Malmö Universitet Hälsa och samhälle Examensarbete i
omvårdnad 61-90hp
ERFARENHETER AV FETMA, HÄLSA
OCH VÄLBEFINNANDE HOS
INDIVIDER MED OBESITAS
EN LITTERATURSTUDIE
MY BENGTSSON
FANNY INGELSSON
ERFARENHETER AV FETMA, HÄLSA
OCH VÄLBEFINNANDE HOS
INDIVIDER MED OBESITAS
EN LITTERATURSTUDIE
MY BENGTSSON
FANNY INGELSSON
F/Ingelsson & M/Bengtsson. Belysa erfarenheter av fetma, hälsa och välbefinnande hos personer med obesitas. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: Allt fler lever med övervikt eller fetma, i Sverige beräknas ungefär hälften av den
vuxna befolkningen ha någon form av övervikt. Situationen är likartad globalt sett. Att leva med fetma eller övervikt innebär en risk att drabbas av flera olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. För att beräkna om en individ är underviktig, normalviktig, överviktig eller har fetma används Body Mass Index. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av fetma, hälsa och välbefinnande hos individer med obesitas. Metod: Litteraturstudie baserad på tio
vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Det innebär att de granskade studierna har använt sig av djupintervjuer och fokusgrupper för att få fram sitt resultat. Resultat: Efter att ha
granskat de tio artiklarna kunde resultatet delas upp i fyra olika teman 1/ Att utveckla fetma 2/ Begränsningar i vardagen 3/ Att anpassa sig efter ett kulturellt mönster 4/ Längtan efter förändring. Flera individer med fetma beskrev att deras hälsa påverkades av ålder, kön, kultur samt socioekonomisk status. För många betydde det mycket hur andra såg på dem och en del försökte anpassa sig efter deras förväntningar. Medan andra ansåg att det inte hade någon betydelse vad andra tänkte om dem. En del individer med fetma uppgav att de hade kunskaper kring hur nutrition och fysisk aktivitet kunde påverka deras vikt. Trots detta hade de svårt att ändra sina beteenden. Konklusion: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper kring vad som påverkar människor att gå upp i vikt och hur individer upplever det att leva med fetma. Denna förståelse krävs för att bedriva en personcentrerad vård.
Nyckelord: Fetma, hälsa, kvalitativ design, litteraturstudie, obesitas,personcentrerad vård
EXPERIENCES OF OBESITY, HEALTH
AND WELLBEING AMONG PEOPLE
WITH OBESITY
A LITTERATURE REVIEW
MY BENGTSSON
FANNY INGELSSON
F/Ingelsson & M/Bengtsson. Experience of obesity, health and wellbeing among people with obesity. A litterature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.
Background: More and more people are living with overweight or obesity, in Sweden almost
half of the population have some sort of overweight. The situation looks the same all over the world. To live with obesity or overweight can be a risk of develop diseases and a poo health. The method used to identify over- normal- and overweight was Body Mass Index. Aim: The aim of this article is to understand the experiences of obesity, health and wellbeing among people with obesity. Method: Literature study grounded on ten scientific studies with qualitative method. The researchers used to the reviewed studies used interviews and focus groups. Result: After reviewing the ten articles four different themes was identified; 1/ To develop obesity, 2/ Limitations in everyday life, 3/ Adapt to the culture 4/ Longing for a change. Most obese people describe that their health was due to age, gender, culture or socioeconomic circumstances. For a lot of people it meant a lot what other people thought of them and they tried to change after their opinions, while other did not care at all. Some describe that they had knowledge about how nutrition and physical activity could impact their weight, but still did not manage to make a change. Conclusion: It is important for a nurse to have knowledge about what experiences people with obesity pass through. This knowledge is important to manage person centered care.
Keywords: Literature review, obesity, overweight, person centred care, qualitative deign,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...1
2. BAKGRUND ...1
2.1 Övervikt och fetma ...1
2.1.1 Förebygga och behandla ...2
2.2.1 Psykisk ohälsa ...3 3. PROBLEMFORMULERING ...4 4. SYFTE ...4 5. METOD ...4 5.1.1 Inklusionskriterier ...4 5.2 Databaskökning ...5 5.3 Urval ...5 5.4 Analys...6 7. RESULTAT ...6
7.1 Att utveckla fetma ...7
7.2 Begränsningar i vardagen...8
7.2.1 Stigma ...9
7.3 Att anpassa sig till ett kulturellt mönster ...9
7.4 Längtan efter förändring ... 10
8. DISKUSSION ... 11 8.1 Metoddiskussion ... 11 8.1.1 Frågeställning ... 11 8.1.2 Inklusionskriterier ... 11 8.1.3 Databassökning ... 12 8.1.4 Granskning ... 13 8.2 Resultatdiskussion ... 14 8.2.1 Livsstil ... 15 8.2.2 Kroppsideal ... 15 8.2.3 Socioekonomisk påverkan ... 16 8.2.4 Omvårdnad ... 16 9. KONKLUSION ... 14
10. FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 17
11. REFERENSER ... 19
11. BILAGA 1 ... 22
1. INLEDNING
Idag förekommer patienter med övervikt eller fetma inom de flesta områden i sjukvården. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha en god förståelse för hur den här patientgruppen upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. Det vi vill åstadkomma genom litteraturstudien är en helhetsförståelse för patienter med fetma. Därför har vi valt att undersöka hur individer som lever med fetma upplever sitt välmående. Vetenskapliga studier visar att övervikt och fetma har negativ påverkan på hälsan. Vi tror att det kan finnas en risk att vårdpersonal, utefter den här informationen, utvecklar egna antaganden och förutfattade meningar om hur patientgruppen upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. Vår förhoppning är att
litteraturstudien ska öka förståelsen för hur patienter med fetma upplever sin livssituation. En bättre förståelse underlättar integrationen mellan patient och sjuksköterska och bidrar därmed till en bättre omvårdnad för patienter med fetma.
2. BAKGRUND
Globalt sett ökar andelen individer som har ett högt Body Mass Index (BMI) (Johansson 2014). Ungefär en miljard människor är överviktiga och en halv miljard vuxna har fetma. Fetma kan även benämnas som obesitas (Melin, 2011). Folkhälsomyndigheten (2018) publicerade en statistisk rapport om fetma och övervikt i Sverige mellan år 2006 till år 2016. Resultatet visade att 51 % av befolkningen i Sverige hade övervikt eller fetma. I rapporten framgår det även att andelen med övervikt eller fetma stigit med 4,8 procentenheter bland kvinnor och att andelen bland män stigit med 5,1 procentenheter från år 2006 till år 2016 (Folkhälsomyndigheten 2018).
2.1 Övervikt och fetma
Det finns inte någon tydlig gräns för vad som kan beskrivas som sjuklig övervikt (Lönnqvist 2007). Metoden som används för att beräkna huruvida undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma föreligger benämns kroppsmasseindex som förkortas BMI. BMI innebär en beräkning av vikten i kilo i förhållande till kroppslängden i meter i kvadrat (Johansson 2014). De gränser som satts upp innebär att om BMI visar under 18,5 klassificeras personen som underviktig (Bouchard m.fl. 2012). Vid BMI mellan 18,5 och 24,9 anses personen ha en normal vikt relaterat till sin längd. Ett BMI på 25 eller högre innebär att personen är
överviktig. Som ett förstadium till fetma räknas BMI som ligger mellan 25 - 29.9. Fetma kan delas in i tre olika klasser, klass I motsvarar BMI 30 - 34.9. Fetma klass II motsvarar BMI 35 - 39.9 slutligen innebär fetmaklass III ett BMI på 40 eller mer (a.a). Det är viktigt att vara medveten om att kroppssammansättningen är individuell, därför är BMI inte alltid ett
tillförlitligt sätt att definiera övervikt (Lönnqvist 2007). En mycket muskulös individ kan till exempel ha ett högt BMI utan att vara överviktig. Till följd av hormonella skillnader har män och kvinnor ofta olika fettfördelning. Kvinnor har vanligen större fettdepåer över stuss och lår samt större lager underhudsfett än män. Män, däremot, har en större benägenhet att samla överskottsfett över buken (a.a). Mårild m.fl. (2007) beskriver behovet av att ta fram mer individanpassade gränsvärden. Individer från Asien kan till exempel drabbas av
komplikationer relaterade till fetma vid ett lägre BMI än vad exempelvis individer från Europa eller Amerika gör. Därför har gränsvärdena för fetma hos asiater satts till 25 eller 23 i BMI värde. Eftersom BMI inte alltid ät ett rättvist mått används även midjemåttet för att upptäcka eventuell bukfetma (Johansson 2014).
