Örebro universitet
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
”#allastorlekarärvackra”
En kvalitativ textanalys av hur könsstereotyper utmanas eller
upprätthålls av kroppsaktivister på Instagram.
Kandidatuppsats 190114 Medie- och kommunikationsvetenskap
Handledare: Åsa Kroon Uppsatsförfattare: Frida Ek
Abstract
This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical
attributes.
Nyckelord: digital aktivism, Instagram, kroppsaktivism, könsstereotyper, semiotik, textanalys, tredje vågens feminism
Uppsats/Examensarbete: Program: Termin: Handledare: Programansvarig: Författare: Sidantal: Antal ord: 15 högskolepoäng
Medier, kommunikation och PR Ht 2018 Åsa Kroon Helen Andersson Frida Ek 60 17 170
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 5
1.1BAKGRUND ... 6
1.1.1 Hur definieras digital aktivism? ... 6
1.1.2 Definitionen av begreppet feminism ... 6
1.1.3 Kroppsaktivism ... 7
1.1.4 Sociala medier (socialt medium) ... 7
1.1.5 Instagram ... 8 1.1.6 Könsstereotyper ... 8 1.1.6.2 Könsstereotyp ... 9 2. SYFTE ... 10 2.1 Forskningsfrågor ... 10 3. TIDIGARE FORSKNING ... 11 3.1FORSKNINGSLÄGE ... 11 3.2TEMAN ... 12
3.2.1 Sociala medier som en global kommunikationsplattform ... 12
3.2.2 Digital aktivism... 13
3.2.3 Feminism som digital aktivism ... 14
3.2.4 Identitetsskapande på egna villkor ... 15
3.2.5 Könsstereotyper online ... 15
3.3FORSKNINGSLUCKA ... 16
4. TEORETISKT RAMVERK ... 17
4.1GENUS ... 17
4.2TREDJE VÅGEN FEMINISM ... 17
4.3KÖNSSTEREOTYPER ... 18
4.4TEORETISK REFLEKTION ... 19
5. METOD OCH MATERIAL ... 21
5.1URVAL ... 21
5.2BORTFALL AV MATERIAL ... 22
5.3URVALSKRITIK ... 22
5.4MATERIAL ... 22
5.4.1 @fitnessfeministen (Sara Dahlström) ... 23
5.4.2 @lindamariie (Linda-Marie Nilsson) ... 24
5.4.3 @sarasongbird (Sara Linderholm)... 24
5.4.4 @stinawollter (Stina Wollter) ... 25
5.5ETNOGRAFI ... 26
5.7METOD ... 27
5.7.1 Kvalitativ textanalys med semiotisk teori ... 27
5.7.2 Analysverktyg ... 28 5.7.2.1 De textuella analysverktygen ... 28 5.7.2.2 De visuella analysverktygen ... 29 5.8TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR ANALYS ... 32 5.9TEST AV ANALYSREDSKAP ... 32 5.10METODKRITIK ... 32 5.11ANALYSSCHEMA ... 33
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 34
6.1BESKRIVNING AV ANALYSENHETERNA ... 35 6.1.1 @fitnessfeministen ... 35 6.1.2 @lindamariie ... 39 6.1.3 @sarasongbird ... 42 6.1.4 @stinawollter ... 45 6.2TEMAN ... 47 6.2.1NORMALISERING AV KROPPEN ... 47
6.2.1.1 Bild – Normalisering av kroppen... 47
6.2.1.2 Text – Normalisering av kroppen ... 49
6.2.2SEXUALISERING AV KROPPEN ... 50
6.2.2.1 Bild – Sexualisering av kroppen ... 50
6.2.2.2 Text – Sexualisering av kroppen ... 51
6.2.3GEMENSKAP ... 52 6.2.3.1 Bild - Gemenskap ... 52 6.2.3.2 Text - Gemenskap ... 53 6.2.4INFORMATIVT ... 53 6.2.4.1 Bild - Informativt ... 53 6.2.4.2 Text - Informativt ... 54 6.2.5STEREOTYPER ... 55 6.2.5.1 Bild - Stereotyper ... 55 6.2.5.2 Text - Stereotyper ... 56 6.2.6NORMBRYTANDE ... 57 6.2.6.1 Bild - Normbrytande ... 57 6.2.6.2 Text - Normbrytande ... 58 6.3RESULTATÖVERSIKT ... 59 6.4SAMMANFATTNING ... 60
7. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 62
1. Inledning
I det samtida Sverige, liksom i alla länder och kulturer, återfinns många stereotyper, ideal och förväntningar på människor, inkluderande hur vi ska bete oss, se ut och vara för att passa in i rådande samhällsnormer och maktstrukturer (Bengtsson et al., 2017, 150). Till följd av samhällets normer och ideal kring aspekter som rör utseende och kropp finns idag ett ökat antal unga kvinnor som lider av ätstörningar, ångest och depression för att de inte uppfyller den i princip ouppnåeliga idealbild som präglar samhället (Ternander, 2018). I följd av dessa stereotyper och kategoriseringar växte det fram en motkraft. Den s.k. tredje vågens feminism utvecklades med ambitionen att motverka stereotyper och kategoriseringar genom att
motarbeta exkludering av mångfald (Gemzöe, 2014, 189-190), där kroppsaktivism är en central fråga.
Enligt en undersökning utförd av Internetstiftelsen i Sverige avseende år 2017 gällande svenska befolkningens internetanvändning visades ett resultat på att 96% av Sveriges befolkning mellan åldrarna 16-35 dagligen använde internet (Internetstiftelsen i Sverige, 2017). Av de 96% som uppgav att de använder internet dagligen, svarade 53% att de använde den sociala medieplattformen Instagram (ibid.). I anknytning till den digitala framväxten och internetanvändningen har fenomenet digital aktivism växt fram (Kaun och Uldam, 2017). Individer som kollektiva grupper använder digitala plattformar, inte sällan sociala medier, för att aktivt förmedla och diskutera aktivism i olika slag. En typ av debatt inom det aktivistiska området är feminism och dess frågor. Dessa typer av aktivistisk kommunikation på digitala plattformar har öppnat för grupperingar och kollektiva aktiviteter mellan användarna (ibid.).
Det finns således anledning att hävda att det digitaliserade samhället och det höga
internetanvändarantalet skapar en bred publik för den digitala kommunikationen. I samband med det ökade intresset för digital kommunikation har även intresset för digital aktivism ökat. I följd av det ökade intresset för digital aktivism skapas alla förutsättningar för feminister på dessa plattformar att kommunicera och förmedla aktivistiska budskap till den publik som väljer att ta del av innehållet. Här blir det således aktuellt och intressant att undersöka hur dessa aktivister kommunicerar aktivism på Instagram för att förmedla sitt aktivistiska budskap, och vidare se till hur aktivisterna förhåller sig till stereotyper genom att undersöka
om de utmanar eller upprätthåller de rådande könsstereotyperna.
1.1 Bakgrund
I det här avsnittet kommer en presentation av relevanta begrepp och deras bakgrund att redogöras för i syfte att öka förståelsen för studiens ändamål. Digital aktivism kommer först redogöras för, därefter feminism följt av kroppsaktivism, det sociala mediet Instagram och slutligen könsstereotyper.
1.1.1 Hur definieras digital aktivism?
Digital aktivism är ett begrepp som syftar till att beskriva det fenomen där privata aktörer kommunicerar aktivistiska budskap via digitala medier (Kaun och Uldam, 2017). I mitten av 90-talet växte intresset för digital aktivism fram markant, både inom akademiska kretsar men även i andra samhällskontexter. Vad som dock problematiserar digital aktivism är dess breda och tvetydiga definitioner. Huruvida definitionerna distanserar sig från varandra beror på vilken utgångspunkt fenomenet betraktas genom (ibid.). Michael Hardt (2017, refererad i Kaun och Uldam, 2017) menar att den digitala aktivismens framväxt beror på de medie- och kommunikationsaspekter i samband med att en teknologisk utveckling har bidragit till en accelererande politisk diskussion (Kaun och Uldam, 2017).
1.1.2 Definitionen av begreppet feminism
Feminism grundas i föreställningen om hur kvinnors position i samhället ser ut med utgångspunkt i genusteorin, de socialt konstruerade könen (se avsnitt 4.1) (Alvesson och Sköldberg, 2017, 339-341). Feminister hävdar att genus är en dominerande faktor i
samhällsstrukturen där kvinnan är underminerad och missgynnas av mannen (ibid.). Det finns olika typer av, och utgångslägen, inom feminism. Gemensamt för samtliga feministiska perspektiv är att de erkänner en orättvis samt ojämn genusstruktur i samhället och vill förändra denna. Genom att förstå genusrelationer som ett socialt skapat system innebär det även att det är en mänsklig handling som krävs för en samhällsförändring (ibid.).
