Bilder av självständighet -En tematisk studie i de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter

ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 I ämnet Litteraturvetenskap

Svenska, Självständigt arbete inriktning åk 4–6, Grundnivå, 15 Högskolepoäng, HT 2020

Bilder av självständighet

En tematisk studie i de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja

Rövardotter

Malin Käll och Edith Rapp Karanouh

2

Abstract

Malin Käll och Edith Rapp Karanouh: Bilder av självständighet: En tematisk analys i de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Svenska litteraturvetenskap, inriktning grundskolans årskurs 4–6, grundnivå, självständigt arbete, 15 högskolepoäng, Ht 2020. Örebro Universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur

självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.

Nyckelord: Pippi Långstrump, Ronja Rövardotter, Astrid Lindgren, självständighet,

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

2. Syfte och frågeställningar 5

3. Metod 6 4. Tidigare forskning 8 4.1 Psykologisk forskning 8 4.2 Litteraturvetenskaplig forskning 8 4.3 Författarpresentation 10 4.4 Beskrivning av böckerna 10 5. Analys 11 5.1 Generella uttryck för Pippis självständighet 12 5.2 Pippis självständighet i relation till hennespappa 12

5.3 Pippis självständighet i relation till hennes mamma 13

5.4 Pippis självständighet i relation till omvärldens förväntningar 14

5.5 Hur uppstår självständighet i boken om Ronja? 16

5.6 Ronjas självständighet i relation till hennes pappa 17

5.7 Ronjas självständighet i relation till hennes mamma 18

5.8 Ronjas självständighet i relation till omvärldens förväntningar 19

5.9 Jämförelser av huvudpersonernas självständighet 20 6. Slutsatser 22

7. Diskussion 23

4

1. Inledning

Ur ett samhälleligt perspektiv är självständighet något som behövs i och krävs av samhället. Även om de böcker vi valt är skrivna under olika decennier är de högst relevanta i dagens samhälle där normer ständigt ifrågasätts. I detta självständiga arbete med

litteraturvetenskaplig inriktning kommer vi att använda oss av de skönlitterära böckerna Pippi

Långstrump går ombord (1946) och Ronja Rövardotter (1981) skrivna av Astrid Lindgren.

Dessa böcker har vi valt dels för att både Pippi och Ronja är två starka självständiga flickor i tiden där att vara en självständig kvinna inte var så vanligt och dels för att de lever helt olika liv. Ronja och Pippis förutsättningar och förväntningar på sig, främst från sina pappor, är långt ifrån lika. Det är även intressant att både Ronja och Pippi intar ledarroller i sina jämnåriga kompisrelationer. Därför anser vi att dessa flickor och hur deras självständighet utformas är intressant att jämföra. Bitvis har vi även plockat in beskrivande delar om Pippi från Boken om Pippi Långstrump (1952) då den visar andra delar av Pippi än de som finns i

Pippi Långstrump går ombord (1946).

Med hjälp av dessa böcker samt tidigare forskning kommer vi att göra en analys av hur barnens självständighet utformas utifrån omgivningens förväntningar och uppfattningar med fokus på närvarande och icke närvarande förebilder. Enligt Skolverket i rapporten Samverkan

med föräldrar och vårdnadshavare - en teoretisk modell (2020) uppfattar barnen världen så

som den presenteras för dem av vuxna i deras närhet. Skolan och föräldrar bör därför samarbeta i arbetet med att vara bra förebilder för barnen. Eftersom barn formas efter

omgivningens förväntningar är det viktigt vad barn har för förebilder. Lärarens roll blir viktig för att “Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och

utveckling” (Skolverket 2011, s. 3).

I skolan ska barnen fostras till att bli självständiga och lära sig ta ansvar. Såhär står det i

Läroplan för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet (2011):

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och

5

därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Skolverket 2011, s. 1).

Samt att:

Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. (Skolverket 2011, s. 3).

Genom detta har vi i vår blivande lärarprofession ett ansvar att ge utrymme till eleverna att på egen hand och även tillsammans med klasskamrater, utforska sin plats i samhället inom samhällets förväntningar av deltagande.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet självständighet gestaltas i böckerna om de fiktiva figurerna Ronja och Pippi, utifrån deras vuxna förebilder i form av föräldrar och andra vuxna i deras närhet. Trots att Ronja och Pippi är fiktiva figurer kan de genom sin självständighet bli förebilder för barn och böckerna blir därför relevanta att använda sig av i undervisning.

Dessa är våra frågeställningar:

● Hur yttrar sig Ronjas och Pippis självständighet?

● Hur hänger Pippi och Ronjas självständighet ihop med deras relation till förebilder

eller avsaknaden av förebilder?

I ett avslutande diskussionsavsnitt kommer vi att diskutera hur vi i vår blivande

lärarprofession kan bidra till elevers personliga utveckling samt hur vi som vuxna förebilder gör didaktiska val av skönlitteratur i undervisningen för att motverka könsmönster.

I detta avsnitt kommer dessa frågeställningar att diskuteras:

● Vad har läraren för roll i hur barnen utvecklar självständighet och vilka utmaningar

kan läraren stöta på?

6

3. Metod

I studien kommer vi att jämföra hur barns självständighet kan utformas i relation till sina föräldrar som är närvarande eller icke närvarande under barns uppväxt. För att välja böcker har vi utgått från två verk skrivna av samma författare, Astrid Lindgren. Vi har valt Ronja och Pippi då de båda har höga förväntningar på sig, att klara sig själva, främst från sina pappor. Vi kommer att göra en tematisk studie och i den använda oss av en kvalitativ forskningsmetod enligt Samhällsvetenskapliga metoder av Alan Bryman (2018, s. 454). Valet av en kvalitativ metod där vi började med att välja ut två karaktärer var för oss enkelt. Relevanta delar ur

Pippi Långstrump går ombord (1946) och Ronja Rövardotter (1981) valdes för att visa de

fiktiva figurernas självständighet. Dessa delar analyserades var för sig genom diskussion och genom relation till våra egna erfarenheter i nutid. Under analysen var det samtidigt viktigt för oss att påminna oss själva om att dessa karaktärer är fiktiva figurer som i många fall inte kan analyseras utifrån verkliga personer. Såsom fiktiva gestalter har särskilt Pippi men även Ronja funktioner som så att säga överskrider realism och psykologiska förklaringsmodeller.

Efter att karaktärerna var valda och valet att genomföra en tematisk studie inom temat självständighet var fastställt, utformade vi relevanta forskningsfrågor att svara på med hjälp av analysen. Det blev totalt fyra frågor varav två är anpassade för litteraturstudien och två för den slutliga didaktiska diskussionen. Nästa del i den kvalitativa processen var att samla in material att använda, datainsamling (Bryman 2018, s. 459). Datainsamlingen gick till så att vi använde oss av DiVA Portalen, Örebro Universitetsbibliotek samt facklitterära böcker, med hjälp av våra sökord. Detta tillvägagångssätt använde vi för att finna relevant tidigare

forskning parallellt med att välja relevanta delar ur våra två valda skönlitterära böcker. En del av den tidigare forskningen har vi även funnit genom att ta del av referenslistor från andra studier med samma tema samt från tidigare kurslitteratur och nya artiklar och rapporter.

När vi hade sökt tidigare forskning var vi tvungna att välja ut och analysera den forskning vi hade samlat in för att sedan påbörja vårt analysarbete av de skönlitterära böckerna (Bryman 2018, s.460). De relevanta delarna plockades ut ur vår valda litteratur Pippi Långstrump går

ombord (1946) och Ronja Rövardotter (1981), både citat och referat och analyserades utifrån

våra forskningsfrågor. Vi har även granskat läroplanen (Skolverket 2011) och plockat ut relevanta delar om självständighet för vår studie. Ett urval som görs i denna form av

litteraturanalys är målstyrt, det vill säga att valda delar plockas ut för att användas i svaret av de forskningsfrågor som ställts under rubriken syfte och frågeställningar. Anledningen till att

7

vi inte valt en kvantitativ analysmetod är att den skulle ha försvårat den detaljerade jämförelsen i detta fall.

Då det i arbetet med en kvantitativ forskningsmetod, på samma sätt som i en kvalitativ analysmetod, finns ett specifikt upplägg att följa. Det som behövs i en kvantitativ

forskningsmetod är mätbara begrepp. Detta för att sedan i en analys kunna urskilja diverse olikheter och likheter mellan en mängd människor. Denna form av forskningsmetod genomförs vanligtvis genom en enkät (Bryman 2018, s. 203).

