• No results found

Tidsresan- Ett möte mellan kulturarv och dialog

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tidsresan- Ett möte mellan kulturarv och dialog"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tidsresan- Ett möte mellan kulturarv och dialog

En studie av Östra Sorgenfri

Handledare: Jonas Alwall

Arkitektur Visualisering Kommunikation Examensarbete: C-uppsats inom byggd miljö Omfattning: 20 hp

Zahra Asayesh

The time travel- A meeting between cultural heritage and dialogue

(2)
(3)

Abstract

This thesis is based on study about the cultural heritage and social community from a pedagogical per-spective. The study will explore different aspects that can strengthen the cultural values and increase the social dialogue at the cultural historical playground named Mary Anderssons park. The park is the new transfiguration of the Arilds plan green area in Östra Sorgenfri, Malmö. The past few years, this area has gone through an impressive transformation, especially in regards to safety. I will be studying a few factors that influence how the playground, as a meeting place, can create an environment where the visitor has the opportunity to interact through communication with others and the local environme-nt. In addition, the study also aims towards providing suggestions that will strengthen the connection between the historical playground and the small neighbourhood. The park will become an attractive meeting place and therewith increase the area’s social appeal. From a pedagogical perspective, it will also become an additional resource for preschools, primary schools and after care centres in the vicini-ty.

This study interests me because it entails an interesting challenge in regards to designing and building a proposal that will broaden children’s opportunities. It aims towards developing their imaginative abilities through interaction with and belonging to both their parents and local environment.

I have used the information I have compiled to draft a proposal for the design of a pavilion. Pictures and murals, in the pavilion, will offer children an opportunity to develop their imagination as well as deepen their understanding of the historical lifestyle, culture and society. This design proposal (with its historical playground, pictures and murals) also aims towards increasing the children’s understan-ding through play and hence create a complement to digital learning.

(4)

Sammanfattning

Detta examensarbete utgår från en undersökning om begreppen kulturarvet och social gemenskap utifrån ett hållbart och pedagogiskt perspektiv. Studien kommer att behandla olika aspekter som kan förstärka kulturvärdet och öka den sociala dialogen på kulturhistoriska lekplatsen Mary Anderssons park. Parken är den nya omgestaltningen på Arilds plan grönområde i Östra Sorgenfri, Malmö, som de senaste åren har genomgått en imponerande positiv utveckling särskilt inom trygghet. Jag kommer att studera några faktorer som påverkar hur lekplatsen, som en mötesplats, kan skapa en miljö där besökaren får möjlighet att interagera genom kommunikation med andra och närmiljön. Vidare avser studien att ge förslag på att förstärka förbindelsen mellan den historiska lekplatsen och de andra små grannskapen runt området. Parken kommer att bli en attraktiv mötesplats och därmed öka områdets social attraktionen. Utifrån det pedagogiska perspektivets så kommer den också att bli en utökad resurs för förskolor, grundskolor och fritidsskolor i närheten.

Denna studie är intressant för mig eftersom det innebär en intressant utmaning att designa och bygga ett gestaltningsförslag som kommer att vara en tillägg till MKBs omgestaltning av Mary Anderssons park. Mitt förslag kommer att utöka barns möjlighet att utveckla sin föreställningsförmåga genom att kunna samspela och känna tillhörighet både till föräldrar och närmiljö.

Jag har använt mig av den information jag samlat in för att utforma ett förslaget på en design i form av en paviljong. Bilder och muralmålningar i paviljongen kommer att erbjuda barn en möjlighet att utveckla deras fantasiförmåga samt fördjupa deras förståelse av den gamla livsstilen, kulturen och samhället. Designförslaget (med den historiska lekplats, bilder och muralmålningar) syftar också till förstärka barnens förståelse genom en lek upplevelse och därmed skapa ett komplement till det digi-tala lärandet.

(5)

Innehållsförteckning

DEL 1. INLEDNING

Bakgrund till arbetet……….…...7

Problemformulering………...8

Frågeställningar ……….…....9

Syfte ………...9

Metod ………..…...9

Avgränsning ………...13

Malmö stads vision……….…..13

DEL 2. TEORI Människan i den byggda miljön……….………….….18

Barnvänliga städer………..…..20 Etik i planeringspraktiken ………...….22 Stadens utformning ………..……....23 DEL 3. FORSKNING Definition av mötesplatser ………...…...26 Social gemenskap………..…....…...26 Värdering av kulturarv ………...……...28 Pedagogiskt perspektiv………...28

Demokrati och jämställdhet………...…………....29

Tillgänglighet………..…..29

Trygghet………..…..30

DEL 4. EMPIRISK UTREDNING Platsobservation……….…....…..….32

Resultat av enkätundersökningen………...…..…..38

DEL 5. GESTALTNINGSFÖRSLAG Visualiseringar………...…...…42

Planritning och sektioner………...43

DEL 6. DISKUSSION Förbättring av sociala attraktion i området………...49

Tillgänglighet………....…...50

(6)
(7)

Bakgrund till arbetet

Området Östra Sorgenfri har nyligen ingått i ett stort gestaltningsprojekt tillsammans med MKB fastighets AB. MKB fastighetsförvaltning har senaste åren arbetat mycket inom stadsutveckling med miljömässig och social hållbarhet, med fokus på skolor, trygghet och sysselsättning (MKB Fastighets AB). Omgestaltningen av Arilds plan till en social mötesplats är ett tydligt exempel på denna utveck-ling som bidrar till mer sociala och miljöfrämjande aktiviteter för barnens utveckutveck-ling. Gestaltningspro-jektets syfte var att “lyfta fram Malmös barn- och kvinnohistoria på vardagsnivå och förändra stads-rummet från otryggt och bortglömt till attraktivt, välbesökt och stolt” (ÅF uppdrag, 2018). Resultatet av projektet blev en gestaltning av en lekplats som erbjuder stadshistoriska upplevelser och inspiration från författaren Mary Anderssons berättelser. Det är en lekplats som syftar till att erbjuda ett kulturellt och hållbart mötesrum för lek och aktiviteter, som bland annat innefattar odling.

Tanken är att den befintliga Arlids plan-lekplatsen i framtiden ska kallas Mary Anderssons lekplats eftersom utformningen av den har fått sin inspiration från Mary Anderssons romaner om hur det var att växa upp i en fattig del av Malmö på 1930-40-talet. Hon växte upp i ett barnrikehus på Nobelvä-gen i SorNobelvä-genfri där den nuvarande Arlids plan-lekplatsen finns. Hon berättar i sina välkända romaner Sorgenfri och Solgårdarna om dessa erfarenheter. (Ohlsson 2018)

(8)

Detta examensarbetes utforskning visar att det också finns andra aspekter än de historiska värdena att för-hålla sig till. Från ett pedagogiskt perspektiv får barn en bättre förståelse genom användandet av bilder och symboler, och denna metod ger dem en möjlighet att skapa och leka utifrån sina intressen och fantasi. Föräldrarna spelar en grundläggande roll för barnens utveckling och därför är det viktigt att de ska kunna samarbeta med barnen och hantera deras behov i rätt tid. Detta samspel mellan föräldrar och barn påverkar framförallt barnets självkänsla och förmåga att kunna uttrycka sig och aktivt delta i samhället (Socialstyrel-sen 2018, s.79).

”Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.” (Skolverket 2020)

Användning av digitala verktyg hjälper barnen att lättare kunna kommunicera med världen. Några exempel på detta kan vara att lyssna på olika ljuder, filmer, sagor och även skapa en dialog med andra barn med olika språkbakgrund. Nuförtiden har digitala verktyg blivit ett populärt pedagogisk lärosätt att använda i försko-lor för att utveckla barnens kompetens genom att de själva ska kunna lära, utforska och skapa. Att använda mycket av digitala tekniken i förskolor, har lett till att många barn använder sig av tekniken hemma, på friti-den och efter sin skoltid, vilket hade stor påverkning på deras utveckling och lärande. Därför ”det är viktigt att förskolan använder digitala verktyg på ett medvetet sätt som gynnar barnens lärande.”(Skolverket 2020). Jämfört med för 20 år sedan önskar dock nu många fler föräldrar en skärmfri undervisning i förskolor och skolor, eftersom digitala verktyg har påverkat barnens kommunikationssätt och samspel med sin miljö (Forskning.se 2019). Barnen behöver leka med varandra för att kunna samspela och utveckla sina intresse och förmågor. Lek är en grundläggande del av hur barn lär sig att förstå, förhålla sig till och kommunicera med andra. Ett barns omgivning kan främja, eller hindra, dialog mellan barn, ungdomar och deras jämnåriga samt vuxna. Följaktligen är det viktigt att kunna erbjuda ett balanserat tillfälle för lärande och lek utan digi-tala hjälpmedel som kan främja barns lärande på flera nivåer som för barnen bidrar till ett lättare kommuni-kationssätt med sin omgivning.

