Malmö högskola
K3 – Konst, kultur och kommunikation Litteraturvetenskap: examensarbete Vårterminen 2012
Från bok till text och multimedium
en kartläggning av digital litteratur, litteraturens digitalisering och dess
medieringsproblem.
Av: Oscar Lagerström Carlsson
Abstract
The main focus of this essay is an attempt to analyze the modern form of digital and digitized literature through media-theories and interviews with local actors from different parts of the literary production, mainly publishers. My thesis consists of two focus points; to give an overview of the new electronic literary landscape and how we, as both cultural consumers and -producers, can approach these new forms of digital, and digitized literature when the terms used to define them are as abstract as they are.
Keywords: digital literature – digitization of literature – electronic literature – hypermedia – cybertext – hypertext – hypermediation – immediation – remediation
Den här uppsatsen är ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjälp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterära produktionsfältet, först och främst förläggare. Jag har två mål med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala
landskap ser ut och hur vi, både som kulturkonsumenter och -producenter kan förhålla oss till dessa nya medier när de är så pass abstrakta som de är idag.
Nyckelord: digital litteratur – litteraturens digitalisering – elektronisk litteratur –
Innehållsförteckning
Elektronisk litteratur_________________________________________________________1 Problemformulering_________________________________________________________1 Metod och avgränsning för arbetet______________________________________________2 En interaktiv e-bok__________________________________________________________3 Från Gutenberg.org och framåt_________________________________________________4 Bokmarknaden och den digitaliserade och digitala litteraturen________________________4 Ett manifest för förläggare i den digitala tidsåldern_______________________________5 Litteraturproducenters syn på digitalisering och digital litteratur____________________6 Medie- och cybertext-teorier___________________________________________________7 Heta och svala medier_____________________________________________________7 Hypermediering, direktmediering och återmediering_____________________________7 Cybertext och hypertexter__________________________________________________8 Digital och digitaliserad litteratur i olika former____________________________________9 The Picture of Dorian Gray_________________________________________________10 A book publishers manifesto for the 21st century_________________________________10
Hjärtbrus________________________________________________________________10 Revelations of Secret Surveillance Streaming Media Trail_________________________11 The Lorax_______________________________________________________________12 Inanimate Alice___________________________________________________________13 Analys av fenomen och problem i digtial och digitaliserad litteratur____________________13 Återmediering i digital litteratur______________________________________________13 När teknologin förhindrar upplevelsen_________________________________________15 Narrativ begränsning______________________________________________________16 Problem kring skapandet av ett elektroniskt litterärt verk__________________________18 Problem inom elektronisk litteratur och en väg ut__________________________________19 Definitionsproblem kring elektronisk litteratur__________________________________19 Konflikter inom mediet____________________________________________________20 Bekräftelse genom bokförlag________________________________________________21 Sammanfattning_____________________________________________________________21 Källor_____________________________________________________________________23
Elektronisk litteratur
Den digitala boken har funnits i över fyrtio år, men det är först på senare tid som den har börjat uppmärksammats av allmänheten. Detta på grund av de senaste årens teknologiska utveckling. Samtidigt som den teknologiska utvecklingen har gett både digital och digitaliserad litteratur större uppmärksamhet, har den även gjort begreppen mer diffusa. Med den digitala och digitaliserade litteraturens framfart har nya berättarformer vuxit fram i format som inte skulle kunna tryckas i en pappersbok. Nu innefattas allt från ren digital text till interaktiva bilderböcker, som står på gränsen till att klassas som dator- eller tv-spel, och hyperlänksromaner. Som det digitala litterära landskapet ser ut idag, kallas ofta både digital och digitaliserad litteratur för e-böcker. Detta har suddat ut ramen för vad en e-bok egentligen är.
Problemen ligger inte bara i definitionen. Med Amazon som flaggskepp för den digitaliserade litteraturens försäljning har nu fler personer än någonsin tillgång till det digitala utbudet av böcker, men vilken del av utbudet man faktiskt har tillgång är inte alltid densamma. Amazon försöker begränsa sitt digitala utbud så att det enbart kan läsas på datorer, handdatorer och läsplattor som har deras programvara installerad. Detta har lett till att bokförlag och bokhandlar begränsar sin digitala utgivning till ett fåtal hemsidor eller själva försöker slå sig in på marknaden för läsplattor.
E-böcker, digital och digitaliserad litteratur skapar nya möjligheter, både för författare och förläggare. Men just nu verkar begränsningarna större än möjligheterna.
Åsikterna kring e-böcker och digital litteratur är många och journalister och bloggare hittar både egna problem och egna lösningar på hur digitaliserad och digital litteratur skall hanteras. De
problem och lösningar som hittas är oftast baserade på försäljning och åtkomsttillgänglighet av e-böcker. Men problemen kring digital och digitaliserad litteratur tror jag ligger på ett helt annat plan. Jag tror att dessa medier måste analyseras och förtydligas innan de kan börja diskuteras på ett plan där lösningar på problemen verkligen kan definieras och åtgärdas.
I mitt arbete analyserar och diskuterar jag två nya aspekter av elektronisk litteratur, den
digitaliseradeoch den digitala: litteratur som gjorts om från fysiskt till digitalt format och litteratur som från början är anpassad för ett digitalt format.
Problemformulering
Hur ser det digitala litterära landskapet ut idag? Vilka problem kan uppstå under produktionen och konsumtionen av digital litteratur? Vad kan förläggarens roll vara i det elektroniska litterära fältet?
Jag vill få en inblick i den digitala- och digitaliserade litteraturen som medium och hur man, som läsare, kulturproducent eller förläggare, kan förhålla sig till dem när dessa nya medier täcker ett så pass brett spektra som de gör samtidigt som de är så pass odefinierade som de är. Med hjälp av
medieteori och intervjuer vill jag skapa en överblick av det som idag kallas elektronisk litteratur.
Metod och avgränsning för arbetet
Som grund för min undersökning har jag läst och analyserat sex digitala, och digitaliserade, litterära verk från så vitt spridda digitala format som möjligt. I mitt val av digitala och digitaliserade texter har jag försökt att täcka ett så stort spektra som möjligt med hjälp av så få texter som det går. Två av texterna är webbläsarbaserade berättelser, två är lästa på läsplatta, en är anpassad för smartphones och surfplattor den sista är mitt gestaltande arbete, som kommer att kunna läsas både digitalt och fysiskt. Texterna för webbläsare och texten för smartphones och surfplattor är skönlitterära, en av texterna för e-bokläsaren är facklitterär och en är skönlitterär. Vissa av verken har jag valt att ta med för att de ofta nämns under diskussioner kring digital litteratur, andra har jag valt för att jag anser att de representerar förgreningar av den digitala litteraturen som behövs diskuteras för att få en bättre insikt i mediet.
Utöver min analys har jag också med intervjuer från olika lokala aktörer från den litterära marknaden. Målet med intervjuerna har varit att försöka få reda på hur de ställer sig till digital och digitaliserad litteratur. Jag har intervjuat folk som arbetar med olika aspekter av bokmarknaden, mestadels från förlagsbranschen. Bland de intervjuade har jag med aktörer från både den digitala och fysiska litteraturproduktionen. Några av de jag intervjuat har valt att vara anonyma och för att de ska kunna behålla sin anonymitet har jag valt att inte nämna någon av dem jag intervjuat vid varken namn eller arbetstitel.
Analysen av de texter jag läst är baserad på medieteorier från Marshall McLuhan och Jay David Bolter & Richard Grusin. För att få bättre insikt i digital litteratur för min analys har jag även använt mig av Espen J. Aarseth teorier om cybertext och ergodisk litteratur. Fokus ligger på Bolter och Grusins medieteorier från Remediation: Understanding New Media. Aarseths och McLuhans teorier används mest för att underlätta definitioner av olika typer av elektronisk litteratur, deras teorier är relevanta i ämnet men för den här uppsatsen är Bolter och Grusins teorier viktigare då deras fokus ligger på hur nya, och gamla, medier försöker hävda sin relevans i relation till
konkurrerande medier. Även om det inte finns något kapitel om digital eller digitaliserad litteratur i
Remediation så går deras teorier att applicera på dessa medium, både från bokens rent teoretiska del
och dess exemplifierande kapitel.