Övervikt och fetma är, enligt World Health Organization (1998) dominerande riskfaktorer för flertalet tillstånd som reducerar livskvalitén. Mätningar har visat ett samband mellan fetma och allvarliga sjukdomstillstånd så som diabetes typ två, kranskärlssjukdom, högt blodtryck, flertalet varianter av cancer, stroke, artros, sjukdomar i gallblåsan samt för tidig död (a.a). Det är därför inte ovanligt att möta patienter med fetma inom vården. Viden stigande kroppsvikt finns ett samband med en ökad risk för insjuknande i kardiovaskulär sjukdom, typ två diabetes, sömnapné, artrit och cancer (Lönnqvist 2007). Det finns studier som visar på att även ett ökat bukomfång har ett tydligt samband med allvarliga sjukdomstillstånd så som metabola syndrom samt en ökad risk för en förtidig död (a.a).Vid fetma finns en kraftigt ökad risk för typ två diabetes, dyslipidemi och insulinintolerans (Mårild m.fl. 2007). Risken för hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, artrit är måttligt förhöjd sett till ett högre BMI värde. Det finns även statistik som visar att högt BMI i unga år leder till en ökad dödlighet senare i livet (a.a).
Gallsjukdom har en tydlig koppling till fetma. Forskning visar att 30 procent av all gallsjukdom kan relateras till fetma (Torgeson 2007). Gallsten räknas som en vanlig
konsekvens av övervikt som dessutom även ökar vid snabb viktnedgång. Med ett ökande BMI ökar risken för problematik i kroppens skelett och muskulatur som till exempel gikt,
ryggsmärtor och artros (Rössner 2007). Huruvida dessa sjukdomar kan relateras till övervikt och fetma är dock inte helt klarlagt. Bland artrossjukdomar återfinns det starkaste sambandet mellan fetma och knäledsartros. Det finns olika tankar kring om sambandet mellan övervikt och artros beror på en ökad belastning av lederna eller om sambandet kan härledas till cirkulatoriska faktorer (a.a). Olika former av sömnproblematik kan också kopplas till övervikt. Förekomsten av obstruktiv sömnapné, det vill säga tillfällen om cirka tio sekunder av kraftigt reducerad syremättnad minst tio gånger per timme under sömnen, är mer
förekommande hos personer med fetma än övriga befolkningen (Stenlöf 2007). Dessutom är regelbunden snarkning är tre gånger så vanligt hos män med BMI över 40 än hos män med ett lägre BMI (a.a).
2.1.1 Förebygga och behandla
Runt om i världen görs olika insatser för att förebygga att allt fler lever med övervikt och fetma. Bland annat förekommer olika former av informationskampanjer. Det finns forskare som har undersökt på vilket sätt informationskampanjer kan uppfattas av dem som inte tillhör målgruppen för kampanjen (Thomas m.fl. 2014). Till exempel förekommer det att
reklamfilmer på TV innehåller information om risker med övervikt och fetma och hur personer som har fetma kan göra för att skapa en hälsosam livsstil. Både vuxna och barn har förmågan att ta sådan information till sig och uppfattar vanligen budskapen som sunda och tydliga. Yngre barn kan dock bli skrämda, då de kan uppfatta budskapen starkare än äldre barn och vuxna. Framförallt information om riskfaktorer i samband med övervikt och fetma upplevdes som skrämmande. Barn kan också ha en större tendens än vuxna, att lägga moraliska värderingar i informationen som att övervikt är dåligt och att viktnedgång är bra (a.a). Hur upplevelser av det här slaget påverkar individernas förhållande till vikt i framtiden ger forskningen inget tydligt svar på. Därför kan det finnas anledning att vara eftertänksam vid undervisning gällande fetma och viktnedgång.
Det finns olika metoder för individer som har fetma att ta hjälp av för att gå ned i vikt. Däremot kan det vara svårt att säga vilka åtgärder eller behandlingar som fungerar för att motverka fetma. En metod som förekommer är viktminskningsprogram med en övergripande livsstilsförändring. Russell m.fl. (2013) har undersökt vad som krävs av individen för att genomföra ett sådant viktminskningsprogram. Programmet innefattade kalorirestriktioner, fysisk aktivitet och beteende förändring. De kom fram till att för att klara av att genomför en
sådan här livsstilsförändring krävdes socialt stöd från till exempel förebilder, familj och stödgrupper. När detta stöd brister är det lätt för individen att falla tillbaka till gamla vanor (a.a). Viktminskning för personer med fetma är på så vis ett komplext och underlättas av att det finns individer i patientens omgivning som har förståelse och kan ge stöd.
Individer som diagnostiserats med fetma träffar sjuksköterskor såväl inom öppenvården som inom slutenvården. Det kan vara inom behandlingen av fetman men också till följd utav någon av de sjukdomar eller skador som kan kopplas samman med ett högt BMI. För att mötet mellan patienten och sjuksköterskan ska bli empatiskt bör en personcentrerad vård eftersträvas. Enligt McCormack och McCance (2006) är personcentrerad vård framförallt ett humanistiskt arbetssätt. Däremot är det fortfarande inte är helt klarlagt huruvida det är ett effektivt arbetssätt eller inte. För att bedriva en personcentrerad vård krävs en viss förståelse för patienten. Omvårdnaden ska grundas i patienternas trosuppfattning, värderingar,
engagemang samt vad de sympatiserar med. Samtidigt innefattar det ett delat beslutsfattande mellan patient och sjuksköterskan för den fysiska omvårdnaden. Utifrån den kunskap som sjuksköterskan får från patienterna skapas en förståelse för vad som är viktigt för patienterna och deras syn på livet. Genom den personcentrerade vården skapar sjuksköterskan en delad livsbild tillsammans med sina patienter (a.a).
2.2 Hälsa och välbefinnande
World Health Organization (WHO 2018) definierar begreppet hälsa år 1948 ”ett tillstånd av fullständigt, fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom”. Denna definition kan ses som specifik men visar samtidigt på att begreppet innefattar olika tillstånd hos en individ. Välbefinnande är ett snarlikt begrepp till hälsa. Det definieras enligt Nationalencyklopedin (2019) likt en känsla av att må bra. Definitionen kan anses vara en vag beskrivning. Tillsammans kan de båda begreppen hälsa och välmående skapa en holistisk bild av en individs tillstånd.
Enligt Arlebrink (2012) ses ett samband hos individer mellan ett visst kroppsideal och mening med livet. Det innebär att dessa individer söker efter ett visst ideal och ju närmare idealet de kommer, desto mer livskvalitet upplever de. Att öka eller minska i vikt kan till exempel få stor inverkan på välmående för individer som lägger fokus på kroppsideal. Karlsson m.fl. (2007) undersökte livskvalitet hos patienter som genomgått olika sorters behandling för fetma. Patienterna följdes upp vid flera tillfällen under en tioårsperiod efter genomförd behandling. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan livskvalité och viktnedgång, hos patienter som lyckats behålla sin vikt efter viktnedgång. Studien påvisade även minskad livskvalité hos de patienter som gått upp i vikt efter behandlingen (a.a).
