Jan Gehl påpekade att alla städer som tar hänsyn till sina medborgares behov även placerar barnens behov i centrum. Denna studie har visat att barn behöver leka med varandra och kommunicera med vuxna för att få förmågan att lära nya erfarenheter och kunna närma sig till sin närmiljö. Därför är det viktigt att de får till- gång till en plats där de känner sig trygga och kan utveckla intresset för att lära sig.
Detta förslag av paviljongen vill skapa en levande plats som bjuder barn och vuxna på en social gemenskap med olika typer av aktiviteter som är anpassade till varierande målgrupper med hänsyn till ålder och identi- tet. En lekplats där föräldrar också ska kunna spendera tid utan att ha tråkigt men istället lära sig något som de kan föra vidare till sina barn och i förlängningen till nästa generation. På samma sätt som kulturella his- torier förmedlar ett minne från tidigare generationer och ger det en ny användning i samtiden. Mary Anders- sons romaner är ett tydligt exempel på att kulturhistoriska minnen fortfarande intresserar många barn och vuxna, som än idag vill uppleva dessa minnen, detta trots att människors lärande och behov har förändrats sedan en tid som Andersson berättar om.
Efter bearbetning av resultatet av observationsstudien av parken, fick jag en ny syn på barnens behov utifrån ett pedagogiskt perspektiv som visade att lekparken mest bestod av rörelseaktiva och motoriska lekutrust- ningar istället för kreativa, utforskande och lärande. Detta kan följaktligen tolkas som att parken saknar utrustning för att vara en plats för barn med olika intressen. Det vill säga att parken saknar utrustning för de barn som är intresserade av att leka med mer kreativ utrustning som till exempel pussel, färger och olika byggmaterial för att utveckla sin praktiska förmåga genom lek. Exempelvis kan barn med funktionsnedsätt- ningar såsom autism ofta inte vara delaktiga under rörelselekar med andra barn, då de istället behöver ett lugnt rum som utestänger alla ljudstörningar.
Med tanke på detta och MKBs förslag av behovet av ett rum för den anställda personalen att ge besökarna chansen till historiskt-pedagogiska samtal om lekplatsens tematik och ambitioner och ge dem en kunskaps- fylld upplevelse av lekplatsen, ska paviljongen innehålla ett litet aktivitetsrum. Detta rum möjliggör ett så- dant identifierande av ett bekvämt utrymme som kan användas till olika former av kreativ och lärande utrust- ning, såsom olika typer av böcker, en mängd olika byggmaterial och färger, med vars hjälp barnen kan skapa och färglägga sina egna former, lärande utrustning som pussel och målningar, etc. Dessutom har rummet platskapacitet för några föräldrar och vuxna att följa med och därigenom skapa en social samvaro. De har stor roll i förmedling av kulturarvets betydelse för barnens utveckling. Lekplatsen består av många barn och familjer som kommer att inspireras av varandras olika kulturella bakgrunder. Så följer därav att kulturarv är ett gemensamt begrepp som kan skapa en social samvaro för att föräldrarna sedan dessutom ska kunna vida- reförmedla de historiska kunskaperna till sina barn.
Med hänvisning till pedagoger i Äsperöd och Hönseberget (Uddevalla kommun, 2017) kan vi se att tecken och bilder skapar ett tydligare och förståbart sätt att lära ut till barnen. Fortsättningsvis beskriver Yip Yew Chongs om sina livsberättelser av väggmålningar som uttrycker av “platser och stunder… som blandar se- värdheter, ljud, lukt och smak” (Moving memories 2017). För den skull består paviljongen av ett galleri som erbjuder bilder och muralmålningar av sagor och historiska berättelser som syftar på att beskriva känslan av tidigare generationers livsstil. Dessutom ska galleriet erbjuda kunskap om den värld Mary Andersson be- skriver i sina böcker samt betydelsen bakom de tematiska utrustningar som man kan hitta i den park som bär hennes namn.
Tillgänglighet
En bra lekplats för barn med funktionshinder blir en bättre lekplats för alla. Barn påverkar sin utemiljön som därmed blir påverkat av den Alltså; om städer ska utvecklas måste barnen också utvecklas. På samma sätt om barnen vill utvecklas måste staden möta deras behov och ambitioner. (Socialstyrelsen 2018)
Barnen har olika möjligheter och förmågor till förflyttning och aktiviteter. Det är viktigt att de också kunna betrakta sig som en del av samhället, trots detta finns det fortfarande platser som begränsar människor med funktionsnedsättning.
Det finns i vår tid stor kunskap bland förskolepedagoger om begreppet tillgänglighet. Speciellt i utomhus- miljö, när barnen ska vänja sig med utemiljön effektiviseras deras kommunikation till sin närmiljö. På så sätt, och med referens till läroplanen, ska samhället erbjuda specifika platser som kan ge alla barn med olika nedsättningar, en förstärkningskänsla av värdighet och självkännedom. Mary Anderssons park är en sådan plats som har kapaciteten att erbjuda den känslan och främja barnens stimulering till lek och sociala aktivite- ter.
I läroplanen står det om svårigheterna hos vissa barn med behov av extra stöd, exempelvis har barn med autism svårt att använda sig av leksaker. Därför de kan behöva behov av extra stöd genom samspel och del- aktighet.(Läroplan 2018, s.11). Paviljongen kommer alltså att vara en tillgänglig plats för dessa barn, som behöver extra material och speciell utrustning som stödjer dem för att de ska kunna vara med och starta en gemensam aktivitet tillsammans med de andra.