Jag har använt mig av det jag kommit fram till genom både intervjuerna och analyserna för att försöka belysa den elektroniska litteraturens problem och vad som behövs för att förbättra den.
I mitt arbete tänker jag undvika försäljningsundersökningar av läsplattor, digital litteratur och digitaliserad litteratur. Mitt arbete går inte ut på att ge en bild över e-boksmarknaden och dess
aktörer. Det går ut på att ge en överblick över digital och digitaliserad litteratur som medium och hur man kan förhålla sig till dessa. En marknadsundersökning skulle inte ge mig mer än en inblick i något annat än vad som läses mest.
Jag har också undvikit undersökningar kring läsbarhet och tillgänglighet av digital- och digitaliserad litteratur. Eftersom jag inte enbart undersöker läsplattor och digitaliserad litteratur är detta inte relevant för min undersökning. Jag är mer nyfiken på vad som kan klassas som digital- eller digitaliserad litteratur än kring hur och var den kan läsas.
Av de verk jag tagit med har jag fokuserat på de som har någonting eget att tillföra den elektroniska litteraturen. De verk som inte är mer än text på skärm tas upp för att belysa den mer typiska sidan av mediet.
I valen av digitala litterära verk har jag uteslutit slumpmässigt genererade digitala texter, verk som är gjorda för en unika läsupplevelser varje gång de läses. Även om det finns ett estetiskt värde i dessa verk, så kan de inte vara med i ett försök till att definiera digital och digitaliserad litteratur eftersom läsarens uppfattning där blir ännu mer individuell än vad den är i en läsning av ett verk med ett bestämt upplägg.
När försäljning och tillgänglighet tas upp under arbetet är det för att uppmärksamma och förklara den digitala och digitaliserade litteraturens utveckling.
Min analys av digitala och digitaliserade verk är inte baserad på texternas estetiska kvaliteter eller deras narrativa styrka. Målet är inte att kritisera, utan att analysera berättarformerna.
En interaktiv e-bok
Mitt gestaltande arbete är en novell som jag har gjort tillgänglig i tre olika former: en fysisk, en för webbläsare1 och en version i epub-format2. I de digitala utgåvorna av novellen har jag integrerat
interna hyperlänkar. Detta innebär att man vid bestämda tillfällen i novellens gång kan byta perspektiv på berättelsen. Novellen kan ses som en light-version av 80-talets enmansrollspel i bokformat, där man efter varje stycke får välja hur man ska fortsätta historien genom att bläddra fram till en bestämd sida.
Novellen är ett försök till att hitta en kompromiss mellan digital och digitaliserad litteratur. I pappersform är mitt gestaltande arbete två noveller med olika vinklar av samma berättelse. I digital form är det en novell där de två olika vinklarna har slagits samman till en och samma berättelse där man – beroende på läsarens val – följer den ena eller den andra berättelsen ett stycke åt gången.
Mitt gestaltande arbete är en av de digitala texterna jag valt att analysera. Eftersom mitt
1 https://sites.google.com/site/hjartbrus/ 2 Det vanligaste formatet för e-böcker.
gestaltande arbete används under analysen rekommenderar jag att den läses innan resten av arbetet.
Från Gutenberg.org och framåt
E-boken har funnits, i det format som vi är vana vid att se den, sedan början av 70-talet, då Michael S. Hart skrev en digital kopia av USA:s självständighetsförklaring som en del av ett tidigt
datorforskarteam. (Hart, 1992 ) Efter att ha spridit texten till sina kollegor fick han idén att försöka göra mer litteratur tillgänglig i digital form. Han fortsatte i samma spår, samlade och digitaliserade flera böcker från den fria domänen av litteratur. Detta blev starten för vad som senare skulle bli till hemsidan gutenberg.org och organisationen Project Gutenberg, den första hemsidan gjord för att göra digitala kopior av offentligt tillgängliga böcker.
Marie Lebert skriver i A Short History of Ebooks (2009) om Project Gutenbergs snabba
utveckling under de senaste åren. Project Gutenberg har vuxit snabbt de senaste åren. Med hjälp av volontärdigitalisering gick de från 1000 böcker till 32500 på tolv år3. Flera hemsidor med liknande
projekt har uppstått sedan Gutenberg.org:s uppstart och även Gutenberg.org har fått förgreningar, en i Sverige4 och en i Tyskland5. (Lebert, 2009)
I slutet av 90-talet började bokförlag att publicera böcker digitalt, detta hände i samband med att en större del av litteraturproduktionen hade övergått till digital form. Det var främst facklitteratur som gavs ut i digitaliserad form och man fick ofta tillgång till den digitala upplagan om man köpte pappersboken. Den digitala och fysiska produktionen kompletterade varandra, både
försäljningsmässigt och produktionsmässigt, skriver Lebert (2009).
Samtidigt som litteraturen började digitaliseras utgavs de första helt digitala litterära verken. Voyager books lanserade digital litteratur från 1989 till 1996. Deras titlar gavs ut på CD-ROM och var nyutgåvor av klassiska verk som nu hade både ljudeffekter och bilder inkluderat i berättelsen. (Bolter & Grusin s.46) Voyager books kallade sina digitala litterära verk för 'Expanded Books' och de kan ses som en tidig motsvarighet till det som idag, bland annat, kallas för 'Enhanced Ebooks', vilket jag i arbetet kommer att kalla förstärkta e-böcker.
Bokmarknaden och den digitaliserade och digitala litteraturen
Uppsatsen kommer mestadels att fokusera på digital och digitaliserad litteratur som medier och de teoretiska och teknologiska aspekterna av dem. Men distributionskanalerna och aktörerna på den litterära marknaden är viktiga att ha med i en analys av digital och digitaliserad litteratur. Även om
3 Detta är enbart verk som Project Gutenbergs volontärer har laddat upp. De har även tillgång till ett stort utbud från andra fria e-biblioteks digitaliserade samlingar. (Lebert, 2009)
4 http://runeberg.org/
inget av de analyserade verken är publicerat av ett traditionellt bokförlag, och få av de verk som analyserats är hämtade från den klassiska litterära marknaden är deras åsikter fortfarande viktiga när det gäller konsumtionen av digital och digitaliserad litteratur. Detta trots att fokuset för uppsatsen ligger på mediet, inte försäljningen.
Ett manifest för förläggare i den digitala tidsåldern
Ett av verken som analyseras bland de digitala verken är Sara Lloyds manifest för bokförläggare i den digitala tidsåldern. Hon menar att förlagsbranschen måste anpassa sig efter ett samhälle där boken inte har samma attraktion som de multimediala alster som ny teknologi för med sig. (Lloyd s.1) Hennes manifest har nu några år på nacken men temat är fortfarande relevant för ämnet.
Lloyd skriver om förlagsbranschen att den är en väletablerad industri som alltid har haft tre specifika syften: att producera, förvara och distribuera litteratur. Detta är någonting som ändrats de senaste åren genom den hastiga utvecklingen inom både informations- och hårdvaruteknik. (Lloyd 1-2) Hon menar att konsumenter generellt inte bryr sig om vilket förlag som gett ut en bok. Detta var inget problem när böcker fortfarande såldes genom bokhandlar, då förlagens roll var säker så länge böckerna blev sålda. Men nu när det litterära landskapet är på väg att förändras måste förläggarna ändras med det. (Lloyd s. 5, 7)
Det är lika mycket folk som läser nu som förr, menar Lloyd, läsandet har dock spridits ut på fler plattformar, detta har lett till att boken har fått mindre utrymme än vad den hade tidigare. Mer och mer läses, och diskuteras, digitalt: internets intåg i hemmen har både förstärkt vårt läsande och underlättat det. (Lloyd s.2-3) När alla har tillgång till det digitala utbudet av litteratur försvagas förläggarnas ställning.
