ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket
Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Pocahontas
- en komparativ studie avVirginia Watsons, Indianprinsessan Pocahontas och
Walt Disneys Pocahontas
Doganson, Eveline
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar som har skett mellan Virginia Watsons bok, Indianprinsessan Pocahontas (1925) och Disneys utgåva av Pocahontas (1995). Det jag kommer att undersöka djupare är vad som tagits bort, respektive lagts till i romanen och bilderboken. Jag kommer även att jämföra böckernas karaktärer, miljöer och genrestruktur för att se vad som skiljer dessa åt. Studien kommer även att ta upp böckernas teman, där jag undersökt likheter och skillnader. Slutligen kommer studien även beröra en didaktisk del där jag diskuterar böckernas olika användningsområden i en undervisning. I detta avsnitt berör jag de för- och nackdelar som skulle kunna förekomma vid användadet av dessa böcker inom utbildningssyfte.
Jag har valt att göra en komparativ studie där resultatet har visat att Disneys utgåva
(Pocahontas, 1995) valt att inte ta med delar av händelserna som är inkluderade i Watsons
Indianprinsessan Pocahontas (1925). En av de primära skillnaderna mellan böckerna ligger i
att den nyare utgåvan av Disney förvandlats till en kärlekshistoria där huvudkaraktärerna delar en mera intim relation. Medan det finns en stark relation mellan karaktärerna i Watsons bok är den kärleksfulla sidan mellan parterna tämligen vag i jämförelse och en bidragande faktor till detta ligger troligtvis i det faktum att det finns en stor ålderskillnad mellan dem.
Eftersom böckerna är olika, kan de ha olika användningsområden i skolan. Disneys bilderbok kan ha betydelse då elever behöver utveckla sin analys och fantasiförmåga.
Studien visar att Watsons bok stämmer in på vad forskare antyder om Pocahontas vid många tillfällen, detta gör att boken skulle kunna användas i utbildningssyfte, för att få lär- och kännedom om vem Pocahontas var.
Nyckelord: Pocahontas, Walt Disney, Virginia Watson, bilderbok, litteratur, pedagogik, bild, relationen mellan bild och text, komparativ studie.
Innehållsförteckning
1.0 Inledning ... 4
1.1 Syfte och problemformulering ... 5
1.2 Disposition ... 5
2.0 Teori och metod ... 6
2.1 Metod ... 6
2.2 Adaption ... 7
2.3 Bilderbok ... 7
2.4 Relation mellan bild och text ... 9
3.0 Bakgrund ... 10
3.1 Pocahontas ... 10
3.2 Virginia Watson ... 11
3.3 Walt Disney ... 11
4.0 Material ... 12
4.1 Sammanfattning av boken Indianprinsessan Pocahontas från år 1925 ... 12
4.2 Sammanfattning av boken Pocahontas från år 1995 ... 12
5.0 Tidigare forskning ... 13
5.1 Att berätta för och med barn ... 13
5.2 Läsning av litteratur ... 14
5.3 Tidigare analyser av Pocahontas ... 15
6.0 Analys ... 15
6.1 Vilka större förändringar har gjorts från romanen till bilderboken? ... 15
6.1.1 Genreskillnad mellan böckerna………...……….………....…15
6.1.2 Relationen mellan Pocahontas och John Smith ... 17
6.1.3 John Smiths avrättning ... 19
6.1.4 Pocahontas resa till England ... 21
6.2 Finns det likheter och skillnader mellan romanen och bilderboken när det gäller
karaktärer, miljöer och strukturer? ... 23
6.2.1 Karaktärer ... 23
6.2.2 Miljön ... 27
6.3 Finns det några tematiska skillnader mellan de två olika böckerna? ... 30
6.4 Kan romanen och bilderboken användas i ett utbildningssyfte?...31
7.0 Resultatdiskussion….………...33
Referenslista.………...……….……..…..36
1.0 Inledning
Disney som varumärke är känt hos många barn och vuxna, inte minst för deras böcker och animationer. Disneys berättelser har präglat min barndom och bland dem hittar vi Pocahontas. Det är en bok jag fortfarande har kvar i min bokhylla och den väcker många positiva
barndomsminnen och detta är en bidragande faktor till varför jag har valt att analysera Pocahontas.
Disneys bilderbok Pocahontas (1995) är en bok som är baserad på den verkliga berättelsen om Pocahontas, likaså den äldre romanen av Virginia Watsons, Indianprinsessan Pocahontas (1925).
Det finns många böcker som är skrivna om Pocahontas. Av dessa valde jag Virginia Watsons bok Indianprinssessan Pocahontas (1925), mycket just för att det är en av de äldre iterationer av Pocahontas berättelse. Walt Disneys bok från 1995 valde jag att inkludera i analysen för att boken (och filmen) tog berättelsen om Pocahontas och mycket likt hur Disney normalt sätt arbetar med marknadsföring, lyckades expanderade intresset för Pocahontas för en ny demografisk grupp.
I skolverkets läroplan för grundskolans f-3 står det att svenskundervisningen ska innehålla:
”Berättande och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter” (2011, s. 253).
Detta kommer att medföra till en intressant analys av böckernas användning för ett
utbildningssyfte eftersom undervisningen just ska bidra till att elever ska få en kännedom om olika typer av texter som till exempel romaner och bilderböcker. Utöver detta får läsaren även perspektiv över hur de olika texterna variererar i innehåll baserat på när böckerna skrevs och ur vilken del av världen böckerna skrevs.
Pedagoger bör vara bekanta med olika sagor och berättelser för att kunna bidra till att eleverna får kännedom om dessa. Undervisningen i ämnet svenska ska även bidra till att eleverna får ett intresse av att läsa. Om pedagoger har kunskap och kännedom om litteraturer av olika slag, skapar de förhoppningsvis ett intresse inom ämnet som kan påverka eleverna på ett positivt sätt.
Carina Fast (2013), skriver i boken, Börja berätta, att barn oftast kan bli trollbundna av olika berättelser. Det kan både vara genom att lyssna på en berättelse eller att själva läsa den.
Carina Fast (2013), skriver även att det är bra om de kan bekanta sig med bilderböcker eftersom bilderna hjälper eleverna att koppla ihop innehållet i boken och skapa en starkare och tydligare uppfattning om bokens handling och innebörd (2013, s.11). För att stärka elevernas utveckling inom läsning av bilderböcker är det viktigt att pedagoger ställer olika frågor till eleverna om bokens innehåll. Dessa frågor ska hjälpa eleverna att öppna sina sinnen och förbättra sina kognitiva förmågor att inte bara förstå textens innehåll utan även analysera bilderna till texten. Eleverna kan ibland ha svårt att öppna sig och fantisera om böckers olika miljöer och karaktärer. Carina Fast skriver att det är viktigt att pedagoger då stöttar och hjälper eleverna i deras fantasiskapande (2013, s. 117).
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med denna uppsats är att jämföra romanen, Indianprinsessan Pocahontas (1925) skriven av Virginia Watson med bilderboken, Pocahontas (1995) som är skapad av Walt Disney Company.
Uppsatsen kommer att beröra många av de händelser som tagits bort respektive lagts till mellan dessa böcker. Uppsatsen kommer även att inkludera böckernas olika teman som miljön och karaktärerna. Slutligen kommer jag utifrån resultatet diskutera böckernas didaktiska möjligheter i det aktiva klassrummet.
De frågeställningar jag kommer att använda mig av är:
Vilka huvudsakliga scenarion har tagits bort respektive lagts till i romanen gentemot bilderboken och vice versa?
Vad finns det för likheter och olikheter mellan romanen och vad gällande karaktärer och miljöer?
Finns det några tematiska likheter och olikheter mellan de två olika böckerna?
Hur ser böckernas didaktiska möjligheter ut i det aktiva klassrummet?
1.2 Disposition
Arbetet börjar med en inledning som följs av ett syfte och problemformulering. Därefter följer en metoddel där jag även tar upp teoriska aspekter. Jag presenterar sedan en bakgrund som följs av ett avsnitt där tidigare forskning tas upp. Avsnitten efteråt kommer att ta upp analyserna och jämförelserna mellan böckerna Pocahontas (1995) och Indianprinsessan
Pocahontas (1925). Uppsatsen avslutas med ett resultatavsnitt där resultatet sammanställs och
avslutas med en diskussion där resultatet diskuteras.
2.0 Teori och metod
2.1 Metod
Eftersom syftet med denna analys är att jämföra Virginia Watsons skönlitterära
Indianprinsessan Pocahontas med Walt Disneys bilderbok Pocahontas blir metoden
komparativ. Med detta sagt kommer jag ytterligare att använda mig av en metoden textanalys. En textanalys är när läsaren förhåller sig till textens innehåll och mening för att skapa en större förståelse (Westlund, 2015. s. 146).
Den form av textanalys som jag kommer att inrikta mig inom i denna undersökning är
närläsning. Metoden bygger på att ge läsaren en bättre textupplevelse då läsaren koncentrerar sig på den skrivna texten. Fokuset ska ligga på texten men även hur författaren uttrycker sig i ord.