En tematisk metod kännetecknas av att en analys görs i relation till ett specifikt tema, av det material som samlats in inom en kvalitativ analys (Bryman 2018, s. 833). Vårt tema är självständighet och hur självständigheten kan yttra sig i relation till närvarande eller icke närvarande vuxna under de fiktiva figurerna Pippis och Ronjas uppväxt. Denna form av analysmetod använder vi oss av för att vi vill lyfta fram hur Pippi och Ronja utvecklar självständighet. En annan analysmetod i form av en exempelvis komparativ metod (Stam 2013) blir inte relevant till det tema vi nu valt att inrikta oss på. Detta då vi inte jämför Ronja och Pippi med varandra utan jämför deras relationer var för sig med deras närvarande och icke närvarande föräldrar. En komparation är inte huvudsaken men däremot medför temat självständighet i de båda böckerna förstås att vissa jämförelser ger vår analys näring.

Under avsnittet Tidigare forskning redogör vi för vad både den psykologiska forskningen och den litteraturvetenskapliga forskningen säger om självständighet, relation barn och föräldrar samt Astrid Lindgrens framställning av de fiktiva karaktärerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Efter avsnittet om den tidigare forskningen påbörjas vårt analysarbete med att först redogöra för generella uttryck för självständighet i Pippi Långstrump för att sedan fortsätta i hur hennes självständighet utvecklas i relation till hennes föräldrar och omvärlden. Analysen övergår därefter till hur självständighet uppstår i boken om Ronja och hur Ronjas självständighet utvecklas i relation till hennes föräldrar och omvärlden. Avsnittet analys avslutas med jämförelser.

Under rubriken slutsats framgår våra slutsatser om hur Pippi och Ronjas självständighet har utvecklats i relation till deras föräldrar. I diskussionen tar vi upp huruvida Ronja och Pippis föräldrar påverkar deras självständighet och hur vi i vår blivande lärarprofession kan bidra till barns självständighet.

8

4. Tidigare Forskning

4.1 Psykologisk forskning

Tidigare forskning visar enligt Urie Bronfenbrenner´s modell Samverkan med föräldrar och

vårdnadshavare - en teoretisk modell (Skolverket 2020, s. 1) att barn påverkas i och av sin

omgivning. Modellen visar ett utvecklingsekologiskt system med fyra olika nivåer av utvecklingsmiljöer som påverkar barnet. I första nivån, mikrosystemet, ingår de människor som har en nära relation till barnet exempelvis föräldrar. I nivå två, mesosystemet, finns den relation föräldrar har till barnets kompisar samt föräldrars relation till skolan. I nivå tre, exosystemet, ingår de relationer som finns kring barnet men som barnet själv inte är delaktig i men kan påverkas av. I den sista nivån, makrosystemet, finns samhällets förväntningar på barnet, vad som är rätt respektive fel samt olika levnadskulturer (Skolverket 2020).

Annan tidigare forskning, en metaanalys av tvillingstudier, Meta-analysis of the heritability of

human traits based on fifty years of twin studies gjord av Tinca J C Polderman m.fl. (2015, s.

7) visar på att barn påverkas mer av sina vänner än av sina föräldrar. Den påverkan som sker från föräldrar avtar med åren och påverkar alltså inte barnet lika mycket i ett längre

perspektiv.

4.2 Litteraturvetenskaplig forskning

Enligt Astrid Lindgren i Astrid Lindgren Vildtoring och lägereld skriven av Vivi Edström (1992, s. 18) ska bland annat böckerna Pippi Långstrump går ombord (1946) och Ronja

Rövardotter (1981) utforma ett budskap till barn och föräldrar om deras relation till varandra.

“‘... eftersom inget barn kan bli känslomässigt lyckligt utan att ha en tillfredsställande relation till åtminstone någon vuxen.’” (Edström 1992, s. 18–19). Edströms forskning om Astrid Lindgrens författarskap antyder att Astrids fiktiva figurer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter bygger på att bryta normen av hur en fin dam ska vara. Båda flickorna är modiga och starka (1992, s. 113). Pippi relateras även till ett kaos som hon själv styr över utan att tillrättavisas av närvarande föräldrar. Det kaos som hon styr över beskrivs även som ett paradis för barn, att i det paradiset på egen hand utmanas av sin omgivning (s. 102). Edström beskriver Pippi som ett naturbarn som inte passar in i ett ordnat samhälle. Pippi strävar hela

9

tiden efter att underhålla och på ett kaosartat vis göra alla situationer roliga för att hon själv tycker att det blir roligt då (s. 116).

Vivi Edström fortsätter sin Lindgrenforskning i boken Astrid Lindgren och Sagans makt (1997) och berättar där om Ronjas mamma och pappa och deras betydelse för fostran av Ronja (s. 190–191). Edström (1997, s. 193–194) framhäver även att Ronja är en modig flicka som är väldigt självsäker samt att de övernaturliga väsendena i boken har en viktig roll i hennes utveckling av bland annat självständighet. Ronjas mognad genom ålder och identitetsutveckling ligger till grund för en stor del av hennes självständighet.

Tidigare litteraturvetenskaplig forskning om Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter visar även utifrån en studie gjord av Anna Hildingsson och Josefine Axling, När pappor sviker och

normer bryts - En analys av karaktärerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter (2020) på

att Pippi och Ronjas relation till sina pappor har en betydande roll under deras uppväxt. Detta genom att båda flickorna och papporna ställs inför olika utmaningar som får deras relation till sina pappor att bli starkare. Denna studie säger ingenting om Pippi och Ronjas relation till sina mammor.

En annan studie gjord av Klara Uvin Vad blev det för något? En pojke eller en flicka? En

analys av genusidentiteter och performativitet inom Astrid Lindgrens författarskap utifrån Pippi Långstrump som avvikande norm (2012–2013) hävdar att de fiktiva figurerna Pippis

och Ronjas fysiska och psykiska styrkor bidrar till deras självständighet men där styrkan att vara självständig relateras till flera manliga egenskaper. Pippi och Ronjas självständighet genom att klara sig själva beskrivs som en manlig egenskap för att deras agerande går emot de förväntningar samhället har på det kvinnliga könet.

Vivi Edströms Lindgrenforskning har vart klargörande och givit oss viktig

bakgrundsinformation gällande uppkomsten av de fiktiva figurerna. Hon har även tydliggjort Astrid Lindgrens tanke bakom dem.

Studentuppsatserna av Hildingsson och Axling (2020) samt Uvin (2012-2013) har givit oss olika perspektiv på Ronjas och Pippis självständighet samt vad som påverkat dem. Dessa perspektiv på självständighet har hjälpt oss i vårt analysarbete.

10

4.3 Författarpresentation

Astrid Lindgren föddes på hösten 1907 i Småland. Hennes författarskap startade år 1944 med två idag mindre kända verk och år 1945 kom första boken om Pippi Långstrump. Astrid hade barnasinnet kvar och skrev sina böcker ur barnets perspektiv. Hon föddes i Småland och det speglas i några av hennes verk. Under sin tid som verksam författare skrev hon sammanlagt 75 stycken böcker, både kapitelböcker och bilderböcker för barn. Genom åren tog hon emot en mängd priser för sina verk. Två av dem är: “1945 Första pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om barnböcker för åldern 6–10 år för Pippi Långstrump” och “1986 Selma Lagerlöfs

litteraturpris” (Astrid Lindgren Company 2020). Utöver den mängd priser hon tagit emot finns det även priser och stipendium som delas ut i hennes namn. Tre sådana är: Astrid Lindgrenpriset, Astrid Lindgrens Värld- stipendiet samt Samfundet De Nios Astrid Lindgren- priset. Hennes böcker säljs idag världen över och översätts fortfarande till fler språk. Astrids längtan till naturen framkommer i många av hennes verk och inte minst i hennes sista verk om Ronja Rövardotter. Astrid levde fram till år 2002 (Astrid Lindgren Company 2020).

4.4 Beskrivning av böckerna

Böckerna Pippi Långstrump går ombord och Ronja Rövardotter är två berättelser skrivna för barn. Böckerna är av genren sagor men har olika skildringar av ett barns liv.