En av förändringarna, skriver Lloyd, är bokens form. Den fysiska boken kan inte längre komma i första hand i den litterära produktionen, förlagen måste börja tänka mer på innehållet än produkten i sig. (Lloyd s.1) Hon ställer frågan om man som förläggare i ett multimedialt samhälle kan begränsa sig till ett enda medium, tryckt text, när de nya generationerna läsare, på en daglig basis, använder sig utav både film och ljudklipp för att sprida information genom bloggar och forum. (Lloyd s.2)
En lösning som Lloyd ser på problemen med litteraturens digitalisering är om förlagen fokuserar mer på specialiserad litteratur, återinför den nischade utgivningen och därigenom får nytt fäste i en viss målgrupp. (Lloyd s.7) Med detta skulle också förlagets namn vara relevant i sammanhang med en viss typ av titlar.
Lösningen på den digitala litteraturproduktionen, tror Lloyd, ligger i en mer öppen mentalitet där man släpper på den konservativa synen på vad litteratur är och istället ge sig in i en
Lokala litteraturproducenter om digital och digitaliserad litteratur
Förlagsbranschens konservativa mentalitet, som Lloyd också tar upp, och dess värnande om
upphovsrätt verkar vara två stora anledningar till att en stor del av bokbranschen ställer sig skeptisk till digital och digitaliserad litteratur. Problemen kring upphovsrätt gör många förlag rädda för att hantera mediet vilket i sig leder vidare till, bland annat, dåliga avtal med författare. Denna osäkerhet kring mediet gör även att produkten många gånger blir sämre än vad den borde vara. Oron över illegal nedladdning förvärrar det ännu mer när förlagen tvingas lägga till otympliga kopieringsskydd och digitala begränsningar på de alster som släpps. Att det skall gå för litteraturproduktionen som det gick för musikindustrin är ett ständigt hot mot digitaliseringen av litteratur.
Vissa av de lokala litterära aktörer som intervjuats menar att folk generellt inte har något grepp om vad en e-bok eller digitaliserad litteratur är, inte heller verkar de förstå vad förlagen egentligen gör för litteraturen. Även om där finns en skepsis kring omvärldens medvetenhet kring bokförlag, verkar ändå de intervjuade aktörerna tro på en större kunskap om bokförlagen hos
litteraturkonsumenterna än vad Lloyd anser att de har.
Annat som begränsar den digitala och digitaliserade litteraturen är formaten de ges ut på. Flera av de som intervjuats ser den digitala och digitaliserade litteraturen som ett medium som fortfarande är ofullständigt. Formaten som digital litteratur utges i kan påverka vilka plattformar som verket kan läsas på. De är ofta svårhanterliga och kräver nya, om inte fler, utgifter och resurser från förlagen om förlaget inte redan har en etablerad digital produktion. Är detta utgifter som förlagen inte vanligtvis har kan produktionen av digital litteratur vara en faktor som saktar ner den digitala utgivningens framfart. Även på läsarsidan är formatet ett problem, är det begränsat till en viss typ av program eller en bestämd typ av e-bokläsare kan konsumenten inte hantera verket som hon vill.
Är däremot både förlaget och läsaren insatta i både produktion och konsumtion av digital litteratur ger mediet stora möjligheter för båda parter. I så fall kan digital produktion spara resurser på både tryck, distribution och lagerhållning.
Kostnaderna kan dock vara ett stort problem när det kommer till multimediala verk. Att köpa rättigheter till bilder, ljudfiler och videoklipp som kompletterar den digitala boken kan lätt belasta bokens produktion. Folk glömmer ofta att tänka på kostnader när de diskuterar möjligheterna som finns för multimediaböcker.
Det Sara Lloyd skriver om förlagens funktioner stärker de intervjuade aktörerna, men lägger även till att det är förlaget som står för sortering och redigering av det litterära utbudet. Med den digitala publiceringen av litteratur öppnas en större scen för amatörförfattare. Det mediebrus som skapas av att alla kan publicera det de skrivit gör att förlagens roll blir viktigare, menar vissa av de intervjuade. Förlaget blir en form av kvalitetsgaranti och deras professionalism och utgallring blir
viktig. Det sista ett förlag vill göra är att ge ut dåliga böcker. Ju fler dåliga böcker ett förlag ger ut, ju större risk finns att konsumenterna söker sig till andra distributionskanaler.
Medie- och cybertext-teorier
Heta och svala medier
I Media skiljer Marshall McLuhan mellan olika medier genom att ge dem attributet ett hett- eller svalt medium.
Ett hett medium stimulerar ett fåtal sinnen med en hög mängd information och kräver därför stor uppmärksamhet, men lite aktivt deltagande, från konsumenten. Biografen, fotografiet och radion är alla exempel på heta medium.
I konsumtionen av ett svalt medium, däremot, behöver flera sinnen vara delaktiga för att det skall vara användbart. Ett aktivt deltagande från konsumenten krävs för att mediet skall fylla sitt syfte. Exempel på svala medier är telefoner och datorer.
(McLuhan s. 36-37)
Den fysiska boken är alltså ett hett medium om man följer McLuhans teori: den ger oss få möjligheter till aktivt deltagan – vändande av blad, kräver stor uppmärksamhet och besitter en stor mängd information.
En e-bok i dagslägets definition kan dock vara antingen sval eller het beroende på dess format. En klassisk e-bok, som dem man finner på Projekt Gutenberg och i amazons webbshop, skiljer sig inte från en vanlig bok på något annat sätt än sin form, digital istället för fysisk. Däremot så sträcker sig begreppet e-bok långt utöver gränserna för vad en fysisk bok kan vara. De digitala och
digitaliserade litterära verk som ställer högre krav på delaktighet från läsaren klassas därför som svala medier.
Direktmediering, hypermediering och återmediering
Målet med alla medier är, enligt Jay David Bolter & Richard Grusin, att få konsumenten att glömma bort sin mediekonsumtion, eller snarare: få konsumenten att försvinna in i mediet där mediet uppnår en form av verklighet. (Bolter & Grusin s.53) Detta uppstår på två olika sätt, genom direktmediering (immediation) och hypermediering (hypermediation), och uppnås genom vad de kallar återmediering (remediation).
Det Bolter & Grusin kallar Immediation, har jag valt att översätta till direktmediering. Detta innebär att ett medium försöker få konsumenten att glömma bort sin mediekonsumtion och gömma mediet genom att, liksom de heta medier McLuhan beskriver, inte påminna konsumenten om vad
hon gör. (Bolter & Grusin s. 53) Direkta medier blir ”genomskinliga” och informationen ersätter mediet genom att bli ett enat medialt utrymme och ett fönster mot en föreställd verklighet för konsumenten (Bolter & Grusin s. 33).
Hypermediering är direktmedieringens motsatts och påminner om McLuhans svala medier. Här utsätts konsumenten konstant för påminnelser om sin mediekonsumtion, mediet vill erkännas som medium (Bolter & Grusin s.41-42) och skapa ett heterogent medialt rum där konsumenten konstant utsätts för flera medier på samma gång (Bolter & Grusin s.34). Genom detta uppstår en känsla av autenticitet, just för att mediet hela tiden uppmärksammar konsumenten på vad hon gör och hon känner sig delaktig i det (Bolter & Grusin s. 53).