Paul Casey skriver i sin forskning att metoden bygger på att läsaren engagerar sig tillräckligt länge med en text för att på så sätt kunna få fram textens betydelse noggrant och metodiskt (Casey, Paul. 2017. s.76).
Enligt Harvard University finns det tre olika strategier när det kommer till närläsning och dessa strategier kommer jag att implementera i uppsatsens olika avsnitt.
De tre metoderna är:
1. Läsa med en penna i handen och markera direkt i texten. Läsaren kan då markera olika stycken eller begrepp som anses vara viktiga eller som läsaren behöver komma ihåg. 2. Titta efter mönster i texten. Detta kan till exempel vara likheter eller olikheter som
man upptäckt under läsning.
3. Ställa frågor om de olika mönstren som läsaren upptäckt under läsningen, speciellt frågor som, hur och varför.
(Kain, P 1998).
I min analys kommer jag även att titta, analysera och tolka bilderna i Disneys bilderbok
Pocahontas (1995). Dessa bilder har en stor betydelse för läsaren då bilderna får läsaren att
varandra i Disneyutgåvan. För att kunna göra denna bildanalys använde jag ett arbetsschema som Kåreland och Werkmäster (1985) tar upp i sin bok, Möte med bilderboken.
Detta schema innebär att läsaren först analyserar bilderna i färg, form, ordning och uttryck för att därefter analysera texten och slutligen se samband mellan bild och text (Kåreland,
Werkmäster. 1985).
2.2 Adaption
Adaption (från ordet adaptation: anpassning) är när författaren och illustratören anpassar sitt material till sina läsare. Det kan vara bokens ämne som anpassas och tar hänsyn till barnets intresse. Det kan även vara språket eller stilen som anpassas efter erfarenheter om målgruppen men även mognadsnivå.
Även böckernas utseende kan adapteras utifrån läsaren, då bilderböcker och skönlitterära böcker har olika utseenden (Lena Kåreland, Barbro Werkmäster, 1985. s, 81).
Sammanfattningsvis kan man säga att en adaption är när en äldre text återskrivs och får en nyare form precis på samma vis som Watsons Indianprinsessan Pocahontas har adapterats till Disneys Pocahontas.
2.3 Bilderbok
Lena Kåreland skriver i boken Skönlitteratur för barn och unga - historik, genrer, termer,
analyser (2015) att bilderböcker tillhör en särskild kategori inom barnlitteraturen, då
bilderböcker kan kategoriseras både som en litterär och en bildkonstnärlig genre.
Bilderböcker är böcker där bild och text kombineras så att bilderna hjälper med att skapa en mer levande berättelse. Bilderböcker är oftast något som motiveras läsa högt för barn. Via den verbala berättarrösten skapas en blandning av text och bild som i sin tur effektiviserar
högläsningens inverkan på barnens återskapande i deras tankar. För barnens fulla uppmärksamhet räcker det dock inte med att enbart läsa ur berättelsen, utan genom
kontextualiserat imiterande kan läraren viska vid behov men även höja tonarten under extra intensiva moment (Kåreland, 2015. s, 120).
Ulla Rhedin skriver i sin bok Bilderboken - på väg mot en teori att en bilderbok har ett skönlitterärt syfte och att den vill berätta en historia där författaren kombinerar text och bild och där det ska finnas minst en illustrerad bild till varje uppslag (Ulla, Rhedin. 1992. s, 15). Bilderböckerna är även konstruerade så att bokens pärmbild är ansiktet utåt och att den ska vara illustrerad så att bilden lockar läsaren och väcker nyfikenhet och intresse hos dem (s, 147).
Ulla Rhedin (1992) delar in bilderböcker i tre olika koncept; den episka, den expanderande och den genuina bilderboken. Hon skriver även att böckerna inte behöver innehålla endast ett koncept, utan många bilderböcker kombinerar olika delar från olika koncept.
Den episka bilderboken är en bok där text och illustrationer inte är beroende av varandra, utan texten kan stå för sig själv. Bilderna bygger istället upp bokens förmedlade atmosfär.
Ett exempel på detta är en bilderbok som handlar om när några barn ska klättra uppför ett berg. Illustrationerna behöver då inte ge läsaren varje liten detalj, utan den ska istället kunna sammanfatta berättelsens atmosfär genom en bild på berget som barnen ska klättrar upp för. Genom denna bild kan läsaren få en bättre förståelse över bokens miljö och skala (s, 82).
I den expanderade texten har illustrationerna en väldigt viktig roll för läsaren då Rhedin (1992) skriver att man överlåter vissa delar av handlingen till illustratörerna. Bilderna visar händelser, känslor och andra kännetecken som texten inte kan förmedla.
Det sista konceptet, den genuina bilderboken är en bilderbok där bild och text samspelar med varandra och skapar en berättelse tillsammans (1992, S, 94–99).
I boken Mötet med bilderboken, som är skriven av Lena Kåreland och Barbro Werkmäster, står det att bilder är ett väldigt betydelsefullt kommunikationsmedel. Det är därför viktigt att barn och elever får utrymme till att utveckla sin kreativitet och bildfantasi.
Skolverket har tillsatt ämnet bild i skolan för att kunna ge eleverna en chans till att utveckla dessa förmågor. Barn och elever behöver utsättas för olika typer och former av bilder för att kunna utvecklas(Kåreland, Werkmäster, 1985. S, 12).
Carina Fast skriver i boken Börja berätta (2009) att bilderböcker oftast är de första böckerna barn kommer i kontakt med. Genom bilderna får barnen ett hjälpmedel till att börja berätta och barnen tar även hjälp av bilderna när de har börjat lära sig läsa, men innan barnen lärt sig läsa berättar de istället en historia kring vad de ser på bilderna, vilket utvecklar deras
tolkningsförmåga, såväl som fantasiförmåga. Barnen blir sina egna författare och skapar egna berättelser. Många barn kan däremot behöva stöd vid läsning av bilder och bilderböcker. I detta scenario spelar den vuxna rollen en ytterst viktig roll då de skall stimulera barnet genom att ställa frågor och på så vis väcka barnets analysförmåga. Det behöver inte vara komplexa frågor utan ibland kan frågor som till exempel, Hur ser personerna ut? Vad gör de? Var är de någonstans? (Fast, 2009. s, 102).
2.4 Relation mellan bild och text
När man analyserar bilderböcker är det viktigt att ta reda på hur texterna och bilderna kommit till. I många böcker är det en författare och en illustratör, medan i andra böcker är författaren och illustratören samma person. Det finns även böcker där det finns flera olika illustratörer, vilket bidrar till att läsaren kan se intressanta skillnader mellan hur texterna och bilderna illustreras eller beskrivs. Samspelet mellan bild och text är väldigt viktigt i en bilderbok. Illustrationer i en bilderbok kan tillföra en annan typ information än vad texten kan ge. Det kan vara att bilden ger något extra eller lockar läsaren med mer fantasi och inlevelse då många händelser kan ske i bilderna men som inte uttrycks i texten.
Bilder i boken kan även ge information om känslor och ansiktsuttryck (Kåreland, Werkmäster, 1985. s, 72), som böcker från barn ibland kan ha svårt med att beskriva i textformat.
Kåreland och Werkmäster (1985) skriver om forskaren Gustaf Cavallius som uppfann en metod för hur man kan analysera bilderböcker med hjälp av bilderna. I hans analysschema fanns dessa punkter:
Bilderna (färg, ordning, form, uttryck)
Texten
Förhållande bild/text
Slutsatser om boken som helhet
Detta är ett användbart schema som även används i denna analys eftersom en stor del handlar om att analysera böckernas bilder. För att kunna analysera böckernas bilder krävs det av lärare att engagera elevers perception. Perception är ett begrepp som många författare använder sig av och är alltså ögonen och hjärnans kollaboration vars resultat blir en sammanställning av varandras intryck.
I det aktiva klassrummet där t.ex. Disneys Pocahontas (1995) skulle användas som material kan lärare förstärka elevers perception genom att peka på exempelvis en illustrerad
solnedgång i boken och fråga eleverna vad denna sorts bild förmedlar. Spontana reaktioner kan förekomma men via lärarens utförligt anammande av elev-perception (d.v.s. låt tystnaden prata och låt eleverna analysera fritt) kan känslor dyka upp, som exempelvis att en solnedgång reflekterar harmoni och ro.
Solnedgången i det här fallet kan exempelvis innehålla färgen röd och orange och det är inte helt ovanligt att vuxna och barn tolkar dessa färger som varma. Samma varma nyans av röd kan samtidigt ge motsatt effekt beroende på elevers perception av vad som ytterligare sker i berättelsen. Detta kan förtydligas i Pocahontas (1995) egna framsida där blandningen av orange och röd färg ger en god och harmonisk känsla medan samma färger längre in i
berättelsen avslöjar något mycket mera dramatiskt, så som John Smiths eventuella avrättning (se: bilagor 7 och 8).
