Polyuretangrund ny konstruktionslösning för torpargrund

8811074

Lars Emvik

Polyuretangrund

Ny konstruktionslösning

för torpargrund

Trätek

Lars Emvik, k o n s u l t POLYURETANGRUND - Ny konstruktionslösning för t o r p a r g r u n d TräteknikCentrum, Rapport P 8811074 Nyckelord concrete foundations insulation lumber* polyurethane foam prefabrication pressure treatment residential construction Stockholm november 1988

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid

SAMMANFATTNING OCH KORT UTVÄRDERING 3

INLEDNING 4 ARBETSUTFÖRANDE 4

EXEMPEL PA BEHOV AV YTTERLIGARE FORSKNING OCH 10 EXPERIMENTBYGGANDE K O N S T R U K T I O N S B E R A K N I N G A R 11 RITNINGAR Plan 16 Y t t e r - och innerhörn 17 Infästning a l t e r n a t i v A 18 B 19

Förslag t i l l lösning väggsektion ned t i l l 20 g o l v s u l a

Fogskum 21 P l a n v e r k e t s y t t r a n d e med kommentar 24

Tekniska data 26 Egenskapsbeskrivning 27

SAMMANFATTNING OCH KORT UTVÄRDERING

Om den här b e s k r i v n a t o r p a r g r u n d e n , t i l l v e r k a d av cementbaserade s k i v o r , t r y c k i m p r e g n e r a t trä och polyuretanskum och uppförd i Kungsbacka kommun, kan följande sägas:

Grundelementen v a r lätta och snabba a t t montera, l y f t k r a n v a r obehövlig. P r e c i s i o n e n på blocken v a r mycket god. L u f t f u k t i g h e t e n under huset v a r o s e d v a n l i g t låg året e f t e r byggandet. I s o l e r i n g mot utifrån kommande fuk-t i g h e fuk-t har s k e fuk-t fuk-t med a s f a l fuk-t , samma mefuk-tod som används för befuk-tongelemenfuk-t e l l e r murad grund.

Tusentals grunder och källare är byggda av trä i USA. I d e t t a p r o j e k t be-s k r i v e n k o n be-s t r u k t i o n t o r d e ha förutbe-sättningar a t t fungera väl.

4

INLEDNING

Många försök har under årens lopp g j o r t s för a t t förenkla och förbilliga grundläggningen för småhus. O l i k a f a b r i k a t och k o n s t r u k t i o n e r av betongbal-kar m m har dock e j prismässigt v a r i t särskilt k o n k u r r e n s k r a f t i g a jämfört med t r a d i t i o n e l l t murade t o r p a r g r u n d e r . R a t i o n e l l a r e murmetoder med ny

be-tonghålsten har också medverkat t i l l a t t den hantverksmässiga grundlägg-ningen alltjämt är k o n k u r r e n s k r a f t i g .

Att k o n s t r u e r a en t o r p a r g r u n d av trä och p o l y u r e t a n b l i r kanske i n t r e s s a n -t a r e och mer k o n k u r r e n s k r a f -t i g -t om grunden -t i l l v e r k a s i e -t -t s -t y c k e med ytterväggsblocket. Alltså från hammarband ner t i l l grundsula. I bakgrunden l i g g e r i n t r e s s e t från h u s f a b r i k e r n a för en mer komplett husleverans. För l a n d e t s sågverk t o r d e det ökade träanvändandet vara s y n n e r l i g e n i n t r e s s a n t . ARBETSUTFÖRANDE

Den i rapporten b e s k r i v n a g r u n d k o n s t r u k t i o n e n har uppförts i Kungsbacka kommun. Självfallet v a r det svårt a t t f i n n a någon som var v i l l i g a t t grund-lägga s i t t nya hus med denna r a d i k a l t annorlunda k o n s t r u k t i o n , som h e l t av-v i k e r från t r a d i t i o n e l l betonggrund.

