Nordyrk konferensen 2012
e-seminariers betydelse i nya yrkeslärarutbildningen
Lisbeth Amhag
Lektor, Fil.Dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle
Malmö högskola 11-13 juni 2012
Roskilde Universitet, Danmark
http://ruconf.ruc.dk/index.php/nyk12/nyk12
Postdoktorprogrammet MAH
Forskningen jag arbetar med under
Malmö högskolas tvååriga
postdoktorprogram (2011–2013) ska
bidra till kvalitetsutveckling inom högre
utbildning.
Syftet med mina studier är att undersöka
och analysera pedagogiken i
distansundervisning och nätbaserat
lärande med fokus på lärande och
bedömning i interaktiva e-mötessystem.
De huvudsakliga frågeställningarna är:
• Vilka effekter (potential, påverkan, intryck) och mervärden
(behållningar, förtjänster) ger kollaborativa e-seminarier för
studenters lärande och utveckling på distans?
• Hur kan kursuppgifter bedömas och examineras i en nätbaserad
multimodal lärmiljö?
Studie om nätbaserade e-seminarier
Start
Datainsamlingen består av inspelade
seminarier i yrkeslärarutbildningen i
e-mötesverktyget Adobe Connect där 20 studenter: 1. vt12 har haft genomgångar med lärare om kursuppgifter, teorier, begrepp, litteratur etc. och diskuterat samt gett och fått kamratrespons (via webbvideo & ljud F2F) i gränssnittet Discussion, 2. ht12 ska presentera medieproduktioner (via PowerPoint-filer, pdf-dokument, bilder, filmer) i gränssnittet Collaboration,
3. ska samarbeta med hjälp av gemensamma anteckningar och whiteboard samt visa skärm och program för andra i gränssnittet Sharing, 4. ska vara samtalsledare,
5. ska avsluta med att summera e-seminariet, 6. ska formulera småenkäter.
7. Lärare kan fördela studenterna i olika grupprum.
Min roll: intervjua vissa studenter om deras upplevelser och analysera situations- och dialogkontexten med dess kvalitativa meningsinnehåll.
studie e-seminarier
vt12 - ht12 Yrk90
Adobe Connect har tre gränssnitt:
Sharing: dela skärm,
program, whiteboard
Discussion: webbvideo &
ljud F2F (face-to-face)
Collaboration: visa
PowerPoint, pdf-dokument, bilder, filmer
Forts. studie om nätbaserade e-examinationer
Start
Forts. datainsamling om e-examinationer i nätbaserade kurser i e-mötesverktyget Adobe Connect, där studenter kan:
1.redovisa/respondera (via webbvideo & ljud F2F) i gränssnittet Discussion,
2.granska/opponera (via webbvideo & ljud F2F) i gränssnittet Discussion,
3.presentera medieproduktioner (via
PowerPoint-filer, pdf-dokument, bilder, filmer) i gränssnittet Collaboration,
4.förklara och/eller sammanställa med hjälp av anteckningar och whiteboard i gränssnittet
Sharing,
5.avsluta med att summera examinationen i gränssnittet Discussion.
Min roll: intervjua vissa studenter om deras upplevelser och analysera situations- och dialogkontexten med dess kvalitativa meningsinnehåll.
studie
e-examinationer vt13
Adobe Connect har tre gränssnitt:
Sharing: dela skärm,
program, whiteboard
Discussion: webbvideo & ljud
F2F (face-to-face)
Collaboration: visa
PowerPoint, pdf-dokument, bilder, filmer
Yrkeslärarutbildningen i Sverige & MAH
Yrkeslärarutbildningen i Sverige omfattar 90 högskolepoäng (tidigare 180hp) och ges på hel- och halvfart, såväl högskoleförlagd som på
distans. Antagningskravet är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper (HSVFS, 2011:7) I utbildningen ingår en utbildningsvetenskaplig kärna, 60hp och verksamhetsförlagd utbildning, 30hp på en partnerskola eller genomförs den inom ramen för egen anställning som yrkeslärare i
gymnasieskolan.
