En jämförelse av platsgjutna ochprefabricerade väggar vid reningsverk- Kostnader och arbetsmiljöfrågor

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

EN

_​

​

JÄMFÖRELSE

_​

​

AV

_​

​

PLATSGJUTNA

_​

​

OCH

PREFABRICERADE

_​

​

VÄGGAR

_​

​

VID

_​

​

RENINGSVERK

- Kostnader och arbetsmiljöfrågor

Simon Sandegren och Maikel Mikho Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro höstterminen 2020

Examinator: Anders Lindén

A COMPARISON OF SITE-MOLDED AND PREFABRICATED WALLS AT WASTE WATER PLANTS - Costs and work environment issues

Örebro universitet Örebro University 

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 

701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden 

FÖRORD

Detta examensarbete har genomförts vid institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro Universitet under hösten 2020. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts med hjälp av Örebro Byggstatik under handledning av Örjan Berglund.

Idén bakom examensarbetet uppkom vid ett besök vid Skebäcks reningsverk 2015 där en diskussion kring val av byggmetod vid byggnation av nya mellanväggar fördes.

Vi blev bra bemötta och är tacksamma för att folk tog sig tiden att svara på frågor och ta fram underlag för vårt examensarbete.

Vi vill rikta ett tack till:

Ola Käll Örebro Kommun

Jan Rönnqvist Örebro Kommun

Örjan Berglund Örebro Byggstatik AB

Marcus Richardson C3C Engineering AB

Janne Johansson, med kollegor Rynninge bygg AB

Ralf Bjurström, med kollegor NCC AB

Nida Markus Peab AB

Örebro, december 2020

Simon Sandegren & Maikel Mikho

SAMMANFATTNING

Vid byggnation av betongväggar på vatten- och reningsverk används dom två metoderna platsgjutna och prefabricerade väggar. Metoderna ger liknande resultat men skiljer sig avsevärt i genomförande. Vi har därför valt att studera ämnet och dra slutsatser om vilken metod som är att föredra.

För att studera ämnet valde vi Skebäcks Reningsverk i Örebro som studieobjekt där dom båda metoderna att uppföra nya mellanväggar i betong har använts i samband med ombyggnation av befintliga bassänger.

Vi har valt att studera kostnader och arbetsmiljöfrågor kring dom två olika byggmetoderna.

Som underlag för kostnadsberäkningen har vi använt Wikells Sektionsdata samt prisuppgifter från leverantörer. För att studera arbetsmiljön har intervjuer genomförts med två yrkesverksamma betongarbetare. Intervjuerna gav sedan underlag för en enkät som skickades ut till yrkesverksamma betongarbetare.

Vår studie visar att prefabricerade väggar beräknas ge en lägre byggkostnad än motsvarande platsgjuten vägg vid ett reningsverk. Studien visar även att

betongarbetare föredrar prefabricerade lösningar ur arbetsmiljösynpunkt. Fysiskt påfrestande moment undviks och tiden som spenderas på arbetsplatsen minskar vid prefabricerade betongelement.

Nyckelord: _{​Reningsverk, Vattenverk, Mellanväggar, Betong, Prefabricerad,}

Platsgjuten, Arbetsmiljö, Kostnader.

ABSTRACT

When building concrete walls at water and _{​wastewater treatment plants​, the two} methods are cast-in-place and prefabricated walls. The methods give similar results but differ considerably in implementation. We have therefore chosen to study the subject and draw conclusions about which method is preferable.

To study the subject, we chose Skebäcks _{​wastewater treatment plant​ in Örebro as a} study object where both methods of constructing newpartitions in concrete have been used in connection with the reconstruction of existing basins.

We have chosen to study costs and work environment issues around the two different construction methods. As a basis for the cost calculation, we have used Wikell's Sektion Data and price information from suppliers. To study the work

environment, interviews were conducted with two professional concrete workers. The interviews then provided the basis for a questionnaire that was given to professional concrete workers.

Our study shows that prefabricated walls provide a lower construction cost than the corresponding cast-in-place wall at _{​wastewater treatment plant​. The study shows} that concrete workers prefer prefabricated solutions from a work environment point of view. Physically stressful moments are avoided and the time spent in the

workplace is reduced when building with prefabricated concrete walls.

Keywords: _{​Treatment Plant, Waterworks, Concrete walls, Prefabricated,}

Cast-in-place concrete, Working environment, Costs.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2. Väggkonstruktioner vid VA-Anläggningar 10

2.1 Betong 10

2.2 Armering 10

2.3 Exponeringsklass och beständighet 10

2.4 Platsgjutna betongväggar 11

2.5 Prefabricerade betongväggar 12

2.6 Allmänt om arbetsmiljö 13

3. Objektsbeskrivning Skebäcks Reningsverk 14 4. Resultat och analys 16

4.1 Byggkostnad 16 4.2 Kostnadsberäkning 17 4.3 Summering av kostnader 18 4.4 Arbetsmiljö 19 4.4.1 Svarsalternativ kryssfrågor 20 4.4.2 Öppna frågor 23 4.5 Analys av arbetsmiljö 25 5. Diskussion 26 5.1 Kostnader 26 5.1.1 Framtida förslag 26 5.2 Arbetsmiljö 27 6. Slutsats 28 Källor 29 Digitala källor 29 Muntliga källor 30 Tryckta källor 30 Bilagor 31 Bilaga 1 31 Bilaga 2 34 Bilaga 3 35 5

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

Under tidiga 1900-talet släpptes spillvatten ut i sjöar och vattendrag utan någon som helst rening. 1940 fanns endast 15 reningsverk i Sverige och 1955 hade de ökat till 30. Den uteblivna reningen av spillvatten ledde till övergödning i sjöar och

vattendrag. Idag finns det cirka 1700 reningsverk i Sverige. [1]