Torpargrunden t i l l v e r k a d e s v i d Puretan Element AB, Västervik. Som framgår av r i t n i n g a r n a bestod k o n s t r u k t i o n e n utifrån s e t t av cementbaserad s k i v a 8 mm t j o c k , 45 x 95 mm, tryckimpregnerade r e g l a r och invändigt samma

cementbaserade s k i v a . P o l y u r e t a n e t , som h e l t f y l l e r u t mellanrummet mellan s k i v o r och r e g l a r , t i l l v e r k a d e s med den s k insitu-metoden i en h y d r a u l i s k pressanläggning i Puretan Elements f a b r i k i Västervik. Polyuretanskummet höll en d e n s i t e t på 40-45 kg/m-^. P o l y u r e t a n e t s goda limegenskaper, spe-c i e l l t v i d i n s i t u - m e t o d e n , gör a t t förbindningen mellan såväl r e g l a r n a som den invändiga sidan av den cementbaserade s k i v a n b l i r mycket s t a r k . Hela sandwichkonstruktionen b l i r avsevärt s t a b i l a r e än t r a d i t i o n e l l a block med spikförband och m i n e r a l u l l s i s o l e r i n g . Hållfasthetsmässigt s k u l l e denna kon-s t r u k t i o n förmodligen e j kräva de bärande kon-stående r e g l a r kon-som ingår här. För a t t få en r e n s a n d w i c h k o n s t r u k t i o n utan r e g l a r godkänd f o r d r a s e m e l l e r t i d omfattande hållfasthetsprovningar, v i l k e t i så f a l l får b l i en fortsättning på d e t t a a r b e t e . Själva b o t t e n p l a t t a n u t g j o r d e s av en v a n l i g grundsträng i betong.

Grundelementen g j o r d e s 60 cm höga och kunde v i a i n g j u t n a s t r o p p a r bäras u t för hand av en man, ungefär som en resväska. Endast de a l l r a längsta e l e -menten f o r d r a d e två man för a t t ställa på kant.

U p p r i k t n i n g och infästning av elementen skedde mot i grundsträngen i n g j u t n a plattjärn 6 x 50 mm. Järnen v a r förborrade och fästes med trägängad b u l t i undre k a n t r e g e l n på grundelementen. Plattjärnen v a r placerade på i n s i d a n s grund för a t t motstå m a r k t r y c k e t . E f t e r j u s t e r i n g a r av elementen i höjdled med hjälp av avvägningsinstrument f y l l d e s betong i bottenskarven mellan grundsträng och element. Betongen formades med en v a n l i g g l a s f l a s k a t i l l e t t hålkärl på såväl i n - som u t s i d a .

Före återfyllnad ströks k a l l a s f a l t upp t i l l marknivå och ned över den hål-kärlsformade betongtätningen. I p r i n c i p utfördes samma tätning som på mot-svarande p r e f a b r i c e r a d betonggrund vad gäller a s f a l t . På ovansidans grund

fästes spikningsplåtar med ankarspik i a l l a elementskarvar och hörn. E f t e r denna infästning föreföll grunden ha l i k n a n d e s t a b i l i t e t som motsvarande prefabgrund av betongelement.

M&nqa fördelar

Grundelementens måttnoggrannhet var mycket god. Produktionsmetoden med j i g g a r i n l a g d a i puretanelementets h y d r a u l i s k a pressanläggning synes ge o s e d v a n l i g t bra r e s u l t a t i d e t t a avseende. En fördel med dessa element jäm-fört med murad grund är a t t a r b e t e t med grundläggningen b l i r mindre beroen-de av årstid. Särskilt p u t s n i n g av murad grund är j u frostkänslig. I jämfö-r e l s e med de gjämfö-rundelement i plywood och tjämfö-rä som utföjämfö-rts i expejämfö-rimentbyggan- experimentbyggan-de med trägrunexperimentbyggan-der t o r d e experimentbyggan-denna k o n s t r u k t i o n med p o l y u r e t a n vara avsevärt bättre. P o l y u r e t a n e t s goda tätande egenskaper, motståndskraft mot f u k t och mögel, uppstyvande e f f e k t samt isolerförmåga ger underlag för denna s l u t -s a t -s . Elementen bör prova-s p r a k t i -s k t i varmgrunder där fördelen t o r d e vara ännu mer accentuerad.