Problemformulering

Examensarbetet föreslår några åtgärder som behövs för att kunna koppla den gestaltade parken till resten av området och utveckla den sociala hållbarheten i området genom att stärka relationen mellan barn och föräld-rar.

I dagsläget har barnens lärosätt utvecklats mycket inom digital lärande och moderna livsstilar, vilket har lett till att göra det svårare för barnen att få en uppfattning om hur vardagen fungerade förr. Problematiken kan ses från ett pedagogiskt och arkitektoniskt perspektiv, som vill se på kulturarvet som ett sätt att främja kun-skapsutbyte mellan aktörer och utveckla deras kommunikation med sin utemiljö.

Digitaliseringsargumentet är egentligen ett allmänt hållet som har blivit populärt i vardagslivet, vilket på-verkades på att barnen använder i både förskolan och hemma nuförtiden. ”Tekniken kommer fortsätta att utvecklas i högt tempo, att rörlighet och mångfald ökar och leder till behov av att ta ställning till nya tradi-tioner, vanor och värderingar ” (Kulturrådet 2016).

(9)

att få den tydliga känslan och uppfattningen av kulturarvet och hur saker och ting fungerade förr i tiden. För att lättare kunna förmedla kulturarvet till barnen är det bättre att hitta en balans mellan det digitala lärosättet och kulturella värden genom att förstärka barnens naturliga upplevelse av lek och kommunikation med sin omgivning.

I detta arbete kommer jag att undersöka ett möte med en historisk verklighet, som också förstärker koppling-en mellan användarna och deras kommunikation med sin utemiljö. Dessutom vill undersökningkoppling-en skapa koppling-en möjlighet för barnen att få en tydligare förståelse av sina upplevelser på platsen.

Frågeställningar

För att uppnå syftet med arbetet besvaras följande frågeställningar, syftande till att mynna ut i ett fungerade designförslag.

- Hur kan kulturarv utgöra en pedagogisk resurs för barnens utveckling som samhällsmedborgare? - Vilka faktorer kan utvecklas för att göra platsen mer kopplad till resten av områden?

- Hur kan mitt gestaltningsförslag påverka användningen av den historiska lekplatsen?

Syfte

Syftet med detta arbete är att utforska faktorer som kännetecknar och kan förstärka den sociala gemenskapen i området Sorgenfri och grannskapet med fokus på Arilds plan. I detta arbete samlar jag in kunskap om om-rådet utifrån användarens perspektiv (här anspelar begreppet “användaren” på de som kommer att använda och bli påverkade av fokusområdet i sin vardag) genom intervjuer och med hjälp av litteratur. Med inspira-tion från romanen Sorgenfri, av författaren Mary Anderssons, kan jag dessutom införliva det historiska per-spektivet av hur området inverkade på relationer mellan barn och föräldrar. Utifrån de utmärkande drag jag identifierar kommer jag sedan att designa ett förslag som syftar till att förstärka historiska minnen och upp-levelser av området. Detta förslag kommer att vara grundat i en mångfunktionell användning av människor i ett samtida mångkulturellt område.

Metod

En kvalitativ undersökning hjälper forskaren att få fördjupad kunskap om de faktorer som ska undersökas. Denna metoden är mest användbar för nya ämnen som ska undersökas och när det inte finns tillräckligt teorier som ska gälla för specifika grupper eller den grupp människor som studeras. I kvalitativa

(10)

undersök-“One of the fundamental aspects of a proposal is to justify the project- to help readers understand not only what you plan to do but also why. He mentions the importance of identifying the issues you plan to address and indicating why they are important to study.” (Creswell,2014 s.111)

I detta examensarbete kommer flera forskningsmetoder presenteras och användas för att få tydlighet och svar på mina frågeställningar. Den kvalitativa undersökningen genomförs genom att jag använder mig av semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning samt observation på platsen (Kvale 1997).

Här nedan presenteras olika metoder som användes för att mot bakgrund av insamlade data utarbeta ett för-slag som kommer att utgöra mitt resultat, relaterat till mina frågeställningar.

Triangeln som visar hur jag söker svar på mina frågeställningar genom olika metoder.

Alla metoder som används i uppsatsen kommer att komplettera varandra och samtidigt förstärka människors deltagande i områdets utveckling. Användningen av de tre metoderna syftar till att utforska ämnet utifrån tre olika perspektiv, där vart och ett representerar olika gruppers åsikter och förväntningar på utvecklingen av området. Dessa tre olika perspektiv är bland annat MKBs vision som har legat till grund för Mary Anders-sons park som byggprojekt, Malmöborna och visionen hos de människor som bor i och besöker området, som är användare av det färdiga projektet, dessutom en observation av barnens upplevelse och deras reflek-tion av lek och lekplatsen.

Intervju med MKB Fastighets AB

“Intervjuer kan också fungera som hjälpmetod i förhållande till andra metoder. I fall av deltagande observa-tion och i etnografiska studier utgör mer eller mindre informella intervjuer viktiga informaobserva-tionskällor. (Kvale 1997, s.94)”

För att få en djupare förståelse av ämnet och människornas behov samt önskemål gjordes också en informa-tionsinsamling genom kontakter med processledaren Daniel Möller, strategisk projektledare på MKB Fastig-hets AB, och Jonas Alwall, min handledare på Malmö universitet som samarbetar med MKB. Jag genomför-de kvalitativa intervjuer med Daniel Möller och Jonas Alwall. Inför intervjun med MKB sammanställgenomför-de jag några frågor från studiens syfte, som relaterade till parkens utvecklingsprocess. Intervjun påbörjades med öppna frågor för att få en tydligare bakgrund och kunskap kring fastighetsbolagets önskemål, både utifrån ett

(11)

Daniel Möller

Daniel Möller är samhällsplanerare, journalist och författare som jobbar på MKB Fastighets AB, som stra-tegisk projektledare inom hållbarhet. Möller var inblandad i projektet om Mary Anderssons park i Östra Sorgenfri sedan 2017. Han var en som hade samtal med områdets boende, och som har tagit hänsyn till deras röster och behov. Detta bidrog sedan till en insamling av material för fördjupad förståelse av parkens utveck-ling utifrån Mary Anderssons romaner.

Ritningsmaterial och byggunderlag

Thor Rasmussen arbetar som Landskapsarkitekt på Malmö stads fastighets- och gatukontor. Han har ett sam-arbete med MKB fastighets AB, om bygghandling av Mary Anderssons park och mötesplats.

Angående byggprocessen, sökte jag en del ritningsmaterial och byggunderlag från Fastighets-och gatukonto-ret, som Thor Rasmussen hjälpte mig med. Detta material ville jag använda för resultatbeskrivningen i min uppsats om den lokalhistoriska lekplatsen i Sorgenfri.

Platsobservation

Observationsundersökningen i denna uppsats vill ge en djupare förståelse av hur mottagaren uppfattar sin värld samt hur barnen brukar uttrycka sina känslor och åsikter under lektiden. Metoden skapar en möjlighet att få höra barnens egna ord och hur de uppfattar situationer vid olika typer av evenemang. Fortsättningsvis syftar metoden till att ge ett underlag för hur gestaltningsförslaget kan utvecklas och byggas på ett använd-bart sätt för att få den mesta interaktionen från både barn och föräldrar.

Observationen kompletterades med en del fotografering på barnens användning av lekutrustningar, och kartläggning som visade människors rörelser på platsen. Den genomfördes vid ett tillfälle under två timmar på en vardag med syftet att undersöka hur platsen används även efter arbetstid, genom att besökarna skulle hinna delta i aktiviteter. Undersökningsmetoden med inriktning på att observera barnens upplevelser av lek och lekutrustningar, samt deras kommunikation med sin omgivning, bidrog till en djupare förståelse av deras behov och användning av platsen.

Angela Kreutz och Paul Memmott beskriver sin uppfattning av denna undersökningsmetod som att den ger barnen en förståelse av kulturella normer och värderingar i vardagslivet. Undersökningsmetoden fokuse-rar alltså på att observera barnens beteende i miljön. Den sammanfattas igenom en informationssamling av observationer av barnens platsanvändning, barns självstyrda fotografering och semistrukturerade intervjuer med barn och vuxna. Att kombinera deltagarnas observationer med visuella metoder och intervjuer i studien, möjliggör en uppfattning av hur barnen kommunicerar med sin miljö och varför de gör det. (The play-ground project 2017, s. 99).

(12)

Enkätundersökning

Enkätundersökningar utgör en metod som “används för att bearbeta information som kan vara allt från sta-tistiska metoder för analys av information i numerisk form till metoder för tolkning av textmaterial” (Patel & Davidson 1991).