Pippi Långstrump går ombord är skriven år 1946 och är en underhållande tokig saga och

huvudkaraktären Pippi har kommit att bli världskänd även i sammanhang utanför böckerna. Den fiktiva figuren Pippi Långstrump är påhittad ur fantasin för att få framförallt barn att skratta. Pippi bryter mönster och agerar tvärtemot som till exempel att sova med fötterna på huvudkudden och ha en häst på verandan. Miljön kring Pippi är realistisk även om hon som fiktiv figur är påhittad till skillnad från Ronja där hon är realistisk men där vildvittror och grådvärgar är påhittade.

Pippi Långstrump går ombord handlar om Pippi som är världens starkaste flicka och har en

kappsäck full med gullpengar. Hon bor helt ensam med sin apa och häst i huset Villa

Villekulla. Sagan utspelar sig i den Lilla lilla staden där även Tommy och Annika bor. Pippis pappa är sjörövare ute på de sju haven och Pippi får klara sig själv. Tommy och Annika följer titt som tätt med Pippi ut på äventyr och hon tar väl hand om dem. I denna bok går Pippi,

11

Tommy och Annika i affärer. De besöker apoteket, godisaffären och leksaksaffären. Pippi går på kafferep där hon får vara “en verkligt fin dam” och testar att gå i skolan men det tycker hon inte så värst mycket om. Pippi Långstrump går ombord är en väldigt lekfull bok där mycket är på skoj och inte alltid är verklighetsrelaterat. Hon gör väldigt mycket som hon själv vill och blir på så sätt normbrytande, hon tar dagen som den kommer och bestämmer helt själv.

Böckerna om Pippi ställer en övergripande fråga: behöver vi förebilder?

Ronja Rövardotter från år 1981 är en saga med djupare mening om kärlek, svek och mod.

Berättelsen är lekfull samtidigt som den förmedlar ett budskap om agerande och dess

konsekvenser. Den fiktiva figuren Ronja är en realistiskt tänkande figur i en fantasifull miljö bland vildvittror och grådvärgar. Hennes mod och mognad utgör en del av hennes

självständighet och identitetsutveckling.

Ronja Rövardotter (1981) handlar om Ronja som bor med sin mamma, pappa och deras 12

rövare i Mattisborgen i anslutning till Mattisskogen. Ronja får lära sig att bli självständig och klara sig själv genom att öva på att akta sig för sådant som är farligt. Hon upplever naturen och träffar på vildvittror, grådvärgar, rumpnissar och står slutligen öga mot öga med

helvetesgapet, ett gap som skapades samma natt hon föddes. På andra sidan flyttar det in en jämngammal pojke vid namn Birk, hans mamma Undis, pappa Borka och deras 12 rövare. Ronja och Birk blir väldigt nära vänner men de kan bara träffas i skogen för att Mattisrövarna och Borkarövarna inte tål varandra. Birk följer med Ronja på hennes äventyr i skog och mark under alla årstider. Ronja Rövardotter är en psykologisk berättelse där Ronjas självständighet styrs av att hon följer sitt hjärta vare sig det är med eller emot vad hennes föräldrar vill.

5. Analys

Nedan följer genomgång av de passager i böckerna som visar hur Ronjas och Pippis självständighet yttrar sig.

12

5.1 Generella uttryck för Pippis självständighet

Boken börjar med att beskriva att Pippi bor ensam i ett hus utan sina föräldrar. Om en annan människa skulle gå förbi skulle den undra hur det kommer sig att hon bor där ensam. Pippi behöver alltså klara sig själv och hon framför det väldigt tydligt att hon kan det. Pippi är också världens starkaste flicka fysiskt och den styrkan i sig hjälper henne på så sätt att ingen kan trampa på henne. Vuxna i Pippis närhet försöker många gånger förminska och styra över henne men hon använder sin fysiska styrka för att tydliggöra att hon kan ta hand om sig själv. Pippi är även väldigt viljestark och hon vet vad hon står för i frågor om rätt och fel vilket gör att hon kan stå emot när andra människor i hennes närhet försöker styra över henne. Hon säger även till sin pappa vad som är bäst för henne och hon är väldigt generös och ansvarstagande gentemot sin pappa och sina kompisar.

5.2 Pippis självständighet i relation till hennes pappa

Denna del består av beskrivningar av hur Pippis självständighet yttrar sig i relation till hennes pappa. Här har hon bestämt sig för att inte följa med sin pappa ut på havet. “‘Jag stannar i Villa Villekulla.’ Kapten Långstrump stod tyst en stund. ‘Du gör som du vill’, sa han till sist. ‘Det har du alltid gjort!’ Pippi nickade instämmande. ‘Ja, det har jag alltid gjort’, sa hon stillsamt." (Lindgren 1946, s. 130–131) Genom att Pippis pappa, som det här citatet visar, inte ställer några som helst krav på Pippi utan låter henne få göra som hon själv vill tolkar vi detta som att Pippi är självständig och alltid har varit det. Pippi anser själv att det bästa för henne vore att bo i Villa Villekulla oavsett vad hennes pappa anser.

Pippi förklarar tydligt att hon vet vad det bästa för henne är genom att sätta hennes perspektiv i relation till hennes pappas kuskande på sjön:

‘Hur det är, pappa Efraim’, sa Pippi, ‘så är det nog bäst för ett barn att ha ett ordentligt hem och inte kuska kring på sjön så mycket och bo i lerhyddor, eller vad tror du?’ ‘Du har rätt som alltid, min dotter’, sa kapten Långstrump. ‘Det är klart att du för ett mer ordnat liv i Villa Villekulla. Och det är nog det bästa för små barn.’ ‘Just det’, sa Pippi. ‘Det är absolut bäst för små barn att ha det lite ordnat. Allra helst om dom får ordna det själv!’ (s. 131).

Trots att Pippi är så pass självständig så rådfrågar hon ändå sin pappa för att få hans åsikt. Det kan tyckas vara lite onödigt eftersom hon redan väljer att göra som hon vill och på något sätt

13

vet att hon har rätt. I och med att hennes pappa frånsäger sig ansvaret för Pippi har hon inte så mycket att välja på än att bo ensam i Villa Villekulla. Pappa Efraim ser heller inte till att det finns någon vuxen närvarande som kan ta hand om henne. Det är väldigt ironiskt och komiskt att hon som är ett barn säger till sin pappa vad hon behöver bäst då vi anser att detta inte förekommer på samma vis i relation till våra egna erfarenheter. Pippi uttrycker även att hon behöver “ha det lite ordnat” men där det i själva verket inte alls är särskilt ordnat kring henne. I boken presenterar sig Pippi som sin pappas dotter med alla hennes namn samt berättar vem hennes pappa är och vad han gör. Såhär kan en presentation av Pippi Långstrump se ut: “Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, dotter till kapten Efraim Långstrump, fordom havens skräck, numera negerkung.” (s. 7) Vi hävdar att detta sätt att presentera sig på visar att Pippis pappa har en stor roll i hennes liv fastän han inte är närvarande. Att hon gärna berättar vem som är hennes pappa tyder även på att hon är stolt över att vara hans dotter. Det är omöjligt att veta om pappa Efraim inte vill vara förälder eller om det är så att han inte vet om hur mycket han betyder för Pippi och hur mycket hon vill att han ska vara där. Astrid Lindgren vill att Pippi ska vara en rolig karaktär och det blir hon även genom att presentera sig med hela sitt namn (Edström 1992, s. 116).

Från Boken om Pippi Långstrump (Lindgren 1952, s. 12) har vi funnit andra perspektiv på hur Pippis självständighet yttrar sig. “Hennes pappa hade köpt det där gamla huset, som låg i trädgården, för många år sedan. Han hade tänkt, att han skulle bo där med Pippi, när han blev gammal och inte orkade segla på haven längre.” (s. 12). Även om han frånsäger sig ansvaret över Pippi ser han ändå till att hon har ett helt hus och en massa “gullpengar”, alla de

materiella ting hon behöver för att klara sig själv utöver sin fysiska styrka. Förutsättningarna för att kunna vara självständig i den mening att klara sig själv uppfylls genom dessa materiella ting.