I n j u s t e r i n g och infästning av väggblock e l l e r bjälklag mot grunden sker lättast med v a n l i g skråspikning; bandjärn som o f t a s t används v i d betong-grundläggning t o r d e b l i överflödiga. E t t kombinerat grund- och ytterväggs-element - b l o c k med cementbaserad y t s k i v a och g i p s invändigt, se s i d 22, bedöms b l i prismässigt k o n k u r r e n s k r a f t i g t gentemot t r a d i t i o n e l l k o n s t r u k

-t i o n med -träpanelfasad.

Moderna m a t e r i a l för y t b e h a n d l i n g f i n n s på marknaden, exempelvis p l a s t b a s e -rad s p r u t p u t s . Denna s p r i t p u t s l i k n a n d e y t a ger utseendemässiga såväl som underhållsmässiga fördelar. Nackdelen med e t t d y l i k t väggblock torde vara rörelser. S a n d w i c h k o n s t r u k t i o n e r med o l i k a s k i v m a t e r i a l å ömse s i d o r är a l l t i d känsliga för rörelser v i d temperatur- och f u k t i g h e t s v a r i a t i o n e r . U t e b l i r dessa rörelseproblem e l l e r om de kan bemästras, t o r d e denna kon-s t r u k t i o n , kon-som i kon-s i g i n n e f a t t a r kon-såväl grund kon-som vägg med färdig fakon-sad och låg underhållskostnad, b l i en mycket i n t r e s s a n t nyhet på byggmarknaden. Fördelarna kan sammanfattas i följande punkter:

1. Lägre p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r ( a n t a l e t block m i n s k a r ) .

2. Monteringskostnader i form av kranhyra och arbetskostnaden (färre block a t t montera) minskar.

3. T r a n s p o r t v i n s t : grund och väggblock på samma t r a n s p o r t .

4. Y t b e h a n d l i n g av fasad inomhus i varm f a b r i k s l o k a l ger bättre r e s u l t a t än y t b e h a n d l i n g utomhus. A n t a l e t ställningar på byggplatsen minskar. Förnämlig utvändig design.

5. Den t o t a l a ytterväggstjockleken minskar, v i l k e t ger en invändig y t v i n s t vid samma y t t e r y t a .

6. S t a b i l i t e t e n i byggnaden ökar genom a t t skarven mellan yttervägg och grund försvinner.

Som framgår av r i t n i n g a r n a längre bak i r a p p o r t e n byggdes e t t enplans v i n k e l h u s på polyuretangrunden. Nedanstående f o t o v i s a r t r a d i t i o n e l l grund-sula i betong och bärlina av trä på b e t o n g p l i n t a r .

Fotot v i s a r de i n g j u t n a plattjärnen samt pappremsan mellan grundsula och polyuretanelement i den nya k o n s t r u k t i o n e n . (Nedan.)

Hela grundpaketet lossades som synes med en mindre traktorgrävare och kör-des fram t i l l byggplatsen.

De k o r t a r e grundblocken hanterades med lätthet av en man, de långa blocken krävde två man för h a n t e r i n g och montering.

Grundelementen på p l a t s . Återstående grundarbete: Spikningsplåtar förbinder blocken med varandra. Skumning i a l l skarvar samt infästning av cementbase-rade s k i v o r i hörnen. Därefter betongtätning mellan grundsula och element samt a s f a l t s t r y k n i n g upp t i l l marknivå på u t s i d a n .

m

10

EXEMPEL PÄ BEHOV AV YTTERLIGARE FORSKNING OCH EXPERIMENTBYGGANDE 1. Här redovisad g r u n d k o n s t r u k t i o n uppförd som varmgrund.

2. Ytterväggsblock med grundelement i en k o n s t r u k t i o n ned t i l l grundsula, p o l y u r e t a n i s o l e r a n d e . E v e n t u e l l t med cementbaserad s k i v a på u t s i d a n av såväl vägg som grund.

