Linköpings universitet | Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK Examensarbete 1, 15 hp | Ämneslärarprogrammet – Historia Höstterminen 2015
Push Play!
– En litteraturstudie om den historiska spelfilmens roll som läromedel i historieundervisningen
Push Play!
– A litterature study about the historical fiction film as a teaching aid in the history classroom
David Hellström
Handledare: Björn Ivarsson Lilieblad
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
”In less than ten years… when the children in the public schools will be taught practically everything by moving pictures. Certainly they will never be obligated to read history again”
Innehållsförteckning
1. Inledning
4
1.1 Förord
4
1.2. Disposition
5
1.3. Problemformulering och syfte
6
1.4. Frågeställningar
7
1.5. Metod
7
1.5.2 Material och urval
9
1.5.3 Avgränsningar
13
1.5.4 Begreppsdefinitioner
14
1.6 Bakgrund
14
1.6.1. Film och historia i skolan
14
1.6.2 Historieundervisningens uppdrag
16
1.6.3 Historia i Kursplanerna
16
2. Litteraturstudie
18
2.1 Den historiska filmen och samtiden
18
2.2 Film som läromedel
22
2.2.1 Utmaningar i lärarens användning av filmmediet
22
2.2.2 Didaktiska vinster i lärarens användning av filmmediet25
2.3. Elevers reception av historisk spelfilm
28
3. Avslutande diskussion
32
3.1. Den historiska spelfilmens roll som historieförmedlare
32
3.2. Didaktiska vinster och utmaningar
33
3.3. Elevers reception av historisk spelfilm
35
3.4. Slutsats
37
3.5. Vidare forskning
38
Litteraturförteckning
39
Offentligt tryck
43
Internetkällor
43
Bilaga 1
43
1. Inledning
1.1 Förord
Precis som uppsatsens inledande citat påvisar fanns det redan under början av 1900-talet när filmmediet var på frammarsch, en stark tilltro till filmen som läromedel. Idag är även
filmmediet en central och levande del i unga människors mediekonsumtion, inte minst genom plattformar som Netflix eller Youtube. Med andra ord känns det som en självklarhet för en historielärare att föra in mediet i undervisningen. Filmen är ett medium som påverkar människors känslor och sinnesintryck där innehållet uppfattas olika beroende på åskådarens erfarenheter och förkunskaper. Den har en unik förmåga att levandegöra det förflutna genom sina välkomponerade visuella effekter och dramaturgi, något som är oändligt svåruppnåeligt för en historiebok att mäta sig med. De starka berättelserna med den klassiska dramaturgin i kombination med ljud och rörliga bilder har en förmåga att fånga och behålla historieintresset hos elever. Filmen har potentialen att styra elevers sätt att tänka kring historiska händelser, epoker eller människor och mycket av den kunskap om historia som dagens ungdomar vet om det förflutna kommer inte från lärare eller läroböcker, utan från Hollywood. Det är kanske därför som filmen som uttrycksform har börjat få allt större utrymme i historieämnets kursplaner och del i historielärarens undervisning. 1
Man får dock inte glömma att filmen är en kommersiell produkt med ett underhållningssyfte som när den flyttas in i undervisningen, helt plötsligt blir ett läromedel. Historieämnet i skolan handlar om att tolka, värdera och granska olika typer av källor men även att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Det handlar även om att eleverna ska utveckla en förståelse för hur historia kan användas, varför och till vilket syfte.2 Filmen som läromedel har potential att utveckla dessa kunskaper, men den kan även uppfattas som ett potentiellt skadligt läromedel om det inte används på rätt sätt i undervisningen. Min nyfikenhet till att utreda vad
forskningens syn på filmen som pedagogiskt verktyg ter sig ligger till grund för mitt ämnesval i denna litteraturstudie. Det finns självfallet ett personligt intresse kring film och hur jag i min
1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s.78. 2 Lgr 11, 2011, s.78.
framtida yrkesroll som historielärare kan använda den i min undervisning som har påverkat utfallet av att just behandla filmen som läromedel i denna litteraturstudie.
1.2. Disposition
Denna litteraturstudie har delats in i 3 stycken huvuddelar. Den första delen är uppsatsens inledande del vilken består av förordet som presenterats ovan. Detta stycke följs upp av problemformulering och syfte för att sedan introducera studiens frågeställningar. Därefter följer uppsatsens metod-del där jag presenterar hur jag gjort mitt urval av litteratur och vilken litteratur och artiklar som valts ut. I metod-delen presenteras även vilka avgränsningar som gjorts och vilka centrala begrepp som genomsyrar denna uppsats. Sedan ges en bakgrund som syftar till att legitimera denna studie samt belysa filmens roll i skolan, läroplan och
historieämnets kursplaner.
Den andra delen är uppsatsens undersökande del där min bearbetning och analys av mina valda forskningstexter presenteras. Denna del syftar till att lyfta gemensamma teman, likheter och olikheter i den befintliga forskningen med utgångspunkt i min problemställning. Den första rubriken Den historiska spelfilmen och samtiden diskuterar forskningens syn på
historisk spelfilm som förmedlare av historiska budskap utifrån ett genealogiskt och genetiskt perspektiv. Den andra rubriken Film som läromedel diskuterar filmen som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen där både didaktiska vinster och utmaningar presenteras i två stycken underrubriker. Den sista delen av undersökningen Elevers reception av historisk spelfilm presenterar hur elever upplever historiska spelfilmer men även hur det kan påverka dem och deras lärande.
I litteraturstudiens avslutande del sammanfattas, problematiseras och diskuteras resultatet av undersökningen. Här besvaras även studiens frågeställningar där egna slutsatser och tankar även diskuteras. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning som kan vara aktuell för min framtida produktionsuppsats.
1.3. Problemformulering och syfte
Den historia som förmedlas och når ut till elever genom populärkulturen och då framförallt filmmediet har en genomslagskraft som ingen historiebok eller lärare kan mäta sig med.3 Sedan början av 1900-talet har filmindustrin återskapat historia på den vita duken och efter ett biobesök har sannolikt filmen påverkat många människors historiesyn och uppfattningar om det förflutna.4
Audiovisuella representationer av det förflutna har som ovan nämnts påverkat många människors uppfattningar och föreställningar om historia vilket även tillkännages i en amerikansk undersökning av Rosenzweigs & Thelens där överraskande många människor uppfattar att den bild av historien som framhävs i filmens värld överensstämmer med
verkligheten. Undersökningen visade även att många människor uppfattade att film i princip var lika tillförlitlig och trovärdig som innehållet en historiebok.5 Liknande mönster visar sig även inom den svenska forskning där film anses vara den tredje tillförlitligaste historiska källan efter muséer och historieböcker.6
Filmen ger även till skillnad från andra läromedel en gemensam och stark känslomässig upplevelse där alla kan delta samtidigt. Den öppnar upp för fler elever att kunna använda sina förmågor och ställer inte samma krav på läsförståelse som traditionella läromedel.7
Film som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen kan uppfattas och användas på olika sätt, antingen som ett hjälpmedel för djupare reflektioner, kritiskt tänkande och analyser eller som belöning och avkoppling utan någon som helst didaktisk eftertanke.
Syftet med denna litteraturstudie blir således att belysa vilka möjligheter och utmaningar forskningen lyfter fram med att använda historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg i
historieundervisningen samt dess roll som historieförmedlare. Trots att film används frekvent i undervisningssammanhang finns det relativt lite forskning som behandlar hur film påverkar
3 Zander, Ulf, Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet, Lund 2006, s. 27. 4 Zander, 2006, s. 13f.
5 Rosenzweig, Roy & Thelen, David P., The presence of the past: popular uses of history in American life, Columbia Univ. Press, New York,
1998, s. 21.
