Hur ser eleverna på barn och fritidsprogrammet på lärarens roll

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och

samhälle

Institutionen för Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

avancerad nivå

Hur ser eleverna på Barn och Fritids

programmet på lärarens roll?

How do Pupils at Secondary School Recreation

Leader program look at the

teachers role?

Shendije Krasniqi och Louise Lindkvist

Lärarexamen 180hp Höstterminen 2011

Handledare: Jan Härdig

! #!

!"#$#%&

$%!&'!(')'*+,-!'!.(/'0)1'1*-1!2+,!+,/-(+(!'!3+,!-00-,!*,.33&'4!2+,!&'!56(+4(!&+0(!+((!+,/-(+! ('004+77+148!$-((+!/-,5,!6,974(!3%!+((!&'!/%)+!.(/'0)+,!544!('00!:,;-409,+,-!6<,!=+,1!5>2! 6,'(')43,5*,+77-(!7-1!9&-1!6<,!+((!&%,!+,/-(44'(.+('51!9,!&90)'*(!0';!)%!&'!'1(-!4(.)-,+,8! ?-157!)-!3,5>-44-,!&'!*%((!'*-157!'157!)-!50';+!;.,4.33*'6(-,1+!;911-,!&'!-1!4(5,! 6<,(,5*-12-(!('00!&+,+1),+4!+,/-(449((!5>2!+14&+,4;9140+!6<,!50';+!.33*'6(-,8!@,/-(-(!'!4'1! 2-02-(!2+,!&'!+14&+,+(!6<,!5>2!+,/-(+(!7-)!'!0';+!4(5,!.(4(,9>;1'1*8!$-1!-1)+! .33)-01'1*-1!&'!2+,!&+0(!+((!*<,+!2+,!&+,'(!+((!A2-1)'B-!2+,!+14&+,+(!6<,!65,7+0'+!5>2! C5.'4-!2+,!+14&+,+(!6<,!43,%;-(8!! D'!&'00!(+>;+!&%,!2+1)0-)+,-!E+1!F9,)'*!6<,!&90!*-1576<,(!2+1)0-)+,.33),+*8!?-157!+((! &+,+!('00*91*0'*!'!-1!&90)'*(!4(5,!.(4(,9>;1'1*!4+7(!+((!&+,+!41+//!&')!,-43514!2+,!&'! 0:>;+(4!*-1576<,+!&%,!4(.)'-!3%!)-(!49((!&'!<14;+(8!E+14!49((!+((!*-!;514(,.;('&!;,'(';!2+,! *B5,(!+((!&'!6%((!7%1*+!*5)+!09,)57+,!5>2!,-60-;('51-,!*900+1)-!&%,(!+,/-(-8!!

! G!

Abstract

Syftet med vår undersökning har varit att få fördjupade kunskaper om hur elever på Barn och Fritidsprogrammet på gymnasiet i årskurs tre ser på lärarrollen. Resultatet har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vår analys om hur en lärare bör vara. För att få en förståelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att använda oss av relevant litteratur för området. Resultatet vi fick fram visar att lärarens ledarskap, relation mellan lärare och elever samt inflytande är viktiga aspekter då eleverna diskuterar dagens lärarroll. Undersökningen visar att en lärarens förhållningssätt är av större betydelse för eleverna än lärarens ämneskunskaper. Många människor har erfarenheter av bra och mindre bra lärare från sin egen skoltid. Vad det är som avgör om en lärare lyckas med sitt uppdrag eller inte, finns det delade åsikter om.

! I!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ... 9

1.2. Syfte och frågeställning ... 10

1.2. 3. Frågeställning ... 10

2. Litteratur ... 11

2.1 Ledarskap... 11

2.2.1 Ledarstilar ... 15

2.2 Relationer... 17

2.3 Inflytande ... 19

3. Metod och genomförandet ... 22

3.1 Allmänt om metod ... 22

3.2 Val av metod... 23

3.3 Pilotstudie ... 24

3.4 Genomförande ... 24

3.5 Etik... 25

3.6 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 26

3.7 Bearbetning ... 26

3.8 Bearbetning av materialet ... 27

4. Redovisning av resultat ... 28

4.1 Ledarskap... 28

4.2 Relationer... 33

4.3 Inflytande ... 36

! J!

5. Analys... 38

5.1 Ledarskap... 38

5.2 Relationer... 39

5.3 Inflytande ... 40

6. Slutsats och diskussion ... 42

5. Referenser... 46

! L!

1. Inledning

Under senare år har debatten om den svenska skolan rasat allt intensivare. Skolans problem belyses allt oftare i media och kritik angående den flumpedagogik som råder har kritiserats hårt (Persson, 2003). Utifrån medias sätt belysa hur den svenska skolan ser ut har nog många som befinner sig inom ramarna för den börjat fundera vad detta kan bero på. En viktig aktör i skolan är både de som arbetar i den och de som går i den, alltså lärare och elever. Lärarnas uppdrag och skyldigheter är många och elevernas behov av bra pedagoger är en förutsättning för att lyckas i skolan. Folkpartiet och dess partiledare Jan Björklund som även är utbildningsminister driver hårt på om hur den svenska skolan skall nå en ökad måluppfyllelse. Detta genom att förändra lärarutbildningen och öka lärares ämneskunskaper. Jan Björklund hänvisar till forskningen som bekräftar att lärarna är skolans viktigaste resurs. Utan välutbildade lärare blir det ingen god undervisning.1

För att få den svenska skolan i rätt riktning anser vi precis som Jan Björklund att lärarna är skolans viktigaste resurs. För att få arbeta som lärare idag behöver du ingen utbildning. Från och med 2012 får ingen lärare utan adekvat utbildning tillsvidareanställas och de lärare som inte lyckas bli behöriga innan 2015 får inte behålla sitt arbete.2 Detta anser vi är ett steg i rätt riktning för att precis som många vill även vi få en bättre skola med ökad måluppfyllelse.

Läraryrket har genom tiderna förändrats radikalt. Från att vara den som självklart är ledaren i en klass och den som har mest kunskaper till att inte alls vara lika självklar, finns idag frågor om hur en bra lärare ska vara. De flesta människor har idag erfarenhet av olika lärare utifrån sin egen skoltid. Detta innebär att vi är många som har åsikter och olika uppfattningar om vad som är utmärkande för en bra respektive mindre bra lärare. Man minns de lärare som är bra men kanske allt tydigare minns man de som inte lyckades så bra. Vad är det då man minns om dessa lärare? Vad är det som gör att en lärare är bra? Då vi har varit ute på VFT har vi mött många olika elever men även många lärare. Dels utifrån våra egna erfarenheter om hur lärare !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

M_{!http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabba-fakta/Lararna/ hämtat 2011-10-03}

"_{!http://www.skolverket.se/fortbildning_och_bidrag/lararlegitimation/2.2822/allmant-1.128283}

hämtat 2011-10-04

! MN!

kan vara men även utifrån att fått prova på genom VFT att vara lärare har vår nyfikenhet väckts om vad det är som gör att en lärare lyckas bra med sitt uppdrag. Då vi har valt att utbilda oss till yrkeslärare för Barn och Fritid blev det på detta program som vi ville göra vår studie. Barn och fritidsprogrammet ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik samt förbereda dem för yrken för att arbeta med människor inom bland annat pedagogiska verksamheter (Gymnasieskolan, 2011).

Vi anser att grunden för ett gott lärande handlar mycket om vilken form av ledare man är och även vilken relation man bygger upp med sina elever. Precis som säkert alla andra som utbildar sig till lärare vill även vi bli bra lärare och lyckas med vårt kommande arbete. Det är vårt uppdrag som kommande pedagoger att ge eleverna en grund för ett livslångt lärande och förbereda de inför deras kommande arbetsliv och samhällsliv (Lpf 94).3

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att problematisera och beskriva hur elever i årskurs tre på Barn och fritidsprogrammet ser på rollen som pedagog. Vi har valt att göra en undersökning där elever beskriver viktiga aspekter i en pedagogs arbete.

1.2.1 Frågeställning

Hur ser elever i årskurs tre på Barn och fritidsprogrammet på ledarrollen, relationen lärare -elever och inflytande?

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! MM!

2 Litteratur

2.1 Ledarskap

Den pedagogiska förmågan för en lärare tas upp som en av de sex viktigaste faktorerna för elevers studieresultat.4

Om du klarar av att leda en skolklass på ett sätt som främjar lärande kan du vara ledare på de flesta andra ställen (Jensen & Low, 2011: 127).