Feminismen gestaltas inom många samhällskontexter; politiska, ideologiska, kulturella etc. Eftersom dessa områden är sociala fenomen sammanfaller de på många områden; dock är de fortfarande separata med olika fokusområden och ambitioner vilket kan ställas mot varandra och resultera i olika teorier och perspektiv gällande feminismen (Hedenus, et al., 2015, 30).
Gömze (2014) förklarar att feminismens olika inriktningar och värderingar har utvecklats i olika perioder, vilket i folkmun är känt som vågor (176). Dessa vågor står för olika historiska perioder där feminismen utvecklats genom bland annat nya idétraditioner eller rörelser. Dessa kan i vissa kontext benämnas som paradigmskiften inom feminismen (Gemzöe, 2014, 176-177).
Som ovan nämnt finns det olika utgångspunkter och teorier gällande hur ett fenomen betraktas ur ett feministiskt perspektiv. I denna studie kommer materialet betraktas med utgångspunkt i den tredje vågen (se teoretisk definition av tredje vågen i avsnitt 5.1).
1.1.3 Kroppsaktivism
I sin avhandling Representing Diverse Femininities on Instagram: A Case Study of the Body-Positive @effyourbeautystandards Instagram Account förklarar Caldeira och Ridder (2017) att kroppsaktivismen syftar till att öka representationen av mångfald i media för att hämma de orealistiska skönhetsidealen och istället representera den “vanliga” kvinnan. I dagens
massmedier, likväl som de sociala medierna, representeras ett smalt feminint skönhetsideal för kvinnor. Normen som reproduceras genom medierna motsvarar ett snävt urval och det är den smala, hårlösa och stylade kvinnan som visas upp (ibid.). Forskarna menar vidare att inte sällan blir bilderna retuscherade för att den fotograferade kvinnan ska anpassas och ändras för att uppfylla de rådande skönhetsidealen, till en i princip ouppnåelig perfektion. Utöver
exklusionen av den icke-smala kroppen är det även andra grupper av kvinnor som exkluderas i mediala sammanhang (ex, etniciteter som inte tillhör västvärlden, funktionshindrade samt åldrande kvinnor), vilket förstärker de orimliga föreställningarna om kvinnor. När väl en underrepresenterad grupp kvinnor faktiskt visas i medierna, är det inte sällan en väldigt snäv och missvisande föreställning av henne (Caldeira och Ridder, 2017).
Kroppsaktivism, även känt som fettaktivism, strävar efter att motarbeta förtrycket mot den tjocka kroppen och dess attribut, och ändra dessa förtryck till en accepterande och positiv syn genom att eliminera stigmatiseringen av tjocka- samt kvinnokroppar (Cooper, 2012).
1.1.4 Sociala medier (socialt medium)
Internet ses idag som en möjlighet till demokratiserande och offentlighetsgörande diskussion (Bengtsson et al., 2017, 98). På internet finns så kallade sociala medienätverk (i folkmun känt
som sociala medier). Genom internets, och sociala mediers, framväxt, har det skapats
möjligheter till global och offentlig kommunikation mellan dess användare. Sociala medier är en typ av kommunikationsplattform som erbjuder enskilda, kollektiva, privata, offentliga, mm. aktörer att publicera personligt material i olika former, som delas med andra användare som använder det sociala mediet. Hur dessa sociala medier används skiljer sig inom olika kulturer, samhällsklasser och generationer (Bengtsson et al., 2017, 98-99).
Den offentlighet, och kommunikation ohämmad av geografiska gränser, skapar en tillgänglig och öppen kommunikationsplattform för medborgare att yttra sina tankar och åsikter. Denna typ av yttrandefrihet i en offentlig arena existerar idag tack vare sociala medier och internet (Bengtsson et al., 2017, 100).
1.1.5 Instagram
Instagram är ett socialt medium som grundades 2010 (Instagram, 2017). Applikationen tillhandahåller funktionen att dela videor och fotografier samt korta tillhörande texter för de som vistas på plattformen. Det finns även möjligheter för användaren att redigera sitt material innan uppladdningen i applikationen. I början av 2017 redovisades 800 miljoner aktiva unika användare där ca 100 miljoner inlägg publicerades dagligen. Sverige motsvarade då för 3,8 miljoner aktiva användare (Instagram, 2017).
En undersökning genomförd av Internetstiftelsen i Sverige redovisar att fyra av fem svenska medborgare under 2017 använder sociala medier. Facebook ligger som nummer ett på listan där 74% av internetanvändare använder Facebook, medan Instagram ligger som nummer två där ca 50% av Sveriges internetanvändare använder applikationen (Internetstiftelsen i Sverige, 2017).
1.1.6 Könsstereotyper
1.1.6.1 Definition av begreppet stereotyp
Bengtsson et al. (2017, 150) beskriven en stereotyp som en förutfattad föreställning eller antagande om en viss grupp människor och hur denna grupp fungerar, är och handlar. Stereotyper går att applicera på socialt konstruerade fenomen. Grupper som ofta utsätts för stereotypifiering är kön/genus, etniciteter, kulturer, yrken, samhällsklasser etc. Inte sällan påverkar stereotyper bilden av en grupp negativt och grundas i okunskap och fördomar utifrån sociala konstruktioner (Bengtsson et al., 2017, 150).
1.1.6.2 Könsstereotyp
Denna studie avser att undersöka könsstereotyper. I denna studie kommer könsstereotyper definieras och presenteras som ett teoretiskt ramverk (se avsnitt 4.3).
2. Syfte
Syftet med studien är att kritiskt studera uttryck för digital aktivism i sociala medier. Mer specifikt avser studien att undersöka s.k. kroppsaktivism på Instagram som det gestaltas i text och bild av kvinnliga kroppsaktivister. Vidare ska också undersökas om dessa aktivister utmanar eller reproducerar det patriarkala samhällets könsnormer och stereotyper.
2.1 Forskningsfrågor
F1: Hur används semiotiska resurser, visuellt och textuellt, av kroppsaktivister för att förmedla feministiska/kroppsaktivistiska budskap?
Frågeställningen eftersträvar att undersöka hur aktivisterna använder semiotiska verktyg visuellt och textuellt för att kommunicera och förmedla feminism eller kroppsaktivism till sin publik.
F2: På vilka sätt reproducerar eller utmanar kroppsaktivisterna samhällets rådande könsstereotyper?
Denna frågeställning syftar till att se hur feminister/kroppsaktivister väljer att följa de könsstereotypiska normer som råder i det patriarkala samhället eller om dessa normer bryts. Det görs genom att analysera deras bilder och texter de publicerat på det sociala mediet Instagram.
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare studier relevanta för denna studies forskningsområde att presenteras i syfte att redogöra för kunskapsläget och vidare motivera denna studies relevans utifrån områdets forskningslucka.
De tidigare studierna har kategoriserats utifrån gemensamma teman och kommer presenteras inom dessa teman i kommande följd: sociala medier som en global kommunikationsplattform,
digital aktivism, feminism som digital aktivism, identitetsskapande på egna villkor samt könsstereotyper online. Innan temana presenteras kommer en översiktlig bild av
forskningsläget att redogöras för. Slutligen presenteras en forskningslucka som denna studie avser att fylla.
3.1 Forskningsläge
Användningen av, egenskaper och funktioner som sociala medier besitter har studerats på olika nivåer, lokalt och globalt, med olika utgångslägen, syften, metoder och teorier. Vissa forskare har valt att avgränsa sin undersökning inom nationella gränser (t.ex. Eslen-Ziya, 2013; Caldeira och Ridder, 2017) medan andra har valt att använda metoder som inte avgränsas av geografiska skiljelinjer (t.ex. Brown et al., 2017). Studierna har framförallt studerat sociala medier som en global plattform för kommunikation, hur grupperingar skapas och används samt hur en individ har möjlighet att skapa sin egen identitet och
självrepresentation på sociala medier. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har tillämpats i de tidigare studierna beroende på studiens syfte och analysobjekt, i vissa fall har båda
ansatserna brukats.
En återkommande slutsats i studierna är att sociala medier brukas som ett verktyg för att kommunicera samhällsfrågor som underrepresenteras i de traditionella medierna, inte sällan gällande feministiska frågor (Brown et al., 2017; Eslen-Ziya 2013; Locke et al., 2018; Baer, 2016; Jackson, 2018; Kidd och McIntosh, 2016). Studierna presenterar diverse infallsvinklar, utgångslägen, antaganden och teorier gällande feministisk diskussion på sociala medier men har som gemensam slutsats att det är en möjlighet och ett redskap för enskilda individer att kommunicera dessa typer av samhällsfrågor på sociala medieplattformar för att lyfta och belysa ämnet.