6 Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa: om medierande historiebruk, Studentlitteratur, Lund, 2004,
s. 11.
7 Janson, Malena (red.), Introduktion till filmpedagogik: vita duken som svarta tavlan, 1.
elever och deras lärande. Därtill vill jag undersöka elevers reception i mötet med historisk spelfilm.
1.4. Frågeställningar
• Vad är forskningens syn på den historiska spelfilmens roll som förmedlare av historisk kunskap?
• Vilka didaktiska vinster och utmaningar finns det med att använda film i undervisningen?
• Hur påverkas elevers lärande av historisk spelfilm?
1.5. Metod
Staffan Stukát menar att man vanligtvis kategoriserar pedagogiska studier i kvantitativ och kvalitativ forskning.8 Den kvantitativa forskningen med bakgrund i naturvetenskapen baseras på empiriskt kvantifierbara och objektiva mätningar där observationer har en central del i arbetsprocessen. Forskaren samlar in fakta och analyserar detta för att kunna förklara och dra säkra slutsatser. Den kvantitativa forskningen ger breda och generella resultat men kan vara svår att använda för att fördjupa resultaten och ge utrymme för kreativitet och tolkningar med tanke på dess stränga krav på reliabilitet, validitet och generalisering. 9 Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet menar Stukát är att tolka och förstå de resultat som uppenbarar sig. Alan Brymans framhåller en liknande syn på den kvalitativa forskningen och förklarar den som tolkningsinriktad och interpretativ.10 Forskaren egna förförståelse för ämnesområdet spelar här en stor roll och ses till skillnad från den kvantitativa ansatsen här som en tillgång.11
Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har denna litteraturstudie genomförts med en kvalitativ ansats eftersom syftet med studien är att tolka forskning och vetenskapliga artiklar som behandlar filmmediets möjligheter och utmaningar inom historieundervisningen. Valet
8 Stukát, Staffan, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2005, s.30. 9 Stukát, 2005, s.31f
10 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011, s.250. 11 Stukát, 2005, s. 32.
att arbeta med en kvalitativ ansats skedde naturligt eftersom mitt förhållningssätt till litteraturen var förutsättningslöst och bygger till stor del på egna tolkningar av litteraturen. Genom att kvalitativ forskning vanligtvis lägger tonvikten vid ord och inte vid kvantifiering under insamling och analys av data innebär det även för min del att tolkningsutrymmet utökas.12 I en kvalitativ studie är analysen alltid närvarande under hela processen, med andra ord kan både datainsamling och analys ske samtidigt vilket bidrar till att den kvalitativa ansatsens flexibilitet. Om oväntade fynd eller mönster hittas expanderar och utvecklas och fördjupas frågeställningen succesivt.13 Den flexibilitet som är möjlig genom den kvalitativa ansatsen har varit användbar i mitt arbetssätt eftersom både syfte och frågeställningar har förändrats genom arbetets gång. Den kvalitativa ansatsen har även gjort det möjligt för mig att samla in stora mängder data där mångfalden av data möjliggör beskrivningar och olika
uppfattningar kring ämnet. Det har bidragit till att jag kunnat urskilja likheter, skillnader och mönster i de artiklar och litteratur som format denna studie. Det innebär att jag genom
induktion har upptäckt mönster, eller något som jag tror är ett mönster, för att sedan formulera en generalisering. Arbetssättet har således skett induktivt där tyngdpunkten legat på
generering av teorier snarare än på prövning av teorier vilket vanligtvis förknippas med den kvantitativa metoden.14 Teorin blir med andra ord resultatet av de observationer jag gjort i forskningsmaterialet.
Ett problem jag själv har stött på när jag har arbetat utifrån en kvalitativ ansats är att resultatet har en tendens att bli färgat av mina egna tolkningar, uppfattningar och erfarenheter.
Problemet ligger inte bara i hur jag tolkat materialet utan även hur läsaren tolkar materialet utifrån sina egna förkunskaper. Det är även den vanligaste kritiken som lyfts fram mot den kvalitativa ansatsen som kan ses som alltför subjektiv med tanke på att resultatet blir olika beroende på hur och vem som tolkar det.15 Det måste dock tilläggas att det krävs objektivitet även om man arbetar med en kvalitativ metod om forskningen ska anses trovärdig. Genom en ökad medveten om hur värderingar och personliga åsikter påverkar forskarens förhållande till litteraturen hoppas jag ha kunnat undvika alltför subjektiva inslag i undersökningsprocessen. Enligt Bryman så kan emellertid forskarens värderingar dyka upp överallt i
forskningsprocessen. Det är inte alls ovanligt att forskaren under kvalitativa
12 Bryman, 2011, s. 35.
13 Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning
vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar,1. utg., Natur & Kultur, Stockholm, 2013, s. 53.
14 Bryman, 2011, s. 36. 15 Stukát, 2005, s.32
forskningsprocesser utvecklar sympati eller personlig närhet för de människor som studeras eller intervjuas.16 Detta har dock inte varit något bekymmer under denna arbetsprocess eftersom undersökningen inte innehållit något möte med andra människor som skulle kunnat påverka resultatet för själva undersökningen eller processen.
En annan problematik som mitt metodval genererar handlar om förmågan att överbetona enskilda aktörer eller forskares roller. I litteraturstudien har jag märkt att man, speciellt under den inledande arbetsprocessen, tenderar att isolera sig till vissa aktörer eller forskare som man själv anser vara ledande inom området. Genom att vara väl inläst på litteraturen kan dock detta problem minimeras eller helt enkelt uteslutas.
Frågeställningarna till denna litteraturstudie har besvarats med utgångspunkt i nationell och internationell litteratur baserad på relevant forskning eftersom arbetet är baserat genom en konsumtionsmodell där betoningen framförallt ligger på att skapa nya helheter utifrån befintliga forskningsresultat. 17 I denna litteraturstudie är det tidigare forskning inom historiedidaktik och filmmediet som har varit föremål för denna undersökning där material och urval kommer att presenteras nedan
1.5.2 Material och urval
Urvalet av material har skett löpande under hela arbetsprocessen och kan liknas vid vad Katarina Barajas Eriksson m.fl. beskriver som snöbollsurval.18 Genom att studera referenslistor på tidigare examensarbete har jag funnit förslag på vidare forskning och kunskap inom mitt valda område. Den litteraturen och forskningen har i sin tur gett förslag om vidare forskningen vilket medför att urvalet har skett tills rikligt med material har fångats in och uppnått det som Eriksson Barajas m.fl. benämner som teoretisk mättnad.19
Den utvalda nationella och internationella forskningen har systematiskt lästs och granskats för att kunna jämföra vilka gemensamma drag eller skillnader som uppkommit.
16 Bryman, 2011, s.37.
17 Forsberg, Eva & Lundgren, Ulf P., Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen: tematiska studier, Högskoleverket, Stockholm, 2006,
s.55.
