Diskussionsunderlag
EU-sakråd om synergier och samverkan mellan olika EU-fonder med fokus på: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden plus (ESF+) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) inför program- perioden 2021–2027.Produktion: Näringsdepartementet Artikelnummer: N2019.04
Våren 2018 lämnade Europeiska kommissionen förslag till förord-ningar avseende EU:s fonder och program inför program-
perioden 2021–2027. Förhand-lingar om förordningstexterna pågår fortfarande och kan slut-föras först när en överenskom-melse om EU:s budgetram för 2021–2027 har nåtts. Regeringen välkomnar i stort kommissionens förslag till förordningar, men har vissa invändningar bl.a. utifrån Sveriges övergripande budget- restriktiva linje.
Målen och verktygen inom EU:s olika fonder sträcker sig över flera politikområden. Vissa fonder har verktyg inom närliggande områ-den eller överlappande områområ-den där samverkan kring projekt eller insatser kan leda till mervärden i genomförandet av politiken. Det är därför viktigt i såväl Sverige som andra medlemsstater att det finns strategiska ställnings-taganden om hur EU-medel ska investeras, hur olika fonder ska komplettera varandra och vilka förändringar varje medlemsstat vill uppnå med dessa medel inom ramen för de olika programmens prioriteringar.
Regeringen avser att ta fram stra-tegiska ställningstaganden för in-vesteringar med finansiering från Europeiska regionala
utvecklings-fonden (Eruf), Europeiska soci-alfonden plus (ESF+) och Euro-peiska havs- och fiskerifonden (EHFF) för programperioden 2021–2027.
Regeringens strategiska ställ-ningstaganden 2021–2027 ska utgå från regeringens mål och regionala prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtar-betet samt beakta kommissionens investeringsriktlinjer för samman-hållningspolitiska medel 2021– 2027 och landsspecifika rekom-mendationer för Sverige. Synergier och samverkan mellan fonderna är en betydelsefull del av målen för EU-programmen. Jämställd-het och icke-diskriminering ska vara viktiga principer i förberedel-ser och genomförande av
programmen. Agenda 2030 ska också beaktas.
Förutom de tre aktuella fondernas inbördes relation, är det viktigt att ta ställning till hur investeringar från dessa fonder kompletterar in-vesteringar från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Asyl- och migrationsfonden, forsk-nings- och innovationsprogram-met Horisont Europa, Digitala Europa, programmet för den inre marknaden, InvestEU, Erasmus+, miljöprogrammet LIFE och Kre-ativa Europa. Det behövs också överväganden om hur insatserna
kompletteras av gränsöverskridan-de insatser inom ramen för målet om Europeiskt territoriellt samar-bete (Interreg) som också finan-sieras via Eruf.
De strategiska ställningstagande-na ska kunställningstagande-na utgöra underlag för en partnerskapsöverenskommelse med kommissionen för
programperioden 2021–2027 och för framtagandet av nya operativa program inom Eruf, ESF+ och EHFF.
EU-sakrådet ska bidra till framta-gandet av regeringens strategiska ställningstaganden.
Frågeställningar att diskutera
Vilka viktiga erfarenheter kan dras inför 2021–2027 av synergier och samverkan i innevarande programperiod? Ge gärna konkreta exempel på redan genomförda projekt där samverkan mellan fonder har fungerat (eller inte fungerat). Vilka mervärden har uppnåtts? Vilka möjligheter finns att utveckla samspelet mellan fonderna för att uppnå mervärde inom entreprenörskap, innovation, forskning, sysselsättning, integration, social inkludering och kompetensförsörj-ning, samt hållbar (inkl. jämställd) utveckling för stad och landsbygd? Hur kan regeringen underlätta för detta?
Det går bra att mejla synpunkter utifrån diskussionsunderlaget, senast den 4 oktober 2019 till:
anna.backman.arminen@regeringskansliet.se
I svaren på regeringens remiss av kommissionens
förslag till förordningar för Eruf, ESF+ och EHFF för
perioden 2021–2027, och i de dialoger som förts
därefter, är det många synpunkter som handlar om
vikten av att utveckla synergier mellan olika fonder
och program.
Regeringen önskar därför undersöka hur berörda
aktörer på nationell, regional och lokal nivå kan bidra
med erfarenheter till att utveckla synergier och
fond-samverkan för att uppnå större mervärde av fonderna
i Sverige samt vilka hinder som upplevs för detta idag.