5.3 Pippis självständighet i relation hennes mamma

“Pippi trodde att hennes mamma nu satt uppe i himlen och kikade ner på sin flicka genom ett litet hål, och Pippi brukade ofta vinka upp till henne och säja: ‘Var inte ängslig! Jag klarar mej alltid!’” Boken om Pippi Långstrump (1952, s. 11). Pippis mamma gick bort när hon var väldigt liten så Pippi hann inte lära känna henne, hon mindes inte sin mamma. Pippi tror nu när hon är äldre att hennes mamma fysiskt är uppe i himlen och tittar på sin dotter och allt hon

14

gör genom ett hål (s. 11). Den självständighet som uppstår i denna relation återkommer vi till i slutsatsavsnittet.

5.4 Pippis självständighet i relation till omvärldens förväntningar

I Boken om Pippi Långstrump (1952) visas hennes självständighet väldigt tydligt redan från början med orden:

Men en som kom resande från annat håll kunde ju inte veta det. Så han skulle nog undra. Allra helst om klockan var riktigt, riktigt mycket och det var närpå mörkt och om han, fastän det var så sent, fick syn på en liten flicka som klev omkring i trädgården och inte alls såg ut som om hon tänkte gå och lägga sig. Säkert skulle han då tänka: ‘Jag undrar varför inte den där lilla flickans mamma ser till att hon kommer i säng. Alla andra barn sover ju så här dags.’ För hur skulle han kunna veta, att den lilla flickan inte hade någon mamma? Hon hade ingen pappa heller för den delen, åtminstone ingen som var hemma. Hon bodde där helt enkelt alldeles ensam i Villa Villekulla. (s. 5–6).

Bara en sådan sak som att Pippi bor själv visar att hon behöver vara självständig för att klara sig på egen hand. Hon har ingen som kan säga till henne vad hon ska göra och när hon ska göra vad utan det får hon bestämma själv då varken hennes mamma eller pappa är närvarande. Pippi tyckte att:

Hon klarade sig så rysligt bra utan både pappa och mamma. Det var ju det förstås, att hon inte hade någon som kunde säga till henne när hon skulle gå och lägga sig om kvällarna. Men Pippi hade hittat på ett bra sätt: Hon sa till sej själv! Ibland sa hon inte till sig själv förrän vid 10-tiden, för Pippi hade aldrig trott på det där, att barn nödvändigt skulle gå och lägga sig klockan sju. Det var ju egentligen då man hade som allra roligast. (s. 8).

Vi tolkar detta på så vis att som barn kan det vara roligare, som för Pippi, att vara vaken sent än att gå och lägga sig vid klockan sju som Tommy och Annika måste göra. Eftersom Pippi inte har någon närvarande vuxen som tar ansvar och sätter gränser gör hon upp sina egna regler.

Att Pippi gör som hon själv vill och går och lägger sig när hon vill anser vi har lite med att göra att hon inte går i skolan som andra barn, det har hon själv bestämt. “Hon kunde inte läsa så värst mycket, för hon ville inte gå i skolan som andra barn.” (s. 19) Hon behöver alltså inte gå upp tidigt för att sitta i skolbänken och läsa. Detta tyder enligt oss på självständighet och

15

att hon klarar sig själv för att hon inte tycker att hon behöver lära sig något. Men hon testar ändå på att gå i skolan för att bli en verkligt fin dam som människor i den Lilla lilla staden förväntar sig av alla unga flickor. Här anser vi att avsaknaden av förebilder påverkar Pippis syn på skolan negativt då hon inte förstår vitsen med att det kan vara bra att lära sig. “‘Sitt här och läs, så fastnar det nog lite lärdom på mej också. Inte för att det precis känns som om jag behövde nån, men det går kanske inte att bli En Verkligt Fin Dam, om man inte lär sej hur många hottentotter som finns i Australien. “(s. 79). Detta tolkar vi som att Pippi gör narr av fina damer för att hon själv inte vill bli en. Vi tolkar det även som att Pippis verklighet och vad hon lärt sig är baserat på hennes egna osanningar och egna föreställningar om hur saker är. Hon vet inte hur en fin dam förväntas vara för att hon inte har fått det berättat för sig.

Som den normbrytande flickan hon både är och förblir, i brist på icke närvarande föräldrar, fortsätter hon att göra narr av fina damer. När Tommy och Annika skulle följa med Pippi på marknad möttes de av Pippi klädd i klänning och rödmålade läppar och naglar.

‘Jag tycker att man ska se ut som En Verkligt Fin Dam när man går på marknad’, sa hon och trippade fram på vägen så elegant som man överhuvudtaget kan göra med så stora skor. Hon nöp i kjolkanten och sa med jämna mellanrum och med röst som var alldeles olik hennes vanliga: ‘Förtjusande! Förtjusande!’ (s. 61–62).

Här visas det extra tydligt att Astrid Lindgren vill få Pippi att framstå som något annat än en fin dam (Edström 1992, s. 113).

Upproret mot hur en fin dam borde bete sig fortsätter under ett kafferep. Under kafferepet tar Pippi för sig innan all andra barn, detta för att hon inte vet hur en fin dam ska bete sig samt för att hon inte vill vara en fin dam enligt (Edström 1992, s. 113).

Det första hon gjorde så tog hon två bullar och stoppade i munnen. Hon såg ut som en kyrkängel med klotrunda kinder. ‘Pippi, man brukar vänta tills man blir bjuden’, sa Fröken förebrående. ‘Inget fjäschk för min schkull’, pressade Pippi fram mellan bullarna. ‘Jag är inte så noga med att det går preschisch efter ritningarna.’ (Lindgren 1952, s. 55).

Vi anser utifrån detta citat att Pippi inte bryr sig om vad andra tycker och det påverkar henne till att ta självständiga beslut utan att ta hänsyn till någon annan. Hon förstår inte sociala koder som är självklara för andra eller vad som förväntas av henne. Konsekvensen av detta blir att hennes handlingar och beteenden ses som avvikande för människor kring henne. Utifrån det ovan nämnda citatet förstår vi att Pippis tankesätt är att saker och ting löser sig och inte alltid måste ske på ett visst sätt utifrån förväntningar.

16

Det kan hända att Pippi ibland tar till lögner och ursäktar sig med att hon inte har några närvarande föräldrar.

‘Nu ljuger du allt’, sa Tommy. Pippi funderade ett ögonblick. ‘Ja, du har rätt. Jag ljuger’, sa hon sorgset. ‘Det är fult att ljuga’, sa Annika, som nu äntligen vågade öppna munnen. ‘Ja, det är mycket fult att ljuga’, sa Pippi ännu mera sorgset. ‘Men jag glömmer bort det då och då, förstår du. Och hur kan du egentligen begära att ett litet barn som har en mamma som är en ängel och en pappa som är negerkung och som själv har seglat på havet i hela sitt liv, ska kunna tala sanning alltid?’ (s. 17).

Det intressanta i detta citat är att Pippi som är en fiktiv figur använder sina icke närvarande föräldrar som en ursäkt till att hon får bete sig hur hon vill. Det samt att Pippi vanligtvis säger att hon har en mamma men att hon inte är fysiskt närvarande men att hon i denna ursäkt säger att hennes mamma är en ängel.

5.5 Hur uppstår självständighet i boken om Ronja?

Självständighet i boken om Ronja uppstår genom att även Ronjas far inser att hon behöver lära sig att klara sig själv i Mattisskogen samt att hennes mor litar på henne. Vivi Edström (1997, s. 191) betonar att “… skogen är livets bästa skola.” Ronja får även tillbringa väldigt mycket tid ensam i skogen och ta sig ur faror på egen hand. Hon får träna att använda sig av sina kunskaper hemifrån, i skogen och lita på sin egen förmåga. Självständigheten uppstår även genom att det sker en konflikt mellan Ronja och hennes far, vilket i sin tur leder till att Ronja vill bevisa för sin far att han agerar emot vad hon anser är rätt. Uppmärksamheten Ronja vill ha från sin far i hopp om att han ska erkänna sin dotter, trots att hon inte gör som han vill, vill hon att han ska tro att han inte behöver henne. Detta samt att Ronja vill ta efter sin mors styrka och visar det genom att hon exempelvis sjunger Vargsången som skapar en trygghet hos henne. Enligt Edström (1997, s. 200) växer Ronja upp och genom mognad inser hon hur hennes far betett sig. Genom Ronjas relation till Birk tar hon ännu ett steg närmare självständigheten genom att på egen hand skapa sin första relation som inte är anknuten till hennes föräldrar (Edström 1997, s. 216).

