Klimatskärmen, teknik och ekonomi dokumentation från TräteknikCentrums trähusdag 1986-11-27

Dokumentation från

TräteknikCentrums trähusdag

Klimatskärmen,

teknik och ekonomi

1986 - 11 - 27

TräteknikCentrum

8611068

®

Dokumentation från TräteknikCentrums TRÄHUSDAG KLIMATSKÄRMEN, TEKNIK OCH EKONOMI 1986-11-27

TräteknikCentrum, Rapport P 8611068 Nyckelord climatic conditions construction heat transfer insulation lumber moisture content moisture measurement Stockholm november 1986

TRÄHUSDAG - KLIMATSKÄRMEN, TEKNIK OCH EKONOMI torsdagen den 27 november 1986

Plats: Ramada Hotel, Strandv'agen 1, Huskvarna Program

08.45 Samling och r e g i s t r e r i n g 09.00 KliBatskarmen

Inledning

Kan v i b l i av med fuktskadorna?

I n r i k t n i n g och r e s u l t a t av forskningen om trä och fukt v i d TräteknikCentrum

Tore Hansson, TräteknikCentrum 09.55 Kaffe

10.25 Komfort och e f f e k t i v i t e t med luftvärmesystem i nya småhus Christer Harrysson, Bygg- och Energiteknik

11.10 Mätresultat på e f f e k t i v a k-värden för högisolerade ytterväggar, slutsatser av omfattande mätningar Torbjörn Nilsson, Avd för husbyggnadsteknik CTH Claes-Göran Stadier, Rockwool AB

11.50 Isoleringsförmågan hos väggelement, beroende på l u f t s p a l t , vindskydd och f e l i elementet

Resultat från Hot-Box mätningar, fältmätningar och beräkningar Sivert Uvslökk, NBI, Trondheim

12.30 Lunch

13.30 Tillämpning av partialkoefficientmetoden v i d beräkning av konstruktionen för småhus

Ake Holmberg, Bjerking Ingenjörsbyrå AB

14.10 Nya plan- och bygglagen (PBL)

Synpunkter på PBL från näringslivet

Ulf Brunfelter, Näringslivets Byggnadsdelegation V i k t i g a nyheter i kommande l a g s t i f t n i n g

K j e l l Mattsson, ordf i Riksdagens Bostadsutskott 15.00 Kaffe

15.30 Debatt om PBL

I panelen s i t t e r förutom U l f Brunfelter och K j e l l Mattsson även Ake Knuutila, Byggentreprenörerna, E r l i n g Gustafsson, Västbovillan och Ake Eriksson, Hem i V i l l a .

Debattledare är Tore Hansson, TräteknikCentrum 16.30 Avslutning

KAN VI BLI AV MED FUKTSKADORNA?

I n r i k t n i n g och r e s u l t a t av forskningen om trä och fukt v i d TräteknikCentrum

TräteloiikCentrum

Hansson/cE

r. '. 1986-10-16

I N S T I T U T E T FOR T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

Swedish btsiilute for Wood Technology Research

TRÄ-FUKTFORSKNING VID TRÄTEKNIKCENTRUM

- Läget i några intressanta p r o j e k t . Trähusdag i Jönköping 861127 Forskning på området trä-fukt omfattar ca 6-7 mkr/år. Den finansieras av i n d u s t r i n , STU och BFR och bedrivs, utöver på TräteknikCentrum, främst på högskolor, t ex LTH, och universtet, t ex SLU, se bilaga 1. Forskningen bedrivs i o l i k a p r o j e k t . E t t försök t i l l överblick kan se ut som följer.

Uppdelat på områden fördelar s i g projekten: Material, ca 10 %.

Kemisk behandling, ca 15 %,

- Byggteknik och byggfysik, ca 50 %. Mikrobiologi, ca 25 %,

Den byggtekniska-byggfysikaliska forskningen innehåller programområ-den som: Riskanalys. Mätmetoder för f u k t . F u k t t r a n s p o r t t e o r i . Fukttransportkoefficienter. - Högisolerade ytterväggar. Säker grundläggning. Vindsutrymmen. Torrare byggmetoder. Fönster.

Inom TräteknikCentrum genomförs f l e r a trä-fuktprojekt. Beskrivningar finns l i s t a d e i bilagor:

Ändträförsegling.

Temporärt ytskydd av konstruktionsvirke.

Utvärdering av fuktdynamiken hos för närvarande använda ytbehand-lingssystem för trä utomhus.

Trätel<nikCentrum

I N S T I T U T E T FÖR TRÄTEKNISK F O R S K N I N G

Swedish Insiiiuie for Wood Technology Research

Utomhuspaneler med god hållbarhet. Kryprumsgrunder.

Trä-syIl-system.

För den som är intresserad av r e s u l t a t e t från något av dessa projekt hänvisas t i l l respektive projektledare.

Två klara projekt med intresse för trähusbyggare är: Lättbygg 85 (sammanfattning i b i l a g a ) .

Bygga t o r r t (kontenta i b i l a g a ) .

För det senare projektet planeras en fortsättning. I förarbetet t i l l denna har jag ställt mig frågan:

Är trä byggandets "fukt-feber-termometer?" Är prefab mindre skadedrabbat?

Dessa frågor kommer a t t belysas med r e s u l t a t från redan genomförda skadeutredningar gjorda av t ex Konsumentverket, Axen, Samuelson och Kreuger m f l .

S c h e m a t i s k p r e s e n t a t i o n av pågående f o r s k n i n g Trä o Fukt" B i l a g a 1 Skogs-,Sågverks- o c h Träteknik c:a 38 Mkr/år Kunska u t v e c I,5M; TräteknikCentrum ramprogrammet c:a 35 Mkr/år 3,0 4"^ Träskyddsinstitutet 1,5 K u n s k a p s o p r o b l e m -området TRÄ o FUKT BFR

I

s t y r g r p trä »1-2 ca 6M/åt 0,5! Lunds f u k t g r u p p c:a 1,5 Mkr/år BFR B y g g n a d s t e k n i k o c h Energihushållning c:a 80 Mkr/år

P r o j e k t t i t e l Projektledare ÄNDTRÄFÖRSEGLING Jan Ekstedt Sammanfattning Bakgrund Målsättning Arbetsplan

Betydelsen av ändträförsegling av ytterpaneler och föns-terkonstruktioner framstår a l l t klarare e f t e r senaste årens arbete v i d PRL i England samt TräteknikCentrum och NIF i Köpenhamn. TräteknikCentrum har s t a r t a t e t t arbete för a t t utreda vilken e l l e r v i l k a typer av ändträförseg-l i n g som minskar fuktinnehåändträförseg-ländträförseg-let i dessa konstruktioner. Betydelsen av ändträförsegling av utomhussnickerier, framför a l l t av furu där splintvedsandelen är hög, fram-står a l l t klarare e f t e r senare års arbete v i d PRL i England samt v i d TräteknikCentrum och Nordiskt I n s t i t u t för Färgforskning.

Tolv system för ändträförsegling har utvärdets v i d Trä-teknikCentrum innefattande både penetrerande o l j o r och filmbildande medel. Resultatet tyder på a t t penetrerande system bör eftersträvas för a t t säkerställa en god lång-t i d s e f f e k lång-t .

Utarbeta p r a k t i s k t användbara ändträförseglingssystem för fönstersnickerier respektive ytterpaneler samt i f u l l skala utvärdera några av dessa " i n s i t u " .

Arbetet kan delas upp i t r e delmoment.

1. F o r t s a t t arbete med penetrerande ändträförseglings-system, både lacknafta- och vattenbaserade. Utvärde-r i n g av vattenabsoUtvärde-rptionen i laboUtvärde-ratoUtvärde-rieföUtvärde-rsök. 2. Utarbeta lämpliga produktanpassade

appliceringsmeto-der för dessa system.

3. Utvärdering av de t r e mest intressanta systemen " i n s i t u " . Fönster- respektive ytterpaneler.

P r o j e k t t i t e l Projektledare

TEMPORÄRT YTSKYDD AV KONSTRUKTIONSVIRKE Jan Ekstedt

Sammanfattning

Bakgrund

Mål

Arbetsplan

Syftet med projektet är a t t t a fram e t t temporärt f u k t -skydd för konstruktionsvirke under transport t i l l och lag-r i n g på byggalag-rbetsplatsen. Skyddet s k a l l valag-ra e t t komple-ment t i l l täckning av v i r k e t .

Vid TräteknikCentrum har utförts vissa försök med a t t t a fram kemikalier för a t t få e t t temporärt fuktskydd för konstruktionsvirke, i första hand regelvirke. Syftet har v a r i t a t t få en fuktavvisande yta på trävirket.

Erfarenheterna visar a t t konstruktionsvirket på byggar-betsplatserna ofta utsätts för f u k t - och regnpåverkan som medför a t t fukt "byggs i n i konstruktionen", v i l k e t har negativa e f f e k t e r . T ex ökad r i s k för röta och mögelbild-ning.

För närvarande finns inga medel avsatta för en vidare forskning och utveckling av projektet.

Byggentreprenörerna har, genom Svenska Byggentreprenörfö-reningen, u t t a l a t e t t mycket s t o r t intresse för en utveck-l i n g av temporärt ytskydd genom en fuktavvisande behand-l i n g .

Ytbehandlingssystem för temporärt ytskydd av konstruk-t i o n s v i r k e under byggkonstruk-tiden.

Syftet är a t t söka optimera e f f e k t i v i t e t e n av ytskyddet mot den kostna behandlingen medför.

Arbetet kan uppdelas i 3 delmoment:

1. Undersökning av e f f e k t i v i t e t e n för o l i k a vattenavvi-sande kemikalier ( t ex vaxemulsioner).

2. Undersökning av cost/performance för användbara sys-tem.

3. Utvärdering av två e l l e r t r e tänkbara system " i n s i t u " .

P r o j e k t t i t e l Projektledare

UTVÄRDERING AV FUKTDYNAMIKEN HOS FÖR NÄRVARANDE ANVÄNDA YTBEHANDLINGSSYSTEM FÖR TRÄ UTOMHUS Jan Ekstedt Sammanfattning Bakgrund Målsättning Arbetsplan

Även inom fackkretsar föreligger en avsevärd osäkerhet om en målningsfärg s k a l l ha en tät e l l e r öppen ytbehandling för a t t förhindra en långvarig uppfuktning av trämateria-l e t i utomhusanvändning. TräteknikCentrum har s t a r t a t en stor undersökning av dynamiken för fuktvandring i trä-material med hjälp av datortomografi.