2.2.1 Psykisk ohälsa
Vid omvårdnad av patienter med fetma behöver sjuksköterskan ha kunskaper om hur den psykiska ohälsan kan påverka individen. Forskning visar att depressioner är förekommande hos överviktiga (Elfhag 2007). Vilket som är den bidragande faktorn är dock svårt att avgöra. Ofta ses depressionen som en konsekvens av fetma. På samma vis kan försämrad livskvalitet i samband med fetma kopplas till rörelsehinder och fysiska problem. Hos personer som sedan tidigare har psykisk ohälsa kan detta också leda till övervikt och komplicerad situation kring mat och ätande (a.a). Det finns en koppling mellan individens förhållande till mat och risken att utveckla fetma. Hos de individer som utvecklat ett problematiskt förhållande till mat kan ätandet beskrivas på fem olika sätt; känslomässigt, påverkan av omgivningen, återhållet, ohämmat/okontrollerat eller som ett begär. Forskning visar att i Sverige är dessa ätbeteenden vanligare hos patienter med fetma än hos patienter i övrigt (Elfhag 2007). Individer som utvecklat ett problematiskt ätbeteende beskriver det som att de tappat kontrollen över sitt mat-intag och äter mer än de borde trots att de har kunskap om vad som anses hälsosamt (Fukuoka
m.fl. 2014). Orsakerna bakom dessa ätmönster är inte alltid lätta att identifiera. En del menar att det kan bero på kulturella skillnader, vanor, känslor av att vara uttråkad eller att det blivit ett beroende utom kontroll (a.a).
3. PROBLEMFORMULERING
Antalet patienter med ett BMI över 30 vilket, enligt Bouchard m.fl (2012), räknas som fetma, kommer troligtvis att bli allt fler. Tidigare forskning har visat att patienter med fetma löper en ökad risk att drabbas av ett stort antal sjukdomar (Mårild m.fl. 2007). Även psykisk ohälsa och en negativ självbild är vanligt förekommande hos personer med fetma (Elfhag 2007). Sjuksköterskor möter personer som diagnostiserats med fetma både i primärvården men också på olika sjukhusavdelningar. Sjuksköterskan kan fungera som ett stöd i en livsstilsförändring för att hjälpa patienten med viktminskning. Sjuksköterskan kan också möta patienten under behandling för olika sjukdomstillstånd relaterad till fetman. Det kan vara utmanande att vårda dessa patienter som har en komplex sjukdomsbild med både fysiska och psykiska besvär. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge patienterna med fetma en personcentrerad vård krävs en helhetsförståelse för individens hälsa och välmående.
Det saknas studier med syftet att skapa en förståelse för hur personer med fetma upplever sin hälsa och sitt välmående. Som ett försök att skapa en helhetsförståelse för fetmapatienter görs denna litteraturstudie som syftar till att belysa erfarenheter av hälsa och välbefinnande hos personer med fetma.
4. SYFTE
Syftet var att belysa erfarenheter av fetma, välbefinnande och hälsa hos personer med obesitas.
5. METOD
Metoden var en kvalitativ litteraturstudie för att kunna belysa personers erfarenheter av vad hälsa kan vara vid fetma. Litteraturstudien utformades i enlighet med Forsbergs och
Wengströms (2013) beskrivna tillvägagångssätt för kvalitativa studier. En tydlig
frågeställning formulerades. Inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa sökningen och fastställa val av studie. Sökstrategi utformades i syfte att finna relevanta studier.
Genomförde sökning av studier och dokumenterade dessa. Därefter presenterades varje vald studies metodval och dess resultat, såväl motiverades varför studier exkluderades. De
potentiella utvalda studierna kvalitetsgranskades. Dataanalys genomfördes. Redovisning och sammanställning av de huvudsakliga avsnitten i utvalda studierna presenterades, se Bilaga 2. I samtliga utvalda studier användes fokusgrupp eller djupintervjuer som datainsamlingsmetod. Till grund för kvalitetsgranskningen användes Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU) granskningsmall för kvalitativa studier (SBU 2013).
5.1.1 Inklusionskriterier
För att begränsa sökningen utformades särskilda inklusionskriterier. Detta för att avskilja det som inte ansågs svara till litteraturstudiens syfte (Forsberg & Wengström 2013).
- Studier med kvalitativ metod
- Studier skrivna på engelska eller svenska - Studier publicerade år 2013 - 2018 - Studier med deltagare över 18 år
5.2 Databaskökning
Valet av databas att söka artiklar i lade grunden för urvalet. Vid sökning användes två olika databaser Cumulative Index of Nursing and Allies Health (CINAHL) och PudMed. CINAHL är en databas grundat på studier med omvårdnadsforskning, här finns vetenskapliga
tidskriftartiklar. PubMed täcker forskning inom medicin och omvårdnad, här finns i huvudsak vetenskapliga tidskriftartiklar (Forsberg & Wengström 2013). Studiens bärande begrepp var Personer med fetma, Hälsa och välbefinnande och erfarenheter. Då litteraturstudien är av kvalitativ ansats lades ett sökblock med studiedesign till för att smalna av sökningen mot kvalitativa studier. Inom varje sökblock identifierade därefter sökord motsvarande
sökblockets betydelse. För att specificera sökningarna användes ämensordlistor i Medical Subject Headings (MeSH) av Karolinska Institutet (mesh.kib.ki.se 2018). Varje ämnesord mynnar i underrubriker och ett sökträd. MeSH termerna användes som fritextsökning i CINAHL och PubMed. Citationstecken användes för att databasen att söka på uttrycket fullständigt, till exempel ”kvalitativa studier”. Sökblocken översattes till engelska för att vidga resultatet. Se Bilaga 1 för databassökning i sin helhet. Forsberg och Wengström (2013) skriver att ett förekommande sätt att söka i databaserna är genom sökning av enstaka ord från frågeställningen eller i kombination med hjälp av sökoperatorer. Booleska operatorer kan vara aktuellt när sökorden kombineras i en fritextsökning genom att använda ’AND’ och ’OR’. Operatorn ’AND’ användes för att begränsa sökningen, ’OR’ användes för att vidga sökningen (a.a).
5.3 Urval
Tabell 1. Urvalsprocess.
Databas CINAHL 2018-11-16 PubMed 2018-11-16 Sökblock ”Obesity” AND ”Life experience”
AND ”Qualitative study”
”Obesity” AND ”Life experience” AND ”Qualitative study”
Antal träffar 258 391 Lästa titlar 258 391 Lästa abstrakt 70 87 Lästa i fulltext 20 27 Kvalitets-granskade 6 6 Utvalda artiklar 6 4
Utefter kombinerade sökblock i den finala sökningen blev antalet träffar 258 artiklar i CINAHL och 391 artiklar i PubMed. Resultatet jämfördes från de olika databaserna och 86 artiklar återfanns i båda. Forsberg och Wengström (2013) skriver att efter den finala
sökningen ska relevanta titlar väljas ut och därefter läses abstrakt. Vid gallring av titlar exkluderades de som inte bestod av något av sökorden. Därefter lästes abstrakten för att gå djupare och se om artikeln svarade till syftet, i detta steg exkluderades de som ansågs inte uppfylla uppsatta inklusionskriterierna. De artiklar som sedan blev kvar lästes i fulltext för att se om de svarade på det specifika syftet, här exkluderades artiklar om de ansågs ha stort fokus på en specifik behandlingsmetod eller inte uppfylla uppsatta inklusionskriterier. Samtliga kvarstående artiklar granskades utefter SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU 2018). Genom kvalitetsgranskningen exkluderades artiklar som inte ansågs uppfylla kraven för att hålla en god kvalité utefter kriterier uppsatta av SBU. För fullständig sammanställning av artiklar och kvalitetsgranskning se, Bilaga 2. I de fall som osämja uppstod diskuterades meningsskiljaktigheterna tills ett samförstånd uppstod.
5.4 Analys
Målet med analysen var att finna gemensamma mönster bland de utvalda studierna (Forsberg & Wengström, 2016). För att finna dessa mönster användes en metod där information
inhämtad från var och en av studierna klassificerades. Analysen genomfördes med stöd av Forsberg och Wengströms (2013) fem punkter för innehållsanalys. Först lästes samtliga studier enskilt. För att underlätta kodningsprocessen omformulerades sedan syftet till en konkret fråga. Sedan granskades studierna med målet att finna gemensamma mönster och begrepp relevanta till syftet. När detta var gjort diskuterades resultatet gemensamt för att skapa en samsyn och koder valdes ut. Utefter dessa koder utformades fyra huvudkategorier som svarade på syftet och som var mest förekommande data som återfanns i studierna. Under varje huvudkategori utformades också underkategorier.