För att komplettera svaret på frågeställningarna har den kvalitativa metoden kompletterats med en kvantita-tiv komponent i form av en enkätundersökning (som också innehöll öppna, kvalitakvantita-tiva svar). Enkätfrågorna skickats ut via sociala medier, till två olika Facebook-grupper. Den första gruppen omfattade invånare i Sor-genfri och närområden, och de flesta som deltog i undersökningen var föräldrar med barn i den lokala föräld-rakooperativa förskolan i området. Den andra gruppen var ett antal pedagoger i Malmö stad som delade sina pedagogiska erfarenheter i gruppen. Enkäten var öppen för att kunna besvaras i ca fyra veckor, tills det hade samlats in tillräckligt med svar som kunde användas i studien.

Etiska utgångspunkter

“En etisk princip är en handlingsregel, som uttalar hur du bör agera i olika situationer”

“Vissa etiska principer återkommer ofta i samhällsdebatten och i de regler som styr forskningsetiken. Man kan förenklat säga att de är allmänna handlingsregler som de flesta idag tycker ska gälla inom forskning.” (Forskning.se 2013)

Till dessa regler hör att forskningen ska värna människors integritet, ett krav som dessutom har förstärkts genom införandet av dataskyddsförordningen GDPR. Förutom projektledaren Daniel Möller, som redan har en offentlig roll i relation till omgestaltningen av Mary Anderssons park, rymmer min studie observationer, intervjuer och en enkätstudie där deltagarna har varit helt anonyma. En känslig punkt har dock varit de foto-grafier som också illustrerar mitt arbete. Här har jag varit noga med att dels använda mig av redan publice-rade bilder, dels själv ta bilder som visar personer på långt avstånd, och aldrig framifrån, för att därigenom undvika att personerna på bilderna ska kunna identifieras.

Gestaltningsförslaget

Gestaltningsförslaget inleddes med en analys av områdets bakgrund för att få en bättre uppfattning om de befintliga förutsättningarna och områdets utveckling. Denna analys gjordes genom att undersöka områdets historia och bakgrund samt göra en enkätundersökning där boendes åsikter var värdefulla för att ge en bättre uppfattning om vilka faktorer som hade stor påverkan på deras utveckling som samhällsmedborgare. Utifrån medborgarnas åsikter med fokus på barn och vuxna, utformades sedan ett gestaltningsförslag i form av en paviljong som skulle skapa ett fungerande barnvänligt utrymme.

Processen att komma fram till resultatformen inleddes med handskisser som sedan bearbetades i AutoCAD, Illustrator och Photoshop. Dessutom presenteras resultatet med en planritning, sektioner och visualiseringar.

(13)

Avgränsning

Examensarbetet är avgränsat till Mary Anderssons park i Östra Sorgenfri i Malmö, med fokus på kulturarv och social gemenskap utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Studien fokuserar på att förstärka kommunikatio-nen mellan barn och vuxna samt deras samspel med sin omgivning genom att lyfta fram områdets kultur-historiska arv och värden. Följaktligen ges i studien en överblick på de olika faktorer som har stor betydelse och påverkan på fokusområdet. I arbetet undersöks inte säkerhetsnormer gällande barn och lekutrustningar, utan den vill mest fokusera på andra typer av faktorer, såsom vad som skapar en social mötesplats, jäm-ställdhet, tillgänglighet och trygghet som kommer att påverka människors användning av platsen.

Andra avgränsningar som varit viktigt att inte skulle behandlas djupare i studien, var begränsningen ur det pedagogiska perspektivet och barnens lärosätt inom digitaliserings lärandet. Trots att dessa har avgörande i barnens uppfostran och beteende som också påverkar på deras kommunikation och samspel med sin omgiv-ning, men det är också viktigt att studien ska inrikta sig mest till den rumsliga utformningen och arkitekto-niska perspektivet än det pedagogiska.

Malmö Stads vision:

“Framtidens stadsmiljö finns i Sorgenfri”

Malmö Stad beskriver Sorgenfri som ett av de mest inspirerande områdena i Malmö. Området har utveck-lats från ett industriområde till ett bostadsområde med stora framsteg kring hållbarhet, kultur och offentliga miljöer. Östra Sorgenfri-området är ett väl definierat bostadsområde som ligger mellan S:t Pauli södra kyrko-gård, Sorgenfri industriområde och Mellersta staden. (Tykesson, 2001)

Under 1900-talet hade Östra Sorgenfri uppvisat en intressant stadsutveckling genom parker i grannskapet samtidigt som det har bevarats vissa kulturhistorisk värdefulla miljöer i området. Stadsingenjören Erik Bülow Hübe planerade på 1930-talet flera bostadshus i området och senare, på 1970-talet, fortsatte ut-vecklingen av bostadsbebyggelsen både exteriört och interiört. Dessa förändringar omfattade bland annat ändringar av fasadmaterial såväl som tillägg av inglasade balkonger (Tykesson, 2001). Under de senaste åren har Malmö Stads förvaltning inriktat sina hållbarhetsstrategier mot fyra miljömål i Sorgenfri. Dessa miljömålen var att utveckla Malmö stads vision inom bland annat klimatförändring, kollektivtrafik, energi-användning samt grönt miljö, som var av betydelse för stadsutvecklingen. Ett exempel på utvecklingar inom miljömålen var att den bidrog till mer hållbara och lättare transporter för människor som åker kollektivtrafik, cyklar eller går till fots.

Enligt Malmö stads vision ska Sorgenfri “bli ett ledande exempel på en tät, grön och blandad stadsdel” (Malmö Stad 2017). I området ska byggas byggnadstyper som inkluderar verksamheter på bottenvåningarna, för att bidra till ett mer offentligt och levande område (Malmö Stad 2017). Dessa framgångar var bara några

(14)

Figur 1: Bild från Sydsvenskan (2017).

MKB Fastighets AB har sedan 2015 genomfört ett arbete kring sociala investeringar i området Sorgenfri. 2016 började MKB föra samtal med hyresgästerna för att göra en trygghetsundersökning om vad som sak-nades i området. Baserat på boendes åsikter kring den tidigare trygghetsundersökning från Malmö stad, presenterades området som ett oupplyst, otryggt och bortglömt område, och många äldre och barnfamiljer uttryckte önskemål om en mötesplats där de skulle kunna trivas. Resultatet av denna undersökning blev ett gestaltningsprojekt avseende Mary Anderssons park. MKBs vision kring den nya gestaltade parken var att tillsammans kunna skapa en gemensam dialog med medborgarna genom att en stort del av konceptet skulle komma att präglas av medborgarnas perspektiv på utvecklingen av platsen (ÅF uppdrag 2018).

Det finns också vissa andra aspekter som är relevanta för att förstärka områdets utveckling. Dessa aspekter ”handlar om förståelsen av områdets sociala och kulturella kontext, av platsens betydelse för att skapa iden-titet, av konstens och kulturens roll för att få människor att mötas och känna samhörighet i sin livsmiljö och vikten av pedagogiska insatser för att skapa förutsättningar för ungas kreativitet och förankring i sitt närom-råde.” (Application 2020). Som ett resultat av denna utveckling förväntades att gestaltningsprojektet skulle bidra till en ökning av den sociokulturella dimensionen i samhället. Där barnen ska kunna känna tillhörighet till sin stadsmiljö och kunna ha en betydande roll i påverkan av stadsutvecklingen genom konst och kunna förstärka de språkliga och kulturella värdena i sin stadsmiljö. (Application 2020)

(15)

Figur 3: Illustration av Thor Rasmusson, Fastighets- och gatukontoret i Malmö 2017. Översiktsplan på Mary Andersson park. Planritningen visar hur parken är uppdelad med olika lekutrustningar av Mary Anderssons romaner. Den visar exempelvis området ”sjukdomar” med sin sjuksängar som förmedlar en känsla av ett sjukhus.

(16)
(17)
(18)

Människan i den byggda miljön

Jan Gehl är en dansk arkitekt, professor och forskare som har utbildat sig inom stadsdesign i Köpenhamn. Gehl har arbetat inom stadsplanering och har fokuserat sin forskning kring människors beteende på en vardaglig nivå, särskilt på offentliga platser. Han har i sin forskning satt människan i fokus samt studerat metoder som behövs för att återta användningen av den offentliga sociala och mänskliga dimensionen inom stadsplanering. Han hävdar att man genom stadsstudier får kunskap om hur offentliga miljöer kan påverka och ändra människors beteende, rörelse och användning av platsen. (Gehl 2013, s.7)

Life space building (Gehl Blog 2019)

Jan Gehl har med hjälp av olika metoder utforskat hur människor använder stadsmiljöer och utvärderat mänskliga värden i stadsrummet. Utifrån sina studier har han utvecklat teorier som förmedlar hur man kan utveckla städer som är livliga, säkra, hållbara och hälsosamma.