Nya digitala medier är ofta bra exempel på hypermediering: webbläsare, smartphones och dator-/tv-spel är hypermediala. Exempel på direkta medier är fotografier och film sedd på bio. Återmediering är termen jag valt för vad Bolter & Grusin kallar remediation. Detta begrepp innebär att alla medier, oavsett om de är direkta medier eller hypermedier, försöker uppnå en större äkthet genom att efterlikna ett tidigare medium (Bolter & Grusin s. 45); de första fotografierna försökte efterlikna porträttavlor.
Återmediering är en konstant och viktig faktor bland nya medier, inte minst i den digitala
litteraturen. Där har internets utveckling varit den starkaste drivkraften och redan från sin uppkomst har internet försökt återskapa så gott som alla tidigare medier (Bolter & Grusin s. 197). Men
återmedieringen är inte någonting som enbart påverkar de nya medierna, fenomenet påverkar åt gamla medium lika mycket. Äldre medium försöker hålla sig aktuella genom att försöka efterlikna nya, mer fascinerande medier. Där internet försöker att efterlikna, exempelvis, TV så försöker TV samtidigt efterlikna internet. (Bolter & Grusin s. 224)
Hypertext och Cybertext
Espen J. Aarseth använder sig av termen ergodisk litteratur för att beskriva litteratur som ställer högre krav på läsaren än att enbart förflytta blicken och vända blad; texter som kräver mer än en simpel handling av läsaren för att historien skall fortsätta, där läsaren är tvungen till att, på ett eller annat sätt, aktivt delta i historien för att den skall fortsätta. (Aarseth s.1-2) Kraven på interaktion gör, enligt McLuhan, ergodisk litteratur till ett medium som går in under kategorin svala medier. Aarseth beskriver två olika typer av ergodisk litteratur i sin bok Cybertext: Perspectives on Ergodic
Litterature: hypertext och cybertext.
Skillnaden mellan hypertext och cybertext ligger, enligt Aarseth, i hur aktiv konsumenten kan vara i berättarprocessen. I en hypertext är läsaren enbart delvis aktiv, hon kan välja vart berättelsen skall, men har inga egna val att göra utöver vägvalen. I en cybertext, däremot, kan konsumenten
mer direkt påverka berättelsens gång och hon för den framåt med hjälp av sina handlingar. Hypertext, skriver Aaarseth, kan ses som ett alternativ till det traditionella bokformatet, ett mekaniskt system anpassat för att läsa och skriva där texten är uppdelad i sammankopplade fragment. (Aarseth s. 76) Cybertexter, däremot, är texter där uträkning av större mängder data, än vad som används i en hypertext, krävs för att berättelsen skall drivas framåt. (Aarseth s. 75)
Något som cybertexter kan, men som är utom räckhåll för traditionella narrativ, är att låta läsaren, i viss mån, styra berättelsens gång. Beroende på läsarens val kan då stycken av berättelsen utebli från läsarens upplevelse och läsaren kan skapa sin egen historia (Aarseth s. 3-4) och genom att ge läsaren en möjlighet att interagera med historien skapas ett icke-lineärt berättande (Aarseth s. 44).
Cybertexter, hypertexter och multimediaböcker är tre potentiellt ergodiska medier, men inte det man vanligtvis ser som litterära verk. Men de är det likväl, enligt Aarseth, för att de skapar en estetisk upplevelse genom textuell uppbyggnad, dock innefattar de fler uttrycksmöjligheter än en mer traditionell text och tillför därför någonting nytt till litteraturen. (Aarseth s. 2-3)
Hypertext spelar en stor roll i den digitaliserade och digitala litteraturen; i digitaliserade verk används hypertext ofta för att bläddra mellan kapitel. Om hyperlänkar används till annat än bara bläddrandet mellan kapitel i en text ger de ofta texten ett intryck av att vara multilineär eller större än vad den egentligen är.
Det litterära område där hyperlänkar används mest frekvent är i elektroniska uppslagsverk. De är hypermedier som med hjälp utav externa hyperlänkar, till ljud, bild och filmklipp stärker sin
trovärdighet genom att ha tillgång till fler än ett medium. (Bolter & Grusin s. 202-203)
Hyperlänksnoveller är, vad jag vet, den enklaste formen av ny digital litteratur. Om cybertext hör hemma i en analys av digitaliserad och digital litteratur, som den ser ut idag, är osäkert. Enkla versioner av cybertext kan definitivt passa in under en analys av elektronisk litteratur, men mer avancerad cybertext hör snarare hemma i ludologiska studier.
Digital och digitaliserad litteratur i olika former
Det krävs ett brett spektra av teorier för att man skall kunna definiera digital och digitaliserad litteratur. Slår man samman teorierna från Mcluhan, Bolter & Grusin och Aarseth får man en teoretisk grund som är bred nog för att analysera större delen av den digitala och digitaliserade litteraturen. Samtliga teorier bör appliceras på ett flertal digitala verk – från en så stor del som möjligt av det digitala och digitaliserade utbudet; från en klassisk e-bok till halvt interaktiva multimedianoveller – för att belysa spännvidden av det som idag kallas digitaliserad och digital litteratur. I den här analysen kommer verken att klassas in i olika kategorier baserade på de tidigare
nämnda teorierna. Verken kan alltså vara: heta eller svala; direkt- eller hypermedierade; ergodiska eller icke ergodiska. Utöver detta kan verken innehålla fragment av cybertext eller hyperlänkar.
The Picture of Dorian Gray
Denna digitala utgåva av Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray är hämtad från Gutenbertg.org och har funnits tillgänglig sedan 20086. Den har gjorts tillgänglig i digitaliserad form utav en av
Gutenberg.org's volontärarbetare för att sedan läggas till i deras litteraturutbud7 (”Wilde, 1891”).
Romanen är läst i epub.-format på läsplatta. Boken är, som större delen av den digitaliserade litteraturen, en direkt kopia av pappersboken.
Liksom all direktdigitaliserad litteratur är den här e-boken en del av det heta digitaliserade litteraturmediet. Det är bara ett sinne som stimuleras utav läsningen och läsaren har inga
möjligheter till att interagera mer med texten än att ”vända blad” när det behövs. Att det inte finns någon form av interaktion eller påminnelse om vår mediekonsumtion, utöver själva läsningen, gör den typiska e-boken till ett direktmedium. De hyperlänkar som finns är till bokens olika kapitel och eftersom de finns på romanens första sida blir hyperlänkarna irrelevanta för läsupplevelsen och påverkar inte mediets status som varken hett eller direkt medium.
A book publisher's manifesto in the 21st century
2007 skrev Sara Lloyd ett manifest kring hur man som förläggare skall kunna förhålla sig till digitaliseringen av litteratur. Hennes manifest finns tillgängligt på the digitalists hemsida i pdf. format. (Lloyd, 2007) Pdf. filer kan läsas på de flesta läsplattor, men formatet är inte helt anpassat för mediet det förmedlas genom.
Liksom under läsningen av The Picture of Dorian Gray kan man inte heller under läsningen av Lloyds manifest påverka någonting utöver det man kan vid läsning av en fysisk bok. De har båda samma klassificeringar när de skall definieras genom valda medieteorier. Hur de två verken skiljer sig återkommer jag till senare.
Hjärtbrus
Hjärtbrus är mitt gestaltande arbete för mitt examensarbete i litteraturvetenskap. Texten är, som
tidigare nämnts, en hyperlänksnovell. Den är även gjord för att läsas i webbläsare och den finns dessutom i fysisk form. I berättelsen följer en artificiell intelligens två personer liv på en
rymdstation. Berättelsen har två olika perspektiv, ett som följer vardera person på rymdstationen,
6 Textfilen har uppdaterats 2011, med vad anges inte.
och man kan vid bestämda tillfällen under berättelsens gång skifta betraktarens perspektiv. I båda versionerna av texterna väljer man sin väg genom hyperlänkar i slutet på varje stycke.