3.0 Bakgrund
Under denna rubrik kommer jag presentera relevant bakgrund som är kopplad till mina forskningsfrågor.
3.1 Pocahontas
Inte mycket är känt om Pocahontas eftersom hennes tankar och känslor aldrig skrevs ner. Innehållet som världen anammat och återberättat i över flera sekel är helt och hållet återskapat av många men inte av Pocahontas personligen. Pocahontas har trots brist på på ursprungligt källmaterial lämnat ett oförglömligt intryck efter sig och medan människor är ivriga över att veta mer detaljer om hennes liv förblir hennes privata liv mestadels förtegen. Pocahontas föddes runt 1596. Namnet Pocahontas var ett smeknamn som betyder ”lekfull” eftersom hon var väldigt nyfiken och lekfull som liten. Hennes riktiga namn var Matoaka och var dotter till Powhatan, som var hövding över 30 stammar och runt 25 000 indianer (National park service 2015).
Forskare tror att Pocahontas under den tiden kan ha burit väldigt lite kläder eller kanske nästan inga kläder alls. Hon kan även ha haft rakat huvud bortsett ifrån en liten del på bakhuvudet, där hon troligtvis hade en lång fläta. På vintern bar hon förmodligen en skinnmantel för att hålla sig varm. De andra i stammen hade inte råd med det, men
Pocahontas far var hövding och kunde därför stå för denna lyx. När hon sedan blev äldre fick hon lära sig kvinnosysslor. Trots att hon hade en mer privilegierad tillvaro och skydd var hon ändå tvungen att veta hur man skall uppträda som en vuxen kvinna av den tidsepok.
Kvinnor och män hade olika arbetsuppgifter att sysselsätta sig med, men dessa uppgifter var lika viktiga och värdefulla i stammen. Männen hade hand om jakt och hitta mat till stammen
medan kvinnorna hade hand om hemmets sysslor som tillverkning av kläder, hämtning av vatten, matlagning och städning.
Pocahontas fick även lära sig hur man hittar ätbar föda i naturen och att identifiera olika användbara växter och blommor. Dessa sysslor skulle Pocahontas och de andra flickorna i stammen ha lärt sig innan trettonårsåldern eftersom det var ungefär då som flickorna hamnade i puberteten (National park service, 2015).
Pocahontas var ungefär elva år gammal när engelsmännen år 1607 kom och bosatte sig i Jamestown i Amerika.
Pocahontas bror Opechancanough, fångade en dag kapten en av engelsmännen John Smith och förde honom till sin far, Powhatan. John Smith är även han en legend som Pocahontas och det som har länkat samman dessa två är den berömda scenen där Pocahontas räddar John Smith från döden. Hon lyckades stoppa krigaren från att döda John Smith genom att lägga sitt huvud över hans så det inte kunde halshugga honom.
John Smith blev sedan en del av stammen och Powhatan skickade gåvor i form av mat och dryck till engelsmännen som under den perioden höll på att svälta ihjäl.
Dessa gåvor skickades tack vare Pocahontas, vilket senare ledde till att engelsmännen såg henne som ett tecken på fred (National park service 2015).
3.2 Virginia Watson
Trots letande och sökande gick det inte att få fram särskilt mycket information om Virginia Watson. Det enda jag fick fram om henne var att hon föddes år 1872 och att hon skrivit ett antal böcker, bland annat The Princess Pocahontas och With Cortes the
Conqueror, två distinkt skiljaktiga berättelser, där det sistnämnda tillhör historisk genre
(Amazon 2019).
3.3 Walt Disney
Walt Disney var en animatör och filmproducent. Han föddes år 1901 i Illinois, USA och dog år 1966. Redan under barndomen var Disney intresserad av att rita och vid tidig ålder började han sälja sina teckningar till vänner och bekanta. Under sin tid på högskolan tog han kurser i fotografi och animering. Han flyttade sedan till Kansas för att arbeta som illustratör åt en nyhetstidning. Disney lyckades även göra karriär inom reklamfilmsbranschen. Efter det beslutade han sig för att öppna ett eget bolag inom animering och filmproduktion (Biography 2019).
Trots många upp- och nedgångar för Disney blev 1937 året där hans drömmar förverkligades Det var via skapandes av den första animerade långfilmen i USAs historia, Snövit och de sju
dvärgarna, som Walt Disney gjorde enorm succé. Intäkterna resulterade i att företaget såg en
framtid inom branschen och detta ledde till många av Disneys storslagna mästerverk, så som Pocahontas (Lars Åhlander & Roland Sterner, 2016).
4.0 Material
4.1 Sammanfattning av boken Indianprinsessan Pocahontas från år 1925
Indianprinsessan Pocahontas (1925) är skriven av Virginia Watson och är en skönlitterär bok
på 243 sidor med knappt 15 bilder som stundtals uppstår Boken handlar om en liten flicka som hette Moatoaka, men som kallas för Pocahontas. Hon är en orädd och väldigt nyfiken flicka som älskar äventyr. En dag får hon höra att indiankrigarna hittat en ”vit” man i skogen som de fört hem till stammen. Pocahontas väntar otåligt för att få se den nya mannen som krigarna tagit hem. Den vite mannen heter John Smith och hade seglat ända ifrån England för att bygga på den ö som Pocahontas far ägde. Detta gillade inte hennes far och ville därför döma honom till döden men Pocahontas tycker inte att detta är rättvist och försöker därför undvika detta genom att slänga sig över John Smiths huvud precis när en krigare ska avrätta honom.
Pocahontas försöker övertala sin far att John Smith kunde lära indianerna nya saker, något som hennes far efter lite övertalning tillsist förstår
John Smith och Pocahontas börjar efter denna händelse utveckla en vänskap mellan varandra. När allt fler engelsmän koloniserar Amerika leder detta till att konflikter mellan de två olika folkgrupperna ökar. Ett av krigets följder blir att Pocahontas blir tagen som gisslan av
engelsmännen. Denna kidnappning pågår under en så lång tid att hon till och med konverterar till kristendomen och gifter sig med en engelsman vid namn Rolfe. Efter vigseln med Rolfe reser paret till England för att där bygga upp ett nytt hem med sina barn (Virginia Watson, 1925).
4.2 Sammanfattning av boken Pocahontas från år 1995
Pocahontas (1995) är producerad av The Walt Disney Company. Det är en bilderbok där alla
bilder är högst inspirerade av filmen Pocahontas som även den skapades av Disney. Pocahontas (1995) handlar om en ung indiantjej vid namn Pocahontas. Hon bor i det ”nya
landet” som idag heter Amerika med sin familjestam. En dag när Pocahontas är ute i skogen ser hon något underligt flyta över vattnet. Hon tror att det är demoner men det visar sig bara vara ett segelfartyg, något som Pocahontas aldrig tidigare sett i sitt liv. Det var män från England som seglar över havet för att upptäcka ”den nya världen”. En dag möter Pocahontas en av dessa engelsmän. Denna person introduceras som John Smith och när de vid första ögonkastet ser varandra, utvecklar de en kärlek som senare visar sig vara tidlös. Pocahontas far och resten av stammen känner inte samma känslor till dessa män, utan Pocahontas far vill döda John Smith. Hon lyckas stoppa sin far från denna händelse genom att be honom om rättvisa och lyckas övertala honom. Efter detta blir Pocahontas en symbol för den fred som senare stiftas mellan indianerna och "nybyggarna" (d.v.s. "de vita"). Efter ett tag blir John Smith tvungen att segla tillbaka hem till England medan Pocahontas fick stanna kvar för att hjälpa sitt folk (The Walt Disney Company, 1995).
5.0 Tidigare forskning
Här kommer jag att presentera forskning som är relevant till mitt syfte och då framför allt forskning om relationen mellan bild och text eftersom det är en stor del av min analys. Jag kommer även presentera forskning om elevers läsning i skolan, då analysen har en didaktisk frågeställning.
5.1 Att berätta för och med barn
Carina Fast skriver i boken Börja berätta (2009) att barn som aktiverar sina sinnen genom att lyssna och läsa ur en berättelse, kan få en bättre förståelse för omvärlden och de sammanhang barnen lever i. Genom berättelser kan barnen utveckla sin fantasiförmåga och de kan även få ställas inför vardagliga problem som till exempel hur man kan hantera känslor som rädsla och avundsjuka. Barn som lyssnar mycket på berättelser lär sig även en del om sociala
sammanhang och kan via detta praxis lära sig att behärska sociala situationer. Den vuxne som berättar eller läser berättelsen för barnen har en stor uppgift genom att uppmuntra barnen till att reflektera över vad de har hört (Fast, 2009. s, 97).