En stor utbyggnad av reningsverk i Sverige skedde under 60-talet då krav ställdes på att spillvatten skulle renas innan det släpps ut till recipient. Vid kommunala reningsverk i Sverige användes i princip uteslutande betong vid konstruktion av bassänger. [2]

För att minska kvävebelastningen av Östersjön skrev Sverige på _{​Baltic Sea Action} Plan (BSAP) 2007). Avtalet gör gällande att alla reningsverk med mer än 10000 anslutna PE (personekvivalenter) skall ha en kvävereduktion om minst 70%. [3] Skebäcks reningsverk i Örebro omfattades av dom nya reglerna och saknade särskild rening av kväve. Detta föranledde ombyggnation av bassänger för att minska kväveutsläppen. Man valde då en lösning där befintliga bassängvolymer utnyttjades med nya mellanväggar i betong. Utformningen kallas “Racetrack” och innefattar mekanisk omrörning samt tillförsel av luft i vattnet. Totalt byggdes fyra stycken kväve reningsbassänger mellan 2011 och 2015 där 1 bassäng byggdes med en prefabricerad betonglösning och 3 bassänger med platsgjutna väggar i betong. Vi har valt att undersöka och analysera vilken metod som är mest fördelaktig att välja för entreprenörer med hänsyn till kostnad och arbetsmiljö i kommande projekt. Entreprenören har idag ett stort ansvar kring arbetsmiljön då risken för att skadas allvarligt är tre gånger så stor för arbetstagare inom byggbranschen än andra branscher [4].

Under 19 § i AFS 1999:3 står att läsa att alla faktorer som har betydelse för

arbetsmiljön skall tas i beaktning i ett byggprojekt. Det medför att val av metod har stor betydelse med hänsyn till arbetsmiljö. [5]

1.2 Syfte

Målet med detta arbete var att undersöka om platsgjutet eller prefabricerat är att föredra vid gjutning av nya mellanväggar vid framtida ombyggnationer av vatten- och reningsverk. Syftet är att skapa ett underlag som hjälper till vid val av byggmetod i framtiden. Examensarbetet skall därför ta särskild hänsyn till arbetsmiljörisker. Vårt syfte var att besvara följande frågor:

1. Vilket alternativ är mest kostnadseffektivt?

2. Vilket alternativ erbjuder den bästa arbetsmiljön?

I det ekonomiska perspektivet kommer hänsyn tas till materialkostnader, bemanningstid samt kostnader för arbetsplatsen.

För det arbetsmiljömässiga perspektivet kommer erfarenheter från yrkesverksamma tas i beaktning samt regler gällande arbetsmiljö utgivna av arbetsmiljöverket.

1.3 Avgränsning

Arbetet är begränsat till att behandla raka betongväggar som används som mellanväggar vid VA-anläggningar. Väggarna har vattentryck från två håll och behöver på så sätt inte dimensioneras för ensidigt vattentryck. I vår kalkyl har väggarna dimensionerats enligt dom underlag som användes vid ombyggnationen av Skebäcks Reningsverk.

1.4 Metod

Uppgiften löstes genom att först ta fram en målformulering. För att sätta sig in i ämnet har rapporter, avhandlingar, facklitteratur samt tidskrifter använts. Denna inläsning i ämnet ligger till grund för frågor som har ställts vid intervjuer med personer i branschen.

Följande delmål skrevs i vår målformulering:

- Litteraturstudier - inläsning kring nuvarande kunskapsläge inom ämnet - Genomföra intervjuer med sakkunniga

- Ta fram en enkät kring arbetsmiljö.

- Besöka Skebäcks reningsverk för att studera väggar.

- Genomgång av kostnader för ombyggnationer vid Skebäcks reningsverk. - Beräkningar i sektionsdata av dom båda alternativen

- Framtagning av en kalkyl där de båda alternativen ställs emot varandra.

Vi träffade några branschkunniga personligen medans andra föredrog att ta samtalet via telefon (med hänsyn till COVID-19 pandemin). Intervjufrågorna till

betongarbetarna ställdes utifrån målformuleringen med fokus på arbetsmiljöfrågor. Avsikten med frågorna är att inte styra svaren utan låta intervjupersonen svara utifrån sina erfarenheter och åsikter. Svaren på dessa frågor låg sedan till grund för en enkätundersökning om arbetsmiljö som skickades ut till betongarbetare.

Som målgrupp för vår enkät valde vi byggnadsarbetare som arbetar med betong. Då betongväggar gjuts på samma sätt vid andra byggnationer än bassänger så kunde även betongarbetare utan erfarenhet av VA-anläggningar svara på enkäten. Vid besök av Skebäcks reningsverk fick vi tillgång till tidsplaner, kostnadskalkyler och dokument från byggnationerna.

Informationen som framkom från enkät och intervjuer presenteras och analyseras i resultatdelen och kommenteras i diskussionsavsnittet av rapporten.

1.4.1 Val av metod

Vid val av innehållsanalys har vi använt dom två metoderna kvalitativ metod samt kvantitativ metod.

Kvalitativ metod

Vårt besök vid Skebäcksverket var en iakttagande observation. Det innebär att vi granskade resultaten av de två metoderna vi skriver om i detta arbete.

För att bedöma arbetsmiljön vid dom olika utförande metoderna har uppfattningar och upplevelser från enskilda individer tagits i beaktning. Vi tog fram en enkät där yrkesverksamma svarade på frågor. När vi använder oss av den kvalitativa metoden vill vi skapa en genomsnittlig bild styrkt av de svar vi får kring frågeställningen.

Kvantitativ metod

Vid framtagning av underlag för kostnader har den kvantitativa metoden använts. Kostnaderna är mätbara och kvantifierbara. Vi använde kostnadsunderlag från beräkningsprogrammet Sektionsdata. Då kostnadsunderlag saknades gjordes prisförfrågningar till tillverkare.

