Malmö högskola
Hälsa och samhälle
SEVED: PROBLEMBILD,
ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN
ANALYS GENOM SOCIAL DESORGANISATION
OCH BROKEN WINDOWS UTIFRÅN LOKALA
AKTÖRERS BESKRIVNINGAR
BIRK ANDERSSON
__________________________________________________________
Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Kriminologi III 205 06 Malmö
2
SEVED: PROBLEMBILD,
ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN
ANALYS GENOM SOCIAL DESORGANISATION
OCH BROKEN WINDOWS UTIFRÅN LOKALA
AKTÖRERS BESKRIVNINGAR
SEVED: PROBLEMS, ACTIONS
AND COOPERATION
ANALYSIS OF DESCRIPTIONS FROM LOCAL
ACTORS WITH SOCIAL DESORGANIZATION
AND BROKEN WINDOWS
BIRK ANDERSSON
Andersson, B. Seved: problembild, åtgärder och samverkan. Analys genom social desorganisation och broken windows utifrån lokala aktörers beskrivningar.
Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle
VT 2012.
Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt
nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt
broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social
desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till
nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte
överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin. Mellan vissa nyckelaktörer finns motstridiga skillnaderna vilka kan resultera i att vissa verksamheters åtgärder motverkar andra verksamheters åtgärder.
Nyckelord: broken windows, nyckelaktör, samverkan, Seved, social
3
Förord
Jag vill tacka samtliga personer som på något sätt har bidragit till denna uppsats. I synnerhet vill jag tacka uppsatsens nyckelaktörer/intervjudeltagare för er tid och uppriktiga svar, Manne Gerell för bästa tänkbara handledning och engagemang, Mats Brandström för information och inspiration samt klasskamrater Inger Berglund och Shilan Demirel för att ni finns.
Malmö högskola maj 2012
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Introduktion ... 5
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Bakgrund ... 6 1.3.1 Historisk bakgrund ... 6 1.3.2 Områdesbeskrivning ... 7 2. Kunskapsbakgrund ... 9 2.1 Social desorganisation ... 9 2.1.1 Bakgrund ... 9 2.2.1 Teori ... 9 2.2.2 Utveckling ... 10 2.2 Broken windows ... 11 2.2.1 Bakgrund ... 11 2.2.2 Teori ... 11 2.2.3 Utveckling ... 12 3. Metod ... 13 3.1 Undersökningsdesign ... 13
3.2 Urval och genomförande ... 13
3.3 Reliabilitet och validitet ... 14
3.4 Forskningsetiska överväganden ... 14 4. Resultat ... 15 4.1 Intervjuer ... 15 4.1.1 Intervjudeltagare nr 1. ... 15 4.1.2 Intervjudeltagare nr 2 ... 15 4.1.3 Intervjudeltagare nr 3 ... 16 4.1.4 Intervjudeltagare nr 4 ... 17 4.1.5 Intervjudeltagare nr 5 ... 17 4.1.6 Intervjudeltagare nr 6 ... 18 4.1.7 Intervjudeltagare nr 7 ... 18 4.2 Sammanfattning ... 19
5. Analys och diskussion ... 21
5.1 Social desorganisation ... 21 5.1.1 Problembild ... 21 5.1.2 Åtgärder ... 23 5.2 Broken windows ... 24 5.2.1 Problembild ... 24 5.2.2 Åtgärder ... 25
5.3 Skillnader mellan aktörer/verksamheter ... 26
5.4 Framtida forskning ... 28
5.5 Slutsats ... 29
Referenslista ... 30
Bilaga 1 ... 33
5
1. Inledning
Nedan presenteras uppsatsens introduktion, syfte och frågeställningar samt bakgrundsbeskrivning till Seved.
1.1 Introduktion
Under senare år har olika medier vid ett flertal gånger rapporterat om Malmö-området Seved, framförallt genom tidningsartiklar innehållande negativa rubriker om en rådande problematik. Annan data såsom brottsstatistik och
trygghetsundersökningar kan tyckas stärka denna bild av Seved. Även områdets historia (se 1.3.1 Historisk bakgrund) vittnar om en problematik där sociala
svårigheter funnits en längre tid. Utifrån en sådan bakgrundsskildring kan området framställas som att vara socialt desorganiserat och/eller att oordning råder, detta enligt de kriminologiska teorierna social desorganisation samt broken windows. Att dessa teorier är betydelsefulla och inflytelserika kriminologiska läror kan påvisas genom att element ur social desorganisations-teorin har gett grund för flera andra kriminologiska teorier medan broken windows-teorin t ex har använts som polisiär arbetsmetod i New York (se 2. Kunskapsbakgrund).
Men hur väl kan dessa teorier appliceras på ett område som Seved? För att undersöka detta kan annan data/kunskap än ovan nämnd vara lämplig att
användas, kunskap som både kan svara på vilka förhållanden/problem som råder i Seved samt vilka åtgärder som tagits mot dem. Lokala verksamheter i Seved, ansvariga för åtgärder, bör kunna redogöra för inte bara deras insatser men även för områdets problem, detta då en problembild bör ligga till grund för vidtagna åtgärder. Om nyckelaktörernas beskrivningar skiljer sig åt genom att vissa verksamheter i större grad grundar sina problembilder/åtgärder i den ena teorin och andra verksamheter i den andra teorin kan detta medföra en problematik. Detta då de två teorierna i flera fall är motstridiga och om liknande skillnader även förekommer mellan verksamheterna kan vissa verksamheters åtgärder motarbeta andra verksamheters åtgärder samt försvåra för samverkan i området.
För att undersöka huruvida social desorganisations-teorin samt broken windows-teorin kan förklara situationen i dagens Seved har intervjuer genomförts med utvalda nyckelaktörer, verksamma i området. Deras beskrivna problembilder samt vidtagna åtgärder har sedan kopplats samman med valda teorier för att förklara problembilderna, stödja åtgärderna samt analysera vad eventuella skillnader kan resultera i. Utifrån social desorganisations-teorin samt broken windows-teorin kan relevansen av nyckelaktörernas åtgärder belysas genom deras
problembeskrivningar och eventuella skillnader mellan verksamheterna kan förklaras.
Bakgrundsfakta om Seved och teoretisk bakgrund redogörs under uppsatsens första delar, kortfattat men förhoppningsvis tillräckligt grundligt för att läsare utan förkunskap om varken kriminologisk teori eller själva Seved ska kunna få en tillräcklig kunskapsbas för uppsatsens kommande delar.
6
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns en vetenskaplig grund i social desorganisation samt broken windows för hur lokala aktörer beskriver problem och åtgärder i Seved, även huruvida eventuella skillnader mellan beskrivningarna kan förklaras utifrån teorierna och vad effekterna av
förekommande skillnader kan bli. Därmed kan teorierna klargöra den beskrivna situation som råder i Seved, huruvida de beskrivna åtgärderna stöds samt varför det eventuellt förekommer skillnader mellan nyckelaktörerna.
Det finns även en önskan att denna uppsats kan vara till nytta för praktiker. Genom att social desorganisations-teorin och broken windows-teorin appliceras på dagens problembilder/åtgärder i Seved kan denna uppsats bidra till kunskap om teoriernas praktiska applicerbarhet och relevans för områden i Malmö/Sverige år 2012. Slutligen är uppsatsens syfte även att de beskrivna problembilderna och åtgärderna ska redogöra för aspekter vilka ingår i teorierna men av teorierna inte belyses i samma grad som av nyckelaktörerna. Därmed är förhoppningen att dessa eventuella aspekter ur teorierna kan förtydliggöras som väsentliga faktorer i både utvecklingen av teorierna samt i det framtida praktiska arbetet.
- Hur kan nyckelaktörers beskrivna problembilder och vidtagna åtgärder i dagens Seved förklaras utifrån social desorganisations-teorin?
- Hur kan nyckelaktörers beskrivna problembilder och vidtagna åtgärder i dagens Seved förklaras utifrån broken windows-teorin?
- Hur kan eventuella skillnader mellan nyckelaktörers beskrivningar förklaras utifrån social desorganisations-teorin samt broken windows-teorin och vad kan eventuella skillnader resultera i?
1.3 Bakgrund
Malmö Stad är indelat i tio stadsdelar vilka i sin tur är indelade i delområden (Malmö stad, datum okänt 1). Seved ligger i Södra Innerstadens stadsdel i delområdet Södra Sofielund (Malmö stad, datum okänt 2).