Stensmo (2000) förklarar en lärares uppdrag med endast tre begrepp kan man beskriva det med följande ord: ämneskompetens, didaktisk kompetens samt ledarkompetens. I ett klassrum handlar ledarskap om att leda och organisera elevgruppen, ett ledarskap som handlar om fem följande principer: kontroll, motivation, individualisering, gruppering och planering. Kontroll innebär en process där läraren försäkrar sig om att beteende hos eleverna inte går utanför ramarna för de mål, förväntningar eller planer som skolan, lärarna, föräldrarna och eleverna själva har för verksamheten. Exempel är hur förhåller man sig till uppgifter och till varandra. Kontrollen blir synlig genom regler och rutiner samt igenom de åtgärder som man vidtar då dessa inte följs. Den process som får människor i rörelse mot förutbestämda mål kallas för

motivation. I pedagogiska rum handlar motivationsarbete om att främst hjälpa elever att se

målen framför sig för att se en hur en ansträngning och lärande slutligen leder till att målen uppfylls. Inom skolan råder det för eleverna en mängd olika grupper till exempel utifrån kön, ålder och arbetsenheter . Det är vikigt för verksamheten hur dessa grupperingar sätts samman, integreras och utvecklas. Ett centralt tema gällande läroplaner är individualisering. Detta innebär att undervisningen skall utgå från varje enskild individ, dess behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Den sista arbetsuppgiften är planering, det är den som ska hålla samman de andra fyra arbetsuppgifterna. Planering ska inte endast innehålla själva undervisningen, den skall även innefatta planering av det sociala livet i ett pedagogiskt rum (Stensmo, 2000).

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

G_{!http://www.skl.se/press/pressmeddelanden/lararens-aterkoppling-ar-nyckeln-till-goda-resultat}

hämtat 2011-10-04

! M"!

En lärare bör ha en klar bild av varje elev och vara rättvis och därmed inte behandla alla elever lika utifrån allas olikheter. Man bör även ha en förmåga att ge rätt hjälp till var och en och sätta individuella mål, ha ordning och vara rättvis dock hård (Maltén, 2000).

Grunden för en konstruktiv och kreativ lär- utvecklingsmiljö bland elever handlar om egenskaper för dig som pedagog, så som att vara tydlig, omtänksam, respektfull och ansvarsfull (Jensen & Low, 2011).

En demokratisk grund är en oerhört viktig del i ett pedagogiskt ledarskap. En pedagog ska ta på sig sitt arbetsansvar samt vara lyhörd mot den grupp man leder. Utformningen av planeringen samt ett kontinuerligt samarbete med eleverna är viktiga delar av ett pedagogiskt ledarskap. En pedagog bör medvetet organisera samarbetsprocesser mellan elever för att de i sin tur ska utveckla ett ömsesidigt förhållningssätt till varandra (Jensen & Low, 2011).

Var närvarande och avläs om du behöver hjälpa till genom att ständigt avläsa och undersöka hur dina elever bearbetar olika processer. Att utmana på en lagom nivå och då ibland genom en antydan om hur ett problem bör lösas är en viktig del av ett pedagogiskt ledarskap, var dock noga med att aldrig gå så långt som att det är du som pedagog som utför arbete (Jensen & Low, 2011).

Då elever i allmänhet skall beskriva hur en god lärare bör vara svarar de att man ska vara bra på att lära ut, längre kan de i många fall inte konkritisera. Dessutom omnämns att ha uppdaterade och goda kunskaper, vara välorganiserad i huvudet, väl förberedd, kunna konkritisera abstrakta begrepp och förstå hur en individ tänker i nya lärsituationer och utgå från dess förmåga (Brodow & Rininsland, 2002).

För att klara av lärarrollen på mer än ett grundläggande plan krävs det en professionell insiktsfullhets och medvetenhet, framförallt då de handlar om sitt eget beteende som ledare och om eleverna, ämnet samt interaktionen i klassrummet (Jensen & Low, 2011).

En god lärare ska ha förmågan till att kunna inspirera elever till frågor och tankar som i sin tur ska kunna besvaras av en lärare. Frågor som elever har är många gånger viktigare än genomgångar (Brodow & Rininsland, 2002).

! M#!

Då du arbetar som pedagog så ställs du mer eller mindre ofta inför en grupp människor för att förmedla ett budskap. Gruppen består av olika individer med stor variation gällande motivation samt inställning. Vissa är positivt inställda till dig och ditt innehåll medan andra får man som pedagog försöka möta på andra vis. Vid vissa tillfälle saknar du de eleverna som är positivt inställda och de du möter är i sin helhet är relativt oengagerade av att delta under din pedagogiska aktivitet. Det är viktigt ur pedagogens uppdrag att försöka väcka ett intresse hos elever. Att visa på en användbarhet till ämnet, skapa en nyfikenhet samt inleda på ett spännande vis är några möjligheter för att få med sig den grupp man står inför (Bolstad, 1998).

Om man tittar tillbaka på gårdagens skola och blickar framåt för att försöka se morgondagens behov så efterlyser det en skola med variation. Morgondagens lärare måste bli bättre på att försöka förstå hur eleverna skaffat sig de kunskaper som de har samt hur samt ta reda på var de skaffat sig kunskaperna. Detta är till stor hjälp då läraren skall hjälpa de i sökandet till att bilda ny kunskap. För att förstå hur andra uppfattar saker måste vi allt mer börja förstå andras villkor. Vi måste respektera deras sätt att uppleva världen då vi i vår tur förväntar oss att de ska visa respekt för vårt sätt att bemöta och leva. Morgondagens lärare behöver inte bara ha kunskaper om hur elever lär utan i en allt större utsträckning försöka att förstå hur människor formas (Carlgren & Marton, 2001).

All pedagogisk verksamhet grundar sig på moraliska samt etiska beslut. Ställningstagandena bakom en pedagogs beslut är alltid mer eller mindre medvetna. Besluten kan vara personligt fattade som grundar sig i kollektiva samt individuella intressen. Samhällets medvetna ståndpunkter i form av läroplan och kursplan utgör de kollektiva intressena som ligger till grund för skolans verksamhet. I lärandemiljöer som skolor till exempel uppstår även informella koder gällande tankar om hur pedagoger bör vara, hur en pedagog ska förhålla sig till elever samt hur undervisningen skall utformas. Pedagogens egen historia, utveckling samt hans/hennes grundläggande värderingar ligger till grund för de individuella intressen som i sin tur påverkar hur pedagogen är i sitt arbete (Gunnarsson, 1999).

Jag tycker att man borde sparka alla gammelmodiga lärare och anställa unga, roliga, nyexaminerade lärare. Lärare ska se glada ut och inte vara gamla och sura, de ska inte vara dammiga och tråkiga (Brodow & Rininsland, 2002: 123).

! MG!

Lärare behöver förnya sig och inte enbart arbeta och använda sig av material som alltid använts. Nya och fräscha idéer är något som skolan behöver för att följa med i den ständiga utveckling som sker i samhället och skolan bör ligga i täten av denna utvecklingsprocess som råder (Brodow & Rininsland, 2002).

Ett hållbart ledarskap förutsätter full insikt om elevernas lärprocess (Hargreaves & Fink, 2009:34)

Lärandet är ett fenomen som sker i interaktion mellan individ och dess omgivning. Information bearbetas och produceras genom samspel och kommunikation varigenom den lärande får möjlighet att skapa en meningsfullhet och sammanhang i livet (Jensen & Low, 2011).

Engagera dig och lär dig hålla tassarna borta i rättan tid (Jensen & Low, 2011: 77).

Det krävs vägledning av någon som är mer kompetent inom ett område för att lyckas bra. Man lär sig inte att skriva och läsa bättre genom att fortsätta skriva och läsa, man behöver en som vägleder en i hur man kan utvecklas (Forsell, 2000). Enligt Vygotskij (1978) teori lär man sig genom interaktion med andra människor, detta innebär att han ser en individs omgivning som väldigt betydelsefull för ens utveckling och prestation. Man tar till sig sättet att tänka och agera som fungerar i samhället. Den proximala utvecklingszonen är den mest kända av Vygotskij teorier och definieras som avståndet av vad barnet klarar av på egen hand dvs. utan hjälp av andra och det barnet lyckas klarar av med hjälp av andra människor. Vygotskij förklarar utvecklingszonen på följande sätt:

The distance between the actual developmental level as determined by indipendent problem solving and the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance or in collaboration with more capable peers (Vygotskij,1978, s: 86).