Mycket tyder på a t t för närvarande använda ytbehandlings-system för trä i utomhusanvändning (framför a l l t fasad-snickerier) e j är likvärdiga när det gäller förmågan a t t förhindra långvarig uppfuktning av trämaterialet. Röta, som e f t e r r e l a t i v t kort t i d uppstått i ytterpaneler,

fönster m m, har b l a s k y l l t s på olämpliga färger och l a -syrer. En avsevärd osäkerhet råder även i fackkretsar om en målningsfärg s k a l l ha låg e l l e r hög permeabilitet för vatten (ånga respektive vätskeform).

Vid TräteknikCentrum har nyligen visats a t t datortomogra-f i s k a l l kunna utvecklas t i l l e t t e datortomogra-f datortomogra-f e k t i v t instrument för a t t på e t t icke förstörande sätt följa uppfuktning/ uttorkning i trä. E t t rätlinjigt samband mellan fuktkvot och röntgendämpning har påvisats både över och under f i -bermättnadspunkten. Det förefaller möjligt a t t över tvär-s n i t t e t av e t t provtvär-stycke mäta fuktkvoten i tvär-små ytelement ( 2 x 2 mm) med en noggrannhet av en fuktkvotsenhet. Me-todutvecklingen finansieras av BFR och STU.

Klarlägga hur olika för närvarande använda ytbehandlings-system påverkar uppfuktning/uttorkning av utomhussnicke-r i e utomhussnicke-r (paneleutomhussnicke-r och fönsteutomhussnicke-r) och däutomhussnicke-refteutomhussnicke-r anvisa vägautomhussnicke-r föutomhussnicke-r utveckling av ur fuktsynpunkt förbättrade ytbehandlings-system.

1. E t t e n h e t l i g t trämaterial av furu respektive gran y t -behandlas med e t t t i o t a l representativa system. 2. Uppfuktnings-Zuttorkningsförloppet följs med

dator-tomografi hos nybehandlat material samt samma mate-r i a l eftemate-r n a t u mate-r l i g mate-respektive accelemate-remate-rad åldmate-ring. 3. Fuktdynamiken hos trä med o l i k a ytbehandlingssystem

P r o j e k t t i t e l Projektledare

UTOMHUSPANELER MED GOD HÅLLBARHET Jan Ekstedt

Sammanfattning

Bakgrund

Målsättning Arbetsplan

Projektet s y f t a r t i l l a t t utvärdera effekten av f a b r i k s -grundning i jämförelse med plats-grundning av utomhuspane-l e r för a t t uppnå bättre håutomhuspane-lutomhuspane-lbarhet för ytbehandutomhuspane-lingssys- ytbehandlingssys-temet och trämaterialet.

Genom omfattande undersökningar i b l a Norge har man v i -sat a t t träpaneler som obehandlade exponeras för s o l l j u s och regn redan e f t e r ganska kort t i d försämrar sina egen-skaper som underlag för en målningsfärg. Vissa undersök-ningar visar a t t även e t t halvårs väntan med ytbehand-lingen medför en väsentlig försämring av långtidshållbarheten för ytbehandlingen och trämaterialet. Man kan t y -värr konstatera a t t utomhuspaneler ofta får stå obehand-lade under lång t i d innan platsmålning sker.

Vidhäftningen minskar och medför a t t underliggande trä snabbare b l i r åtkomligt för kemisk och biologisk nedbryt-ning. Dessutom utsätts träet för större fuktbelastning i sådant material.

Att studera effekten av fabriksgrundning av utomhuspane-l e r för ytbehandutomhuspane-lingens håutomhuspane-lutomhuspane-lbarhet, t ex vidhäftning. Arbetet kan delas upp i t r e delmoment:

1. Utvärdering av den eventuella e f f e k t (kvalitetsför-bättring, hållbarhet) man får v i d användandet av fabriksgrundade paneler i jämförelse med konventio-n e l l t platsgrukonventio-ndade pakonventio-neler e f t e r o l i k a t i d s expo-nering.

2. Utarbeta lämpliga grundningssystem ur applicerings-tekniska aspekter.

3. Utvärdering av några av de mest intressanta systemen " i n s i t u " .

P r o j e k t t i t e l Projektledare KRYPRUMSGRUNDER Sammanfattning Målsättning Arbetsplan

Fuktskador förekommer i många kryprumsgrunder. Under-sökningar visar, a t t även de som undgått skador ligger i riskzonen.

Syftet med vårt arbete inom detta område är a t t ge säkra anvisningar för utformningen av s k kryprumsgrundläggning - k a l l a , varma e l l e r eventuellt andra typer - som möjlig-gör e t t säkert trähusbyggande med hänsyn t i l l a l l a de på-verkningar man har a t t räkna med. Konstruktionslösningar-na s k a l l innebära användning av trä.

Det inledande projektet startade i början av mars och be-räknas vara k l a r t i oktober. Det bebe-räknas b l a resultera i förslag t i l l konkreta utvecklingsprojekt för:

- D e f i n i t i v utformning av varmgrunder, som drastiskt minskar fuktproblmen i husets nedre delar.

Nya lösningar för t r a d i t i o n e l l a ( k a l l a ) kryprumsgrun-der som minskar risken för fuktproblem.

P r o j e k t t i t e l Projektledare TRÄ-SYLL-SYSTEM Göran Hägglund Sammanfattning Bakgrund Målsättning Arbetsplan

Syllen är den byggnadsdel, som är mest u t s a t t för fuktpå-verkan. FoU-insatser pågår, men e t t samlat grepp (mater i a l , behandling, d e t a l j ) som s i k t a (mater mot en fä(materdig h e l -hetslösning saknas. TräteknikCentrum avser a t t utveckla en s y l l , byggd på e t t system av kemiska och konstruktiva åtgärder, med förmåga a t t motstå stora fuktpåfrestningar. Syllen är den byggnadsdel, som är mest u t s a t t för fuktpå-verkan. Under byggskedet monteras den först av a l l a och löper därmed störst r i s k a t t b l i blöt på grund av neder-börd. I svåra f a l l kan den t o m b l i dränkt i lokala vattensamlingar på grundplattan.

Under bruksskedet löper s y l l e n r i s k a t t i o l y c k l i g a f a l l få t a emot nederbörd som tränger genom klimatskärmen. Den har dessutom genom s i n placering fördröjd uttorkning

jäm-fört med övriga trädelar i stommen.

FoU-insatser pågår på o l i k a håll för a t t utveckla bygg-nadsdetaljen, men e t t samlat (material, behandling,

de-t a l j ) som s i k de-t a r mode-t en färdig helhede-tslösning saknas. Att utveckla en s y l l som ingår i e t t genomtänkt system som s y f t a r t i l l a t t minska fuktpåverkan på v i r k e t i s y l l e n .

Arbetet genomförs i två p a r a l l e l l a etapper: Etapp 1: Praktiska labstudier

- Förstudier - Provmetodik - Försök

- Utformning av appliceringsteknik för kemika-l i e r

Etapp 2: Tillämpning

- Utformning av detaljerna - Fullskaleprov

- Provsyllar i löpande produktion - Arbetsanvisningar

Arbetet beräknas pågå 1986/87 och 1987/88 med s t a r t hös-ten 1986 och slutrapport våren 1988.

K O M F O R T OCH E F F E K T I V I T E T M E D L U F T V Ä R M E S Y S T E M I N Y A S M A H U S

LUFTVÄRMESYSTEM I NYA SMÅHUS K o m f o r t e g e n s k a p e r o c h e n e r g i e f f e k t i v i t e t av C h r i s t e r H a r r y s s o n Bygg- o c h E n e r g i t e k n i k , F a l k e n b e r g B a k g r u n d o c h s y f t e V i d p r o j e k t e r i n g av småhus är e t t s t o r t a n t a l e n e r g i -sparåtgärder ,v^rme- o c h v e n t i l a t i o n s s y s t e m a k t u e l l a . Nya småhus h a r sådana värmetekniska e g e n s k a p e r a t t

för-utsättningarna för luftvärmesystem r a d i k a l t h a r förbättrats Luftvärmesystem är i S v e r i g e r e l a t i v t obeprÖvade. I n t r e s s e t för dessa h a r dock Ökat på s e n a r e t i d genom a t t fördelar kan föreligga med hänsyn t i l l p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r , f u k t -r i s k e -r , i n o m h u s k l i m a t m m.

Träteknikcentrums trähusgrupp h a r därför i n i t i e r a t två p r o j e k t inom området luftvärmesystem:

1. I n v e n t e r i n g , p r o b l e m a n a l y s o c h systemlösningar.

2. K o m f o r t e g e n s k a p e r o c h e n e r g i e f f e k t i v i t e t . Uppföljning av e x p e r i m e n t e l l a undersökningar. Genomförandet av v i s s a k o m p l e t t e r a n d e undersökningar.