7. RESULTAT
Litteraturstudiens resultat bygger på det samlade vetenskapliga materialet från de totalt tio utvalda studierna. En av studierna utfördes i Nya Zeeland (Bell m.fl. 2017), en i Sydkorea (Nah-Mee m.fl. 2016), en i Ghana (Touyire m.fl. 2017), en i Sydafrika (Okop m.fl. 2016), en i Sverige (Bergelin & Lundgren, 2013), en i England (Homer m.fl. 2015), en i England och Wales (Owen-Smith m.fl. 2016), en i Chile (Robinovich m.fl. 2018) samt två i USA varav en i delstaten Montana (Morgan m.fl. 2016) och den andra i de sydvästra delarna av landet (Johnson & Annesi 2018).
Det var variation bland deltagarna gällande kön och ålder, alla var dock vuxna och över 18 år. En studie använde sig av endast män i sitt urval (Morgan m.fl. 2016), fyra studiers urval bestod av endast kvinnor (Johnson & Annesi 2018; Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018; Touyire m.fl. 2017) och fem studier hade ett blandat urval (Bell m.fl. 2017; Bergelin & Lundgren 2013; Homer m.fl. 2015; Okop m.fl. 2016). Datainsamlingen för studierna bestod av intervjuer. Intervjuerna hölls enskilt och i fokusgrupper. Antalet deltagare i studierna varierade mellan 12 - 22 st. De studier som bedömdes hålla en hög kvalitet var dem utförda av Bell m.fl. (2016), Bergelin och Lundgren (2013), Johnson och Annesi (2018), Nah-Mee m.fl. (2016) samt Okop m.fl. (2016). Ses av studierna bedömdes ha en hög kvalitet nämligen de av Bell m.fl. (2016), Bergelin och Lundgren (2013), Johnson och Annesi (2018), Nah-Mee m.fl. (2016) samt Okop m.fl. (2016). Resterande fyra studier bedömdes ha en medelhög kvalitet
och det var då studierna ut av Tuoyire m.fl (2017), Robonovich m.fl. (2016), Homer m.fl. (2015) samt studien av Morgan m.fl. (2016).
Tabell 2. Översikt av artiklarnas innehåll efter kategorier.
Artiklar Att utveckla fetma
Begränsningar i vardagen
Att anpassa sig till ett kulturellt mönster Längtan efter förändring Bell m.fl. (2017) X - X X Bergelin & Lundgren (2013) - X - X Homer m.fl. (2015) X X - X Johnson & Annesi (2018) X - - X Morgan m.fl. (2016) X - - X Nah-Mee m.fl. (2016) X X X X Okop m.fl. (2016) X X X X Owen-Smith m.fl. (2016) - X - X Robinovich m.fl. (2018) X X X X Tuoyire m.fl. (2017) - - X X
’X’ = kategori belyst. ’-’ = kategori inte belyst.
7.1 Att utveckla fetma
En del individer med fetma beskrev att deras viktuppgång var relaterat till att det inte fanns tid utöver skola och arbete att vara fysiskt aktiv (Johnson & Annesi 2018; Morgan m.fl. 2016). Bristande fysisk aktivitet var, för den del individer, ett resultat av att ha flyttat från en plats till en annan, där utbudet av aktiviteter inte var detsamma som innan flytten (Johnson & Annesi 2018). Även kosten diskuterades som en av de större bidragande faktorerna till övervikt och
fetma. Orsaker till osunda kostvanor som nämndes var till exempel lättillgänglig snabbmat, småätande, att nyttig mat inte betraktades som smakligt, att äta för mycket fett eller stärkelse samt högre kostnader för hälsosam kost (Johnson & Annesi 2018; Morgan m.fl; 2016 Okop m.fl. 2016).
Andra orsaker till att utveckla fetma var bland annat olika bakomliggande faktorer. En av dessa bakomliggande faktorer var psykisk ohälsa, grundat i nedsatt självkänsla, negativa tankar om sig själv och sitt utseende. Dessa individer sökte bekräftelse i ett överdrivet ätande (Homer m.fl. 2016; Johnson & Annesi 2018; Morgan m.fl. 2016). Individer beskrev att de gått upp i vikt som en effekt av att de var multisjuka, vilket medfört att de varit i behov av ett stort antal läkemedel som i sin tur haft viktuppgång som en bieffekt (Homer m.fl. 2016). Andra menade att deras genetiska arv låg till grund för deras viktuppgång (Johnson & Annesi 2018; Okop m.fl. 2016). På så vis ansåg dessa individer att deras eget beteende inte påverkat viktuppgången.
Trots att många individer hade kunskaper om vad som räknas som en hälsosam livsstil i form av exempelvis fysisk aktivitet, tobaksanvändning och kost, frånsåg flera av dem från den kunskapen (Bell m.fl. 2017; Morgan m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich 2018).
Förutfattade meningar nämndes av Morgan m.fl. (2016) som en anledning till att undvika vad som ansågs vara nyttig mat. En sådan fördom var till exempel att nyttig mat skulle innebära att ge upp smaksättning och kryddning till maten.
På frågan om vad som orsakat fetman uppgav en del individer att åldern vara en faktor som påverkat viktuppgången (Morgan m.fl. 2016; Na-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2017). Männen i studien av Morgan m.fl. (2016) menade att de skulle ta sin hälsa på större allvar om en allvarlig händelse skulle uppstå. De menade att om de till exempel skulle drabbas av en hjärtinfarkt eller utveckla diabetes, då skulle de ändra på sin livsstil och börja leva mer hälsosamt. Även många kvinnor diskuterade att det fanns samband mellan vikt ålder (Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2017). En del kvinnor menade att med åldern förändrades också synen på utseendet (Nah-Mee m.fl. 2016). De menade att ju äldre de blir, desto mindre brydda av sitt utseende och sin vikt blev de. Detta trodde de berodde på att de inte påverkades av andras åsikter lika mycket när de blev äldre. Flera kvinnor menade att föda barn var en accepterad anledning till att gå upp i vikt (Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2017). De ansåg att den kvinnliga kroppen förändrades efter att ha fött barn och att viktuppgång i samband med graviditet associerades med en feminin och positiv känsla. Eftersom viktuppgång i samband med graviditet inte ansågs vara något att fokusera försökte dessa kvinnor inte att gå ned i vikt.
7.2 Begränsningar i vardagen
Personer med fetma upplevde flera olika former av begränsningar i vardagen (Homer m.fl 2016; Morgan m.fl. 2016; Na-Mee m.fl.2016; Okop m.fl 2016; Owen-Smith m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). De Fysiska besvär som upplevdes i samband med fetma var bland annat ledsmärta, nedsatt rörelseförmåga, nedsatt kondition, muskelpåverkan, kardiovaskulära sjukdomar, sömnsvårigheter och diabetes (Homer m.fl. 2016; Morgan m.fl. 2016; Na-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl 2016; Owen-Smith m.fl. 2016). Dessa besvär upplevdes försvåra utförandet av vardagliga sysslor som arbete, matlagning eller förflyttning (Homer m.fl 2016; Morgan m.fl. 2016; Okop m.fl 2016).
En annan anledning till att individer med fetma kände sig begränsade kunde relateras till psykiska åkommor. De psykiska besvär som upplevdes var främst depression och ångest (Homer m.fl. 2016; Na-Mee m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016). Hos en del individer hade deras ångest en tydlig koppling till en oro för framtiden (Owen-Smith m.fl. 2016) medan den
hos andra kopplades till hur individer i omgivningen såg på dem (Homer m.fl, 2016; Nah-Mee m.fl. 2016). Känslor som rädsla, skam, skuld, aggression, ledsamhet, sorg, låg
självkänsla, att inte passa in samt att känna sig obekväm upplevdes också av individer med fetma (Bell m.fl. 2017; Bergelin & Lundgren 2013; Homer m.fl. 2016; Na-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2017). En del individer upplevde ovan nämnda känslor och psykiska besvär så obehagliga att de undvek sociala sammanhang (Homer m.fl. 2016; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016).