3. Liknande ytterväggsblock för källare, d e l s enbart källarblock, d e l s hela väggblock från hammarband i våningsplan ned t i l l b o t t e n p l a t t a . Väggdelen av b l o c k e t ytbehandlas med något av de s p r i t p u t s l i k n a n d e p l a s t m a t e r i a l som f i n n s på marknaden.

4. Mätning av energiåtgång och f u k t i hus som uppförts i ovanstående kon-s t r u k t i o n e r . Här krävkon-s underkon-sökning av e v e n t u e l l a rörelkon-ser i o l i k a s k i v m a t e r i a l på i n - och u t s i d a . Denna k o n s t r u k t i o n med f a s a d m a t e r i a l e t färdigtillverkat i h u s f a b r i k e n borde b l i prismässigt mycket konkurrens-k r a f t i g . Den borde följas upp med o r d e n t l i g a för- och e f t e r konkurrens-k a l konkurrens-k y l e r för jämförelse med t r a d i t i o n e l l a byggmetoder.

11

12

TOMCIP.

13

J ^ e D T F Y 6 1 ^ /t::A6

15

17

18 > c ) - V

-k

4 ^

-a©

19

/7

7"-V

20

4 :

5 b O

A-21

^ ^ r f ^ ' T ' ^ ^ ^ ^ A L T '

22

ISO F O " ^

23

F O G S K U M

E f t e r s o m v i anväint skum som t ä t n i n g i s k a r v a r r e d o v i s a s t y p g o d k ä n n a n d e och t e k n i s k a d a t a f ö r e t t av de pS mark-naden f ö r e k o m m a n d e t y p e r n a av p o l y u r e t a n s k u m .

2^ Statens planverk

2^ Statens planverk

typgodkännandebevis nr 239/80

typgodkännandebevis nr 239/80

sakord: VÄRMEISOLERING OCH LUFTTÄTHET, allmänt

FRI60FOAM FOGSKUM Information lämnas av Produkt Tillhörande handlingar Godkännande Kontroll T i l l v e r k a r e Märkning Kommentarer G i l t i g h e t s t i d datum 1983-03-14 Dnr 3979/82

FRIGoPANEL SYSTEM AB, Månstorpsvägen 1, Nyvång. 265 00 ÅSTORP tfn 042 - 541 75

FRIGoFOAM FOGSKUM, enkomponent polyuretanskum f ö r f o g t ä t n i n g . Frigoscandia Manual, daterad februari 1980, sidor 1-18. FRIGoFOAM FOGSKUM godkänns med avseende på f ö l j a n d e bestäm-melser i Svensk Byggnorm 1980 (SBN):

Tillverkningskontroll 12:12 Ytterväggar, f ö n s t e r och dörrar 32:33

Skydd (ångspärr) mot i n i f r å n kommande fukt i byggnader med normalt l u f t t r y c k och normal luftfuktighet

L u f t t ä t h e t 33:3

Tillverkningskontroll skall u t f ö r a s enligt a v t a l , 1978-04-15, mellan t i l l v e r k a r e n och Statens provningsanstalt.

T i l l v e r k n i n g s s t ä l l e med godkänd t i l l v e r k n i n g s k o n t r o l l : FRIGoPANEL SYSTEM AB, Åstorp.

Förpackningarna skall vara märkta med t i l l v e r k a r e , tillverknings-s t ä l l e (FRIGoPANEL SYSTEM AB), typbeteckning (FRIGoFOAM),. plan-verkets kontrollmärke, typgodkännandenummer samt förpacknings-datum.

Typgodkännandebevis och t i l l h ö r a n d e handling skall finnas t i l l -gängliga på byggnadsplatsen och inlämnas e f t e r anmodan t i l l byggnadsnämnd.