18 Eriksson Barajas, 2013, s. 138. 19 Eriksson Barajas, 2013, s. 53.
Materialet som valts ut till denna litteraturstudie påbörjades genom en manuell sökning i Googles söktjänst samt i Google Scholars. De sökorden som användes i den inledande
sökprocessen var ”Historiedidaktik” + ”Film”. Genom dessa sökord kunde jag på så sätt finna tidigare examensarbeten inom området där bland annat Åsa Johansson och Erik Hermanssons referenslistor fungerade som inspiration för fortsatta sökningar relaterade till mitt ämnesval. 20 Genom att studera tidigare examenarbete fick jag en överblick om vilken litteratur och vilka forskare som kunde tänkas vara relevanta.
Genom att tillfråga David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid ISAK på
Linköpings Universitet, fick jag tips på både svensk och internationell forskning kring film som pedagogiskt hjälpmedel i historieundervisningen. Ludvigsson som själv skrivit sin doktorsavhandling The Historian Filmmakers´dilemma: Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius där han undersöker hur historia används i historiska
dokumentärfilmer bedömdes ha goda kunskaper kring området. Till denna
konsumtionsuppsats använde jag Ludvigssons artikel Film i Historieundervisningen.21 Ludvigsson tipsade mig om Martin Karlssons avhandling Att projicera det förflutna: historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm 1970-2000 utifrån de regionala AV-centralernas utbud gav mig en överblick över hur historiebruk och historieförmedling används inom svensk skolfilm över tid.22
Ett fördelaktigt sätt att hitta relevant litteratur på är enligt Eriksson Barajas m.fl. att söka via olika databaser.23 För att databassökningen ska bli så effektiv som möjligt så rekommenderar författarna att man kan söka hjälp hos en bibliotekarie som är knuten till lärosätet. I mitt fall avstod jag från att boka en tid med en bibliotekarie trots att denna tjänst även är tillgänglig på Linköpings Universitet. Mina förkunskaper kring ämnet Film och Historiedidaktik var sedan innan relativt goda med tanke på att jag tidigare under våren just arbetat med detta. Därmed hade jag sedan innan relativt goda kunskaper om hur och vilken litteratur jag skulle söka efter.
20 Johansson, Åsa, Film som pedagogiskt verktyg i undervisningen, opublicerad kandidatuppsats, Linköpings Universitet, 2006 &
Hermansson, Erik, Spelfilm i historieundervisningen: Nio lärares användande av spelfilm i historieundervisningen samt en analys av praktiskt, pedagogiskt användande av spelfilm, opublicerad kandidatuppsats, Linnéuniversitetet, 2011.
21 Ludvigsson, David, Film i historieundervisningen, I Historielärarnas Förenings Årsskrift, 2004.
22 Karlsson, Martin, Att projicera det förflutna: historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm 1970-2000 utifrån de regionala
AV-centralernas utbud, Sisyfos, Diss. Härnösand: Mittuniversitetet, 2011,Uppsala, 2011
23 Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning
Genom att göra en manuell sökning på Linköpings Universitetsbiblioteks databas Unisearch hittade jag genom att använda sökorden historiedidaktik + film tre stycken relevanta
licentiatavhandlingar. Playtime! En studie av lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet av Catharina Hultkrantz som behandlar lärares tankar kring filmen som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Hultkrantz studie har dock enbart fungerat som inspiration kring relevant forskning. Steven Dahls Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda – en receptionsstudie samt Maria Deldéns Historia som fiktion –
Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen är två stycken
licentiatavhandlingar som undersöker hur svenska gymnasieelever utvecklar historiskt tänkande och empati genom spelfilm. 24 Svenska elevers reception av historisk spelfilm i undervisningssammanhang är ett forskningsområde som är nästintill oexploaterat. Utöver Dahl och Deldéns licentiatavhandlingar saknas forskning kring området.
Tre stycken svenska artiklar/litteratur som behandlar filmen som historieförmedlare har använts i denna undersökning. Ulf Zander, Professor i historia vid Lunds Universitet, vars kapitel Det förflutna på vita duken: Film som historieförmedlare i Historien är nu: en
introduktion till historiedidaktiken ger en introduktion och överblick över historiesynen ur ett genetiskt/genealogiskt perspektiv. 25 Mats Jönsson, Universitetslektor vid Göteborgs
Universitets, vars avhandling Film och Historia diskuterar filmen som intressant ur ett samtidsperspektiv. 26 Något som även Erik Hedling, Professor i Filmvetenskap vid Lunds Universitet, framhåller i sin artikel Filmen som historiograf eller som historisk källa?27
För att hitta relevant internationell forskning och artiklar använde jag mig av sökorden History education + film + motion pictures + teaching + didactics i olika kombinationer. Sökresultat finns i Bilaga 1. Jag fann bland annat antologin Celluloid Blackboard: Teaching History with Film där jag har använt mig av Scott Alan Metzgers, biträdande Professor inom Utbildningsvetenskap på Penn State University, kapitel Evaluating the Educational Potential of Hollywood History Movies28. I kapitlet redogör Metzger för hur historisk spelfilm kan
24 Dahl, Steven, Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie, Forskarskolan i historia och
historiedidaktik, Lunds universitet, Licentiatavhandling Lund: Lunds universitet, 2013,Lund, 2013 & Maria Deldén, Historien som fiktion, Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen, Umeå: Print & Media, 2014.
25 Ulf Zander, ”Det förflutna på vita duken: Film som historieförmedlare”, i Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, red.
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (Lund: Studentlitteratur, 2004),
26 Jönsson, Mats, Film och historia: historisk Hollywoodfilm 1960-2000, Diss. Lund : Univ., 2004,Lund, 2004 27 Erik Hedling, ”Filmen som historiograf eller som historisk källa?”, Historisk tidskrift, vol 122, nr 1 (2002):
upplysa undervisning och lärande om det förflutna men även potentialen som filmen har som läromedel. De filmer som användes i Metzgers analys är de hollywoodproducerade filmerna The Patriot (2000) samt The Alamo (2004).
Bryan Haworths kapitel Film and History i antologin The Historian and Film samt Larry Cubans Teacher and Machines har även använts i denna litteraturstudie29. Viktigt att nämna är att denna antologi är precis som Cubans undersökning skriven sen en tid tillbaka när filmmediet fortfarande var relativt nytt och inte särskilt exploaterat i skolsammanhang. Intressant är dock att de förväntningar, farhågor och tankar kring filmen som läromedel stämmer väl överens med nyare forskning. Anledningen till varför jag valt Haworth och Cubans studier beror på att jag ville undersöka hur forskningens syn har sett ut över tid och hur den teknologiska utvecklingen påverkat användandet av film i undervisningen.
Två artiklar som behandlar hur lärare använder film i klassrummet var Non-optimal uses of Video in the classroom av Renee Hobbs. 30 Hobbs är professor vid Harrington School of Communication och innehar ett mer kritiskt förhållningssätt i sin studie där hon framför en typologi över sex olika undervisningsstrategier för hur lärare på ett mindre lämpligt sätt använder filmen i undervisningen. Som en motreaktion på Hobbs studie framför Jeremy D. Stoddard, biträdande professor inom utbildningsvetenskap, i sin studie hur film kan användas av lärare för att utveckla elevernas abstrakta tänkande. Vidare visar Stoddards resultat vilka olika roller filmen kan ta i undervisningen beroende på hur läraren använder mediet. Jag har även använt 3 stycken studier till som Stoddard har medverkat i. Alla 3 studier behandlar och diskuterar relationen mellan lärare, film och undervisning men även filmens förmåga att utveckla historisk empati.31 Anledningen till att Stoddards artiklar använts i så pass stor utsträckning beror på två saker: dels är hans studier främst riktade mot secondary education vilket motsvarar elever på högstadium/gymnasienivå, och dels på grund av att forskningen kring historiedidaktik och film som läromedel är knapp.