7.2.1 Stigma
Individer uppgav att de utsatts för stigma eller mobbning till följd av sin vikt (Bell m.fl. 2017; Homer m.fl, 2016; Nah-Mee m.fl 2016; Owen-Smith m.fl. 2016; Robinovich m.fl, 2018). Upplevelsen av stigma kunde uppkomma i olika situationer som i kontakten med vården (Owen-Smith m.fl. 2016; Homer m.fl. 2016) eller i samband med arbetssökande (Homer m.fl. 2016). Stigma mot personer med fetma beskrevs även som ett samhälleligt fenomen där de på flera plan upplevde nackdelar kopplade till sin vikt (Robinovich m.fl. 2017; Nah-Mee m.fl 2016). Att bli utsatt för stigma påverkade individerna negativt och bidrog till att de
begränsade sina vardagliga rutiner och undvek sociala sammanhang (Nah-Mee m.fl 2016; Owen-Smith m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). I studien av Homer m.fl. (2016) beskrev individer som tidigare upplevt stigmatisering att de nu levde i ångest och fruktan om att bli associerad på det viset igen. Detta resulterade i att de undvek vardagliga sociala sammanhang som att hämta och lämna sina barn, där andra föräldrar kunde uttrycka sig på ett
icke-respektfullt sätt (a.a).
7.3 Att anpassa sig till ett kulturellt mönster
Att uppleva ett ideal riktat mot utseende sågs återkommande i studierna bestående av kvinnor eller dominerande urval av kvinnor (Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018; Tuoyire m.fl. 2017). Det framgick spridda åtaganden sett utifrån den kulturella
synvinkeln. I studierna av Okop m.fl. (2016) och Tuoyire m.fl. (2017) där kvinnor bosatta i länder i Afrika som uttalat sig menade att kulturen, samhället och familjen hade inverkan och satte press att en bör väga desto mer för att bli socialt accepterad och se kvinnlig och attraktiv ut. Att vara kurvig innebar att som kvinna ha mer makt samt att hon utstrålade självförtroende och lycka i sig själv (Okop m.fl. 2016). Skulle däremot en individ vara underviktig, såg samhället på denna individ som ohälsosam. Någon som gick igenom något mentalt
utmattande, samt att det associerades med negativt attribut (Okop m.fl. 2016; Tuoyire m.fl. 2017). Tuoyire m.fl. (2017) beskrev att kvinnorna i studien snarare kände press av att gå upp i vikt och inte gå ner i vikt, trots att detta var önskvärt. Motsatt resultat framgick i studien av Robinovich m.fl. (2018) där kvinnor bosatta i Chile påstod att idealet var starkt och att
utseendet fastställde mycket om en individ, hur en valde att klä sig eller hur mycket en vägde. Fetma var nästintill oacceptabelt och förknippat med att inte kunna köpa gymkort, gå på diet eller ha ekonomi nog att kunna genomgå en kirurgisk utväg ur fetman. Att vara underviktig var förknippat med att vara välutbildad, ha en god karriär och ett överlag gott
socioekonomiskt status (a.a). Studien av Nah-Mee m.fl. (2016) handlade om kvinnor med fetma i Sydkorea där urvalet var i åldern 30 - 60 år. Det framgick att kvinnor i 30-års åldern var brydda om idealet sett till det sociala och andras åsikter. Kvinnorna i 60-års åldern var mer medvetna om sina riskfaktorer relaterat till sin hälsostatus och mindre brydda om idealet (a.a).
I studien av Bell m.fl. (2017) framkom att vissa deltagare kände en konflikt mellan olika kulturer. De menade att till följd av den kolonisering som skett på Nya Zeeland, förlorat en del av kontakten med sin ursprungliga kultur. Därför önskade dessa individer att de fått möjlighet att behålla och återgå till sin gamla kultur i så stor utsträckning som möjligt. Dock upplevde de att vården inte var tillräckligt anpassad efter dem och att de till följd av detta inte
kunde tillgodogöra sig den vård som erbjöds. De menade också att det västerländska sättet att räkna kalorier, utforma dieter och fysiska aktivitet inte passade dem som folkgrupp. Samtidigt hade de kunskaper om vad som ansågs vara en hälsosam livsstil (a.a). De olika kulturernas synsätt blev på så vis svårare för individerna på Nya Zeeland att förhålla sig till.
7.4 Längtan efter förändring
En strävan efter att gå ned i vikt förekom hos flera personer med fetma (Bell m.fl. 2017; Bergelin & Lundgren 2013; Homer m.fl. 2016; Johnson & Annesi, 2018; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018 Tuoyire m.fl. 2017). Flera utav dem som önskade gå ned i vikt motiverades av en oro för den egna hälsan. Hos en del personer berodde denna oro på att de diagnostiserats med
följdsjukdomar eller upplevde fysiska besvär relaterat till fetma (Homer m.fl. 2016; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016; Tuoyire m.fl. 2017). Andra baserade sin oro på riskfaktorer relaterat till fetma (Bell m.fl. 2017; Homer m.fl. 2016; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016). En inte lika vanlig orsak fanns i studien av Bergelin och Lundgren (2013). Deltagarna i den här studien fick ta del av CT-bilder på sig själva. Deltagande patienter i studien menade att det ökade förståelsen för hur fetman påverkat deras kroppar och motivationen att gå ned i vikt.
Bergelin och Lundgren (2013) visade också på att metoden att låta patienten studera sina egna CT-bilder, skapade motivation till förändring. Detta genom att patienten kände sig sedd och prioriterad. Hur relationen till vården såg ut påverkade i flera fall viljan till förändring (Homer m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016). Som nämnts tidigare hade en del individer med fetma erfarenheter av stigma inom vården (Homer m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016). Enligt studien av Homer m.fl. (2016) var förekomsten av stigma och okunskap gentemot personer med fetma vanligare inom primärvården och mindre förekommande ju mer specialiserade vården var. Deltagarna i studierna av Homer m.fl. (2016) samt Owen-Smith m.fl. (2016) upplevde att de fick för lite stöd i livsstilsförändringar i ett tidigt skede vilket ledde till att de kände sig misslyckade när de inte klarade av att genomföra dessa
förändringar. De menade också att eftersom det tog lång tid att få rätt hjälp resulterade det i att de gick upp ännu mer i vikt (Homer m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016). Ytterligare problem kopplat till vården lyftes i studien av Okop m.fl. (2016). Det framgick att deltagarna endast träffade läkare i samband med de sjukdomar som de utvecklat till följd av sin fetma. Syftet med läkarbesöket var inte preliminärt för att få stöd och hjälp med fetman även om patienterna uttryckte en önskan om att gå ned i vikt eftersom de var oroliga för sin hälsa (a.a).
Flertalet individer med fetma upplevde hinder i vardagen vilket bidrog till en längtan efter förändring. En svårighet som nämndes var att utöva någon form av fysisk aktivitet (Homer m.fl. 2016; Johnson & Annesi, 2018; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). En ovillighet att delta i fysisk aktivitet med andra på grund av att de skämdes över sina kroppar hindrade flera individer från pulshöjande aktivitet (Homer m.fl. 2016; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. (2016). Ekonomin sågs också som en påverkade faktor att ha möjligheten att delta i fysiska aktivitet (Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2017). Dessutom menade deltagarna i studien av Okop m.fl. (2016) att de hade en alltför dålig tillgång av anläggningar för fysisk aktivitet och att det upplevdes som otryggt att motionera ensam utomhus.
Ytterligare en svårighet för att inte kunna uppnå en viktnedgång var på grund av att individerna upplevde att de inte hade självsäkerheten och viljan nog, att genomföra de förändringar som krävdes för viktnedgång (Homer m.fl. 2016; Johnson & Annesi, 2018; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2017). För en del handlade det om
att de inte kunde kontrollera enskilda detaljer i livet. Männen i studien av Morgan m.fl. (2016) visste att de behövde äta mer hälsosamt men menade att eftersom deras fruar oftast tillagade maten kunde de inte påverka sin kost. Andra menade att det var mer övergripande orsaker som de inte hade kontroll över, vilket resulterat i fetma (Johnson & Annesi 2018; Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). Kvinnor i studien av Johnson & Annesi (2018) uppgav att de utvecklat fetma på grund av ärftlighet eller sjukdom och menade att även om de ville förändra sin situation så var det svårt på grund av dessa faktorer. Andra kvinnor menade att de det verkade vara deras lott i livet och då hade de inte makt att förändra detta (Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018).