D e t t a föredrag utgör en s a m m a n f a t t n i n g av d e t första p r o j e k t e t , som r a p p o r t e r a t s av H a r r y s s o n ( 1 9 8 6 ) . För- o c h n a c k d e l a r med luftvärmesystem

Sedan o l j e k r i s e n 1973 h a r FoU- v e r k s a m h e t e n k r o n o l o g i s k t i n r i k t a t s på frågor rörande e n e r g i för a t t sedan b e h a n d l a e f f e k t u t t a g . Först på s e n a r e år h a r e t t a l l t större

i n t r e s s e f o k u s e r a t s på i n o m h u s k l i m a t e t , som j u är d e t

v i k t i g a s t e för de boende o c h den v e r k l i g a energiåtgången. I d e t t a sammanhang h a r e t t ökat i n t r e s s e k u n n a t skönjas för luftvärmesystem som k a n ge fördelar i f o r m av

- lägre p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r - lågtemperatursystem - ökad f l e x i b i l i t e t - m i n s k a d e f u k t p r o b l e m - högre v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t - förbättrat i n o m h u s k l i m a t

B l a n d n a c k d e l a r som luftvärmesystem kan ge märks - försämrad l u f t k v a l i t e t v i d återluftföring

- lägre e n e r g i e f f e k t i v i t e t

- sämre k o m f o r t särskilt v i d bakkantsinblåsning

- k r a v på tätare hus för e t t f u n g e r a n d e luftvärmesystem - k o n t i n u e r l i g - t i l l s y n o c h p e r i o d i s k t underhåll - ökade r i s k e r för övertryck i n n e K o m f o r t F a k t o r e r _ a y b e t y d e l s e för d e t t e r m i . s k a _ i n o m h u s k l i m a t e t Det t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t k v a n t i f i e r a s med p a r a m e t r a r n a - l u f t t e m p e r a t u r - strålningstemperatur - luftrörelser - l u f t f u k t i g h e t I n s t a l l a t i o n e r bör u t f o r m a s så a t t l u f t e n s m e d e l h a s t i g h e t i h e l a v i s t e l s e z o n e n är lägre än d e t uppställda d r a g -k r i t e r i e t . Drag-känslan b e r o r på l o -k a l a v -k y l n i n g av en -k r o p p s d e l o c h är en f u n k t i o n av l u f t - och strålningstemperatur samt av l u f t h a s t i g h e t . Temperaturojämnheter i rummet o c h strålning från k a l l a y t o r o r s a k a r med a n d r a o r d också d r a g -känslor, som måste b e a k t a s i samband med p r o j e k t e r i n g e n . En förutsättning för a t t uppnå e t t b r a i n o m h u s k l i m a t är en r e l a t i v t tät klimatskärm, d v s en låg o a v s i k t l i g

v e n t i l a t i o n . Denna är en f u n k t i o n av byggandens täthet och luftvärmesystemets u t f o r m n i n g samt av v i n d o c h u t e -t e m p e r a -t u r . L o k a l a o-tä-the-ter medför o f -t a dragförnimmelser som ökar värmeförlusterna.

Luftfördelningen o c h strömnincrsbilden i rummet är avhängigt v a l o c h p l a c e r i n g av v e n t i l a t i o n s d o n i k o m b i n a t i o n med

v a l a v värmesystem. En god luftfördelning är y t t e r s t väsentlig. För s t o r a tilluftsflöden kan o r s a k a d r a g men även för små genom a t t luftstrålen f a l l e r n e r i v i s t e l s e -zonen. Temperatursvängningar i t i l l u f t e n b e r o e n d e på v i s s a

s y s t e m l ö s n i n g a r s i n s t a b i l i t e t k a n också ge d r a g . K a l l r a s v i d u n d e r t e m p e r e r a d e y t o r t e x fönster är y t t e r l i g a r e e n f a k t o r som k a n o r s a k a k r a f t i g a d r a g f ö r n i m m e l s e r o c h f ö r -sämra d e t t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t . R i k t a d _ 0 2 e r a t i v t e m p e r a t u r Som e t t m å t t på d e t t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t a n v ä n d s b e g r e p p e t r i k t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r , t v i l k e n b e r ä k n a s e n l i g t t i + t i , t = i ( ) o p 2 där t i = l u f t t e m p e r a t u r e n i e n v i s s k o n t r o l l p u n k t ( °C) t y = r i k t a d m e d e l s t r å l n i n g s t e m p e r a t u r i samma k o n t r o l l -p u n k t m o t r u m m e t s b e g r ä n s n i n g s y t o r ( '-^C) L u f t t e m p e r a t u r e n är b e r o e n d e a v t r a n s m i s s i o n s o c h v e n t i l a t i o n s f ö r l u s t e r , v ä r m e k a p a c i t e t e n , v ä r m e s y s t e m e t o c h b r u k a r n a s b e t e e n d e . L u f t h a s t i g h e t e n ä r b e r o e n d e a v k a l l r a s e f f e k t e r , i n f i l t a t i o n o c h l u f t i n b l å s n i n g . S t r å l n i n g s t e m -p e r a t u r e r är b e r o e n d e a v o m g i v a n d e y t o r s t e m -p e r a t u r . Den r i k t a d e o p e r a t i v a t e m p e r a t u r e n g e r d o c k i n t e e n s a m e t t e n t y d i g t mått på k o m f o r t e n . Ä v e n s t r å l n i n g s f ä l t e t s a s y m m e t r i i e n p u n k t ä r v ä s e n t l i g för k l i m a t u p p l e v e l s e n . En a v v i k e l s e i r i k t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r p å 20C för o l i k a r i k t n i n g a r i samma p u n k t v i d e n l u f t t e m p e r a t u r a v 20°C är tillräcklig för a t t m ä n n i s k a n s k a l l u p p l e v a för låg k o m f o r t . D e n r i k t a d e o p e r a t i v a t e m p e r a t u r e n är i första h a n d e n b e r ä k n a d s t o r h e t som är svår a t t m ä t a . Den k a n d o c k m ä t a s med e n s k g l o b e t e r m o m e t e r . De n o r m k r a v som g ä l l e r för t e r m i s k t i n o m h u s k l i m a t å t e r -f i n n s i SBN 1 9 8 0 k a p . 3 5 . I b o s t ä d e r g o d t a s e n lägsta r i k t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r a v 18°C u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g a t t l u f t h a s t i g h e t e n u n d e r s t i g e r 0,2 m/s. Ä v e n l u f t f u k t i g -h e t e n i n v e r k a r på d e t t e r m i s k a i n o m -h u s k l i m a t e t men k a n b e t r a k t a s som f ö r s u m b a r i b o s t ä d e r . S k i l l n a d e n i r i k t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r i o l i k a p u n k t e r o c h r i k t n i n g a r i r u m m e t får uppgå t i l l h ö g s t 5°C. För b o s t ä d e r k r ä v s k o n t r o l l a v d e n r i k t a d e o p e r a t i v a t e m p e r a t u r e n v i d i c k e k o n v e n t i o n e l l a v ä r m e s y s t e m o c h v i d s t o r f ö n s t e r a r e a .

K a j ^ l r a s

K a l l r a s , e n nedåtgående k a l l luftström, u p p t r ä d e r v i d y t o r med lägre t e m p e r a t u r än d e n o m g i v a n d e l u f t e n s . I g r ä n s -s k i k t e t i n t i l l d e n k a l l a y t a n a n t a r l u f t e n e n t e m p e r a t u r som nära ö v e r e n s t ä m m e r med y t a n s . E f t e r s o m l u f t e n s d e n s i t e t ökar med s j u n k a n d e t e m p e r a t u r uppstår e n n e d å t g å e n d e k a l l luftström. Denna påverkar k l i m a t f ö r h å l l a n d e n a i n t e b a r a i d e n k a l l a y t a n s o m e d e l b a r a närhet u t a n även e n b i t i n i v i s t e l s e z o n e n . K a l l r a s e t p å v e r k a s a v e n r a d f a k t o r e r såsom - d e n k a l l a y t a n s t e m p e r a t u r - d e n k a l l a y t a n s s t o r l e k , särskilt höjden - t i l l - o c h f r å n l u f t s d o n e n s p l a c e r i n g - t i l l u f t e n s t e m p e r a t u r - r u m m e t s f o r m o c h s t o r l e k - v a l e t a v v ä r m e d i s t r i b u t i o n s s y s t e m - h i n d e r i l u f t s t r ö m m e n s väg - otätheter i b y g g n a d e n E r f a r e n h e t e r v i s a r a t t k a l l r a s s k y d d b e h ö v s även då tätning o c h i s o l e r i n g a v klimatskärmen u p p f y l l e r k r a v e n i SBN 1 9 8 0 . E r f o r d e r l i g a e f f e k t e r är d o c k små. V i d u t e t e m p e r a -t u r e n - 2 0 ° C , 3 - g l a s föns-ter 1 m höga o c h e n i n f i l -t r a -t i o n a v 0,1 m/s får man d e n nedåtgående luftströmmen a t t

vända v i d e n e f f e k t a v 40 W/m e n l i g t g j o r d a b e r ä k n i n g a r . S y s t e m f r å g o r

I n t r o d u k t i o n

E t t f u n g e r a n d e l u f t v ä r m e s y s t e m ställer k r a v på m i n d r e o t ä t h e t e r h o s b y g g n a d e n . Otätheterna bör uppgå t i l l

högst 1 oms/h v i d 50 Pa. V i d a r e måste l u f t v ä r m e s y s t e m e t , b y g g n a d e n o c h d e b o e n d e s e s som e t t " t o t a l s y s t e m " .

Ingående m a t e r i a l , k o m p o n e n t e r o c h d e l s y s t e m s k a l l a n p a s s a s t i l l d e låga e f f e k t - o c h e n e r g i u t t a g som är a k t u e l l a för n y a s m å h u s .

Med hänsyn t i l l f u n k t i o n o c h e n e r g i e k o n o m i är följande f a k t o r e r a v särskild b e t y d e l s e v i d u t f o r m n i n g a v l u f t -v ä r m e s y s t e m : - d i m e n s i o n e r a n d e e f f e k t u t t a g - l u f t e n s t e m p e r a t u r o c h h a s t i g h e t - d o n e n s p l a c e r i n g o c h k v a l i t e t - kastlängd - ljudnivå - u t s e e n d e - k a n a l e r n a s f ö r l ä g g n i n g , täthet o c h v ä r m e i s o l e r i n g - k a n a l e r a v plåt e l l e r p l a s t - i n j u s t e r i n g N e d a n b e h a n d l a s k o r t f a t t a t nåara a v d e v i k t i g a s t e p a r a -m e t r a r n a . L u f t m ä n g d e r

I l u f t v ä r m e s y s t e m uppnår flödena v a n l i g t v i s t i l l c a 1-3 oms/h S t o r t t o t a l l u f t f l ö d e innebär a t t o m b l a n d n i n g e n a v r u m s l u f t e n b l i r b ä t t r e v a r v i d r i s k e r n a för t e m p e r a t u r s k i k t -n i -n g m i -n s k a r . A a -n d r a s i d a -n i-n-nebär s t o r a luftflöde-n ökad r i s k för övertryck i h u s e t s a m t r i s k för h ö g a l u f t h a s t i g h e t e r i v i s t e l s e z o n e n e l l e r med a n d r a o r d d r a g . N ä m n d a p r o b l e m b e r o r b l a på d o n e n s e g e n s k a p e r . D o n e n m å s t e h a s t o r s e k u n d ä r l u f t i n b l a n d n i n g . Ti_l l u f t s t e m p e r a t u r T i l l u f t s t e m p e r a t u r e n b ö r a l d r i g ö v e r s t i g a +50^C. Högre t e m p e r a t u r e r g e r k r a f t i g a t e m p e r a t u r s k i k t n i n g a r , v i l k e t u p p l e v s som o b e h a g l i g t s a m t i d i g t som d e t innebär e n

ökad e n e r g i å t g å n g . N o r m a l t b ö r i n t e t i l l u f t s t e m p e r a t u r e n ö v e r s t i g a 30-35°C i d a g e n s luftvärmesystem. L u f t h a s ^ t i . g h e t För k a n a l e r a v plåt r e k o m m e n d e r a s med hänsyn t i l l a c c e p -t e r a d e l j u d n i v å e r e n l u f -t h a s -t i g h e -t i k a n a l e r n a a v c a 3-4 m/s. F ö r k a n a l e r a v p l a s t m a t e r i a l r e k o m m e n d e r a s e n c a d u b b e l t så hög h a s t i g h e t .