Detta bevis e r s ä t t e r tidigare bevis med samma nummer daterat 1980-03-03. Godkännandet g ä l l e r t o m 1986-06-30. y / ^ J a n Ahlberg Une Egardt

F R I G o P A N E L

S Y S T E M

ALLMÄN BESKRIVNING

FRIGoFOAM är ett en-komponent polyuretanskum färdigt att användas. Skummet expanderar omedelbart 50 % vid appliceringen för att sedan expandera ytterligare 50%.

FRIGoFOAM används överallt där tätning mot ofrivilligt ventilationsdrag eftersträ-vas. Exempel på detta är tätning och isolering runt dörrar, fönster, utfacknlngselement. tätning av rörgenomgångar, plåtkanalgenomförlngar och vid W S -installationer.

FRIGoFOAM är snabbt och enkelt att applicera. Det ger I ett arbetsmoment luft-tätnlng, diffusiönsspärr, vattentätning och isolering.

TEKNISKA DATA - RIKTVÄRDEN

be-stämt på skurna provkroppar med

dimen-sion 2 5 x 2 5 x 2 5 mm 70—80% Praktisk värmeledningsförmåga ca 0,040 W/m°C

Vattenångpermeabilitet vid materialtjocklek

50 mm, skure'n yta 2,3 g/m2hxl4,9 mm Hg Anggenomsläpplighet 2,2 • 10-*mVs

Anggenomgångsmotstånd Z = 23 x 10^s/m vid 50 mm fogdjup Tryckpåkänning vid 1 0 % stukning ca 25 kPa

Draghållfasthet ca 100 kPa Brottförlängning ca 40 % Vidhäftning trä/trä ca 60 kPa

trä/betong ca 95 kPa trä/lättbetong ca 90 kPa Mekanisk beständighet, vidhäftning efter 100

cykler trä/betong 50—80 kPa Syreindex enligt ASTM D 2863 24,1 % * )

Vattenabsorption 1—2 volymprocent

Aldringsbeständighet god

•) Vid syreindex över ca 21 % betecknas materialet som självslocknande. Som Jäm-förelse kan nämnas att syreindex för fuktig gran ar ca 24,1

/o-planverket

Styrgrupp Trähus (Träteknikcentrum) Äke Ericsson

Pl 8034

434 00 KUNGSBACKA

Grundelement av tryckimpregnerade t r ä r e g l a r

I s k r i v e l s e 1985-02-14 t i l l Statens planverk har Ni önskat f å ett f u k t t e k n i s k t u t l å t a n d e om grundblock av bärande tryckimpregnerade t r ä r e g l a r med y t s k i k t av cementbaserad skiva samt ingjuten polyuretan T i l l att börja med f å r planverket beklaga d r ö j s m å l e t med svaret t i l l E r . Det har t i l l v i s s del berott på att frågan om t r ä i

grund-konstruktioner har v a r i t föremål f ö r diskussion i samband med det pågående arbetet med SBN(PBL), d v s revisionen av Svensk Byggnorm 1980 och s p e c i e l l t kapitel 32, Fukt- och v a t t e n i s o l e r i n g . Frågan har v a r i t , om t r ä m a t e r i a l kan accepteras i grundkonstruktioner mot mark. Om så s k u l l e vara f a l l e t är problemet att ange under v i l k a f ö r u t s ä t t n i n g a r , bl a b e t r ä f f a n d e gränsvärden f ö r fuktkvot e l l e r r e l a t i v fuktighet, som t r ä kan användas med en betryggande s ä k e r h e t i sådana konstruktioner. Något d e f i n i t i v t s t ä l l n i n g s t a g a n d e i frågan har ännu inte t a g i t s .

Den av Er redovisade konstruktionen i n n e h å l l e r t r ä i ett k ä n s l i g t l ä g e . Det är o s ä k e r t om grundblocken i a l l a lägen kan h å l l a s t i l l -r ä c k l i g t to-r-ra f ö -r att o l ä g e n h e t e -r , t ex mögel e l l e -r "elak lukt"

inte s k a l l uppstå.