1.3.1 Historisk bakgrund
Genom industrialiseringen under mitten av 1800-talet skedde en
arbetskraftsinflyttning till flertalet svenska städer däribland Malmö där behovet av arbetskraft till de framväxande industrierna var stort. Bostäderna i staden räckte inte till den växande befolkningen och en av åtgärderna var att tomter styckades av från Sofielundsgården utanför Malmö. Köparna var både arbetare som flydde trångboddheten i staden samt ekonomiskt svagt folk från landet som sökte lyckan i den nya förstaden som arbetare. Under denna tid var de vanligaste yrkena i området murare, grovarbetare, snickare samt timmerman. Under början av 1900-talet var större delen av området obebyggd och en stor del av den bebyggda marken bestod av de boendes egna koloniträdgårdar. Arbetarbefolkningen
7
dominerade området alltjämt och den ekonomiska fattigdomen var utbredd. Området kännetecknades av trångboddhet, bristfälligt avlopp, dålig renhållning, översvämningar samt andra sanitära missförhållanden vilka gjorde området känt som Snivaryssland. Trots detta var gemenskapen och sammanhållningen bland de boende god. (Malmö stad, 2011-07-01)
Under 60- och 70-talen undkom Sofielund den rivningsvåg som rådde i Sverige vilket bevarade de gamla arbetarmiljöerna men gjorde samtidigt att områdets bostäder inte moderniserades (Malmö stad, datum okänt 3).Under denna period hade de boende i Seved stora sociala problem, beträffande droger, otrygghet och låg SES (socioekonomisk status). Detta ledde till att Seved var ett impopulärt boendeområde (Intervju, Stadsdelschef, datum 2010-03-26). Sedan 1970-talet har det genomförts över trettio stora kommunala projekt i Seved, mot fattigdom, arbetslöshet och trångboddhet m m. Seved har dock först under de senare åren börjat förändrats mot positiv riktning. (Intervju, Bo social utvecklare, datum 2012-04-02)
Bild 1. Södra Sofielund.
1.3.2 Områdesbeskrivning
Seved ligger inom Heleneholmsstigen, Bragegatan/Idunsgatan, Lantmannagatan och Ystadvägen (se Bilaga 2). Utifrån egna observationer finns runt torget Sevedsplan privata småbutiker samt lokaler tillhörande främst det kommunala bostadsbolaget MKB Fastighets AB samt Malmö Stad. I övriga området finns
8
enstaka små matbutiker, frisörverksamheter och olika föreningslokaler. Det på kartan utmärkta Bryggeriet innehåller främst större mat- och klädesbutiker. Söder om Brage- och Idunsgatan är bostäderna främst tre-fyra våningars
lägenhetshus medan norr om finns även rad- och småhus. På flera platser i Södra Sofielund/Seved kan graffiti skådas, både mer ”konstnärliga bilder” på elskåp skapade genom ett projekt samt graffiti som ser ut att vara ”privat skapad” d v s olaglig.
Sofielund ligger numera relativt centralt i Malmö men är ännu ett ekonomiskt utsatt inflyttningsområde. Idag är inflyttarna dock ofta studenter samt immigranter (Malmö stad, 2011-07-01). Seved är idag ett speciellt område som skiljer sig från övriga problemområden i Malmö, det är inte ett miljonprogramsområde utan består till största delen av mindre hus från 1930- och 50-talet (Intervju, Stadsdelschef, datum 2012-03-26). Att Seved de senaste åren har haft en problematik framgår genom medierapportering, t ex rapporterades 2008 om otrygghet, segregering, brottslighet (inklusive drogförsäljning) samt fastigheters dåliga skick (Sydsvenskan 2008-07-04). 2010 rapporterades om händelser en natt där skadegörelse av en mur ägde rum, en bil sattes i brand och i fastighetsbolagets MKB:s lokal krossades rutor och brandskador uppkom, polispatruller blev
beskjutna med fyrverkerier och boende som blev intervjuade valde att vara anonyma (Sydsvenskan, 2010-11-09 & 2010-11-10).
Hälften av Södra Sofielund invånare är mellan 15 och 39 år och en fjärdedel av befolkningen flyttar in och ut årligen. Seved domineras av hyresrätter, MKB är den enskilt största fastighetsägaren men i området finns 57 st privata
fastighetsägare. 44 % av befolkningen i arbetsför ålder har arbete vilket kan jämföras med 61 % i Malmö kommun. Även den disponibla inkomsten per invånare är lägre i Södra Sofielund/Seved jämfört med hela Malmö. Hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd är 46 %, i hela Södra innerstaden ligger på denna siffra på 26 %. (Malmö stad, datum okänt 4)
Boendetäthet per bostad är 202 (2222 bostäder och 4478 invånare) i Södra Sofielund, för Södra Innerstaden är samma siffra 173 och för hela Malmö 203 (Malmö stad, datum okänt 5). Södra Innerstaden har 34 % utlandsfödda (Malmö stad, datum okänt 6). Känslan av otrygghet är högre i Södra Sofielund/Seved (5.67 av 6) jämfört med både Södra Innerstaden totalt (4) samt hela Malmö (2.67) (a a). Beträffande utsatthet för brott är visar resultatet en lägre nivå för Södra Sofielund/Seved (2 av 6) jämfört med Södra Innerstaden totalt (3), siffran för hela Malmö ligger dock på 1.5 (Polisen, 2011-10-12) Antalet anmälda brott i Seved år 2009 var 757 st, år 2010 var de 884 st och år 2011 var de 701 st (se Bilaga 2). Dessa siffror kan jämföras med tabellen nedan.
Anmälda brott
År
2009 2010 2011
Antal /100 000 inv Antal /100 000 inv Antal /100 000 inv
Malmö kommun
Totalt antal brott 62 066 21 386 61 350 20 696 61 443 20 420
Malmö kommun
S Innerstaden stadsdel
Totalt antal brott 9 971 29 770 9 627 28 103 9 619 27 847
9
2. Kunskapsbakgrund
Nedan redovisas grunderna i teorierna social desorganisation och broken windows samt dess bakgrunder och utvecklingar. Valet av teorier har gjorts utifrån
bakgrundsbeskrivningen av Seved då de anses kunna appliceras på den problematik som finns i området samt kopplas till vidtagna åtgärder. Avgränsningar för teorierna har gjorts i synnerhet gällande deras statistiska forskningsmässiga resultat och bevisning samt kritik mot dem.
2.1 Social desorganisation
2.1.1 Bakgrund
Under slutet av 1800-talet introducerade den franske sociologen Émile Durkheim begreppet anomi, vilket beskrevs som en upplevelse av brist på mål och syften, en känsla av att livet saknar mening, skapat av samhällets sociala villkor (Giddens, 2007 s 30-33). Enligt Durkheim uppstod stora förändringar i moderna samhällen, vilka skapade sociala problem och kunde få negativa följder då traditionella normer såsom moral, livsstil, religion och vardagsbeteende försvann och inga liknande alternativ erbjöds (a a). Detta gjorde människor i vissa samhällsgrupper desorienterade samt ångestfyllda (d v s känsla av anomi) då de inte hade några tydliga riktlinjer som kunde styra deras beteende, vilket kunde leda till olika typer avvikelse såsom kriminella handlingar eller självmord (Giddens, 2007 s 587). Durkheims idéer kom under 1920-talet att få stort inflytande inom kriminologin, i synnerhet vid Chicagos universitet (Sarnecki, 2009 s 169) där en starkt
sociologiskt baserad inriktning liksom Durkheim hävdade att kriminalitet, precis som alla andra beteenden, är en social produkt (Lilly, 2007 s 33). Ur den så kallade Chicagoskolan urskilde sig i sin tur olika teoretiska inriktningar där en av dem var socialekologi (Sarnecki, 2009 s 171). Inom den socialekologiska skolan delade Robert Park upp ”storstaden” i olika delar och Ernest Burgess
vidareutvecklade Parks modell till att skapa fem specifika stadszoner, vilka det fanns en stor skillnad mellan beträffande invånarnas yrken, utbildning, bostäder och ekonomi (a a).
2.2.1 Teori
Clifford Shaw och Henry McKay förde in statistiska uppgifter om
ungdomsbrottslighet i Burgess zoner och kunde konstaterade att brottsligheten var störst i zon nummer två (Sarnecki, 2009 s 171-172). Denna zon hade även högre andel invånare med alkoholmissbruk samt dålig folkhälsa och liknande problem än de andra delarna av staden (a a). Likaså var relationerna och länkarna mellan invånarna svaga, d v s splittrade familjer samt avsaknad av sociala institutioner såsom kyrkor samt föreningar och de skolor som väl fanns i området var inte välfungerande (a a). Dessa faktorer såg Shaw och McKay som bakgrundsorsaker till kriminalitet, av samma syn är kriminologiska kontrollteorier såsom sociala band/social kontroll, vilka behandlar band som binder individen till samhället (Sarnecki, 2009 s 239).