Vygotskij kallar teorin för den ”aktuell utvecklingszonen”. Av andra teorier kallas detta för ”mental ålder” vilket innebär hur mycket en person kan vid en given tidpunkt. För att avgöra en persons mentala ålder är en mätning av en individs aktuella kunskapsnivå inte tillräcklig. Man kan enligt Vygotskij till viss del mäta kunskaper på detta sätt, dock är det inte tillräckligt för att få en förståelse av en individs lärandeutveckling. Vygotskij menar på att det är viktigt

! MH!

att inte enbart fokusera på vad en individ kan klara av själv, viktigt är att ta hänsyn till vad en individ kan lära sig i samspel med andra människor. Till skillnad från den mentala utvecklingsnivån där mentala processer redan har utvecklats och visar de kunskaper som redan finns, innebär den närmaste utvecklingszonen vilka processer som kommer att utvecklas i framtiden (Vygotskij, 1978).

2.2.1 Ledarstilar

Idag är lärare inte längre självklart den som har mest kunskap. Andelen föräldrar med hög eller högre utbildning ökar och således finns även det elever som har stora kunskaper inom vissa specialområden. Kunskapsflödet från TV är även det en sorts kunskapsförmedlare som i vissa fall uppfattas lustfylld och som lätt att uppfatta. Detta ställer krav på pedagogerna att ständigt ha variation i sitt sätt att förmedla kunskaper på (Svedberg & Zaar, 2003).

Ledarskap handlar inte enbart om att reflektera kring en ledares personlighet eller egenskaper. Om man tänker sig att ledarskap är något med ett genetiskt ursprung vore all ledarskapsutbildning gagnlöst. Däremot så finns det olika stilar eller mönster som en ledare använde r sig av för att leda en grupp. Att finna vilken stil man leder utifrån tar emellertid lång tid, oftast har man olika aspekter utifrån de olika stilarna. Med hjälp av kunskaper om ledarskap samt praktiska erfarenheter formas ens ledarstil (Maltén, 2000).

En ledare som styr en grupp utifrån en järnhand, tar samtliga initiativ på egen hand samt fattar själv alla beslut kallas för den auktoritäre ledaren. Det är sällan som den auktoritäre ledaren låter gruppen vara med att diskutera kring olika beslut och från ledarens håll finns en klar distans till gruppen (Maltén, 2000). Enligt Albert (1996) är det ledaren som själv bestämmer vilka regler och förhållningssätt som skall råda och därmed väljer vilka konsekvenser som råder då regler inte följs. Den auktoritäre ledaren ser det till sin uppgift att fostra samt få sin grupp till att lyda (Stensmo, 2000). Dreikurs (1968) menar på att en ledare utifrån detta ser väldigt kritiskt på sin grupp och söker fel på gruppen. Makten och därmed kontrollen över grupper skall ägas av den ledaren eftersom han/hon vet bäst. Denna ledarstil uppfattas oftast som väldigt sträng och därmed inte så lyssnande mot sin grupp. Gruppen väljer antingen att inte lyssna på ledaren och visar sitt missnöje med uppror eller visar de rädsla inför sin ledare (Stensmo, 2000).

! MI!

Den ledare som låter sin grupp själva utforma verksamheten utifrån gruppens förutsättningar benämns som den tillåtande ledaren. Albert (1996) menar på att denna ledarstil är en motsats till den tidigare benämnda auktoritära. Gruppen saknar tydliga förväntningar utifrån sin ledare gällande beteende och prestationer samt oklara konsekvenser (Stensmo, 2000). Dreikurs (1968) menar på att denna ledarstil inte hjälper gruppen till att lära sig och förstå de realiteter som finns i livet eftersom samhället kräver att man eftersträvar vissa förhållningssätt och inte gör regelbrott. Eleverna blir förvirrade då de tolkar sin ledare som alltför tillåtande samtidigt som de möts av en omgivning som gör antydningar på att deras beteende är felaktigt (Stensmo, 2000). Endast då ledaren blir tillfrågad av grupper ger han/hon råd och upplysningar. Ledaren håller sig gärna utanför gruppen, är väldigt passiv och tillbakadragen. Vare sig gruppen eller individen får kritik. Ledaren som styr utifrån denna stil gör det egentligen på ett tydligt frånvarande sätt (Maltén, 2000).

En ledare som låter eleverna vara med att utforma förhållningssättet som gruppen skall ha gentemot varandra samt bestämma de regler som skall finnas då regler inte följs kallas för en demokratisk ledare (Stensmo, 2000). Enligt Albert (1996) vill gruppen ha tydliga regler för vilka beteende som är acceptabla de är även redo för regelbrott. I ett demokratiskt klassrum lär sig eleverna att ta eget ansvar samt sociala förmågor som är viktigt att ha med sig som vuxna medborgare (Stensmo, 2000). Den demokratiske ledaren låter gruppen vara aktiv i planeringen samt i genomförandet. Ledaren finns hela tiden till hands då någon behöver hjälp, i övrigt vill ledaren att gruppen själva ansvarar för olika ting. Samarbetet mellan ledaren och gruppen sker aktivt och ledaren ser kommunikationen i gruppen som väsentligt för ett gott arbetsklimat. Ledarskapet utgår från antagandet om människan som självförverkligande och social (Maltén, 2000).

De grupper som leds utifrån en auktoritär ledare arbetar snabbast medan de som leds av en demokratisk ledare får ut den högsta kvalitén på sin prestation. De grupper som leds av en tillåtande ledare är de som presterar sämst. De grupper som leds utifrån en ledare som är auktoritär kännetecknar ofta ett beteende som antingen är aggressioner och kritiska mot varandra eller visar de dålig trivsel, passivitet och undertryck. Det kan inom gruppen skapas en hierarki vilket i sin tur kan skapa mobbning bland medlemmarna. I de grupper som leds utifrån en ledare med ett demokratiskt förhållningssätt visar medlemmarna i gruppen en stor trivsel, samarbete och vänlighet gentemot varandra. Grupper med en tillåtande ledare visar

! MJ!

vantrivsel och missnöje. Då gruppen saknar en tydlig ledare blir det lättare konflikter i gruppen samt oro (Maltén, 2000).

2.3 Relationer

Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete (Lpf 94, s: 6).5

Den möjligen viktigaste sidan av skolan för eleverna är att den är ett system av mänskliga relationer. Skolan är levande, det innebär en hel sfär av känslor och tankar. Det kräver ordning, alltså en struktur och relationer som möjliggör att mål kan uppnås för att ett sådant system ska vara utvecklande för vuxna och elever. Någon form av disciplin krävs för att skapa ordning. Pedagogerna är i skolmiljön tilldelade makten i sin relation till eleverna. Att pedagoger accepterar att de är maktutövare i den relationen är vikigt och även att elever godkänner det. Detta gör inte alla elever, oftast visar elever detta genom aggressivitet eller passivitet. I allmänhet så medför disciplinsvårigheter till att pedagogens roll som maktutövare ifrågasätts av eleverna och i vissa fall kan ifrågasättandet vara motiverat. Pedagogen fullgör inte sin uppgift eller ansvarar den makt som arbetet innebär. Idag är det långt ifrån en självklarhet att dagens elever accepterar en pedagog som innehavare av makt. Lärarens roll har förändrats de senaste 30-40 åren i och med samhällets omvandling. Lärarrollen saknar idag tillskillnad från då en koppling till en samhällig auktoritet. Pedagogens auktoritet och undervisning måste idag baseras på en förmåga och lust till att fungera socialt med elever, därför utgör egenskaper som en social och kommunikativ förmåga viktiga egenskaper för en pedagog (Gunnarsson, 1999).

Centralt för elevers lärande, hur de upplever skolan och hur de uppfattar sig själva är hur relationerna ser ut, dels mellan eleverna i klassen/barnen men främst kanske mellan pedagog och elev. Kanske mer än någonsin så betonar man inom skolans värld vikten av pedagogers förmåga och vilja till att skapa goda relationer till elever. Allt snabbare förändras förhållanden och kulturella mönster vilket i sin tur präglar människors levnadsvillkor. Då betydelsen av traditioner minskar och ändrade samhälliga sammanhang ställs det nya krav på hur samvaron !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! MK!

mellan oss människor ska se ut. Vi har alltid sökt trygghet i relationer, fast idag har det blivit på ett annat sätt. Elever kommer uppleva en saknad om de inte möter vad de värdesätter i skolans relationer mellan de vuxna och de själva (Gunnarsson, 1999).

Inför varje lektion bör en pedagog ta ställning till vissa frågor. Frågor som handlar om elevers beteende bör bestämmas utifrån skolors officiella mål. Ska det finnas utrymme för aktiviteter som inte är direkt relevant för en kunskapsprocess eller bör alla elevbeteende ha målrelaterade syfte? Det handlar även frågor som behandlar lärares beteende och uppträdande. Är det så att lärare ska vara medvetna på de förväntningar som finns på rollen eller ska han/hon göra sig förhållandevis fri från den formella rollen? I vilken grad bör lärare anpassa sig till elevers önskemål? Det är det sociala organiserandet av undervisningen som lärarens principer handlar om (Aspelin, 1999).