3.2 Teman
3.2.1 Sociala medier som en global kommunikationsplattform
Sociala medier fungerar som ett verktyg för privata aktörer att diskutera och kommunicera samhällsrelaterade frågor utan massmedias inflytande (Brown et al., 2017). Sociala medier öppnar även för en diskussion av samhällsfrågor som massmedier inte belyser och således underrepresenteras i samhället, till exempel feministiska frågor. Sociala medier bidrar även till att den digitala sfären ökar i medvetenhet gällande samhällsfenomen tack vara
nätverksrelationer och interaktionen mellan användarna (ibid.).
Eslen-Ziya (2013) förklarar att användandet av sociala medier motiveras av dess funktioner att skapa sociala nätverk, möjligheten till att medverka i grupper samt planera och organisera protester och aktiviteter tillsammans med andra likasinnade användare. Det fungerar som ett verktyg att underlätta spridningen av budskap och kunskap till en publik som intresserar sig för samma ämnen, men även till en bredare publik som inte kan nås genom en mun till mun kommunikation och hämmas av geografiska gränser (Eslen-Ziya, 2013).
Sociala medier fungerar som en kopplingspunkt för människor med samma intressen som överskrider de geografiska gränserna och demokratiserar möjligheten att diskutera
samhällsfenomen och möjligheten till att involvera sig i dessa frågor (Schuster, 2013). Vidare sammanfattar Brown et al. (2017) sociala medier som inte enbart en envägskommunikation utan som en integrationsplattform för diskussion och grupperingar med likasinnade. Det innebär att det inte enbart finns möjlighet för att förmedla budskap till en publik utan även till möjligheten att diskutera dessa. Genom att skapa grupper efter samhällsfenomen samlas likasinnade och bidrar till ett kulturellt utbyte och mångfald vilket leder till en möjlighet att skapa kollektiva identiteter efter grupperingarna (ibid.). Detta bidrar till ett bredare perspektiv och fler synvinklar på fenomenet och således komma framåt i utvecklingen och ett bredare kunskapsfält (Brown et al., 2017). Eftersom diskussioner på dessa plattformar inte hämmas av geografiska gränser skapas en neutral och demokratiserad process av kommunikationen menar Locke et al. (2018). Detta utgör en säker plats för diskussionen vilket möjliggör och förenklar spridningen och vidare lärandet av fenomenet. För en grupp som i sin geografiska krets inte har möjlighet att medverka i eller ta del av feminism har således en chans att lära sig och diskutera fenomenet (Locke et al., 2018).
Det finns dock en motkraft i dessa grupperingar på sociala medier (Turley och Fisher, 2018). De öppnar inte bara för grupper att sprida budskap i gott ändamål, utan öppnar även för möjligheten av exkludering och motrörelser. Dessa grupperingar skapar en distinktion mellan användarna, både gällande individuella aktörer men även kollektiva grupperingar. Feminism är ett samhällsfenomen som har både för- och motståndsrörelser, vilket kan resultera i starka åsikter och sluta i hotfulla diskussioner. Inom vissa grupper finns det även tydliga tankar kring vilka som får medverka i nätverket och därav exkludera vissa användare från
medverkandet. Detta kan bidra till att sociala medier blir en otrygg plattform för diskussion av samhällsfenomen eftersom det finns så starka åsikter som ställer sig mot varandra (Turley och Fisher, 2018).
3.2.2 Digital aktivism
För att möjliggöra digital aktivism krävs digitala medier hävdar Kaun och Uldam (2017). För att vidare förstå relevansen av och syftet med den digitala aktivismen, måste den digitala medietekniken erkännas och rättfärdigas. Ofta grundas de digitalt aktivistiska rörelserna i ett behov av en samhällsförändring, där de digitala medierna förenklar kommunikationen för rörelsens utveckling. Sociala medier blir därför en kommunikationsplattform för digital aktivism, lokalt och globalt (ibid.). Den digitala aktivismen öppnar för möjligheten att organisera och strukturera kollektiva grupper till handling eller kollektiv identitet, utan att hämmas av geografiska gränser (Smit et al., 2017). Sociala medier används inte bara av privata aktörer i fritidssyfte, utan även som en funktion för till exempel politiker att nå sin publik (Kidd och McIntosh, 2016). Detta innebär att det finns ett visst syfte med att diskutera politiska och aktivistiska samhällsfrågor med andra privata aktörer då det kan nå den
målgrupp som vidare tar dessa frågor till en högre samhällsnivå (ibid.).
Dahlgren (2014) förklarar i sin studie hur förtroendet i västvärlden minskar kontinuerligt för den formella politiken, precis som deltagandet i valpolitiken följer samma nedåtgående spiral. Till följd av detta växer samtidigt intresset för en alternativ politik. I västvärlden gestaltas många olika former av politiskt deltagande utifrån erfarenheter, traditioner och kulturella attribut. En gemensam faktor för detta alternativa politiska deltagandet är de digitala/sociala medierna. De traditionella massmedierna ligger som grund för, och är fortfarande en stor del och viktig aspekt inom politiska kretsar; dock väljer allmänheten att vända sig allt mer mot sociala medier för ett mer aktivt deltagande. De sociala mediernas roll i samhället ses som ett
demokratiskt kommunikationsforum inom den offentliga sfären, där inte sällan privata
personer väljer att diskutera samhällsfenomen. Forskaren hävdar dock att de sociala medierna inte får uppfattas som en enskild bärare av demokratin. Dock anses de digitala medierna som ett fundamentalt verktyg för ett demokratiserat politiskt deltagande. Allt fler
samhällsrelaterade aktiviteter gestaltas idag på sociala medier, vilket förklarar privatiseringen av politiken (Dahlgren, 2014).
3.2.3 Feminism som digital aktivism
Baer (2016) beskriver sociala medier som en plattform för diskussion av feminism där nya teorier och metoder kan diskuteras och upptäckas. Baer menar att sociala medier underlättar denna typ av kommunikation då likasinnade kan enas i grupper eller forum oavsett geografisk position vilket underlättar kommunikationen och således ökar mångfalden av medverkande aktörer. Detta är även något Jackson (2018) förespråkar. Hon menar också på att de sociala medierna öppnar för en mångfald, med fokus på ålder. De sociala medierna underlättar för att samhällsfrågor, såsom feminism, och information kring dessa går ner i åldrarna. Hon hävdar att det blir ett verktyg för unga kvinnor att kunna forma sin identitet och profil på egna villkor och delta i kretsar där frågorna diskuteras. De sociala medierna kan således ses som och en information- och kunskapskanal online (Jackson, 2018).
Digitalt deltagande och interaktion besitter egenskaper som är av vikt för bildandet av feministiska protester på grund av dess betoning på språk och dess diskurser (Clark, 2016). Den aktivistiska feministrörelsen startade med fokus på kvinnors röster och
kommunikationstekniker, medan dagens feministiska aktivism nästan uteslutande gestaltas på sociala medieplattformar. Detta resulterar i ett större textbaserat fokus istället för på de fysiska rösterna (ibid.). Clark (2016) föreslår att en av anledningarna till att den feministiska aktivismen har digitaliserats i så stor utsträckning går att förklara genom att feminister oavsett etniskt ursprung, samhällsklass och “vardagliga” feminister (alltså de feminister som inte jobbar för en uttalad formell organisation) har fått möjligheten, genom digitala medier, att offentligt arbeta med och ansluta sig till andra feministiska aktivister. Dessa samhällsgrupper har tidigare marginaliserats, trots sitt aktiva arbete. Detta på grund av att de inte ansågs tillhöra den samhällsklass som under 1960- och 1970-talet bedömdes ha rättigheten att uttala sig medialt om dessa frågor. Trots att de traditionella medierna tidvis valt att förminska medieringen av feminism samt feministiska aktiviteter och rörelser, har de sociala
professionell organisations medverkande eller legitimering. De formella organisationerna sitter inte längre som beslutsfattare gällande en feministisk kommunikation, vilket motiverar relevansen av sociala medier inom aktivistisk rörelse och kommunikation (Clark, 2016).
3.2.4 Identitetsskapande på egna villkor
Caldeira och Ridder (2017) förklarar sociala medier som ett redskap för en individ att skräddarsy sin identitet och profil utifrån egna villkor och preferenser. Genom att sociala medier bygger på dess användare, skapar det en möjlighet för användaren att skapa en egen identitet på medierna och utforma sin profil utifrån sina egna önskemål. Här skapas därför en plattform för självrepresentation och identitetsskapande på egna villkor. Detta bidrar till en mångfald av intressen och föreställningar av bland annat kön. Den “vanliga” kvinnan får här en möjlighet att representeras på ett sätt som de traditionella massmedierna aktivt väljer att underrepresentera. De traditionella medierna framställer i regel ofta en väldigt feminin kvinna som präglas och utformas av skönhetsideal och normer, vilket de sociala medierna öppnar för att bryta mot genom att de privata aktörerna får ta plats oavsett hur de väljer att framställa sig. Detta bidrar till en förhoppning om att samhället ska öka acceptansen och förståelsen för en kvinna som inte präglas av och lever upp till de rådande samhällsideal och normer av den stereotypa kvinnan (Caldeira och Ridder, 2017). Vidare menar Murray (2015) att inte endast den individuella profilen går att skräddarsy, det finns även en möjlighet för användaren att forma sitt flöde på egna villkor. Användaren av sociala medier väljer själv vilka konton hen vill följa, precis som hen väljer vilket inlägg hen själv vill publicera. Detta innebär att
användaren kan forma inte bara sin egen identitet och profil på medierna utan även forma ett eget digitalt samhälle utifrån dennes egna preferenser och intressen oavsett vilket fysiskt samhälle denne befinner sig i och väljer vilka sociala komponenter som ska få finnas i flödet (Murray, 2015).