10
Vidare var bebyggelsen även i dåligt skick, detta på grund av att det förväntades att zon ett d v s stadens centrala affärsdistrikt så småningom skulle expandera och omfatta även zon två. De slitna husen var menade att rivas allt efter att
markpriserna skulle stiga. I väntan på detta var hyrorna låga vilket lockade människor med låg socioekonomisk status, i synnerhet immigranter (Sarnecki, 2009 s 171-172). Zon två blev även kallad för zone in transition då många
människor ofta levde där tillfälligt, i brist på andra möjligheter och flyttade när det blev ekonomiskt genomförbart (a a). Shaw och McKay ansåg att
omständigheterna (i zon två) var orsaken till områdets omfattande brottslighet, i synnerhet ungdomsbrottslighet (Shaw & McKay, 1942 s 135-441). De benämnde förhållandena som social desorganisation och menade att områden där social desorganisation fanns även hade en uppsättning normer och värderingar som stödde brottsligt beteende (a a). Genom tal och gester blev dessa attityder för kriminellt beteende överförda genom en inlärning till barn av äldre bekanta (a a). Detta påstående stärktes senare av Edwin Sutherland genom sin inlärnings-teori vilken menar att kriminellt beteende är inlärt genom interaktion/kommunikation med personer i den intima gruppen (Sutherland & Cressey, 1955 kap 4).
Shaw och McKay menade vidare att alla invånare (i alla stadens områden) exponerades för samma materiella mål, t e x kläder och bilar (Shaw & McKay, 1942 s 135-441). Den generella definitionen av framgång ansågs vara ekonomisk vinning samt prestige och var menad att vara möjlig genom jämlikhet och fri företagsamhet men det fanns stora skillnader mellan områdena vilket ledde till en frustration i områden där möjligheter/tillfällen saknades (a a). Av samma
uppfattning var Robert Merton som genom sin strain-teori ansåg att kriminalitet skapas då målen överstiger medlen, detta genom bakgrundsorsaker såsom orättvisor mellan samhällsklasserna, normlöshet och frustration (Merton, 1938). Enligt Shaw och McKay var situationen i zon två just sådan att målen översteg medlen då det var svårt att nå social status och ekonomisk framgång genom legala medel. Där fanns dåliga ekonomiska levnadsförhållanden och i synnerhet unga utsattes för fattigdom, arbetslöshet och bristfällig utbildning m m. Detta ledde till att ett alternativ/en möjlig lösning på problemen var brottsliga handlingar, vilka ofta utförda tillsammans med likasinnade. Shaw och McKay hävdade just att deras teori inte kunde appliceras på all brottslighet utan främst på fattiga unga män som ofta begick brott i grupper. De insåg däremot att brottsligheten inte var relaterad till etnicitet eller vissa folkgrupper utan var kulturellt överförd i socialt desorganiserade områden. Trots att dessa områden hade hög in- och utflyttning samt bestod av olika etniska grupper var brottsligheten nämligen oförändrad. (Shaw och McKay 1942 s 135-441)
2.2.2 Utveckling
Robert Bursik menade att ett bredare perspektiv måste appliceras på social desorganisation. Mer omfattande ekonomiska faktorer, historiska händelser samt politisk beslut ingår in den dynamik som över tid påverkar ett område. Dessa element gör att områden förändras över tid och antaganden om att staden har stabila ekologiska strukturer bör inte göras. Andra aspekter såsom att själva individen även kan inverka bör tas i hänsyn till, huruvida det endast är
boendeområdet och gruppdynamik som påverkar individen till att begå brott och inte individuell motivation. Huruvida graden av viktamisering kan definiera ett
11
områdes sociala desorganisation är även en faktor vilken kan läggas till teorin vilken annars enbart fokuserar på gärningspersoners utförande av brottsliga handlingar i ett område. (Bursik, 1988)
Utifrån social desorganisations-teorin skapade Robert Sampson m fl kollektiv
styrka-teorin, vilken grupperade ett områdes olika mekanismer, vilka var
segregation/fattigdom, täthet av sociala nätverk, organisationer samt
rutinaktiviteter/beteenden. (Sampson, 2006). Ett område som kännetecknas av dessa mekanismer, d v s segregation/fattigdom, få sociala nätverk,
icke-välfungerande organisationer samt riskbeteenden för de boende, tenderar att få låg kollektiv styrka vilket i sin tur kan leda till kriminalitet (a a). Till skillnad från social desorganisations-teorin betonar kollektiv styrka emellertid vikten av delade förväntningar/uppfattningar mellan boende i ett område och lägger mindre tonvikt på icke välfungerade institutioner/organisationer såsom kyrkor (Sampson, 2011 s 45-). Även broken windows-teorins tes (se 2.2 Broken windows) om att områden där kriminalitet/avvikelse förekommer påverkar de boendes attityd negativt sammankopplas till kollektiv styrka-teorin (Sampson, 2006).
2.2 Broken windows
2.2.1 Bakgrund
Broken windows-teorin härstammar från den konservativa kriminologiska inriktningen som utvecklades i USA under 1980-talet och som förespråkade hårdare straff för att motverka kriminaliteten. Två av lärans förespråkare, James Wilson och George Kelling skapade broken windows-teorin, vilken fick stort genomslag som polisiär arbetsmetod, framförallt i New York under 1990-talet. (Lilly m fl 2007, s 233-263)
2.2.2 Teori
Wilson och Kelling proponerade för att grunden till att ett område utvecklade hög brottslighet var att småbrottslighet/avvikelse eller disorder inte åtgärdades. Enligt teorin leder en icke åtgärdad sönderslagen ruta i ett hus snart till att samtliga ruter i huset krossas och att huset i stort vandaliseras. Genom att inte byta ut den första krossade rutan skulle både kriminaliteten accepteras samt till och med öka i området. Om en krossad ruta däremot direkt skulle bytas ut signalerade detta att ägaren var närvarande och brydde sig samt inte tolererade att dennes fastighet hade vandaliserats. Enligt Wilson och Kelling välkomnade krossade rutor områdets kriminella samt andra avvikande personer att ”ta över” publika platser vilket ledde till att laglydiga boende vantrivdes samt kände sig otrygga utomhus och vid tillfälle flyttade ifrån området. Detta fick med sig att områdets informella kontroll försvagades, kriminella utifrån kunde ”invadera” området och en hög brottslighet utvecklades i området. (Wilson & Kelling, 1982)
Arbetet med att stoppa samt vända på områdets kriminella eskalering skulle enligt Wilson och Kelling inte läggas på myndigheter såsom socialtjänsten utan på polisen. Polisen skulle utöva formell kontroll och arresteringar mot alla typer av brottslig avvikelse/oordning såsom prostitution, offentlig- urinering samt förtäring
12
av alkohol och denna metod skulle bli känd som noll tolerans. Att krossa en ruta skulle inte vara möjligt utan att känna rädsla för konsekvenser. Denna formella kontroll skulle leda till att informell kontroll åter skulle uppstå i området och när skadegörelse kontinuerligt reparerades skulle även laglydiga boende igen vistas ute och själva kontrollera området vilket skulle göra att kriminella utifrån inte skulle känna sig välkomna. (Lilly m fl 2007, s 257-260)
Enligt broken windows-teorin skulle den polisiära närvaron främst ske genom fotpatrullerade poliser. Wilson och Kelling menade att fotpatrullerade poliser inte nödvändigtvis reducerade brottsligheten men höjde trygghetskänslan för områdets boende då oordning och rädsla för brott hängde samman. Därför skulle
polisarbetet fokusera lika mycket på att upprätthålla ordning som att (direkt) bekämpa brottslighet. (Wilson & Kelling, 1982)
2.2.3 Utveckling
Broken windows-teorin fick positiva resultat på brottsligheten i framförallt New York under 1990-talet, ett flertal faktorer kan dock vara potentiella
orsaksförklaringar till brotts-reduktionen såsom minskad arbetslöshet, minskade ungdomskullar samt stabiliserad drogmarknad. Även kritik finns mot teorin, kritik gällande ökad polisbrutalitet, rasism samt att teorin står för en krigsföring mot fattiga människor. (Sousa & Kelling, 2006)
Teorin är även ointresserad av orsakerna till områdenas sociala oordning såsom hemlöshet, alkoholism, tiggeri, nedskräpning samt motivation till grövre brott och försöker inte förebygga dem. Dessa förhållanden anses genom teorin beskriva oordning men teorin försöker inte förklara dem genom bakgrundsfaktorer såsom uppväxt i familj och område påverkade av bristande social jämlikhet samt en koncentration av ogynnsamma omständigheter. Det tas ingen hänsyn till individen utan den ses som besvärande och en omflyttning av den från området ses som lösningen. (Lilly m fl, 2009 s 259-60)
Sousa och Kelling menar dock att förbättring av områden genom kollektiv styrka-teorin och minskning av faktorer såsom arbetslöshet, fattigdom och
diskriminering kan ses som mer önskvärda mål men medlen dit är inte självklara. Broken windows är däremot ett praktiskt arbetssätt med klara medel samt mål, goda resultat och lättanvänd för praktiker/beslutstagare. (Sousa & Kelling, 2006)
13
3. Metod
Nedan presenteras uppsatsens datainsamlingsmetod, dess genomförande och huruvida metoden kan godtas för de kriterier som samhällsvetenskaplig metod bedöms efter.