Vår väg till personligt ansvarstagande är beroende av kvalitén i det ledarskap som föräldrar och pedagoger använt samt i vilken utsträckning av personligt och socialt ansvarstagande som vuxna demonstrerar. För en lärare kan det vara svårt att bemöta varje elev individuellt utefter deras mognad. En pedagog bör agera som en förebild för eleverna vilket inte alltid är så lätt. Man bör ses som en komplett människa, inte enbart som en undervisare. Detta innebär inte att man inte får lov att visa sina svagheter som människa man måste våga kliva ur sin lärarroll. Ibland kan man som lärare vara trött, ledsen, lycklig eller bekymrad, att visa detta är alltså inget som bevisar att man är en sämre lärare, snarare tvärt om (Juul & Jensen, 2009).

Vissa elever kan tycka att det är bra med en kompisrelation mellan elever och lärare. Detta kan för vissa kännas mer självklart inom praktiska program då man håller på med någonting praktiskt, sida vid sida, även om läraren är lärare. Dock kan man fundera över om denna form av relation mellan lärare och elever är något att föredra, en vuxen auktoritet måste ju alltid finnas (Brodow & Rininsland, 2002).

Det finns två saker som en god lärare alltid behöver kunna, sina elever och sitt ämne. Med målrelaterade betyg och ökade krav på kunskap talas de mest om att kunna ämnet i dagens skola. När de gäller elevernas intresse för ett ämne spelar läraren den största rollen. Ibland kan gymnasielärares intresse för sina ämnen ses som ett hinder för personliga elevkontakter och därmed på ett enkelt sätt undervisa i sina ämnen (Brodow & Rininsland, 2002).

! ML!

Det är betydelsefullt hur en lärare är. Förutsättningarna är de samma då man som lärare möter en ny klass, dock blir vissa lektioner roligare än andra. Detta beror främst på vilken lärare man får och sättet han/hon undervisar på. Vissa lärare är bättre än andra, det handlar inte om lärarens kläder om han/hon är kort eller tjock. Däremot måste en bra lärare ha förmågan till att kunna skratta och inte vara säker på att alltid ha rätt (Brodow & Rininsland, 2002).

Som grund för ett pedagogiskt ledarskap är demokrati. Gruppens ledare är läraren, den skall i sin ur ta på sig det ansvaret som arbetet utgörs av samt vara lyhörda och visa på en stark vilja till att öppna upp för ett gott samarbete (Jensen & Low, 2011).

2.4 Inflytande

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, så som gymnasiet, står det skrivet att läraren skall:

O uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, O planera undervisningen tillsammans med eleverna,

O låta eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer och O tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen

O utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan(Lpf 94, s: 11).6

I flera decennier har elevinflytande varit ett begrepp som man har tagit upp vid upprepade tillfällen i politiska uttalande samt i skolans styrdokument. Många tror sig veta vad begreppet innebär men så är inte alltid fallet, det bör ständigt diskuteras och problematiseras utifrån en rad olika perspektiv som varje lärare ställs inför (Brodow & Rininsland, 2002).

Eva Forsberg menar på att om vi ser elevinflytande som makt att påverka kan vi utifrån en analys av maktbegreppet undersöka i vilka sammanhang och i vilka relationer det utövas. Man kan välja att se på maktbegreppet utifrån två spår. Makt kan relateras till dominans och till lösning av konflikter där den som erhåller makten går ur konflikten som segrare. Makt kan även komma till uttryck i en gemenskap och i ett samspel. I detta fall är makt något som fortgår i alla sociala relationer. Detta är olika sett att se på makt, eller inflytande som en !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

I_{!!Läroplan för de frivilliga skolreformerna, Lpf 94!} !

! "N!

ständigt närvarande aspekt av allting som händer i klassrummet. Vi bör se inflytande som samspelet mellan läraren och elever där man arbetar mot ett gemensamt mål. Då man väljer att se inflytande på detta vis tydliggörs elevernas roll som medproducenter till mycket av det som händer i en lärandemiljö.7

Den övergripande och moraliskt sätt främsta egenskapen hos ett system med människor är rättvisa. Elever kan uppleva att de blir orättvist behandlade i komplicerade lärandesituationer. I vissa fall anser elever att deras förutsättningar, upplevelser och behov inte uppmärksammas. Den makt en pedagog har tilldelats av samhället är förenad med ansvar samt skyldigeter. Då man ser på en pedagogs uppdrag på detta vis är det centralt att en pedagog ansvarar för att utveckla möte där elever och dess skolmiljö fungerar för samtliga. Ur detta sätt att se det på har elever det personliga ansvaret i att se sig själva som ytterst ansvariga för sitt lärande samt dess handlingar i skolmiljön. Att eleverna ges ett riktigt inflytande över sitt lärande och dess skolsituation ses som en självklarhet (Gunnarsson, 1999).

För att elever ska utvecklas i lärandesituationer krävs det att de är delaktiga gällande ansvarstagande, kompetens och framtidstro. För att ett lärande ska ske, alltså då en process uppstår där elever aktivt konstruerar kunskap i samspel med sin omgivning eller som man även kan förklara lärande då elever uppnår ett tillstånd då de förstår och tolkar samband, måste eleverna själva ha möjlighet till att styra den egna lärprocessen med utgångspunkt i den egna verklighetsuppfattningen och förmågan (Gunnarsson, 1999).

Elever eftersträvar variation i undervisningssammanhang. Att låta eleverna vara delaktiga i en aktiv utvärderingsprocess är även det en viktig bit gällande deras möjlighet till inflytande (Brodow & Rininsland, 2002).

Möjligheterna i skolan till att ge varje elev inflytande uppfattas olika av de som arbetar inom skolans värld och så även av eleverna. Det kan vara en svårighet till att ge alla elever inflytande. Elevers olika sätt att ta till sig kunskaper på kan ibland krocka och oftast är där alltid någon som blir lidande. Man bör ta hänsyn till alla och oftast i slut endan är det läraren !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

J_{!http://www.skolverket.se/2.308/2.402/2.403/2.404/2.417/2.418/vad-ar-elevinflytande-1.52960}

hämtat 2011-10-04

! "M!

som bestämmer arbetsformer och ämnesinnehåll som gynnar klassen (Brodow & Rininsland, 2002).

Ett skäl till att lärare inte alltid uppfyller direktiven för ett ökat elevinflytande handlar om tid. Ibland är det inte heller en självklarhet för eleverna att få lov att reflektera och tänka kring sitt eget lärande och inflytande. Elevers lust och vilja till inflytande skiljer sig emellertid åt. Elever från medelklassen har oftast en kultur av lyssnade och olika sätt att förhandla. De är vana vid att framföra argument som tas upp och diskuteras seriöst vilket i sin tur kan leda till att ens vilja respekteras. Elever från invandrarkulturer med en sträng patriarkalisk kultur har inte samma förväntningar på att ha inflytande och i vissa fall vill de bevara tryggheten i att någon annan bestämmer över de (Brodow & Rininsland, 2002).

Människan är skapad med två öron med endast med en mun, är detta för att vi ska ha möjlighet att lyssna i en större utsträckning än vad vi talar? Då kommunikationssvårigheter uppstår bero detta främst på att vi lyssnar i en för liten utsträckning, detta leder till missförstånd samt konflikter. Vi uppfattar ljud på två sätt, dels hör vi men vi kan även lyssna. Då vi hör ljud registrerar vi ljud gärna i form av ord och meningar. Då vi däremot lyssnar försöker vi att tolka de som förmedlas. Det räcker därför inte med att endast höra varandra under lektioner, diskussioner eller då frågor ställs, vi måste lyssna aktivt (Bolstad, 1998).

Då man som lärare är väl förberedd och påläst inför en lektion har man en större möjlighet till att kunna improviserar under lektioner med elever utifrån deras frågor och önskemål (Brodow & Rininsland, 2002).

! ""!

3 Metod och genomförande

I detta avsnitt kommer vi att beskriva tre olika metoder som vi kunnat använda för att besvara våra frågeställningar. Vi kommer att redogöra för och nackdelar och motivera valet av den tillämpade metoden. Vi kommer här att motivera varför vi valt en kvalitativ metod till vår studie, pilotstudien, beskriva genomförandet, etiska överväganden samt hur vi bearbetat det insamlade datamaterialet.