Artiklarna Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films av Alan Metzger och Yongshee Sue samt Confronting the Moral Frames of Popular Film:
29 Haworth, Bryan. Film in the classroom. I The historian and film Smith, Paul (red.), s.160 Cambridge U.P., Cambridge, 1976 & Cuban,
Larry., Teachers and machines [Elektronisk resurs] the classroom use of technology since 1920, Teachers College Press, New York, 1986
30 Hobbs, R. (2006). Non-optimal uses of video in the classroom, Learning, Media and Technology, Vol. 31, No. 1, March 2006, s. 35-50. 31 Marcus, Alan, S, Stoddard, Jeremy, D. “Tinsel Town as Teacher: Hollywood Film in the High School Classroom.” The History Teacher
Vol. 40, No. 3 (2007) & Stoddard, Jeremy D. Attempting to understand the lives of others – Film as a tool for developing historical empathy. I Celluloid blackboard: teaching history with film, Marcus, Alan S. (red.), IAP-Information Age Pub., Greenwich, CT, 2007 & Jeremy. D. Stoddard (2012) Film as a‘thoughtful’ medium for teaching history, Learning, Media and Technology, 37:3, 275-280
Young People Respond to Historical Revisionism av den kanadensiske historikern Peter Seixas behandlar hur historiska spelfilmer påverkar elevers kunskap, historiemedvetande och hur de tänker om det förflutna32. Jag har även använt en klassrumsstudie av Metzger som handlar om elevers reception av film som handlar om förintelsen.33
Ett namn som har dykt upp i de flesta examensarbeten, licentiatavhandlingar och
vetenskapliga artiklar är Robert A. Rosenstone, Professor Emeritus vid California Institute of Technology. Rosenstone anses vara en av de ledande figurerna som studerar relationen mellan historia och visuella medier. De arbeten jag använt mig av i denna litteraturstudie är Visions of the Past: the Challenge of Film to Our Idea of History34 samt History on film/film on history.35
1.5.3 Avgränsningar
En naturlig avgränsning för denna litteraturstudie är att studien endast omfattar den historiska spelfilmens möjligheter och utmaningar inom historieämnet. Detta med tanke på att
filmmediet figurerar i nästan all undervisning vilket skulle innebära att studien skulle bli alltför bred och omfattande med tanke på tidsramen för arbetet. Forskningsöversikten visar dock att film är ett väldigt populärt didaktiskt verktyg inom just historieundervisningen vilket var en bidragande orsak till att undersöka filmen som läromedel. Forskningsmaterialet
behandlar främst amerikansk och svensk forskning relaterat till didaktik och film. Valet att fokusera på Nordamerikansk forskning beror främst på att en stor mängd massproducerad historisk spelfilm som visas i Sverige kommer från Nordamerika och mer precist Hollywood. Ett annat skäl är att filmtraditionen är så pass stark i Nordamerika vilket har gjort att många framstående forskare inom ämnet härstammar från denna världsdel.
En annan avgränsning som tillämpats i denna konsumtionsuppsats är att den riktas mot den historiska spelfilmen som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen på grundskolans senare år inklusive gymnasienivå där extra fokus ligger på just gymnasiet. Styrdokumentens innehåll och min blivande roll som gymnasielärare inom historia legitimerar detta val av avgränsning.
32 Scott Alan Metzger & Yonghee Suh (2008) Significant or Safe? Two Cases
of Instructional Uses of History Feature Films, Theory & Research in Social Education, 36:1,
88-109 & Seixas, Peter. 1994. “Confronting the Moral Frames of Popular Film: Young People Respond to Historical Revisionism”. American Journal of Education 102 (3). University of Chicago Press: 261–85.
33 Scott Alan Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”, The Journal of Social Studies
Research 36:4 (2012): 387–410
34 Rosenstone, Robert A., Visions of the past: the challenge of film to our idea of history, Harvard Univ. Press, Cambridge, Mass., 1995. 35 Rosenstone, Robert A., History on film/film on history, Pearson/Longman, Harlow, 2006.
1.5.4 Begreppsdefinitioner
Ett centralt begrepp i denna konsumtionsuppsats är film. Enligt nationalencyklopedins begreppsförklaring består film utav en ”sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik”36. Olika typer av film som dokumentärfilm, spelfilm, historisk spelfilm och journalfilm är vanligt förekommande i forskningsöversikten. I denna
konsumtionsuppsats har jag förhållit mig till forskningens syn på historisk spelfilm vilken benämns i denna uppsats som historisk spelfilm, film eller filmen.
Historisk empati är ett begrepp som kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Det hänger samman med att kunna göra en rättvisande moraliska värdering av människors gärningar i det förflutna. 37
För elever innebär det att förstå hur människor i det förflutna tänkte utifrån sina villkor och värderingar samtidigt som de förhåller sig etiskt och moraliskt till detta utifrån vår egen tids värderingar.
1.6 Bakgrund
1.6.1. Film och historia i skolan
Ända sedan den historiska filmens inträde på biosalongerna har det debatterats om det är positivt eller negativt att historia förmedlas genom filmens konstruktion.38 I Nordamerika sågs filmen under början 1900-talet som ett progressivt medium som skulle förändra
undervisningen. 39 Den nya teknologin ansågs kunna ersätta den konservativa och traditionella läroboken på grund av att de händelser som skildrades blev något levande och konkret. Det nya filmmediet sågs som ett läromedel som skulle revolutionera elevernas lärande om det förflutna. Filmmediet har dock inte riktigt kunnat leva upp till de förväntningar som ställdes på mediet när det först introducerades som pedagogiskt hjälpmedel.40 Det främsta problemet var att filmmediet inte användes i särskilt stor utsträckning i klassrumssituationer på grund av
36 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/film (2015-11-23) 37 Deldén, 2014, s. 100.
38 Robert Brent Toplin, History by Hollywood (Urbana: University of Illinois Press, 2009), 9.
39 Cuban, Larry., Teachers and machines [Elektronisk resurs] the classroom use of technology since 1920, Teachers College Press, New
York, 1986
lärarnas ovilja att använda filmen. Den nya teknologin innebar svårmanövrerad utrustning där lärare inte fick någon utbildning i hur de skulle behandlas, filmer var även kostsamma och det kunde ta flera veckor att beställa hem dessa till skolorna.
Filmens roll i den svenska pedagogiska debatten har förändrats över tid där uppfattningen om filmen som läromedel var övervägande positiv under 1900-talets första hälft. Den positiva attityden jämt emot film var dock begränsad till den ”goda skolfilmen” som innefattades av upplysnings- och bildningsfilm. Den fiktiva filmen var i den pedagogiska debatten skarpt kritiserad och ansågs fram till 1960-talet som ”potentiellt skadliga eller rent av direkt destruktiva”41. Det fanns uppfattningar om att populärkulturens underhållningsfilmer användes som propagandaverktyg där eleverna blev passiva åskådare. AV-centralernas tillkomst och de olika filmarkiven visar ändå att filmmediet var på frammarsch. Utbudet var emellertid väldigt begränsat och utlånings-processen var förhållandevis krånglig och
tidskrävande vilket hämmade användningen av film i undervisningen.42
Videon uppmärksammades omkring 1970-talet som ett nytt medium där videoproduktionen till en början var begränsad till utbildnings- och informationsändamål.43 Den långsamma starten för video berodde på konkurrerande tekniska system där slutligen VHS-systemet blev det mest konkurrenskraftiga. Med VHS-systemets intåg ökade därmed videoförsäljningen och videoföretag erbjöd både försäljning och uthyrning vilket i sin tur underlättade hantering av film även i skolan. Det enkla handhavandet av VHS-systemet medförde även att man kunde sky de gamla, krångliga projektorerna som många lärare undvek att använda. De tekniska förutsättningarna samtidigt som film blev mer lättåtkomligt medförde att priser på VHS och DVD sjönk vilket öppnade upp för en bredare tillgänglighet.44
Attityden till film i undervisningen har förändrats under början 2000-talet vilket synliggörs i skriften Film för lust och lärande vilket är ett samarbete mellan Skolverket och Svenska Filminstitutet.45 Skriften visar varför film är en viktig del i utbildningen där film och medier ska finnas med under hela utbildningen från förskola till gymnasieskolan.