1.5 Disposition

Under bakgrund redovisas hur bakgrunden ser ut till ombyggnation av biologiska reningssteg vid reningsverk i Sverige. Under syfte beskrivs målsättningen med det här examensarbetet. Arbetet har en avgränsning som begränsar arbetet till att gälla mellanväggar i betong vid vatten och reningsverk. Under resultatdelen redovisas de kostnader som räknats fram. Kostnaderna analyseras och förklaras i en

resultatanalys. Den enkätundersökningen som beskrivs under metoddelen redovisas i resultaten i form av stapeldiagram. De intervjuer som gjorts sammanfattas och analyseras i resultatdelen och de ställda frågorna med svar återfinns som bilaga. Under diskussion jämförs resultatet mot liknande arbeten som tidigare utförts. Under avsnittet finns även förslag på fortsatta studier i ämnet. Som avslutning redovisas de slutsatser som redovisats i arbetet.

2. Väggkonstruktioner vid reningsverk

2.1 Betong

Betong består huvudsakligen av cement, ballast och vatten. Tillgången på dessa material är god vilket gör betong till ett kostnadseffektivt byggnadsmaterial. Som byggnadsmaterial kännetecknas betong av sin hållfasthet och beständighet.

Byggnader byggda med betong brukar oftast ha en livslängd på 100 år med ett litet underhållsbehov. Dessutom har betong andra bra egenskaper som formbarhet och brandtålighet. Därför har idag betong många användningsområden så som väggar, broar, pelare, bjälklag, pålar och plintar. Tillsatsmaterial och tillsatsmedel kan användas för att skapa den betong som önskas.

Betong framställs i regel vid betongfabriker för att sedan köras till arbetsplatserna med lastbil. Betongen förvaras då i en roterande behållare för att inte härdas under transporten. När betongen når arbetsplatsen pumpas eller hälls betongen i den form som satts upp för ändamålet. [6]

2.2 Armering

För att förstärka betongens hållfasthet används armeringsstänger. Stängerna har i regel en räfflad yta vilket skall öka friktionen när betongen har härdat. Då betong som material har dålig draghållfasthet används armering för att förbättra betongens egenskaper.

Nu för tiden så har man börjat använda sig utav inläggningsfärdigt armeringsstål (ILF) vilket har nästan helt ersatt klippning och bockning av armering på

arbetsplatsen eftersom i helhet så blir det bättre kvalitet, lägre kostnad och det går betydligt fortare. ILF armeringen kommer via en industriell process som sker datorstyrd för att på bästa sättet utnyttja materialet och för att även minska onödigt spill på byggarbetsplatsen. När armeringen väl anländer till byggarbetsplatsen så är den buntad, sorterad och färdig för montering på väggformarna [8].

2.3 Exponeringsklass och beständighet

För att klassificera hur aggressiv omgivningen är för betongkonstruktioner utifrån dess miljö så har ordet “exponeringsklass” införts. Exponeringsklass beskriver betongens fysikaliska och kemiska egenskaper och därmed hållfastheten i en viss miljö. Dessa styrs av ingående delmaterial och sammansättningar vilket gör det möjligt att välja betong utifrån yttre påverkan såsom fukt och frysning.

Då betongväggar vid vatten- och reningsverk utsätts för vattentryck krävs hög beständighet på betongen. Kraven för täthet ökar om vattentrycket är ensidigt.

Vid Skebäcks reningsverk tillsätts polyaluminiumklorid vilket är aggressivt mot betongen. Tränger klorider genom täckskiktet för armeringen kan det leda till armeringskorrosion. Armeringskorrosion innebär att armeringen rostar och orsakar försämrad bärkraft och sprickbildning. [7]

Vid Skebäcks reningsverk har man använt betong av exponeringsklass XC3.

2.4 Platsgjutna betongväggar

Vid platsgjutning körs färsk betong till byggarbetsplatsen med lastbil och hälls eller pumpas in i en form. Formningen utförs genom montering av formsystem med hjälp av en kran. Betongen som tillsätts vibreras med en s.k. betongvibrator. Maskinen är en stav som sätts ner i formen för att formen skall fyllas ut bättre. Vibrationerna är en arbetsmiljörisk som kan leda till vibrationsskador i händer i armar på betongarbetare. Armeringsarbeten ovan huvudhöjd utförs från arbetsställning.

Idag erbjuds färdiga väggformar från olika leverantörer i Sverige. Väggformar kan hyras under projektets gång och sedan monterats ner när en gjutning har

genomförts. Ett gångplan monteras på ställningens övre del därifrån gjutningsarbetet kan utföras, se figur 1. För att undvika att betongen fastnar mot väggformen och på så sätt försvårar demonteringen så kan ytorna pulverlackas [11].

När man gjuter en vägg så använder man s.k. dymlingar i fogarna. En dymling är en ingjuten slät stång som överför tvärkrafter mellan betongplattor vid fogar.

Figur 1. Väggform med gångplan monterad innan gjutning. (Foto svenskbetong.se)

2.5 Prefabricerade betongväggar

Att en betongvägg är prefabricerad innebär att man gjutit väggelement på fabrik där den får härda i en kontrollerad miljö. Väggelementen transporteras till

byggarbetsplatsen med lastbil. Elementen ställs sedan på plats med hjälp av lyftkran, se figur 2.

Vid Skebäcks reningsverk lyftes de prefabricerade väggarna på plats för att sedan gjutas runt. Med prefabricerade väggar flyttas arbetet med armering, formsättning och gjutningen till en fabrik vilket leder till att en bättre arbetsmiljö där arbetsskador och olyckor blir färre [9]. Vid fabriker där prefabricerade element tillverkas vibreras betongen med vibrationsbord och inte handhållet som vid platsgjutning.

Prefabricerade konstruktionsdelar kräver en noggrann planering av ordningen som respektive del monteras. Efter produktionen vid fabriken finns inga möjligheter till ändringar av dom prefabricerade väggarna.