3.2.5 Könsstereotyper online
I en studie av Michael Forsman (2014, refererad i Bengtsson et al., 2017, 152) undersöktes hur 10 och 13-åringar i Sverige såg på sociala nätverk och bildkommunikation genom intervjuer. Ett av de ämnen som berördes var selfies och vilka regler och bildkonventioner som enligt respondenterna ansågs gälla för tjejer respektive killar. Resultatet visade att respondenternas föreställningar kring huruvida de två könen bör bete sig skilde sig markant. Killarna förväntades agera/posera med ett stoneface, vilket innebär att se oberörd ut, medan
tjejerna gärna får posera mer aktivt, försöka se söt ut, puta med läpparna, lägga huvudet på sned, använda filter och redigera sina bilder men samtidigt inte vara för utmanande sexuellt. Det finns således, enligt respondenterna, många fler förhållningsregler för tjejerna och läggs mer ansvar på vad som är accepterat och inte (Bengtsson et al., 2017, 152).
3.3 Forskningslucka
Den befintliga forskningen som presenterats ovan lägger mycket fokus på sociala mediers funktioner och egenskaper till en globaliserad och demokratiserad kommunikation, och hur essentiella de digitala medierna är i ett samhälle i ett flertal avseenden. Det har även
fokuserats mycket på hur de digitala medierna bidrar till grupperingar, rörelser, aktiviteter och kollektiva protester inom och genom digital aktivism. Vad som emellertid inte är kartlagt i samma utsträckning är hur en enstaka individ använder sociala medier för att kommunicera aktivistiska budskap. Detta är vad denna studie därav kommer fokusera på, att undersöka hur enskilda individer uttrycker aktivism på Instagram visuellt och textuellt, samt se till hur de upprätthåller eller utmanar könsstereotyper genom självrepresentation.
4. Teoretiskt ramverk
Detta avsnitt avser att presentera de teoretiska ramverk denna studie utgått från. Studien utgår i grunden från genusteorin, som vidare sträcker sig i mindre teorier kopplat till genus. Genus kommer därför presenteras först följt av teorier som grundas i genus, först presenteras tredje vågens feminism följt av könsstereotyper. Avslutningsvis presenteras en teoretisk reflektion över de valda teorierna.
4.1 Genus
Eriksson och Göthlund (2013, 54) presenterar sociologen Erwin Goffmans teori om hur människor skapar sitt jag genom ett socialt samspel av framträdanden. En av de centrala delarna i dessa framställningar grundas i hur könstillhörighet konstrueras. Könstillhörigheten är något som socialt och kulturellt konstrueras av samhällets aktörer. Konstruktionen av det sociala könet går under benämningen genus. Genus är alltså en social konstruktion av det biologiska könet. Hur genus konstrueras bygger på antaganden, föreställningar och idéer av de biologiska könen man respektive kvinna och hur dessa bör agera i diverse avseenden (Eriksson och Göthlund, 2013, 54).
4.2 Tredje vågen feminism
Under 1990-talet anses den tredje vågen feminism starta (Hedenus, et al., 2015, 30-31). Detta i grundtanken om att avskaffa kategoriseringar och regler kring individer och kollektiva grupper. Här utvecklades ett flertal nya feministiska teorier och perspektiv, bland annat
postkolonial feminism och queerfeminism. I den tredje vågen blev begreppet intersektionalitet väldigt fokuserat (ibid.). Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp vars ambition är att synliggöra och konkretisera samhällsrelaterade fenomen där förtryck förekommer på grund av maktrelationer och maktordningar mellan olika samhällsgrupper eller klasser, inte sällan i samband med kön eller etniciteter (Nationalencyklopedin, u.å.). Detta menas vara en central del inom feminismen, att förstå och förklara genus och kvinnans position i samhället genom intersektionalitet (Gemzöe, 2014, 189). Intersektionalitet är en viktig aspekt inom hur den sociala konstruktionen gestaltas och utformas och följaktligen skapar grupper, stereotyper och kollektiva identiteter. Den tredje vågen strävar efter att inte stereotypisera dessa
grupperingar, utan låta individer tillhöra en grupp med en gemensam grundtanke, men fortfarande stå som en individ med sina kulturella och sociala erfarenheter och idéer. Fokuset
ligger inte längre på att hitta likheter mellan gruppmedlemmar utan söka skillnaderna, acceptera och erkänna dessa, trots det gemensamma målet och grundtanken. Tanken är att lösa exkludering av de identiteter som inte ansågs lämpa sig för den stereotypa feministen, genom att lägga mindre fokus på inkludering av stereotypen och att acceptera att olika typer av feminister gynnar rörelsen (Gemzöe, 2014, 189-190, 192).
Grundläggande för den tredje vågen är således att upphäva de stereotyper och kategorier, och se till feministers olika individer och skillnader som något positivt och rättfärdiga dessa distinktioner. Eftersom denna studies ändamål är att undersöka hur enskilda individer använder ett socialt medium för digital aktivism i dagens samhälle (Sverige 2018), är det därför av relevans att utgå från den tredje (och senaste) vågen feminism, då det är den mest tidsnära teoretiska utgångspunkten. Detta kommer underlätta för att se studiens analysenheter i rätt samhällskontext och perspektiv.
4.3 Könsstereotyper
Erwin Goffman, sociolog, hävdar att vi beter oss utifrån ett socialt konstruerat system grundat i genusteorin, detta kallar han gender display och betyder iscensättning av könstillhörighet (Eriksson och Göthlund, 2013, 54). Detta menar han är något som representeras och upprätthålls inom bland annat bildkulturer där denna typ av gender display förekommer (ibid.). Den feministiska litteraturprofessorn Judith Butler menar att normer och sociala erfarenheter och strukturer ligger till grund för den sociala konstruktionen av förväntningar på man respektive kvinna. Vidare hävdar hon att det är detta som “gör kön”, samt att detta upprätthålls genom genuskonstruerade diskurser i samhället (Jarlbro, 2013, 72). Varför stereotyper produceras och upprätthålls förklarar Jarlbro som en metod för medier att skapa igenkänning hos publiken (ibid.).
För att förstå vad som anses som kvinnligt respektive manligt krävs det att acceptera och erkänna skillnaderna mellan könsrepresentationen, och att förstå dessa skillnader som tecken och vidare förstå vad dessa tecken innebär (Eriksson och Göthlund, 2013, 56).
Kvinnan porträtteras oftare än mannen i en sexuell (särade ben, framträdande byst, putande rumpa och läppar) kontext. Detta menas göra henne lockande och underordnad i ett
Generellt gestaltas männen som mer aktiva och kvinnor mer passiva genom bland annat blick, posering, fokus och delaktighet i bilden (Eriksson och Göthlund, 2013, 69-70). Kvinnor menas också uttryckas som inbjudande och mannen mer utmanande och skrämmande (ibid.). Styrka, allvar och sammanbitna käkar är även något som är typiskt maskulint (Eriksson och Göthlund, 2013, 73-74).
Ett lätt framåtlutat huvud, särade läppar, inbjudande blick och avsaknad av kroppsbehåring är alla attribut som anses stereotypiskt feminint (Eriksson och Göthlund, 2013, 77). Fotografier på kvinnor tas inte sällan ovanifrån, då detta medför en känsla av att betraktaren har övertaget och gör kvinnan ofarlig medan män ofta gestaltas som kraftfulla (Jarlbro, 2013, 68-69). Kvinnor fotograferas även i maktneutrala miljöer, t.ex. hemma eller i samband med barn medan män ofta gestaltas på arbetsplatser där de gör någonting, t.ex. gestikulerar eller talar (ibid.). Vidare anses kvinnor ofta framställas som känslosamma medan mannen som rationell (Jarlbro, 2013, 63). I marknadsföring för skönhets- och hudvårdsprodukter är det i princip uteslutande kvinnor som framställs (Jarlbro, 2013, 69).