1
2
På väg mot 2021–2027
– förordningsförslag och regeringens prioriteringar
EU-kommissionen föreslår att dagens elva tematiska mål för Eruf, ESF+ och EHFF minskas till fem politiska mål:
1. Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekono-misk omvandling.
2. Ett grönare och koldioxids-nålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskföre-byggande och riskhantering. 3. Ett mer sammanlänkat
Euro-pa genom förbättrad mobili-tet och regional IKT-konnek-tivitet.
4. Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
5. Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kust-områden och lokala initiativ. Nedan följer en kort beskrivning av kommissionens förslag till förordningar samt en nulägesbild av regeringens inriktning.
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) Enligt förordningsförslaget ska medlemsstater som Sverige inves-tera minst 85 procent av medlen inom Eruf i de två första målen, varav minst 60 procent i politiskt mål 1. Detta kallas för tematisk koncentration. Det finns även en öronmärkning på 6 procent för hållbar stadsutveckling, som före-slås genomföras i form av ett ter-ritoriellt verktyg.
Av investeringsriktlinjerna fram-går att EU-kommissionen anser att Eruf i Sverige ska fokusera på po-litiskt mål 1 ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekono-misk omvandling”. Även om andra politiska mål, framför allt politiskt mål 2, kan bli aktuella i Sverige, är det regeringens bedömning att fokus på genomförande av Eruf ska ligga på politiskt mål 1. Här inkluderas de särskilda målen: • förbättra forsknings- och
innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik,
• säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myn-digheter,
• förbättra de små och medel-stora företagens tillväxt och konkurrenskraft,
• utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturom-vandling och entreprenörskap.
Inom politiskt mål 1 kan Eruf stödja utbildning och livslångt lärande inom det särskilda målet Utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvand-ling och entreprenörskap. I de fyra nordligaste länen i Sverige ser regeringen ett behov av bredare insatser för att möta de utmaningar som följer av den glesa strukturen.
Satsningar på hållbar stadsutveck-ling har i innevarande program-period genomförts i de tre störs-ta kommunerna i Sverige. Inför kommande programperiod bör fler kommuner kunna omfattas och det bör tydliggöras vad håll-bar stadsutveckling inom regio-nalfonden innebär.
Regeringen vill se kontinuitet vad gäller det gränsöverskridande sam-arbetet, Interreg. Programmen ska bygga vidare på befintligt samarbe-te. Regeringen avser att se över om några förändringar
behöver göras kopplat till nuvaran-de programstruktur och tematiska inriktning för Interreg. Det gäller framför allt program där samarbe-tet är inriktat gentemot samma län-der och regioner, d.v.s. överlappan-de programgeografier. Översynen kommer att göras i gränsöverskri-dande samverkan mellan berörda regioner och länder.
Europeiska socialfonden (ESF+)
Kommissionen föreslår att skapa ESF+ genom en sammanslagning av följande fonder och program: Europeiska socialfonden (ESF), Sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD), EU-programmet för sys-selsättning och social innovation (EaSI) samt det tredje programmet för unionens åtgärder på hälso-området (hälsoprogrammet). Syf-tet med sammanslagningen är att förstärka synergierna mellan dessa instrument, öka flexibiliteten och förenkla genomförandet så att den administrativa bördan minskas för myndigheter och stödmottagare. Det övergripande målet för ESF+ är att uppnå hög sysselsättning, rättvist socialt skydd samt kvali-ficerad och motståndskraftig ar-betskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i linje med principerna i den europeiska pela-ren för sociala rättigheter. ESF+ ska stödja och komplettera medlemsstaternas nationella poli-tik för att säkerställa lika möjlig-heter, tillträde till arbetsmarkna-den, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och inkludering samt sä-kerställa en hög hälsoskyddsni-vå genom insatser som inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar och
undan-röja faror för den fysiska och men-tala hälsan.
Av investeringsriktlinjerna fram-går att EU-kommissionen anser att ESF+ ska fokusera på politiskt mål 4 ”Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter”.