41 Karlsson, Martin, Att projicera det förflutna: historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm 1970-2000 utifrån de regionala
AV-centralernas utbud, Sisyfos, Diss. Härnösand: Mittuniversitetet, 2011,Uppsala, 2011, s. 287.
42 Karlsson, 2011, s. 280-292.
43 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier: en bok om press, radio & TV, 8., helt omarb. uppl., Bonnier, Stockholm, 2003, s. 181. 44 Hultkrantz, Catharina, Playtime!: en studie av lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet, Umeå
Universitet, Lic.-avh. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014
Idag är spelfilm en levande och närvarande del i unga människors mediekonsumtion och att arbeta med film och medier hör till skolans uppdrag.46 Genom rådande attityder till filmen som läromedel i skolan och den centrala del som film har i elevers mediekonsumtion skänker det betydelse till min litteraturstudie.
1.6.2 Historieundervisningens uppdrag
Historieundervisningen som bedrivs på gymnasieskolan präglas inte enbart av kursplanernas innehåll och historieämnets syfte. Verksamheten i historielärarens klassrum genomsyras även av riktlinjer från skollagen och läroplanen. I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolans mål är att varje elev ska kunna göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Andra mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor.47 Skolan ska även stärka elevernas tro på sig själva och framtiden.48 Mot den bakgrunden kan historiska spelfilmer som skildrar krig, folkmord eller andra former av mänskliga övergrepp bli problematiskt i undervisningssammanhang med tanke på att händelserna mottas och tolkas annorlunda av varje elev. Något som kommer att återkomma senare i denna litteraturstudie.
1.6.3 Historia i Kursplanerna
Magnus Hermansson Adler uttrycker i boken Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik att den svenska skolans styrdokument inte redogör för någon särskild historiesyn. Istället uppmanar kursplanerna i historia att skildra historiens gång utifrån olika perspektiv.49 Det vetenskapliga perspektivet som främst är kopplat till lärobokens texter är inte det enda som styr innehållet i historieundervisningen längre. Elevers intressen och behovet av en historisk bakgrund till dagsaktuella händelser
46 http://www.skolverket.se/publikationer?id=779, s.5-6. (2015-12-01)
47 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket 2011, s. 11. 48 Lgr11, 2011, s. 8.
49 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 3., [rev. och utvidgade]
påverkar numer undervisningens innehåll.50 Detta innebär att andra medier som film, musik eller bild får en tydligare och mer central roll i klassrummet. I historieämnets syfte för gymnasieskolan står det att ämnet ska behandla hur ”historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur”51 vilket ytterligare stärker filmens roll i klassrummet.
En vanlig invändning till att använda historisk spelfilm i historieundervisningen handlar om att den inte produceras i undervisningssyfte utan med kommersiella intressen. Filmskapare behöver inte följa de vanliga konventioner som gäller för traditionellt historieskrivande utan väljer att förmedla historia för att passa så många som möjligt.
Historieämnet ska även syfta till att eleverna ska arbeta med historisk metod i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor.52 Att träna eleverna i källkritik och att spåra tendenser är en av historieundervisningens viktigaste uppgifter.53 Det som skiljer filmen mot den skrivna texten är att mediet kräver att ordet åtföljs av bilder. Källkritiken riktas alltså inte bara mot ordet utan också mot bilden, musiken, ljudeffekter och klädsel. Då filmen skiljer sig mot en vanlig text innebär det att eleverna behöver få träning i hur man förhåller sig till film.
50 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 2. uppl., Liber,
Stockholm, 2009, s. 20.
51
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his?tos=gy&subjectCode=HIS&lang=sv&courseCode=HISHIS01a1#anchor1 (2015-12-02)
52
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his?tos=gy&subjectCode=HIS&lang=sv&courseCode=HISHIS01a1#anchor1 (2015-12-02)
2. Litteraturstudie
I denna del kommer litteraturstudiens undersökning att behandlas. Redovisning av såväl svensk som internationell forskning som avser filmen som läromedel i skolan kommer att avhandlas tematiskt med hjälp av tre stycken rubriker. Den första rubriken Den historiska filmen och samtiden behandlar forskningens syn på filmen som förmedlare av historiska budskap utifrån ett genetiskt och ett genealogiskt perspektiv. I den andra rubriken Film som läromedel diskuteras vilka potentiella didaktiska vinster och utmaningar som filmen för med sig in i historieundervisningen. Detta behandlas i underrubrikerna Utmaningar i lärarens användning av filmmediet och Didaktiska vinster i lärarens användning av filmmediet. Den följs sedan av undersökningens sista del Elevers reception av historisk spelfilm som belyser hur den historisk spelfilm påverkar elever och deras lärande.
2.1 Den historiska filmen och samtiden
Under de senaste årtiondena har visuella representationer av det förflutna blivit allt viktigare för allmänhetens uppfattningar om historia.54 Filmmediet har på så sätt kunnat röra sig relativt obesvärat mellan fakta och fiktion och under 1900-talet har medier likt film succesivt utmanat böcker och andra skrifter som ledande historieproducenter. Filmen är levande och i allra högsta grad närvarande i elevernas historiekonsumtion vilket innebär att filmskaparnas bruk av historien blir ett aktuellt ämne att belysa.55 Filmskapare har möjligheten att förvränga historien eller förmedla historiska händelser och förlopp genom att anpassa historien efter egna syften, tolkningar och värderingar. Den subjektiva förmedlingen av historia genom filmskaparen innebär både makt och ansvar.