Vid tillverkningen av prefab väggarna så får fabriken en tillverkningshandling från beställaren där det står vilken betongkvalitet som väggen ska gjutas i, måtten på väggen och vilken armering som skall gjutas in. Efter produktionen av den

prefabricerade väggen skall den kontrolleras av den ansvariga arbetsledaren för projektet samt av personen som har utfört gjutningen på fabriken för att säkerställa att produkten utförts på rätt sätt [10]. Leveranstiden från prefableverantören C3C Engineering oftast 4 månader efter erhållen beställning enligt Marcus Richardson hos C3C Engineering.

Figur 2. Montage av prefabricerat väggblock (Foto Jan Rönnkvist)

2.6 Allmänt om arbetsmiljö

I AFS 1999:3 (Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och

anläggningsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna) framgår att ett projekt skall tidplaneras på ett sätt som gör att risk för ohälsa och olycksfall

undviks. Varje projekt skall ha en utsedd byggarbetsmiljösamordnare.

Byggarbetsmiljösamordnare kan vara en fysisk person eller juridisk person. Krav på Byggarbetsmiljösamordnarens lämplighet ställs där utbildning, kompetens och erfarenhet skall styrka personens lämplighet som byggarbetsmiljösamordnare. Byggtiden för ett projekt där prefabricerade väggar används minskar i sig riskerna. När man använder en prefabricerad betonglösning uteblir arbetsmoment förenat med risker såsom armeringsarbeten och uppställning av väggformar. Vid arbete med prefabricerade väggar är montaget av väggarna ett riskmoment då det finns risk för klämskador.

För att minska riskerna vid arbetet med platsgjutna väggar används skyddsglasögon och hjälm vid samtliga arbetsmoment.

Regler kring användning av vibrator vid betonggjutning finns i AFS 2005:15

(Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna). Risker vid handhavande av betongvibrator är kärlskador,

skelett-/ledskador eller nerv- och muskelrelaterade skador. Vid arbete med tunga byggelement skall en montageplan upprättas där en beskrivning av arbetsplatsen finns med samt hur arbetet skall genomföras.

3. Objektsbeskrivning Skebäck

Som studieobjekt för det här examensarbetet valdes Skebäcks avloppsreningsverk. Reningsverk ligger i östra delen av Örebro och tar emot spillvatten från hushåll och industrier i Örebro med omnejd. Reningsverket har sin recipient (avrinning) i Svartån som mynnar ut i Hjälmaren. Reningsverket har 120 751 personer anslutna (2014). Reningsverket har tre reningssteg med mekanisk-, biologisk- och kemisk behandling av avloppsvatten. [13]

Det biologiska reningssteget saknade fram till 2011 kväverening enligt Jan Rönnkvist, Projektingenjör för kvävereningsprojektet vid Skebäcks Reningsverk. Tekniska förvaltningen i Örebro kommun valde en reningsmetod där befintliga bassängvolymer byggdes om med nya mellanväggar i betong. Bottenytan i dom nya bassängerna försågs med s.k. tallriksluftare. Tallriksluftarna är kopplade till en luftkompressor. När luften tillförs så sjunker kvävenivåerna. När ett förutbestämt värde nås stängs luften av. När luften stängs av ökar kvävenivåerna igen då nytt avloppsvatten pumpas in i bassängen, luftningen startas sedan igen.

Bassängen utformas som en ringkanal där vattnet cirkulerar i bassängen med hjälp av mekaniska omrörare, denna utformning av bassäng kallas “racetrack”, se figur 3 och 4.

Figur 3. Skiss av racetrack_​.

Figur 4. Kvävereningsbassäng “Racetrack” (Foto: Simon Sandegren)

Totalt uppfördes fyra racetrack vid Skebäcks reningsverk mellan 2011 och 2014. Dom fyra separerade kvävereningbassängerna nämns som Linje 1-4. Linje 1 har en prefabricerad mellanvägg i betong. Dom övriga 3 linjerna har mellanväggar som är platsgjutna, se figur 5.

Figur 5. Dom fyra kvävereningsbassängerna vid Skebäcks Reningsverk (Foto: Google Maps)

4. Resultat och analys

4.1 Byggkostnad

Ett av de två delmålen för det här examensarbetet var att analysera vilken av dom två metoderna (platsgjuten eller prefabricerad) som har lägst byggkostnad. En kostnadskalkyl gjordes under överseende av Örjan Berglund.

I kostnadsberäkningen för den platsgjutna väggen ingår betong, armering, form samt helfog med dymlingar. Underlag för platsgjuten betongvägg har tagits fram med hjälp av Sektionsdata (v. 2020.10). Sektionsdata är ett kalkylprogram som används för att räkna ut kostnader för byggprojekt. Programmet har utvecklats av det svenska företaget Wikells och uppdateras ständigt där aktuella priser tillhandahålls.

För att göra studien jämförbar så valdes samma tjocklek, höjd och längd på dom två metoderna. Den prefabricerade lösningen kräver fyra gånger fler dymlingar än den platsgjutna enl. Örjan Berglund.

Då Sektionsdata saknade data för en prefabricerad vägg skickades en

kostnadsförfrågan till företaget C3C Engineering AB. C3C är ett svenskt företag som tillverkar och säljer prefabricerade betonglösningar. C3C gavs samma indata som använts för kalkylering av den platsgjutna väggen i Sektionsdata. Det priset som gavs av C3C är kostnaden för betongväggen inklusive transport till en arbetsplats i Örebro.

Omkostnadspåslag enligt sektionsdata har tillämpats vid uträkningarna. Indata Betongvägg Längd: 47 meter Höjd: 4350 mm Tjocklek: 200 mm Omkostnadspåslag arbete: 10% Omkostnadspåslag material: 272% 16

4.2 Kostnadsberäkning

För den platsgjutna väggen är den största kostnadsposten arbetslön. Till skillnad från den prefabricerade väggen utförs mycket av arbete på byggplatsen vilket leder till höga kostnader för arbetslön, se tabell 1.