Syftet på MAH är att genomföra en
professionsinriktad utbildning för undervisning i yrkesämnen där yrkes/ämneskunnande,
yrkesdidaktik och moment inom den
utbildningsvetenskapliga kärnan integreras.
Start
I yrkeslärarutbildningen ingår sex kurser på grundnivå, varav fem är 9hp-kurser med verksamhetsförlagd utbildning om 6hp på en
partnerskola eller inom egen lärartjänst. Utbildningen avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete, 15hp. Samtliga kurser har
högskoleförlagda dagar i början och i slutet av varje kurs och innehållet har stark koppling mellan yrkesutbildning och yrkesdidaktik.
F
ÄMNES- OCH YRKESLÄRAREXAMINA fr.o.m. 2011
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Termin
7-9
270hp
1 F F F Ö 4 Ö U Ö Veckor vfuYrk
90hp
Veckor vfu F – förstaämne/ingångsämne U – utb.vet. kärnaÖ – övrigt ämne, andra-/tredjeämne - avancerad nivå 4 Ö U 4 Ö Ö 4 4 U U 4 4 U U 4 U U F 4 F
Gy
300hp
Veckor vfu F F Ö F 4 U F 4 F F 4 U 1 F F F 4 Ö U Ö 4 Ö U Ö Ö 4 Ö Ö U F F U FKPU
90hp
StartNätbaserad distansutbildning ökar
Nätbaserad distansutbildning är idag den högskolesektor som växer snabbast i Sverige och världen, i motsats till annan högskoleutbildning som inte haft
motsvarande ökning (ICDE, 2009; Högskoleverket, 2010).
Ex. bedriver högskolan på Gotland 79 % av studierna på distans, Dalarna 62 %, Malmö högskola 18 %.
Högskolverkets och SCBs kartläggningar visar att var fjärde student i Sverige studerar helt eller delvis på distans (24 % 2010, 17 % 2005). Den genomsnittliga prestationsgraden på 56 % (kvinnor 61 %, män 46 %) varierar mellan 80 % på
programmen och 47 % på fristående kurser, i jämförelse med genomsnittet för all högskoleutbildning på 79 %.
Sedan 2002 har nätbaserade
distansutbildningar ökat med 100 %.
Start Start Start
var 4:e student
Nätbaserad undervisning
Det som karaktäriserar nätbaserad undervisning är att den oftast genomförs med ett geografiskt avstånd mellan lärare och de studerande kring ett bestämt kursinnehåll.
Behovet ökar på varierande pedagogik, didaktik och digitala resurser och tillämpningar beroende på om utbildningen sker:
synkront, under samma tid via exempelvis
e-mötessystem (webbvideo & ljud F2F), Iphone, mobila applikationer, chatt och telefon/skype eller
asynkront, i olika tid och rum via exempelvis
nätbaserade lärplattformar, diskussionsfora, läsplattor, sociala fora, blogg, twitter, mail eller sms.
Start Start Start
Genomförande av e-seminarium 1
Start
Under e-seminarium 1 deltog tio studenter (nio i bild). Lärarna hade handledning av kursuppgift 1 om att skriva ett paper (parvis, 3 A4-sidor) och ge skriftlig
kamratrespons på ett arbete om hur sociala relationer och kommunikationen kan skapas i en mångkulturell undervisningsgrupp samt resonera om mediers
betydelse för ungdomars relationsbyggande. Uppgiften lämnas in i It´s learning.