17

5.6 Ronjas självständighet i relation till hennes pappa

Första gången Mattis höll Ronja i sin famn sa han “Du barn, i de där små händerna håller du redan mitt rövarhjärta. Jag begriper det inte, men så är det.” (Lindgren 1981, s. 11) Detta citat anser vi beskriver en stark kärlek från far till dotter redan från första stund där det redan då finns förväntningar på Ronja som hon en dag ska leva upp till.

Väldigt tidigt i boken om Ronja Rövardotter, när Ronja har blivit lite äldre förstår hennes pappa att hon behöver få lära sig på egen hand och alltså inte av sina föräldrar.” ‘Vårt barn måste lära sej hur det är att leva i Mattisskogen. Släpp henne lös!’ ‘Jaså, du har äntligen förstått det’, sa Lovis. ‘Det skulle ha skett för länge sen, om jag hade fått råda.’” (s. 22) Ronja får lära sig att klara sig själv i skogen med uppmaningar från sin pappa om att akta sig för det som är farligt för att han är rädd om henne. För att akta sig för det som är farligt måste hon först söka upp det farliga för att kunna akta sig för det, såsom Vildvittror, Grådvärgar och Helvetesgapet (s. 22–23). Vi anser att Ronja får lära sig att bli självständig och klara sig på egen hand genom att ensam i skogen få utsättas för faror som hon måste ta sig ur. Vi anser att Ronja är tillfreds med tillvaron samt att hon tycker att det är roligt att få ge sig ut ensam då hon söker upp det farliga.

Ronja och Birk träffas varje dag i skogen även om “De visste var Mattis brukade komma ridande och var Borka hade sina vägar. Ändå ängslades de alltid att någon skulle råka se dem tillsammans.” (s. 119). Ronja gör som hon vill och fortsätter att träffa Birk i smyg trots att deras vänskap skulle förarga både Mattis och Borka, för att hon anser att hennes och Birks vänskap är värdefull. Efter att Ronja har varit i skogen med Birk kommer hon hem till Mattisborgen och möter en stolt Mattis som har tillfångatagit Birk och det accepterar inte Ronja. Hon accepterar att han rövar annat men inte människor. “‘Vad är det min dotter säjer att jag inte kan göra?’, frågade han hotfullt. ‘Det ska jag säja dej’, skrek Ronja. ‘Röva kan du göra, pengar och saker och vad skräp du vill, men människor kan du inte röva, för då vill jag inte var din dotter mer.’ “(s. 121–122) Vi ser att Ronja starkt vågar ifrågasätta sin pappa utan att hon bryr sig om vad han tycker och tänker. Hon tar ett väldigt tydligt ställningstagande som stärker hennes självständighet och säkerhet i sig själv. Ställningstagandet i sig sårar både Ronja och hennes pappa men hon står fast vid att han inte får göra så, hon har satt en tydlig gräns för hur mycket hon kan acceptera. Efter att Mattis hade fångat Birk ville han träffa Borka och vid det mötet tar Ronja ett beslut.

18

Hon ville straffa Mattis för det och för att hon inte längre kunde vara hans dotter, å, hur hon ville att han skulle lida så som hon själv led och hur brinnande hon önskade att hon kunde förstöra allt för honom och göra om intet det han hade tänkt ut! Och med ens visste hon det. Visste vad hon skulle göra. En gång för längesen hade hon ju gjort det, och i raseri då också, men inte så utom sej som hon var nu. Nästan som i yrsel tog hon sats och flög över Helvetesgapet, Mattis såg henne mitt i språnget, och ett skri bröt fram ur honom. Det var ett skri sådant som vilda djur ger ifrån sej i dödsångest, och blodet isades hos hans rövare, för värre hade de aldrig hört. Och så såg de Ronja, sin Ronja, på andra sidan avgrunden, hos fienden. Något värre kunde inte ha hänt och inget så obegripligt.” (s. 126–127).

Vi hävdar att Ronja söker en reaktion från Mattis där han får känna sig så pass förtvivlad som hon själv gör, genom att hon hoppar över till fienden. Det finns ju en chans att Mattis ordnar upp konflikten om han ber henne att komma tillbaka men istället förvärrar han situationen genom att säga: “‘Jag har inget barn’, sa Mattis.” (s. 129) som på sätt och vis leder till att Ronja tvingas till att bli självständig då han frånsäger sig ansvaret över henne. Edström (1997, s. 200) förklarar att detta frånsägande och hennes flytt till Björngrottan blir en sorts markering för Ronja att hon inte längre är ett barn.

5.7 Ronjas självständighet i relation till hennes mamma

Även om Ronja klarar sig själv blir hon ledsen när hon måste skiljas från Lovis. “‘Förlåt’, mumlar Ronja ‘Men jag måste!’ “(s. 136). Hon vet även att både Lovis och Mattis sörjer efter henne (s. 149). I sin självständighet behöver hon vara envis när hon nu bestämt sig för att bo på egen hand tillsammans med Birk. Hon behöver stå fast vid att hennes pappa sagt att han inte har något barn för att bevisa att hon inte accepterar att han rövar människor. Det

kommande citatet anser vi visar på att Ronja ser upp till sin mamma genom att hon rådfrågar henne. “‘Du, Lovis, om du vore ett barn och hade en far som förnekade dej så hårt att han inte ens ville säja ditt namn, skulle du då vända tillbaka till honom? Ifall han inte ens kom och bad dej om det?’ Lovis funderade en stund. ‘Nej, det skulle jag inte. Han skulle få be om det, det skulle han!’” (s. 193). Ronja ställer frågan till Lovis om inte Lovis skulle gjort likadant om hon satt i Ronjas sits varvid Lovis bekräftar Ronjas agerande trots att hon sörjer över att Ronja inte bor hemma.

Lill-Klippen har skickats till Björngrottan med mat från Lovis. Ronja förvånas över att han har med sig precis vad hon och Birk behöver.

19

‘Jag har en mor som tänker på allt! Hon vet vad som ska till om man vill leva. Men hur visste hon att vi bara har ett par saltkorn kvar?’ ‘Det är kanske sånt som en mor känner på sej’, trodde Lill-Klippen. ‘När det är något nödvändigt som tryter för hennes barn.’ ‘Bara en sån mor som Lovis’, sa Ronja. (s. 180).

Denna diskussion om Lovis anser vi visar på att Lovis enligt Lill-klippen har en moderlig instinkt som gör att hon känner på sig när hennes barn behöver hennes hjälp. Ronja visar på att hon värdesätter sin mor högt genom att hon betonar att det är en instinkt som bara hennes mamma har och ingen annan.

Ronja försökte sjunga Vargsången för Birk så snart de hade lagt sej på sina granrisbäddar. Men när hon mindes hur Lovis hade sjungit den för henne och Mattis, medan allt ännu var sej likt i Mattisborgen, gav det henne ett sådant sug av längtan i bröstet att hon inte kunde fortsätta. (s. 141).

Detta citat tycker vi visar att Ronja tar efter sin mor som varje kväll sjunger Vargsången för henne när hon ska sova. Nu vill Ronja göra likadant för Birk men sången är starkt förknippad med hennes mor och saknaden efter henne blir för stor så att hon inte klarar av att sjunga den för honom.

5.8 Ronjas självständighet i relation till omvärldens förväntningar

Mattis räcker över sin nyfödda dotter till Skalle-Per och säger “Här har du den nya

rövarhövdingen som du har ordat om så länge.” (s. 14) Av detta förstår vi att Mattis och andra rövares förväntningar på Ronja var från hennes första stund i livet att hon senare skulle bli rövarhövding. Detta utan att han ens har lyssnat på sitt barns vilja och vad hon anser om hennes fars förväntningar på henne.

När Ronja träffar Birk för första gången och får veta att Borkarövarna har flyttat in på andra sidan av helvetesgapet säger hon till Birk:” ‘Menar du att hela norrborgen är full med skitstövlar?’ Han skrattade. ‘Nej, här finns bara hederliga Borkarövare. Men där över där du bor är det pintjockt med skitstövlar, det har man alltid hört.’ “(s. 37). Detta tolkar vi som att både Ronja och Birks syn på varandra påverkas av deras närvarande föräldrar genom hur de pratar om varandra och sig själva samt den bild de fått av varandra från deras föräldrar. Utan att de själva fått skaffa deras egen uppfattning om varandra.