Genom att ställa frågor till barnen eller eleverna under berättelsens gång bidrar man till ökad koncentration och uppmärksamhet. Några tips som Carina Fast (2009) tar upp och som ligger i direkt korrelation med vad Lena Kåreland (2015) förespråkar, är att läsaren frågar eleverna om vad de tror kommer att hända i boken. Fast (2009) och Kåreland (2015) menar att ställa frågor är ett effektivt sätt att både stimulera elevernas fantasi och deras förmåga att reflektera
över vad som hänt i berättelsen.Ytterligare sätt att fånga elevers koncentration är att sänka sin berättarröst så att eleverna måste koncentrera sig mer för att höra eller kanske höja rösten dramatiskt vid något enstaka ord eller meningar. Att ge eleverna frågor att svara på efter berättelsens slut fungerar även som en effektiv metod för att öka elevers koncentration under läsningen. Det kan vara frågor som till exempel vad eleverna tyckte om berättelsen eller vad de tyckte om slutet. Man kan även ställa frågan om eleverna hade önskat att ändra något i berättelsen (Fast, 2009. s, 99). (Kåreland, 2015. s, 120).
5.2 Läsning av litteratur
I undervisningen inom litteratur kan läraren hantera två olika processer. Det första är
elevernas egen individuella läsning och det andra är att pedagogen tillsammans med eleverna bygger upp elevernas läsning. Det finns många olika verktyg som pedagogerna kan använda sig av för att stärka denna process av läsning. Bengt- Göran Martinsson (2018) menar att pedagoger redan i förskolan kan använda dessa metoder som till exempel läslogg, där eleverna dokumenterar sin läsning genom en text eller en bild. En annan metod kan vara att eleverna får rita en tillhörande bild efter att ha hört eller läst ett kapitel i en högläsningsbok (Martinsson, 2018. s, 148).
För att kunna utveckla dessa förmågor hos eleverna är det viktigt att pedagogerna tillsammans med eleverna bygger upp en trygghet i klassrummet när det kommer till läsning. Detta är enligt Martinsson nyckeln till att eleverna kan utvecklas mer inom skriv- och läsområdet. Det finns många olika faktorer som spelar in vid stödarbetet för att skapa en god läsgemenskap i ett klassrum och det finns ingen metod som är viktigare än den andra. Högläsning kan ses som ett verktyg för att ge eleverna förståelse för hur man gör när man läser och förstår texter, medan loggboksskrivande kan ge eleverna möjligheter att kunna förstå och se sina egna tankar. Att ha boksamtal eller samtal om olika texter kan också bidra till att eleverna fördjupar och vidgar sin förståelse (Martinsson, 2018. s, 149).
Martinsson teoriserar även om hur en en individ börjar med sin process av att läsa böcker. Martinsson förklarar hur barn som växer upp bland böcker, berättelser och sagor automatiskt lär sig väldigt snabbt hur man uppträder som en läsare. Dessa barn vet att de ska sätta sig ner, öppna boken och även ibland följa texten eller bilderna med fingret i boken. Barnen har lärt sig hur man arbetar och handskas med böcker och har redan blivit mer eller mindre läsare. Därför har förskolan en mycket betydelsefull roll för barnens framtida läsning då barnen redan i förskolan får lära sig hur man uppträder som en läsare. Många barn i förskolan vet vad
det innebär när det är dags att läsa; då ska de sitta ned och lyssna. Barnen lär sig även att ta händelser ur berättelser för att sedan dra kopplingar till barnens vardag. (Martinsson, 2018, s, 147).
5.3 Tidigare analyser av Pocahontas
Denna uppsats kommer vid vissa tillfällen förhålla sig till Emelie Blanksvärd och Gabriella Larsson (2019) uppsats där de analyserar och jämför Watsons Indianprinsessan Pocahontas (1925) med Disneys animerade film Pocahontas (1995). Deras analys grundar sig på att båda verk är lika varandra i många avseenden, men att trots detta prioriteras vissa teman så som fokuset på social hållbarhet olika mellan de två medium.
6.0 Analys
6.1 Vilka större förändringar har gjorts mellan romanen och bilderboken?
6.1.1 Genreskillnad mellan böckerna.
Det finns en tydlig skillnad mellan böckernas övergripande struktur. Pocahontas (1995) är en bilderbok som vänder sig framförallt till barn medan Indianprinsessan Pocahontas (1925) betraktas som en skönlitterär bok som riktar sig till ungdomar och vuxna. Språket som däremot används i Pocahontas (1995) kan förstås av unga barn, dock kan språket vid vissa tillfällen upplevas svårare än andra och då är det viktigt att en vuxen finns där för att förklara.
I Disneys utgåva kan det förekomma ord ur det svenska språket som inte används idag och av denna anledning kan vissa beskrivningar och även dialoger upplevas som svårare för läsaren. Detta kan dock resultera i att en läsare som intresserar sig för att engagera sig i ett äldre språk kan finna en djupare nivå av substans i Indianprinsessan Pocahontas (1925).
Boken Indianprinsessan Pocahontas (1925) är en skönlitterär bok på 243 sidor. Boken utspelar sig under många år; från den stund då Pocahontas var ett barn till att hon blir en vuxen och gift kvinna med ett eget barn. Boken är indelad i 23 kapitel där det i varje kapitel sker en huvudhändelse. Boken har även 15 svartvita bilder som täcker cirka en halv sida. Dessa bilder visar en specifik händelse till varje kapitel.
Till skillnad från Pocahontas (1995) ligger det viktigaste innehållet i Indianprinsessan
Pocahontas (1925) i texten. Det är alltså i huvudsakligen texten som förmedlar vilka bilder
som skapas i läsarens tankar. Trots att det finns en del bilder i boken är det ändå den skrivna texten som ger läsaren den största informationen om bokens olika händelser som utspelas. Texten kan stå för sig själv och där bilderna bara blir ett hjälpmedel för läsaren att lättare kunna skapa sin egen bild och fantasi.
Pocahontas (1995) är en stor bilderbok på 96 sidor. Bilderna i boken sträcker sig över ett helt
uppslag, vilket innebär att bilden på den vänstra sidan även sträcker sig över den högra sidan. På varje uppslag finns det ett stycke text som består av max 12 rader. Dessa stycken befinner sig på sidornas kanter. Eftersom det är en bilderbok har illustrationerna i boken en betydande roll för världsbyggandet och karaktärutvecklingen. Det är alltså genom bilderna som läsaren får en uppfattning över hur världen i boken ser ut. Trots detta sker inte alla beskrivningar via bilder. På sidan 71 i boken beskrivs en händelse i texten, då Kocoum dör, men händelse finns inte med på någon bild. På bilderna i det uppslaget ser man hur Kocoum slänger sig över Smith med en kniv, man ser även en annan man vid namn Thomas. Det läsaren inte får se på bilden är hur ”Thomas avfyrar sitt gevär, och sårar krigaren till döds. När Kocoum faller omkull fastnar hans hand i halsbandet som Pocahontas skulle ha burit på deras bröllopsdag, som också faller till marken intill hand livlösa kropp” (s, 71).
Om vi utgår ifrån Rhedins (1992) forskning om olika berättelsetekniker kan vi här dra en slutsats att Pocahontas (1995) inte är en strikt genuin bilderbok (där text alltid samspelar med bild). Berättelsen är inte heller alltid helt beroende av illustrationerna, vilket gör Pocahontas (1995) till en kombination av både den genuina- och expanderade bilderboken.
Disney kan ha inkluderat stycket om Pocahontas och Kocoums bröllop för att göra hans död mer tragisk och på så vis förmedla mer känslor till läsaren. Det förekommer även att
illustratören använder sig av fler vibrerande färger för att förmedla olika känslor till läsaren. Vid många tillfällen används blåa bakgrunder på bilderna, vilket då framkallar starkare känslor för läsaren när Smith döms till döden och bakgrunden förvandlas till röd färg (s, 80-81). I ett avsnitt längre fram räddar Pocahontas John Smiths liv och då har illustratören valt att återvända till den blåa färgen som bakgrund, istället för den röd, orangea för att på så sätt försöka få tillbaka känslan av fred och lugn (s, 82–83).
Avslutningsvis kan man konstatera att det råder stora genre-skillnader mellan böckerna.
Pocahontas (1995) är en bilderbok som vänder sig framförallt till barn medan
Indianprinsessan Pocahontas (1925) betraktas som en roman som riktar sig till ungdomar och
vuxna. Denna slutsats baserar sig främst på språket som används, där Watsons (1925) utgåva inkluderar ett äldre språk och där miljöbeskrivningar är beskrivna i stor detalj. Att Pocahontas (1995) anpassar sig mer till det yngre barnet kommer från att bokens innehåll reflekteras med illustrationer, såväl som med ett betydligt mycket enklare språk.
6.1.2 Relationen mellan Pocahontas och John Smith.
I boken Indianprinsessan Pocahontas (1925) av Virginia Watson har Pocahontas och John Smith en annorlunda relation till varandra om man jämför med karaktärernas relation i Disneys Pocahontas (1995).
I boken Indianprinsessan Pocahontas (1925) berättas det om hur Pocahontas i sin tidiga ungdom mötte Smith för första gången när han kom till byn som en fastbunden fånge. Pocahontas hade hört rykten att byns krigare hade fångat en ”vit man” och hon hade aldrig någonsin tidigare ”önskat något så mycket som hon nu önskade att få se denne främling” (s.79). När Pocahontas fick syn på Smith ”blev hon nästan besviken då hon såg att han bara hade ett huvud och två ögon precis som alla andra människor” (Watson, 1925. S, 79).