Tabell 1. Kostnader platsgjuten lösning

Den prefabricerade betongväggen byggs på fabrik där omkostnader för tillverkningen ingår i priset för väggen, se tabell 2.

Tabell 2. Kostnader prefabricerad lösning

17

Kostnadspost

Pris (Sek)

Betong (Självkompakterande) 73604

Armering 30750

Skivform 30688

Helfog med dymlingar 3243

Arbetslön 236736 Omkostnadspåslag arbete 281676 Omkostnadspåslag material 13826 Ställningar 5000 Kran 40000 Städning 3000kr Bodar 15000 SUMMA 718523

Kostnadspost

Pris (Sek)

Betongelement (Prefabricerade) 400000

Helfog med dymlingar 12972

Arbetslön 21030

Omkostnadspåslag arbete 57202

4.3 Analys av kostnader

Materialkostnaden för den platsgjutna betongväggen är 274687kr billigare än den prefabricerade. Det beror på att arbetslön för den prefabricerade väggen ingår i materialkostnaden då väggen inte byggs av entreprenören själv, se tabell 3. Tabell 3. Materialkostnader

Arbetslönen som är den största enskilda kostnadsposten för den platsgjutna väggen är 215706kr högre för den platsgjutna väggen än för den prefabricerade, se tabell 4. Tabell 4. Kostnader arbetslön (Inkl. omkostnadspåslag)

Kostnader för kran är högre när man väljer platsgjuten metod då kranen krävs längre tid för lyft av form och armering. Det gör att dom övriga kostnaderna är högre för den platsgjutna metoden, se tabell 5.

18 Kran 10000 Bodar 15000 Städning 3000 SUMMA 560476 Metodval Kostnad (Kr) Platsgjuten 138285 Prefabricerad 412972 Differens - 274687 Metodval Kostnad (Kr) Platsgjuten 236736 Prefabricerad 21030 Differens - 215706

Tabell 5. Övriga kostnader (Inkl. omkostnadspåslag)

Totalkostnaden för den prefabricerade lösningen blir 158 047kr lägre än den

platsgjutna.Totalkostnaden för den prefabricerade lösningen blir 158 047kr lägre än den platsgjutna, se tabell 6.

Tabell 6. Totalkostnad

Om arbetet utförs under vinterhalvåret måste hänsyn tas till ökade kostnader för uppvärmning vid platsgjuten lösning. Som traditionell lösning i samband med gjutningen krävs presenningar som skapar en luftspalt mellan presenningen och väggformen. Denna spalt kan då värmas upp med dieseldrivna värmekanoner. Ett alternativ idag är väggformar med förmonterade värmeelement som möjliggör gjutning i låga temperaturer.

4.4 Arbetsmiljö

En del i målformuleringen var att skapa en enkät som betongarbetare skulle ges en chans att besvara. Frågorna skrevs efter att intervjuer genomförts med

yrkesverksamma. Vid intervjuer med betongarbetarna Ralf Bjurström och Janne Johansson (Bilaga 3 och 4) så framkom att tidspress och fysisk påfrestning var två saker som försvårade arbetet. Även vädret påverkar då gjutning på vintern är

omständigt på grund av kyla. En annan sak som påverkar är vind som försvårar dom kranlyft som görs vid båda byggmetoderna.

Enkätundersökningen fick 14 svar från betongarbetare i olika företag. Utifrån dessa svar har en förståelse för arbetsmiljön tolkas. I enkäten undersöktes vad arbetarna föredrog att jobba med, vad de ansåg som mest fysiskt ansträngande samt var de ansåg att den största skaderisken fanns vid prefabricering eller platsgjutning.

Enkätundersökningen utgick från nio olika frågor därav sex frågor var svarsalternativ (kryssfrågor) medans de resterande tre frågorna var öppna frågor där de deltagande

19 Metodval Kostnad (Kr) Platsgjuten 63000 Prefabricerad 28000 Differens - 35000 Metodval Kostnad (Kr) Platsgjuten 718523 Prefabricerad 560476 Differens - 158 047

fick skriva en kort kommentar för att svara på frågorna. Enkäten togs fram med hjälp av Google forms.

4.4.1 Svarsalternativ kryssfrågor

Figur 6 visar svar på fråga 1

Enkätundersökningen fick 14 svar från betongarbetare för att ta reda på vilken av dom två byggmetoderna som dom föredrog. Enkätundersökningen visar att

majoriteten föredrog att arbeta med Prefabricerade väggar (85,7 %) medans endast 14,3 procent föredrog platsgjutning, se figur 6.

Figur 7 visar svar på fråga 2

När vi frågade om vilken arbetsmetod som ansågs ha den största tidspressen så svarade 14,3% på prefabricerad medans 78,6% på platsgjuten men det fanns även

en person som tyckte att det inte var någon större skillnad mellan de olika metoderna, se figur 7.

Figur 8 visar svar på fråga 3

En annan fråga gick ut på att ta reda på vad som arbetarna ansåg som mest fysisk krävande, under denna fråga så visar resultatet att de deltagande var enade om att det mest fysisk ansträngande är platsgjutning av betongväggar, se figur 8.

Figur 9 visar svar på fråga 4

Vid frågan “föredrar du platsgjutna eller prefabricerade betongväggar att arbeta med under nederbörd?” så svarade hela 71,4% av deltagarna på prefabricerad medans 14,3% svarade platsgjutna och de resterande 14,3% på att det inte spelade någon roll, se figur 9.

Figur 10 visar svar på fråga 5

Enkäten undersökte även under vilket byggmetod flest förseningar förekom och där tyckte 85,7% att de skedde flest förseningar under byggarbeten där man använde sig av prefabricerade och 14,3 att det inte märkte någon skillnad, se figur 10.