20

Ronja och Birk lär känna varandra utan deras föräldrars vetskap och de klara sig till slut inte utan varandra. “‘Hur många gånger tänker du rädda mitt liv, söstra mi?’ ‘Lika många gånger som du räddar mitt’, sa Ronja. ‘Det är bara så att vi inte klarar oss utan varann. Det har jag förstått nu.’ ‘Ja, så är det’, sa Birk ‘Sen får Mattis och Borka tycka vad di vill.’” (s. 100). Även om Ronja är självständig och kan klara sig själv förstår hon att hon inte kommer att klara sig utan Birk som sin bror. Birk som vill bort från Borkafästet och Ronja som vill bort från Mattisborgen för att de inte längre orkar med att bo hemma. De båda barnen bestämmer sig för att flytta in i Björngrottan tillsammans. “‘Jag kan bo var som helst med dej’, sa Ronja ‘Särskilt i Björngrottan!’” (s. 134). Detta citat anser vi visar på att Ronja dock tillsammans med Birk klarar av att ta hand om sig själv. Även om Ronja vill bevisa för sin far att hon klarar sig själv byter hon på sätt och vis ut relationen med sin far mot kompisrelationen med Birk.

Ronja reflekterar själv över hennes och hennes fars relation och hur den trasats sönder för att hon inte levt upp till hennes fars förväntningar om hur han anser att en rövardotter ska vara. “Det var sorgligt, tyckte Ronja, att Mattis hade blivit en gammal tjurig rövarhövding utan vett. Hennes Mattis, hennes fura i skogen, hennes starkhet - varför kändes det nu som om Birk var den hon hade att ty sej till med det som var svårt?” (s. 118). Återigen byts relationerna ut men denna gång förstår Ronja inte det själv, utan det sker av sig själv. Detta vill vi även relatera till Ronjas mognad.

5.9 Jämförelser av huvudpersonernas självständighet

Ronja och hennes pappas relation styrs av hans känslor, det är precis som att när hennes pappa blir sårad får hon göra precis som hon vill. Edström (1997, s. 191) hävdar att Ronjas pappas frånsägande av ansvar över Ronja inte har något att göra med att han skulle vilja bestraffa Ronja för hur hon agerat. Vår uppfattning är att Pippis pappa däremot anser att Pippi vet bäst, det har hon alltid gjort och får fortsätta att göra. Pippis pappa är inte närvarande och det kompenserar han genom att hon får ett hus att bo i och pengar så att hon klarar sig vilket gör att Pippis relation till sin far blir en materiellt styrd relation. Ronjas pappa är närvarande med förväntningar att hon ska ta över som rövarhövding efter honom. Ronjas pappa upplevs stötta henne genom sin kärlek.

21

Det bästa han kan ge sin dotter är äran att bli rövarhövding men när det inte tas emot som han förväntat sig gör han sig till ett offer med förhoppningen att ge Ronja skuldkänslor. På samma sätt som hon vill ha en kärleksfull reaktion från sin far när hon bestämmer sig för att hoppa över till fienden. Ronjas relation till sin far blir på så sätt känslostyrd då han blir besviken över att hon inte gör som han förutsett/vill. Likheterna är att båda papporna spelar en stor roll i både Ronja och Pippis liv. Genom de förväntningar papporna har på sina döttrar har Ronja och Pippi inga andra val än att bli självständiga och klara sig själva. Vi anser att pappornas frånsägande ansvar bidrar till att flickorna inte har något val än att bli självständiga, som enligt Edström (1997, s. 200) blir ett slags utdrivande ur barndomen. Ronja har inget val för att hon vill visa för sin pappa hur man beter sig. Pippi väljer att bo i Villa Villekulla då hon får göra som hon vill och att hon själv tycker att det är bäst för henne.

Pippis relation till sin mor speglas genom att hon på något sätt behöver leva upp till sin mors förväntningar då hennes mor inte är närvarande. Pippi känner någon sorts ansvar gentemot sin mor, att hon inte ska behöva ängsla sig över henne konstant och Pippi vill försäkra henne att hon klarar sig bra själv trots att det inte blir någon fin dam av henne. Ronjas självständighet i relation till sin mor stärks av att hennes mor är närvarande och en väldigt stark kvinna som Ronja upplevs vilja ta efter, det gör Ronja trygg. Ronjas mamma litar på Ronjas intuition och agerande därefter. Detta anser vi tyder på att Ronjas mamma är en viktig del för hennes självständighet genom att förebildligt vara en stark kvinna. Skillnader i barnens relationer till sina mödrar är att den ena är närvarande och den andra inte samt att Ronjas mamma på ett eller annat sätt förstår varför Ronja måste lämna dem. Ronjas mamma är en viktig gestalt i

Ronja Rövardotter (1981), hon är en väldigt stark kvinna med starka åsikter om vad hon

tycker. Ronjas självständighet stärks genom att hennes mamma litar på henne.

Pippis självständighet går ut på att hon bara gör det hon tycker är kul utifrån hur hennes värld presenteras för henne av icke närvarande föräldrar. Genom att hennes föräldrar inte är

närvarande måste hon ändå bli vuxen i sitt sätt att tänka även om hon fortfarande är ett barn som vill ha roligt. Pippi ifrågasätter aldrig andra exempelvis Tommy och Annikas relation till sina föräldrar, inte heller jämför hon sig med dem. Pippi påverkas av sin mors förväntningar och omgivningens bild av hur en fin dam bör vara, hon tar inte chansen att skapa sig en egen uppfattning utan istället sätter hon sig på tvären och gör narr av fina damers beteende.

Ronjas självständighet går ut på att hon vill bevisa både för sig själv och för sin pappa att hon klarar sig genom att följa sitt hjärta och göra det som känns rätt. Ronjas värld presenteras av

22

hennes närvarande föräldrar och hon ifrågasätter sin pappas agerande. Hon tar egen ställning till vad hon anser är rätt respektive fel. Ronja påverkas av sina föräldrars åsikter om fienden utan att skapa sig en egen uppfattning. Både Ronja och Pippi påverkas av sin omgivnings förväntningar men den ena skapar sig en egen uppfattning medan den andra väljer att inte göra det genom att hon inte låter sig påverkas. Flickornas jämnåriga vänner ser upp till dem vilket utser dem till outnämnda ledare och därav får de ta ett ansvar som även det stärker deras självständighet. Vi har talat om Pippis och Ronjas relation i relation till sina förebilder men hur ser relationen ut mellan Pippi och Ronja och läsaren?

6. Slutsatser

Slutsatserna i denna analys grundar sig i våra frågeställningar och som vi nu ska besvara med hjälp av vår analys.

● Hur yttrar sig Ronjas och Pippis självständighet?

● Hur hänger Pippi och Ronjas självständighet ihop med deras relation till förebilder

eller avsaknaden av förebilder?

Ronja och Pippis självständighet yttrar sig i relation till deras icke närvarande och närvarande föräldrar genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen och ta ansvar för sig själva och andra. Den yttrar sig även genom att de har förväntningar att leva upp till samtidigt som de ifrågasätter sina föräldrar och omvärlden. Även om självständigheten utvecklas och yttras genom att de vill bevisa för sina föräldrar att de kan klara sig själva, leder detta till att Ronja och Pippi behöver ta ett ansvar som gör att deras utrymme till att ha roligt och vara barn, minskar. Hade de båda flickorna inte tvingats till att vara självständiga genom deras egna val att klara sig själva, utifrån sina föräldrars frånsägande av ansvar, hade de nog inte varit lika självständiga. Vi anser att båda flickorna visar på självständighet genom att de tar avstånd från sina föräldrar och tyr sig mer till sina vänner varpå de påverkas av sina vänner att ifrågasätta omvärlden. Barns påverkan från vänner är något som Polderman m.fl. (2015, s. 7) betonar i sin studie.