Många luftvärmesystem a r b e t a r v i d två o l i k a l u f t h a s t i g -h e t e r . E f f e k t u t t a g e t v i a v ä r m e s y s t e m e t avgör när d e n högre l u f t h a s t i g h e t e n / e f f e k t e n måste i n k o p p l a s . Säkerhetspåsl^a^ v i d b e s t ä m n i n g _ a v d i m e n s i . o n e r a n d e e f f ^ e k t V ä r m e d i s t r i b u t i o n s s y s t e m e t s k a n a l t v ä r s n i t t b e s t ä m s h u v u d s a k l i g e n a v d e t m a x i m a l a v ä r m e e f f e k t u t a g e t s a m t l u f t e n s t e m p e r a t u r o c h h a s t i g h e t . Jämfört med d i r e k t e l e l l e r v a t t e n v ä r m e s y s t e m k r ä v e r luftvärmesystem r e l a t i v t s t o r t u t r y m m e . En ökad a n v ä n d n i n g a v o c h förbättrad e k o n o m i för l u f t v ä r m e s y s t e m är d ä r f ö r s t a r k t avhängig a v e n n o g g r a n n bestämning a v d i m e n s i o n e r a n d e e f f e k t med m i n s t a möjliga s ä k e r h e t s p å s l a g . L u f t s t r ö m n i n g s p r i n c i p e r D e t sätt på v i l k e t d e n tillförda l u f t e n fördelas i n o m r u m m e t är e n a v d e v i k t i a a s t e f a k t o r e r n a för l u f t -k v a l i t e t e n . B e r o e n d e på d o n p l a c e r i n g o c h luftflöde -k a n l u f t e n fås a t t strömma på o l i k a sätt i e t t r u m . T r e h u v u d s t r ö m n i n g s p r i n c i o e r går a t t särskilja: - f ö r t r ä n g n i n g s s t r ö m n i n g (kolvströmning) - fullständig o m b l a n d n i n g - k o r t s l u t n i n g s s t r ö m n i n g V i d f ö r t r ä n g n i n g s s t r ö m n i n g f u n a e r a r d e n tillförda l u f t e n som e n k o l v o c h s k j u t e r u t föroreningar u r r u m m e t . Denna s t r ö m n i n g s t y p är d e n e f f e k t i v a s t e med a v s e e n d e på a t t a v l ä g s n a föroreningar o c h tillföra värme t i l l r u m m e t . V i d p r a k t i s k a tillämpningar k a n d o c k a l d r i g fullständig f ö r t r ä n g n i n g s s t r ö m n i n g åstad-kommas. I p r a k t i k e n är luftflöden tillförda m o t d e t e r m i s k a s t i g k r a f t e r n a o c h långt från f r å n l u f t s d o n e t d e t bästa sättet a t t tillföra v ä r m e . Denna p l a c e r i n g m i n i m e r a r t e m p e r a t u r g r a d i e n t e n men kräver frånluftsdon v i d g o l v . Strömningen ä v e n t y r a s v i d öppna d ö r r a r .

F ö r s k j u t n i n g s s t r ö m n i n g är d e n e f f e k t i v a s t e s t r ö m n i n g s -t y p e n för a -t -t uppnå b r a l u f -t k v a l i -t e -t . M e -t o d e n f o r d r a r d o c k alltför s t o r a luftflöden för a t t k u n n a tillämpas v i d v e n t i l a t i o n a v b o s t ä d e r .

V i d fullständig o m b l a n d n i n g fördelas d e n tillförda l u f t e n l i k f o r m i g t över h e l a r u m m e t o c h s a m t i d i g t s k e r e n fullständig s p r i d n i n g a v föroreningarna i r u m m e t . D e t t a är d o c k i n t e ö n s k v ä r t i a l l m ä n h e t men k a n

v a n l i g t v i s a c c e p t e r a s i b o s t ä d e r . Fullständig om-b l a n d n i n g är i n t e a l l t f ö r svårt a t t åstadkomma.

K o r t s l u t n i n g s s t r ö m n i n g är d e n sämsta strömningstyp som k a n u p p t r ä d a . Härvid g å r s t o r d e l a v t i l l u f t e n genom r u m m e t u t a n a t t p a s s e r a v i s t e l s e z o n e n , v i l k e t innebär såväl låg v e n t i l a t i o n s - som t e m p e r a t u r e f f e k t i v i t e t . D o n p l a c e r i n g L u f t e n s k a l l k u n n a t i l l - o c h b o r t f ö r a s med hög o p e r a t i v t e m p e r a t u r s a m t v e n t i l a t i o n s , t e m p e r a t u r o c h l u f t u t b y t e s -e f f -e k t i v i t -e t . A v g ö r a n d -e för h u r -e f f -e k t i v t d -e n tillförda l u f t e n u t n y t t j a s är som t i d i g a r e nämnts v i l k e n l u f t -s t r ö m n i n g -s p r i n c i p -som är a k t u e l l . Denna be-stäm-s i -s t o r

utsträckning a v t i l l - o c h frånluftsdonens p l a c e r i n g s a m t a v p r o j e k t e r a d e l u f t f l ö d e n e l l e r rättare s a g t a v r i k t n i n g e n o c h s t y r k e r e l a t i o n e n m e l l a n d e k r a f t e r som u p p s t å r . L u f t e n b ö r t i l l f ö r a s i d e d e l a r a v b y g g n a d e n e l l e r r u m m e t där d e största v ä r m e f ö r l u s t e n a uppträder. T i l l s a t s v ä r m e -a v g i v n i n g e n b ö r d e l -a s D å k o n v e k t i o n o c h strålning i samma p r o p o r t i o n som v ä r m e f ö r l u s t e r n a . D i r e k t i n b l å s n i n g i v i s t e l s e z o n e n k a n m e d f ö r a d r a g p g a s t o r a l u f t -f l ö d e n . D e t t a gäller s p e c i e l l t då värmebehovet är l i t e t o c h därmed i n b l å s n i n g s t e m p e r a t u r e n är låg. Hög i n b l å s -n i -n g s t e m p e r a t u r i-n-nebär r i s k för t e m p e r a t u r s k i k t -n i -n g . D o n p l a c e r i n g e n g e r u p p h o v t i l l e t t a n t a l s y s t e m v a r i a n t e r t e x f r a m - e l l e r b a k k a n t s i n b l å s n i n g v i d t a k , vägg e l l e r g o l v . N e d a n g e s e n r e d o g ö r e l s e för två y t t e r l i g h e t s f a l l n ä m l i g e n f r a m k a n t s i n b l å s n i n g v i d g o l v o c h b a k k a n t s i n -b l å s n i n g v i d vägg nära t a k . Framkantsinblå£ni.n2 v i d ^ o l v Ur i n s t a l l a t i o n s s y n p u n k t b o r t i l l u f t v i d y t t e r v ä g g a r n a i g o l v n i v å i n t e m e d f ö r a några större n a c k d e l a r . V i d m å t t l i g a luftflöden b l i r k a n a l t v ä r s n i t t e n små v a r f ö r en i n t e g r e r i n g a v b y g g - o c h i n s t a l l a t i o n s s y s t e m e n är m ö j l i g . T i l l f ö r s l u f t e n lågt i r u m m e t (golvnivå) o c h i n t e b l å s e s uppåt u t a n b l a n d a s i n i v i s t e l s e z o n e n erhålls f ö r u t -s ä t t n i n g a r för e n hög v e n t i l a t i o n -s e f f e k t i v i t e t . A v g ö r a n d e är i stället d r a g f r å g a n . Försök i p r o v r u m h a r v i s a t a t t t e m p e r a t u r f ö r d e l n i n g e n b l i r jämnast o c h r i s k e n för d r a g så g o t t som e l i m i n e r a d då luftinblåsningen s k e r uppåt v i d y t t e r v ä a g a r n a . D e t t a g ä l l e r u n d e r förutsättning a t t l u f t s t r ö m m e n i n t e störs a v h i n d e r i f o r m a v t e x e n f ö n s t e r b r ä d a .