3.1 Undersökningsdesign
Uppsatsen utgår ifrån den kvalitativa forskningsstrategin där tonvikten ligger på ord snarare än kvantifiering vid insamling samt analys av data (Bryman, 2009 s 249). Den valda datainsamlingsmetoden är kvalitativa semi-strukturerade
intervjuer (Bryman, 2009 s 300). Genom intervjuer ges möjlighet till att samla in primärdata som är av direkt relevans för den aktuella studiens syfte (Björklund & Paulsson, 2003 s 68). Genom kvalitativa intervjuer kan tyngdpunkten ligga på intervjudeltagarnas ståndpunkter och egna uppfattningar samt synsätt (a a). Med hjälp av semi-strukturerade intervjufrågor är det inte nödvändigt att frågorna är hundra procentigt förbestämda eller att de ställs i bestämd ordning, men en lista av specifika teman, en så kallad intervjuguide kan förekomma (Bryman, 2009 s 301). Att använda intervju som metod kan kritiseras då flertalet faktorer inverkar på resultatet, men p g a uppsatsens syfte ses intervjuer som den mest lämpliga metoden. Intervjumaterialet har använts genom att analyseras mot en teoretisk bakgrund och ett flertal avgränsningar har gjorts såsom geografiska,
metodologiska och empiriska.
3.2 Urval och genomförande
Urvalet av nyckelaktörer/intervjudeltagare gjordes som ett strategiskt urval där olika verksamheter som ansvarar för åtgärder i Seved identifierades och relevanta personer inom dessa verksamheter med erfarenhet av arbete i Seved valdes ut. Anledningen att intervjuer med ”vanliga” boende i området inte genomfördes var för att dessa inte är ansvariga för åtgärder. Urvalet ledde till följande
verksamheter: polismyndigheten, socialtjänsten, skolverket, Malmö Stad (området och stadsdelen), privat fastighetsägare och kommunalt fastighetsbolag. Urvalet gjordes genom författarens egen erfarenhet/förkunskap vilken har skapats genom tidigare besök i Seved, samtal med boende och personer vars arbetsplatser finns i Seved, tidigare skoluppgifter om Seved och även intag av både medierapportering samt Malmö Stads hemsida (www.malmo.se) gällande Seved där samtliga
nyckelaktörer har förekommit. Sju nyckelaktörer för verksamheterna valdes ut och samtliga var villiga att ställa upp på intervju. Kontakt och information skedde genom e-mail och telefonsamtal.
Samtliga intervjuer genomfördes på respektive intervjudeltagares arbetsplats då det bör vara en lugn och kontrollerad miljö som inte stör deltagarna (Bryman, 2009 s 306). Intervjuerna spelades inte in utan intervjuaren nedtecknade anteckningar/noteringar under intervjuernas gång. Frågorna ansträngdes för att inte vara ledande vilket Björklund & Paulsson (2003 s 68) framhäver, däremot förekom följdfrågor mellan de till viss del strukturerade grundfrågorna (se Bilaga
14
1), vilka gällde för samtliga intervjudeltagare. Dessa strukturerade frågor kan jämföras med en intervjuguide (se 3.1 Undersökningsdesign). I denna
undersökning låg två teman bakom frågorna, vilka var problembild samt åtgärder. Efter att varje enskild intervju var genomförd renskrevs nedtecknade anteckningar på Word-dokument. Efter att samtliga intervjuer var klara skickades respektive renskrivning via e-mail till respektive intervjudeltagare för möjlighet till kontroll och anmärkning av eventuella felaktigheter. Samtliga intervjudeltagare besvarade e-mailen, vissa påpekade ringa detaljer/ändringsförslag, dessa detaljer ändrades till den slutgiltiga texten.
3.3 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet behandlar huruvida en undersökning är tillförlitlig (Bryman, 2009 s 43) och då kvalitativ undersökningsmetod har valts kan förutsättningarna för en eventuell replikation, om undersökningen kan upprepas av någon annan (a a) ifrågasättas. Urvalet av intervjudeltagare kan inte styrkas genom någon befintlig vetenskaplig metod, däremot fanns en metodmedvetenhet och kännedom om kvalitativ semi-strukturerad intervju från första början. Intervjuerna genomfördes utifrån denna kunskap och detta bör uppvisa att undersökningen har en hög validitet d v s huruvida det som mäts har varit menat att mätas (Björklund & Paulsson 2003, s 59). Detta bör även leda till att bearbetningen av primärdatan har genomförts med hög validitet trots att intervjuerna inte spelades in, vilket Bryman (2009 s 306) betraktar som fördömligt.
När det gäller objektivitet d v s huruvida värderingar påverkar studien (Björklund & Paulsson, 2003 s 59) så har intervjuaren/författaren strävat efter att vara så neutral som möjligt under hela uppsatsens gång. Genom metodmedvetenhet före och under intervju-tillfällena eftersträvades även att intervjudeltagarna skulle ge valida svar, det är dock tänkbart att enstaka frågor kan ha feltolkats. Då
intervjuerna skedde på respektive deltagares arbetsplats under arbetstid bör svaren dock inte innehålla alltför personliga åsikter utan är grundade utifrån respektive verksamhet.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Undersökningen har utgått ifrån Vetenskapsrådets krav gällande information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet 2002, s 6).
Intervjudeltagarna tillfrågades dock om huruvida vissa uppgifter om dem var möjliga att användas i uppsatsen. Ingen av intervjudeltagarna hade några invändningar mot detta och ingen av dem ville heller vara anonyma, detta är förståeligt då samtliga i olika utstickning är offentliga personer eller har förekommit i olika media beträffande Seved. Valet att inte ta med deltagarnas namn har ändock gjorts då intervjudeltagarnas namn inte skulle tillföra något till uppsatsen. Tjänst, verksamhet och arbetsperiodens längd i Seved har däremot valts att redovisas, detta kan vara väsentligt då det kan styrka intervjudeltagarna som faktiska nyckelaktörer i Seved.
15
4. Resultat
Nedan presenteras resultatet, d v s samtliga intervjuer av
nyckelaktörer/intervjudeltagare. Följande text är tagen från intervjudeltagarnas svar och variation i textmängd mellan deltagare beror på skillnader i svarens omfattning, texten är dock något redigerad för att ett flyt ska infinnas. En
sammanfattning finns i slutet av delen samt en tabell som kategoriserar huruvida nyckelaktörernas problembilder och åtgärder stämmer överens med social-desorganisations-teorin och broken windows-teorin.
4.1 Intervjuer
4.1.1 Intervjudeltagare nr 1.
Tjänst: Malmö Stads Stadsdelschef för Södra Innerstaden, sedan 3,5 år. Datum för intervjun: 2012-03-26.
Enligt Stadsdelschefen har dagens sociala problem funnits i Seved en längre tid. Skillnaden i området mellan förr och nu är att de boende förr var etniskt svenska medan idag finns en stor andel med utländsk bakgrund. Området är dock
heterogent och inte homogent som i t ex Rosengård och Lindängen. Seved ligger emellertid mer centralt än övriga problemområden och därför ser framtiden för Seved ljusare ut då det finns en pågående urban trend (människor vill bo centralt i staden).
En av grunderna i problematik gällande dagens Seved är enligt Stadsdelschefen många oseriösa fastighetsägare. Denna problematik håller på att åtgärdas genom att elva-tolv oseriösa fastighetsägare har bytts ut mot seriösa, dessa nya seriösa fastighetsägare har t ex utfört/håller på att utföra renoveringar.
Fastighetsägarproblematiken ser stadsdelschefen som ett både kort – samt långsiktigt arbete, vilket även gäller för otryggheten samt sysselsättningsfrågan (arbete och utbildning). Dessa problem åtgärdas genom framförallt
SSP-samverkan (Skola Socialtjänst och Polis), vilken nu fungerar bra enligt
stadsdelschefen. En incident skedde dock för ett par år sedan då socialtjänsten flyttade personer/familjer från ett annat område till Seved utan att informera om detta men åtgärder mot denna brist i samverkan har vidtagits. Åtgärder som just nu sker (på framförallt) kort sikt är t ex en hög polisnärvaro samt
kameraövervakning. Stadsdelschefen berättar även att de åtgärder som vidtagits av den egna verksamheten till största del är erfarenhetsbaserade.