3.1 Allmänt om metod

I en kvantitativ studie kan man få in svar från en stor grupp människor genom olika typer av frågeformulär. Att få en mängd svar kan vara en fördel i vissa undersökningar, däremot finns risken att studien inte blir så djup. Med en enkät som metodval finns det alltid en stor risk för bortfall då de som ska besvara enkäten av olika skäl väljer bort att besvara vissa av frågorna eller struntar i att besvara hela enkäten. Ett stort bortfall kan göra studien felaktig därför bör man alltid se till att försöka motivera enkätens syfte för de som skall besvara den (Bell, 2010). En observation är ett bra val då man vill undersöka vad människor gör, inte bara säger att de gör (Patel & Davidson, 2003). En observation hade i vårt fall varit en bra metod att använda sig av som ett komplement till vår studie, men att enbart använda sig av denna metod tror vi inte hade gett oss svar på våra frågeställningar.

Då man endast har observationer som metod kräver det erfarenhet av att observera för att besvara ens frågor. En annan nackdel är även att detta metodval kräver väldigt mycket tid då man som observatör måste känna sig förtrogen med de grupper man vill observera (Bell, 2010). Vi kände oss osäkra i detta val av metod med anledning av för lite erfarenhet samt tidsbrist och därmed var denna metod inte lämplig för att besvara vår undersökning.

Då vi valt att använda oss av en kvalitativ studie stod vi inför valet av att intervjua en grupp med elever samtidigt, så kallade fokusintervjuer. Med detta metodval är fördelen att de i gruppen kan föra fram olika uppfattningar i en fråga (Kvale & Brinkmann, 2010). Nackdelen

! "#!

som vi ser det kan vara den att alla i gruppen inte kommer till tals beroende på hur stort talutrymme de olika individerna tar. De kan i vissa fall påverka varandra och syftet med denna metod är inte att nå samförstånd mellan individerna (Kvale & Brinkmann, 2010).

3. 2 Val av metod

I vårt fall har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar. Ett gamalt sätt att skaffa sig systematisk kunskap på är genom ett samtal. Redan i antikens Grekland har man använt sig av denna metod för att beskriva krigets historia. Under 1600 talet kom ordet intervju till användning (Kvale & Brinkmann, 2010). Intervjuforskning kan ses som en lätt och inte så komplicerad metod att använda sig av. Att ställa frågor och spela in ett samtal med en bandspelare är kanske inte den svåraste konsten att behärska men att få det till att bli bra kan vara svårt. Då man gör en intervju utbyter man åsikter mellan två personer kring ett samtalsämne, oftast med ett gemensamt intresse och med en bestämd struktur. En intervju skiljer sig åt från ett vardagligt samtal då det inte handlar om ett samtal mellan jämbördiga parter. Det är den som intervjuar som ser till att frågorna besvaras och kontrollerar situationen (Kvale & Brinkmann 2010).

En fördel med att använda sig av intervjuer som metod är dess flexibilitet. Genom att intervjua kan man följa upp frågor samt rikta in sig på kärnan i hela intervjun. Man har en god möjlighet till att ställa följdfrågor samt be personen som blir intervjuad att förklara en gång till eller att utveckla dess svar ytterligare. Detta är något som inte är möjligt att göra då man delar ut en enkät. I en intervju ser den som intervjuar dessutom personens ansiktsuttryck samt tonfall. En nackdel med att använda sig av intervjuer som metod kan vara att det tar ganska mycket tid. Detta kan innebära att man under korta undersökningsstudier inte kan ha möjligheten till att genomför för många intervjuer. Något som även kan vara en svårighet kan vara vid formuleringen av frågorna samt analysen av materialet. En intervju är dock ett sätt att införskaffa sig ett rikt material på.

! "G!

3. 3 Pilotstudie

Vid formulerandet av intervjufrågor är det av stor vikt att inte konstruera så kallade ledande frågor samt inga värderade frågor (Bell, 2010). För att se så att de frågor vi konstruerat fungerade och besvarade syftet med frågeställningarna valde vi att genomföra två stycken pilotintervjuer. För att bli säker på att ens sätt att ställa frågorna fungerar bra är det en god idé att öva sig på att intervjua innan. Likaså är det viktigt att man tränar sig i hur man tänker dokumentera de svar man får in genom en intervju (Bell, 2010). Genom våra två pilotintervjuer fick vi erfarenheter som gjorde att vi valde att ändra ordningen av frågorna. Vi valde även att hjälpa de som blev intervjuad genom att skriva ner frågorna på enskilda kort som vi la fram framför de vi intervjuade det efter att vi ställt varje fråga. Sättet att dokumentera, dels genom diktafon och genom att anteckna stödord kände vi oss nöjda och trygga med efter pilotintervjuerna.

3. 4 Genomförande

Platsen som vi valde att genomföra våra intervjuer på är en gymnasieskola i södra Sverige. Då vi har valt att göra en kvalitativ studie valde vi ut tio stycken gymnasieelever från årskurs tre på Barn och Fritidsprogrammet. Syftet med att välja elever från Barn och fritid är att de under sin utbildning ska få teoretiska och praktiska kunskaper i hur det är att vara pedagog. Anledningen till att vi valde elever från årskurs tre är att de inom en snar framtid kommer att vara klara med sin utbildning och då kunna söka arbete som pedagoger samt att de genom erfarenheter kan samtala om en pedagogs roll. En bekant lärare på skolan hjälpte oss med att välja ut en klass till undersökningen. De elever som vi intervjuade valde vi ut slumpmässigt genom att markera tio stycken som var närvarande den dagen på en klasslista.

Det första mötet med eleverna skedde genom en presentation av oss framför hela klassen. Då pressenterade vi oss med namn, varifrån vi kom och syftet med vår studie. Efter det frågade vi de om de ansåg att de kunde undvara den tid det skulle ta för att hjälpa oss till att besvara sju frågor genom enskilda intervjuer. Vi talade tydligt om att de var frivilligt om de ville ställa

! "H!

upp eller inte på att bli intervjuade. Detta är en del av ett så kallat informerat samtycke (Kvale & Brinkmann, 2010). Intervjuernas längd varierade mellan tio till tjugo minuter. Vi genomförde intervjuerna under två dagars tid i samma klass och i ett avskilt rum där vi kunde vara ifred. För att dokumentera svaren vi fick valde vi att dels använda en diktafon samt anteckna stödord. I samråd med varje elev spelade vi in hela intervjun och vi lovade att det inspelade materialet endast kom till att lyssnas av endast oss. Vi garanterade total anonymitet genom att inte ange namn på de intervjuade i studien. Innan varje intervju började inledde vi med att samtala lite kring hur sommaren varit för att avdramatisera det hela. I och med att vi var två som intervjuade en elev samt att vi hade diktafon kunde stämningen bli lite nervös. Vi hade bestämt sedan innan att en av oss ställde frågorna och skötte diktafonen och den andre satt och antecknade stödord. Följdfrågor ställdes av båda och då försökte vi att göra detta på ett ömsesidigt sätt genom ögonkontakt mellan varandra så att vi inte råka prata i mun på varandra. Genomförandet av intervjuerna gick som förväntat. Vissa av samtalet flöt på hela tiden medan i vissa fall fick vi ställa lite fler frågor. Något som dök upp i nästan alla intervjuerna och som inte visade sig i pilotintervjuerna var ordvalet i en av frågorna. Vi fick byta ut ordet ”lämpade” till ”passar” då de flesta inte riktigt förstod frågans syfte.

P%*5(!457!&'!;+1!,-60-;(-,+!;,'1*!9,!/0+1)!+11+(!2.,!'1(-,&B.-,1+4!091*)!2+,!3%&-,;+(! 4(.)'-14!,-4.0(+(8!$%!&'!;514(,.-,+)-!'1(-,&B.6,%*5,1+!6.1)-,+)-!&'!'1(-!<&-,!2.,!0%1*! (')!&+,B-!'1(-,&B.!4;.00-!(+Q!4:6(-(!&+,!+((!/-4&+,+!&%,+!6,%*5,8!D'!7-1+,!+((!'1(-,&B.-,1+4! 091*)!'1(-!*<,!+((!6,%*5,1+!/-&+,+4!497,-!-00-,!+115,0.1)+!B976<,(!7-)!57!&'!),+*'(!.(! 3%!(')-18!!D'!+14-,!+((!)-!&'!'1(-,&B.+)-!6'>;!)-1!(')-1!)-!/-2<&)-!5>2!4%!9&-1!&'!6<,!+((! ;.11+!6%!-1!;0+,!6<,4(%-04-!6<,!)-,+4!4&+,!5>2!7<B0'*2-(!('00!+((!4(900+!6<0B)6,%*5,8!! D'14(-,1+!7-)!+((!2+!091*,-!'1(-,&B.-,!2+)-!7<B0'*-1!;.11+(!&+,+!+((!6%!-1!4(<,,-! 6<,4(%-04-!6<,!&+,B-!'1)'&')4!4&+,!*-157!+((!6<,+!-((!+115,0.1)+!4+7(+0!7-)!)-78!$-((+! ;911-,!&'!)5>;!+((!&'!'1(-!2+)-!/-25&!+&!6<,!&%,!.1)-,4<;1'1*8!!