Karaktärernas åldersskillnad beskrivs också i boken då Smith vid första glimt av Pocahontas beskriver henne som: ” [...] tretton år och lång för sin ålder”. (Watson, 1925. S. 80). Under senare delar av boken har Pocahontas och Smith utvecklat en vänskap till varandra och vid ett tillfälle säger han "ett barn som du" till Pocahontas (Watson, 1925. S. 100), vilket är en tydlig bekräftelse på att karaktärerna har en uppenbar åldersskillnad.
Det beskrivs även i boken att karaktärerna kanske inte har en kärleksrelation till varandra, då det inte ges några tydliga tecken på att Pocahontas och John Smith är något annat än bara vänner. Detta stärks i boken där det bland annat beskrivs att ”John Smith såg efter henne i förtvivlan. Om han nu vänt sin enda vän mot sig, vore han nu i en svår klämma.” (Watson, 1925. S, 100.).
Karaktärerna i Pocahontas (1995) utvecklar en förbjuden kärlek till varandra. Smith och hans män kallas för vita män och ansågs vara hotfulla då Pocahontas pappa Powhatan uttrycker sig såhär i boken: ”De här vita männen är farliga. Ingen får gå nära dem” (Disney, 1995. S, 42).
Pocahontas gick trots det emot sin pappas önskan och träffade Smith och inte långt senare blir karaktärerna förälskade i varandra. Det är vid det första ögonkastet då både Smith och
Pocahontas stirrade med häpnad på varandra en lång stund och under det laddade ögonblicket möttes deras själar (s.37). När man fortsätter läsa om hur karaktärerna mötte varandra första gången så lät Pocahontas ”den vite främlingen hjälpa henne ur kanoten, och när de rörde vid varandra ville ingen av dem släppa taget” (s.38).
Under många delar av boken får läsaren följa hur Pocahontas och Johns Smiths relation till varandra utvecklas och vid flera tillfällen i boken utrycker karaktärerna evig kärlek till varandra som till exempel ”Vad som än händer, ska jag alltid vara hos dig och, för all framtid” (s.75).
I slutet av boken blir John Smith tvungen att resa tillbaka till England och Pocahontas säger till honom ”Nej, du måste resa tillbaka, men vad som än händer ska jag alltid vara hos dig, för all framtid. Så böjer sig Pocahontas ner och de kysser varandra för sista gången” (s.93). Det beskrivs tydligt i boken att Pocahontas och Smith hade en kärleksrelation till varandra och att de utvecklade en evig kärlek då ord som ”för all framtid” förekommer vid ett flertal tillfällen i boken.
Något som karaktärerna däremot delar i båda böckerna är en vänskaplig relation, då de umgås och berättar allt från erfarenheterna från sina länder och dess kulturer och miljöer. Disney beskriver mer i sin bok att Smith blir nyfiken på Pocahontas kultur och miljö då Pocahontas ”visade honom hur allt i naturen – djur, växter, vinden, molnen, till och med människorna – lever och har ett samband med varandra” (Disney, 1995. S, 48).
Pocahontas budskap om hennes värld ”gick rakt in i hjärtat på Smith och förändrade hans sätt att se på saker och ting” (Disney, 1995. S, 48). Detta är ett tecken på att Disney förknippar indianerna med ett naturnära liv och att de har en väldigt god kunskap om naturen i boken.
Watson skriver om hur Pocahontas är mer nyfiken på Smiths äventyr och berättelser ”hon kunde inte segla över haven för att uppsöka äventyr så som han hade gjort, ” han var hennes stora äventyr, liksom en levande bok med märkvärdiga berättelser att elda hennes fantasi” (Watson, 1925. S, 97).
Sammanfattningsvis väljer Disneys bok att romantisera John Smith och Pocahontas relation medan Watsons version berör en mer vänskaplig relation.
6.1.3 John Smiths avrättning
En av de scenarion som inkluderas i både Pocahontas (1992) och Indianprinsessan
Pocahontas (1925) är Smiths eventuella avrättning, men själva beskrivningen och substansen
kring innehållet skiljer sig mellan böckerna.
I Watsons bok (1925) blev Smith tillfångatagen av indianerna när han var ute i skogen ensam. De smög sig på honom och band fast honom. ”Indianerna förde honom till en eld, som var uppgjord inte så långt därifrån på fastare mark.” (Watson, 1925. s, 75). Indiankrigarna var redo att döda Smith men för att rädda sig själv tog Smith fram olika sorters föremål från fickan för att försöka fånga indianernas intresse. I boken skriver Watson att ”han måste på något sätt fånga den store hövdingens uppmärksamhet. Långsamt drog han fram en tung silverklocka ur fickan och höll den mot örat” (s, 75). Indianerna trodde att Smith hade andar i klockan eftersom de aldrig tidigare skådat något liknande. Smith tog sedan fram en kompass och försökte förklara kompassens funktion för indianerna. När indianen såg kompassen, ”höll han den lika varsamt som han skulle ha hållit ett lindebarn” (s, 77). Indianen ville visa
kompassen för Pocahontas pappa, hövdingen Powhatan, och tänkte att det vore bäst att ta med mannen som visste hur kompassen fungerade.
Smith och indianerna vandrade i flera dagar tills de slutligen nådde byn. Där skulle han få träffa Powhatan och de andra hövdingarna i stammen. Krigarna ledde Smith in i hyddan och där sa Powhatan: ”vi har väntat många dagar och nätter på att få se dig, främling från andra sidan havet” (s, 82). Indianerna bjöd sedan Smith på en festlig måltid då ”inte ens den bittraste fiende fick nekas gästfrihet” (s, 82). Powhatan började sedan föra en konversation med Smith där han frågade varför de hade byggt hyddor på Powhatans ö, han frågade även hur länge Smith och hans soldater skulle stanna på ön. Då frågade Smith Powhatan om han ville sälja en bit av sitt land till nybyggarna ”men av de höga rop och skrik som ljöd från alla håll av hyddan kunde Smith förstå, att hövdingarna voro uppretade av hans tal” (s, 85). Powhatan gav sedan sin dom till Smith, vilken var döden. Under hela festen höll sig
Pocahontas i hyddan för att studera den vita mannen och när hon ”hörde sin faders dom, kom det över henne en underlig känsla av matthet. Och när hon såg engelsmannen le förstod hon, att han var en tapper man” (s, 86).
De drog ut Smith från hyddan och ”kastade omkull honom på marken, lyfte upp hans huvud på en av stenarna, under det att en annan vilde, försedd med en stridsyxa av sten, kom fram och ställde sig bredvid honom” (s, 87).
Powhatan skulle precis ge sitt tillstånd till krigaren då Pocahontas slänger sig på sin fars fötter och bad om att inte ta Smiths liv. Hennes far ”ville inte lyssna på hennes böner, utan befallde henne att gå” (s, 88). Pocahontas lyssnade inte och precis när Powhatan nickade till krigaren att döda Smith kastade sig Pocahontas ”ner över Smiths kropp, tog hans huvud i sina armar och lade ner sitt eget huvud mot hans” (s, 88). Powhatan sa åt sin dotter att genast resa sig upp och inte blanda sig i sin fars beslut. Pocahontas trotsade sin pappa och sa att hon ville att Smith skulle bli en del av stammen. Hon sa till honom: ”döda honom inte! Låt honom leva bland oss, och han skall göra yxor åt dig och klockor och pärlkedjor och kopparsaker åt mig” (s, 89). Powhatan kollade på sin dotter med chock i ögonen och sa sedan: ”detta skall ske” (s, 89). Pocahontas tog sedan Smiths hand och hjälpte honom att resa sig upp.
I Disneys (1995) tolkning beskrivs det hur hur John Smith blev tillfångatagen och nästan dödas på grund av avundsjuka. Nybyggarna och indianerna var redo att strida mot varandra men Pocahontas och Smith kom överens om att Smith skulle prata med Pocahontas pappa för att försöka förhindra ett krig. Innan Pocahontas skulle gå och pratade med Smith, träffade hon sin vän Nakoma som var väldigt orolig över att Pocahontas skulle kunna komma till skada. ”Nakoma var orolig att det skulle hända Pocahontas någonting, så hon berättade för Kocoum vart hon skulle gå” (Disney 1995, s, 66).
Kocoum var en krigare från stammen som också ville gifta sig med Pocahontas så han rusade in i skogen för att hitta henne. Medan Pocahontas stod bredvid Smith ”slog hon
glädjestrålande armar om honom, och de förenades i en lång, kärleksfull kyss. Just i det ögonblicket kom Kocoum fram ur skogen. Han skiljde paret åt och kastade sig över Smith” (Disney, 1995. s, 71).