Regeringen gav den 4 april 2019 Svenska ESF-rådet i uppdrag att ta fram en omvärldsanalys och lämna ett förslag till nationellt socialfondsprogram för perioden 2021–2027. Inriktningen på programmet ska vara kostnads-effektiva insatser där behoven är som störst. Programmet ska innehålla insatser som:
• förstärker och utvecklar den nationella arbetsmarknads- politiken, förbättrar tillgången till sysselsättning, ökar och bi-behåller anställningsbarheten och bidrar till en bättre kom-petensförsörjning,
• främjar livslång lärande, • ger unga som varken arbetar
eller studerar bättre möjlig-heter att etablera sig i arbets- och samhällslivet,
• främjar integrationen av nyan-lända och
• främjar social inkludering. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2019 respektive den 1 april 2020.
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Kommissionen föreslår att fon-dens ändamål fortsättningsvis ska vara att stödja genomförandet av den gemensamma fiskeripoliti-ken (GFP), främja genomföran-det av EU:s integrerade havspo-litik (IHP) och stödja unionens internationella åtaganden inom världshavsförvaltningen. Inne-hållet i förslaget innebär huvud-sakligen en fortsättning av de stöd som finns under innevarande EHFF samtidigt som delar av det som avser unionens internationel-la åtaganden inom världshavsför-valtningen innebär en utökning av fondens tillämpningsområde. Förslaget innebär också att med-lemsstaterna har större frihet att utforma egna åtgärder och även att fastställa reglerna för stödbe-rättigande. Friheten begränsas dä-remot av en förteckning över icke stödberättigande åtgärder. Målet är att ha en lägre grad av regle-ring på EU-nivå avseende det som kan vara stödberättigande inom de nationella operativa program-men och större fokus på resultatet dessa program ska leverera. Regeringen är positiv till ett fort-satt fokus på genomförandet av GFP och IHP men har varit emot en utvidgning av fondens tillämp-ningsområde. Regeringen anser
att koncentration är viktig för att kunna uppnå bättre resultat och större effekt. Finansiering av genomförandet av GFP, IHP och relaterade mål för hållbar utveck-ling inom Agenda 2030 är prio-riterade områden för regeringen. Regeringen anser därmed att fon-den inte bör stödja åtgärder som ökar fiskekapaciteten.
Den 11 juni 2019 gav regeringen Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta behovsanalys, förslag till prioriteringar och mål samt ett förslag till operativt program för genomförande av EHFF för peri-oden 2021–2027.
Förutom kommissionens förslag till förordningar ska myndighet-ens arbete med att ta fram för-slag till ett operativt program för EHFF utgå från regeringens val av prioriteringar, myndighetens framtagna behovsanalys, Agenda 2030 med särskilt hänsyn till mål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveck-ling samt en kostnadseffektiv ad-ministration av programmet. Uppdraget ska redovisas den 20 december 2019 respektive den 11 maj 2020.
Asyl- och migrationsfonden (AMIF)
Asyl-, migrations- och integra-tionsfonden (AMIF), som inrätta-des 2014, föreslås i nästa fleråriga budgetram 2021–2027 ingå under rubrik 4 ”migration och gränsför-valtning” i EU-budgeten. Syftet med fonden är att:
• Stärka och utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet,
• Stödja laglig migration till medlemsstaterna inbegripet att bidra till integrationen av tredjelandsmedborgare • Bidra till kampen mot
irregul-jär migration och säkerstäl-la ett effektivt återvändande och återtagande i tredjelän-der. Fonden ska stödja åtgär-der som t.ex. vidarebosättning och omplacering av skyddsbe-hövande, samt frivilligt åter-vändande och återintegrering, åtgärder som är prioriterade av den svenska regeringen. Till största del administreras AMIF genom delad förvalt-ning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) Reformförslaget för den gemen-samma jordbrukspolitiken, GJP, innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna i valet av åtgär-der samt regler och villkor för
åt-gärderna. Åtgärderna får med-lemsstaterna välja utifrån hur man anser att dessa bäst leder till att de EU-gemensamma målen kan uppnås. Åtgärderna ska redovisas i landets strategiska plan. Kommis-sionen anger även att politiken ska bli mer resultatorienterad och fo-kusera mindre på regelefterlevnad. Stöd från jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ska syfta till attytterligare förbättra den håll-bara utvecklingen av jordbruk, livsmedel ochlandsbygdsområden, och ska bidra till uppnåendet av följande allmänna mål:
• främja en smart, motstånds-kraftig och diversifierad • jordbrukssektor för livs-
medelstryggheten,
• stödja miljövård och klimat- åtgärder och bidra till • unionens miljö- och klimat-
relaterade mål,
• förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsom- råden.