8 B a k k a n t s inblåsning_v_id_väg£ nära_tak V a r m l u f t t i l l f ö r s e l v i d t a k är e t t b i l l i g a r e a l t e r n a t i v än tillförsel v i d g o l v b l a b e r o e n d e oå e n k l a r e m o n t a g e o c h k o r t a r e k a n a l d r a g n i n g a r . Tillförs l u f t nära t a k e t måste d e n n a t v i n g a s n e d i v i s t e l s e z o n e n v i l k e t k a n s k e genom f r å n l u f t s d o n e t s p l a c e r i n g e l l e r genom ö v e r l u f t s don v i d g o l v . P l a c e r a s även frånluftsdonet högt f ö r e -l i g g e r r i s k för k o r t s -l u t n i n g , särski-lt v i d öppna d ö r r a r . Inblåsning a v v a r m l u f t v i d t a k e t g e r a l l t i d e n v a r m t a k z o n , v a r s s t o r l e k v a r i e r a r med luftflödet o c h t i l l -l u f t s t e m p e r a t u r e n . V i d b a k k a n t s i n b -l å s n i n g e r h å -l -l s d e t bästa r e s u l t a t e t om l u f t s t r å l e n s kastlängd är samma som e l l e r l i t e t m i n d r e än d e n f r i a r u m s l ä n g d e n . V i d större kastlängd f o r c e r a s k a l l r a s e t från fönster o c h r i s k för d r a g u p p s t å r . A v s t å n d e t från d o n e t oå v ä g g e n t i l l t a k e t a v g ö r om i n b l a n d n i n a a v r u m s l u f t k a n s k e . Med v a r i e r a n d e c i r k u l a t i o n s l u f t f l ö d e n är d e t svårt a t t uppnå e n f u n g e r a n d e d i s t r i b u t i o n . V e n t i l a t i o n s e f f e k -t i v i -t e -t e n f ö r s ä m r a s v i d m i n s k a d o m b l a n d n i n g . N o r m a l -t kräver b a k k a n t s i n b l å s n i n g a t t l u f t e n inblåses med h a s t i g h e t e n 56 m/s. B a k k a n t s i n b l å s n i n g g e r lätt u p p -h o v t i l l s t o r a t e m p e r a t u r s k i l l n a d e r i r u m m e t . Framkantsinb_låsni^na v i d golv_el^ler_bakkantsinblå£n3^n2 v i d väag_nära t a k ? Svårigheterna a t t få e t t b r a i n o m h u s k l i m a t är b e t y d l i g t större för b a k k a n t s i n b l å s n i n g v i d vägg nära t a k än för f r a m k a n t s i n b l å s n i n g v i d g o l v b e r o e n d e på a t t r i s k e r n a för s t o r a t e m p e r a t u r g r a d i e n t e r , d r a g o c h låg v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t är högre för d e n förstnämnda

s y s t e m v a r i a n t e n . D ä r t i l l s k a l l även läggas ökad r i s k för k o r t s l u t n i n g s s t r ö m n i n g v i d öppna i n n e r d ö r r a r . Tillgängliga m ä t r e s u l t a t från b y g g d a p r o v h u s a v s e r o f t a mätningar a v o p e r a t i v t e m p e r a t u r o c h l u f t t e m p e r a t u r m i t t i r u m . D e s s a " m e d e l f ö r h å l l a n d e n " v i s a r a c c e p t a b l a värden v i d e n u t e t e m p e r t u r a v c a 10°C t i l l - 1 0 ° C . S t u d i e r a v k o m f o r t s k i l l n a d e r o c h a s y m m e t r i e r i r i k t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r för o l i k a d e l a r a v e t t småhus h a r v e t e r l i g e n e j g e n o m f ö r t s . Med hänsyn t i l d e t t a bör u n d e r s ö k n i n g a r i n i t i e r a s o c h genomföras i s y f t e a t t k v a n t i f i e r a o l i k a l u f t v ä r m e -s y -s t e m -s k o m f o r t e g e n -s k a p e r o c h e n e r g i e f f e k t i v i t e t , särskilt för s y s t e m v a r i a n t e r med b a k k a n t s i n b l å s n i n g v i d vägg nära t a k . F ö n s t r e t s m ö r k e r - k - v ä r d e är i samman-h a n g e t e n v i k t i g f a k t o r .

R e g l e r u t r u s t n i n g R e g l e r u t r u s t n i n g e n s k a l l g e f ö r u t s ä t t n i n g a r för v a r i a b e l v ä r m e e f f e k t , g o d e n e r g i e k o n o m i o c h e t t högt g r a t i s v ä r m e -u t n y t t j a n d e . Genom a t t n y b y g g d a småh-us är e n e r g i s n å l a k a n e n d a s t b i l l i g a r e g l e r u t r u s t n i n g a r m o t i v e r a s . S t o r a s k i l l n a d e r i t e r m i s k t i n o m h u s k l i m a t k a n uppträda v i d o l i k a k l i m a t s i t u a t i o n e r genom a t t såväl luftmängd som t i l l u f t s t e m p e r a t u r v a r i e r a r med u t e t e m p e r a t u r e n . D e t är d ä r f ö r i n t e säkert a t t d e t största p r o b l e m e t u p p -står v i d låga u t e t e m p e r a t u r e r . Luftmängden i n y a småhus k a n o f t a v a r i e r a s m a n u e l l t m e l l a n några o l i k a f a s t a lägen. L u f t t e m p e r a t u r e n i c i r k u l a t i o n s l u f t e n s t y r tillförd värmeeffekt v i a e n t e m p e r a t u r g i v a r e . En d e l luftvärmesystem o c h r e g l e r -u t r -u s t n i n g a r s t y r s ä v e n a v e n -u t e g i v a r e . D e n n a är -u r k o m f o r t - o c h e n e r g i s y n p u n k t a v m i n d r e b e t y d e l s e än d e n i c i r k u l a t i o n s l u f t e n p l a c e r a d e t e m p e r a t u r g i v a r e n , men g e r ändå v i s s a fördelar genom a t t hänsyn s n a b b a r e k a n t a s t i l l f ö r ä n d r i n g a r i u t e k l i m a t . R u m s v i s r e g l e r i n g a v v ä r m e t i l l f ö r s e l n för a t t i något u t r y m m e ändra i n n e -t e m p e r -t u r e n s k e r så g o -t -t som u -t e s l u -t a n d e genom m a n u e l l ändring a v l u f t f l ö d e t b l a b e r o e n d e p å a t t e k o n o m i s k a för-u t s ä t t n i n g a r s a k n a s för r e g l e r för-u t r för-u s t n i n g a r med r för-u m s v i s r e g l e r i n g . B l a n d l u f t v ä r m e s y s t e m e n s fördelar framförs o f t a a t t d e g e r m ö j l i g h e t e r t i l l e t t ökat g r a t i s v ä r m e u t n y t t j a n d e genom t r a n s p o r t a v ö v e r v ä r m e från h u s e t s s o l s i d a t i l l d e s s s k u g g s i d a . D e n n a förflyttning s k e r även v i d a n d r a v ä r m e s y s t e m försedda med r u m s t e r m o s t a t , avstängd v ä r m e

-t i l l f ö r s e l o c h ö p p n a i n n e r d ö r r a r . För l u f -t v ä r m e s y s -t e m med stängda i n n e r d ö r r a r o c h e n ö v e r t e m p e r a t u r

a v 5-10^C i e n a h u s h a l v a n t o r d e t i l l d e n a n d r a k u n n a f ö r f l y t t a s e n v ä r m e e f f e k t a v 7 5 2 0 0 W v i d e n l u f t -o m s ä t t n i n g a v 1 -o m s / h . D e t t a är e n d a s t e n m a r g i n e l l ökning a v d e v ä r m e m ä n g d e r som k a n förflyttas i n t e r n t g e n t e m o t m e r t r a d i t i o n e l l a v ä r m e s y s t e m o c h öppna i n n e r d ö r r a r .

E n e r g i b e s p a r i n g - ökad p r o d u k t i o n s k o s t n a d

Utgående från e t t n o r m a l t småhus med otätheten 3 oms/h v i d 50 Pa t r y c k s k i l l n a d , d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r , e l b e r e d a r e o c h m e k a n i s k t f r å n l u f t s s y s t e m g e s r e d a n i T a b e l l 1 u p p g i f t e r om e n e r g i b e s p a r i n g o c h ökad p r o d u k -t i o n s k o s -t n a d för några e n e r a i s p a r å -t g ä r d e r , v ä r m e - o c h v e n t i l a t i o n s s y s t e m .

10

H u s e t försett med luftvärmesystem (frånlufts-/tillufts-s y (frånlufts-/tillufts-s t e m ) i k o m b i n a t i o n med v e n t i l a t i o n (frånlufts-/tillufts-s v ä r m e v ä x l a r e e l l e r f r å n l u f t s v ä r m e p u m p (för t a p p v a r m v a t t e n v ä r m n i n g o c h v i s s b y g g n a d s u p p v ä r m n i n g ) ökar p r o d u k t i o n s k o s t n a d e n med c a 14 Ö00-20 000 k r . M e r k o s t n a d e n g e n t e m o t v a t t e n v ä r m e s y s t e m e l l e r d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r o c h f r å n l u f t s / t i l l -l u f t s s y s t e m med v ä r m e v ä x -l a r e är r e -l a t i v t -l i t e n . T i -l -l d e a n g i v n a p r o d u k t i o n s k o s t n a d s ö k n i n g a r n a för l u f t v ä r m e -s y -s t e m -s k a l l a d d e r a -s k o -s t n a d e r för a t t nå e n förbättrad täthet från 3 t i l l 1 oms/h v i d 50 Pa t r y c k s k i l l n a d , v i l k a uppgår t i l l m e l l a n c a 500 o c h 3 000 k r . Av u p p g i f t e r n a i T a b e l l 1 k a n v i d a r e d r a s s l u t s a t s e n a t t f r å n l u f t s v ä r m e p u m p är mer lönsam än v e n t i l a t i o n s -v ä r m e -v ä x l a r e b e r o e n d e på a t t d e n förstnämnda a p p a r a t e n b i d r a r t i l l såväl t a p p v a r m v a t t e n v ä r m n i n g som v i s s b y g g n a d s u p p v ä r m n i n g . S l u t o r d L u f t v ä r m e s y s t e m k a n v a r a i n t r e s s a n t a i n y a småhus med hänsyn t i l l p r o d u k t i o n s k o s t n a d , e n e r g i b e s p a r i n g o c h k o m f o r t . V e n t i l a t i o n s - o c h t e m p e r a t u r e f f e k t i v i t e t e n l i k s o m e f f e k t - o c h e n e r g i u t t a g e t v a r i e r a r med s y s t e m e t s u t f o r m n i n g . L u f t v ä r m e s y s t e m är i S v e r i g e r e l a t i v t o b e p r ö v a d e o c h känsliga__f ör o l i k a '"störningar" . K o m f o r t -e g -e n s k a p -e r o c h -e n -e r g i -e f f -e k t i v i t -e t för luftvärm-esyst-em jämfört med t r a d i t i o n e l l a s y s t e m såsom d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r o c h v a t t e n v ä r m e s y s t e m b e h ö v e r n ä r m a r e f a s t s t ä l l a s i n n a n e n ö v e r g å n g s k e r t i l l p r o d u k t i o n i större o m f a t t n i n g . D e t t a gäller särskilt för s y s t e m -v a r i a n t e r med b a k k a n t s i n b l å s n i n g -v i d -vägg nära t a k . I d e t t a sammanhana bör u t r e d a s h u r b r a fönstrets m ö r k e r -k-värde b ö r v a r a för a t t nå a c c e p t a b e l k o m f o r t med hänsyn t i l l i n v e r k a n a v k a l l r a s o c h k ö l d s t r å l n i n g . I n t e h e l l e r k a n l u f t v ä r m e s y s t e m s f u n k t i o n e f t e r lång t i d a n s e s v a r a tillräckligt s t u d e r a d . Ä v e n m y n d i g h e t s k r a v e n i SBN 1 9 8 0 , k a o . 35 b ö r n ä r m a r e a n a l y s e r a s b l a v a d a v s e r b e g r e p p e t " r i k t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r " o c h d e t t a s r e l e v a n s för m ä n n i s k a n s k o m f o r t -u p p l e v e l s e . B e r ä k n i n g a r e n l i g t d e t i n o r m e n a n g i v n a för-f a r a n d e t v i s a r a t t e t t h u s med n o r m a l a för-f ö n s t e r s t o r l e k a r o c h 3-glasfönster s a m t e t t lågtemoererat r a d i a t o r s y s t e m med m a x i m a l a t e m p e r a t u r e n +50OC v i d d i m e n s i o n e r a n d e u t e -t e m p e r a -t u r i N o r r l a n d i n -t e u p o f y l l e r k r a v e n på r i k -t a d o p e r a t i v t e m p e r a t u r . Y t t e r l i a a r e a r g u m e n t för e n översyn a v g ä l l a n d e n o r m e r är a t t f l e r a väsentligt o l i k a k r i t e r i e r f ö r e l i g g e r f o r b e d ö m n i n g a v i n o m h u s k l i m a t e t .