En av Smith soldater såg att han var i fara och ”avfyrade sitt gevär, och sårade krigaren till döds” (Disney, 1995. s, 71). Smith blev anklagad för att ha dödat Kocoum och fick dödsstraff av Powhatan som var Pocahontas far. Nybyggarna hade fått reda på vad som pågick med Smith och ”marscherade genom skogen som en rasande armé” (s. 81). Smith låg på en klippa och ”just när Powhatan lyfte sin klubba för att utdela det dödande slaget, bröt nybyggarna fram genom skogen, redo att öppna eld” (s, 81). Plötsligt, medan Powhatan höll klubban i luften dök Pocahontas upp och slängde sig över Smith och skrek ”Nej!”. Hon sa sedan till sin far: ”Om du dödar honom, får du döda mig också” (s, 82). Under det ögonblicket kände
Powhatan sin bortgångna hustrus ande i sitt hjärta som sa att lyssna på dotterns visdom. Powhatan drog undan klubban och talade om för både nybyggarna och indianerna att ”från den här dagen ska det inte förekomma något dödande. Låt oss i stället få hjälp att göra detta till en fredens plats” (s, 83).
Det finns alltså likheter mellan böckerna då samma huvudhändelse skildras. Det som skiljer händelsen mellan böckerna är detaljerna om hur och varför avrättningen skedde respektive vad som sades av karaktärerna.
Denna händelse utspelar sig endast i boken Indianprinsessan Pocahontas (1925).
I boken Pocahontas (1995) vill Smith att Pocahontas ska följa med till England när det är dags för honom att åka tillbaka. Han frågar henne om hon vill följa med, men Pocahontas bestämmer sig, förmodligen emot sin vilja att ”stanna och arbeta för ett förbund mellan sitt folk och nybyggarna” (Disney, 1995. s, 92). Pocahontas (1995) avslutas med meningarna: ”stark och modig stod Pocahontas på sin favoritklippa medan vinden svepte över henne. Och hon såg hur samma vind förde skeppet med John Smith ner för floden och ut på det öppna havet” (s, 96). Eftersom denna bok är skapad utifrån den filmatiserade versionen av Pocahontas har The Walt Disney Company valt att endast beröra den första filmen av Pocahontas. Pocahontas 2 är en uppföljning av första filmen där hon reser till England men The Walt Disney Company har inte skrivit en bok om den andra filmen än.
Indianprinsessan Pocahontas (1925) slutar inte med att Pocahontas och John Smith skiljs åt,
utan Pocahontas reser till England, men innan Pocahontas flyttar till England blir hon tillfångatagen som gisslan av engelsmännen. De sade: ”om du vill anförtro prinsessan
Pocahontas åt oss, så skall vi föra henne till Jamestown och hålla henne kvar där i all vänskap hos en förnäm dam, tills Powhatan samtycker till våra villkor [...]” (Watson, 1925. s, 170). Hon var en värdefull gisslan då hennes far var hövding över många stammar och på denna tid innebar detta makt, mark och huvudsakligen pengar. Syftet med kidnappningen av Pocahontas var med andra ord grundad för att få nybyggarnas vilja igenom.
När Pocahontas befann sig i Jamestown mötte hon en man vid namn John Rolfe som friade till henne och mot förmodan var ”[...] hans frieri var så stilla och underbart för Pocahontas. Ingen krigare som hon kände hade vunnit sin hustru på det sättet. Hon lyssnade med häpnad till hans tal när han sade, att han ville att hon skulle bli hans hustru och göra ett hem åt honom
i det nya landet” (s, 196). Äktenskapet var en symbol för ett skapande av frid, något som Pocahontas resa till England även var.
6.1.5 Pocahontas död
Watson beskriver hur Pocahontas levde ett väldigt bra och lyxigt liv i England med sitt barn och make. Hon blev bjuden på många olika baler och fick även träffa landets drottning men trots detta hade Pocahontas en stor hemlängtan då hon ”[...] satt dagligen många timmar vid sitt fönster och skådade ut åt väster, där hennes hemlands skogar i Virginien lågo” (1925. s, 239). Hennes hemlängtan blev så stark att hennes man, Rolfe blev orolig att hon skulle bli sjuk. Rolfe försökte påskynda resan hem men när skeppet äntligen stod redo för att segla iväg kände Pocahontas”[...] en stor svaghet [kom] över henne, och hon kände, att hon aldrig skulle få återse allt det hon höll kärt på andra sidan havet. Med goda och vänliga ord tog hon avsked av alla, kärleksfullt omfamnade hon make och son, och stilla blickande mot den sjunkande solen och sin längtans land, Virginien, somnade Pocahontas lugnt in för att för alltid vila i ett främmande lands jord” (s, 240).
Emilia Blanksvärd & Gabriella Larssons (2019) skriver i sin uppsats om Pocahontas och
undervisning för hållbar utveckling om hur Pocahontas plötsliga död inte nödvändigtvis berodde på psykisk ansträngning som till exempel hemlängtan. Blanksvärd & Larsson (2019) är en av de spekulanter som tror att Pocahontas immunförsvar inte var nog för Englands industriella miljö som utgjorde att självaste himmelen var täckt av grå rök (s. 18).
Pocahontas död utspelar sig inte i Pocahontas (1995). I Disneys utgåva avslutas det med att Smith åtvervänder till England och Pocahontas beslutar sig för att stanna med sin stam. Disneys val att avsluta berättelsen på detta vis berodde troligtvis på att Pocahontas sanna avslut (hennes död i England) inte riktigt var relevant för den berättelse Disney försökte framställa. Disneys tolkning bygger på att Pocahontas och John Smith har en förevigad kärlek till varandra och där ingenting, inte ens atlantiska oceanen, kan hindra dem från deras kärlek. Disney ansåg därför att denna tolkning av berättelsen gör sig bättre av att avsluta vid de två huvudkaraktärernas farväl till varandra.
6.2 Finns det några likheter och skillnader mellan romanen och bilderboken när det gäller karaktärer, miljöer och struktur?
6.2.1 Karaktärer Pocahontas
Indianprinsessan Pocahontas (1925) bygger upp Pocahontas uppväxt där boken börjar
beskriva hennes liv och äventyr redan från 13-årsåldern för att sedan beskriva hennes liv utanför hemlandet där hon i senare år bor och avlider i England. Pocahontas beskrivs i boken som en livlig tjej som älskar äventyr. Hon tar upp om en orättvisa med sin far, att männen och pojkarna i stammen fick göra mer intressanta saker än vad flickorna fick göra. ”Fader, vet du hur svårt det är att vara flicka? Min bror är en snabb löpare. Men jag löper snabbare. Jag kan skjuta lika rakt som han, fastän inte så långt. Jag kan vara utan mat och dryck lika länge som han och ändå skall han bli en stor krigare, men jag - jag skall bara bli en kvinna. Varför gav du mig då starka armar och ben och en själ som inte vill vara stilla?” (s, 13).
I Indianprinsessan Pocahontas (1925) älskar Pocahontas naturen då hon ”tryckte sin hand mot den varma sanden - vad hon älskade att känna på den! Hon sträckte ut sin nakna fot, så att de små vågorna kunde fukta den. Hon älskade vattnets plaskande mot stranden! Inom henne vällde fram en stark känsla – en kärlek till allt levande” (s, 55).
I Disneys Pocahontas (1995) får man följa Pocahontas genom hennes äventyr i de djupa skogarna. I boken beskrivs Pocahontas som en ”orädd ung kvinna” (s, 13). I den illustreras Pocahontas som en smal ung kvinna med en brunare hudton. Hon har långt svart hår och bär en beige, axellös och kort klänning (se bilaga 1). Hon är en kvinna som älskar äventyr då hon gärna tar med sina två vänner Meeko som är en tvättbjörn och Flit som är en kolibri.
Hennes nyfikenhet beskrivs i boken då Pocahontas berättar för sin vän Meeko att hennes pappa vill att hon ska vara lika lugn och stilla som floden. ”Men för mig är floden aldrig stilla. Den är ständigt i rörelse och runt varje krök finns något nytt och spännande” (s, 19).
Pocahontas älskade naturen och skogen så mycket att hon till och med tog med sig John Smith dit för att visa sin värld. Hon beskrivs även som en orädd kvinna då hon trots hennes pappas råd om att stanna i byn och inte träffa Smith, ändå bestämmer sig för att göra det i hopp om att få rädda sitt folk. Hon beskrivs också som en kvinna med eget initiativtagande och som väldigt modig, då hon stoppar sin far från att avrätta Smith. Hon ”[...] slängde sig över Smith” (s, 82) utan att visa några tecken på rädsla.
Pocahontas karaktäristiska drag som modig kvinna och utforskare är konsistent genom båda utgåvor. I båda utgåvor visar hon också på att hon förstår andras situationer och vill undvika skador och krig i allmänhet. Hennes kärlek till naturen är en gemensam nämnare i båda böckerna.