Barnens självständighet i relation till sina föräldrar hänger ihop genom att föräldrarnas agerande ifrågasätts och föräldrarna frånsäger sig ett ansvar över sina barn. Föräldrarna sätter

23

även sina egna behov före sina barns behov. Ronjas pappa sätter sina behov i form av att röva och vara i konflikt med Borka före Ronjas behov av vänner och stöttande föräldrar. Pippis pappa sätter sina behov av att vara kapten på Hoppetossa före Pippis behov av att ha en närvarande förälder vid sin sida. Papporna har en betydande roll för båda flickorna genom att de på ett själviskt vis ger flickorna utmaningar i att klara sig själva vilket även Hildingsson och Axling (2012–2013) framhäver i sin studie. Flickornas mammor finns där och upplevs stötta dem i deras val. Flickorna får genom nyfikenhet och ifrågasättande skapa sina egna uppfattningar om omvärlden och lär sig på så sätt att bli självständiga, det är ingen av föräldrarna som visar de hur de ska gå tillväga. Både Pippi och Ronja försöker leva upp till omvärldens förväntningar och vågar lita på sig själva.

7. Diskussion

Utifrån vår slutsats om dessa två unga självständiga flickor och hur deras självständighet utvecklas ska vi nu diskutera huruvida de utvecklas av sin omgivning bestående av de nära relationerna. Vilken lärarens roll är i hur barn utvecklar sin självständighet samt vilka aspekter vi i vår blivande lärarprofession behöver tänka på och vilka utmaningar vi kan komma att ställas inför. Detta är våra didaktiska frågeställningar:

● Vad har läraren för roll i hur barnen utvecklar självständighet och vilka utmaningar

kan läraren stöta på?

● Kan självständighet gå för långt?

Utifrån vår slutsats anser vi att barn som på egen hand får ha roligt och upptäcka världen utvecklar en självständighet genom att de får en viss frihet från sina föräldrar. Lärarens roll i detta kan vara att väcka en nyfikenhet hos barnen inför att upptäcka världen och utforska sin egen identitet. De barn som befinner sig i ett bra klassrumsklimat som får arbeta både enskilt och tillsammans med andra får möjligheten att lära sig att ta ansvar över sig själva och över sina klasskamrater. På Skolverket (2011, s. 5) står det att barns “trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll.” Våra tankar kring hur lärarens roll påverkar hur barn utvecklar självständighet är att läraren blir den nära vuxna relationen till de barn som i skolan visar att de behöver ha stöd. Men även till de barn som av andra

24

anledningar inte får den tid och uppmärksamhet de behöver från sina föräldrar som de har rätt till.

I inledningen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) står det att:

...barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en miljö präglad av lycka, kärlek och förståelse,

som anser att barnet till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans,

frihet, jämlikhet och solidaritet, (SFS 2018:1197, Inledning).

Detta citat och innehåll anser vi är en lika viktig ståndpunkt i skolan som i hemmet för att “skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.” (Skolverket 2011, s. 3). I lärarens arbete med barn är det viktigt att det finns ett bra samarbete mellan föräldrar och läraren för att barn ska utvecklas till självständiga personer som deltar i samhället. Detta samarbete mellan föräldrar och lärare är en av nivåerna i Bronfenbrenners modell (Skolverket 2020, s. 1) som visar att en relation mellan elever och lärare är lika viktig som en relation mellan barn och föräldrar. Detta på grund av att föräldrar och lärare är de vuxna som står barnet närmast i unga åldrar. De närmaste relationerna i ett barns liv, anser vi utifrån detta, måste samverka och fungera för att stärka barns utveckling av identitet för att de ska våga vara självständiga.

Även om varken Pippi eller Ronja uttrycker att de behöver ha nära relationer till deras

föräldrar uttrycker barn enligt Elisabeth Arnér och Britt Tellgren i Barns syn på vuxna (2006, s. 60) själva om de behöver ha en nära relation till vuxna. Även om nu Pippi och Ronja är fiktiva figurer i barnböckerna och inte behöver den nära relationen till föräldrar få de en nära relation till sina vänner. I böckerna tillåter Ronjas och Pippis föräldrar att de får testa på saker själva och det är något som även läraren behöver tillåta i skolan. Läraren behöver tillåta att barn får testa själva men med en vuxen i närheten och detsamma gäller hemma (s.60). Vi påstår utifrån detta att om barn känner sig trygga i den miljö de befinner sig i vågar de ta initiativ och på så sätt utvecklas deras självständighet. Lärarens utmaning blir i en sådan här situation att se till att alla barn var och en utvecklar självständighet utifrån sina förutsättningar och med lärarens stöd, enligt i Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärarens

25

Samtidigt som relationerna kring barn måste samverka och fungera ställs en del förväntningar på barn från de vuxna för att barn ska kunna delta och verka i samhället. Detta då ett av skolans fostransuppdrag är att barn ska bli självständiga (Skolverket 2011, s. 3). Våra tankar är att förväntningar måste finnas för att vi ska klara oss i samhället. Pippi är ett exempel på att förväntningar på henne finns men inte är tillräckliga för att hon ska påverkas av dem för att passa in och deltaga i samhället i den Lilla lilla staden. Hade hon varit en verklig person och inte en fiktiv figur hade hon haft svårt att anpassa sig till samhället även om det är bra att hon till en viss del går sin egen väg. Kan det vara så att Pippis självständighet har gått för långt? I boken har hennes självständighet lett till utanförskap även om hon inte bryr sig riktigt. Ingen vuxen kan ställa krav på henne eller säga till henne, hon har helt och hållet makten över sitt eget liv. Detta kan enligt Maria Nikolajeva (2017, s. 27) kan ha att göra med att barn i Astrid Lindgrens böcker styr över de vuxna i deras närhet och inte tvärtom.

Vi har reflekterat om självständighet kan gå för långt i verkligheten i relation till Pippi som väljer att inte delta i samhället. Ju mer självständigt ett barn blir desto mer ändras kraven på att delta i samhället och i samband med detta uppstår ensamhet (Suurpää 2018). Vi anser utifrån Leena Suurpää i artikeln Många föräldrar anser sig ha lyckats i sin uppfostran ju

tidigare barnen blir självständiga (2018) att om barn blir för självständiga och genom det inte

behöver någon nära relation kan bli väldigt ensamma och kan på så sätt gå miste om förståelse för samhällets förväntningar. Då kan de hamna i ett utanförskap likt Pippi men som den fiktiva figuren Pippi inte tar åt sig av men som en verklig person kan må väldigt dåligt av. Pippi har mer eller mindre valt att leva i ensamhet. I skolan kan begreppet självständighet diskuteras med barnen utifrån Pippis självständighet. Diskussionsfrågor som kan ställas till barn i skolan är exempelvis: Skulle du vilja leva såhär? Hur ser samhället på Pippi?

Det kan hända att Pippis pappa anser att han är en bra förälder och att han har en nära relation till Pippi även om han är ute på havet, för att Pippi kan klara sig själv. Detta är svårt att veta exakt då dem är fiktiva figurer i en barnbok. Men den tidigare ungdomsforskaren Leena Suurpää hävdar (2018) att desto tidigare barn lär sig att klara sig själva desto mer anses föräldrar ha tagit sitt ansvar i uppfostran. Vi anser att om föräldrar släpper ifrån sig sina barn tidigt och låter dem klara sig på egen hand kommer barnet att söka sig till någon annan vuxen för att fylla sitt behov av en nära relation. Detta eftersom läraren i de flesta fall är den närmsta vuxna i ett barns liv efter föräldrarna är det troligtvis denne barnet vänder sig till.

26

När det kommer till förväntningar som ställs på barn anser vi även att det krävs att föräldrar tar sitt ansvar för sina barn. Det fungerar inte att endast ha förväntningar på sina barn utan att finnas där och stötta som både Pippis och Ronjas pappa gör. Vi anser även att förväntningar på barn och vuxna kan inte ställas utifrån samma krav för att barn inte är mogna nog. I artikel 12.1 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter står det att:

“Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” (SFS 2018:1197, art 12.1). Detta visar att de vuxna behöver finnas där och ta ett ansvar över sina barn för att kunna ta del av barns åsikter men också för att avgöra om barn är tillräckligt mogna att klara sig själva.