8. DISKUSSION
Avsnittet avser att diskutera arbetets metod och resultat. I metoddiskussionen förs resonemang kring litteraturstudiens styrkor, svagheter samt begränsningar. Därefter lyfts diskussion ur olika synvinklar kring resultatet i studien. De kategorier som framgår i resultatet lyfts med koppling till annan relevant forskning och personliga åtaganden utifrån ett
omvårdnadsfokus.
8.1 Metoddiskussion
Litteraturstudien följde Forsbergs och Wengströms (2013) tillvägagångssätt för kvalitativa litteraturstudier. Det säkerställde ett strukturerat och planerat tillvägagångssätt vid
bearbetning av studien. Genom att följa angivna punkter för tillvägagångssätt till litteraturstudier bidrog det till ett resultat med trovärdighet sett utifrån att alla avsnitt säkerställdes.
8.1.1 Frågeställning
Ett ställningstagande till vad som var av intresse att undersöka samt att därefter utforma en tydlig och väl avgränsad frågeställning lade grunden till litteraturstudien. Då det fanns ett intresse av att undersöka vilka erfarenheter individer med obesitas har angående hälsa och välbefinnande, var det möjligt att gå vidare i utformningen av studien genom att välja vilken ansats som ansågs passa. Formuleringen i frågeställningen kom sedan att avgöra vilka sökord som blev aktuella i litteratursökningen.
8.1.2 Inklusionskriterier
Kriterierna utformades för att avgränsa sökningen av litteraturstudien och för att på så vis kunna fastställa vilka studier som ansågs svara till syftet.
Studierna som litteraturstudien baserades på var av kvalitativ metod för att belysa
erfarenheter. Kvalitativ metod riktar sig till att beskriva subjektiva upplevelser av omvärlden (Forsberg & Wengström 2013). Detta är möjligt genom att individerna får möjlighet att tolka och skapa mening i sina erfarenheter och på så vis uttrycka sig. För att göra det möjligt att belysa vilka erfarenheter av fetma och välbefinnande som fanns togs ställningstagande att en kvalitativ metod ansågs svara till syftet. Kvantitativa metoder kunde varit passande om syftet inte innefattat att beskriva erfarenheter. Denna ansats avser att uppfatta korrelationer och förutsäga resultat. Vid val av kvantitativ metod sker datainsamling med diverse
mätinstrument, frågeformulär, skalor och observationer. Ansatsen syftar till att vara objektiv genom att redovisa resultat i siffror och statistik (a.a). Av den anledningen ansågs en
kvantitativ metod inte vara lämpad för att belysa erfarenheter. Genom att finna passande val av metod kunde på så vis en helhetsbild av erfarenheterna belysas. Hade valet istället blivit
kvantitativa metoder skulle det inte varit möjligt att beskriva de subjektiva upplevelserna av det studerade fenomenet.
Samtliga studier baserades helt, eller delvis på individer med fetma. Detta innebar att deltagare med BMI motsvarande 30 eller mer var ett krav för att studien skulle behållas och kvarstå inom utvalt undersökningsområde. Dock finns avsteg från detta inklusionskriterie i studien från Sydkorea skriven av Nah-Mee m.fl. (2016) där inklusionskriteriet var att
deltagarna skulle ha ett BMI motsvarande 23. Anledningen till att den ansågs vara av värde att behålla studien berodde på att gränsen för att diagnostiseras med fetma i Asien är BMI
motsvarande 23 (Mårild m.fl. 2007). Det skulle kunna vara aktuellt att föra resonemang kring att befolkningsgrupper från andra delar av världen såväl har en annan kroppsammansättning. Även att det skulle kunna bedömas efter andra gränsvärden likt Asien men det finns ingen forskning som tyder på det.
Språket i studierna avgränsades till svenska och engelska. Vid val av engelska, utöver modersmålet svenska, ökade antalet träffar markant samt att det fanns goda kunskaper och erfarenheter för att med stor säkerhet förstå studiens budskap. Då inga andra språkkunskaper fanns exkluderades övriga språk.
En begränsning för studien var valt tidsintervall. Det avgränsades från 2013 till 2018. Varför angivet tidsintervall var aktuellt grundade sig på att, vid sökning av studier från 2008 till 2018, resulterade i ett så stort antal träffar att det ansågs ogenomförbart att bearbeta. Detta sett utifrån angiven tidsram på tio veckor samt saknad av tidigare erfarenhet att genomföra en litteraturstudie. Hade studien istället grundat sig på ett längre tidsintervall, till exempel tio år, hade det varit möjligt att höja kvalitén i studien då att urvalet blivit bredare och på så vis högre evidens för resultatet. Vad som hade kunnat göras annorlunda var att istället för att ha ett snävt tidsintervall, anpassa sökblocken och använda till exempel trunkering och booleska söktermer i högre utsträckning eller utformning för att på så vis få ett hanterbart sökresultat. Det hade även kunnat vara av vikt att boka ett personligt möte med en bibliotekarie för att utforma en sökning av högre kvalité och få ett acceptabelt resultat.
Varför studierna enbart skulle grunda sig på deltagare som var 18 år eller äldre berodde på att denna åldersram utgår från den grundutbildade sjuksköterskans kompetensområde. Forskning baserat på individer som var yngre än 18 år exkluderades.
8.1.3 Databassökning
Sökningen av studier utgick från CINAHL och PubMed då dessa utgörs av forskning grundat på omvårdnad vilket är sjuksköterskans kompetensområde (Forsberg & Wengström 2013). I databaserna fanns vetenskapliga artiklar som var peer reviewed vilket ansågs vara av värde för att upprätthålla en vetenskaplig standard. Då fokus i studierna skulle rikta sig till omvårdnad ansågs valet av databaser vara rätt fokus för att belysa syftet. Litteraturstudiens anpassningsbarhet ökade genom att söka studier i databaser med relevant innehåll utefter valt syfte. Det kan argumenteras för att ha en tredje databas som till exempel SweMed+ som innehåller vårdforskning (a.a). Det togs ett ställningstagande att inte utgå från denna databas då materialet enbart är grundat i norden. Av den anledningen togs beslut att utbudet inte skulle ge tillräckligt med träffar till utformningen av kriterier för litteraturstudien baserat på syftet.
Vid sökning av studier låg de bärande begreppen till grund för att synonymt identifiera sökorden. Genom detta missades inga relevanta studier inom ramen för syftet. Val av sökord är ett viktigt steg i litteratursökningsprocessen och kan ses som en balansgång (Beck & Polit 2014). All sökning skedde på engelska för att få ett så brett resultat som möjligt. Till de
bärande begreppen användes ämnesordlistor i MeSH för att få en korrekt benämning på uttrycket eller ordet. Detta bidrog till att öka relevansen i att finna studier som svarade till syftet. Sökblocken söktes först som en enskild sökning separat för sig. Därefter följde en kombinerad sökning med alla synonymer inom varje sökblock med den booleska termen ’OR’. Vid sökning användes ’OR’ mellan varje synonymt ord, detta bidrog till att sökningen vidgades. Vid den finala sökningen adderades den booleska termen ’AND’ mellan varje komplett sökblock av synonymer. Detta resulterade i att sökningen begränsades. Resultatet som presenterades kunde antagas vara de mest relevanta träffarna utifrån frågeställningen och ansågs därför mest intressanta att fördjupa sig i (Forsberg & Wengström 2013). Alla
sökningar dokumenterades och skulle kunna återupprepas identiskt av en annan individ. Vid jämförande av de finala sökningarna återfanns 86 dubletter vilket indikerar på att sökningarna samt valda sökord i de två databaserna är av hög kvalité.
8.1.4 Granskning
Alla studier genomgick samma urvalsprocess. Vid granskning av studier skedde det oberoende och enskilt för att öka pålitligheten i studien. För att öka trovärdigheten och pålitligheten i analysprocessen användes Forsbergs och Wengströms (2016) fem punkter för innehållsanalys. Vid bearbetning av potentiella studier var målet att finna mönster och teman som återfanns för att sedan kunna sammanfatta tyngdpunkterna och återberätta i denna studie. Innehållet diskuterades innan kodning av materialet för att skapa en samsyn. När
meningsskiljaktighet uppstod under bearbetning av materialet, fördes dialog för att komma fram till ett representativt resultat utifrån varje enskild studie.