Student 1K: Tycker att detta funkar bra att ha e seminarium Student 2K: Ja
Student 3K: Jättebra nu när man fattar
Student 4M: Skype fungerar med gruppsamtal också! Student 5M: Tack, tycker det funkade över förväntan
Genomförande av e-seminarium 2
Start
Under e-seminarium 2 deltog sex studenter (fyra i bild). Lärarna hade gruppvis handledning (15 min/grupp) av kursuppgift 2 om ett fall om skolans värdegrunds-uppdrag som ska presenteras på campus i gestaltande form (dramatisering eller medie-produktion, max 10 minuter). Efter presentationen ska respektive grupp ansvara för diskussionen kring gruppens fall.
Student 1K: Kan ju hända att alla inte är inloggade än då vi fick tider? Student 2K: Vad menar du?
Student 3K: Vilka tider?
Student 4K: (till student 3K) vi fick 16.45 Student 3K: Ahhh
Genomförande av e-seminarium 3
Start
Under e-seminarium 3 deltog sex studenter. Lärarna hade handledning om att välja en vetenskaplig artikel och skriva en individuell text om pedagogiskt ledarskap och skolans demokratiuppdrag kopplat till relationer/värdegrundsfallet som behandlats tidigare i kursen. Muntlig kamratrespons ska ges innan inlämning i It´s learning.
Student 1K: Det finns en knapp aktivera webcamera Student 2K: (till student 1K) Du hörs väldigt dåligt
Student 3K: Jag har tagit anteckningar (till student 1K och 5K) som jag skickar till er Student 4M: John smsade mig nu och meddelar att han tyvärr inte kan deltaga!
Analys av e-seminarier & CSE
Start
Den generella analysen av det synkrona deltagandet (Adobe
Connect) utgår från känslan av self-efficacy dvs. tro på egen förmåga,
påverkan, output etc. att kunna utföra yrkeslärarutbildningen på ett
framgångsrikt sätt (Compeau & Higgins, 1995; Bandura, 2002). Den
specifika analysen utgår från känslan av computer self-efficacy, CSE
dvs. bedömningar av studenters förmåga att delta och använda
innehållet i kommunikationerna under e-seminarierna, men också för
att dessa resultat i framtiden kan främja nätbaserad
högskole-utbildning.
En större känsla av CSE har visat sig påverka individers val när det
gäller datoranvändning och attityder till Internet och datorer i
allmänhet. När det gäller lärare, tyder forskningen på att en stark
känsla av CSE påverkar både hur ofta och hur IT används i den
dagliga pedagogiska praktiken (Chang & Tung, 2008; Papastergiou,
2010).
CSE handlar inte om färdigheter som att använda en speciell
programvara eller starta upp en dator, utan om bedömningar av
förmågan att tillämpa sina kunskaper vid användning av
Analys av e-seminarier & CSE
Start
Relevanta aspekter av computer self-efficacy (CSE) kan förstås utifrån
Compeau och Higgins (1995) tre inbördes dimensioner;
magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet.
Magnituden av CSE kan tolkas som att den återspeglar den kapacitet
som förväntas av en högskolestudent. Studenter med hög
CSE-magnitud bedömer själv att de kan arbeta med mindre stöd och hjälp,
än de med lägre CSE-magnitud.
Styrkan av CSE hänvisar till det förtroende studenten har om hans
eller hennes förmåga att utföra olika uppgifter. Således skulle inte bara
studenter med hög styrka av CSE själv bedöma att de kan genomföra
fler svåra uppgifter (hög magnitud), för de skulle också visa större
förtroende för deras förmåga att framgångsrikt utföra alla uppgifterna.
Generaliserbarheten av CSE speglar i vilken grad onlinestudierna är
begränsade till ett visst aktivitetsområde. Studenter med hög
CSE-generaliserbarhet anser sig vara tillräckligt kompetenta att kunna
använda olika mjukvarupaket och olika datorsystem, som att använda
It´s learning och delta i e-seminarier i Adobe Connect. De studenter
med låg CSE-generaliserbarhet begränsar sitt användande av It´s
learning och ”lurpassar” under e-seminarier.
Analys av e-seminarier & CSCL
Start
I analysen av det synkrona deltagandet och intervjuerna kommer
också teorier om datorstött samarbetslärande att användas, vilka
studeras under beteckningen CSCL (Computer Supported
Collaborative Learning) utifrån förståelsen av språk/texter, kultur och
olika aspekter av den sociala miljön, men också sammanhangets och
samarbetets betydelse för lärande och utveckling (Koschmann, 1996;
Stahl & Hesse, 2008).
Sociokulturell teori utgår från människors relationer, att förståelse sker
genom deltagande och genom deltagarnas samspel. Kunskap och
lärande uppstår framför allt genom människors kommunikativa
samspel när de skapar mening och förståelse tillsammans. I
YRK-utbildningen sker det genom olika feedbackprocesser.
Jag utgår från att det viktigaste medierande redskapet för människan
är språket, verbalt och/eller skriftligt. Wertsch (1998; 2007) betraktar
inte mediering som en mekanisk överföring eller ett passivt
accepterande, utan som att a) bemästra ”mastery”, att överta något
och b) ”appropriation”, att tillägna sig eller göra något till sitt eget,
med egna ord eller till ny handling.
Start
Figur 3: Reviderad version av Hattie och Timperleys modell (2007, p. 87).
Effective feedback answers three questions
Where am I going? (the goals) Feed Up
How am I going? (progress toward the goals) Feed Back Where to next? (how to make better progress) Feed Forward
Each feedback question works at four levels:
Task level
How well tasks are understood/performed
Process level
The main process needed to understood/perform
tasks
Meta-cognitive level
Self-monitoring, directing, and regulating
of actions
Self-level
Personal evaluations and affects (usually positive)
about the learner
Hattie och Timperleys modell
För att följa feedbackprocessen kommer jag att använda mig av Hattie och Timperleys modell. Deras frågor motsvarar designen av feed up, feed back och feed forward. Syftet med feedbackprocessen är att minska på avståndet mellan vad målet är med uppgiften och var studenterna befinner sig i
förhållande till färdigheter, förutsättningar och tillvägagångssätt för att kunna bedöma och självvärdera lärandet. Jag fokuserar på skillnaden mellan
uppgiftsnivån (FT), processnivån (FP), metakognitiva nivån med självreglerande handlingar (FR) och/eller den personliga nivån (FS).
Feedbackproc-essen minskar
på avståndet mellan nivåerna
Referenser
Bandura, Albert (2002). Growing primacy of human agency in adaption and change in the electronic era. European Psychologist 7 (1), 2-16.
Compeau, Deborah R. & Higgins Christopher A. (1995). Computer self-efficacy: Development of measure and initial test. MIS Quarterly 19 (2), 189–211.
Chang, Su-Chao & Tung, Feng-Cheng (2008). An empirical investigation of students´ behavioral intentions to use online learning course websites. British Journal of Educational
Technology 39 (1) 71–83.
Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The Power of Feedback. Educational Research.
Vol. 77, No. 1, pp. 81–11.
Koschmann, Timothy. (1996). Paradigm Shifts and Instructional Technology: An
Introduction. Illinois: Southern Illinois University.
Papastergiou, Marina (2010). Enhancing physical education and sport science students’ self-efficacy and attitudes regarding information and communication technologies through a computer literacy course. Computer & Education 54, 298–308.
Player-Koro, Catarina (2012). Factors Influencing Teachers’ Use of ICT in Education.
Education Inquiry, 3 (1), 93-108.
Stahl, Gerry, & Hesse, Friedrich (2008). The many levels of CSCL. International Journal of
Computer-Supported Collaborative Learning, 3(1).
Wertsch, James V. (1998). Mind as Action. Oxford University Press.
Wertsch, James V. (2007). Mediation. In Harry Daniels, Michael Cole & James V Wertsch (Eds.), The Cambridge Companion to Vygotsky (pp. 178-192). Cambridge University Press.