Exempelvis, även om Pippi uttrycker att hon klarar sig bra på egen hand betyder det inte att hon är mogen nog att klara sig själv. Ronja har rätt att som hon gör, uttrycka sina åsikter även om det sårar Mattis samtidigt som Mattis hellre sätter sina behov före Ronjas. Vår uppfattning är att föräldrar alltid är förebilder för små barn och det har Mattis varit för Ronja hela hennes liv. Men när Ronja växer upp ser hon vem Mattis egentligen är men hon tror dock att han har förändrats. Han är inte längre “hennes starkhet” (Ronja Rövardotter 1981, s. 118) och genom det mister han hennes förtroende. Ronjas föräldrar låter henne undersöka skogens alla faror på egen hand som enligt Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2006, s. 60) kan anses som snällt. Ronja hade många gånger behövt ha en förälder i närheten om hon själv hade fått välja. Även om Pippi och Ronja skulle behöva närvarande föräldrar kan det hända att deras pappor anser att de tycker att de gör allt de kan för sina barn. Detta då föräldrar enligt artikel 27.2 i Förenta

nationernas konvention om barnets rättigheter, där det står att: “Föräldrar eller andra som är

ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser,

huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.” (SFS 2018:1197, art 27.2) inom deras egen förmåga, ska ta ett ansvar för sina barn.

Ifrågasättandet av omvärlden och att flickorna vill bevisa för sina föräldrar i Pippi

Långstrump går ombord (1946) och Ronja Rövardotter (1981) kan uppfattas av deras

föräldrar som ett motstånd vilket gör att Pippi och Ronja väljer att vara ensamma och hålla hårt i sina vänskapsrelationer. Behovet av de nära relationerna till flickornas föräldrar

förändras när flickorna väljer att följa sitt hjärta och prioritera sina vänner. I samband med att barn tar avstånd från sina föräldrar blir vänskapsrelationer extra viktiga (BRIS 2020). Detta kan vi se hos både Pippi som har en nära vänskapsrelation till Tommy och Annika samt hos Ronja som har Birk att luta sig mot.

27

Vi som kommer att arbeta i skolan har i uppdrag att stötta eleverna i deras självständighet och det gör vi genom att uppmuntra och vara öppna till elevernas ifrågasättande av omvärlden (Skolverket 2011, s. 3). Här tänker vi att en utmaning läraren kan stöta på är de föräldrar som inte vågar låta sina barn tro på sin egen förmåga att ta ansvar och klara saker på egen hand. Detta behöver dock inte vara ett hinder för att barn inte utvecklar sin självständighet i skolan. Som inspiration till att stärka barns självständighet kan dessa fiktiva figurer Pippi och Ronja bli förebilder för barn genom att Ronja och Pippi är två stycken starka och modiga flickor som klarar av att göra saker på egen hand (Edström 1992, s. 113).

På Skolverket (2011) i Kursplan i Svenska för grundskolan står det i ämnets syfte att elever ska “I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för

omvärlden”. Utifrån detta anser vi att dessa skönlitterära böcker om Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter är högst relevanta då de öppnar upp för diskussion och att elever ska våga uttrycka sina åsikter och tro på sin egen förmåga. Då vi inte minst i skolan ska enligt artikel 29.(d) i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, “förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk,” (SFS 2018:1197, art 29.(d)).

Vi ställer oss dock kritiska till Klara Uvin’s (2012–2013) studie där hon utifrån dessa två barnböcker betonar skillnader på de fiktiva figurerna genom att kategorisera Pippis och Ronjas egenskaper som antingen manliga eller kvinnliga utifrån bland annat deras

självständighet. Där självständighet ses som en manlig egenskap. En utmaning läraren kan stöta på i samband med att dessa böcker används som inspiration är att det kan hända att det stärker barns egna föreställningar om vad som kan anses vara manligt och kvinnligt agerande enligt Ingegerd Tallberg Broman (2002, s. 31) i Pedagogiskt arbete och Kön Med historiska

och nutida exempel. På så sätt går det emot skolans och lärarens ansvar i att motverka

eventuella könsmönster (Skolverket 2011, s. 1). Detta behöver dock inte leda till att barn påverkas av den manliga synen på självständighet som Uvin (2012–2013) skriver om då synen på självständighet påverkar barn mer genom samhällets förväntningar och nära relationer (Lalander & Johansson 2017, s. 150). Därför behöver vi i vår blivande

lärarprofession vara medvetna om vilka förväntningar samhället kan ha på barn och ha det i åtanke när vi pratar om självständighet i relation till Pippi och Ronja.

28

Läraren kan använda böckerna för att i klassrummet diskutera självständighet och behovet av förebilder. Pippi kan användas som utgångspunkt vid dessa diskussioner där eleverna får diskutera om levnadssituationen är optimal för ett barn. De kan även diskutera om de själva skulle vilja leva så som Pippi gör. Eleverna kan få diskutera om de behöver vuxna förebilder. I denna diskussion kan läraren förtydliga att även dessa fiktiva figurer Pippi och Ronja kan vara förebilder och på vilket sätt. Trots att verkliga barn inte kan efterlikna Pippis och Ronjas sätt att leva kan deras fysiska och psykiska styrka påverka barn. Karaktärerna i böckerna är bara fantasi men deras inställning till livet kan inspirera verkliga personer till att stå upp för sig själva och det de anser är rätt. Detta förklaras i den sista nivån, makrosystemet, i

Bronfenbrenners modell (Skolverket 2020, s. 1) där samhällets normer och andra yttre faktorer påverkar barnens förmåga att ta ställning till vad som är rätt respektive fel.

Kan förebilder som Ronja och Pippi leda till att barn klarar sig för bra på egen hand och inte låter sig påverkas av samhällets förväntningar? Vår tanke är att barn inte kommer påverkas av de fiktiva figurerna i den mån att de inte kommer låta sig påverkas av samhällets

förväntningar. Vi anser att det krävs fler yttre faktorer för att påverkas till den extrema självständigheten.

29

8.

Källförteckning

a) Tryckt material

Arnér, Elisabeth och Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna. Lund: Studentlitteratur.

Bryman Alan ([övers.] 2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Edström, Vivi (1992). Astrid Lindgren: Vildtoring och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Edström, Vivi (1997). Astrid Lindgren och sagans makt. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Lalander, Philip och Johansson, Thomas (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Astrid (1946). Pippi Långstrump går ombord. Stad: Rabén & Sjögren.

Lindgren, Astrid (1952). Boken om Pippi Långstrump. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Lindgren, Astrid (1981). Ronja Rövardotter. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön Med historiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur.

b) Otryckt material

Astrid Lindgren Company (2020). Astrid Lindgren. https://www.astridlindgren.com/sv/astrid-lindgren [2020-10-06]

BRIS (2020). Identitet och självständighet. https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/tonar/identitet-och-sjalvstandighet/ [2020-10-06]

Hildingsson Anna och Axling, Josefine (2020). När pappor sviker och normer bryts. Örebro Universitet. [Studentuppsats.]. Svenska. Avancerad nivå, VT 2020.

30

J C Polderman, Tinca … (2015). Meta-analysis of the heritability of human traits based on

fifty years of twin studies. https://www.researchgate.net/publication/276922271_Meta-analysis_of_the_heritability_of_human_traits_based_on_fifty_years_of_twin_studies (2020-10-13) PDF

SFS 2018:1197. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet

2011. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

[2020-10-06]

Skolverket (2014). Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärarens samarbete med

elevernas vårdnadshavare https://www.skolverket.se/getFile?file=3378 [2020-10-06]

Skolverket (2020). Samverkan med föräldrar och vårdnadshavare - en teoretisk modell.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa- samverkan-med-hem-och-vardnadshavare/samverkan-med-foraldrar-och-vardnadshavare---en-teoretisk-modell [2020-10-06]

Stam, Joni (2013). Litteraturanalys.

https://www.larare.at/svenska/moment/litteraturanalys/litteraturanalys_fakta.html#tem [2020-10-06]

Suurpää, Leena (2018) Många föräldrar anser sig ha lyckats i sin uppfostran ju tidigare

barnen blir självständiga. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/11/manga-foraldrar-anser-sig-

ha-lyckats-i-sin-uppfostran-ju-tidigare-barnen-blivit?fbclid=IwAR1IqSBk5nH6nYJoNjna3tqQKdagOqlzKie2XDJYdcjhVuBu7bp0FJjf06M

[2020-10-06]

Uvin, Klara (2012–2013). Vad blev det för något? En pojke eller en flicka? En analys av genusidentiteter och performativitet inom Astrid Lindgrens författarskap utifrån Pippi Långstrump som avvikande norm. Universiteit Gent [Studentuppsats.]. Svenska. Avancerad nivå, 2012-2013.