Figur 11 visar svar på fråga 6

Den sista kryssfrågan frågade vilken arbetsmetod de ansåg att skaderisken är största vid och där ansåg 14,3% att de är under arbete med prefabricerade

betongväggar medan 78,6% ansåg att under platsgjutning är var den största skaderisken finns, se figur 11.

4.4.2 Öppna frågor

Enkäten gav även deltagarna möjlighet att själva skriva vilken utmaning som dom anser vara den största vid arbete med prefabricerade väggar, se tabell 7.

Tabell 7 redovisar svaren för vad den största utmaningen är med att arbeta med prefabricerade betongväggar

Samma fråga ställdes vad det gäller platsgjutna betongväggar, se tabell 8.

Tabell 8 ​redovisar svaren för vad den största utmaningen är med att arbeta med platsgjutna betongväggar

Enkäten avslutades med en fråga där deltagarna kunde lämna övriga kommentarer kring arbetsmiljön vid arbete med betongväggar. 4 av deltagarna valde att svara på frågan, se tabell 9

Tabell 9 visar de övriga kommentarerna deltagarna hade

.

4.5 Analys av arbetsmiljö

Om man väljer en prefabricerad lösning undviker man många av de risker som föreligger vid arbete med platsgjutna väggar. Då de prefabricerade betongväggarna tillverkas på en fabrik möjliggörs väl genomtänkta lösningar kring arbetsmiljörisker. Hänsyn till väder och kyla behöver ej tas i beaktning vid tillverkningen av de

prefabricerade väggarna.

Båda metodvalen kräver lyft med kran. De prefabricerade väggarna kräver dock endast ett lyft för att vara på plats. Vid platsgjutning krävs att väggformarna ställs på plats samt lyfts bort när väggen är gjuten. Dessa lyft är förenade med risker då väggarna är tillräckligt tunga för att vara dödande.

Platsgjutna betongväggar kräver arbetsmoment som kan öka skaderisken, moment som inte behöver genomföras på byggarbetsplatsen vid montage av prefabricerade betongväggar. Exempel på detta är vibrering av betong, montage av armering samt användande av formolja (halkrisk).

Yrkesverksamma som deltog i vår enkätundersökning föredrar prefabricerade väggar ur arbetsmiljösynpunkt. Antalet farliga arbetsmoment är färre och prefabricerade väggar kräver mindre fysisk ansträngning än platsgjutna.

5. Diskussion

5.1 Kostnader

För att tolka vårt resultat kring kostnader har andras examensarbeten tagits i beaktning. Det som skiljer sig med vårt arbete är att vi valt att studera helt

prefabricerade väggar. Andra studier har jämfört skalväggar och platsgjutna väggar. En skalvägg har två prefabricerade betongskivor med ett tomutrymme mellan sig som gjuts på plats [14]. Då inget behov av ledningsdragning föreligger vid

uppförandet av väggar vid VA-anläggningar är därför inte skalväggar aktuellt att använda i vårt fall. Men då metoden liknar det vi arbetat med har vi valt att titta på tidigare arbeten där jämförelser med skalväggar och platsgjutna väggar gjorts. Vår kostnadsberäkning visar att prefabricerade väggar ger en lägre kostnad. H.Akram och K.Kasem analyserar i sitt examensarbete från 2015 “En jämförande studie mellan platsgjuten betongvägg och skalvägg” kostnader för plastgjutna väggar och skalväggar. Författarna visar där att totalkostnaden för en skalvägg är högre än en platsgjuten. Författarna visar även att en platsgjuten vägg har en lägre

materialkostnad än en skalvägg. Väljer man en skalvägg har man kortare byggtid än vid platsgjuten lösning. Vår studie skiljer sig dock från deras då vi tittar på helt

prefabricerade element. Skalväggen kräver en större del arbete vid arbetsplatsen än de prefabricerade betongväggarna vi tittat på.

Rapporten “Skalvägg kontra platsgjutet en tids- och kostnadsstudie” skriven av H.Eiderbrandt och A.Blomqvist visar att användning av skalvägg blev 15% billigare än att platsgjuta väggar vid ett bostadsprojekt i Sickla. Arbetsplatsomkostnaderna är avsevärt högre då man bygger skalväggar än vid platsgjuten lösning. De indirekta kostnaderna är däremot lägre när man bygger skalväggar. Detta leder till att skalväggarna har en lägre totalkostnad. Resultatet skiljer sig därför mot tidigare nämnda rapport av H.Akram och K.Kasem.

Den här rapporten handlar om väggar som utsätts för tvåsidigt vattentryck. Vid uppförande av s.k. racetrack bassänger likt dom som byggts vid Skebäcks reningsverk kan aldrig väggen utsättas för tvåsidigt vattentryck.

5.1.1 Framtida förslag

För att skapa mer underlag för beslut kring metodval skulle en kostnadsanalys av prefabricerade betongväggar och platsgjutna betongväggar kunna göras där man tar

hänsyn till ensidigt vattentryck då dessa bassänger är vanligt förekommande. (Berglund)

5.2 Arbetsmiljö

Enkätundersökningen som har genomförts visar att majoriteten av arbetarna föredrar att arbeta med prefabricerade väggar. Det som kan tolkas utifrån allt detta är att arbetarna anser att användandet av prefab-element har en mindre skaderisk, har bättre förhållande till vädret samt ger en tryggare arbetsmiljö.

I ett examensarbete från 2009 “Jämförelse mellan Prefab och platsgjuten

betongstomme för kv. Kleopatra Västerås” av Nimesh Chouhan där författarna har skickat ut en enkätundersökning till 8 stycken betongarbetare fick liknande svar som vi fick från våra deltagare. Enkätundersökningen visar att arbetarna i

undersökningen föredrog att arbeta med prefabricerade-element. Chouhan valde även att ställa frågor om arbetsskador har skett under arbete med de olika

metoderna vilket är något vi valde att inte fråga om.