John Smith
I Indianprinsessan Pocahontas (1925) beskrivs Smith som en man som ”under sitt tjugosjuåriga liv hade varit med om flera segrar, fångenskap och underbara räddningar” (s, 58). Han beskrivs även som en man som:
Inte var lång till växten, men starkt byggd, och om man också bara såg ryggen på honom, var det nog för att veta, att det var en människa som var van vid ett liv fyllt av verksamhet. Att gissa hans ålder var emellertid inte lätt. Det långa skägget och mustascherna dolde munnen, och de djupa fåror som gingo ner från näsan gjorde att han såg gammal ut, men hans panna var hög och bred och fri från rynkor och ögonbrynen voro höga och mörka. Ansiktsuttrycket var intelligent, skarpt och vaket, som det lätt blir av hos en som har sett mycket av världen (s, 59).
Smiths tecken på oräddhet stärks i texten då ”[...] han log, som om de hade bringat honom goda nyheter” (s, 86) när han fick dödsdomen av Powhatan. Han visade inte heller något tecken på rädsla när han låg inför döden och sa till sig själv innan han skulle bli avrättad: ” Livet är slut, jag har rest många mil för att komma till detta. Hur skall det gå med Jamestown? Åtminstone svek jag inte kamraterna. Jag är glad för det nu” (s, 87). Denna hjältemodiga moment är ett mönster som aldrig bryts i hela berättelsens gång, istället präglas den mer destå djupare man kommer in i boken. Rent astetiskt beskrivs Smith i Indianprinsessan Pocahontas (1925) som en person med annorlunda hudton än sin omgivning. Detta framhävs i ett citat av Pocahontas: ”framför allt att den ovanliga färgen på ansiktet och händer voro nog för att tillfredsställa hennes nyhetsbehag” (s, 80). Utöver detta hade Smith även på sig en ”klädesjacka och läderstövlar” (s, 79) och denna typ av klädsel var högst ovanlig för indianerna.
Disneys Pocahontas (1995) beskriver John Smith som en modig ung man. Ett avsnitt ur boken som förtydligar denna egenskap är när ”[...] den modige John Smith hastigt band ett rep runt midjan och hoppade ner mitt bland de piskande vågorna” (s, 7).
Smith illustreras som en blond muskulös man med axellångt hår. Hans hudton är en aning blekare än vad Pocahontas (se bilaga 2). Han är klädd i mörkblåa byxor, en ljusblå skjorta, en blå väst och ett par svarta stövlar (s, 56). Läsaren får en bild av att Smith har en glad
personlighet då han ler på många av bilderna. Det är inte helt ovanligt att läsaren kan tolka John Smiths leende som en bidragande faktor till hans hjältemodiga karaktär. Läsaren kan även ges intrycket av att Smith är en djurvän då han matar Meeko, Pocahontas tvättbjörn med en skorpa vid sitt första möte med henne och verkar tycka om det.
Smith är en nyfiken karaktär som finner intresse i andra kulturer, inte minst indianernas:”[...] inom några minuter hade Smith och gammelmor Pilrot börjat småprata som om de varit gamla vänner” (s, 57). Detta scenario sker nästan omedelbart efter att dessa två personer precis introducerats till varandra, vilket är en tydlig indikation att Smith utstrålar positiv energi och detta kombinerat med hans kompetenser inom det lingvistiska gör att han kan få sin
omgivning att reagera positivt.
Böckerna är aningen mycket lika vad gällande John Smith. Trots förändringar inom arbiträr kosmetik finns det inte stora förändringar hos karaktären och vad gällande hans personlighet förblir den lika hjältemodig i båda versioner, även om hans styrkor beskrivs i mer detaljerad grund i Watsons utgåva. Detta sker med högsta sannolikhet på grund av att Watsons
skönlitterära bok är en fysiskt större bok som alltmer beskriver sin omgivning i större utsträckning än Disneys bilderbok. Med detta sagt inkluderar Disneys utgåva fler bilder av John Smith och det i sig ger läsaren många konkreta uppfattningar över hur John Smith är som karaktär.
Powhatan
I boken Indianprinsessan Pocahontas (1925) möter läsaren Powhatan som en ståtlig och sträng hövding med stor respekt. När Pocahontas blev tagen av några krigare från stammen för att hon varit ute och jagat fast hon inte får det, säger Powhatan: ”Vad betyder detta? Frågade Powhatan med låg men så sträng röst, att Cleopatra darrade och var glad att inte hon var offret” (s, 12). Pocahontas blev genast berörd av sin fars ilska och ”böjde ner huvudet och väntade på att han skulle tala igen” (s, 12). Men Powhatan älskade sin dotter ”lika kärt som det forsande vattnet är för sommarens hetta” (s, 14). Powhatan var även en nyfiken man då han var intresserad av varför Smith hade kommit till deras land. Smith gav inte de svaren som Powhatan ville höra och han blev istället ”uppretad av hans tal” (s, 85).
Läsaren får en känsla av att Powhatan är en envis och hård man. Detta förtydligas även när Pocahontas försöker rädda Smith från döden, då Powhatan sa till Pocahontas: ”Res dig upp, och våga inte blanda dig i min rättvisa”.
Powhatan i Pocahontas (1995) uttrycker sig redan vid de första meningarna om hur mycket han älskar sin dotter Pocahontas, då han ”for ivrigt med blicken över välkomstkommittén för att i vimlet försöka hitta sin älskade dotter, Pocahontas (s, 11). Powhatan illustreras som en väldigt muskulös man som bär på en knälång beige kjol, en kappa över axlarna, beige stövlar och fjädrar i håret som symboliserar stammen. Powhatan har likt Pocahontas långt svart hår och bär även en käpp med fjädrar på (se bilaga 3). Powhatan beskrivs som en beskyddande hövding över sin stam: ”De här vita männen är farliga, ingen får gå nära dem” (s, 42). Powhatan framställs även som en förståndig man, då han inte gör något motstånd när Pocahontas försökte rädda Smith och inte heller då Pocahontas tvekar om hon skulle följa med Smith till England eller stanna kvar i Jamestown, då hon vänder sig mot sin far för råd innan hon tar beslutet och han sa till henne: ”Du måste välja din egen väg” (s, 91).
Utifrån denna information vet vi att Powhatan är en stolt kämpe genom båda utgåvor, men man kan via karaktärens dialoger konstatera att han till viss del upplevs mer barmhärtig i Disneys Pocahontas (1995). Indianprinsessan Pocahontas (1925) bygger upp Powhatan som en figur som är mycket hård - men samtidigt beskriver boken hur en person i hans position måste vara skarp för att upprätthålla balans mellan de olika stammarna. Han är på grund av detta en respekterad hövding i båda böckerna. Blanksvärd & Larsson (2019) fångade mitt intresse i avsnittet om Powhatan där de beskriver att han vid ett tillfälle nämner Pocahontas mamma (men att uppfattningen är att hon gått bort för länge sedan) (s. 30) och inte mycket mer om en dotter utöver Pocahontas i sig. Medan Blanksvärd & Larssons (2019) uppsats grundar sig på filmen Pocahontas och inte boken, förblir samma frågeställning kring varför Disney valde att exkludera historien bakom Pocahontas mamma och Pocahontas potentiella syskon. Blanksvärd & Larsson (2019) hypotiserar kring idén att det kanske var ett medvetet val från Disney. Om till exempel Disney hade beskrivit Powhatans fru(ar?) hans potentiella döttrar (plural) hade det kanske väckt tankar hos barn som exempelvis om Pocahontas var Powhatans "favoritbarn" då de andra ej nämns i berättelsen (s. 30).
Det går att spekulera varför Disney valde att låta Pocahontas och John Smith förbli näst intill identiska mellan Disneys Pocahontas (1995) och Indianprinsessan Pocahontas (1925),
medan Powhatan fick en (i jämförelse) drastisk förändring i personlighet och beteende. I den äldre utgåvan är Powhatan en mer moraliskt grå1 karaktär där han för läsaren inte alltid ser saker ur de enkla perspektiven. Medan läsaren mycket väl vet att John Smith inte är en skurk i berättelsen kan inte Powhatan veta detta och hövdingens roll är att alltid se till att sin stam är fri från elände. Just denna moraliskt gråa attribut innefattar att Powhatan ibland kan upplevas som allt för sträng, vilket är någonting som Disney med högsta sannolikhet ville undvika för att utesluta mer våld än det som berättelsen redan innehar.
6.2.2 Miljön
Miljön i boken Pocahontas (1995) beskrivs genom bilderna där miljön och karaktärerna illustreras. Eftersom texten inte ger några miljöbeskrivningar alls har bilderna en väldigt stor betydelse för läsaren. Utöver den astetiskt behagliga miljön som uttrycks med de färgglada paletter förmedlar Disneys utgåva även karaktärernas emotionella känslor då ansiktsuttryck illustreras på ett tydligt sätt.