Den cementbaserade Någon uppgift om skivan Era handlingar ger inte f u l l klarhet med tanke på de fukttekniska bedömanden som kan behöva g ö r a s . Det synes t ex inte som om kravet e n l i g t SBN 1980 32:31, andra stycket u p p f y l l s ,

skivan är i kontakt med mark och t r ä . e l l e r dess behandling ges inte.

Med v ä n J 4 ^ h ä l s n i n g \ Jan Sandelin STATENS PLANVfERK Bov 12513 10? ?9 STOCKHOLM Besöksadress Vaslerbroplan Teteton 08/737 55 00 P O S t Q i l O 5 m iz ?

27

B e t r ä f f a n d e P l a n v e r k e t s u t l å t a n d e medger e j t i d e n f ö r p r o j e k t e t s a v s l u t a n d e en k o m p l e t t e r i n g av h a n d l i n g a r e n l i g t P l a n v e r k e t s brev 1 9 8 6 . 1 0 . 0 8 .

Den a n v ä n d a cementbaserade s k i v a n b e s t å r t i l l 90 % av cement och t o r d e t i l l s a m m a n s med t r a d i t i o n e l l p l a s t -e l l -e r a s f a l t i s o l -e r i n g v ä l m o t s t å m a r k f u k t i d-enna g r u n d k o n s t r u k t i o n . T e k n i s k a d a t a samt e g e n s k a p s d e k l a r a

-t i o n b i l ä g g s r a p p o r -t e n .

B r u k s a v j ä m n i n g f ö r e l e m e n t e n s u n d e r l a g s k a l l utformas så a t t a v r i n n i n g av u t i f r å n kommande v a t t e n u n d e r l ä t t a s

28

IvIINEm' Noimalskiva

TEKNISKA DÄTA

Egenskap Enhet 8 mm 10 mm Provning .

DENSITET kg/m"' 1450 1450 SFS 4762. ISO 396:1.5.2.1 VIKT kg/m^ 12.5 15.8 Partek ELASTICITETSMODUL. ton längdriktning tvärriktning MPa 7000 6000 7000 6000 SFS 4763 TRYCKHÅLLFASTHET

vinkelrätt mot skivans plan MPa 38 38 Partek. lika betong

BÖpRAGHÄLLFASTHET längdriktning

tvärriktning MPa 18 13 18 13 ISO 396:1.5.3.1

Dito efter 24 h i vatten % 60 60 ISO 396

DRAGHALLFASTHET längdriktning tvärriktning MPa 13 7 13 7 SIS 27 02 25 SLAGHÅLLFASTHET torr längdriktning tvärriktning Nm/mm^ 3.0 2.0 3.0 2.0 ISO R 179

YTHÅRDHET MPa 50 50 Bnnell. kula 010 mm, 31,2 kg

VATTENABSORPTION 48 H % 24 24 SFS 4763. ISO 396:1 FUKTUTVIDGNING i skivans plan

0-10096 RH 0/00 30-50% RH 50-90% RH 4.0 09 1.3 4.0 09 1.3 NF B 51-252 55270230 KANTSVÄLLNING

efter 24 h i vatten % 04 04 SIS 23 5113

VÄRMELEDNINGSFÖRMÅGA W/m°C 03 03 SS 02 4211 ÅNGGENOMGÅNGSMOTSTÅND s/m 12x10^ 15x10^ SS 0215 82 UTDRAGSKRAPT för 4.2 mm plåtskruv N 600 800 Partek TVÄRKRAFT för 4.2 mm plåtskruv N 850 1500 Partek BÖJNINGSRADIER, torr längdriktning tvärriktning mm 1000 1600 2000 1200 Partek MÅTTOLERANSER tjocklek längd bredd % mm ± 5 +10, -8 + 2 +10. - 8 ± 5 + 2 SFS 4763.4762 pH-VÄRDE 11 11 Partek LEVERANSFUKT % 8 8 SFS 4763. SIS 270228

^/^NERIT Nomalskiva

EGENSKAPER

29

MATERIAL

Minerit tillverkas enligt den beprö-vade Hatschek-processea Port-landcement, stenmjöl och cellulo-safibrer blandas i vatten till en cel-lulosacementmassa som laminärt byggs upp och formas till skivor i en plattmaskiri Skivoma pressas under mycket högt tryck till homo-gen karaktär och slutlig tjocklek. Efter att skivoma härdat torkas de i" ugn till leveransfukthalt ca 8%. Oy Partek AB som tillverkar Mineritskivoma har Europas största know-how på fibercement-tillverkning och fibercement- tillverkningspro-cessen liksom receptet har valts för optimal styrka, brandsäkerhet och fuktresistens.