Relation mellan film och historia har inte varit helt konfliktfri. Zander menar att den vanligaste anledningen till kritik mot filmen som historisk förmedlare handlar om vilken tidsperiod som filmen skildrar. 56 Det finns en bärande tanke inom historiedidaktiken som syftar till att historia är en dubbel tankeoperation. Tanken att vi är historia innebär i den mening att historien har funnits före oss själva och har skapat de premisser som vi lever under. Denna historieförståelse kallas för genetisk. Å andra sidan gör vi historia genom att vi
54 Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa: om medierande historiebruk, Studentlitteratur, Lund, 2004,
s. 10
55 Gunér, Göran. Resor i Tiden. I Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa: om medierande
historiebruk, Studentlitteratur, Lund, 2004, s. 10-12
utifrån nutidens behov och problem tolkar dessa i historisk ljus. Tanken är att människor söker sig tillbaka till saker i historien som erbjuder dem mening och vägledning. Detta perspektiv är genealogiskt. 57 En förespråkare för det genaologiska perspektivet är Robert A. Rosenstone som menar att ”History does not exist until it is created”58. Med det menar Rosenstone att all historia oberoende om den är skriven, muntlig eller visuell är skapad med underliggande värderingar. Historia menar han, är ingen spegel till det förflutna utan en konstruktion utav det förflutna. Rosenstone ställer sig även kritisk till historiker som bedömer den skrivna historien som något säkert och oproblematiskt och använder skriven historia för att kritisera den visuella. Han fortsätter: ”Can we really represent the past, factually or fictionally, as it was, or do we always present only some version of the way it possibly was or may have been? [---] We always violate the past, even as we attempt to preserve its memory in whatever medium we use- in words on the page, images on screen, paint on canvas, artefacts in a museum exhibition”.59 Denna historiesyn utmanar den traditionella
vetenskapligt skrivna historien som enligt Rosenstone även den är en produkt av sin egen samtid.60
På den ena sidan av lägret står de forskare som värderar den historiska sanningen och ett vetenskapligt historiebruk högt i linje med det genetiska perspektivet. Steven Dahl menar att en gemensam uppfattning bland dessa är att filmer som utspelar sig i historisk miljö även ska spegla de historiska händelserna som de återger samt ha en tydlig åtskillnad mellan då och nu. 61 I likhet med Dahl hänvisar Zander till den traditionella förståelsen av historievetenskapen som kan beskrivas som genetisk vilket baseras på att varje tid är unik och bör även förstås därefter. 62 Anhängare till det genetiska perspektivet menar att filmen ska skildra historien så sanningsenligt som möjligt.
Inom det genealogiska perspektivet menar Zander att anhängare betonar betydelsen av att tolka historien från nuet vilket i filmsammanhang ska förstås ur den tidsperiod som filmen är inspelad i. Genom att tolka filmen ur ett genealogiskt perspektiv innebär alltså att filmen skildrar den samtid som den producerades i.
57 Zander, 2009, s. 44-46. 58 Rosenstone, 1995, s. 43. 59 Rosenstone, 2006, s. 135. 60 Rosenstone, 1995, s. 43. 61 Dahl, 2013, s 49. 62 Zander, 2004, 136-138.
Mats Jönsson vars avhandling Film och Historia främst riktas mot historisk spelfilm
producerad i Hollywood är i enlighet med Zanders resonemang att den historiska spelfilmen är en återspegling av sin samtidskontext. Kontentan blir enligt Jönsson att det är i synnerhet samtiden vi inblickar i när vi betraktar film. 63 Han framhåller dock inte detta fenomen i enbart negativ bemärkelse utan menar att forskare överlag måste ha en mer flexibel
inställning till historiska skildringar i Hollywood-producerad spelfilm där filmen i stora delar utgör ett outnyttjat historiskt källmaterial. Han menar att filmen bidrar med viktig
samtidshistorisk information.64 Erik Hedling presenterar även han en likartad åsikt om filmens roll som historieförmedlare. 65 Hedling skriver att forskningen bör prioritera massproducerad populär spelfilm istället för den historia som presenteras i mer sofistikerade filmer. Likt Zander och Jönsson lyfter även Hedling fram att den historiska spelfilmen är intressesant att studera genom ett samtidsperspektiv.66 Den historia som återspeglas i historiska spelfilmer är mindre relevant på grund av att de oftast innehåller hundratals historiska felaktigheter där Hedling lyfter fram filmen Gladiator (2000) som ett exempel.
Kräftgången mellan filmen och historievetenskapen handlar i mångt om mycket om
representationen av historia. Hedling menar att professionella historiker ofta sett det som sin uppgift att korrigera eventuella historiska felaktigheter i massproducerade historiska
spelfilmer.67 Filmskapare har dock aldrig varit särskilt angelägna att rätta sig efter detta, dels för att de vill skapa en så framgångsrik film som möjligt men även för att filmskapare måste ta hänsyn till både ekonomiska och stilmässiga faktorer. Intressant i Hedlings artikel är hans uppdelning av det historievetenskapliga användandet av film i tre stycken övergripande områden som alla behandlar filmens nära relation till sin samtidkontext.68 Hedling är dock noga med att poängtera att dessa områden kan överlappa varandra och behöver nödvändigtvis inte behandlas separat. Det första användningsområdet behandlar filmen som en konkret källa till hur det egentligen var. Här menar Hedling att det framförallt handlar om historiska
dokumentärfilmer där historisk fakta kan utvinnas. Hedling ställer sig här dock kritisk och menar att det ”är nog det minst fruktbara sättet att använda anlita filmen i den
historievetenskapliga forskningen”69. Resonemanget grundar han på filmens osäkerhet och problematiken att fastställa källans ursprung tillsammans med dess verklighetsförankring. Det
63 Jönsson, 2004, s. 201. 64 Jönsson, 2004, s. 213. 65 Hedling, 2002, s. 472. 66 Jönsson, 2004. & Zander, 2004. 67 Hedling, 2002, 472f.
68 Hedling, 2002, s. 473f. 69 Hedling, 2002, s. 474.
andra användningsområdet kopplar filmen till tidsbundna skildringar av händelser och personer i historiska spelfilmer och det tredje, som en källa till tidsbundna uppfattningar och föreställningar om kön, etnicitet och klass. Filmen fungerar här som en reflektion av rådande attityder, normer och värderingar under tiden som filmen producerades.
Förespråkare för en kombination mellan det genetiska och genaologiska perspektivet vänder sig emot attityden att det enbart är politisk-pedagogiska tankar som styr nutida
filmproduktionen. Å andra sidan kritiseras historikers in-flexibilitet som tendentiöst bedömer spelfilm utifrån den klassiska källkritikens grundvalar om en källas närhet, äkthet och
tendens.70 Zander menar att ett möte mellan dessa två perspektiv är att föredra vilket
genererar en insikt om att filmskaparen vill visa åskådaren något om den period som skildras, samtidigt som värderingar även slår igenom. Genom detta resonemang grundar även Zander sin åsikt om att det vore förrädiskt att visa film i skolan med syftet att ersätta annan
information om en historisk händelse eller epok. Vidare menar han att filmskaparna har en tendens att ägna sig åt de små historierna än de stora historiska händelserna vilket innebär att detta inte ger en tillfredställande helhetsbild. Det smala narrativet beskriver han som ett ”bärplockarperspektiv” där mindre fragment ur ett historiskt skeende väljs ut för att passa in i den filmiska berättelsen.
Relationen mellan historia och film kan sammanfattningsvis anses vara en problematisk tvåsamhet, något som Rosenstone sätter ord på:
”Certainly the screen provides no clear window onto a vanished past; the best it can do is to provide a construction of proximate realities to what once was”71
Med detta menar han att filmen inte bör ses som en helt korrekt representation av det förflutna, filmen förklarar han som en potentiell tolkning av något som kunnat hänt, en förening mellan det förflutna och samtiden. Rosenstone förhåller sig positiv till filmen som historieförmedlare och menar att mediet är precis lika betydelsefull som all annan
historieförmedling.72 Han menar att den historia som porträtteras i film är lika mycket en konstruktion av det förflutna som det traditionella historieskrivandet. Båda sätten att skildra det förflutna bygger på att materialet bearbetas utifrån olika sedvänjor.73
70 Dahl, 2013, s. 50. 71 Rosenstone, 2006, s. 160. 72 Rosenstone, 1995, s. 82. 73 Rosenstone, 2006, s. 2.
Vidare skriver Rosenstone att kritiken mot filmens fiktioner är en ren reflex bland akademiker, något som inte går att undgå. Generellt sett anser historiker och andra
akademiker att filmens estetik med bland annat dess kamera-arbete, audiovisuella effekter och klädsel övertygar åskådaren att se en verklig representation av historien snarare än en
konstruerad bild av det förflutna.