4.1.2 Intervjudeltagare nr 2
Tjänst: Malmö Stads Områdeskoordinator i Seved, sedan 1,5 år. Datum för intervjun: 2012-03-08.
Områdeskoordinatorn berättar att Seved problematik består av en stor segregation, problem för de boende på arbetsmarknad samt med utbildning, låg SES, otrygghet och en hög fattigdom. Det finns även stora problem med missbruk/kriminalitet
16
vilket de boende har varnat om i flera år. Det största problemet enligt
områdeskoordinatorn är dock oseriösa fastighetsägare (och -förvaltare) vilka har missköt sina fastigheter. Detta problem åtgärdas genom att nya seriösa
fastighetsägare har tagit över och genomför renoveringar. Vidare har
kameraövervakning satts upp vid Rasmusgatan. Övriga åtgärder har främst varit socialt inriktade såsom olika projekt, vilka har skett genom samverkan mellan olika aktörer. Fokus har legat på att sätta ungdomar i sysselsättning samt att hjälpa hela familjer d v s alla familjemedlemmarna. Områdeskoordinatorn berättar att åtgärderna ska göra att de boende ska känna sig trygga samt må bra och att åtgärderna främst har vidtagits p g a tidigare erfarenhet av en välfungerade samverkan.
4.1.3 Intervjudeltagare nr 3
Tjänst: Skolområdeschef/rektor på Södra Sofielundsskolan, sedan 2011, arbetandes i Seved sedan 4,5 år.
Datum för intervjun: 2012-04-03.
Enligt skolområdeschefen är grunden i problembilden tuffa levnadsförhållanden i vissa delar av Seved, vilket skapar ett utanförskap för de boende. Men Seved är ett komplext område med ett flertal faktorer som påverkar, även oseriösa
fastighetsägare. Grunden i problematiken uppstår ofta eftersom vissa familjer flyttar till Seved endast p g a att de får lägenhet, de vill egentligen inte bo i Seved från första början men fastnar sen i området. Dessa familjer skulle vilja flytta till ett bättre område men kan inte, främst p g a svag ekonomi. Skolområdeschefen berättar dock att om/när hyrorna höjs i Seved tvingar det familjer att flytta, men till områden såsom Lindängen, vilket möjligtvis kan lösa Seveds problem men inte samhällets.
Skolområdeschefen berättar emellertid att det har varit bättre och lugnare i Seved den senaste tiden, sommaren 2011 var det som allra tuffast/oroligast. Beträffande vidtagna åtgärder så finns inga som är specifikt riktats mot elever från Seved utan samtliga elever får lika behandling. Genom skolans egna avdelning för SSP-samverkans och via projekt såsom Drivkraft Malmö (samverkan mellan näringsliv och Malmö stad som bedriver fadderverksamhet) samt Individ och
Familjeomsorgen (som vidtar sociala insatser) ska elever upptäckas som befinner sig i riskzonen, d v s elever som har låga betyg eller helt saknar betyg, har
frånvarande föräldrar samt/eller dåligt umgänge. För dessa elever erbjuds t ex extra hjälp för att de ska ta sig till skolan genom upphämtning hemifrån eller påminnelse genom telefonsamtal och dessa åtgärder har till största del fungerat bra. Detta arbete är viktigt då ungefär hälften av eleverna på Södra
Sofielundsskolan går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet. Skolområdeschefen berättar även att kameraövervakning sedan flera år finns inne i skolans lokaler samt att kunskap om skydds- och riskfaktorer ligger bakom det förebyggande arbetet.
17
4.1.4 Intervjudeltagare nr 4
Tjänst: Sektionschef/Ansvarig samordnare i Seved på Förebyggarsektionen som idag tillhör avdelning Medborgarservice, tidigare Socialtjänsten och verksamheten kommer av enkelhet av att benämnas som Socialtjänsten), sedan 1,5 år.
Datum för intervjun: 2012-02-22.
Sektionschefen berättar att grunden i Seveds problem är faktorer såsom hög fattigdom/andel socialbidragstagare, segregation, användning av droger samt många (56) och oseriösa fastighetsägare. Beträffande fastighetsägarproblematiken har de oseriösa fastighetsägarna blivit färre då miljöförvaltningen har genomfört inspektioner och fastighetsägare som inte sköter sina fastigheter kan få böter eller få sina fastigheter tvångsförvaltade Förbättringar/renoveringar på områdets fastigheter sker i dagsläget.
Det enskilt största problemet är dock enligt sektionschefen att människor saknar sysselsättning och mot detta problem har ett flertal samverkans-projekt vidtagits. Mot boende över 18 år samverkar fältsekreterare med arbetsförmedlingen och kommunens serviceförvaltningar med mål mot anställning. För boende under 18 år finns ett områdesprogram för Seved som arrangerar lokala fritids- och
sportaktiviteter, det erbjuds även coaching för att höja motivationen mot sysselsättning (skola, praktik och arbete). Ung i Seved är ett annat projekt där ungdomar under somrarna städar området. Målet är inte bara att hålla rent och snyggt utan att dessa ungdomar ska känna skyldighet och vara stolta för området samt vara förebilder för övriga boende. Vidare sker insatser genom Södra
Innerstaden arbetsgrupper, i vilka företrädare från varje myndighet finns representerade.
Enligt sektionschefen är de vidtagna åtgärderna baserade på sociologiska risk- och skyddsfaktorer (prognoser), arbetssättet är strukturerat samt långsiktigt och fokus ligger på förebyggande sociala insatser. Inkapacitering av kriminella ungdomar ser sektionschefen som en kortsiktig lösning, när straffet är över och de kommer tillbaka till området är de bara mer stigmatiserade och får svårare till laglig sysselsättning.
4.1.5 Intervjudeltagare nr 5
Tjänst: Närpolischef i 8 år, sedan 2 år i polisområde City (i vilket Seved ingår). Datum för intervjun: 2012-02-17.
Närpolischefen berättar att det i synnerhet är cannabis som ungdomar i Seved säljer, köper och brukar, köpare kommer även ifrån andra områden. Detta problem beror på stora familjer i små lägenheter vilket har lett till att ungdomarna hänger på gatorna i området. Enligt närpolischefen är problemen i Seved dock inte nya, i över tjugo år har missbruk och misär förekommit i denna arbetarklassstadsdel. Misären är idag mindre, trygghetsfrågan är däremot inte bra/löst. Enligt
närpolischefen finns i verksamheten en medvetenhet om att känslan av trygghet inte behöver stämma överens med utsatthet för brott men trygghetsförbättrande situationella åtgärder har genomförts såsom förbättrad belysning och
kameraövervakning. Genom blockering av gator med betongblock har nöjeskörning samt andra trafikbrott (på Rasmusgatan) i princip försvunnit.
18
Enligt närpolischefen sker dock idag en kortsiktig fokusering där tryggheten inte direkt prioriteras (möjligtvis indirekt), istället används spaning och patrullering via signalbil mot målet – att inkapacitera ungdomarna som är inblandade i drogverksamheten. När detta är gjort ska mer långsiktiga åtgärder vidtas såsom fotpatrullerande poliser som jobbar närmare ungdomarna och skapar en god kommunikation.
Polisen är även representerad i olika styrgrupper, stadsdelsmöten och informationsträffar där aktörer i Seved såsom posten, socialtjänsten,
räddningstjänsten, skolan och hemtjänsten ingår och till dessa är närpolischefen positiv. Många av de vidtagna åtgärderna berättar närpolischefen ha en
vetenskaplig anknytning, polisen har i synnerhet metodarbetat efter Weisburds teori om mikroplatser och kluster samt hot spots. Ett resultat visade på 26 % lägre brottslighet och endast 2 % ökning i närområdena. Utvärdering av
arbetsmetoderna har dock ibland fallit bort.
4.1.6 Intervjudeltagare nr 6
Tjänst: Fastighetsägare (privat) sedan 2000, i Seved sedan 2007, idag fyra hus. Datum för intervjun: 2012-03-08.
Enligt fastighetsägaren består Seveds problem av en öppen narkotikaförsäljning samt slitna fastigheter. Enligt fastighetsägaren har områdets problem funnits en längre tid, det som har förändrats är att det tidigare fanns svenska pundare och idag är det invandrare, vilka är mer högljudda. Själva problemområdet idag gäller dock inte hela Seved utan endast på Rasmusgatan, mellan nr 17-23.