Även garantifonden, där gårds-stödet ingår, föreslås också i hög grad bidra till ovanstående mål. Regeringen stödjer utgångspunk-ten att jordbrukspolitiken ska bli mer resultatorienterad och att medlemsstaterna ges större flex-ibilitet än tidigare att utforma politiken efter nationella
förut-sättningar. Det finns goda möj-ligheter att utforma en effektivare och enklare politik med detta nya sätt att förhålla sig till politiken. Det krävs dock en anpassning och justering av förslaget för att få till en enklare politik, som samtidigt leder till en högre måluppfyllelse. Det handlar framförallt om reg-lerna för den nya förvaltningsmo-dellen, t.ex. frågor om uppföljning och kontroll samt hur kommissio-nens förslag till en förhöjd miljö- och klimatambition ska uppnås. Horisont Europa
Den överenskommelse kring nytt ramprogram för forskning och innovation som nåddes i mars 2019 består av tre delar:
• förordning med regler för del-tagande och programstruktur, • särskilt program för Excellent vetenskap, Globala utmaningar och Europeisk industris kon-kurrenskraft samt Innovativa Europa,
• Euratoms forsknings- och utbildningsprogram för åren 2021-2025. Ett förslag om försvarsforskning, med finansiering från Europeiska försvarsfonden, EDF, utgör ett särskilt program under ramprogrammet.
Det övergripande målet med ramprogrammet är att skapa en vetenskaplig och teknisk grund
för att kunna möta samhällets ut-maningar och uppnå FN:s håll-barhetsmål, samtidigt som den europeiska industrins konkurrens-kraft ska öka.
Erasmus+
Det föreslås inte några stora för-ändringar för Erasmus+ inför nästa programperiod. Det nya programmet Erasmus föreslås omfatta samma målgrupper som nuvarande program dvs. utbild-ning, ungdom och idrott. Även de tre programaktiviteterna som fö-reslå känns igen från nuvarande program. De tre huvudsakliga ak-tiviteterna är:
• mobilitet i utbildningssyfte • projektsamarbete mellan
orga-nisationer och institutioner, • stöd till politikutveckling och
politiskt samarbete. Programmet för ett digitalt Europa
Det nya programmet, som är tänkt att komplettera och skapa synergier med andra instrument syftar till att stödja den digita-la omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa.
Programmet syftar till att: • Bygga upp och stärka EU:s
kapacitet för så kallad high performance computing (HPC) och databehandling och säkerställa
användning-en av danvändning-enna kapacitet inom områden av allmänt intresse, såsom hälsa, miljö och säker-het, och inom näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag.
• Bygga upp och stärka kärnka-paciteten för artificiell intel-ligens (AI), t.ex. dataresurser och bibliotek med AI-algorit-mer, och göra denna tillgäng-lig för alla företag och of-fentlig sektor samt stärka och främja förbindelser mellan be-fintliga test- och experimen-tanläggningar för AI i med-lemsstaterna.
• Säkerställa att den kapacitet som krävs för att säkra EU:s digitalt fungerande ekonomi, samhälle och demokrati finns på plats och är tillgänglig för EU:s offentliga sektor och företag, samt stärka konkur-renskraften för EU:s cybersä-kerhetsbransch.
• Säkerställa att den europeis-ka arbetskraften enkelt europeis-kan skaffa sig avancerade digita-la färdigheter, i synnerhet vad gäller HPC, AI och cybersä-kerhet, genom att erbjuda stu-denter, högskoleutbildade och anställda sätt att förvärva och utveckla dessa färdigheter, oavsett var de befinner sig. • Öka användningen av digital
kapacitet, i synnerhet HPC, AI och cybersäkerhet i
ekono-min och i samhället, inklusi-ve införandet av interoperabi-litetslösningar inom områden av allmänt intresse, och främ-ja tillgången till teknik och kunnande för alla företag, i synnerhet små och medel- stora företag.
Programmet för den inre marknaden
I det föreslagna programmet sam-manförs verksamheter som tidi-gare har finansierats genom fem olika program eller som tidiga-re finansierades under flera olika rubriker i kommissionens budget. Dessa rör konkurrenskraft för företag, konsumentskydd, euro-peisk statistik, kunder och slutan-vändare i finanssektorn,
finansiella tjänster samt växt-, djur-, livsmedels- och foderområ-det. Det föreslagna programmet innehåller även nya initiativ som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion.