11

R e f e r e n s e r

H a r r y s s o n , c , 1 9 8 6 , L u f t v ä r m e s y s t e m i n y a s m å h u s . I n v e n t e r i n g , p r o b l e m a n a l y s o c h s y s t e m l ö s n i n g a r . O p u b l i c e r a d r a p p o r t . T r ä t e k n i k c e n t r u m , S t o c k h o l m .

12 T a b e l l 1 E n e r g i b e s p a r i n g o c h ökad i n v e s t e r i n g s k o s t n a d för n å g r a å t g ä r d e r Åtgärd E n e r g i b e s p a r i n g Ökad i n v e s t e r i n g s -k o s t n a d kWh/år k r -> 1 . F r å n l u f t s - / t i l l u f t s s y s t e m med v e n t i l a t i o n s v ä r m e -v ä x l a r e 1 0 0 0 - 2 0 0 0 1 0 0 0 0 2. V a t t e n v ä r m e s y s t e m 1 2 0 0 0 - 1 5 0 0 0 F ö r b ä t t r a d t ä t h e t från o t ä t h e t e n 3 oms/h t i l l 1 oms/h v i d 50 Pa t r y c k s k i l l n a d < 1 0 0 0 5 0 0 - 3 0 0 0 L u f t v ä r m e s y s t e m a. med v e n t i l a t i o n s v ä r m e -v ä x l a r e 1 0 0 0 - 2 0 0 0 a l . b a k k a n t s i n b l å s n i n g 1 4 0 0 0 a 2 . f r a m k a n t s i n b l å s n i n g 1 6 0 0 0 b . med f r å n l u f t s v ä r m e pump för t a p p v a r m v a t t e n o c h v i s s b y g g -n a d s u p p v ä r m -n i -n g 4 0 0 0 - 5 0 0 0 b l . b a k k a n t s i n b l å s n i n g 1 8 0 0 0 b 2 . f r a m k a n t s i n b l å s n i n g 2 0 0 0 0

MÄTRESULTAT PA EFFEKTIVA K-VARDEN FOR HÖGISOLERADE YTTERVÄGGAR, SLUTSATSER AV OMFATTANDE MÄTNINGAR Torbjörn N i l s s o n , Avd för husbyggnadsteknik CTH Claes-Göran S t a d i e r , Rockwool AB

H Ö G I S O L E R A D E Y T T E R V Ä G G A R S EFFEKTIVA k-VÄRDE R e s u l t a t o c h s l u t s a t s e r a v e n o m f a t t a n d e m ä t s e r i e

T o r b j ö r n N i l s s o n , C h a l m e r s T e k n i s k a Högskola C l a e s - G ö r a n S t a d i e r , R o c k w o o l AB

D e l I MATRESULTAT Torbjörn N i l s s o n , A v d e l n i n g för H u s b y g g n a d s t e k n i k , C h a l m e r s T e k n i s k a Högskola B a k g r u n d e n t i l l d e n genomförda undersökningen är e n b e s t ä l l -n i -n g frå-n T r ä t e k -n i k c e -n t r u m t i l l R o c k w o o l AB, o m f a t t a -n d e p r o v n i n g a v v ä g g k o n s t r u k t i o n e r s v ä r m e i s o l e r i n g s f ö r m å g a . S y f t e t v a r a t t jämföra v ä r m e i s o l e r i n g s f ö r m å g a n h o s v ä g g k o n -s t r u k t i o n e r u p p b y g g d a a v t r e o l i k a -s o r t e r -s r e g l a r -s a m t a t t jämföra m ä t r e s u l t a t e n med t e o r e t i s k a b e r ä k n i n g a r . Då d e t h a n d l a d e om e n s t o r o c h o m f a t t a n d e m ä t s e r i e v a r d e t lämpligt a t t utföra e n d e l a v a r b e t e t i f o r m a v e t t e x a m e n s a r b e t e v i d a v d e l n i n g e n för H u s b y g g n a d s t e k n i k , CTH. En fullständig r a p -p o r t från försöken kommer a t t föreligga k r i n g å r s s k i f t e t 8 6 / 8 7 .

V ä g g e l e m e n t e n s k o n s t r u k t i v a u p p b y g g n a d

V ä g g e l e m e n t e n som mätningarna utförts på h a r t i l l v e r k a t s a v M o d u l e n t AB. De h a r a l l a måtten 2.4 x 1.8 m. De är a v t r e o l i k a t y p e r med f e m s t y c k e n a v v a r j e t y p . D e t som s k i l j e r v ä g g e l e m e n t s t y p e r n a åt är v i l k e n s o r t s r e g e l d e är u p p b y g g d a a v . Följande s o r t e r s r e g l a r h a r a n v ä n t s : - R o c k w o o l Lättregel 7 0 9 - 0 0 - K a r t r o r e g e l n - Homogena k o r s l a g d a träreglar S a m t l i g a väggelement är u p p b y g g d a a v e n i s o l e r a d r e g e l s t o m m e med 2 2 0 mm t j o c k l e k . På u t s i d a n är v ä g g e l e m e n t e n beklädda med l o c k p a n e l o c h på i n s i d a n med g i p s s k i v a . U p p b y g g n a d e n framgår a v f i g 1 . krvm Ii M g l p i p l a t t a 0.02 mm p l a i t f o l i * av p o l y a t a n 230 M D o c k w o o l R a g a l a k i v a I J l l - 0 0 K a r c r o r a g l a r c 600 mm t t M v a n t l l a r a d l u C t i p a l t S p i k l i k t l« X S9 w c too L o c k p a n a l F i g 1 Undersökta v ä g g k o n s t r u k t i o n e r 13 mm 9 l p a p l a t t a 0.30 M p l a a t f e l i * a v p o l y a t a n 330 M f i o c k w o o l Ila9«lakiva l l } l > 0 0 R o c k w o o l L l t t c a q l a r >0<-00 e COO !• mm v a n t l l a r a d l u f t s p a l t S p l k l i k t it * it mm c ( 0 0 mm t«ekpanal 11 g i p s p l a t t a 0.03 mm p l a a t f o l l * a v p o l y a t a n 330 mm K o c k w o o l R a g a l s k l v a 1111-00 K a r t r o r a g l a r e ( 0 0 mm T a t o f o l l« mm v a n t l l a r a d l u f t s p a l t • p l k l l k t l* H it mm e ( 0 0 mm L o c k p a n a l

M ä t u t r u s t n i n g V ä g g e l e m e n t e n m o n t e r a d e s i e n s k G u a r d e d H o t B o x k o n s t r u e -r a d e n l i g t s v e n s k s t a n d a -r d (SS 02 42 1 2 ) . P r i n c i p e n för d e n n a är a t t p r o v v ä g g e n p l a c e r a s m e l l a n e t t v a r m t o c h e t t k a l l t r u m , v a r e f t e r v ä r m e f l ö d e t genom väggen n o g a b e s t ä m s . ( F i g u r 2.) k-värdet b e r ä k n a s s e d a n e n l i g t f ö l j a n d e : 1 k = A-At _{+ (m^ + m^)} W/m2 2 där A = p r o v y t a n s a r e a m ; A t = s k i l l n a d e n i y t -t e m p e r a -t u r på r e s p e k -t i v e s i d a a v e l e m e n -t e -t Q = v ä r m e f l ö d e t genom provväggen W (m. + m ) = v ä r m e ö v e r g å n g s m o t s t å n d e n l SBN 80 ^ k a p 3 3 : 2 4 4 U t r u s t n i n g e n k a l i b r e r a d e s först n o g a o c h s e d a n pågick v a r j e mätning u n d e r m i n s t e t t d y g n . M ä t n i n g a r n a g a v följande r e s u l t a t . ' K a l l t r u a ' S k y d d s l i d a Tatnperatur- dieCarans-r e g u l a t o dieCarans-r M I t l i d a

TT

HXtbox Dataloggar Tampara tu r -r a g u l a t o -r K y l k o o i p r . LlkapMnnlnga-aggrågat F i g 2 M ä t u t r u s t n i n g (SS 02 42 1 2 )

R e s u l t a t

Av nedanstående t a b e l l framgår uppmätta o c h b e r ä k n a d e k-vär-d e n i W/m C. R o c k w o o l K a r t r o - K o r s l a g d a E l e m e n t Lättregel r e g e l r e g l a r nr 7 0 9 - 0 0 0. 174 0. 188 0. 182 2 0. 188 0. 188 0. 186 3 0. 184 0. 180 0. 176 4 0. 178 0. 189 0. 186 5 0. 191 0. 188 0. 177 M e d e l v ä r d e 0. 183 0. 187 0. 181 T e o r e t i s k t if beräknat 0. 180 0. 182 0. 193 k-värde e n l SBN u t a n hänsyn t i l l spikplåtar Då s p r i d n i n g e n inbördes m e l l a n v ä g g e l e m e n t a v samma t y p b l e v så p a s s s t o r , g j o r d e s d e l s e n f e l a n a l y s för m ä t n i n g a r n a o c h d e l s m o n t e r a d e s några väggelement isär för u n d e r s ö k n i n g . F e l a n a l y s e n är utförd e n l i g t s v e n s k s t a n d a r d (SS 01 41 5 0 ) . Den v i s a r a t t a b s o l u t v ä r d e t s f e l k a n uppgå t i l l högst + 7 % b e r o e n d e på tänkbara s y s t e m a t i s k a f e l v i d k a l i b r e -r i n g o s v .