Hjärtbrus är en text som, beroende på hur man väljer att läsa den, kan klassas som både ett hett
och svalt medium. Väljer man att läsa berättelsen i fysisk form, kan man enbart läsa en av
berättelserna åt gången. Då upplevs texten som en del av de heta medierna. Läser man däremot den digitala versionen av berättelsen har man tillgång till delar av båda texterna under samma läsning. Texten får då en annan innebörd, både i sitt berättande och i sin mediedefinition och hamnar då i kategorin svala medier.
Berättelsen har också olika definitioner när det kommer till om den skall definieras som ett direktmedium eller hypermedium beroende på hur man läser texten. Läser man novellen i fysisk form är den direktmedial, läser man den genom en e-boksläsare ligger den på gränsen mellan att vara direkt- och hypermedial, detta för att hyperlänkarna kan verka som distraktion från den direktmediala upplevelsen. Novellen är dock hypermedial om den läses genom webbläsare, eftersom webbläsaren i sig är ett hypermedium.
Även med Arseths teorier ligger novellen i en gråzon mellan att vara ergodisk och icke-ergodisk, beroende på hur man läser den. Väljer man att bara följa den ena vinkeln av berättelsen blir det en linjär text och därmed blir den icke-ergodisk. Om man däremot väljer att byta perspektiv under berättelsens gång blir texten mer ergodisk. Trots att de två berättelserna är väldigt lika, de följer samma händelseförlopp och har båda bestämda slut som liknar varandra, ger berättelsens hyperlänksformat en illusion utav att texten är mer ergodisk än vad den egentligen är.
Revelations of Secret Surveillance; Streaming Media Trail
Streaming Media Trail är en hyperlänksroman anpassad för webbläsare, skriven av Judy Malloy, en
amerikansk poet som arbetar mycket med digital litteratur. I berättelsen början följer man ett par som läser om hur deras judiska förfäder möttes och flydde från nazistregimen i Tyskland. Man läser romanen i små textstycken åt gången. Styckena är fragment av historier från både parets och deras släktingars liv. (Malloy, 2004)
På båda sidorna av brödtexten finns hyperlänkar som hjälper en att navigera vidare i berättelsen. Den vänstra sidan väljer kapitel, den högra sidan väljer stycket man vill läsa. Hyperlänkarna fyller också en estetisk funktion då de länkar som låter en välja stycke består av fragment från de texten de länkar till. Dessa skapar tillsammans poesistycken av de hyperlänkar som är utdrag från texten. Till utseendet är Streaming Media Trail ganska lik Hjärtbrus: båda är hyperlänksbaserade och, i viss mån, anpassade för webbläsare. Men när Streaming Media Trail skall definieras genom
Man upplever Streaming Media Trail som ett svalt media vid första anblick. Men när man förstått sig på hur romanen skall läsas upphettas mediet, att man bläddrar genom att klicka sig fram med musen är faktiskt den enda skillnaden mellan denna digitala roman och en pappersbok. Den deltagaraktivitet som krävs är så pass liten att den inte påverkar hur mediet skall definieras.
Streaming Media Trail är ett bra exempel på hur ett hypermedialt medium skapar ett heterogent medialt utrymme. Hyperlänkarna på textens båda sidor hjälper med att skapa en helhet av verket och ger en överblick över berättelsen. De driver en framåt samtidigt som de påminner läsaren om sin mediekonsumtion.
Även när man skall definiera Streaming Media Trail som ergodiskt eller icke-ergodiskt ger texten ett intryck som den sedan inte följer upp på. När man först börjar läsa texten tror man att där finns möjligheter till flera olika läsningar än vad där egentligen finns. Läsaren luras till att tro att där finns flera olika sätt att läsa romanen, men läser man fel stycken i följd upplever man bara en
bråkdel av berättelsen och den upplevs som förvirrande. Streaming Media Trail kan vara ickelineär om läsaren vill det.
The Lorax
The Lorax är en modern fabel skriven av Dr. Seuss som har släppts digitalt anpassad för
smartphones och surfplattor av Oceanhouse Media. Oceanhouse Media är ett företag som har avtal med ett flertal internationella bokförlag för publicering av digitalt förstärkta e-böcker (Oceanhouse Media, 2012). Än så länge har företaget fokuserat på barnböcker. Verket är ett bra exempel på ett av de multimediala alster som Sara Lloyd beskriver som mer lockande än en vanlig, fysisk, bok (Lloyd s.1).
The Lorax handlar om en pojke som får historien om hur The Lorax försvann berättad för sig.
Berättelsen visualiseras genom rörliga bilder och stillbilder tillsammans med text och ljud. På varje sida kan man peka på olika objekt på skärmen och få objektets namn uppläst för sig. Man kan få berättelsen återberättad för sig automatiskt eller styra den framåt själv genom att vända blad i sin egen takt. Väljer man att styra den själv, kan man antingen läsa den själv eller få den uppläst för sig. Oavsett hur man väljer att få berättelsen uppläst för sig kan man interagera med objekt på skärmen.
The Lorax är ett av de svala medier som analyseras. Den definieras som svalt för att den kräver
flera sinnens medverkande för att konsumenten skall kunna uppleva berättelsen, och hur den representeras, i sin helhet. Både direkt interaktion med berättelsen och stimulans av hörsel och syn krävs av konsumenten under berättelsens gång.
Berättelsen ger en inga möjligheter att gå utanför det bestämda narrativet utan är icke-ergodisk. När man läser The Lorax finns där ingenting utöver berättelsen på skärmen, därför klassas den
som en direkt medieform så länge programmet inte överbelastas eller använd på fel sätt.
Interaktionen med objekt på skärmen är taktil, så det finns inga utomstående faktorer som flyttar fokus från berättelsen och mediet förblir genomskinligt.
Inanimate Alice
Inanimate Alice är en multimedianovell anpassad för webbläsare, skriven av Kate Pullinger. Även
här är ett verk som använder sig utav flera medier för att locka till sig läsare. Berättelsen började som ett litet projekt enbart för nöjes skull, men har nu spridit sig till skolundervisning för lägre klasser och finns på flera olika språk(The Bradfield Company, 2005).
I Inanimate Alice följer man flickan Alice och hennes föräldrar. Berättelsen är uppdelad i flera episoder och varje episod utspelar sig på en ny plats, där Alice råkar ut för problem. Historien berättas genom text, fotografier, filmklipp, datoranimationer, ljud och enkla interaktiva moment.
Verket kräver stort aktivt deltagande från läsaren för att berättelsen skall drivas framåt. Kraven på interaktivitet från konsumenten, och stimulans av flera sinnen gör Inanimate Alice till ett svalt medium.
Interaktivitetskraven berättelsen ställer på konsumenten gör Inanimate Alice till ett hypermedium. Där är stor variation mellan de olika handlingarna läsaren skall utföra, därför
påminns man ofta om mediets närvaro. Även de delar där läsaren inte behöver vara delaktig belyser berättelsens hypermediala egenskaper, då fotografier blir till rörliga bilder och ljudeffekter och musik varierar beroende på vad som händer i berättelsen.
Liksom i Streaming Media Trail ger Inanimate Alice vid ett antal tillfällen intryck av att innehålla ergodiska element. Men där Streaming Media Trail faktiskt är möjlig att läsa fritt är
Inanimate Alice mycket mer begränsad, då berättelsen enbart kan läsas i en bestämd form.
Konsumenten kan inte heller påverka handlingen genom de moment som kan verka ergodiska: de interatktiva momenten måste slutföras på ett visst sätt för att berättelsen skall kunna fortsätta.