2.2 Film som läromedel
2.2.1 Utmaningar i lärarens användning av filmmediet
Larry Cubans undersökning gick ut på att få en förståelse för hur lärare reagerar på och använder radio, film och television i undervisningen genom att studera dessa under 1900-talets första hälft när de introducerades. 74 Det främsta problemet enligt Cuban var att filmmediet inte användes i särskilt stor utsträckning i klassrumssituationer på grund av lärarnas ovilja att använda filmen. Cuban lyfter även fram ett par orsaker varför mediet inte fick det genomslag inom didaktiken som det förutspåddes.75 Filmen menar han var ett kostsamt och svårtillgängligt läromedel och lärarnas brist på kunskap kring filmen som läromedel och användandet av utrustningen var avgörande för dess nederlag inom didaktiken. Cuban fann även att många lärare kände sig anklagade för att använda film i undervisningen enbart för att underhålla eleverna vilket även var en bidragande orsak till det begränsade användandet.
I Teaching History with Film: Strategies for Secondary diskuterar Alan S.Marcus, Scott Alan Metzger, Richard J. Paxton & Jeremy D.Stoddard vilka didaktiska vinster och
problemområden som filmen för med sig in i undervisningen. 76 I boken lyfter Marcus m.fl. fram hur lärare kan använda filmen som läromedel för att utveckla elevers historiska empati- och tolkningsförmåga men även hur kontroversiella teman i filmerna kan bemötas. I likhet med Seixas och Cubans forskning så visar även Marcus m.fl. att utmaningen med filmen som pedagogiskt verktyg i undervisningen handlar om lärarens kunskap eller okunskap att
använda mediet. När syftet och målet med filmen är oklart tenderar även lärandeprocessen bli lidande vilket enligt författarna kan leda till att eleverna tittar på filmen enbart i
74 Cuban, 1986, s. 16. 75 Cuban, 1986, s. 18. 76 Marcus, 2010, s. 18-20.
underhållningssyfte. En annan konsekvens av lärarens okunskap kring användningen av film i undervisning blir således att eleverna tror att filmen är en korrekt representation av det
förflutna eftersom de sett det i skolan.77
Jeremy D. Stoddard och Alan S. Marcus studie undersöker hur och varför lärare använder film i historieundervisningen. 78 Som tidigare nämnts lyfte Cuban fram orsaker varför lärare inte använde film i undervisningen.79 Under perioden som Cuban genomförde sin studie var filmmediet fortfarande relativt svåråtkomligt och dyrt vilket ledde till att filmen som
läromedel inte används i den utsträckning som det var tänkt. Som ett resultat av en positivare inställning till film som läromedel visar Stoddard och Marcus undersökning att användningen av film i undervisningen har ökat under senare år. Det må tilläggas att Stoddard och Marcus undersökning är från 2007, en tid som skiljer sig markant från Cubans undersökningsperiod, där filmen har blivit ett lättillgängligare medium och anses vara en del av skolvardagen. En orsak till den ökade användningen av film beror framförallt på den tekniska utvecklingen under 1980-talet och framåt.
Studien baserades på 84 stycken amerikanska historielärare i Connecticut och Wisconsin där amerikansk historia var huvudfokus. Stoddard och Marcus resonemang ligger i linje med Rosenstone. De menar att lärare måste göra elever uppmärksamma om vem det är som berättar historien och varför genom att undersöka vems perspektiv av det förflutna som är framträdande och vilket perspektiv som är frånvarande. Vidare menar författarna att om man ska behandla filmen som en förstahandskälla är frågor kring tiden och samhället som de producerades i väsentliga att ställa. Stoddard och Marcus konstaterar att i linje med en rad andra historiker och forskare i denna litteraturstudie att de potentiella fördelarna med att använda film i historieundervisningen enbart blir synliga om läraren har kunskap och utbildning i hur filmen bör användas.80
Vikten av att läraren har en struktur för hur filmvisningen ska gå tillväga samt vilka
undervisningsmål som finns poängterar Stoddard i en undersökning från 2005. 81 Stoddards fallstudie undersökte hur eleverna i en amerikansk high-school klass utvecklade historisk
77 Marcus, 2010, s. 18.
78 Marcus & Stoddard, 2007, s. 303-330. 79 Cuban, 1986, s. 15-20.
80 Marcus & Stoddard, 2007, s. 318f.
empati genom olika filmer om förintelsen.82 Stoddard menar att historisk empati med hjälp av film utvecklas genom att eleverna aktivt tolkar och skapar kunskap från filmvisningen genom diskussion samt olika bedömningsaktiviteter, i Stoddards studie använde läraren en
essäuppgift som bedömningsmaterial.83 Att använda filmen som ett kraftfullt verktyg i
undervisningen för att skapa attityder och övertygelser hos elever, för att samtidigt få eleverna att förstå hur filmen faktiskt formar attityder och övertygelser är en problematik som många lärare brottas med när de beslutar sig för att använda film eller inte i undervisningen.84 För att filmen ska kunna fungera i undervisningen om det förflutna menar Stoddard att läraren måste ha en klar struktur med filmaktiviteterna för att eleverna ska kunna förstå relevanta orsak-verkanseffekter.
Hobbs gjorde mellan 1993-1996 en kvantitativ telefonundersökning på 130 amerikanska lärares bruk och missbruk av film i klassrummet.85 Undersökningen skulle bidra med bevis för hur lärare använder film i undervisningen på ett mindre lämpligt sätt. Det resultat
undersökningen visade var bland annat att filmen användes för att ge lärarna en liten paus från ordinarie undervisningen. Vidare visade även resultatet att många lärare använde filmen som motivation för att slutföra en uppgift eller som belöning där filmvisningen fungerade som en attraktiv aktivitet för elever. Enligt Hobbs visar resultatet av undersökningen att filmen i stor uträckning används för lärarens egna syften istället för att bidra till ett meningsfullt lärande. I enlighet med Hobbs lyfter även Cuban fram att lärare tenderar att använda filmen för att underlätta sin egen situation eller som ett verktyg i dåligt planerad undervisning.86
Hobbs undersökning visar även att många lärare inte helt funderar över vilka kunskapsmål som de vill nå när de visar film i undervisningen, filmvisningen sker utan någon som helst reflektion och utan mål och mening. Utan ett kritiskt förhållningssätt till medier i
undervisningen menar Hobbs att filmen och andra medier tenderar att bli en återspegling av hur de används i hemmet, med andra ord som en passiv form av rekreation eller
underhållning.87
82 Stoddard, Jeremy D. Attempting to understand the lives of others – Film as a tool for developing historical empathy. I Celluloid
blackboard: teaching history with film, Marcus, Alan S. (red.), IAP-Information Age Pub., Greenwich, CT, 2007.
83Stoddard, I Celluloid blackboard, 2007, s. 212. 84 Stoddard, I Celluloid blackboard, 2007, s. 212-214. 85 Hobbs, 2006, s. 35-50.