Fastighetsägaren berättar att följande åtgärder har vidtagits – renovering av sina fastigheters fasader och innerutrymmen, tillbyggnad av lägenheter samt
igenmurning av portar för att endast de boende ska få tillgång till sina egna innergårdar. Förut skedde nämligen narkotikaförsäljning i innergårdarna av utomstående då de kunde gömma sig där från främst polisbilar som körde förbi på gatan utanför. Nu har fastighetsägaren byggt bort detta problem och vidare säger sig använda sig av en egen teori- Hyr du ut bra lägenheter är folket som bor här bra, är lägenheter dåliga är även folket det. Kvalitet och service är viktigare än att lägenheterna är billiga och om arbetet sker kontinuerligt kommer resultaten även att fortsätta vara bra. Fastighetsägaren berättar även om sitt deltagande på
kommunledda möten/träffar om Seved samt sponsring av Ung i Seved och medverkan på projektets aktiviteter såsom två fisketurer under 2011.
4.1.7 Intervjudeltagare nr 7
Tjänst: Bo social utvecklare på kommunalt fastighetsbolag, sedan 4 år i Seved. Datum för intervjun: 2012-04-02.
Bo social utvecklaren berättar att det i området finns en kriminalitet bland unga vuxna samt resurssvaga människor utan jobb. Seved har många olika
fastighetsägare (vissa med sämre kvalitet) samt problem beträffande nedskräpning och klotter. Enligt bo social utvecklaren bryr sig de boende inte om området, om det inte är rent och snyggt. Sociala åtgärder spelar ingen roll om det ser ut som en
19
soptipp på innergården. Familjer som skötte sig flyttade förut ifrån området, nu har det blivit bättre och skötsamma familjer stannar kvar. Lägenheterna är idag i bra skick (dock fortfarande små) och folk känner sig säkra i dem men utomhus är det fortfarande otryggt. Idag bor det även fler studenter i området, vilka är
”framåt”.
Bo social utvecklaren berättar att buskar har klippts ner och bättre belysning har satts upp, allt enligt situationell brottsprevention. Även broken windows-teorin är välkänd och skadegörelse samt klotter (på/av verksamhetens fastigheter) ska repareras/tas bort inom 24 h. Enligt bo social utvecklaren är dock social kontroll bland de boende mer brottsförebyggande än lagning av sönderslagna rutor och borttagning av klotter. Att människor i högre grad känner sina grannar och umgås med varandra har skett genom t ex ett odlingsprojekt där varje boende får vars sin odlingsplats. Mellan verksamhetens personal och de boende ska det vara en bra och trevlig kontakt. De boende ska ha ett högt förtroende och få vara med och påverka beslut. Beträffande innergårdarna ska de få vara öppna och tillgängliga för alla. Kontroll genom inpassering (genom portarna) ska inte göras då det inte ska vara något kontroll –och övervakningssamhälle.
De sociala åtgärderna involverar t ex även ett graffitiprojekt samt ett
konstnärsprojekt och Seved-bladet som utkommer genom kommunen ett par gånger om året. Bo-social utvecklaren säger att Seved inom fem år kommer vara en helt vanlig stadsdel.
4.2 Sammanfattning
Mellan nyckelaktörerna (och deras verksamheter) skiljer sig
problembeskrivningarna och de vidtagna åtgärderna en del åt. Många likheter finns dock, i synnerhet beträffande beskrivningarna av Seveds sociala problem vilka både är generella och specifika samt har funnits i området en lägre tid. Problemen är otrygghet, kriminalitet (i synnerhet ungdomars
narkotikaproblematik), segregation, sysselsättningsproblematik (främst för ungdomar), små lägenheter och låg SES. Det är dock de s k oseriösa
fastighetsägarna som många nyckelaktörer säger vara det största problemet och lösningen är seriösa fastighetsägare (genom inspektioner som kan leda till böter/tvångsförvaltning). Övriga problem har inte lika raka åtgärder utan många av de sociala åtgärder som flertalet av nyckelaktörerna beskriver är menade för flera av de ovan beskrivna problemenen i Seved. Beträffande
narkotikaproblematiken är de flesta åtgärderna rakare, däremot är skillnaden stor mellan själva åtgärderna, vilka är olika sociala insatser, igenmurning av portar för att ta bort tillträde till innergårdar samt mål om inkapacitering genom spaning, patrullering via signalbil och kameraövervakning m m. Flertalet av
nyckelpersonerna delar in åtgärderna genom kort- samt långsiktiga och de flesta arbetar även både kort och långsiktigt. Samtliga verksamheter är på något sätt medverkande i samverkan samt olika projekt i Seved. Däremot finns skillnad mellan nyckelaktörerna gällande kännedom/användning av vetenskaplig forskning/teorier som stödjer de vidtagna åtgärderna. Enligt många av
nyckelaktörerna fungerar dock de vidtagna åtgärderna bra och att situationen i Seved har blivit bättre.
20
Social desorganisation
Broken windows
Problembild Åtgärder Problembild Åtgärder
Stadsdelschef
Ja Ja Nej Nej
Områdes-koordinator Ja Ja Nej Nej
Skolområdes-chef Ja Ja Nej Nej
Sektionschef
Ja Ja Nej Nej
Närpolischef
Nej Nej Delvis Delvis
Fastighets-
ägare Delvis Delvis Delvis Delvis
Bo social
utvecklare Ja Ja Delvis Delvis
Tabell 2. Huruvida problembilder och åtgärder av nyckelaktörernas verksamheter
överensstämmer med social-desorganisations-teorin och broken windows-teorin utifrån tre kategorier: ”Ja”, ”Delvis” och ”Nej”.
21
5. Analys och diskussion
I denna del analyseras uppsatsens metod-resultat. Analys av nyckelpersonernas intervjusvar sker inte direkt utan i förhållande till valda teorier. Avgränsningar har gjorts beträffande analys av Seveds bakgrund samt statistik i förhållande till teorierna och i stort har personliga resonemang försökt att undvikas i
diskussionen. I slutet av delen ges förslag på framtida forskning och en slutsats sammanfattar besvarandet av uppsatsens syfte samt frågeställningar.
5.1 Social desorganisation
Social desorganisationsteorin utvecklades under första halvan av 1900-talet, att applicera teorin, vilken främst är baserad på zon två i Chicago, på ett relativt litet område i Malmö år 2012 är således en något problematisk uppgift. Under årens lopp har samhället i stort utvecklats, att t ex avsaknad av kyrkor, vilket teorin tar upp, skulle vara en orsak till problemen i dagens Seved ses som mindre troligt p g a samhälleliga förändringar. Av denna uppfattning är kollektiv styrka-teorin vilken något nedvärderar effekterna av välfungerade sociala nätverk och
institutioner. Det är dock i första hand den ursprungliga social desorganisations-teorin som nedan analyseras för att testa desorganisations-teorins relevans och applicerbarhet för situationen i dagens Seved.
5.1.1 Problembild
Ett flertal faktorer från social desorganisations-teorin stämmer överens på många av de beskrivna problembilderna, såsom slitna hus/fastigheter, trångboddhet, ungdomskriminalitet, segregation, låg sysselsättning samt boende med låg SES. Enligt ett par av nyckelaktörerna finns en vilja att flytta ifrån Seved vid
möjlighet/tillfälle vilket social desorganisations-teorin förespråkar, denna vilja har dock blivit mindre på senare tid. Beträffande fastighetsproblematiken i Seved så tas detta problem inte upp på samma sätt av teorin som i nyckelaktörernas redogörelser, då flera aktörer menar att oseriösa fastighetsägare är den största grunden i Seveds problem. Teorin nämner dock slitna bostäder redo för rivning vilket bör tyda på att fastighetsägarna i zon två inte heller kan anses vara s k seriösa. En annan faktor i Seved som stämmer överens med teorin är att de sociala problemen/brottsligheten inte är relaterade till vissa folkgrupper då nyckelaktörer beskriver att problematiken funnits under lång tid och att befolkningen och området har förändrats från etnisk svensk arbetarklass-stadsdel till boende med utländsk bakgrund samt studenter.
När det gäller anomi, strain, inlärning så beskriver inte nyckelaktörerna direkt att Seveds boende har utvecklat beteenden/känslor såsom frustration, hopplöshet, ångestfylldhet samt att inlärning av brottsliga värderingar/normer. De beskriver däremot ett flertal av samma faktorer som Shaw och McKays ansåg leda till strain samt anomi och vidare till brottslighet. Frågan är dock huruvida samma
orsaksfaktorer får samma konsekvenser d v s om social desorganisation i dagens Seved får liknande följder i som i 1920- och 30-talets Chicago eller om för många samhälleliga förändringar har skett? Att människor även i dagens samhälle
exponeras för materialistiska mål råder inga tvivel om men huruvida orättvisa och frustation driver unga i Seved att sälja droger samt begå andra brott är oklart. Av
22
nyckelaktörernas beskrivningar framgår att boende (i synnerhet unga) saknar sysselsättning, är drabbade av trångboddhet och hänger utanför på gatorna där drogförsäljning pågår. Att dessa ungdomar blir negativ påverkade och brottsligt inlärda såsom teorin förespråkar låter möjligt men kan inte konstateras till fullo. Beträffande faktorer som inte stämmer överens mellan teorin och Seveds
problembild framhäver flertalet aktörer en rådande otrygghet. Denna faktor
uppmärksammar inte Shaw och McKay men att tänka sig en existerande otrygghet i zon två skapad av övriga förhållanden är trolig. Beträffande teorins brister inom offentliga/sociala institutioner såsom kyrkor, föreningar eller skolor, anger nyckelaktörerna inte denna problematik. Detta kan ses som ett stöd för den
vidareutveckling av social desorganisation i form av kollektiv styrka-teorin vilken lägger mindre fokus på effekter av välfungerande sociala nätverk/organisationer. Utifrån kollektiv styrka-teorin stämmer teorins mekanismer delvis på den
beskrivna situationen i Seved. Segregation/fattigdom samt de boendes rutiner och risk-beteende (framförallt vissa ungdomars) överensstämmer från teorin,
nyckelpersonerna förespråkar däremot starka sociala nätverk och
organisationer/institutioner, effekterna av dessa mekanismer lägger kollektiv styrka-teorin som sagt mindre tonvikt på.
Då även samverkan mellan de olika verksamheterna i dagsläget fungera bra kan de brister på möjligheter och tillfällen som social desorganisation förespråkar inte appliceras i Seved. De sociala problem som nyckelpersonerna likväl beskriver kan då tolkas på olika sätt, först och främst genom kollektiv stryka-teorins tes om att välfungerade nätverk/organisationer inte har så stor positiv effekt som social desorganisations-teorin menar. Att samtliga nyckelaktörerna har fel uppfattning om sina verksamheter och samverkan mellan dem eller att nyckelaktörerna är medvetna om eventuella brister verksamheterna och samverkan men inte
berättade det låter mindre troligt. Ett annat synsätt är att de sociala problemen inte enbart är gällande för Seved/Södra Sofielund utan på samhällsnivå och för fler områden i Malmö/Sverige. Att Seved har en hög- arbetslöshet samt andel
bidragstagare och att elever inte får gymnasiebehörighet är troligtvis faktorer som även orsakats av nationell samt global påverkan. Därmed behöver t ex
utbildningsverksamheten i Seved/Södra Sofielund inte vara bristfällig, andra faktorer kan påverka de låga skolresultaten. Den sociala desorganisations-teorins utvecklare såsom Bursik kan ha rätt beträffande att bredare perspektiv måste appliceras på teorin såsom politiska, ekonomiska och historiska förhållanden. Ett historiskt perspektiv kan även förklara varför social desorganisations-teorin inte på samma sätt som nyckelaktörerna tar upp faktorer såsom drogproblematik, oseriösa fastighetsägare och otrygghet.
Slutligen kan områdets historiska bakgrundsbeskrivning tyda på att området i större grad varit socialt desorganiserat tidigare då misär, sanitära missförhållanden och liknande sociala problem var större än i dagens Seved. Det är tänkbart att de sociala institutioner som inte fanns i Chicago eller åtminstone inte var
välfungerade inte heller var det förut i Seved. Förhållandena som råder i dagens Seved samt områdets framtida utveckling är troligtvis mer intressanta för nyckelaktörerna än historiska aspekter men kännedom om områdets historia bör inte förbises utan kunskapen kan vara lämplig vid utformandet av vissa åtgärder.
23
Ett exempel är de koloniodlingar, som fanns under 1900-talets första hälft då gemenskapen bland de boende var god trots sociala problem (Malmö stad, 2011-07-01), på nytt finns i dagens Seved för att skapa sammanhållning mellan de boende.
5.1.2 Åtgärder
Social desorganisations-teorin förespråkar inte direkta åtgärder men utifrån problemen teorin beskriver kan åtgärder fastställas såsom inrättning av välfungerade sociala institutioner/skolor, jämlika/rättvisa möjligheter och tillfällen, bra bostäder samt ökad SES. Liknande åtgärder görs i dagens Seved, framförallt genom att nya seriösa fastighetsägare utför renoveringar och att sociala projekt ska sätta ungdomar i sysselsättning vilket ska höja områdets SES och minska ungdomskriminaliteten. Andra sociala projekt och fritidsaktiviteter såsom koloniodlingar och fisketurer ska höja de boendes sammanhållning/kollektiva styrka och en välfungerande samverkan mellan olika verksamheter ska se till att dessa åtgärder genomförs med goda resultat. Beträffande faktorerna, sociala nätverk/organisationer samt kollektiv styrka, behöver inte förekomsten av starka sociala nätverk och organisationer nödvändigtvis innebära att även den kollektiva styrkan är stark (Sampson, 2011 s 45-). Detta påstående kan stämma överens med situationen i Seved då organisationer och institutioner är välfungerade men den kollektiva styrkan kan tolkas vara låg eftersom flertalet åtgärder vidtas för att stärka sammanhållingen i Seved.
Fastighetsägarproblematiken är enligt flertalet nyckelpersoner det största
bakgrundsproblemet och denna faktor och möjliga effekter av den bör analyseras närmare. Åtgärderna som idag sker mot oseriösa fastighetsägare som inte ser efter sina fastigheter och uthyrda lägenheter är inspektioner, böter och
tvångsförvaltningar. Dessa åtgärder kan stödjas utifrån social desorganisations-teorins problembild. Samma teori hävdar dock att nya fastigheter innebär höjda hyror och utflyttning av personer med svag ekonomi. Till skillnad från social desorganisation-teorin rivs inte husen i Seved utan de renoveras, resultatet förefaller dock vara det samma då nyckelaktörer beskriver att hyrorna höjs/kan höjas, att kvalitet är viktigare än prisbilden och att ekonomiskt svaga boende kan tvingas flytta. Huruvida denna utveckling kommer ske i Seved är svår att förutspå. Hitintills har boende enligt nyckelaktörerna flyttat ifrån området p g a vantrivsel och genom att det varit ekonomiskt genomförbart. Men kommer trenden att vända från att ekonomiskt starka boende valt att flytta till att ekonomiskt svaga ”tvingas” flytta? Att gentrifiering och högre hyror/levnadsstandard kommer tvinga boende att flytta från Seved låter enligt skolområdeschefen som en dålig lösning, då frågan är var människor ska bo som inte platser in det nya förbättrade området, ska de flytta till ett annat problemområde och utöka problemen där?
Det som kan fastställas är att Seved idag ligger relativt centralt i staden, precis som teorins zon två. Shaw och McKays förväntade utveckling för zon två var att stadens centrum expanderar vilket ska tvinga människor att flytta. Om en liknande utveckling även sker i Seved blir dagens åtgärder i Seved därmed paradoxala, då samma åtgärder som görs för de boende även kan tvinga vissa att flytta ifrån området. Men kommer lägenheternas standard höjas fortare än de boendes SES? Flertalet av nyckelaktörer i Seved beskriver att utvecklingen går i positiv riktning och att området inom snar framtid (inom fem år enligt bo social utvecklare)
24
kommer vara en helt vanlig stadsdel. Är fem år en lämplig tidsperiod för att de långsiktiga sociala åtgärder som görs på Seved ska få resultat. Är det ens lämpligt att tänka i de banorna d v s att åtgärder i ett område där sociala problem funnits under lång tid inte får då för fort fram? Är det likaså lämpligt att reflektera utifrån social desorganisations-teorin huruvida det finns plats för ett område som Seved nära stadens centrala delar. Kanske är det meningen att ett problemområde eller en s k förort i just ska ligga utanför staden (som i Göteborg eller Stockholm)? Att Seved inte är ett miljonprojekt i utkanten av staden är kanske orsaken till varför området snart kan komma att bli en helt vanlig stadsdel. Bebyggelsen och slitna fastigheter som tidigare varit problemet kan bli genom renoveringar bli lösningen, men kommer det att bli en lösning för samtliga boende?
Avslutningsvis är det dock troligt at de åtgärder som görs utifrån social
desorganisations-teorin gagnar majoriteten av de boende, vilka i framtiden därmed kommer ha ett tryggare boendeområde med färre sociala problem.
Förhoppningsvis kan de sociala åtgärderna resultera i ökad sysselsättning samt minskning av bidragstagande och därmed ökad SES vilket gör att dagens boende i framtiden kan bo kvar i Seved.
5.2 Broken windows
Broken windows-teorin utvecklades ur en konservativ kriminologisk inriktning och fick genomslag som polisiär arbetsmetod i 1990-talets New York (Lilly m fl 2007, s 233-263). Att tillämpa teorins begrepp om oordning på Seveds beskrivna problembild är precis som vid analysen av social desorganisations-teorin en något problematiskt uppgift. Däremot är broken windows-teorin åtgärder/arbetssätt tydliga och kan enklare än social desorganisations-teorin jämföras med nyckelaktörernas åtgärder.