4.4 Teoretisk reflektion
Forskning med utgångspunkt ur ett feministiskt perspektiv eller teori har kritiserats för dess subjektivitet och vinkling (Alvesson och Sköldberg, 2017, 352-353). Kritikerna menar att forskningen inte går att klassa som objektiv då feminismen utgår från en konstruerad
samhällsordning och därav har en förutfattad mening om samhällets strukturer (ibid.). Dock ämnar denna studie att studera hur privata aktörer upprätthåller eller motverkar
könsstereotyper, som grundas i genus, vilket gör en feministisk teori relevant att utgå från med tanke på dess fokus på maktrelationer och strukturer.
Könsstereotyper utgår från ett socialt konstruerat system (Jarlbro, 2013, 72), detta innebär att könsstereotyper är kulturellt och socialt grundat. Vidare resulterar detta i att könsstereotyper kan skilja beroende på vilket socialt fenomen som undersöks. Denna studie utgår från
definitionen av könsstereotyper i avsnitt 4.3, dock innebär denna definition inte en universell definition av vilka attribut som klassas som feminint respektive maskulint utan utgår från den västerländska kulturen. Denna teori kan därav innebära att analysen blir vinklad till denna
kultur, och analysen hade möjligtvis fått ett annat utfall genom att studera könsstereotyper utifrån en annan kulturs värderingar.
Sammanfattningsvis är samtliga valda teorier grundande i en tolkade utgångspunkt och grundas vidare i en kulturellt anpassad tolkning. Förutsett att dessa teorier tolkas genom samma kulturell synvinkel kan dessa tillsammans tolka samhället och säga något kring det.
5. Metod och material
I detta avsnitt presenteras studiens urval och urvalsmetod, bortfall av material, urvalskritik, material, etiskt reflektion över valet av material, metod, tillvägagångssätt för metoden, test av analysredskapen, metodkritik och slutligen ett analysschema konstruerat för studien.
Syftet med studien är att undersöka hur aktivister använder Instagram som en kommunikationsplattform för aktivism, och vidare hur dessa aktivister utmanar eller upprätthåller könsstereotyper. För att analysobjekten ska fylla studiens syfte har ett
målinriktat urval brukats. Urvalsmetoden innebär att de analyserade enheterna inte har valts genom slumpen utan väljs strategiskt utifrån syftet och forskningsfrågorna, för att höja relevansen av analysmaterialet. Nackdelen med ett målinriktat urval är att
generaliseringsgraden av en population minskar markant i relation till ett slumpmässigt urval (Bryman, 2011, 392).
5.1 Urval
Analysobjekten består av fyra Instagram-konton som ägs och brukas av privata aktörer. Samtliga konton drivs av uttalade kroppsaktivister. De valda analysobjekten har valts utifrån tre anledningar. Samtliga användare behövde ha öppna, alltså offentliga, konton för att inte bryta mot några integritetskrav. Analysobjekten måste ha uttalat sig som kroppsaktivister, och slutligen valdes just dessa 4 analysobjekt genom att samtliga har medverkat i TV4
Nyhetsmorgon där de har diskuterat kroppsaktivism. De utvalda kontona är sarasongbird (Sara Linderholm), fitnessfeministen (Sara Dahlström), stinawollter (Stina Wollter) samt
lindamariie (Linda-Marie Nilsson). Samtliga konton är dagligen aktiva, antingen via
Instagram-inlägg i flödet, eller via funktionen Instagram-stories. Analysmaterialet kommer enbart bestå av Instagram-inlägg och inte deras uppdateringar på Instagram-stories, då de sistnämnda uppdateringarna endast ligger uppe i 24 timmar om de inte sparas av användaren i en mapp i profilen. Samtliga profiler uppdaterar regelbundet om aktivism, med fokus på kroppsaktivism.
För att analysenheterna ska vara så tidsnära som möjligt, valdes var femte inlägg att
analyseras, med start på det senaste uppdaterade inlägget. Samtliga kontons startinlägg utgick från samma datum (181214) oavsett när det senaste inlägget publicerats, utifrån den senaste
uppladdade bilden valdes därefter var femte inlägg bakåt i tiden i kontots flöde. Vid starten av analysen var tanken att fyra inlägg från respektive konto skulle analyserats, med ett intervall på var femte inlägg som ovan nämnt. Här uppkom dock ett bortfall av tre analysenheter, en från Linda-Marie och två från Stina Wollter (se utvecklat i avsnitt 4.2). Intervallet och antalet analysenheter motiverades genom att försöka analysera ett representativt material för
respektive konto genom att välja utspridda publicerade inlägg, men ändå stanna inom ett snävt tidsintervall för att ligga nära i tiden. Detta för att öppna för olika varianter av inlägg hos respektive konto. Samtliga inlägg är bifogade i avsnitt 5. Resultat och analys.
5.2 Bortfall av material
Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivisterna förmedlar aktivistiska budskap på det sociala mediet Instagram och vidare hur analysobjekten utmanar eller upprätthåller könsstereotyper. Genom analysens skeende blev därför vissa av analysenheterna exkluderade ur studien då dessa inlägg inte hamnade inom ramen för studiens undersökningsområde. Det material som exkluderades i studien var de inlägg som inte berörde digital aktivism varken visuellt eller textuellt, till exempel material gällande konst eller natur. Därav innefattar studien endast 13 stycken analysenheter (inlägg), och inte 16 stycken vilket var den ursprungliga tanken.
5.3 Urvalskritik
Genom analysens skeende upptäcktes att valet av urvalsmetod innefattade vissa problem. Vissa av analysenheter i det valda urvalsintervallet lämpade sig inte för studiens syfte vilket resulterade i färre analysenheter än planerat. Materialet kommer från privata personers egna konton, och dessa konton innehöll även material som inte lämpade sig för att besvara studiens syfte. Under den tid då analysobjekten valdes ut bestod deras senaste inlägg av material lämpligt för studien, men när analysen påbörjades hade analysobjekten uppdaterat sitt flöde med inlägg som inte lämpade sig i samma utsträckning. Ett annat val av urval eller ett annat urvalsintervall hade därför möjligen slutat med ett annat resultat.
5.4 Material
I detta avsnitt presenteras de fyra analyserade Instagram-konton och dess ägare. Kontona presenteras i följande ordning; fitnessfeministen (Sara Dahlström), lindamariie (Linda-Marie Nilsson), sarasongbird (Sara Linderholm) och slutligen stinawollter (Stina Wollter).
5.4.1 @fitnessfeministen (Sara Dahlström)
Sara Dahlström är en 25-årig chefredaktör på tidningen Hälsa och Fitness. På sin privata blogg skriver hon i inlägget “Jag är Hälsa & Fitness nya chefredaktör!” om sin nya position på tidningen och beskriver sina ambitioner i rollen. Hon förklarar att ett av målen är;
Att bryta normer. Jag ska göra vad jag kan för att ni ska få se olika kroppsformer, hudfärger, läggningar i Hälsa & Fitness (Dahlström, 2017).
När Sara var 17 år gammal upptäcktes en tumör i hennes hjärna på hypofysen vilken påverkar kroppens hormontillförsel (Granroth, 2017). Efter en akut operation är hon idag i behov av x antal mediciner dagligen för att reglera kroppens hormoner. En av biverkningarna med
sjukdomen var att ämnesomsättningen helt rubbades, vilket resulterade i att Sara fick en snabb viktuppgång. Detta resulterade i att Sara la minst 1 timme dagligen på crosstrainern eller löpbandet, i hopp om att tappa den pålagda vikten, vilket hon beskrev som väldigt tråkigt men ändå valde att göra på grund av viktuppgången. Efter en period upptäckte Sara tyngdlyftning, vilket hon idag helt har ersatt konditionsträningen med. I följd av ett ökat intresse för
tyngdlyftning minskade intresset för att gå ner i vikt. Idag menar hon att kroppen har ett annat syfte än att se ut på ett visst sätt, och hon vill utmana sig till vad den klarar av och inte hur den ska se ut (ibid.).
Sara bedriver sitt Instagram-konto, @fitnessfeministen, där hon i sin biografi har skrivit;
Chefredaktör på Hälsa & Fitness � Superkommunikatör enligt Resumé ⭐️
Krossar patriarkatet med dallrande lår (i slomo)� Lyfter tungt �⭐️♀️ (Instagram, u.å.).
På sitt konto har hon mellan 12 oktober och 12 november uppdaterat sitt flöde med 60 stycken inlägg. Hennes flöde är blandat av videor och fotografier med diverse olika innehåll, mycket fokus på träning och kropp. Hon har i dagsläget (idag 181112) omkring 43 800 följare på sitt konto.
5.4.2 @lindamariie (Linda-Marie Nilsson)
Linda-Marie Nilsson är 24 år gammal och bor i Stockholm (Aftonbladet, 2018). Utöver sin dagliga aktivitet på ett flertal sociala medier har hon även författat en bok som släpptes våren 2018 med titeln “Så lärde jag mig att älska min kropp”. Redan när Linda-Marie var 10 år valde hon att för första gången börja banta, efter att hennes omgivning hade påpekat hennes vikt och matvanor. Detta övergick sedan till ett behov av att ständigt prestera 100% i skolan, jobbet och relationer. Resultatet av detta blev en sjukskrivning på grund av utbrändhet år 2016, vilket blev en vändpunkt för henne och hennes liv. Hon lärde sig att acceptera sig själv, men framförallt sin kropp och vända hatet till att älska sig själv (ibid.).