Träffarna som presenterades i den finala sökningen visade på att det fanns det betydligt mer forskat på kvinnor än män. Fyra av tio studier som valdes ut till litteraturstudien hade urval som enbart eller dominerande bestod av kvinnor, se Bilaga 2. Varför en del forskare valde att inrikta sina studier till just kvinnor framgår inte. En slutsats av detta kan visa på att det av slumpen forskats mer om fetma hos kvinnor än hos män. Ytterligare ett antagande om sökningens resultat skulle kunna vara att det ligger till grund för att kvinnor i högre utsträckning påverkas av idealet, sociala faktorer, familj och/eller rådande kultur. Det kan tänkas att män inte påverkas i lika hög grad av ideal och sociala sammanhang som kvinnor, alternativt inte lika måna om sig själva och sin hälsa.
Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån SBU:s (2018) mall för kvalitativa studier. Detta skedde på ett likvärdigt sätt. Mallen modifierades inte. Det grundade sig i att kunskap saknades om hur en förändring skulle leda till en bättre granskning.
Tabell 3. Översikt av artiklarnas urval baserat på kön
Artiklar Kvinnor Män Blandat
Bell m.fl.
Bergelin & Lundgren (2013) - - X Homer m.fl. (2015) - - X Johnson & Annesi (2018) X - - Morgan m.fl. (2016) - X - Nah-Mee m.fl. (2016) X - - Okop m.fl. (2016) - - X Owen-Smith m.fl. (2016) - - X Robinovich m.fl. (2018) X - - Tuoyire m.fl. (2017) X - -
’X’ = kategori belyst. ’-’ = kategori inte belyst.
8.2 Resultatdiskussion
Dagens samhälle kan upplevas som hektiskt med svårighet för individen att prioritera hälsan. Tidsbrist uppges ofta vara en anledning till viktuppgång (Johnsson & Annesi 2018; Morgan m.fl. 2016). Det är vanligt att tidsbrist anses vara en anledning till att individer både gått upp i vikt och utvecklat fetma men också till att de inte lyckats gå ner i vikt. Vid omvårdnad av patienter med ferma behöver sjuksköterskan förstå hur individen förhåller sig till samhället. Om sjuksköterskan, till exempel, ska ge information och utbildning om livsstilsförändring och viktnedgång behöver hen vara medveten om att alla individer har olika utgångspunkter och bakgrund. För att kunna ge en personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan skapa sig en helhetsförståelse för patientens liv utöver sjukdomsbilden (McCormack & McCance 2006). Som sjuksköterska kan det vara lätt att fokusera på den somatiska hälsoproblematiken relaterat till ett högt BMI hos dessa individer. Patienten kan i en sådan situation uppleva det som att hen inte blir sedd i sin helhet. För att undvika att bli alltför avgränsad i sitt
omvårdnadsarbete är det viktigt för sjuksköterskan att öka förståelsen för hur personen upplever sin egen hälsa.
8.2.1 Livsstil
Livsstilsfaktorer som till exempel fysisk aktivitet, kostvanor och tobaksanvändning är individuella. De påverkas till viss del av kultur och socioekonomiska faktorer. Hur dessa livsstilsfaktorer påverkar hälsan och vikten är inte helt okänt för de flesta individer (Bell m.fl. 2017; Johnson & Annesi 2018; Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018; Tuoyire m.fl. 2017). Hur individen hanterar denna kunskap är också individuellt. Vissa individer menar att det inte finns så mycket som de kan göra åt sin fetma och livsstil. De menar att deras fetma påverkades av arv, sjukdom eller psykisk ohälsa (Johnson & Annesi 2018; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016). En del individer upplever att deras liv påverkas så pass mycket av andras val att de själva inte kan bestämma om till exempel val kring kosten (Johnson & Annesi 2018; Morgan m.fl. 2016) Andra förklarar att de inte upplever att de behöver ändra sina vanor förrän de drabbas av någon allvarlig sjukdom, som till exempel hjärtsvikt eller diabetes (Morgan m.fl. 2016). Individer upplever att deras livsstil är så tätt sammankopplad med sin egen identitet att det blir svårt att passa in i andra sammanhang. Denna känsla gör det svårare att till exempel utöva fysisk aktivitet i grupp, äta sund mat eller sluta med tobakspreparat (Morgan m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016). Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat och sätta sig in i patientens livsstil är därför en viktig del av vården i arbetet med individer sim har fetma.
8.2.2 Kroppsideal
Utifrån de totalt tio artiklar som denna studie grundar sig på, är fyra av dessa enbart utifrån kvinnans perspektiv (Johnson & Annesi 2018; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). Samtliga studier som gjorts ur kvinnors perspektiv berörde någon form av kroppsfixering och ideal. Det kan tolkas som att kvinnor skulle vara mer brydda om sitt utseende och andras åsikter. Antin och Hunt (2013) har gjort en studie som beskriver unga vuxna afro-amerikanska kvinnors uppfattning om sin vikt. Studien beskriver även hur
personer i kvinnornas miljö uttalat sig om deras vikt. Anledningen till att forskarna valt att rikta in sig på enbart kvinnor var för att de hade en hypotes om att kvinnor i högre grad påverkades av ideal och andras åsikter kring utseende (a.a). Det framgick att flertalet kvinnor i studien hade god självkänsla och var medvetna om hur de såg ut. Kvinnornas familj och närstående talade ofta om för dem att det skulle varit hälsosamt för dem att gå ner i vikt (Antin & Hunt 2013). Det fanns även de kvinnor som menade att de trivdes med sin kropp men ibland kunde se ner på sig själva för att de till exempel, hade för mycket fett kring höft och mage. Detta visar på att det finns tydliga normer och ideal för hur, framförallt, kvinnor bör se ut (a.a). Dessa normer påverkar många kvinnor oavsett BMI och kan leda till en dålig självkänsla och ett komplicerat förhållande till sin kropp och sitt utseende.
Förhållandet till kroppsideal ser olika ut i olika länder och kulturer. I de två studier som genomfördes i Afrika genomförda av Okop m.fl. (2016) och Tuoyire m.fl. (2017) framkom att det fanns en norm om att både kvinnor och män borde vara kurviga. En positiv syn på kurviga former återfanns i studien av Antin och Hunt (2013). Här framkom det att flera av kvinnorna försökte leva upp till ett kurvigt ideal och önskade att gå upp i vikt för att uppnå normen. Samtidigt kände de en press att vara mer åt det slanka hållet för att passa in i samhället (a.a). Dessa resultat visar på hur tydligt det är att kulturer har olika ideal och normer. När kulturers normer krockar blir det svårt för individen att leva upp till de motsägelsefulla idealen. Idealet och synen på kroppsstorleken är mer eller mindre aktuellt i olika delar av världen. Det som skiljer de varierade idealen åt är hur människorna i den specifika kulturen eller samhället ser på det. För vissa individer upplevdes det påfrestande att se ut på ett visst sätt och genom
det uppfylla specifika krav för att vara attraktiv (Okop m.fl. 2016; Tuoyire m.fl. 2017). För andra människor innebar det att ha en balans mentalt och spirituellt (Bell m.fl. 2017). Alla föds och skapar sig ett liv med en viss standard. Det blir så småningom en vardag som varje individ tillslut inte reflekterar över. Genom jämförelser av upplevelser från individer i olika delar av världen blir det tydligt hur olika kulturer och individer värderar och ser på hälsa och kroppsideal.
8.2.3 Socioekonomisk påverkan
En förekommande uppfattning är att en hälsosam livsstil är mer kostsamt än att leva ohälsosamt (Antin & Hunt 2013; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). Som ett exempel på detta uppges kostnader för deltagande i olika fysiska aktiviteter och att frukt och grönsaker som ansågs nyttiga, var dyrare än matvaror som ansågs vara onyttiga. Denna aspekt kan resultera i att individer i en utsatt ekonomisk situation inte prioriterar fysisk aktivitet och hälsosam kost i samma grad som de individer som har en mer stabil bättre ekonomi.