Boken Life between buildings (2011) handlar om förståelse av vad som skapar livliga offentliga miljöer mellan byggnaderna i staden och hur de bidrar till att ge människor en fördelaktigare användning av hållbara och hälsosamma offentliga miljöer. För att ge en tydligare förståelse av hur hans forskningsresultat pekar på faktorer som ökar användningen och aktiviteter i olika miljöer, har Jan Gehl bland annat delat in olika utom-husaktiviteter i tre olika kategorier. Dessa kategorier är Necessary (nödvändiga), Optional (frivilliga), och Social (sociala) activities. Alla aktiviteter ställer olika krav på den fysiska miljön och dess användningsvill-kor.

Centrala begrepp i Jan Gehls teori

Necessary activities / Nödvändiga aktiviteter

Nödvändiga aktiviteter inkluderar de mest vardagliga uppgifter som är att betrakta som obligatoris-ka. Exempelvis kan det innebära att gå till skolan eller arbeta. Dessa aktiviteter är ofta nödvändiga och det finns mindre valmöjligheter för deltagarna.

Optional activities / Frivilliga aktiviteter

Denna typ av aktivitet utgörs av de mest flexibla aktiviteter där deltagaren har större möjlighet att välja en önskad tid och plats. Dessa aktiviteter påverkas mer av miljön och är särskilt beroende av de möjligheter som erbjuds till människor. Några exempel på detta är att sola, promenera, njuta av vädret och närmiljön. Olika kvaliteter av dessa aktiviteter kan också bestå av fysiska material som

(19)

Social activities / Sociala aktiviteter

Sociala aktiviteter är alla aktiviteter som är beroende av andra människor och som också påver-kar de offentliga utrymmena: aktiviteter som får människor att kommunicera och skapa ett socialt sammanhang tillsammans. Att inkludera barnen i att leka och samspela och samtala med andra människor kan vara ett exempel på sociala aktiviteter. Dessa aktiviteter förekommer på olika platser och de utvecklas dessutom från de ovanstående två aktiviteterna. Eftersom människor befinner sig igenom samma utrymme, möts och passerar de varandra. (Gehl 2011. s.9-14).

Livet mellan byggnader skapar en möjlighet för människor där de kan uppleva trygghet, känna sig avslappnade, vara bland andra, se, höra och föra en dialog med andra och så vidare. Dessa aktivi-teter bidrar till en ökad kontakt mellan människor och ytterligare till ett allt mer levande samhälle. Sociala aktiviteter sker vanligtvis spontant, varigenom det blir enklare att delta i situationen. Möten av detta slag sker i samband med dagliga aktiviteter som får människor att stärka sin kontakt med sin omgivning (Gehl 2011. s.19).

Oavsett var i stadsdelen människor är så är de beroende av varandra. Likaväl som att människor lockas av andra människor och mänskliga aktiviteter kommer de även att försöka samlas och följa varandra. Enligt några undersökningar av barnens upplevelser på lekplatser har det visat sig att bar-nen söker sig till de platser där finns mer sociala samlingar och aktiviteter. Detta kan även gälla för barn som exempelvis föredrar att följa med sina föräldrar och andra vuxna där de kan föra en dialog med dem, än där det enbart finns leksaker. (Gehl 2011. s.25).

(20)

Barnvänliga städer

“Children are a kind of indicator species. If we can build a successful city for children, we will have a suc-cessful city for everyone.”

Alla städer försöker att ta hänsyn till sina medborgarens behov och erfarenheter. Därför att kunna utöka ef-fekter och minska konsekvenser av befintliga stadsmiljöer, behövs det att sätta barnens fokus i centrum inom strategin, planeringen och designing av dessa stadsmiljöer. Gehls -Making cities for people, är en hemsida där experter från olika bakgrunder utgår från Jan Gehls teorier och delar sina undersökningar och ambitioner för att göra ”städer för människor”. Urbanantropologerna Sophia Schuff och Louise Vogel Kielgast svarar på frågan på hemsidan genom att utgå från Gehls kunskaper om att utforma städer som vill stödja barnen.

“The truth is, complex regional disparities, migration, rapid rates of urbanization, and historical and cul-tural nuances mean that many of the world’s children are born into or already reside in poorly performing urban conditions”. (Gehl Blog, 2019)

Detta påverkas av vilka olika möjligheter och tillgångar som staden ger dem. Alltså: om städer ska utvecklas måste barnen också utvecklas. På samma sätt, om barnen ska kunna utvecklas måste staden möta deras be-hov och ambitioner.

Bernard Van Leer Foundation uttrycker fem åtgärder som bidrar till att staden kan omvandla sina miljöer till att bli mer barnvänliga. Dessa viktiga faktorer som man behöver tänka på är:

Reduce exposure to pollution/Minska exponeringen för föroreningar

Städer kan skapa mer möjligheter i samhället som bidrar till fysisk hälsa genom att minska olika typer av föroreningar. Denna aspekt kommer att göra den byggda miljön till en mer hållbar och barnvänlig miljö som också ger bidrag till att förstärka vikten av en renare miljö med mindre ljus och buller inom design och pla-nering av stadsmiljöer. (Gehl Blog, 2019)

Think health forward neighbourhoods/Tänk om grannskapets hälsa

Ett hållbart samhälle ska tillhandahålla hälsofrämjande miljöer igenom prisvärda livsmedel, rörlighet och tillgänglighet som är viktigt för barn och familjer. Att vara aktiv och använda nyttiga livsmedel är inte bara hälsosamt för allmänheten utan har också en avgörande roll för livskvalitet och vanor för barnen och för-äldrarna. På samma sätt, kommer det att hjälpa familjer att förmedla hälsosamma kunskaper till barnen och samtidigt erbjuda dem möjligheter att kunna kommunicera och umgås med andra människor.

Extend play beyond the playground/Utöka leken bortom lekplatsen

Vardagen kan bestå av olika förutsättningar och alternativ som skapar självständiga aktiviteter. Men fysiska aktiviteter ska inte bara representeras av lekplatser utan också av aktiv rörelse i offentliga utrymmen med möjligheter för både barn och vårdnadshavare.

“Det här är platser för barn att uppleva världen, utveckla en förståelse för sig själva och sina förmågor och naturligtvis skärpa sina sociala färdigheter. Ett bra mått på en barnvänlig stad är barnens spontanitet och för-måga att självständigt röra sig och leka.” (Gehl Blog, 2019)

(21)

Think of place as a social connector/tänk på en plats som förmedlare av sociala kontakter

Städer kan erbjuda barnen mer upplevelser som kan utveckla deras identitet genom att hitta metoder som vill koppla barnen till ett kulturellt och historiskt samhälle. Dessa kopplingar kan också presenteras i form av lekfulla versioner som skapar en möjlighet för barnens lärande och samspel med varandra och deras vård-nadshavare. Detta är ett dialektiskt sätt för barnen att kunna förstärka sin kommunikation med sin miljö och samhälle, där de i mindre grad känner sig skilda från sin omgivning. Detta ger dem en känsla av självstän-dighet och frihet som gör att de lättare kan utveckla sin sociala förmåga. (Gehl Blog, 2019)

Promote a diverse public life/Främja ett mångfaldigt offentligt liv

Skapa offentliga platser där alla sociala grupper med varierande socioekonomiska förutsättningar kan samlas och föra en dialog tillsammans. Trots att detta inte är nödvändigt kommer det att bidra till ett mångfaldigt socialt nätverk. Exempel på detta är skolor som ger barnen möjlighet att förstärka sina sociala kontakter med olika grupper i samhället. (Gehl Blog, 2019)

Figur 5, 6: Child friendly cities, Gehl Blog (2019)

Den huvudsakliga teorin användes som en grund till samhällsplanering som också hjälpte mig i arbetet att få en djupare förståelsen av mänskliga värden och påverkan på stadsmiljön. Gehls teorier är en tydlig beskriv-ning av de centrala koncepten inom arkitekturen i stadsplanering, som bidrar till hur staden kommer att an-vändas av sina medborgare, samt hur man kan skapa barnvänliga städer utifrån fem grundläggande faktorer som har en stor roll för hur barn och familjer utvecklas i samhället.

Dessa koncept har gett mig en bakgrund för utformningen av gestaltningsförslaget och hur det kommer att påverkas och användas av människor. Vid samhällsutveckling är det också viktigt att kunna skapa ett förslag som ger möjligheter och tillgångar till målgruppen som användaren av förslaget, vilken i denna studie gäller

(22)

Etik i planeringspraktiken

Etiska värden för samhällsplanering

Johansson Marcus och Khakee Abdul (Hammarby Sjöstad 2009), professorer vid statsvetenskapliga institu-tionen vid Stockholms universitet, skriver om en förklaringsmodell för etiska värden för samhällsplanering. De menar att de etiska värdena är ett centralt perspektiv för planering av ett projekt. Dessutom är detta cen-tralt för att kunna skapa en planering som utgår från allmänintresset och att skapa en medborgardialog samt omforma platsen på ett rättvist sätt som är anpassat för alla. Etikmodellen visar olika perspektiv över plane-ring av en samhällsutveckling. Dessa inkluderar människosyn, demokratisyn, samhällssyn och ekologisyn som alla har en inbördes påverkan på varandra.

Människosynen är det som har störst påverkan på planerarnas perspektiv för olika mänskliga rättigheter, ge-nom att planeraren skapar ett jämlikt värde mellan individer oavsett kön och religion samt respekterar deras frihet, integritet och individualitet. Idag tolkas de mänskliga rättigheterna som kommunikationen mellan människor, men också genom att visa deras skyldigheter gentemot varandra vilket bidrar till att de påverkas av varandra.

Samhällssyn beskriver hur relationen mellan planering och samhällen fungerar för att inkludera allmänin-tresse och social rättvisa. Planerarens roll är att öppna en ärlig dialog med individerna för att ta reda på deras valmöjligheter och behov. Detta är ett sätt att kunna tillfredsställa individernas behov och utveckla deras rät-tigheter i samhället.

Demokratisyn beskriver hur planeringen utförs och hur planerarna uppfattar medborgardeltagande. Därav in-kluderas frågor kring vilka som deltar i planeringen, vilken målgrupp som allmänheten utgör och vilka som är deltagarna i planeringen. På det sättet ges en grundläggande information som vidare kan resultera i att tid och resurser läggs för att göra majoriteten delaktiga i planeringsprocessen.

Människo- och samhällssynen, kopplat till mänskliga rättigheter och allmänintresse, kan användas i olika perspektiv som gäller marknadsföring. Ett exempel på detta är inom byggnadsförsäljning, där relationen mellan planerare och medborgaren ersatts till planerare och kunder. Det vill säga att ett sådant perspektiv främst relaterar till det ekonomiska perspektivet i staden. I det här fallet, används ordet ”kunder” istället för de traditionella begreppen som “boende och hushåll” vilket leder till att planerarna inte tänker rättvisa och allmänintresse, alltså något som ska vara anpassat till alla typer av människor ”...kunderna på bostadsmark-naden ger byggarna signaler om vad som är mest efterfrågat och detta är inte alltid de bästa lösningarna för barn och handikappade” (Hammarby Sjöstad 2009, s.190).

För en mer effektiv samhällsplanering, är det viktigt att ta upp en öppen dialog mellan planeraren och med-borgaren som ger en tydligare syn på olika planerarroller och varierande synsätt på allmänintresse. De fem perspektiven på samhällsplaneringens etiska värden kan ses som en grund för att kunna skapa en dialog med medborgarna och lyssna på deras åsikter, behov och handlingsalternativ. Utifrån en sådan förståelse har det varit möjligt för mig att genom en observation och enkätundersökning kunna ta reda på individernas åsikter samt få dem att vara delaktiga under utvecklandet av mitt gestaltningsförslag.

(23)

Stadens utformning

’’The image of the city”

Vad betyder stadens form för de människor som bor där? Hur kan stadsplanerarna göra staden mer levande och minnesvärd för dess medborgare?

Kevin Lynch var arkitekt, stadsplanerare och professor som i sin bok The Image of the city beskrev sin teori om städernas form och uttrycker metoder som kan förbättra den visuella formen av stadsskalan och före-slå viktiga principer som behövs för att designa staden. Lynch diskuterar olika begrep som beskriver hur människor uppfattar olika platser.

Under en kort period har Östra Sorgenfri genomgått stora förändringar, därför kan Kevin Lynchs begrepp vara till hjälp för att få en bättre förståelse över hur människor bor och uppfattar sin omgivning och orien-terar sig i sin stadsdel. Hans teori bygger på metoder som uppfattar betydelsen av den mentala upplevelsen mer än de fysiska strukturen i samhällsplaneringen. Lynch sammanfattade sin teori om stadsbilden fysiska form i fem element:

Landmärke, Knutpunkt, Enhetligt område , Gräns och Stråk.

Landmarks / Landmärken

Ett landmärke är en referenspunkt som man tydligt kan se på avstånd och som är lätt att orientera sig efter på grund av sin form, storlek och dess kontrast till sin om-givning. Ett landmärke betraktas som en plats man nödvändigtvis inte behöver ta sig till. För att ta del av landmärkens vägvisande funktion behöver man heller inte ha lokalkännedom i området.

Nodes / Knutpunkter

En knutpunkt är en koncentrerad samlingsplats som majoriteten av en stads be-folkning känner till och den kan kopplas till aktiviteter. Det kan vara en plats så-som ett torg, park, centralstation, korsning, rondell eller en byggnad. En knutpunkt är där vägar och stråk möts eller korsar varandra och förbinder stadens rörelse-mönster. Det kan också kopplas samman med distrikt fast som en fokuspunkt.

Districts / Enhetliga områden

Det finns olika definitioner av hur man kan tolka ett enhetligt område. Den innefatt-ar platser som sakninnefatt-ar tydliga övergånginnefatt-ar mellan olika sektioner. Området utgörs av en viss karakteristisk känsla och av lokala landmärken. Exempelvis behövs inget lokalt landmärke för att tydligt skilja en gammal stadsdel från en nybyggd del av staden med hjälp av olika bebyggelsetyper. Till skillnad från en knutpunkt förenar ett enhetligt område inte olika vägar eller stråk utan ses som en avgränsad plats.

(24)

Edges / Gränser

En gräns markerar övergångar vid olika områden. Det finns både fysiska, vi-suella och upplevda gränser. Det kan vara gränsen mellan vatten och land, en järnväg, stängsel eller en vägskylt. En upplevd gräns kan vara människans in-dividuella observationer och iakttagelser av omgivningen.

Stråk/Paths

Stråk är olika rörelsekanaler genom staden som kan vara stora vägar, motorvä-gar, järnvägar och så vidare. Inom dessa rörelser kan människor förflytta sig, via exempelvis tåg, buss och cykel till fots. Genom att utforska stadens rörel-sekanaler kan man enklare orientera sig från plats till en annan. Stråk innefattar alla färdleder i en stad. Beroende på hur en person rör sig i en stad utformas en enskild/individuell förståelse för stadens utformning. Det är de vägar och de sätt som folk tänker att de rör sig i en stad som ökar förståelsen för staden och dess rörelse. (Lynch 1960,s.49)

Figur 7: En visuell form av en mental karta (Lynch 1960, s.19)

Lynch menar att utvecklingen av ett område inte bara handlar om hur strukturen ser ut, utan att de företeelser han tar upp också kan fylla en stor roll i människors vardagsliv genom att påverka hur människor använder sig av sina stadsdelar. Han vill betona hur viktiga de fem elementen är i vårt samhälle. Han menar att alla områden byggdes upp av en anledning, att nå sitt mål. Han fokuserade mer på att hitta lösningar som skulle gynna människan genom att förenkla kommunikationen mellan staden och människan. Kartor som inte bara är kartor utan som visar mycket mer , de visar de fem elementen som kan bespara en tid och bidrar till en klarare bild av staden man befinner sig i. Lynchs teorier har hjälpt mig att genom att skapa rörelsediagram-men lättare och tydligare få en förståelse för människors rörelse i stadsmiljöer samt ta reda på hur utform-ningen av staden kan påverka på deras rörelsemönster.

(25)
(26)

Definition av mötesplatser

Marcus Adolphson framhåller betydelsen av offentliga mötesplatser för att skapa gemensamma aktiviteter som förstärker sociala dimensioner och relationer. Dessa mötesplatser strukturerar olika gemensamma ak-tiviteter och skapar därmed möjligheter för människor att presentera sig för nya personer och umgås i sin omgivning. Hans teori om stadsutveckling är att ”gemensam kunskap skapar gemensamt ansvarstagande” och kommunikativa handlingsprocesser som äger rum på fysiska mötesplatser. Adolphson tydliggör i Det förflutna i framtidens stad sina egna erfarenheter av sådana mötesplatser. Enligt hans mening skapar mötes-platser situationer där medborgare får delta i olika sociala aktiviteter och därmed möta främlingar och andra personer som bor i grannskapet. Dessa sociala aktiviteter utgör ett kommunikationssätt där varje individ får möjligheten att dela en del av sin vardag med närkontakter och dessutom skapa en gemensam relation. Vidare kopplar Adolphson sina erfarenheter till de kommunikativa processerna som bidrar till att skapa en ansvarstagande kunskap om de sociala och fysiska miljöerna. De här mötesplatserna kan bland annat delas in i olika offentliga och privata platser, bostadsområden och fritidsplatser. Människor deltar i olika sociala processer som förekommer på mötesplatser för att skapa nya handlingar. (Olsson & Nilsson 2014, s.19-25)

Social gemenskap

“En viktig aspekt av kulturarvet är dess betydelse för sociala förhållanden och samhällsutveckling”. Kultur-geografen Andrea Colantonio har studerat och från 1990-talet genomfört undersökningar kring social håll-barhet för att ta reda på hur begreppet har ändrat sig över tid. Han såg en omvandling där gamla värden som folkhälsa, jämställdhet och demokratifrågor har gett plats åt nya värden i ett socialt hållbarhetsperspektiv. I dessa värden inkluderas bl.a. livskvalitet, gemenskap och socialt kapital. Han uppfattar att omvandlingen av dessa värden reflekterar hur individens och samhällets sociala behov har ändrats över tiden.