86 Cuban, 1986, s. 22-27. 87 Hobbs, 2006, s. 37.
2.2.2 Didaktiska vinster i lärarens användning av filmmediet
Hobbs resultat kring filmens pedagogiska roll ifrågasätts och utmanas genom Jeremy D. Stoddards studie där han undersöker hur filmen som medium i historieundervisningen kan utveckla elevernas abstrakta tänkande. 88 Fallstudien är baserad på lärarintervjuer och klassrumsobservationer från två stycken high-school klasser i USA. Stoddard framhäver att forskare ofta behandlar och studerar filmen i historieundervisningen genom att undersöka hur filmen påverkar elevernas motivation och källkritiska tänkande. Stoddard menar även att vissa forskare tenderar att behandla filmen som en ”text” som kan utnyttjas i undervisningen som en källa för historisk kunskap där filmens innehåll kan tolkas och analyseras likt en historisk artefakt. Istället var Stoddards huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare brukar film som en del av deras pedagogik men även hur lärarna engagerade eleverna intellektuellt genom att använda film som pedagogiskt hjälpmedel i klassrummet.
De resultat och konklusioner som lyfts fram i Stoddards undersökning visar hur filmen kan användas som läromedel i undervisningen. 89 Han poängterar att filmen kan vara en kraftfull källa för att utveckla eleverna analys- och reflektionsförmåga för diskussioner och inlärning i historia. Med detta menar han att eleverna i studien utvecklade sina begreppsmässiga
kunskaper i historia till ett mer reflekterande och analyserande historiskt tänkande.90
Genom att använda filmen som en visuell källa menar Stoddard att den kan fungera som ett nyckelkoncept för att utveckla elevers historiska empatiförmåga. Filmen blir här föremål för diskussioner kring viktiga och kontroversiella historiska händelser i det förflutna. Studien visade dock att vid bruk av historiska dokumentärfilmer tenderade filmen i likhet med Hobbs observation fungera som ett substitut för undervisningen utan något mål och mening.
Hobbs kritik mot filmen som läromedel handlar i stort om lärarens oförmåga och brist på kunskap att använda mediet. Trots kritiken understryker Hobbs även upp hur lärare med fördel kan använda historisk spelfilm i sin undervisning.91 Hobbs betonar
motivationsargumentet och filmen som intresseväckare vilket även delas av Stoddard och Haworth.92Vidare skriver Hobbs att filmen kan stärka inlärning, användas för att illustrera
88 Stoddard, 2012, s. 271-288 89 Stoddard, 2012, s. 275-280 90 Stoddard, 2012, s. 271-273. 91 Hobbs, 2006, s. 36.
idéer, koncept och principer. I likhet med Haworth och Ludvigsson anser även Hobbs att filmen stimulerar till meningsfulla diskussioner om det förflutna.93 Slutligen framhåller Hobbs att filmen med fördel kan användas för att utveckla textanalysfärdigheter och kritiskt tänkande.
Marcus och Stoddard skriver att det finns få studier om hur och varför film används i klassrummet.94 Det innebär att kunskapen om film som läromedel och hur det ska fordra inlärning är knapp. Marcus och Stoddard poängterar vilka didaktiska vinster som film i undervisningen för med sig. De menar att filmen är ett sätt för att förstå, relatera och skapa en djupare förståelse till det förflutna genom att bidra till nya perspektiv och synsätt.95 Genom att vidare undersöka de perspektiv som filmen illustrerar, även fast de inte alltid är helt
självklara, är en viktig och kritiskt del i att studera historia. Det får eleverna att granska vilka perspektiv och vilka karaktärer som blir synliga och vilka som blir osynliga i historien. Vidare påpekar författarna att filmen med fördel kan användas som ett komplement till andra läromedel, som en bit i det historiska pusslet för att sålunda utmana elever att undersöka trovärdigheten i flera historiska källor. De fördelar som filmen för med sig skapar även utmaningar för läraren att granska och reflektera över sin egen undervisning.
I antologin The Historian and Film diskuterar Bryan Haworth filmens roll i klassrummet där han understryker att om historia ska kunna överleva måste ämnet kunna anpassas efter skolverksamheten. Han menar att det skrivna ordets tyranni fortfarande dominerar
historielärarens klassrum. 96 Vidare argumenterar Haworth om filmen som intresseväckare och brobyggare för att stimulera de elever som annars är svåra att nå fram till men även som en gemensam aktivitet för att stärka gruppen. Att använda film i klassrummet anser han kunna stimulera elevers fantasiskapande men kan med fördel användas för att introducera historisk metod i undervisningen och utveckla elevernas kritiska tänkande.97 Vidare skriver Haworth om filmens potential för information, sammanfattande berättelse eller för meningsfulla diskussioner. Haworth poängterar även att filmen kan användas i slutskedet av ett område där mediet kan fungera som en förstärkare eller som en visuell återberättelse av den information som redan har lärts in. 98
93 Haworth, 1976 & Ludvigsson, 2004. 94 Marcus & Stoddard, 2007, s. 306. 95 Marcus & Stoddard, 2007, s. 319. 96 Haworth, 1976, s. 160.
97 Haworth, Bryan, 1976.
Även Ludvigsson går i Haworths tankegångar om filmen som ett intresseväckande läromedel som stimulerar eleverna till diskussion. Han menar även i likhet med Hedling att historisk spelfilm kan diskuteras med utgångspunkt i karaktärernas kläder, vilka könsroller som porträtteras och men även hur klassamhället speglas.99Vidare diskuterar Ludvigsson om filmens potential för att utveckla elevernas källkritiska tänkande då filmen innehåller ett hav av tydliga, fysiska detaljer som påminner eleverna om att det förflutna var annorlunda nuet. Ludvigsson framhåller dock att det är viktigt att inse filmmediet har sina begränsningar. 100 Med det antyder Ludvigsson att filmer tenderar att skildra det som går att avbilda vilket kan ge en missvisande bild av det förflutna. Genom att diskutera med eleverna kan detta ge en förståelse för att varje film erbjuder en egen version och tolkning av det förflutna.
Scott Alan Metzger och Yongshee Suh skriver i artikeln Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films om historisk spelfilm som ett alternativt läromedel till traditionella läroböcker. 101 Det övergripande syftet med Metzger och Suhs studie var att undersöka hur historiska spelfilmer påverkar elevers kunskap och hur dem tänker om det förflutna. En komparativ fallstudie genomfördes där två stycken amerikanska historielärares användning av historisk spelfilm i klassrummet observerades. Två stycken filmer (The Patriot och Roots) hade valts ut på grund av dess gemensamma tema kring ras och slaveri i tidig amerikansk historia. De två lärarnas gemensamma pedagogiska mål för filmvalet var att utveckla historisk empati hos eleverna. Liknande undervisningsmål visades även i Jeremy D. Stoddard och Alan S. Marcus studie som undersöker hur och varför lärare använder film i historieundervisningen.102 Studiens resultat indikerar att många lärare tenderar att använda filmen för att utveckla elevernas historiska empatiförmåga.
Genom att analysera studiens resultat diskuterar Metzger och Suh filmen som ett potentiellt kraftfullt didaktiskt verktyg på grund av att den omvandlar historia till visuellt stimulerande och känslomässigt relaterade berättelser om det förflutna.103 Å andra sidan menar Metzger och Suh att filmen kan vara riskfylld att använda i undervisningssammanhang på grund av dess potential att framföra problematiska historiska budskap som varken elever eller lärare har förmåga eller kunskap att bemöta och hantera. I studien fann Metzger och Suh att läraren
99 Ludvigsson, 2004, s. 89 & Hedling, 2002. 100 Ludvigsson, 2004, s. 95.
101 Metzger & Yonghee Suh, 2008, s. 88-109. 102 Marcus & Stoddard, 2007