3. 5 Etik

Det är viktigt att ge de intervjuade en tydlig förklaring till varför man väljer att göra en undersökning (Kvale & Brinkman, 2010). Vi ansåg det viktigt för de som ställde upp till våra intervjuer att informera de om studiens syfte. Detta gjorde vi dels genom att presentera oss men även när vi förklarade betydelsen av deras medverkan. De fick även möjlighet att ställa

! "I!

frågor om de undrade över något innan de tackade ja till att vara med i undersökningen. Av hänsyn till de som ställde upp för intervju har vi valt att inte lämna ut de inspelade intervjuerna eller att namnge vem som sagt vad, allt material från intervjuerna är konfidentiellt och förvaras oåtkomligt för andra. Svaren i intervjuerna kommer endast till att användas i denna studie.

3. 6 Tillförlitlighet och trovärdighet

Undersökningars kvalitéer bedöms ofta i termer av tillförlitlighet och trovärdighet. Tillförlitlighet betyder värdet av de uppgifter man får ihop medan trovärdighet innebär realiteten av uppgifterna (Patel & Davidson, 2003).

Vi anser att till tillförlitligheten är god då vi valt att konstruera frågor som är enkla att förstå. Genom att göra pilotintervjuer prövade vi våra frågor och konstruerade de så att de i minsta möjliga mån skulle missförstås. Vi fick även genom detta träna oss i hur vi skulle agera under intervjun vilket även det styrker vår tillförlitlighet. Alla frågorna besvarades i samtliga intervjuer. Vi menar även på att trovärdigheten i vår studie är hög då vi har varit två stycken som intervjuat och bearbetat det insamlade materialet. Vi har även valt att gå tillbaka och lyssna av de inspelade intervjuerna ett flertal gånger vilket gör det lättare att undvika feltolkningar av resultatet vilket än en gång styrker studiens trovärdighet.

3. 7 Bearbetning

Efter genomförande av intervjuerna började arbetet med att försöka finna kärnan i varje fråga. Vi valde att dela upp frågorna var och en för sig och bearbetat allas svar på samma fråga. Vi meningskoncentrerade och plockade ut det väsentligaste från varje svar och försökte därefter finna ett mönster, vad fanns det för likheter och fanns där några skillnader? Vi använde oss även de stödanteckningar vi gjort för att underlätta bearbetningen. Då vi gjorde detta fann vi ett tydligt mönster som vi delade upp i tre kategorier; ledarskap, relationer och inflytande. Resultatet sammanställde vi under dessa kategorier.

! "J!

3. 8 Bearbetning av materialet

Följande är en förklaring till transkriberat material: Utelämnade meningar= (---)

Utelämnade ord= (…) Ohörbart = (ord)

! "K!

4. Redovisning av resultat

4.1 Ledarskap

Då vi frågade eleverna om de kunde beskriva egenskaper som en god pedagog bör ha nämnde de flesta av dem att man skall kunna lyssna på eleverna och vara rättvis, alltså att behandla alla lika och att som lärare inte enbart bestämma själv. De ansåg även att en god pedagog ska utgå utifrån alla elevers olika förutsättningar och kunna ta initiativ. Man bör även förstå hela gruppens behov och vara så demokratiskt som möjligt.

Kunna ta initiativ och vara så demokratisk som möjlig, eller egentligen veta vad som är det bästa för gruppen. Låta alla ha en åsikt och lyssna på dem. Tror ja, inte styra och ställa själv. Positiv och glad, få upp stämningen i gruppen när det är lite dåligt, vara kreativ, det borde man också vara, det gör ju mycket.

En pedagog som är positiv och glad benämns som en god pedagog av de flesta av eleverna. Förhållningssätt som vissa pedagoger hade som de beskrev som mindre bra var då barn/elever gjort något som pedagogen bedömt som olämpligt. Pedagoger som fick barn/elever till att känna skuld och skämmas inför andra i dessa situationer var exempel på pedagoger som de inte tyckte om.

När jag gick på förskolan, så hade jag en förskollärare som var glad och positiv och när man gjorde ngt fel så blev det inte jobbigt, hon förklarade på ett bra sätt så att man förstod att man gjort fel men inte att man fick sitta och skämmas inför hela gruppen så gjorde vissa andra av de vi hade, men hon som vi hade som jag tyckte var bra pratade lugnt och förklarade vad man skulle göra nästa gång istället för det man gjort. Så ja hon är nog den bästa jag haft.

Eleverna nämner att en god pedagog bör ha förmågan till att kunna hjälpa elever som inte förstår eller som fastnar, man måste helt enkelt kunna förklara på mer än ett sätt. Eleverna tog upp vid ett flertal tillfälle hur matematiklärare var exempel på lärare som kunde sitt ämne väldigt väl men brast då de skulle undervisa eleverna i det. En av eleverna tog upp hur en matematiklärare försökt få eleven att förstå en uppgift genom att förklara på samma sätt vid

! "L!

upprepade tillfällen. Det som eleven eftersträvade var istället ett annat sätt att förklara uppgiften på.

Jag har det skitklöddigt att fatta matten och då är det inte alls lätt att hänga med, sen fattar andra när läraren förklarar och då sitter man där och får inte gjort någonting. Jag minns många mattelärare och många förklara samma sak många gånger, men det är ju de jag inte fattar när de förklarar, de måste ju förklara så jag fattar.

För att arbeta som lärare behöver man inte alltid ha förmågan eller kunskapen till att lära ut på ett sätt som passar alla elever menar många av eleverna på. Lärare kan oftast sitt ämne väldigt bra men då de skall förmedla det blir det en svårighet och kan då inte agera pedagogiskt.

De kan vara väldigt duktiga lärare men de kan sin grej men inte lära ut. De kan ämnet men de kan inte läraryrket, det brister när de ska lära ut.

De flesta av eleverna menar på att man träna sig i att bli mer pedagogisk medan vissa människor bara har det i sig. Framförallt då man som lärare börjar arbeta som det kan det vara så att alla inte passar för yrket.

Alltså jag vet inte eller jo, men kanske inte från början, alla passar inte till det, men jag tror att man kan arbeta sig till att bli en bättre pedagog.

Eleverna nämnde även att deras erfarenheter av deras bästa pedagog behandlat elever på ett rättvist sätt och att de varit bestämda som i vissa fall stränga. En pedagog som är för sträng eller en som är låtgå lämpar sig inte till att arbeta som pedagog. En av eleverna nämnde även erfarenheten av att ha en låtgå- ledare. Följden för eleven blev att eleven inte blev godkänd och istället för att försöka arbeta med uppgifterna fick eleverna ofta rast. Denna lärare uppfattades som snäll och inte direkt som en pedagogisk ledare utan mer som en kompis.

Ja en sån låtgå, jag vet själv hur det har vatt när jag haft en sån. Jag blev inte godkänd med en sådan. Om vi ville ha hast fick vi rast typ så. Om man inte va klar då så tog man det sen men sen blev det aldrig så. Sen var året slut och sen blev jag inte godkänd och då var det så, hon var mer snäll, hon var mer en kompis än en lärare.

Eleverna pratar mycket om olika former av fasthet, det skall vara en balans som ska kännas lagom sträng och därmed även till viss del bestämd. Två av eleverna förklarar detta på olika vis. Den första av eleverna nämner en perfekt balans mellan att vara sträng och lite bestämd. Läraren uppfattas som rättvis och eleven känner därmed att det som läraren säger är riktigt.

! #N!

Jag tror det faktiskt är (namn). (---) Hon har den här perfekta balansen mellan stränghet och asså xx och lite snäll. Man känner att det hon säger är rättvist, det stämmer.

Den andre av eleverna menar att man som lärare inte alls skall se sig som den som är över alla eleverna och därför ska man inte bestämma på ett för strängt vis, detta gynnar inte läraren eller eleverna. Genom att låta elever göra olika saker samlar de på sig erfarenheter och då de gör misstag vill eleven att man får veta det enskilt och inte inför en hel grupp, detta har eleven viss erfarenhet av.

Ja man skall väl inte se sig själv som högsta hönset, köra med alla och inte va för sträng, det tro jag inte hjälper, (---) Elever får ju erfarenheter genom göra olika saker och om man nu gör fel så får man ju veta det, men det e liksom inte alls att jag menar att man skall få skäll inför hela gruppen, det har vissa pedagoger gjort med barn.

Egenskaper som för strikt, stressad, inte lyssna och oengagerad är några exempel på sämre egenskaper för en pedagog. Två av eleverna diskuterar ledarstilen auktoritär som en sämre egenskap för en pedagog att ha. Den ena eleven nämner den auktoritära ledarstilen som den sämsta då denna typ av lärare endast kan komma in i en klass och berättar hur allt skall vara utan att låta eleverna vara med och påverka. Med en sådan lärare anser eleven att relationen dem emellan bara blir destruktiv, istället vill eleven att man skall mötas på mitten. De lärare som inte har ett gott självförtroende eller är rädda för att säga fel är inte heller en optimal lärare. Då en lärare inte heller bjuder på sig själv och vågar ta rollen som ledare är inte heller en bra lärare. Om läraren inte ta rollen som ledare finns risken att en elev gör det.

Auktoritära lärare är nog det värsta. En som verkligen kommer in i klassen och säger nu ska vi ha det så här och sär här. Det går verkligen inte. Det blir bara en kedjeeffekt, skriker du på mig så kommer jag inte lyssna på dej, man måste mötas någonstans på mitten. Det e väl den sämsta egenskapen och att man skall styra med järnhand. Det funkar aldrig. (---) Lärare som inte har självförtroende också, som inte kan gå in och ta för sig eller är rädda för att säga fel och som inte vågar bjuda på sig själva, de faller om inte de vågar ta ledarrollen så blir det att en annan elev gör det, det är lätt hänt.

Eleven här berättar hur hon mosätter sig en auktoritär lärare då hon upplever att hon inte fungerar med en lärare av denna ledarstil. För henne är att vara en auktoritär lärare det största misstaget. Hon ansåg att en lärare bör vara demokratisk.

! #M!

Ja jag skulle inte vilja ha en lärare som är auktoritär till exempel, en lärare som är auktoritär fungerar jag inte med, så då sätter jag mig på tvären. Då blir det tvärt om, det största misstaget de kan göra liksom är att vara auktoritära, ja menar ni minns väl själva, ni tyckte väl inte om de som var auktoritära? De som ska försöka komma in där och ge pekfinger liksom, vi hade en lärare som försökte göra det och tala om respekt hit och dit, där blev det inget bra, det fungera inte alls, demokratisk ska man va utan tvekan.

Eleverna pratar även om den demokratiska ledarstilen då de beskriver hur en god pedagog bör vara. En av eleverna nämner att man bör vara så demokratisk som möjligt och veta vad som är bäst för en hel grupp. Man bör låta samtliga ha åsikter, lyssna på de och inte styra ensam som lärare.

Man skall ju kunna ta initiativ och vara så demokratisk som möjlig, ja eller egentligen veta vad som är det bästa för gruppen och låta alla ha en åsikt och lyssna på dem, tror ja, inte styra och ställa själv.

En del av eleverna tog upp att de själva försökte vara demokratiska då de var pedagoger. Två av eleverna förklarar att de villa agera så demokratiskt som möjligt i sitt eget ledarskap. En nämnde även ordet respekt i sammanhanget då han agerade som ledare. Då han var ledare ville han inte att barnen han var ledare för skulle känna rädsla.

Jag vill att barnen ska ha respekt för mig, det är ju jag då som är ledaren, fast de skall ju inte känna sig rädda, men de ska liksom känna att jag är demokratisk.

Genom att vara lugn och prata normalt vill denna elev agera som ledare utifrån ett demokratiskt ledarskap. Han eftersträvade även att få det trivsamt för gruppen.

Jag försöker vara så demokratiskt så möjligt och försöker få det så trivsamt som möjligt för de flesta och så försöker jag vara lugn och ja, prata normalt så där, lugna grupper så att allt flyter på.

Övervägande delen av eleverna känner sig redo för att ha ett pedagogiskt ansvar. Några av eleverna nämner främst att de känner sig redo för de yngre barnen, barnen i förskolan. De som inte kände sig redo nämnde sig som osäkra i sin roll som pedagog och att de inte kände sig trygga än.

! #"!

Denna elev menar att hon känner sig redo för att ha ett pedagogiskt ansvar, detta då hon menar på att hon på sin praktik utför samma arbetsuppgifter de andra i personalen.

Åsså när jag e ute där på APU känner jag att jag skulle klara av det ju. Jag gör ju precis som alla andra och jag känner ju att de vill ha mig där och jobba och så. Jag tror att jag skulle klara av det i alla fall. För jag gör ju allt som de gör och så, så det känns ju som om jag skulle vara redo.

Tre av eleverna nämner att de kan förbättra sin roll som pedagog genom att få mer erfarenhet. Detta dels genom att vikariera samt vara ute på praktik. En av eleverna nämner att hon vid detta laget redan har de kunskaper som krävs för en pedagog.

Jag vet inte, bara mer erfarenhet antagligen och mer liksom ja kunna bli bättre genom erfarenhet, det mesta kan man ju redan, det har vi lärt oss redan. Så det e bara de och träna bara och bli bättre på att lösa grejor.

En av eleverna nämner att genom mer utbildning kan man utvecklas för att bli en bättre pedagog samt att lyssna på vad arbetskollegor ger en för feedback. Övervägande av eleverna känner att de behöver bli mer självsäkra i sin pedagogiska roll och att de även ska ta för sig mer. Att lösa konflikter, bli mer bestämd så att man inte uppfattas som för snäll och påhittig även egenskaper som kommer upp hos elever som saker de kan utveckla.

Ja det är väl främst att gå till skolan här, här läser vi mycket om hur man ska bete sig och hur en ledare ska vara på bästa sätt. (--). Ja sen finns det ju utbildningar efter så att man kan lära sig ännu mer, hur man blir en ännu bättre pedagog. (---)jag tycker ofta att de brukar vara för stränga ute och så, eller så är det jag som är för snäll, att typ barnen inte får leka hur högt de vill och inte göra det och det, det tycker jag de ska få göra. (--) Jag vill vara så här snäll men ändå inte en kompis utan att funka mer som typ en ledare.

Förutom utbildning anser en av eleverna att åldern har betydelse för hur du är som lärare. För att göra ett bra arbete som lärare behöver du trivas med vad du gör och framförallt måste man känna en glädje i att vara tillsammans med människor. Eleven menar på att de lärare som är nyutexaminerade är väldigt osäkra i sin pedagogiska roll medan de som är över 50 år har arbetat för länge och därmed tröttat. De bästa pedagogerna är de som är i åldern 40-50år.

Ja men för att bli en lärare så tycker jag att det viktigt att man ska gilla det man ska hålla på med, man måste gilla hänga med barn och andra och gör man det passar man bra som lärare. Oftast är de som har jobbat ett tag som e bäst, de som är 40-50år, efter 50 år har de tröttnat (---) och de i början de unga är så osäkra på allt nytt.

! ##!

4. 2 Relationer

Många av eleverna beskriver relationen till en pedagog som viktig. När eleverna fick beskriva den bästa pedagogen som de haft nämnde de egenskaper som omtänksam och snäll. En av eleverna beskriver sin dagispedagog som snäll och varm mot alla. Hon visade barnen att de var viktiga då hon tog sig tid åt samtliga och visade grupper hur man skulle göra i olika situationer.

När jag gick på dagis så hade jag en särskilt speciell fröken eller ja pedagog e det ju i och för sig, hon var jätte snäll mot oss alla, hon var varm och omtänksam mot faktiskt alla oss, det var en riktig dagisfröken som verkligen tog sig tid med alla och visade oss, ja alla då ju att vi var viktiga för henne.

En annan elev beskriver att man som pedagog ska stötta alla i en klass och även då någon till större del är frånvarande.

Man ska faktiskt hjälpa alla i en klass, alla elever eller om de är barn om de är borta mycket, ibland är det ju så och då måste man ju visa att man bryr sig.

Egenskaper som de ansåg att en god pedagog bör ha var positiv, glad, trevlig och kunna bjuda på sig själv.

Man ska ju gärna vara glad och trevlig och bjuda på sig själv lite och då, ja det känns bra om en lärare gör så eller en pedagog.

En av eleverna sammanfattar en lärares uppgifter med två saker. En lärare skall dels kunna sitt ämne men de ska även ha förmågan till att våga bjuda på sig själv.

De ska kunna sitt ämne, och de ska våga bjuda på sig själv. Det räcker, det täcker allting tycker ja.

En god pedagog bör även kunna förstå hela gruppens behov.

När vi var på läger här på BF så fanns det en av tjejerna som inte kunde vara med på lägret, hennes pappa hade dött och hon mådde ju helkasst för det, det fattar ju vem som och fast lägret var jätte avgörande så slapp hon, hon fick göra annat och vara med på ett annat läger senare och då kunde ju hon också få G, detta är ju bra, man har ju olika behov.