Regeringen stödjer programmets övergripande målsättning att för-bättra den inre marknadens funk-tion. EU:s inre marknad har stor betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning då handeln med denna marknad utgör nära 70 procent av svensk export och 80 procent av svensk import.
Invest EU
InvestEU-programmet syftar till att samla 14 centralt förvaltade finansiella instrument tillsammans med en EU-budgetgaranti i en enhetlig struktur med syftet att mobilisera medel till investeringar. InvestEU-programmet har fyra komponenter:
• en EU-garanti som kan nytt-jas av nationella och interna-tionella finansiella institutio-ner för att genomföra projekt som är mer riskfyllda än vad institutionerna kunnat till-handahålla på egen hand och som syftar till att främja håll-barhet, SME marknader, FoU och sociala mål,
• InvestEU:s rådgivningscen-trum, som främst tillhanda-håller tekniskt stöd avseende projektutveckling,
• InvestEU-portalen, som till-handahåller en databas för att ge uppmärksamhet åt projekt som söker finansiering, och • blandfinansieringsinsatser
(insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetal-ningspliktigt och/eller åter-betalningspliktigt stöd från unionens budget med åter-betalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitu-tioner eller andra finansinsti-tut och investerare).
Regeringen välkomnar den för-enkling och konsolidering av cen-tralt förvaltade finansiella instru-ment som InvestEU innebär och som minskar komplexiteten och kan öka effektiviteten när finan-siella instrument används. Reger-ingen är dock kritisk till den stora omfattningen av InvestEU och anser att både instrumentets om-fattning och budgeteffekter kan behöva begränsas.
LIFE - program för miljö och klimatpolitik
Förslaget till nytt LIFE-program är likt det nuvarande programmet inriktat på två områden: Miljö och Klimat. Under miljöområdet föreslås två delprogram; natur och biologisk mångfald samt cirku-lär ekonomi och livskvalitet. Även under klimatområdet föreslås två delprogram; begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt övergång till ren energi. De största skillnaderna jämfört med nuvarande LIFE-förordning är • inrättandet av delprogrammet
Övergång till ren energi under området Klimat som i dagslä-get finansieras under Horisont 2020,
• inrättandet av nytt delpro-gram Cirkulär ekonomi och livskvalitet under området Miljö, och
• införandet av så kallade ’strate-giska naturprojekt’ som syftar
till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mång-fald i andra EU-
program.
Regeringen anser att LIFE spelar en roll för att till exempel bevara och skydda naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000 och för att pröva nya strategier och tekniska lösningar som kan gene-rera betydelsefulla resultat inom EU:s miljö- och klimatpolitik. Re-geringens ståndpunkt är att det är mycket viktigt att medel går till konkreta projektidéer för miljö och klimat med mätbara eller re-producerbara resultat.
Kreativa Europa
De övergripande målen för programmet Kreativa Europa ska enligt förslaget vara att främja europeiskt samarbete om kulturell och språklig mångfald och kultur-arv, samt att öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrens-kraft, särskilt inom den audio- visuella sektorn.
Särskilda mål föreslås vara att: • Främja den ekonomiska, sociala
och externa dimensionen i det europeiska samarbetet i syfte att utveckla och främja Euro-pas kulturella och språkliga mångfald och dess kulturarv, öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i
Europa samt stärka de inter-nationella förbindelserna på kulturområdet
• Främja den europeiska audiovisuella industrins kon-kurrenskraft och skalbarhet. • Främja policysamarbete och
innovativa insatser till stöd för alla programområden, däri-bland främjandet av en bred och pluralistisk mediemiljö, medie- och informationskun-nighet och kulturens roll för social inkludering.
Programmet föreslås liksom nu-varande program omfatta progra-mområdena ”Kultur” som om-fattar de kulturella och kreativa sektorerna med undantag för den audiovisuella sektorn, ”Media” som omfattar den audiovisuella sektorn och ett ”sektorsövergri-pande programområde” omfat-tar verksamhet som sträcker sig över alla kulturella och kreativa sektorer och där innovation och försöksverksamhet kommer stå i fokus.
Regeringskansliet
Växel: 08-405 10 00 Webbplats: regeringen.se