Analys av fenomen och problem i digital och digitaliserad litteratur
Återmediering i digital litteratur
I Remediation: Understanding New Media skriver Bolter och Grusin att anledningen till att nya, elektroniska, medier ofta vill uppmärksamma hur de skiljer sig från de äldre medierna. Trots att de försöker hålla sig trogna de äldre medierna vill de berättiga sin existens genom att erbjuda ett förbättrat alternativ till det gamla mediet. (Bolter & Grusin s.46)
Att den digitaliserade och digitala litteraturen håller fast vid begreppet ”bok” i många avseenden beror till stor del på fenomenet Bolter och Grusin kallar återmediering. Det har blivit sagt tidigare i
uppsatsen att återmediering spelar stor roll i den digitala litteraturen. Eftersom alla digitala medier är tämligen nya beskrivs de här i ett tidigt stadium av återmediering.
Eftersom internets tidigaste form var helt och hållet textbaserad så har alltid återmedieringen av det skrivna ordet legat nära till hands (Bolter & Grusin s. 197). Det var dock inte boken som försökte återmedieras i internets tidiga skeden utan brev och annan direkt och, innan internet – effetkiv, kommunikation mellan människor, där internets hastighet kunde konkurrera ut andra medier. Att boken lämnades utanför under internets första återmediering beror på bland annat på att datorskärmarna inte kunde återskapa en bok på ett trovärdigt sett (Bolter & Grusin s. 199). En annan teori från Bolter och Grusin är att boken är ett så pass väletablerat medium som,
återmedieringsmässigt, redan var urvattnat och därför inte värt att konkurrera med (Bolter & Grusin s. 201-202). Återmediering handlar oftast om att ett nytt medium skall visa sig överlägset ett
medium från ett snarlikt fält. Datorer och internet hade fullt upp med att konkurrera med TV och radio.
Digitaliserad litteratur och e-böcker behöver knappt förklaras i återmedieringssyfte efter som de inte är någonting annat än text på en skärm istället för i tryckt form. Allt den nya teknologin tillfört, när det kommer till digitaliserad litteratur och e-böcker, är nya tillvägagångssätt att komma åt äldre material. När det kommer till digitaliserad litteratur försöker skaparna sällan att utveckla texten utöver vad den är. Hade de gjort det hade det drivit läsaren bort från själva läsupplevelsen. (Bolter & Grusin s. 200-201) Återmedieringen är mer markant när det kommer till de mer teknologiskt avancerade texterna.
De förbättrade alternativ som Bolter och Grusin skriver om finns i skriven form både i Hjärtbrus och Streaming Media Trail. Trots att båda berättelserna skulle fungera bra i tryckt form har verken istället publicerats i andra, digitala, former. Det är inte boken som försöker efterliknas eller
överglänsas i dessa verk, utan webbläsare och användandet av hyperlänkar. Trots att verken har en grund i traditionella berättarformer vill de båda två uppmärksamma de nya möjligheter till
berättande som uppstår genom teknologins framsteg. De kommer båda två från återmedieringens andra sida. Där litteraturen vill efterlikna och överträffa ett nyare medium, i detta fallet, internet.
Den digitala litteraturen försöker inte alltid efterlikna böcker eller andra former av litteratur, även andra medier kan försöka efterliknas i den digitala litteraturens återmediering.
The Lorax, som är baserad på en barnbok, liknar i många avseenden en animerad film eller en
bokuppläsning med tecknade bilder under ett barnprogram. Detta hade kunnat räcka som
berättarmetod. Men att de även har lagt möjligheten att interagera med bilderna på skärmen, tyder på att verket vill framstå som en förbättrad version av tidigare berättarformer. Nya medier blir rättfärdigade genom att förbättra eller ersätta ett gammalt medium (Bolter & Grusin s. 68). Genom
att tillföra något nytt till flera olika typer av väletablerade medier, TV och bilderböcker, till ett nytt medium, en ”smartphone” ger The Lorax ett intryck av att vara både nytt och spännande.
Inanimate Alice uppnår återmediering genom att efterlikna flera olika medier, båda gamla och
nya. Berättelsen i sig är multimedial där element från både film, litterärt berättande och datorspel är integrerade. Liksom i Bolter och Grusins beskrivning av datorspelet Myst blir Inanimate Alice ett försök till att visa att det man kan göra med grafik och användargränssnitt genom datorer är mer direkt än många andra medier (Grusin & Bolter s. 96). Att verket fortfarande definierats som uppenbart hypermedialt tyder på att det inte lyckas helt med sin återmediering.
När teknologin förhindrar upplevelsen
Generellt sett så håller de medieringsillusioner som de ovan beskrivna verken representerar. Men vid vissa tillfällen under läsningen av dem tappar verken sin trovärdighetskänsla och man påminns om sin mediekonsumtion genom teknologiska brister i verken (Bolter & Grusin s 23-24, 33)
I The Lorax kan flera olika ljud spelas upp på samma gång om man rör vid flera objekt på skärmen samtidigt. Den del av berättelsen som för tillfället läses upp kan till och med börja läsas flera gånger på en gång. När detta händer rycks läsaren ut ur den illusion som Bolter och Grusin menar att medier försöker uppnå och mediet går från att vara direkt till ett hypermedium(Bolter & Grusin s.53).
Samma illusion upphör vid vissa tillfällen i Streaming Media Trail då några textstycken är för långa för att visas på skärmen samtidigt. Kravet på att behöva bläddra ner på sidan rycker läsaren ut ur illusionen av den direktmediala upplevelsen. Hade det inte varit för dessa små tekniska problem hade romanen lyckats skapa den form av dubbellogik som skapar direktmediala intryck i ett hypermedium (Bolter & Grusin s.37).
Hjärtbrus lider utav olika teknologiska problem beroende på hur man väljer att läsa texten. Om
den läses genom en webbläsare så är problemen liknande de som finns hos Streaming Media Trail: formatet i sig förhindrar en del av den direktmediala upplevelsen. Skillnaden ligger i att det inte är skärmstorleken som bryter illusionen, utan att det under texten ligger länkar till utomstående webbsidor.
I epub-versionen av Hjärtbrus ligger problemen i mediet berättelsen förmedlas igenom. Texten ser olika ut beroende på vilket program den läses på och styckesindelningen varierar därefter även den. Har man läst den fysiska utgåvan innan man läser den digitala kan det förändra läsarens upplevelse av texten vid den andra genomläsningen.
Eftersom Inanimate Alice från början klassats som hypermedium kan den mediala illusionen inte brytas på samma sätt som i de direktmedierade verken. Däremot påverkar verkets
interaktionsmöjligheter upplevelsens helhet. Vissa av de interaktiva delarna av berättelsen är svåra att ta sig förbi och konsumenten kan lätt fastna i korta, repetitiva moment som måste fulländas eller avslutas innan berättelsen kan fortsätta. Även om upplevelsen inte förstörs när teknologin lyser igenom så är fortfarande de tekniska aspekterna av berättelsen viktiga för läsarupplevelsen.
När det kommer till de textorienterade, digitaliserade verk som är anpassade för e-bokläsare är de teknologiska problemen av en annan typ. Här ligger problemet i att det inte finns ett bestämt format bland de läsplattor som finns tillgängliga på marknaden (eBook Architects, 2011). Eftersom det finns så pass många olika format och olika e-bokläsare, är de digitaliserade verken sällan anpassade för att optimalt fungera på alla typer av läsplattor. Utöver filformaten så påverkas läsningen även av personen som har redigerat och laddat upp texten för allmän läsning. Detta är mestadels ett problem när verket i fråga har lagts upp utav en volontärarbetare, exempelvis från Project Gutenberg. I den digitala utgåvan av The Picture of Dorian Gray finns det estetiska
skillnader från originalet, då styckesindelningen är annorlunda i den digitala upplagan och texten får ett annat flöde (”Wilde, 1891”).
Sara Lloyds förläggarmanifest, däremot, förändras mycket mer när den läses på en läsplatta. Då Pdf.-formatet inte är helt anpassat för alla e-bokläsare, händer det vid flera tillfällen att texten förvrängs på grund av de teknologiska begränsningar som finns hos läsplattor: det kan uppstå laddningstider mellan sidvändningar; pdf-sidornas slut registreras som nya kapitel; stycken blir överstrukna innan blockcitat; ord bildar kluster vid radbrytningar, vilket gör meningar oläsliga. Vid ett flertal tillfällen bryts mediets illusion och läsaren påminns om sin mediekonsumtion.