Chouhan ser ut att komma fram till slutsatsen att de olika metoderna inte skiljer sig så mycket åt när det kommer till arbetsmiljö då samma moment förekommer under båda arbetssätten, och att det enda som skiljer sig är miljön gjutningen sker i.

Prefabricering sker i fabrik där väder inte är en faktor medans platsgjutning sker ute. En analys av svaren Chouhan fått på sin enkätundersökning visar dock att

prefabricering är att föredra då skadorna som sker under denna byggmetod ansågs som mindre.

Vi anser att arbetarna föredrog prefabricerat på grund av de bekvämligheterna som förekommer med att bygga med Prefab. Några av dessa bekvämligheter är att de flesta momenten som behövs för platsgjutning redan är gjorda i fabriken när det kommer till prefabricering som exempelvis att ställa upp väggform och armera. De som arbetar med prefabricerat byggande slipper även att arbeta efter väderläge. De behöver inte tänka på om det snöar, regnar eller är soligt eftersom de kommer befinna sig i fabriken som har rumstemperatur vilket är ett plus när det kommer till arbetsmiljö och bekvämlighet.

Att gjuta, armera och forma förekommer oavsett om man väljer prefabricerad eller platsgjuten vägg men skillnaden är att vid prefabricering så sker dessa i en

annorlunda arbetsmiljö där temperatur (väder) inte är något hinder. Men att gjuta på plats kan vara en lite större utmaning då man har väder och utrymme att ta hänsyn till. Utöver detta så sker det fler saker på samma gång i en arbetsplats som kan medföra till en mindre säker arbetsmiljö.

Lyft med kran förekommer under bägge byggmetoderna men vid platsgjutning förekommer fler lyft då formar behöver monteras och sedan demonteras vilket leder till större risk för skador.

6. Slutsats

● Vår beräkning av kostnader för dom båda alternativen visar att den

prefabricerade lösningen är billigare än den platsgjutna. Materialkostnaden är högre för den prefabricerade lösningen men kostnaden för arbete är lägre. ● En nackdel med den prefabricerade lösningen är att möjligheten till justeringar

uteblir då väggarna väl gjutits vid fabriken.

● Vår undersökning av arbetsmiljön kring byggmetoderna visar att en prefabricerad lösning är att föredra.

● Då betongväggarna tillverkas vid en effektiviserad fabrik undviks såldes arbetsmoment som är förenat med risker såsom vibrering av betong, tunga lyft av armering, samt arbete från ställning.

● Leveranstiden av prefabricerade betongelement är normalt sett 4 månader. När en platsgjuten vägg uppförs kan arbetet startas tidigare.

● Eftersom de prefabricerade betongelementen har färre moment vid arbetsplatsen så minskas skaderisken

● I tabell 10 redovisas vilken metod som är att föredra med hänsyn till kostnader för material, arbetslön, underentreprenader samt totalkostnad. I tabellen redovisas även att arbetsmiljön är bättre vid prefabricerad lösning.

Tabell 10. visar slutresultatet på de olika väggmetoderna och vilket av de som är att föredra.

28

Väggtyp Prefabricerad Platsgjuten

Kostnader för material Dyrare Billigare Kostnader för arbetslön Billigare Dyrare Kostnader för

Underentreprenader

Likvärdig Likvärdig

Totalkostnad Lägre Högre

Källor

Digitala källor

[1] Svensk vatten. Avloppsfakta [Internet];[2016-03-30]. hämtad från:

https://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/avloppsfakta/

[2] Naturvårdsverket. Rening av avloppsvatten i Sverige[Internet]; Stockholm:2020-12-08. Hämtad från:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8629-9.pd f

[3 ] Helcom. Helcom ministerial meeting [Internet]: Krakow,Poland;[2007-11-15]. Hämtad från: _​https://helcom.fi/media/documents/BSAP_Final.pdf

[4] Håll nollan.Statistik [Internet]; Stockholm,Sverige ;[Publicerad 2018-04-04; Uppdaterad 2020-04-7]. Hämtad från: _​https://www.hallnollan.se/kunskap/statistik [5] AFS 1999:3. Byggnads-och Anläggningsarbete[Internet];[2014-03-25]. Hämtad från:_​https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/byggnads-och-anla

ggningsarbete-foreskrifter-afs1999-3.pdf

[7] Betongindustri, Heidelbergcement group.Exponeringsklasser[Internet]: [2020-12-08] Hämtad från:

https://www.betongindustri.se/sites/default/files/assets/document/exponeringsklasser .pdf

[8] Svensk betong, Armering[Internet]: Stockholm,Sverige ;[hämtad 2020-10-14]. Hämtad från:

https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet/produktion/fl

erbostadshus/vagg/armering

[9] Hanna Nilsson,Lunds tekniska högskola. Optimering av industriväggar i prefabricerad betong[Internet] : Lund, Sverige; [Publicerad Januari 2012, hämtad 2020-11-04]. Hämtad från:

http://www.kstr.lth.se/fileadmin/kstr/pdf_files/Exjobb/TVBK-5000_pdf/TVBK-5202HN web.pdf