! #G!

Eleverna beskriver relationen till en pedagog på olika vis. En del menar på att relationen skall kännetecknas av en kompis relation. Medan andra tycker att man skall skilja på rollerna. Att se sig själv som en kompis till eleverna istället för att se sig som en lärare beskriver en av eleverna som positivt. Detta förklarar eleven på följande sätt:

Jag gillar och bli kompis med eleverna, jag vill känna att de ser mig mer som en vän än som en lärare, de skall se upp till mig på ett positivt sätt, inte som en ledare utan som en i mängden, jag gillar att finnas med de lika mycket på rasterna som när jag undervisar dem.

Ett annat sätt att se på relationen mellan en pedagog och elever är då man som pedagog ser sig som den som måste vara ledaren trots att han även vill bli kompis med eleverna. Man bör kunna skilja på att vara kompis och ledare. Något annat som är viktigt är att man ska ha förmågan till att lära ut. Lärare kan vissa gånger sina ämne bra men de är inte lika duktiga på att förmedla det.

Ja han måste ju va den där ledaren, så som jag vill ju bli kompis med dem men jag måste ju förstå, att jag måste vara ledare också, man måste ha det avståndet. Kunna skilja på kompis och ledarskap. Sen så måste man, samtidigt kunna nå dem, på ett sätt så att de förstår dig, de kan va väldigt duktiga lärare men de kan sin grej men inte lära ut. De kan ämnet men de kan inte läraryrket det brister när de ska lära ut.

En relation mellan en pedagog och en elev kan kännetecknas av att pedagogen och eleven får ett särskilt förhållningssätt till varandra. Hur relationen ser ut är avgörande för hur eleven tar emot pedagogens budskap. Detta förklarar en elev på följande sätt:

Han hette (namn), när jag gick i (…) i Malmö. Han var, han kunde allting verkligen, han var samhällslärare, det fanns ingenting han inte visste. Samtidigt så var han, han kände min kusin och lilla syster. Han behandla mig verkligen som en familjemedlem. Samtidigt som om jag gjorde något fel så fick jag höra det, på ett sånt där sätt som föräldrar säger till en så att man fick skuldkänslor. Så han hade ett speciellt grepp om en. Jag ville bara lära mg mer hela tiden han var nog en av de bästa.

Alla utom en av eleverna menade på att alla inte lämpade sig för att arbeta som pedagog. Alla kan inte bli förebilder för elever eller få andra till att lyssna på dig. Vissa pedagoger saknar förståelse för andra människor, de är de som bara vill styra och ha makt. En av eleverna

! #H!

förklarade att det fanns pedagoger som ansåg att dagen var deras. De planerade vad de kände lust för och bortsåg från barnens lust.

Det finns de pedagoger som ser dagen som deras och inte som barnens, de planerar vad de vill utan att tänka på vad barnen vill.

Det fanns de som absolut inte passade att arbeta som pedagoger, vissa hade inte vad som krävdes enligt en elev. Som pedagog bör man agera som förebild och man måste ha förmågan som gör att alla vill lyssna på dig.

Verkligen inte, man måste liksom ha allt de där i sig, (---), vissa är helt opedagogiska, ja asså precis som du vet man är ju en förebild. Du måste kunna få alla till att lyssna på dig, och det kan ju inte alla pedagoger, ändå är det pedagoger.

Den sociala kompetensen för en pedagog är viktigt eftersom en pedagog bör ha förmågan till att kunna kommunicera med andra människor. Till viss del kan man träna den sociala kompetensen men en människas erfarenheter ligger som grund för hur du är som pedagog. Vissa delar i en pedagogisk roll kan tränas andra inte. En elev beskriver den sociala förmågan på följande sätt:

Det är väldigt mycket social kompetens i att vara lärare tror jag, man måste kunna kommunicera med folk tror ja, precis som jag har sagt bara för att man kan sin grej så kan man kanske inte lära ut den. Det finns så många lärare på all kunskap som de har i huvudet, de kommer de ingenstans med. (---) Visst kan man träna social kompetens men någonstans på vägen alla har ju ett helt liv och en bakgrund som har format dig, om du har varit helt osocial då är det ju svårt för dig att ändra dig, så man kan försöka men det lyckas nog inte alltid. Vissa har det, vissa har det inte.

En av eleverna anser att det är viktigt att bemöta alla barn lika då hon förklarar ordet rättvisa. Som pedagog ska man inte favorisera och bete sig annorlunda mot barnen.

Man bemöter alla barn lika, alltså på samma sätt. Man skall inte vara annorlunda och favorisera, man ska vara alltså visa lika mycket uppmärksamhet till alla barn.

! #I!

4. 3 Inflytande

När eleverna beskrev den bästa pedagogen som de haft kom ordet lyssna hos upp hos några av dem, detta var en egenskap som de ansåg att deras bästa pedagoger gjort på dem. Något som även kom upp var tydlighet, hålla sig till sin planering, variera sina lektioner och lära ut på ett bra sätt, samt drivit på att man ska ”jobba på”.

En som jag kommer ihåg hon lyssnade mycket och tog åt sig det vi sa och så försökte hon göra det utifrån det hon har planerat

Då eleverna fick beskriva hur de själva var som pedagoger beskrev de sig med som lyssnade mot eleverna/barnen, deltagande på raster, positiva, hjälpsamma mot barnen till saker som de behöver träna på, ge alla barn tid och uppmärksamma dem samt försöka få det trivsamt.

Jag gillar att finnas tillhands lika mycket på rasterna som jag e på när jag undervisar dem, så att jag har typ, vad skulle jag vilja säga, ja det e det.

Inte heller ska pedagoger vara rädda för att våga prova något nytt till sina elever. En god pedagog bör även få alla till att engagera sig under han/hennes lektioner då alla elever skall tycka att lektionen är intressant. Detta är inte det lättaste men känner man engagemang och varierar sig så är det möjligt.

Man måste försöka få alla till att engagera sig när man är en pedagog, alla skall ju tycka att det är intressant på sätt och vis, fast ja, det är inte lätt men ja, ja jag tror det går om man vill, man måste liksom prova nytt.

För eleverna är det viktigt att en pedagog är rättvis samt möjliggör för eleverna till att vara med och påverka hur de vill lära sig olika saker. Två elever beskriver detta på följande vis:

Hon är, bedömer rättvist, så som ingen lärare är. Hon e verkligen så här, du e så här och du så, så vet hon vem som gjort vad, koll på allting. När hon rättar så vet hon vem som gjort vad, hon har koll på vem som gjort vad i grupparbete. Med henne kan vi säga hur vi vill ha olika saker, hon låter liksom oss också va med och berätta om hur vi vill lära oss, hon är den bästa läraren vi haft.

Man kanske ska börja fråga eleverna hur de vill lära sig och vad de vill lära sig och sen så kan man ju börja planera och göra som man ska.

! #J!

Eleverna tycker inte att man ska skrämma upp dem, prata tyst, vara osäker eller ha dålig koll på saker och ting. Inte heller ska man bara hålla sig till sin planering och inte ta del av utvärderingar som de gjort.

Att hon är alldeles för strikt och inte alls lyssnar och tar åt sig vad man säger och så och att hon bara håller sig till vad den planerat och så.(---) Ja åsså så här man kanske ska fråga eleverna vad de vill lära sig och hur de vill lära sig och så. Sen så utifrån det så kan man lägga upp planeringen från lektioner och så.

Eleverna anser även att de är vikigt då de själva är pedagoger att de bemöter elever och barn med respekt. Att bemöta alla barnen lika och ta hänsyn till hur de lär sig på bästa vis är även vad en av eleverna förklarar på följande sätt:

När jag gick i skolan, jag tror jag var sju, eller ja jag minns nog inte men ja det var i alla fall så att jag kommer ihåg att min lärare ofta pratade med mig och med ja typ alla tror jag, i alla fall om hur man ville lära sig olika saker. Vi fatta nog inte vad hon menade, vi trodde typ att vi skulle få göra som vi ville, men nu vet vi liksom att hon ville oss väl. Hon visste ju att alla barnen inte kunde förstå allt hon skulle lära oss på samma vis fast vi hade ingen aning om detta då ju.

!

R6(-,!+((!1.!2+!,-)5&'4+(!&%,(!,-4.0(+(!.('6,%1!(,-!;+(-*5,'-,Q!&'0;+!'!&'44+!6+00!2+,!&+,'(! 4&%,+!+((!)-0+!'1!'!,9((!;+(-*5,'Q!2+,!&'!&+0(!+((!09**+!.33!194(+!)-0!457!9,!+1+0:4-1!3%! 0';+1)-!&'48!!