Exempel på ordkluster från ”A Book Publishers Manifesto for the 21st century” läst på läsplatta
De teknologiska brister som alla de verk som analyserats har, på ett eller annat sätt, stärker det som nämnts under intervjuerna: att de elektroniska litterära medierna fortfarande är svårhanterliga. Eftersom formaten inte ännu är färdigställda så drabbas läsarens upplevelse i läsandet av elektronisk litteratur. Detta kommer fortsätta drabba de digitala litterära konsumenterna så länge den
elektroniska litteraturen förmedlas genom teknologiskt begränsade medier.
Narrativ begränsning
Även om konsumtionen av digital litteratur kan upplevas som mycket friare form av läsning än fysisk litterär konsumtion, är så sällan fallet. Hyperlänksnoveller i samma stil som Streaming Media
Trail och Hjärtbrus menar Aarseth är mer begränsande för läsarna än en fysisk roman. Detta beror
på att författaren mycket lättare kan styra berättelsen dit han vill i digital litteratur. Författaren kan, genom programmering, bestämma vilket stycke som skall läsas härnäst på ett annat sätt än vad som hade varit möjligt i en fysisk bok, där läsaren alltid har möjligheten att bläddra fritt. (Aarseth s.47).
Denna narrativa begränsning återfinns, i viss mån, i alla de verk som diskuterats tidigare. I de digitaliserade verken finns denna begränsning i och med att man inte kan bläddra runt i en digital bok på samma sätt som i en fysisk, skall man bläddra långt fram får man göra det genom menyer i läsaren och illusionen bryts återigen. Det kan ses som ett trivialt problem, men likväl begränsar det den fria läsningen och mediets möjlighet till direktmediering.
När det kommer till den, mer avancerade, digitala litteraturen är begränsningen mer påtaglig. I hyperlänksnoveller och multimediaböcker bestämmer författaren exakt vad som skall vara
tillgängligt vid vilket tillfälle av berättelsen, läsaren har ingen valfrihet i hur texten skall bemötas.
Streaming Media Trail är den av de utvalda texterna som har störst frihet att bläddra fram och
tillbaka mellan olika stycken av texten. Men läsaren klickar sig runt i berättelsen på egen risk för att tappa bort sig i historien.
De verk som har de största narrativa begränsningarna är de som är mest teknologiskt avancerade. Både The Lorax och Inanimate Alice är begränsade till ett stycke av berättelsen åt gången. Även om man i The Lorax har möjligheten att bläddra fram och tillbaka mellan sidorna när man vill, förlorar man en del av upplevelsen genom att avbryta berättarrösten. Inanimate Alice är mycket mer
begränsad i sitt berättande. Läsaren är tvungen att vänta ut varje scens bild- och textsekvens innan berättelsen kan fortsätta och, som tidigare nämnts, i berättelsens senaste kapitels enkla interaktiva moment blir läsaren ännu mer begränsad, då dessa moment måste klaras av för att berättelsen skall fortsätta. Läsaren måste då återvända till tidigare delar av kapitlet, och återuppleva delar av
berättelsen, för att kunna komma vidare. Har läsaren valt att lösa de interaktiva delarna under sin första genomläsning är chansen stor att en del av berättelsen har gått förlorad under läsningen, eftersom läsaren då varit upptagen med att fullfölja andra moment som berättelsen kräver av läsaren för att fortsätta.
Om man inte fullföljer spelmomenten i Inanimate Alice fortsätter inte berättelsen.
Problem kring skapandet av ett elektroniskt litterärt verk
En av faktorerna till att förläggare håller sig borta från digital och digitaliserad litteratur är, enligt mina intervjuer, de extra resurser som krävs för att producera elektronisk litteratur. Även om det finns många gratisprogram man kan använda sig av för att skapa ett, någorlunda avancerat, elektroniskt litterärt verk, krävs det mycket tid och tålamod för faktiskt lyckas.
Under arbetet med Hjärtbrus var det flera olika element av överföringen från text till hypertext som satte hinder i vägen för mig. Själva överföringen från ett filformat till ett annat är enkelt, men skall man lägga någonting utöver själva texten i ett elektroniskt litterärt verk så tillkommer ett flertal moment som gör det hela mer komplicerat.
För att skapa interna hyperlänkar i Hjärtbrus var jag tvungen att gå ett antal omvägar från hur jag från början trodde att jag skulle kunna gå tillväga. Eftersom en e-bok tydligen inte är ett rent textdokument, utan en komprimerad fil bestående av ett flertal html-sidor, kan man inte bara göra om ett textdokument med interna hyperlänkar till epub-format. För att uppnå det resultat jag ville med mitt gestaltande arbete var jag tvungen att omformatera textdokumentet och arbeta med HTML-kodning i epub-filens källkod.
När kodningen av Hjärtbrus var klar uppstod nya problem. Novellen såg olika ut beroende på vad man läste den igenom. Läser man texten genom ett e-bokläsarprogram på en dator är den anpassad för hur stort programmets fönster är. När texten läses på en läsplatta är upplevelsen en helt annan, då placeras en liten del av varje sida centrerat på e-bokläsarens skärm. Lyckligtvis förstör det inte läsupplevelsen, men det är dock ett problem som jag med mina bristande
Texten från Hjärtbrus i fel format på en e-bokläsare.
Att omvandla Hjärtbrus till en webbnovell tog lika lång tid som överföringen från textdokument till epub-format och innefattade ungefär samma moment. Däremot kunde jag inte kopiera den ena versionens HTML-kod till den andra, eftersom hyperlänkarna leder till olika källor i de olika formaten.
På hemsidan finns dessutom, som jag tidigare nämnt, länkar till andra sidor. Dessa länkar är fasta för hemsidan och kan inte tas bort. Detta förstör helhetsupplevelsen av texten.
Problem inom elektronisk litteratur och en väg ut
Definitionsproblem kring elektronisk litteratur
Den digitala och digitaliserade litteraturen har ett definitionsproblem. Under mina intervjuer har flera olika typer av både digitala och digitaliserade verk tagits upp under samma diskussion. Det händer ofta att begreppen blandas samman och ännu oftare att all digital och digitaliserad litteratur definieras med begreppet e-bok. Att det råder så delade meningar angående digital och digitaliserad litteratur kan mycket väl bero på just att det inte finns tydliga beskrivningar på vad det egentligen är.
De verk som ställer till störst förvirring mellan termerna är de som uppger sig för att vara någonting annat än vad de är. The Lorax är ett typiskt exempel på ett digitalt verk som, trots att den genomgått en stor förändring i sin övergång till digital litteratur, skulle kunna kallas för en förstärkt e-bok. Detta trots att alla förutsättningar för att verket skulle klassas som bok har försvunnit i dess omvandling till multimedianovell. Inanimate Alice liknar The Lorax i sitt multimediala upplägg men skulle inte kunna klassas som en förstärkt e-bok. Detta både på grund av hur verket läses, i en webbläsare, och på grund av hur det definieras av författaren, som en digital novell. Inanimate
samtidigt kan The Lorax falla in under begreppet förstärkt e-bok, men inte Inanimate Alice.
Definitionsproblemen är störst hos den digitala litteraturen, eftersom det är den som tänjer mest på gränserna för vad elektronisk litteratur kan vara.