F e l e t v i d jämförelse m e l l a n värdena beräknas d o c k m a x i m a l t k u n n a uppgå t i l l + 4 %.

För a t t s t u d e r a i s o l e r i n g s u t f ö r a n d e t d e m o n t e r a d e s f y r a vägg-e l vägg-e m vägg-e n t , två mvägg-ed lågt o c h två mvägg-ed högt k-värdvägg-e i förhållandvägg-e t i l l m e d e l v ä r d e t . Först d e m o n t e r a d e s väggelement n r 5 i s e r i e n u p p b y g g d a v R o c k w o o l r e g l a r . E t t r e l a t i v t högt k-värde på 0.191 W/m C. V i d e n första a n b l i c k såg v ä g g e l e m e n t e t u t a t t ha e n väl utförd i s o l e r i n g . V i d n ä r m a r e undersökning v i s a d e d e t s i g d o c k a t t d e två i s o l e r s k i k t e n i n t e ö v e r l a p p a -d e v a r a n -d r a u t a n a t t e n c a 1 cm b r e -d g e n o m g å e n -d e s p r i n g a h a d e uppstått m e l l a n i s o l e r s k i v o r n a . D e s s u t o m v a r några i s o -l e r i n g s s k i v o r m y c k e t i -l -l a s k u r n a , v i -l k e t -l e d d e t i -l -l a t t e n s p a l t m e l l a n r e g e l n o c h i s o l e r i n g e n u p p s t å t t . D e t a n d r a v ä g g e l e m e n t e t som d e m o n t e r a d e s v a r n r 4 i s e r i e n u p p b y g g d a v K a r t r o r e g l a r . Även för d e t t a v ä g g e l e m e n t h a d e e t t r e l a t i v t högt k-värde på 0.189 W/m ° C u p p m ä t t s . V ä g g e l e m e n t e t u p p v i s a d e e t t g a n s k a dåligt i s o l e r i n g s u t f ö r a n -d e me-d g e n o m g å e n -d e s p r i n g o r på u p p t i l l 2 cm, -d e l s m e l l a n

i s o l e r s k i v o r o c h d e l s m e l l a n i s o l e r i n g ö v e r - r e s p e k t i v e u n d e r k a n t på p r o v e l e m e n t e t . V i s s a s k i v o r v a r d e s s u t o m s n e d -s k u r n a -så a t t e n l u f t -s p a l t u p p -s t å t t m e l l a n i -s o l e r i n g o c h r e g e l n . I n t e h e l l e r i d e t t a v ä g g e l e m e n t v a r s k a r v a r n a m e l l a n i s o l e r i n g s s k i k t e n ö v e r l a p p a d e . Med a n l e d n i n g a v a t t v ä g g e l e m e n t e n u p p b y g g d a a v h o m o g e n a träreglar erhöll e t t r e l a t i v t lågt uppmätt kvärde i f ö r h å l -l a n d e t i -l -l beräknat d e m o n t e r a d e s två s t y c k e n a v d e n n a t y p : V ä g g e l e m e g t ^ n r 2 som e r h å l l i t e t t r e l a t i v t högt k-värde på

0.186 W/m C o c h väggelement n r g som erhållit e t t täm-l i g e n täm-lågt k-värde på 0.177 W/m C. En s p a täm-l t m e täm-l täm-l a n i s o l e r i n g o c h r e g e l u p p t ä c k t e s i v ä g g e l e m e n t n r 2 men för övrigt v a r i s o l e r i n g s u t f ö r a n d e t i d e båda e l e m e n t e n b r a . E f t e r s o m r e g l a r n a o c h därmed i s o l e r s k i v o r n a k o r s a r v a r a n d r a , k u n d e i n g a g e n o m g å e n d e s p r i n g o r uppstå u t a n i s o l e r s k i v o r n a ö v e r l a p p a d e v a r a n d r a v ä l . Över l a g v a r i s o l e r i n g s u t f ö r a n d e t t r o t s a l l t g a n s k a b r a jäm-fört med e r f a r e n h e t e r från p r a k t i k e n . D e t är m y c k e t svårt a t t p r a k t i s k t erhålla e n h e l t p e r f e k t i s o l e r a d k o n s t r u k t i o n . V a d som o r s a k a t s p r i d n i n g e n m e l l a n v ä g g e l e m e n t a v samma t y p o c h v a d som o r s a k a r s k i l l n a d e n m e l l a n beräknat o c h uppmätt k-värde är i n t e h e l t u t r e t t .

D e t är svårt a t t bedöma h u r s t o r i n v e r k a n d e s p r i n g o r o c h s p a l t e r som t r o t s a l l t f a n n s i d e undersökta väggelementen k a n h a påverkat d e t uppmätta k-värdet. Man v e t t r o t s a l l t s e d a n g a m m a l t a t t a r b e t s u t f ö r a n d e t v i d i s o l e r i n g a v e n vägg b e t y d e r m y c k e t för väggens i s o l e r i n g s f ö r m å g a .

D e l I I SLUTSATSER

Claes-Göran S t a d i e r , Rockwool AB

Kommentarer t i l l mätresultat o c h b e s i k t n i n g

Överensstämmelsen m e l l a n uppmätt o c h t e o r e t i s k t beräknat k-värde är g o d . D e t t a kan v i d första påseende förefalla v a r a e t t b e v i s för a t t t e o r i o c h p r a k t i k stämmer väl överens. Nu h a r t i d i g a r e e t t uppmätt värde b r u k a t l i g g a ca 10 % bättre än e t t beräknat u n d e r förutsättning a t t byggnormens p r a k -t i s k -t -tilllämpbara värmelednings-tal, X , använ-ts v i d

beräkningen o c h a t t i s o l e r i n g s a r b e t e t O a r i t väl utfört. Orsaken t i l l d e t t a är a t t i X f i n n s i n b y g g t v i s s a påslag b l a för a t t kompensera m i n d r e f e l a k t i g h e t e r i arbetsutför-a n d e t . B e s i k t n i n g e n e f t e r genomfördarbetsutför-a mätningarbetsutför-ar h arbetsutför-a r påvisarbetsutför-at smärre utförandefel, dock k n a p p a s t av den s t o r l e k s o r d n i n g som man a v s e t t v i d fastläggande av arbetsutförandepåslaget i X^. Vad är då o r s a k e n t i l l a t t s k i l l n a d e n m e l l a n beräknat och uppmätt värde är l i t e n ?

B a n k v a l l h a r i s i n u t r e d n i n g : " B y g g n a d s k o n s t r u k t i o n e r s vär-meisoleringsförmåga" s t u d e r a t b l a i n v e r k a n av f e l a k t i g h e t e r i arbetsutförandet. Han h a r där v i s a t a t t s p r i n g o r i i s o l e -r i n g e n fö-rsäm-ra-r k-vä-rdet i a b s o l u t a t a l ungefä-r l i k a m y c k e t o b e r o e n d e av i s o l e r t j o c k l e k e n . ( j ^ p e r f e k t utförande (T) 10 mm l u f t s p a l t

Ö.ox-

•

(T) 10 mm s p r i n g a v i d v a r j e träregel ^' c 600 mm (4J 10 mm s p r i n g a + 10 mm s p a l t

0,01-Ö.oi

-Fig 3. I n v e r k a n av arbetsutförandefel e n l i g t B a n k v a l l

Arbetsutförandepåslaget i A är i dagens k l a s s i f i c e r i n g s -s y -s t e m -så k o n -s t r u e r a t a t t k-värdet ökar l i k a mycket r e l a t i v t s e t t , i |, oberoende av i s o l e r t j o c k l e k e n . E t t k-värde på 0.30 W/m , C får e t t påslag på ca^0.03 medan e t t på 0.10 får e t t påslag på ca 0.01 W/m , C.

Av f i g 3 framgår a t t d e t "tillåtna arbetsutförandefelet" m i n s k a r v i d ökande i s o l e r t j o c k l e k . Man kan alltså säga a t t överensstämmelsen m e l l a n t e o r i och p r a k t i k i den r e d o v i s a d e undersökningen v i s a t v i l k e n nivå på arbetsutförande som SBN tillåter inom ramen för dagens sätt a t t fastlägga X . Och de tillåtna utförandefelen är alltså små, s e t t mot Bakgrund av r e s u l t a t e n från b e s i k t n i n g e n .

S l u t s a t s e r

Arbetsutförandet är v i k t i g t för väggens f u n k t i o n .

E t t utförandefel l e d e r o f t a t i l l l i k a s t o r energiförlust o b e r o e n d e av i s o l e r t j o c k l e k .

M a r g i n a l e n för utförandefel inom ramen för dagens r e g l e r i SBN m i n s k a r v i d ökande i s o l e r t j o c k l e k .