I sin profil på sin Youtube-kanal beskriver hon sig som kroppsaktivist, och att hennes kanal bjuder på en blandning av plus size mode, body positivity, kärlek, make up, resor och mer
(Youtube, u.å.). På Instagram har hon i sin biografi skrivit bland annat;
� Författare | Youtuber | Body positive
� #allastorlekarärvackra#sålärdejagmig”(Instagram, u.å.).
Utöver detta har Linda-Marie även skapat en grupp på facebook med namnet “Alla storlekar
är vackra” vars syfte är att sprida kroppskärlek (Facebook, 2018).
Linda-Maries Instagram-konto har idag (181112) runt 51 700 unika följare, och har i tidsintervallet 12 oktober till 12 november uppdaterat sitt flöde med 24 inlägg. Linda-Marie fyller sitt flöde med bilder på sig själv, kroppsbilder, smink och bilder tillsammans med vänner/sambo (Instagram, u.å.).
5.4.3 @sarasongbird (Sara Linderholm)
Sara Linderholm är 24 år gammal och uppvuxen samt bosatt i Stockholm. Hon beskriver sig som en influencer och vloggare (Nouw, hämtad 181112), vilket beskriver hennes vardag och sysselsättning. Hon startade sin youtube-kanal den 7:e november 2008 och har sedan dess uppdaterat med diverse videor. I sin youtube-profil har hon själv skrivit;
♥ Hallå! Mitt namn är SaraSongbird, jag är 24 år gammal och kommer från Stockholm. Jag pratar mycket och feminism och min största hjärtefrågor (sic!) att krossa kroppsidealen (Linderholm, u.å.).
Utöver sin youtube-kanal är Sara dagligen aktiv på sitt Instagram-konto, där hon i sin biografi har skrivit:
Youtube | Body | Positivity Feminism �⭐️� (Instagram, u.å.)
I dagsläget har Sara cirka 140 000 följare och har mellan 12 oktober-12 november uppdaterat sitt flöde med 16 stycken inlägg (idag 181112), utöver dessa inlägg är Sara dagligen aktiv via Instagram-stories. Hennes flöde består av ett varierat innehåll, bland annat sminkbilder, vänner, familj samt mer och mindre påklädda kroppsbilder (Instagram, u.å.).
5.4.4 @stinawollter (Stina Wollter)
Konst, kropp, kamp. Swedish artist/painter, activist & radio voice (Instagram, u.å.)
är vad Stina själv har skrivit i sin Instagram-biografi.
Stina Wollter är 54 år gammal och bosatt i Stockholm. Hon arbetat bland annat med konst, radio och är författare. Hon har tidigare studerat konst på ett flertal lärosäten, bland annat Nordiska konstskolan. Den 21 september 2018 släppte hon sin andra bok “Kring denna kropp”. I boken har hon bland annat skrivit om hennes syster, Ylva, som i 30-års ålder avled i sjukdomen anorexi nervosa, och hur detta har påverkat Stina i hennes liv och kroppssyn (Svenska Dagbladet, 2018).
Genom sitt Instagram-konto jobbar hon aktivt med frågor gällande kroppshat, ätstörningar och kroppssyn. Stina valde bland annat att uttrycka sin aktivism genom att publicera framförallt videor (men även bilder) när hon dansar och visar upp sin kropp, vilket blev väldigt uppskattat. I ett Instagram-inlägg den 27:e augusti 2015 skrev hon:
Och nu kom jag på att mina dansfilmer som plötsligt fick så mycket kärlek måste ha en egen hashtag; #stinawollterdansarförlivet fick det bli! ���
Denna hashtag har sedan dess använts av andra användare och fått stor spridning (Instagram, u.å.). Idag (181112) har Stina runt 171 000 följare på sitt konto. Hennes flöde består av diverse bilder och videor av sig själv, konst och texter av olika slag gällande hennes
kärnfrågor som benämns i hennes biografi. Sedan den 12 oktober till idag (181112) har Stina uppdaterat sitt flöde med 27 stycken inlägg (Instagram, u.å.).
5.5 Etnografi
Denna studie utgår från en dold roll i etnografin (Bryman, 2011, 382). Analysmaterialet består av inlägg från individer taget från det sociala mediet Instagram. Den dolda rollen i
undersökningen innebär för forskningen att någon uttalad tillåtelse inte krävs vid
materialhämtning. Vidare påverkas heller inte analysobjekten i fråga av denna typ av roll, då forskaren inte beblandas med analysobjekten vilket gör undersökningen objektiv i det avseendet. Ett problem denna dolda roll bidrar med är frågan om etik (ibid.), se diskussion i avsnitt 5.6.
5.6 Etisk reflektion
För samhällets och individens utveckling är forskning fundamentalt (Vetenskapsrådet, 2002). Dock är det väsentligt att forskningen sker på rättvisa grunder. I fråga om forskning inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är det därför viktigt att värdera analysmaterialet utifrån en etisk synvinkel. Vid forskning rörande individer finns det vissa skydd och
rättigheter mot otillbörlig insyn, vilket kallas individskyddskravet. Till följd av detta bör samtliga studier gällande området bedömas utifrån eventuella konsekvenser som kan uppkomma i studiens utveckling (ibid.).
Materialet i denna studie består av Instagram-inlägg publicerade av privata individer, vilket innebär att det aktualiseras att se över de etiska komponenterna som ovan nämnt. Samtliga analysenheter har hämtats från offentliga konton, alltså konton som är öppna för allmänheten att se. Detta innebär att kontoinnehavarna själva valt att dela sitt publicerade material för vem som helst att se. Informationen kring kontoinnehavarna syftar till att ge en förförståelse till individerna bakom kontona, där det i detta fall brukats för att motivera deras kontons relevans i studien. Samtlig information om individerna har hämtats från online:a offentliga källor, alltså även här information som samtliga kan ta del av. I denna studie analyseras inte individen i fråga, utan hur individerna använder Instagram som kommunikationskanal för
aktivistiska budskap, samt hur stereotypa attribut utmanas eller upprätthålls i analysmaterialet. Detta innebär att individen i fråga inte värderas, samt att just deras konton har analyserats för att de är uttalade kroppsaktivister och därför blir relevanta för denna studie. Med
utgångspunkt i att samtligt material ligger offentligt online bedöms därför inte valet och analysen av material som oetiskt. Vidare anses det därför inte som ett krav att få ett godkännande för medverkan av kontoinnehavarna.
5.7 Metod
I detta avsnitt kommer studiens metod att presenteras och förklaras, vilka analysverktyg som har använts och varför. Vidare presenteras av tillvägagångssättet och ett analysschema.
5.7.1 Kvalitativ textanalys med semiotisk teori
Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Detta innebär att forskningen blir tolkande, induktiv samt konstruktionistisk och fokuset kommer ligga på att förstå texter och vad dessa betyder (Bryman, 2011, 340). Syftet med metoden är att urskilja teman mellan analysenheterna för att kunna beskriva hur kroppsaktivism gestaltas textuellt och visuellt på Instagram. Textanalysen har delats upp i två delar, det visuella och textuella. Vilka specifika resurser som undersökts presenteras i avsnitt 5.6.2.
Det finns flera strategier och upplägg för textanalyser beroende på vilket syfte analysen besitter (Ekström och Larsson, 2010, 160). Denna analys kommer utgå från att tolka texters innehåll för att förstå dess underliggande betydelser. Detta kommer göras genom att
dekonstruera texten, alltså kritisera texten och undersöka dess djupare dimensioner för att förstå textens syfte och innehåll (ibid.). Syftet med att urskilja teman är att kunna förklara det samhälle som analysobjekten konstruerar genom sin text (Ekström och Larsson, 2010, 176). För att analysmetoden ska ämna sig för denna studies ändamål har även en multimodal socialsemiotisk aspekt adderats. Den semiotiska analysansatsen syftar till att vetenskapligt kunna förklara hur texten skapar mening och betydelse (Ekström och Larsson, 2010, 235). Semiotiken utgår från att betydelse skapas genom att studera ett fenomen genom signs (tecken) och symboler, alltså hur ett fenomen uttrycker en betydelse eller uppfattning, och vidare vad vi associerar med dessa tecken. Tecknet placeras i en kontext och får betydelse genom åskådarens erfarenheter och associationer med tecknet (ibid.). Inom socialsemiotiken ses samhället som ett konstruerat system utifrån makt och sociala strukturer byggt på aktörers relationer, både mellan individer såväl som kollektiva grupper (Hodge och Kress, 1988,
refererad i Machin, 2007, xii). De meningsbärande valen vi gör grundas i semiotiska resurser vilka i sin tur grundas i intressen, detta innebär att valen, och språket, per automatik inte är neutralt eftersom det grundas i en individs intressen och preferenser. Detta på grund av att människor strävar efter att utforma samhället genom att uttrycka sig och bete sig på ett sätt för att gynna sig själv i största möjliga utsträckning. Detta kan yttras i till exempel ordval för att skapa en mening eller värdering och skapa en önskad uppfattning hos publiken. För medier innebär detta att de har möjligheten att representera ett önskat samhälle och vrida på
innehållet för att skapa ett intressant innehåll vilket ger media en ideologisk maktposition (Machin, 2007, xii-xiv).
Två essentiella begrepp inom semiotiken är denotation och konnotation, vilket inom semiotiken även benämns som metaforisk association (Machin, 2007, xv-xvi). Metaforiska association syftar till att urskilja en bakomliggande mening i en text genom att skönja dess tecken och symboler (ibid.). Detta görs genom att använda denotationer och konnotationer som verktyg. Denotation beskriver det vi kan urskilja ur en text eller bild vid första anblick, alltså det första lagret av mening som texten besitter. Konnotation är det andra lagret av mening, det denotationer associerar till, alltså den dolda meningen (Machin, 2007, 27).
I denna studie har den semiotiska analysen delats upp i två delar. Först undersöks vad bilden denoterar. En denotation är något som visuellt syns i en bild vid första anblick. Efter att bildens denotation har presenterats går analysen vidare i att se till vad det denoterade
konnoterar. En konnotation menar att förklara vad det som denoterats betyder och står för, de underliggande sociala aspekterna och samhällsstrukturerna, alltså vad vi associerar
denotationerna (de tecken som urskilts) med. Konnotationer är ofta socialt och kulturellt bundna (Machin, 2007, 23-25). Kombinationen av en textanalys och en semiotisk analys ger analysen en möjlighet att sätta texten i en kontext och kunna förklara dess syfte och
bakomliggande funktioner och betydelser (ibid.).
5.7.2 Analysverktyg
5.7.2.1 De textuella analysverktygen
Kommunikationssituation
Kommunikationssituationen presenteras för att ge en övergripande bild om vem användaren är, vilken textens målgrupp är samt vilken kommunikationskanal avsändaren har använt
(Ekström och Larsson, 2010, 162). Kommunikationssituationen redogörs för i syfte att ge en kort övergripande bakgrund om texten i fråga och för att öppna för vidare analysverktyg (ibid.).
Pronomen
Pronomen undersöks i det syfte att se till hur författaren omtalar sig själv och läsaren till texten (Ekström och Larsson, 2010, 162). Detta kommer undersökas i det syfte till att se till hur pronomen som semiotisk resurs används för att förmedla kroppsaktivistiska budskap. Detta för att se till om textproducenten försöker involvera läsaren ifråga till att själva anamma budskapet eller om de vill tala för sig själva och sina egna åsikter/värderingar kring
fenomenet (ibid.).
Genre och teman
Genre undersöks i det syfte att kunna placera texten i ett fack för att förstå dess kontext och genom det erhålla en utgångspunkt i analysen utifrån textens perspektiv och syfte (Ekström och Larsson, 2010, 162). Genre undersöks i det ändamål att kunna förstå textens mening och bakomliggande funktioner, för att sedan kunna se gemensamma länkar mellan de analyserade kontona. Vidare undersöks vad texten handlar om, vad som kategoriserar den, för att kunna urskilja vilka teman texten besitter (Ekström och Larsson, 2010, 162). Detta görs i syfte att kunna koppla analysobjekten och urskilja eventuella mönster mellan dessa och således skapa en helhetsbild över hur kroppsaktivism förmedlas och presenteras (ibid.).
Attityd
Attityder presenteras genom att undersöka hur språkhandlingar yttrar sig, således hur något presenteras, detta ses genom värderingar och värdeord (Ekström och Larsson, 2010, 162). Detta kommer undersökas i syfte att erhålla en förståelse för vilket sätt användare vill förmedla aktivismen, alltså med vilket utgångspunkt, t.ex. om de vill uppmuntra till något eller om de är upprörda och vill motverka samhällsstrukturer och stereotyper (ibid.).
5.7.2.2 De visuella analysverktygen
Den visuella analysen har delats upp i två olika segment, en visuell presentation och sedan en tolkande av det visuella. Först kommer bilderna denoteras, för att sedan konteras.
När bilden denoteras ställs frågor som vad som syns i bilden, vem/vilka syns i bilden. Alltså beskriva de synliga elementen neutralt (Machin, 2007, 23). Bildens denotativa nivå
presenteras för att vidare kunna analysera de synliga elementen och förstå varför dessa yttras och förklara dess mening och funktioner (ibid.).
Konnotation
Konnotationer ifrågasätter och tolkar bildens egentliga mening, vad det visuella står för, vilka idéer och koncept bilden förmedlar (Machin, 2007, 23). Eftersom denna studie ämnar att se till hur analysobjekten kommunicerar aktivistiska budskap samt huruvida de utmanar eller upprätthåller stereotyper kommer fokuset ligga på att analysera visuella uttryck utifrån hur användaren gestaltas i bilden (ibid.).
De komponenter som analyserats är; blick,distans, vinkel och pose.
Blick
Genom att studera en persons blick förklaras det om personen i fråga skapar kontakt med åskådaren eller inte (Machin, 2007, 110). I fråga om en persons blick skapas kontakten genom att personen tittat rakt fram i bilden mot kamerans lins. Huruvida personen skapar kontakt eller inte besitter en betydelse. Genom att personen tittar mot publiken skapas en indikation på kontakt, medan en person som inte skapar kontakt distanserar sig från publiken. Vidare kan blickar i kombination med varandra skapa betydelse, t.ex. om en grupp människor alla riktar sin blick mot en specifik person, lägger tittaren sitt fokus på den personen vars alla blickar är riktade mot. Detta semiotiska analysverktyg innefattar inte enbart blicken, utan hela
ansiktsuttrycket, alltså hur personen förmedlar känslor via ansiktsuttryck (Machin, 2007, 110-111). Dessa aspekter analyseras i det syfte att se till vilka känslor och attityder användaren förmedlar visuellt och vad dessa uttryck associeras med (ibid.).
Distans
Distans har en avgörande faktor om huruvida en åskådare upplever närhet eller intimitet (Machin, 2007, 116). Dessa associationer grundas i erfarenheter från sociala relationer. Samma känsla som vi upplever i verkliga livet i fråga om en persons distans till sig själv, associerar vi med när vi ser ett fotografi på en person. Ett fotografi tagen nära personen
skapar känslor kring att personen i bilden kommer nära inpå, och publiken erkänner personens känslor. En närbild blir alltså intim och kan beroende på relationen mellan åskådare och personen på bilden skapa blandade känslor, medan en bild tagen på avstånd blir mer
opersonlig och neutral. Distans analyseras i denna studie i det syfte till att undersöka huruvida analysobjekten vill närma sig publiken och därmed bli personliga, och se om detta är ett genomgående tema mellan analysobjekten (ibid.).
Vinkel
Beroende på vilken vinkel ett fotografi är taget från så kan åskådaren associera olika tankar och idéer om personen i fotografiet (Machin, 2007, 113). Dessa associationer påverkas av bland annat hur vi uppfattar höjd och makt i relation till varandra, vilket en vinkel framhäver. Vinklar kan ses ur tre olika perspektiv, horisontella, sneda och vertikala. Det horisontella avgör huruvida en åskådare involveras i situationen på fotografiet eller inte. Genom att fotografiet är taget i profil på personen i fotografiet blir åskådaren en åskådare, medan en bild tagen direkt framifrån involverar åskådaren i situationen. En bild tagen direkt bakifrån
personen kan associeras på två sätt. Antingen kan åskådaren se sig om involverad i
situationen där personen i bildens egna syn reproduceras till åskådaren, eller så exkluderas åskådaren genom att personen i bilden uppfattas ha vänt ryggen till åskådaren (Machin, 2007, 113-114). De vertikala vinklarna grundas i associationer med makt, höjd samt under- eller överlägsenhet. En vinkel tagen underifrån på en person associeras som en person med mer makt för åskådaren, medan en vinkel tagen ovanifrån ofta associeras med motsatsen. En bild tagen rakt associeras med neutralitet, och maktaspekten försvinner då åskådaren hamnar i samma maktposition som personen i bilden. Hur vinklar används skapar således en bakomliggande mening i bilden kopplat till metaforiska associationer (Machin, 2007, 114-115). En sned vinkel används ofta i det syfte att avlägsna allvaret i en bild, för att konotera rörelse eller energi. De sneda vinklarna kan också skapa en störande eller spännande effekt, beroende på dess kontext. Sneda vinklar yttras sällan i seriösa sammanhang av den
anledningen (Machin, 2007, 115). I denna studie analyseras vinklarna i avseende att se till huruvida analysobjekten vill inkludera eller exkludera publiken, och ur vilket maktperspektiv de gestaltas (ibid.).