5.2.1 Problembild
Broken windows-teorin förespråkar vikten av skadegörelse såsom klotter och krossade glas men nyckelaktörernas beskrivningar stämmer inte överens beträffande denna oordning. Utifrån egna observationer förekommer ”olaglig” graffiti på ett flertal platser i Södra Sofielund/Seved, att endast bo social
utvecklaren anger betydelsen av att området ska vara rent och snyggt kan tolkas på olika sätt. Nyckelaktörerna är möjligtvis inte medvetna om förekomsten av graffiti, de känner till graffitin men anser den inte vara en del av problembilden eller att de av andra anledningar inte beskrev den under intervjuerna. Att det tidigare fanns en vetskap om en graffitiproblematik kan möjligtvis fastställas genom det av bo social utvecklaren nämnda graffitiprojektet. Men då graffitin finns kvar i Södra Sofielund/Seved så kan frågan dock ställas huruvida problemet anses vara löst eller om det numera inte ses som ett problem? Enligt broken windows-teorin är uppkomst av småbrott såsom skadegörelse/graffiti och som inte direkt åtgärdas grunden i problemen och skapar grövre brottslighet. Men då flertalet av nyckelaktörer inte nämner åtgärder vilka skyndsamt ska reparera skadegörelse (se 5.2.2 Åtgärder) kan därmed nyckelaktörernas åtgärder sammankopplas till deras problembeskrivningar, om problembeskrivningarna dock är felaktiga blir även åtgärderna det.
25
Enligt närpolischefen har mycket av småbrottslighet försvunnit, i synnerhet trafikbrott. Däremot finns drogproblematiken kvar på området och även om det främst är ungdomar från området som är inblandade i drogproblematik kommer emellertid andra kriminella (köpare) utifrån, vilket teorin förespråkar. Även de boendes otrygghet, vantrivsel i området och vilja att flytta därifrån kan
sammankopplas med teorin. Liksom teorin är de boende i Seved i synnerhet otrygga utomhus. Därmed kan viss oordning enligt broken windows-teorin anses råda i dagens Seved, teorins process är dock inte lika långt gången, d v s att kriminella från andra områden ska ha invaderat området och att hög kriminalitet ska ha utvecklats stämmer inte. Oordningen kan till större grad dock möjligtvis ha kännetecknat området (framförallt Rasmusgatan) för bara några år sedan (2010) då samtliga nyckelaktörer beskriver att situationen var värre, vilket även
brottsstatistik (se Tabell 1 & Bilaga 2) vittnar om. Enligt bo social utvecklaren fanns förut även en otrygghet i själva hemmen/lägenheterna, vilket inte teorin tar upp. Teorin menar att otryggheten finns utomhus vilket gör att boende söker skydd i sina hem (Wilson & Kelling, 1982) men om otrygghet (genom dåligt skick på lägenheterna p g a oseriösa fastighetsägare) även tidigare fanns inomhus i Seved förstärks bilden av de boendes svaga känsla av otrygghet.
Slutligen kan närpolischefens medvetenhet om olika sociala problem som bakgrundsorsaker till problematiken tilläggas. Polisens problembild består av framförallt ungdomars drogproblem (och åtgärdas i nuläget genom inkapacitering) men då en kännedom finns om andra problembilder såsom trångboddhet, medger närpolischefen att sociala åtgärder från andra verksamheter även bör vidtas, detta då problemen är djupare grundade och kräver åtgärder vilka polisens egen verksamhet inte fogar över. Detta menar inte broken windows-teorin vilken är ointresserad av sociala bakgrundsorsaker (Lilly m fl, 2009 s 259-60).
5.2.2 Åtgärder
Broken windows-teorin är främst menad som en polisiär arbetsmetod genom formell kontroll men även andra verksamheter bör använda sig av teorins brottsförebyggande åtgärder beträffande reparation av skadegörelse för att
krossade fönster och klotter m m inte ska öka i omfattning. Det är dock endast bo social utvecklaren som direkt redogör för betydelsen av att snabbt
åtgärda/reparera skadegörelse, samme nyckelaktör förespråkar dock sociala åtgärder samt att kontroll av de boende inte ska förekomma. Då övriga
nyckelaktörers problembilder inte stämmer överens med broken windows-teorins bild beträffande skadegörelse berättigas nyckelaktörernas åtgärder att heller inte stämma överens med teorin åtgärder mot skadegörelse.
När det gäller broken windows-teorins formella kontroll så utövas den till viss del, av vissa verksamheter, genom kameraövervakning, begränsning av tillträdde till innergårdar samt en hög polisiär närvaro vilken inkluderar motoriserad
patrullering, spaningsarbete och ökad närvaro på vissa platser under vissa tider. Enligt teorin ska dock fotpatrullerade poliser förekomma och detta ska lika mycket höja tryggheten och upprätthålla ordningen som att direkt bekämpa brottslighet. Om (synliga) fotpatrullerade poliser höjer tryggheter kan då ”motsatsen” d v s den motoriserade patrulleringen och det spaningsarbete som sker i dagens Seved rent av höja otryggheten? Enligt närpolischefen ska
26
närmare ungdomarna och skapar en god kommunikation ske först när de
ungdomarna inblandade i drogverksamheten inkapaciterats. Men kan inte ett kort- och långsiktigt syfte ske samtidigt, vilket broken windows-teorin delvis
förespråkar? Kan inte fotpatrullerande poliser som jobbar närmare ungdomarna, skapar en god kommunikation och höjer tryggheten möjligtvis fungera
förebyggande vilket kan resultera i att ungdomar ännu inte inblandade i drogverksamhet skyddas från droger och annan kriminalitet och därmed i ett senare skedde inte behöver inkapaciteras? Arbete genom förebyggande risk- och skyddsfaktorer och sociala insatser sker av flertalet övriga verksamheter i Seved. Dessa åtgärder stämmer dock inte överens med broken windows-teorin tes om att ordningsstörare/kriminella ska ”omflyttas” samt att sådana åtgärder/arbetsmetoder inte innehåller självklara fungerande medel. Men kanske är teorins metoder mot oordning/kriminalitet i själv verket inte så välfungerande då det finns kritik mot både dess resultat samt medel (se 2.2.3 Utveckling).
En annan intressant frågeställning är huruvida vilken patrullering som är mest lämplig att användas vid den formella kontrollen och de eventuella arresteringar mot avvikelse (småbrottslighet) som teorin kräver. Utifrån att Seved är ett relativt litet område samt att vissa gatu-delar (i synnerhet Rasmusgatan) numera har blockerats kan det tänkas att fotpatrullering är lämpligare än patrullering via signalbil. Detta kan berättigas då nyckelpersonerna inte beskriver att det förekommer en sådan oordning i Seved som t e x kan tänkas utgöra en säkerhetsrisk för fotpatrullerade poliser.
Sammanfattningsvis används inte polisiär fotpatrullering eller skyndsamma åtgärder mot skadegörelse (med undantag av bo social utvecklaren). Broken windows-teorins åtgärder kan därmed till största del inte kopplas samman med de insatser som görs i Seved. Undantagen är viss formell kontroll samt polisens arbetsmetod/mål att inkapacitera ungdomar inblandade i drogverksamhet.
5.3 Skillnader mellan aktörer/verksamheter
Det finns flera skillnader mellan nyckelaktörernas beskrivningar, ett par exempel är att den privata fastighetsägaren samt det kommunala fastighetsbolaget har olika syn beträffande tillträde till innergårdar och det kommunala fastighetsbolaget har en annan syn än kommun/polis/skola när det gäller övervakning/kontroll. Dessa skillnader ger sig uttryck i olika uppfattningar beträffande formell- och informell kontroll där i synnerhet socialtjänsten och det kommunala fastighetsbolaget propagerar för informell kontroll medan främst polisen för formell kontroll. Dessa skillnader kan resultera i potentiella svårigheter för flera verksamheter att bygga upp kollektiv styrka om en verksamhet (polisen) arbetar utifrån broken windows-teorin med nolltolerans. Att förklara dessa skillnader och styrka verksamheternas åtgärder utifrån teorierna är dock något problematiskt. Broken windows-teorin förespråkar båda de två kontroll-typerna där formell kontroll ska bedrivas av polisen medan informell kontroll sedan ska utövas av de boende själva, utan ledning från myndigheter. Flera verksamheter i dagens Seved samverkar dock genom olika sociala projekt för att öka sammanhållningen samt den kollektiva styrkan och därmed höja de boendes informella kontroll över området. Kollektiva styrka-teorin menar emellertid att sociala nätverk och institutioner inte är lika påtagliga faktorer såsom delade förväntningar/uppfattningar mellan boende m m att leda till högre kollektiv styrka (Sampson, 2011 s 45-).