[10] Betongvaruindustrin. Betongvaruindustrin Samhällsbyggaren[Internet]: Stockholm,Sverige ; [hämtad 2020-11-04]. Hämtad från:

https://docplayer.se/3320013-Betongvaruindustrin-samhallsbyggaren.html

[11] Peri, Produkter, MAXIMO Väggform [Internet]. Halmstad, Sverige;[Hämtad 2020-11-07]. hämtad

från:_​https://www.peri.se/produkter/form/vaggform/maximo-vaggform.html

[12] Luleå Tekniska Universitet, Björn Samuelson. Arbetsskador inom byggindustrin 2018 [Internet]; Luleå, Sverige: [hämtad 2020-11-07]. hämtad från:

https://www.hallnollan.se/library/3617/arbetsskador_inom_byggindustrin_2018.pdf

[13] Miljörapport Skebäcksverket 2014 [Internet]: Örebro, Sverige; [Publicerad 2014, hämtad 2020-11-10].Hämtad från:

https://www.orebro.se/download/18.1d8f9a39155628f73841676b/1467966303063/S

keb%C3%A4ck%20milj%C3%B6rapport%202014.pdf

[14] Svensk betong, Skalvägg[Internet]:Stockholm,Sverige ;[hämtad 2020-10-15]. Hämtad från:

https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet/statik/flerbo

stadshus/vaggar/skalvagg

[15] Arbetsmiljöverket. Byggnads-och anläggningsarbete[Internet]; [Uppdaterades 2020-05-29]. Hämtad från: _​https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/

Muntliga källor

Janne Johansson, Rynninge Bygg AB (Telefonkontakt under vecka 45) Ralf Bjurström, NCC AB (Telefonkontakt under vecka 45)

Örjan Berglund, Örebro Byggstatik AB (Handledare med kontakt varje vecka 41-50) Marcus Richardson, C3C Engineering AB (Telefonkontakt och mailkontakt under vecka 45)

Nida Markus, PEAB (_{​Telefonkontakt 28 oktober)}

Jan Rönnkvist, Örebro Kommun (Telefonkontakt 8 oktober)

Ola Käll, Örebro Kommun (Vid besök av Skebäcks Reningsverk 12 oktober)

Tryckta Källor

Burström, P G (2007), Byggnadsmaterial. Studentlitteratur AB Belastningsergonomi (AFS 2012:2), Arbetsmiljöverket

Vibrationer (AFS 2005:15), Arbetsmiljöverket

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), Arbetsmiljöverket

BILAGA 1

Kostnadsberäkning (Sektionsdata)

BILAGA 2

Offertpris Prefabricerad vägg

BILAGA 3

Intervju med Ralf Bjurström NCC 2/11 2020

1. Vad är du mest erfaren att arbeta med? Platsgjutet eller prefab?

Jag har arbetat med mest plastgjutet, när jag jobbar med prefab är det oftast uppställning av väggar.

2. Vilken av de respektive lösningarna föredrar du själv?

Det sliter mindre på kroppen att arbeta med prefabricerade väggar så jag föredrar det.

3. Vad är det största riskerna för utföraren vid platsgjutet respektive prefabricering?

Största risken när man arbetar med plastgjutet är att snubbla och skära sig. Att klättra och ramla på armeringsjärn är farligt. Jag har hört från kollegor om olyckor där folk blivit

spetsade av armeringsjärn vid fall från stege. En risk vid gjutningen är stänk i ögonen. Vi har tvång på skyddsglasögon och hjälm när vi arbetar, glasögonen kan imma igen. Det är ett problem.

När man arbetar med prefabricerad betong är klämskador den största risken.

4. Vilket av dem är mest betungande för kroppen?

Plastgjutet helt klart, det är många moment och sliter på kroppen.

5. Hur ser du på för och nackdelar gällande väderförhållanden för respektive?

Platsgjutet är mycket mer beroende av väder. Det är inte att tänka på att gjuta om det är -20 grader. Prefabricerade väggar kan kan vara problematiskt när det blåser mycket.

6. Vad är det svåraste momentet vid montering av prefab?

Få arbetet att flyta, det ska vara beställt i sin ordning. Det är vanligt att något är fel beställt. Då kan det bli kapningen. Annars är det inte så stora utmaningar.

7. Vad är det svåraste momentet vid platsgjutning

Lättast fel blir det när vi armerar. När man lägger det i fel ordning och risker att börja om. Det händer lätt om ritningar är dåliga. Det är vanligt om det är någon ny som ritat. Vädret

behöver stämma, regnar det är tufft.

8. Hur upplever du vibrationer vid betonggjutning?

Man blir trött i armarna. Det är sagt att vi ska arbetsrotera men ibland så gör man inte det. Vi vill egentligen inte göra det för att folk vibrerar olika.

9. Vad skulle du vilja ändra på vad det gäller arbetsmiljö i branschen?

Det är alltid bråttom bråttom. Det handlar alltid om pengar. Det skulle gärna planeras bättre. Maskinerna vi har är i bra ordning. Vi bestämmer själva hur vi genomför jobbet. Jag jobbar en del på ackord. Det måste vara mer än 900h i ett projekt för att det ska löna sig.

BILAGA 4

Intervju med Janne Johansson Rynninge Bygg 3/11 2020

1. Vad är du mest erfaren att arbeta med? Platsgjutet eller prefab?

Jag har arbetat mest med platsgjuten betong. Förr var det knappt några projekt med prefab. Det har kommit på senare år.

2. Vilken av de respektive lösningarna föredrar du själv?

Prefab är smidigt.

3. Vad är det största riskerna för utföraren vid platsgjutet respektive prefabricering?

Vid plastgjutning finns det en mängd faror. Men om man följer reglerna kring arbetsmiljön så minskar ju såklart riskerna. Men halkolyckor är vanligt. Vid prefabricering är det klämskador som är en risk.

4. Vilket av dem är mest betungande för kroppen?

Plastgjutet.

5. Hur ser du på för och nackdelar gällande väderförhållanden för respektive?

Jag har inte reflekterat över det.

6. Vad är det svåraste momentet vid montering av prefab?

Att få allt och passa den stunden kranen är på plats.

7. Vad är det svåraste momentet vid platsgjutning

Att få till allt förarbete innan gjutningen.

8. Hur upplever du vibrationer vid betonggjutning?

Det tär på kroppen efter många år.

9. Vad skulle du vilja ändra på vad det gäller arbetsmiljö i branschen?

Tempot skulle behöva skruvas ner. Det skulle göra arbeten säkrare.