Posering
I bland annat marknadsföring är en fotograferad persons posering en viktig faktor. Hur en person poserar med kropp och ansikte skapar konnotationer hos publiken vilket kan vara avgörande för huruvida en produkt eller ett budskap ska förmedlas. En posering besitter många olika värden, meningar och budskap och kan tolkas olika beroende på vem som
och bakomliggande meningar som bilden besitter, och varför analysobjekten väljer att gestaltas som de gör (ibid.).
5.8 Tillvägagångssätt för analys
Upplägget för analysen har utförts utifrån ett analysschema (se avsnitt 5.11) som utformats utifrån de textuella och visuella semiotiska resurserna. Samtliga analysenheter (inlägg) från respektive analysobjekt (konto) har analyserats på samma sätt. Studien ämnar att undersöka hur kroppsaktivism uttrycks av analysobjekten och hur aktivismen gestaltas visuellt och textuellt, därav har endast inläggs-texten och bilden analyserats. Kommentarer, delningar och antalet gilla-markeringar till respektive inlägg, har därav uteslutits från denna studie då dessa faktorer avser relationen mellan publik och dess avsändare, vilket denna studie inte
undersöker.
5.9 Test av analysredskap
Innan analysen utfördes genomfördes en testanalys av analysredskapen i syfte att undersöka huruvida verktygen kompletterade varandra. Här uppkom ett hinder då analysredskapen genre och tema sammanföll och därav ändrades från två enskilda redskap till ett gemensamt. I helhet fungerade analysschemat och analysverktygen bra och både textuella och visuella teman kunde urskiljas.
5.10 Metodkritik
Konstruktivism är en kunskapsteori som ofta brukas inom kvalitativ forskning (Golafshani, 2003). Konstruktivismen ser kunskap som något socialt konstruerat, och till följd av ett socialt fenomen finns det potential för förändring. Detta innebär att ett socialt konstruerat fenomen kan förändras utifrån olika situationer och förutsättningar (ibid.). Eftersom metoden grundas i tolkningar och socialt konstruerade strukturer medföljer det en risk att utfallet kan variera beroende på sociala omständigheter. Följden av detta innebär att studien eventuellt hade nått ett annorlunda resultat om den genomfördes utifrån material som skiljer sig i tiden eller material från en annan kultur än vilken denna studie grundas i. Som tidigare nämnt finns det många olika metoder för en textanalys och det finns inga direkta riktlinjer för hur dessa ska utföras. Detta medför att det kan bli svårt att efterlikna en textanalys. För att öka den externa reliabiliteten i den mån det går, har därför ett analysschema skapats för att förtydliga vilka aspekter som undersökts, samt varför och på vilket sätt.
5.11 Analysschema
De textuella analysredskapen
Precisering
Kommunikationssituation Övergripande bild över kommunikationskanal och avsändaren.
Pronomen Involverar avsändaren läsaren genom pronomen.
Genre och teman Placera texten i ett fack för att förstå dess syfte och mening. Vad handlar texten om, vad kategoriserar den.
Attityd Hur presenteras textens budskap, på vilket sätt vill avsändaren förmedla texten.
De visuella analysredskapen
Precisering
Denotation Vad/vem syns i bilden.
Övergripande analysredskap Konnotation
Vilka bakomliggande meningar och värderingar erhåller det denoterade och vad associeras detta med.
Specifika analysredskap Blick
Vilken känsla och attityd förmedlar avsändaren genom blick och ansiktsuttryck.
Distans Vill avsändaren genom distansen upplevas som personlig eller neutral.
Vinkel Vill analysobjekten inkludera eller exkludera publiken genom vinklars maktassociationer.
Posering Hur gestaltas analysobjekten genom posering och vilka associationer medför dessa.
Analysschemat är uppdelat i två delar, de textuella analysverktygen och de visuella
analysverktygen. Schemat syftar till att förtydliga analysprocessen och precisera vad som ska undersökas samt på vilket sätt. Analysschemat gällande de visuella analysredskapen är även det uppdelat i två delar, de övergripande analysredskapen samt de specifika analysredskapen. De specifika analysverktygen består av de analysdelar som utgör det övergripande. Alltså vilka aspekter som undersöks i den konnotativa analysdelen.
6. Resultat och analys
I följande avsnitt presenteras analysresultatet. Först presenteras samtliga analysenheter följt av tematiseringar av analysmaterialet som delats upp i följande teman; normalisering av
normbrytande. Temana presenteras i den nämnda ordningar. Slutligen presenteras en
resultatöversikt i en tabell (se avsnitt 6.3) följt av en sammanfattning (se avsnitt 6.4).
6.1 Beskrivning av analysenheterna
I detta avsnitt är samtliga analysenheter bifogade (benämnda som figurer) i samband med en kort förklaring till samtliga inlägg. Enheterna är uppdelade efter respektive konto och
presenteras i kommande följd; @fitnessfeministen, @lindamariie, @sarasongbird och slutligen @stinawollter. Presentationen beskriver först texten följt av en beskrivning av bilden. I samtliga presentationer kommer även analysenheternas temakopplingar presenteras.
6.1.1 @fitnessfeministen
Figur 1. Inlägg från @fitnessfeministen publicerat 13 december 2018.
Inlägg 1 av @fitnessfeministen innehåller en bild av en vithyad naken kvinna. Kvinnan tittar snett upp mot höger och ler med öppen mun där tänderna syns. Hon håller händerna med handflatorna ihop framför sig och täcker sina bröstvårtor med armarna. Hon har långt rött/rosa/orange hår som faller ner på hennes vänstra sida. Hon har tatueringar på båda armarna och en piercing i näsan. Bilden är tagen från precis ovanför hennes navel och upp en
bit ovanför hennes huvud. På bilden är en infogad luciakrona placerad på hennes huvud. Bakgrunden är suddig och det syns en TV på kvinnans högra sida, på hennes vänstra sida syns en hylla och två vita papper på väggen. På överarmen som vinklas mot kameran syns en tatuering med en muffins och texten ”RIOT NOT DIET”. På den andra armen har hon en tatuering som liknar en sjöjungfrus fena. Texten handlar om att Aftonbladet har bett henne skriva en debattartikel där hon förklarar att hon kommer göra det och skriva om “kroppshets” (Instagram @fitnessfeministen, 181213). Detta inlägg inkluderas i följande teman;
normalisering av kroppen (bild, text), sexualisering av kroppen (bild), stereotyp (bild), normbrytande (bild, text), gemenskap (text).
Figur 2. Inlägg från @fitnessfeministen publicerat 11 december 2018.
Det andra inlägget består av en bild på en vithyad kvinna. Hon ler där tänderna syns. Hon bär rött läppstift. Hon har blont kort hår. Hon bär en svart tröja som sitter nedanför axlarna med djup urringning. På axeln som riktas mot kameran har hon en tatuering med texten “RIOT NOT DIET”. Bakgrunden är helt vit, en stolsrygg urskiljs från stolen som hon sitter på. Texten handlar om att hon “vill minska utseendefixeringen” men trots det väljer att lägga upp en bild där hon menar sig själv vara “så jävla snygg” och därför är “en hycklare” (Instagram @fitnessfeministen, 181211). Detta inlägg inkluderas i följande teman; sexualisering av kroppen (bild), stereotyp (bild), normbrytande (text).
Figur 3. Inlägg från @fitnessfeministen publicerat 9 december 2018.
Inlägg nummer 3 innehåller en bild på en vithyad kvinna iklädd underkläder. Kvinnan sitter på en stol. Hennes ena arm vilar på stolens armstöd med handen hängande riktad mot kameran. Den andra armen syns bara en bit av framsidan av överarmen. Ljuset riktas ovanifrån vilket gör att bysten och den nedre delen av magen blir belysta. Hennes huvud vinklas åt vänster och i näsan har hon en piercing. Hon har rosa/lila hår med blonda rötter som är placerat bakom ena örat och sedan hänger ner för hennes rygg. På hennes ena lår urskiljs en tatuering. Bilden är tagen underifrån och hennes ansiktsuttryck är neutralt med aningen
putande läppar. På kvinnans ena lår urskiljs en del av en tatuering. I texten beskriver hon att hon är “jävla trött” över “män som hela tiden ska berätta vad som är en “riktig kvinna” här på instagram” (Instagram @fitnessfeministen, 181209). Detta inlägg inkluderas i följande teman; normalisering av kroppen (bild), sexualisering av kroppen (bild, text), informativt (text), stereotyp (text), normbrytande (bild, text), gemenskap (text).