Skivans naturliga kulör är cementgrå. Godsidan är slät och baksidan svagt strukturerad BRANDSKYDD

Minerit Normalskiva är typgod-känd som tändskyddande bekläd-nad med ytskikt klass I enligt typ-godkärmandebevis nr 2884/78-831128 och är likvärdig med betong som underlag för

typgod-kända ytskikt enl. godkännande-lista B.

Minerit Normalskiva är också god-känd att användas i A-klassade konstruktioner och i obrännbara ytterväggskonstruktioner samt för-säkringsklassad i väggtyp V2 enligt FSAB.

Minerit mellanväggar finns typgod-kända i brandklassemaB30-B120 och A15-A90, se sid 10-13. LJUDISOLiaUNG

Det speciella sambandet mellan Mineritskivans styvhet och relativt höga densitet ger extremt goda ljudisolerande egenskaper Luftljudreduktionsvärdet la för

exemjDelvis en 10 mm tjock Minerit

Normalskiva är 30 dB (33 dB i lab). Många olika konstruktioner har provats både i laboratorium och i fält och färdiga lösningar firms för olika ljudkrav. Se sid 8-13. rUKTECENSKAPER

Minerit Normalskiva varken ruttnar eller rostar, varför den kan använ-das i både fuktiga och korrosiva

miljöer utan problem. Skivan tål högtrycksspolnmg och den kan ta upp och avge fukt i obegränsat antal cykler utan att hållfasthets-egenskaperna nedsättes.

Fuktröreisema i skivans plan som en följd av varierande relativ fuk-tighet i luften är ca 2 mm/m vid förändring RH 30-90%. Fog- och monteringslösningama är anpas-sade för detta

Minerit Normalskiva sväller mycket Htet vid nedsänkning i vatten Se jämförelse med andra skivor nedan

HÅLLFASTHET

Mineritskivans mycket goda håll-fasthetsegenskaper kan utnyttjas konstruktionstekniskt Exempelvis klaras infästningar av hmg inred-ning och stomstabilisering med betydligt timnare Mineritskivor än vad som erfordras med andra material Detsamma gäller för knäckstyvning i bärande väggar. Se tabell nedan

•-»TabeltUPuktégeriskape]^ Tjocklekssvällning vid

nedsänkning i vatten enl SIS 234801 2tim enL SIS 235111 24 tim

Produkt % % Minerit Nonnal 0 0,4 Cementspånskiva Spånskiva klass 1-3 Träfiberskiva, medelhård 1.2 4 5 2,0 6 7

Gipsskiva, normal 1.1 Upplöst

Produkt E-modul Böjhållfasthet Tryckhållfasthet

MPa MPa MPa

Minerit Normal 7000 18 38 Cementspånskiva 3000 9 15 Spånskiva klass 1-3 2500 14 12 Träfiberskiva, medelhård • 3400 28 6 Gipskiva, normal 2700 6 1

Anmärkning Vid böjning Kring axel i Vinkelrätt

skivans plan skivans plan Minivärden vid brott

30

YTHÄRDHET

I skolor, barnstugor och andra offentliga lokaler ställs mycket höga krav på rep- och slagtåliga ytor. Dessa krav klarar

Mineritskivan utan förstärkande ytbeklädnad av lex. glasfiberväv, plåt eller tegel

En skivas motståndsförmåga mot dessa ytpåkänningar kan provas med den s.k. Brinellmetoden enligt SIS 112510. Se jämförelse med andra skivor nedan.