Konflikter inom mediet
Det har tidigare i arbetet nämnts hur återmediering har en lika stark effekt på båda hållen, att det gamla mediet försöker efterlikna det nya lika mycket som det nya försöker efterlikna det gamla. Detta gäller lika mycket för elektronisk litteratur som för andra medier. Därför måste man fråga sig om den elektroniska litterära utvecklingen är en del av internets försök att överträffa den tryckta boken som textbaserat medium, om det är boken som nu försöker överträffa internet genom att visa upp nya berättarformer baserade på gamla berättarformer eller om återmedieringen är lika stark på båda hållen. Om man skall tro på vad Bolter och Grusin säger, har boken aldrig varit ett hot mot varken datorn eller internet (Bolter & Grusin s. 201-202) men internet och datorn är inget direkt hot mot boken heller. Det är två medier som ligger för långt borta från varandra rent upplevelsemässigt formmässigt och medialt, där det ena är hypermedialt och det andra direktmedialt, att de inte skulle kunna konkurrera ut varandra även om de ville. De elektroniska verk jag tagit upp i arbetet är snarare försök att få teknologin att överträffa sig själv än att få den att överträffa boken.
Så som den elektroniska litteraturen ser ut idag är den svår att komma fram till några slutsatser kring. Under mina intervjuer upplevde jag att elektronisk litteratur är otroligt svårdiskuterad, vilket jag tror beror på just det digitala och mediala brus som nämns under intervjuerna. Att hitta
kanoniserade exempel på elektronisk litteratur är svårt och det komplicerar diskussionerna kring ämnet.
Behovet av kvalitativ elektronisk litteratur är viktigt för diskussionerna kring mediet och, självklart, för mediets utveckling. Men med de brister som uppstår i elektroniska litterära verk när författare, eller skapare, av digital litteratur försöker göra allting själva saktar ner den elektroniska litteraturens utveckling. De teknologiska bristerna i vissa av de elektroniska verken jag analyserat får dem att ge ett sämre intryck än vad de borde och kan mycket väl få läsarna att tappa intresset. Avsaknaden av lättillgängliga program för att skapa digital litteratur gör att det ställs höga teknologiska krav på de som vill försöka arbeta med digitala berättarformer vilket i sig sänker kvaliteten på de verk som släpps. De teknologiska hindren är inte bara ett problem för amatörerna, utan även uppmärksammad digital litteratur med flera personer som arbetar på verket, så som
Bekräftelse genom bokförlag
De digitala författarna drabbas både av samma problem som bokförlagen har och dessa problems baksida: mycket av den kvalitativa digitala litteraturen tappas bort i mediebruset. Därför får författarna inte den uppmärksamhet, eller den hjälp, de behöver för att kunna utveckla den elektroniska litteraturen. Mediet är för oetablerat och okänt för att enskilda individer ska kunna driva det framåt. Om de digitala författarna hade fått liknande hjälp med sina alster som en
etablerad författare får från sitt förlag, hade den elektroniska litteraturen fått en ordentlig knuff i rätt riktning. Alla de originella digitala verk som tagits upp under arbetet har haft problem som
förmodligen hade kunnat ordnas om dess skapare hade fört en dialog med ett bokförlag under produktionens gång. Genom ett starkare samarbete mellan förlagsbranschen och den digitala
litteraturen skulle bokförlagen få en bättre inblick i försöken till att skapa nya former av elektronisk litteratur. Först efter att bokförlagen har upptäck mediet på riktigt kommer det kunna förbättras och utvecklas till det som det skulle kunna vara. Med hjälp av ett bokförlags redigeringskunskaper, kulturella kapital och kritiska öga skulle många av de verk jag analyserat ha kunnat växa till något större, liksom bokförlagen hade kunnat växa genom ett större samarbete med den digitala
litteraturen.
Sammanfattning
Bokförlag över hela världen verkar ha svårt att anpassa sig till den digitala litteraturmarknaden. Allt från filformat till upphovsrätt skapar stora problem kring hur de skall gå till väga för att arbeta med den. Samtidigt som bokförlagen försöker få rätsida på hur de skall bemöta elektronisk litteratur så växer nya digitala berättarformer fram både på internet, i digitala bokhandlar och i nya
telefonmodeller. De nya digitala litteraturformerna täcker ett stort spektra av olika medietyper och kan inte klassas i en kategori mer än: alla de nya digitala berättarformerna som tagits upp under arbetet är litteratur, men alla är inte böcker. Med hjälp av ny teknologi: hyperlänkar,
datoranimationer och filmklipp skapas nya digitala narrativ snabbare än vad bokförläggare och litteraturkonsumenter kan hinna med. De använder alla olika sätt att fånga konsumentens intresse, antingen genom hypermediering eller direktmediering.
Den nya elektroniska litteraturen använder sig av gamla medier på nya sätt och blir, genom denna återmediering, starka spelare i en outforskad del av litteraturvärlden. Men den nya teknologin är inte utan sina brister. Nästan all litteratur som, just nu, produceras digitalt lider av teknologiska småfel och genom dessa fel upphör ofta verkens trovärdighet som litterära eller multimediala verk.
Om den elektroniska litteraturen hade tillgång till en del av bokförlagens kunskap och kulturella kapital skulle detta kunna gynna den nya e-litteraturens utveckling. Hade bokförlagen kunnat hitta
den kvalitativa elektroniska litteraturen och hjälp den framåt skulle det ha gynnat det digitala litteraturlandskapet.
Den digitala litteraturen är allt för splittrad i dagsläget. Som det ser ut just nu behöver inte bokbranschen anpassa sig lika mycket till den elektroniska litteraturens metoder som den elektroniska litteraturen måste anpassa sig till bokbranschens.
Källor
Litterära Källor
Aarseth, Espen J., 1997. Cybertext perspectives on ergodic litterature. Baltimore: The John Hopkins University Press
Bolter, Jay David och Richard Grusin, 2000. Remediation, Understanding New Media. Cambridge: The MIT Press
McLuhan, Marshall, 2001. Media. Avesta: Pocky/Bokförlaget Tranan
Elektroniska dokument
Lloyd, Sara, 2008. A book publisher’s manifesto for the 21st century.
http://thedigitalist.net/wp-content/uploads/2008/05/a-book-publishers-manifesto-for-the-21st-century.pdf
Wilde, Oscar. The Picture of Dorian Gray. (Elektronisk) Project Gutenberg: Gutenberg.org. Web. 2011-12-30
Webbsidor
Hjartbrus (2012-08-28) Hjartbrus. https://sites.google.com/site/hjartbrus/ E-Book Architects (2012-05-08) eBook Formats.
http://ebookarchitects.com/conversions/formats.php The Bradfield Company (2012-03-29). About the project. http://www.inanimatealice.com/about.html
The Bradfield Company (2012-03-28). Inanimate Alice, Episode 1: China.
http://inanimatealice.com/episode1/index.html
The Bradfield Company (2012-03-28). Inanimate Alice, Episode 2: Italy.
http://inanimatealice.com/episode2/index.html
The Bradfield Company (2012-03-28). Inanimate Alice, Episode 3: Russia.
http://inanimatealice.com/episode3/index.html
The Bradfield Company(2012-03-28). Inanimate Alice, Episode 4: Hometown.
http://inanimatealice.com/episode4/index.html
Judy Malloy (2012-05-07). Revelations of Secret Surveillance. http://www.well.com/user/jmalloy/gunterandgwen/titlepage.html Judy Malloy (2012-05-07) Streaming Media Trail.
http://www.well.com/user/jmalloy/gunterandgwen/index.html Judy Malloy (2012-05-08) About Judy Malloy.
Marie Lebert (2012-05-02) A short History of Ebooks. http://www.etudes-francaises.net/dossiers/ebookEN.pdf
Oceanhouse media (2012-05-04). About. http://www.oceanhousemedia.com/about/
Project Gutenberg (2012-05-07) The History and Philosophy Of Project Gutenberg by Michael
Hart
http://www.gutenberg.org/wiki/Gutenberg:The_History_and_Philosophy_of_Project_Gutenberg_by _Michael_Hart
Bilder tagna från:
http://inanimatealice.com/episode3/index.html