The Walt Disney Company har illustrerat indianernas värld till den mån de anser att den såg ut i verkligheten. Förutom ett fåtal övernaturligt element ser resterande delar av bokens miljöer relativt autentiska ut för läsaren. Det finns dock inget som talar för att bokens miljöer skulle vara historiskt korrekta - och detta kan ge läsaren en känsla av mild fiktion istället för känslan att läsa ur facklitteratur. Ett av de övernaturliga elementen är ett "magiskt och klokt träd" (s, 20) som kan tala till Pocahontas. På bilderna finns även en hel del djur som till exempel ekorrar och kaniner. Ett ytterligare inslag av övernaturliga element är Disneys beslut att ha låtit djuren förstå vad Pocahontas säger. Disney har dock valt att inte ge djuren någon talförmåga, så djuren och Pocahontas kan inte föra dialog. Med detta sagt bygger Disney ändå upp icke-talande karaktärer som Meeko, Pocahontas tvättbjörn, genom att exempelvis ge figuren tydliga ansiktsuttryck och rörelser. Blanksvärd & Larsson (2019) nämner hur Disney troligtvis bryter verklighetsbarriären för att "fånga intresset bland målgruppen för verket" (s. 27). Denna form av koppling mellan verklighet och fiktion är trots allt något som Disney med tidigare berättelser hittat succé med.
På sidan 48–49 illustreras en scen där Pocahontas visar Smith landets natur och hennes budskap (se bilaga 5). På den bilden får läsaren se hur karaktärerna ser hoppande rådjur och
1 hänvisar till en etisk gråzon där man genom moraliska dilemman inte alltid kan bestämma sig för vad som är
fåglar i luften medan de springer på ängen. Det ger läsaren en känsla att Pocahontas har en väldigt stark tillgivenhet till naturen. Det ger även en tydligare bild av Pocahontas budskap om hennes värld då hennes beskrivningar ”gick rakt in i hjärtat på Smith och förändrade hans sätt att se på saker och ting” (Disney, 1995. S, 48).
Boken börjar med en bild på John Smith där han står på sitt skepp i England (se bilaga 6). På den bilden får läsaren även se att husen i England är stora byggnader som har spetsiga tak och fönster. Disney vill framhäva en stark kontrast mellan England och det nya landet och detta gör de genom att till exempel visa att husen är byggda av sten istället för enkel trä och där invånarna i England bär kläder på både över- och underkroppen. Människorna har antingen klänning eller skjorta på sig (s, 2–3) och det är brist på träd och grön natur i helhet på de bilder man får se av England.
På sida 10 får läsaren se den tydliga kontrasten mellan de olika regionerna då de första bilderna av indianstammen dyker upp. Kvinnorna bär beiga klänningar medan männen bär kjol och har bara överkroppar. Olikheterna ligger dock inte enbart i hur invånarna är klädda utan man får även se grön natur i bakgrunden och indianerna bor i hyddor istället för hus (s, 75).
Medan Disneys utgåva beskriver sin miljö via målade illustrationer, utför Indianprinsessan
Pocahontas (1925) detta med ord istället - då det bara finns ett fåtal svartvita bilder i boken.
Trots att Watsons (1925) utgåva är limiterad till mestadels text finns det en uppsjö av beskrivningar för att ge läsaren rätt känsla för vilken miljö de invånarna befinner sig i. Där beskrivs bland annat de djupa, skuggiga raviner, de täta, gamla skogarna samt de mysiga och proportionerligt byggda huttarna.
Precis som Disneys Pocahontas (1995) verkar djuren kunna lyssna på Pocahontas, men i Watsons (1925) utgåva beskrivs det på ett annorlunda vis. I Watsons (1925) beskrivning får man känslan att djuren anförtror sig på Pocahontas och det är via [djurens] tillit som de kommer till Pocahontas när hon till exempel kallar på dem (s, 15).
Bokens miljöer beskrivs oftast i kollaboration med karaktärutveckling. I nedanstående citat ser vi hur miljön beskrivs och i samband med detta får vi veta vad för accessoarer och klädesplagg Pocahontas tycker om: "[Pocahontas] tycker om de vita pärlorna, liksom jag tycker bäst om att själv gå klädd i en vit dräkt eller en harskinnsmössa på vintern. I skogen
plockar jag alltid de vita blommorna och näst den vita fiskmåsen tycker jag av alla fåglar mest om den vilda vita duvan. Och jag tycker mera om de mjuka vita molnen högt uppe på himlen än de röda och gula när solen går ner i väster” (s, 18–19).
Upprepat antal gånger nämns ordet ”skogen” i Watsons (1925) utgåva. Genom att
kontinuerligt påminna läsaren om skogens närvaro blir läsaren införstådd i att indianerna bor nära till skogen och att skogen är invävd i deras ekologiska cirkel, vare sig detta handlar om hyddorna som är gjorda av trä eller elden de startar upp med hjälp av veden.
I Watsons (1925) utgåva beskrivs England arkitektur mot slutet av berättelsen, alltså när Pocahontas anländer till England. Där beskrivs landet som "vackert" (s, 223) men detta tar i synnerhet att det är Pocahontas egna beskrivningar och inte författarens egna föreställningar. Pocahontas tankar om den överväldigande byggnadsstil och design fortsätter i följande citat: ”Vid middagstiden och på kvällen, när de stannade vid värdshusen, undersökte hon ivrigt allting från källaren till vinden, där buntar med doftande örter hängde ned från taksparrarna” (s, 223–224).
I Watsons (1925) utgåva beskrivs även att när Pocahontas bodde i hennes hemland levde hon nära vatten då hon och hennes vänner ”nära en timme lekte i vattnet, jagade och doppade varandra, simmade ikapp och under vattnet” (s, 54). Kvinnorna i stammen var även tvungna att sköta och ordna med sin egen mat då det skrivs att Pocahontas och hennes vänner plockade krabbor för att dämpa sin hunger: ”Under skrik och skratt samlade flickorna snart på sig ett större lager krabbor än de kunde äta upp. De hittade små träbitar på stranden och plockade torrt sjögräs, som de tände eld på genom att snurra en spetsig träpinne i en urholkad träbit” (s, 54).
Miljön i båda böckerna följer alltså snarlika trender med mycket natur, klara himlar och gröna ängar. I Pocahontas (1995) förmedlas detta via färgstarka bilder medan Indianprinsessan
Pocahontas (1925) beskriver detta genom text. Med detta sagt kan man vid vissa tillfällen i
Watsons (1925) utgåva se bilder av miljön (s, 49) där man bland annat får se träd, växter och solen som klöser sig genom bladen. Utöver detta har Disney valt att implementera fiktionella inlägg i Pocahontas (1995) vilket troligtvis beror på att de eftersträvade en form av "magisk" känsla hos läsaren. Medan Indianprinsessan Pocahontas (1925) beskrivning av djur också ges ut i detalj är det enklare att förstå hur mycket Pocahontas var ett med djuren i Disneys
romantisera miljön, djuren och den allmäna stämningen av naturen för att ytterligare fånga läsarens uppmärksamhet.
6.3 Finns det några tematiska skillnader mellan de två olika böckerna?
Det finns inte lika mycket krig och dödande i Indianprinsessan Pocahontas (1925) I den äldre utgåvan beskrivs det väldigt tydligt hur människor misshandlas och dödas: ”Slagen regnade över dem, på hals och huvud och armar och ben. Så hastigt kom slagen från båda sidorna att ibland två träffade på samma ställe nästan på en gång” (s, 45). Ett scenario i dess like existerar inte i Disneys tolkning, vilket är en av de primära faktorerna till varför den äldre utgåvan riktar sig till en äldre demografisk grupp. Disneys beslut att utesluta mycket av våldet beror med högsta sannolikhet på att Disney såg ett mönster i vad som säljer bäst hos den vardagliga konsumenten. Disney kunde bland annat se att berättelser med fokus på kärlek och med en gnutta krig resulterade i en större ekonomisk vinst hos de familjer som tillhör Disneys
befintliga konsumenter. Med detta sagt ville inte Disney utesluta våld helt och hållet då våld i viss mån skapar dramatik och spänning och ger dessutom följden av berättelsen en mer tillfredsställande grund.
Till skillnad från Pocahontas (1995) har Indianprinsessan Pocahontas (1925) inga tecken på att det är en kärlekshistoria. Istället väljer boken att fokusera på många olika händelser; Det beskrivs exempelvis mer tydligt i romanen att indianerna inte tyckte om engelsmännen medan i bilderboken blev indianerna och engelsmännen snabbt vänner.
Indianprinsessan Pocahontas (1925) är en bok med många olika motgångar och uppsättningar
av händelserika historier som involverar starka teman som kulturideologi, enighet och inte minst sjukdomar och döden. Faktumet att romanen är betydligt mycket större kan den också fyllas ut med mer innehåll, vilket är ytterligare bidragande faktor till varför det uppstår även fler konflikter i romanen än vad det gör i bilderboken. Händelser som till exempel Pocahontas kidnappning finns inte med i Disneys version - troligtvis för tre anledningar 1: boken hade rent fysiskt inte tilltalat på samma sätt om boken hade innehållit 30 extra sidor. 2: bokens generella tematik hade kolliderat med det vuxna temat - vilket resulterar i att den röda tråden riskerar att fallera. 3: många av de scenarion som inte inkluderades var helt enkelt för