(Riksantikvarieämbetet 2016,)

Angela Kreutz och Paul Memmott skriver i sin bok om arkitektonisk antropologisk metod som ger se för hur design kan påverka människors livsvärld. I denna metod är kulturvärden centrala för vår förståel-se av olika livssätt och världsuppfattningar. Metoden hjälper oss att förstå distinkta kulturella beteenden och värderingar på platser. Att få uppfattning om relationen mellan miljön och mänskligt beteende är viktigt för att kunna uppfylla invånarnas önskemål i ett samhälle. Perspektivet på fysiska egenskaper i en miljö hjälper forskarna att få reda på hur miljön kan gestaltas för att utveckla relationer mellan människors uppfattning och deras beteende (The playground projekt, Stokols 1979, s.95). Samhällen består av individens bindning-ar till andra människor som skapbindning-ar en möjlighet där människor kan hitta något gemensamt tillsammans. Några exempel på dessa gemenskaper som sker i vardagen är “att söka godkännande, ge tillgivenhet och utbyta skvaller med mera” (Knowles & Sweetman 2004)

De grundläggande aspekterna av socialitet kan definieras som vardagliga interaktioner som sker mellan individer. Dessa interaktioner sker mellan vänner, grannar och även främlingar som möts i vardagsaktivite-ter. I vissa fall kan även socialiteten definieras som en önskning eller en observerbar emotionell vinst. Alan Lathman hävdar att formen och stilen i människors vardagliga interaktioner är en “världsbyggande aktivi-tet” där innebörden är individer som är delaktiga i ett praktiskt samarbete och bygger ett nätverk med andra människor. Världsbyggandet ska därmed ses som en socialitet som är kopplad till skapandet av både

(27)

subjek-Förklaringsmodell på barnens samspel med sin omgivning över tid. (Socialstyrelsen 2018 s.16)

Storytelling av Moving memories

Konstnären Yip Yew Chongs presenterar sina livsberättelser av väggmålningar som uttrycker “platser och stunder… som blandar sevärdheter, ljud, lukt och smak” i Nationalmuseet, Singapore. Han hittade det sättet att uttrycka sina personliga minnen av invånarnas vardag och fånga ögonblicket av det traditionella och im-materiella arvet i Singapore vilket har fått stora uppmärksamheten hos många.

“Inom en kokosnötsodling bor en malay och en kinesisk familj sida vid sida. Det idylliska bylivet fångas i denna väggmålning: djur strömmade fritt och invånarna kunde njuta av frukter - som durians, jackfruit och rambutans - skördade från träd i närheten. The Encik har en utsikt över kampung, ett område där barn lek-te tillsammans och där invånarna hjälplek-te och delade med varandra. Sådan grannsämja har fångats i denna väggmålning - där kvinnorna byter ut frukter med varandra för att skapa trevliga minnen. “

(28)

Värdering av kulturarv

Hur kan vi använda kulturarvets och kulturmiljöns roll i hållbar stadsutveckling genom att titta bakåt i tiden, men även framåt?

“Kulturarv är alla materiella och immateriella uttryck av mänsklig aktivitet genom tiderna. Uttrycken kan vara i form av historiska spår, objekt eller företeelser. Kulturarv kan också beskrivas som förutsättningar för eller resultatet av dynamiska samtal om samhällets utveckling.” (Riksantikvarieämbetet 2016, s.10).

“Att historiska platser och föremål är värdefulla är en av utgångspunkterna för kulturarvssatsningar av alla de slag, men hur och på vilket sätt kulturarvets värde argumenteras i en nutid är svårt att nagla fast.” (Riks-antikvarieämbetet 2012)

Utveckling av människors identitet och samhällsansvar beror bland annat på hur de inkluderas i byggandet av en delaktig och gemensam stad. Kulturarv och kulturmiljö fungerar som en pedagogisk resurs för att skapa delaktighet i och förståelse för samhällsutveckling. I boken Det förflutna i framtidens stad beskrivs ett perspektiv på kultur, konsumtion och hållbar utveckling där samhället har utvecklats från ett industri- till ett konsumtionssamhälle. Genom denna förändring har kultur och stadsmiljö framträtt som en produkt eller resurs som kan användas till stadens utvecklingsprocess. Det finns olika krafter i samhället som har stor be-tydelse i utvecklandet och nyttjandet av dessa olika lokala resurser. (Olsson & Nilsson 2014)

Kulturarvet fungerar som en grundläggande pedagogisk resurs som framställer en djupare förståelse av människors delaktighet i samhället, vilket bidrar till framtidens stadsutveckling. “Kulturarvsarbetet har po-tential att erbjuda sammanhang där olika synsätt om meningsskapande och tillhörighet möts och utmanar varandra. Kulturarvandet är ett sätt att möta samhällets komplexitet och skapa förståelse för vad det innebär att vara människa i olika kontexter. I enlighet med det senaste decenniets teorier om social rättvisa och ut-vecklingsetik kan kulturarvsarbetet därmed erbjuda förutsättningar att förbättra människors kapacitet och förmågor.” (Riksantikvarieämbetet 2016, s.7)

Ett exempel på praktikbaserad konstnärlig forskning och hur den kan ta fram historiska minnen är forskning om konst och hur den fungerar i samtiden. Forskningen synliggör och tar tillbaka den historia som av olika anledningar försvunnit ur tiden. Dagens samhälle behöver nya lösningar för att förstärka stadens identitet och medvetenheten om den kulturella dimensionen i stadsutvecklingen. Ett förhållningsätt är att skapa en hemkänsla och identitet samt tillhörighet, som på ett fungerande sätt sammanför oss i det samtida samhället genom att ändra äldre sociala dimensioner att möta nutidens behov. Kulturarv har en avgörande roll för att framställa olika historier i förhållande till de platser där de har utspelat sig. (Boverket, 2010)

Pedagogiskt perspektiv

Genom att leka kan barnen lära sig olika metoder för att kommunicera och skapa dialog med andra. I leken får barnen lära sig ett rätt sätt att följa de sociala regler som gäller i samhället. “Barnen observerar de vuxnas samspel och imiterar det i sin lek.”

För det enskilda barnets behov är det viktigt att alla barn få rätt till att leka. Genom att leka kan de få möj-lighet att utforska och utveckla sina lärdomar, samspela i olika grupper och få en självkänsla som bidrar till deras förmåga att samtala och reflektera (Skolverket s.11).

(29)

Pedagoger i Äsperöd och Hönseberget använde sig av olika metoder som ett sätt att kommunicera och kunna skapa ett bättre samspel med barnen. Olika metoder såsom tecken och bilder kommer att användas som ett tydligare och förståbart sätt att lära ut till barnen, vilket också skapar en möjligheten där de får rätt att kunna samspela och föra en dialog med andra. Pedagogerna använde sig av teckenstöd och bilder för barnen med behov av extra stöd, för att alla barnen skulle få samma möjligheter att kommunicera med sin omgivning. De använde bilderna för att få en tydligare beskrivning av vad som skulle göras under dagen. Pedagogerna har också “märkt att de barn som inte har svenska som modersmål fått fler sätt att uttrycka sig på och kommer snabbare in i det nya språket, säger Marie Fridolfsson, förskollärare på Hönsebergets förskola.“ (Uddevalla kommun, 2017)

Demokrati och jämställdhet

Kulturarvet innebär en möjlighet att erbjuda människor olika demokratiska synpunkter som kan utmana varandra. Kulturarvsarbetet skapar ett sätt att kunna möta samhällets svårigheter och få en uppfattning om människors värden i olika sammanhang. “ Enligt det senaste decenniets teorier om social rättvisa och ut-vecklingsetik kan samhällen antas ha potential att förbättra människans kapacitet utifrån samhällets lingsgrad och individens förmåga. Detta innebär att en global medelklass med krav på livskvalitet, utveck-ling och jämställdhet kan antas växa och bli den viktigaste sociala och ekonomiska gruppen i merparten av världens nationer.” (Riksantikvarieämbetet 2016. s.14).

“Trygghet handlar om demokrati”. Boverket beskriver ett annat synsätt på trygghet genom att beskriva den ur ett jämställdhetsperspektiv, som är en del av demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa kunskaper är vik-tiga att ha i åtanke vid planering av miljöer som ska vara anpassade för både män och kvinnor. Jämställdhet vill skapa en trygghet för individen att kunna vara delaktig i olika aktiviteter. Dock tar en otrygg upplevelse ifrån individen trygghetskänslan att exempelvis våga röra sig utomhus på kvällar (Boverket 2018, s.12).

Tillgänglighet

“En bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre lekplats för alla” (Socialstyrelsen 2018)

Det är viktig att en lekplats ska vara tillgänglig för alla barns utveckling oavsett fysisk funktion. Barn påver-kar sin utemiljön som därmed blir påverkat av dem skriver Rehnman Jenny utifrån sin forskning på lekplat-ser. Det är dessutom fastställt i FN:s barnkonvention att alla barn med funktionsnedsättningar “bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället”. Tillgänglighet och användbarhet har stor betydelse för att göra den fysiska miljön anpassad efter människors funktionshinder. En lekplats ska således vara lekvärd sna-rare än bara lekbar. (Socialstyrelsen 2018)

Barnen med autism har bland annat svårigheter att kommunicera med och kontakta andra människor. De kan även ha problem med att uttrycka känslor och avläsa andras uttryck. Samtidigt som vissa barn kan vara mycket hyperaktiva är det för andra svårt att förstå sammanhang och andra sociala omständigheterna

(30)

om-Trygghet

Trygghet är en av de grundläggande aspekter som skapar en möjlighet för individen att vara delaktig i alla aktiviteter. Definitionen av trygghet är inte helt klar och uppfattas olika beroende på vem som tillfrågas och i vilket sammanhang. Ett avgörande tillvägagångssätt att skapa trygghet är att förstå människors olika person-liga upplevelser och uppfattning av trygghet. Exempelvis beskrivs trygghet i termer såsom lugn, kontroll och välbefinnande (Boverket 2018)

Det finns dessutom faktorer som bidrar till vår personliga upplevelse av trygghet i den fysiska miljön. Vissa aspekter som bland annat huruvida vi uppfattar platsens identitet, belysning och siktlinjer som är betydande för uppfattningen av trygghetskänsla i ett området eller en offentlig plats. En otrygg plats kan exempelvis påverka kvinnor och hindra dem från att våga gå ut och begränsa deras kommunikation med sin omgivning. (Boverket 2018)

Enligt Gehls förklaring promenerar människor vanligtvis diagonalt över torg och det som kan påverkas på deras rörelse är att de inte ta den kortaste vägen som är barriärer, vilka exempelvis kan vara olika sittplatser runt torget. (Gehl 2006)

(31)
(32)

Platsobservation

Den strukturerade observationen har utförts i Mary Anderssons park. Genom att observera har jag fått en tydligare förståelse av de olika situationer och företeelser som kan förekomma på en lekplats och få ett bre-dare perspektiv på barns och föräldrars sociala interaktioner på lekplatsen. Genom studien fick jag en bättre uppfattning av människors olika beteenden, som spelar en stor roll för hur platsen används och hur denna användning kan skapa ett socialt sammanhang mellan barn och vuxna.

För att lättare kunna analysera min studie och få ett tydligare resultat av observationen gjorde jag en infor-mationstabell över mina fokusområden och observationsfrågor. Då försökte jag skapa några frågeställningar som var relevanta för mina mål med studien och teorin. Att göra dessa frågeställningar hjälpte mig att inte tappa fokus på det jag sökte efter, men vid vissa tillfällen, beroende på situation, kunna jag omformulera dessa frågor.

Min studie utgår ifrån att fokusera på hur barn och vuxna agerar på den nya gestaltningen av lekplatsen. Inn-an observationsstudien hade jag redInn-an besökt lekplatsen under dess byggprocess, och utifrån mina enkäter tyckte många som bodde i närheten om den idé för barns lek och lärande som parken representerar. De läng-tade efter att lekplatsen skulle bli färdig vilket betyder att de också blev indragna i byggprocessen.

Observationen genomfördes vid ett tillfälle under två timmar på en vardag eftermiddag. Tanken med tiden var att analysera hur en lekplats kan användas av barnfamiljer efter deras arbetstid och hur de tillsammans gör Mary Anderssons park till en social och kulturell mötesplats. Vid ett besök på platsen var många barn i sällskap med sin familj och släktingar, medan andra lekte med sina syskon, vänner eller äldre barn. Att det var en varm och solig dag, hade stor påverkan på ökningen av socialiteten samt hur platsen användes av be-sökarna.

(33)

Social gemenskap

I denna observationsstudie fick jag en möjlighet att närma mig hur barn och vuxna agerar och kommunicerar med sin omgivning. I observatio-nen framgick det att barns aktiviteter både var enskilda och gemensamma. Bland annat lekte de med lekutrustningar såsom gungor, rutschkanor och olika hästvagnar formade i trä som påminde om hur det kunde vara att förflytta sig förr i tiden. Det verkade som att alla barn var väldigt im-ponerade av lekutrustningarna och försökte dra varandra i handen till olika ställen och dela sin nyfikenhet och fantasi med varandra.

Jag uppmärksammade hur gestaltningen och utformningen på platsen påverkade barnens an-vändning av platsen och samtidigt visade det sig att viss utrustning skapade en möjlighet för för-äldrarna att inspireras till att ha en dialog tillsam-mans med andra vuxna. Runda trappor och sittlå-dor är några exempel på sådan utrustning som är storleksanpassade för både barn och äldre.

När jag besökte platsen var många familjer redan närvarande och delaktiga med lekutrustningen. En del var familjer med annan än svensk kulturell bakgrund som började samspelet med en liten familjepicknick på bänkarna vid ingången. I början var många föräldrar med och stöttade barnen medan de lekte och hade samtidigt koll på dem hela tiden, men efter ett tag satte de sig på de runda trapporna mitt i parken och behöll kommunikationen med barnen på avstånd. Efter ungefär en halvtimme började föräldrarna att föra en dialog tillsammans.

Detta diagram visar totalt 17 barn och 12 vuxna som samspelade på lekplatsen. De flesta föräldrar hade 1 barn medan några hade 2-3 barn, och resten verkade vara kompisar eller barnens grannar som följde med barnen. I observationen undersöktes ett antal barn i olika åldersgrupper som samspelade med varandra.

(34)

Rörelsemönster

Lekplatsen har tydliga breda ingångar och det finns en stor skylt vid huvudingången som presenterar Mary Anderssons lekplats. Detta gör det lättare för besökarna att naturligt ledas in i parken från Spåne-husvägen.

De ljusa sandbeläggningarna (kan ses i bilden) ska-par tydliga gränssnitt runt ska-parken och skiljer den från bostadsområdena i närheten. Däremot, utifrån mina observationer av platsen, är detta inget som förhindrar eller försvårar för grannarna att behålla sin kommunikation med besökarna. Detta ger sna-rare en möjlighet för dem som har sina balkonger mot parken att samtala med andra grannar och be-sökare av lekparken. Enligt intervjuer med de bo-ende har det visar sig att den sociala interaktionen mellan de boende och besökarna kan medföra både positiva och negativa konsekvenser. Till de negati-va konsekvenserna kan räknas triangel-leken, där barnen spelar med olika ljud, lever om och ger en negativ upplevelse genom ljudstörningar till dem som bor intill.

(35)

Bild 1 och Bild 2 är olika diagram över människor och trafik-rörelsemönster som observerades under bygg-processen av lekplatsen. Tanken med att jag behöll dessa diagram är att jag sedan ska kunna jämföra de gamla observationerna med ny uppdaterade diagrammet som visas i Bild 3.

De nya observationerna visar hur många har skapat en genväg från föräldrarkooperativet och närmiljön till Spånehusvägen. Detta visar att parken är mer fascinerande för förbipasserande att prioritera den genvägen istället för av gå via Båstadsgatan.

Bild 1: Trafikdiagram över Mary Anderssons park. Bild 2: Rörelsediagram över Mary Anderssons park som visar människors rörelsen under byggprocessen.

(36)

Barnens förståelse av parkens lekutrustningar

Det märktes att barnen var tillfredsställda med platsens lekutrustning. Parkens områdesindelning verkade också göra avgörande intryck på barnens nyfikenhet och föreställningsförmåga.

Men det som var utmärkande var att många barn saknade tillräcklig kunskap för att kunna besvara frågor om utrustningens användande. Fortsätt-ningsvis kan jag dock säga att många barn längtade efter både information och även historien bakom lekutrustningen för att få kunskap om hur de skulle använda sig av leksakerna.

Några tydliga exempel på detta var sjukhussängar och trä-hästvagnar på lekområdena. De flesta bar-nen verkade vara intresserade av att själva utforska hur de skulle leka med utrustningen, men till slut behövde de sina föräldrars hjälp som stöttning. I motsats fanns det barn som upptäckte ett otryggt sätt att leka med utrustningen. Exempelvis kunde de klättra upp på lekhuset “Hollywood” medan några föräldrar var oroliga över deras barns (enligt dem) otrygga sätt att använda tillbehören på lek-platsen. Baserat på detta märktes det att lekplatsen

mestadels bestod av rörelse, motorisk, samt utforskande av lektillbehör medan platsen saknar tillbehör för kreativt utforskande och även föremål för lärande för den grupp av barn som är mer intresserade av den typ av lekutrustning.

Bild på Mary Anderssons park

(37)

Intervju med MKB fastighets AB

Intervjun med MKB fastighets AB genomfördes med Daniel Möller, ansvarig för MKBs projekt Mary An-dersson park. Min handledare Jonas Alwall, som själv hade samarbetat med MKB i utvecklingsprocessen, deltog också i intervjun och kunde bidra med svar på vissa frågor. I denna intervju inkluderades öppna frå-gor, vilket skapade en möjlighet för respondenten att svara fritt utifrån sina egna erfarenheter och fundering-ar.

Daniel Möller började med att berätta om bakgrunden till tankarna kring omgestaltningen av parken och hur den skulle kunna utvecklas i framtiden. Enligt Möller startade utvecklingsidén med en diskussion med en av de boende i området, som kom fram med förslaget om att använda Mary Anderssons berättelser och lyfta fram dem för unga generationer att lära sig om de äldres uppväxtvillkor. På så sätt skulle gestaltningen av parken kunna erbjuda en mötesplats för barn och vuxna att umgås med varandra. Personalen på platsen vill också ge besökarna en större, tryggare, mer kunskapsfylld upplevelse av lekplatsen samt erbjuda besökarna ett historiepedagogiskt samtal om platsens tema och historia.

Fortsättningsvis berättade Daniel Möller om hur boende i området kontinuerligt deltog i processutveck-lingen. Mary Toreld var projektledaren och konstnären som hade en central roll genom att få boende att bli delaktiga och skapa en dialog under utvecklingsprocessen. Hon hade kontroll på planprocessen och skapade en struktur för hur man genom olika samtal med personer runt omkring i området - bland annat skolklasser - skulle kunna få ta del av deras åsikter och behov. Ett exempel på detta var en filmvisning ute på en kväll i området, med syftet att kunna fånga upp folk som annars inte hade visat sig intresserade av lekplatsen och de förbipasserande som rörde sig i området.

MKBs syfte inom planprocessen var att fortsätta utveckla platsen med pedagogiska inslag genom att bygga upp ett samarbete med grundskolan och förskolorna i närområden. För att kunna driva denna målsättning, och göra den till en kontinuerlig verksamhet med anknytning till parken, skulle de behöva ett rum där per-sonal på platsen får möjlighet att ta emot besökare. Man har diskuterat möjligheten att designa en byggnad som personal, konstnärer och även besökare skulle kunna utgå från, en lokal som det kanske också skulle finnas möjlighet att hyra ut till olika evenemang, alltså med tanken att den skulle kunna användas av både föreningar, privatpersoner och besökare.

(38)

Resultat av enkätundersökningen

I detta avsnitt beskrivs en sammanfattning av den enkätundersökning jag genomförde med personer som bor i området Sorgenfri och i närområdena. Detta resultat används sedan som förgrund till mitt

gestaltningsförslag, som har sitt underlag i medborgarnas uttryckta behov utifrån ett socialt och pedagogiskt perspektiv i stadsutvecklingen. Undersökningsresultatet redovisas genom diagram som ger en koncentrerad version av de viktigaste svaren för att sen kopplas till frågeställningar och ett slutgiltigt gestaltningsförslag. Enkätundersökningen inkluderar 16 frågor och av totalt 23 personer som deltog i intervjun var 18 av dessa kvinnor, 14 var män och 1 definierade sig själv som icke-binär. Genomsnittsåldern låg mellan 30-40 år (se Bild 4). De flesta av respondenterna som har deltagit i enkäten var bosatta i Sorgenfri medan resten var bo-satta i närområden (Bild 5) och nästan hälften av dem hade barn i förskole- /skolåldern. Många såg Mary Anderssons park som ett väldigt positivt tillskott för barns lek och lärande i området, medan några tyckte att de inte riktigt hade någon uppfattning om den nya utformningen och kände att de behövde lära sig mer om den.

Bild4: Diagram över antal personer som

deltog i undersökningen.

Pedagogiska metoder kring barns kommunikation

Respondenterna tyckte om några av de pedagogiska metoder som presenterades som skulle hjälpa deras barn att utveckla sin kommunikationsförmåga. De förslagen de tyckte om var bland annat ett samarbete med andra förskolor i andra stadsdelar för att blanda sociokulturella erfarenheter och även få chans att samarbeta med varandra. Detta var en metod som skulle öka barnens förmåga att ta egna risker exempelvis att de kunde få ha egna rum där vuxna också kan delta i leken med barnen. På detta sätt får barnen genom samarbete lära sig att uppnå ett mål och hitta på gemensamma problemlösningar. Vissa hade förslag på en ”styrd lek” och ville att barnen skulle erbjudas ett visst material eller lekrum för att utforska något nytt vilket i sin tur kunde medföra diskussioner.

(39)

Hur man stimulerar och utmanar barnen i sitt lärande och skapande

Alla respondenter ansåg att konstverk och målningar skulle vara avgörande för att kunna samtala med bar-nen, vara delaktiga tillsammans med dem och samtidigt stimulera deras fantasi och kreativitet. Alla famil-jer följde olika metoder för att stimulera och utmana sina barn så därför har alla varierande åsikter kring detta. Vissa tycker om att läsa böcker varje dag och ta egna initiativ till att göra kreativa aktiviteter såsom att pyssla, rita och bygga (Bild 6). En del tyckte att barnen skulle få tillgång till material att skapa med och uppmuntra dem att se att allt går att skapa med, istället för att ge dem färdiga lösningar. Barnen ska besöka utelek i natur/skog och olika lekplatser (gärna temalekplatser). Förslag på aktiviteter var att gå på museer, ta dem på äventyr i naturen, titta på dokumentärer tillsammans med vuxna / andra barn, diskutera historia och om det som händer i världen, samt genom prata med sina kompisar utveckla sin fantasi.

Bland andra sällskapsaktiviteter brukar de flesta ofta läsa traditionella sagor och berättelser för sina barnen. Olika typer av böcker som respondenterna har röstat på var bland annat Harry Potter, och böcker som även vuxna skulle kunna tycka om och lära sig från.

Hur bör kulturarvet förmedlas till barnen?

Alla respondenter ville de att barnen skulle få ta del av sitt kulturarv. Alla hade olika tips och tankar - hur kan kulturarvet bäst förmedlas till barnen och vad inom kulturarvet är viktigt för barnen att få kunskap om? De såg kulturarvet som den plats vi lever på och det immateriella kulturarv som vi formar i vår nutid genom mötet med andra kulturer och dessutom som något föränderligt och inte något som är likställt med etnicitet. En av respondenterna tyckte att man skulle visa för barnen vilka spår det finns av tidigare generationer, hur Bild 6: Svarsalternativen är:

Mitt barns lekar är utforskande / lärande Mitt barns lekar är kreativa / skapande Mitt barns lekar är motoriska / rörliga

Mitt barns lekar är grupp- och samarbetsinriktade

Figure

Figur 1: Bild från Sydsvenskan (2017).
Figur 3: Illustration av Thor Rasmusson, Fastighets- och gatukontoret i Malmö 2017. Översiktsplan på Mary  Andersson park
Figur 7: En visuell form av en mental karta (Lynch 1960, s.19)

References

Related documents

Arrangör: Region Uppsala, Östhammars kommun i samarbete med Östhammars Riksteaterförening..

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur personer med långvarig smärta upplever sin egen förmåga att utföra sociala aktiviteter samt smärtans inverkan

Simgruppen 10:30-12, Nicole och Brith möter upp i entrén i Nacka simhall, passa på att delta i vattengymnastiken som börjar 11:15 Hälsocirkeln idag kl 13-14:30 på Träffpunkten,

• Boverket har fått i uppdrag av regeringen att verka för en effektiv och enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen. • I uppdraget ingår att främja digitala

Hemortsprojektet fortsatte under året, där studenter valts ut för att besöka sina högstadie- och gymnasieskolor i regioner med lågt antal sökande till Konstfack, för att

Ett gemensamt kretsblad för södra Hälsingland går också ut till alla våra medlemmar (papper i postlådan) två ggr/år.. Där kan man också se vad som händer i Bollnäs, Hanebo

matematiken själv. Ofta pratar man om tillämpningar av matematik och på många universitet finns till exempel speciella avdelningar för tillämpad matematik. Samtidigt, speciellt

  Foto: Christina Bredin  Vi ser dock ett ökat intresse för fåglar och att vistas i  naturen och kommer under våren att försöka finnas  till hands på olika fågellokaler i