Individens engagemang i sitt utseende och hälsa kan kopplas till individens socioekonomiska status (Nah-Mee m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018). Det finns mönster som tyder på att ju högre socioekonomisk status en individ har, desto mer betydelsefullt var utseendet för individen och vice versa. Samtidigt går det att se att individer med en lägre socioekonomisk status inte i samma utsträckning, är lika oroad över sitt utseende som de med högre status. Dessa individer beskrev att de oftare var nöjda med sin figur oavsett om de var normalviktiga eller inte (Robinovich m.fl. 2018).
8.2.4 Omvårdnad
Patienter med fetma ses inom flera områden i vården. En del söker direkt för hjälp och stöd med att gå ned i vikt, andra söker för sjukdomar och tillstånd som kan härledas till individens fetma. Dessa patienter återfinns inom primärvården och slutenvården, så väl som inom hemsjukvården. Även när patienter söker vård för något som inte är direkt relaterat till sin fetma bör sjuksköterskan se till hela patienten, och lyfta frågor kring vikt och hälsostatus. Samhällets normer och värderingar påverkar till stor del vilka erfarenheter som personer med fetma har av sin hälsa och sitt välmående (Homer m.fl. 2016; Nah-Mee m.fl. 2016; Okop m.fl. 2016; Owen-Smith m.fl. 2016; Robinovich m.fl. 2018; Tuoyire m.fl. 2017). För att inte riskera att göra mer skada än nytta är det av vikt att genomföra en noggrann analys vid till exempel, utformning av olika informationskampanjer gällande fetma och viktnedgång (Thomas m.fl. 2014). Framförallt information om vilka följdsjukdomar som fetma kan leda till samt riskerna med för tidig död kan av yngre barn uppfattas som skrämmande.
Ibland skickar sjuksköterskan med informationsbroschyrer med patienterna i
undervisningssyfte eller inför hemgång. Detta fungerar som ett komplement till muntlig information. Det är dock viktigt att beakta att denna information riskerar att hamna hos andra familjemedlemmar (Thomas m.fl. 2014). När information anpassad för en viss målgrupp når en annan kan detta leda till att individen uppfattar informationen på ett annat sätt än vad som var tänkt. Om detta sker kan den informationen påverka hur det unga barnet i framtiden förhåller sig till sin vikt (Thomas m.fl. 2014).
I omvårdnaden för denna patientgrupp är det också viktigt att komma ihåg att det finns det tydliga samband mellan fetma och upplevd psykisk ohälsa med känslor relaterade till skam och skuld (Elfhag 2007). Dessa negativa känslor kan förstärkas beroende på hur
individer med fetma upplever sig stigmatiserade inom vården (Owen-Smith m.fl. 2016; Homer m.fl. 2016).
För att skapa en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan i samtalen med patienten vara uppmärksam på vilka tankar och värderingar som uttrycks (McCormack & McCance 2006). Hos patienter med fetma betyder det till exempel, att sjuksköterskan behöver vara
uppmärksam på vad hen uttrycker relaterat till sin vikt, hälsa och välbefinnande. Lyckas detta, skapas en grund för personcentrerad vård till patienten. När vårdpersonal lägger ner resurser och engagemang på att informera och inkludera patienten i sin egen vård, känner sig patienten sedd och prioriterad (Bergelin & Lundgren 2013). För att uppnå en mer personcentrerad vård och nå fram med sin information till patienten kan det därför vara klokt att som sjuksköterska, att involvera patienten i sin egen vård. Från patientens sida upplevs det också som positivt när de märker att vårdpersonalen prioriterar dem.
För en individ som tidigare upplevt sig stigmatiserad på grund av sin vikt och som sedan får träffa en sjuksköterska som vårdar enligt principen att det ska vara personcentrerat kan detta leda till en vändpunkt. På så vis kan sjuksköterskan hjälpa individer med fetma att uppnå en bättre hälsa och välbefinnande.
9. KONKLUSION
Litteraturstudien belyser vilka erfarenheter av hälsa och välbefinnande som personer med fetma kan uppleva. Resultatet av denna studie visade att kön, kultur, ålder och
socioekonomisk status påverkade hur deltagarna i de olika studierna upplevde sin hälsa och välbefinnande vid fetma. Det visades sig att kulturen och idealet skiljer sig beroende på vart i världen utgångspunkten är, och att det i vissa delar av världen kunde medföra större makt om individen vägde mer. I resultatet framkom det även att människor i miljön kring individen med fetma hade en viss inverkan. Det kunde resultera i en negativ cirkel då vikten för många individer var ett känsligt ämne, förknippat med skam och skuld. För flertalet individer med fetma hade det gått så pass långt att individen begränsat sina dagliga aktiviteter och rutiner då det fanns en rädsla för vad människor runt omkring skulle tycka och tänka. Individers
socioekonomiska status visade sig även vara en faktor relaterat till om möjligheten fanns att leva ett hälsosamt liv eller inte. Det nämndes bland annat att hälsosamma råvaror ansågs kosta mer. Individer som hade en högre socioekonomiskstatus värderade sitt utseende högre och upplevde att de inte borde vara överviktiga då det ansågs som att de i sådana fall var lata. För sjuksköterskan blir detta därav en komplex fråga med flertalet olika faktorer att ta hänsyn till, för att uppnå en personcentrerad vård hos personer med fetma. Det är därför av stor vikt att se hela patienten, såväl utsida, men även insidan bakom det aktuella hälsostatuset.
10. FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Under detta arbete har vi utökat vår förståelse för hur komplex varje individ är. Hos personer med fetma finns en problematik kring varje individs, rätt till integritet och självbestämmande men också rätt till vård och upplevd hälsa. Det som vi hade velat lära oss mer om inom ämnet är mer konkreta metoder i kontakten med patientgruppen, för att kunna ge stöd utan att riskera att kränka någon. Genom att öka förståelsen kring integriteten med dessa patienter bidrar det till att, som sjuksköterska kunna se patientens behov utan att känna sig osäker. För att likt diskuterat tidigare i litteraturstudien är detta området för många individer känsloladdat.
Förhoppningen med litteraturstudien var att genom att undersöka hur hälsa och välbefinnande är relaterat till fetma och öka förståelsen för denna patientgruppen. Vi hoppas att studien kan bidra med att hjälpa omvårdnadspersonal att erbjuda en mer personcentrerad vård för
patienter med fetma. Även att litteraturstudien kan till att hjälpa sjuksköterskestudenter eller andra studenter inom den kliniska verksamheten att förstå olika patientgrupper. Med det menat hur det kan vara att leva med diagnosen fetma, såväl fysiskt som psykiskt samt vilka behov som finns.
11. REFERENSER
Alebrink J (2012) Existentiella frågor - inom vård och omsorg. Studentlitteratur, Lund Antin T, Hunt G (2013) Embodying both stigma and satisfaction: an interview study of African American women. Critical Public Health. Volym 23, 17-31.
Beck C T & Polit DF (2014) Essentials of Nursing research appraising ecidence for nursing
practice Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Bell R, Smith C, Hale L, Kira G, Tumilty S (2016) Understanding obesity in the context of an indigenous population - a qualitative study. Obesity Research & Clinical Practice 11, 558-566.
Bergelin E, Lundgren S M (2013) Patients’ experiences of seeing their obesity in CT images allow for an active self-care: a qualitative study. Nordic College of Caring Science volym 28, 122-129.
Bouchard C, L. Haskell W, N. Blair S, (2012) Physical activity and health. USA. Human Kinetics.
Elfhag K (2007) Sociala och psykologiska aspekter i: Fetma – från gen till samhällspåverkan (upplaga 1:2). Lindroos A K, Rössner S. Studentlitteratur.
Fukuoka Y, Lindgren T G, Bonnet, Kamitani E (2014) Perception and Sense of Control Over
Eating Behaviors Among a Diverse Sample of Adults at Risk for Type 2 Diabetes Volume 40,
308-318.
Folkhälsomyndigheten (2018) Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor.
Forsberg C, Wengström Y (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Lettland, Natur & Kultur.
Homer C V, Tod A M, Thompson A R, Allmark P, Goyder E (2015) Expectations and patients’ experiences of obesity prior to bariatric surgery: a qualitative study. BMJ Open
Access, 2016.
Ingela Melin (2011) Obesitas – behandling med KBT-inrikting handbok. Studentlitteratur. Lund
Johansson U, (2014) Näring och hälsa. