använder sig av intern utvärdering. 49
Ett avstamp för en diskussion om detta kan vara att man klargör vilka roller myndigheterna kan ha när det gäller utvärderingsverksamheten. Ofta diskuteras nämligen myndigheternas roll i det enkla motsatsparet intern utvärdering-extern utvärdering. Furubo menar också att det ibland hävdas att utvärderingarna kan bli en slags försvarstal för den egna verksamheten med syftet att t.ex. få ökade resurser eller åtminstone att hindra resursminskningar. Furubo fortsätter med att
46
http://www.hkv.mil.se., 2004-03-11
47 Totalförsvarets forskningsinstitut (2002 Augusti), Marinens handbok i övningsanalys ,FOI-R 0532 SE , s7
48Ibid, s53
49Furubo, Jan-Eric (1987), Utvärderingar,-till vad och hur mycket, Stockholm, Riksrevisionsverket, ISBN 91-7498-017-3, s 56
citera Evert Vedung och det gamla svenska talesättet: ”Blind är var och en i egen sak”
Hösten 2003 genomfördes en validering av den internationella
sjöminröjningsstyrkan.50 OPIL är ansvarig för valideringen men rent praktiskt genomfördes av personal från 4.minkrigsflottiljen tillsammans med MTK. Valideringen utgick från de MTI som Försvarsmakten har förbundit sig att uppfylla innan styrkan kan sättas in i operationsområdet
När valideringen gjordes hade 4.minkrigsflottiljen och MTK stöd av operationsanalytiker från FOI. Under samma övning bedrev också FOST utbildning och sjöträning ombord på ett av minröjningsfartygen.
Ansvaret blev således delegerat från OPIL till MTK som utnyttjade personal från 4.minkrigsflottiljen för att utföra själva valideringen. Dessutom deltog personal från FOST under övningen som stöd de som genomförde
valideringen.51 De områden som validerades var logistik, samband, minröjning och röjdykning. Utav samtliga aktörer kan endast FOST betecknas som extern.
4.3 4.
minkrigsflottiljen
Minkrigsflottiljen har olika uppgifter men huvuduppgiften är att utbilda
besättningar och personal för att kunna fullgöra följande huvuduppgifter i krig: -lägga ut sjöminor för att försvåra ett väpnat angrepp mot Sverige - röja minor för att skydda våra egna sjöstridskrafter och sjöfart - bevaka vårt sjöterritorium och bedriva spaning på - och under ytan - analysera effekterna av motståndarens minor och vår egen minröjning. För att kunna fullgöra uppgifterna i utbildas befäl och värnpliktiga på flottiljens olika staber och fartyg samt på
Minkrigsskolan.
4.minkrigsflottiljens uppgifter i den dagliga verksamheten i grundorganisationen kan sammanfattas enligt nedan. 52
-utbilda befäl och värnpliktiga till flottiljens olika fartyg och staber -utbilda kadetter i navigering och manövertjänst ombord på skolfartyg -genomföra utbildningsexpedition med utbildningsfartyg
-vidareutveckla taktik och metoder för minkrigsförband -delta i övningsverksamhet samt i internationell verksamhet
Som ett led i den internationella verksamheten är 4.minkrigsflottiljen ansvarig för att sätta upp den internationella sjöminröjningsstyrkan. År 2000 påbörjades rekrytering till första styrkan som fick namnet IM01. Enheten sattes i
internationell beredskap i februari 2001. Sedan dess har styrkan stått i 30 dagars beredskap för att kunna medverka i internationella insatser. Vissa
50 Försvarsmakten, OPIL,MTK ,(2003-10-24), Rapport efter validering av IM 03, HKV beteckn. 02310:73343
51 Försvarsmakten, OPIL,MTK ,(2003-10-24), Rapport efter validering av IM 03, HKV beteckn. 02310:73343
personalförändringar har genomförts men materiellt sett har styrkan varit sammansatt på liknande sätt under hela tiden.
4. minkrigsflottiljen tog under slutövningen 2003 initiativ till en validering av styrkan mot interoperabilitetsmålen (MTI). Valideringen genomfördes av
personal ur flottiljstaben stöd av personal från MTK, FOI och FOST. Personalen från FOI användes för att ge metodstöd vid valideringen och MTK var
sammanhållande, tillika ansvarig för slutrapporten.
FOST utnyttjades även för utbildning och feedback till styrkan inom olika funktioner som ej är direkt kopplade mot MTI.
Tidigare har grundutbildningsförbanden (GU-förbanden) utnyttjat FOST men har då behövt åka till Storbritannien för att kunna genomföra verksamheten. Bakgrunden till att man har valt att validera styrkan mot MTI är bland annat att personal från MTK och 4.miminkrigsflottiljen tidigare har deltagit i kurser som NATO har anordnat.
Kurserna syftar till att ge partnerländernas egna officerare kompetens i
”assessment och feedback” så att de själva skall kunna utvärdera sina förband. När MTK och 4.minkrigsflottiljen har översatt ”assessment och feedback” i sina skrivelser till har det blivit detsamma som validering av förbandet. OPIL anger följande i skrivelsen: Rapport efter validering av IM 03.53
Valideringen genomfördes enligt NATO ”Operational Capabilities Concept, Assesment and Feedback Programme” (OCC A&F). Syftet var att utföra en validering mot de mest grundläggande operabilitetskraven(MTI) som gäller IM 03.
Övriga utvärderingar som den internationella sjöminröjningsstyrkan genomför är en form av erfarenhetsredogörelse där förbandets verksamhet efter en övning kopplas mot utbildningsmålen. Fartygen utvärderar då sig själva och bedömer vilken måluppfyllnad övningen har gett. Resultatet sammanfattas i en
erfarenhetsrapport. IM 03 deltagande i övningen BLUE SHARK redovisas i ett PM som inte är någon utvärdering eller validering av förbandet utan mer en subjektiv uppskattning från fartygscheferna om övningsmålen har uppnåtts eller inte.54. I redovisningen blandas uppskattningar med allmänna önskemål om vad som bör övas på nästa övning samt vilken materiel som skulle vara bra att ha.
4.4 Flag Officer Sea Training (FOST)
Eftersom FOST är en del av Royal Navy i storbritanien måste enheten betraktas som ett utvärderingsorgan med en oberoende ställning. FOST har också lång erfarenhet av utbildning och sjöträningsverksamhet. Utbildningen genomförs av personal som även har erfarenhet från krigsskådeplatser från exempelvis
Falklandsöarna och Persiska viken. FOST ger främst stöd lokalt från basen och i det övningsområde som tillhör, men kan även sända personal till andra länder för att ge utbildning i fartygens egna hemmafarvatten.
53Försvarsmakten, OPIL,MTK ,(2003-10-24), Rapport efter validering av IM 03, HKV beteckn. 02310:73343, s 1
54 Försvarsmakten, 4minkrigsflottiljen, (03-11-11), Erfarenheter IM 03 övning 2, HMS Arholma,