BÖJNING

Trots sin styrka och hårdhet är Mineritskivan elastisk och seg. Skivan kan böjas tiU välvda ytor på väggar och tak till radier enligt tabell nedan Vätes skivorna kan böjningsradien minskas tiU 50-70% av nedan redovisade värden. SLAGHÄLLFASTHET

Det är inte bara ytan som måste vara tålig utan skivan själv måste också klara slag och stötar i många typer av byggnader, exempelvis inom lantbruket, i industrier och sjukhus etc.

Här nedan har några olika skivor jämförts med den s.k. "sandsäcks-metoden". En sandsäck som väger ca 30 kg hängs upp i en pendel och släppes på olika avstånd mot skivorna tills de går sönder. Det avstånd från skivan som sand-säcken måste släppas från för att skivan skall gå sönder, utgör måttet på skivans slagstyrka

SLITSTYRKA

Byggskivors ytstyrka är en viktig men tyvärr ibland förbisedd egenskap. Beklädnadskivomas ytstyrka är ofta avgörande för livs-längd och underhåll, bla. i lokaler med höga rengörbarhetskrav. Vid test med ett tiingt belastat rul-lande mdusöihjul s.k. Gebotest enligt SS 923508 har mgen föränd-ring av Mmeritskivans yta kunnat konstateras efter 1000 cykler med en belasöimg av 0,25 kN.

MILJÖ

Mineritskivan innehåller inte asbest, fenol, formaldehyd eller andra hälsovådliga ämnen och avger inte heller gaser eller lukter. Radonhalten är ej mätbar med instrument med känslighet ned till 0,018 Bq/m^.h. Damm som kan upp-komma vid maskinbearbetiiing är icke hälsovådligt.

BIOLOGISK PÅVERKAN Mineritskivan påverkas inte av mögelsvampar, andra mikroorga-nismer, alkalier eller organiska

lös-ningsmedel. Skivan är också beständig mot termiter, vilket testats vid "Bundesanstalt fiir Mate-rialpriifung" i Västtyskland. Intyg BAM 5.1/3610 av 82.11.25. RENGÖRB ARKET

Mmentskivan tål utan ytbehandling rengöring med högtrycksspolning och mekaniska hjälpmedel. Vid speciellt höga påfrestiiingar av kemikalier, oljor etc. rekommende-ras ytbehandling med hydrofober eller betongbinder som är färglösa vätskor.

VÄRMEBESTÄNDIGHET Mineritskivan tål kontinuerlig vär-mebelastiiing upp till 150°C utan att påverkas.

YTBEHANDLING

Minerit har en slät målningsfärdig yta och ytbehandlas med färg lika som för puts- och betongytor. Lämpliga färgtyper är akrylat, PVA, polyuretaa PVC, klorkautschuk eller epoxy. Normalt rekommenderas två gånger färdigstiykning. Flera färgfabrikanter har detaljerade målningsanvisningar för MINERIT i olika miljöer.

Olje- och alkydfärger rekommen-deras ej.

Skivfogar skall som regel utföras redovisade.

BEARBETNING

För kapning rekommenderas elhanc&åg med hårdmetallklinga För använding inomhus utinstad med utsug eller dammfilter. Vid låga krav på snittytans utseende kan skivan ritsas och knäckas.

TabeU 3: Ythårdhet N/mm^ 40 32 • 28 16 MINERrr CEMEtr- S P A N S K I V A G I P S G N S P A N S K I V A F = 196 N 0 = 20 mm Tabell 4: Böjning

Minerit Normalskiva Böjningsradier i mm

Längdriktning Tvärriktning

Tjocklek 8 mm 1000 1200

Tjocklek 10 mm 1600 2000

Tabell 5: Slaghållfasthet

Produkt Slagavstånd (m) som erfordras för brott

0,5

1,35 1.35 0,7

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi Troedssons forskningsfond

Trätekn i kCent ru m

I N S T I T U T R T F O R T R A T F K N / S K FORSKNING

Box 5609,114 86 STOCKHOLM

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65