Nya r e g l e r kommer

P l a n v e r k e t h a r uppmärksammat a t t n u v a r a n d e k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m för värmeisoleringsmaterial e j s p e g l a r dagens k u n -skapsnivå inom området. Det är framför a l l t i n t e a n p a s s a t t i l l den i s o l e r i n g s s t a n d a r d som i d a g tillämpas. Därför kom-mer i den nya byggnormen e t t h e l t n y t t s y s t e m a t t l a n s e r a s . Mycket är ännu (november -86) o k l a r t men p r i n c i p e r n a kommer t r o l i g e n a t t b l i följande.

k-värdet för b y g g n a d s k o n s t r u k t i o n e r h a r t i d i g a r e främst använts för a t t beräkna d i m e n s i o n e r a n d e e f f e k t b e h o v för byggnaden. Det h a r då v a r i t angeläget a t t bygga i n v i s s säkerhet mot u n d e r d i m e n s i o n e r i n g i beräkningsmetoden. SBN har därför föreskrivit X-värdesmetoden som g e r värmegenom-gångstal som är högre än i v e r k l i g h e t e n d v s metoden g e r k-värden på säkra s i d a n .

I d a g , och f r a m g e n t , används k-värdet mera för a t t beräkna byggnadens energiförbrukning. Det f i n n s då a n l e d n i n g a t t sträva e f t e r a t t d e t beräknade k-värdet b l i r r e p r e s e n t a t i v t för medelvärdet för b y g g n a d s k o n s t r u k t i o n e r n a . P l a n v e r k e t föreslår därför a t t en kommande s v e n s k s t a n d a r d

(SS 02 42 02) tillämpas. E n l i g t denna s k a l l k-värdet beräk-nas såsom medelvärdet av en beräkning e n l i g t "k-värdesmeto-den" o c h en e n l i g t "X-värdesmeto"k-värdesmeto-den". V i d i övrigt l i k a

förutsättningar l e d e r d e t t a t i l l något lägre ( 3 - 5 %) k — värden för n o r m a l a träkonstruktioner jämfört då med dagens sätt a t t räkna.

S a m t i d i g t införes e t t h e l t n y t t sätt a t t k l a s s i f i c e r a värme-i s o l e r värme-i n g s m a t e r värme-i a l . E n l värme-i g t d e t nu förelvärme-iggande förslaget kommer o l i k a i s o l e r i n g s m a t e r i a l a t t i n r a n g e r a s i en f a s t s t e g e med värmeledningstal där s k i l l n a d e n m e l l a n två s t e g kommer a t t v a r a ca 10 %. De gamla b e g r e p p e n A-, B- o c h C-k v a l i t e t försvinner sålunda.

När k-värdet beräknats med d e t t i l l p r o d u k t e n k o p p l a d e Xvärdet görs sedan o l i k a t y p e r av påslag b e r o e n d e på i v i l -ken k o n s t r u k t i o n m a t e r i a l e t användes. Det är ännu mycket o k l a r t h u r d i f f e r e n t i e r a d e dessa k-värdespåslag s k a l l b l i . I d a g d i s k u t e r a s k o r r e k t i o n e r för produktionsförutsättningar, kontrollnivå, k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g , f o g a r o c h f u k t . P r i n c i p e n för en bestämning av en k o n s t r u k t i o n s värmegenom-gångstal s k u l l e då b l i ^X ^ \ k = — + ZAk S l u t s a t s

Det nya s y s t e m e t kommer a t t p r e m i e r a

- p r o d u k t i o n u n d e r k o n t r o l l e r a d e förhållanden

- k o n s t r u k t i v a lösningar där d e t är lätt a t t i s o l e r a rätt - väl g e n o m a r b e t a d e detaljlösningar

Det är väsentligt a t t t a hänsyn t i l l d e t t a v i d u t v e c k l i n g av nya k o n s t r u k t i v a lösningar.

ISOLERINGSFÖRMÅGAN HOS VÄGGELEMENT, BEROENDE PA LUFTSPALT, VINDSKYDD OCH FEL I ELEMENTET

R e s u l t a t från Hot-Box mätningar, fältmätningar och beräkningar S i v e r t Uvslökk, NBI, Trondheim

BVCCPORSH

Norges byggforskningsinstituR. NBI

S i v i n g . S i v e r t UvBl0kk

Norges B y g g f o r s k n i n g s I n s t i t u t t T r o n d h e i m s a v d e l i n g e n

TRAHUSDAGEN

JÖNKJÖPING 7. NOVEMBER 1986

ISOLERINGSFÖRMÅGA HOS VÄGGELEMENT BEROENDE PA VINDSKYDD OCH F E L

Redogörelse för två genomförda p r o j e k t v i d Norges B y g g f o r s k n i n g s I n s t i t u t t

BVGCPORIK

Norges bygglorskningsinslitutt, NBI

Det ene p r o s j e k t e t , Måling av k - v e r d i e r f o r h e l e veggvoduler, e r be-s k r e v e t i en p r o be-s j e k t r a p p o r t be-som v i l vaere t i l be-s a l g be-s f r a NBI i naermeste f r a m t i d . I d e t p r o s j e k t e t b l e k - v e r d i e n mält f o r 18 f o r s k j e l l i g e f e i l f r i e v e g g f e l t e r ved h j e l p av h o t - b o x . F o r t o av veggene b l e d e t også g j o r t målinger med f o r s k j e l l i g e

i s o l a s j o n s f e i l .

På de n e s t e s i d e n e e r d e t g j e n g i t t noen s i d e r f r a p r o s j e k t r a p p o r t e n med e n k e l t e r e s u l t a t e r .

Det a n d r e p r o s j e k t e t V i n d t r y k k i l u f t e d e k o n s t r u k s j o n e r , som også e r s t 0 t t e t av en r e k k e n o r s k e b e d r i f t e r , e r ennå i k k e a v s l u t t e t og d e t v i l i k k e f o r e l i g g e noen o f f e n t l i g t i l g j e n g e l i g s l u t t r a p p o r t f 0 r i 1987. Et av målene med p r o s j e k t e t h a r v a r t å u n d e r s 0 k e v i n d s p e r r e n s b e t y d n i n g f o r v a r m e t a p e t gjennom v e g g e r og t a k . A r b e i d e t h a r o m f a t t e t vindtrykkmålinger,k-verdimålinger og t e o r e t i s k e b e r e g n i n g e r . P r o s j e k t e t b y g g e r d e l v i s på a r b e i d e r som e r g j o r t t i d l i g e r e av b l a n t a n n e t C l a e s B a n k v a l l , S P . Et v e s e n t l i g u s i k k e r h e t s moment v e d t i d l i g e r e u t f 0 r t e b e r e g n i n g e r h a r vaert v i n d t r y k k f o r h o l d e n e i l u f t e s p a l t e n m e l l o m v i n d s p e r r e n og u t v e n d i g k l e d n i n g . V i h a r d e r f o r u n d e r s 0 k t d e t t e naermere gjennom målinger på e t d r e i b a r t f o r s 0 k s h u s . T r e f o r s k j e l l i g e d e t a l j l 0 s n i n g e r , a l l e med l i g g e n d e u t l e k t e t t r e p a n e l , e r u n d e r s 0 k t . Det e r også g j e n n o m f 0 r t en s e r i e med målinger i h o t - b o x på e t

v e g g f e l t i f u l l s t 0 r r e l s e med 8 f o r s k j e l l i g e v i n d s p e r r e r med og u t e n anblåsning. Ved målingene b l e vindpåkjenningen e t t e r l i g n e t ved h j e l p av v i f t e r som blåste l u f t opp gjennom l u f t e s p a l t e n mellom v i n d s p e r r e n og u t v e n d i g k l e d n i n g .

Måleresultatene t y d e r på a t anblåsning m e d f 0 r e r s t 0 r r e v a r m e t a p enn d e t t i d l i g e r e b e r e g n i n g e r h a r v i s t . R e s u l t a t e n e e r f o r t i d e n t i l i n t e r n v u r d e r i n g v e d NBI og v e d de d e l t a k e n d e b e d r i f t e n e .

11

Prosjektbeskrivelse

I 1983 ble det satt igång et forskningsprosjekt ved NBIs Trondheimsavdeling i samarbeid mellom NBI og 14 industribedrifter og organisasjoner. I alt 17

forskjellige veggkonstruksjoner ble unders0kt bäde ved mSlinger og beregninger. Mal

Viktige mSl for prosjektet har vaert

- d skaffe et bredt erfaringsgrunnlag når det gjelder sammenhengen mellom de forskjellige metodene for påvising av veggers k-verdier

- ä etablere retningslinjer for bearbeiding av maieverdier slik at alle veggkonstruksjoner får en likeverdig behandling, mest mulig i

overensstemmelse med beregningsregler og intensjoner i NS 3031 og i byggeforskriftene.

Arbei dsprogram

Fra de f0rste planene ble lagt f r a m for aktuelle deitakere og fram t i l gjennom-f0ringen, er omfånget av prosjektet b l i t t noe redusert, Blant annet er 17

forskjellige vegger unders0kt, mens det opprinnelig var planlagt a unders0ke 30. De viktigeste arbeidsoppgavene som er u t f 0 r t i prosjektet er:

- Planlegging, tegning og bygging av pr0veveggene. Ti av veggene er bygd ved NBI av NBIs f o l k , tre er bygd ved NBI av industrideltakerne, mens fire ble levert som ferdige elementer f r a fabrikk.

- I alt 17 vegger er unders0kt i NBIs nye varmestr0msapparat (Hot-box II), hvor blant annet f0lgende parametre er målt ved i alt tre forskjellige situasjoner pr. vegg:

- Varmestr0m gjennom hele maiearealet

- Varme8tr0m for et avgrenset p a r t i , 0,5 m x 0,5 m,mait med varmestr0msmaler

- Overflatetemperaturer for forskjellige sjikt i veggene - L u f t t e m p e r a t u r e r

- Lufthastigheter

For de fleste veggene er -verdien for pr0ver av isolasjonen malt i plateapparat ved en middeltemperatur pa 10 OC ( X^g). Videre er isolasjonens vekt og tykkelse i konstruksjonene m a l t .

Fuktinnhold i treverk, betong og murverk ved malingene er s0kt klarlagt gjennom gjentatt veiing av blindpr0ver lagret pa samme sted og med tilnaermet samme utt0rkingsmuligheter som de respektive veggene.

AjQ-verdien for treverk med forskjellig densitet og ved forskjellig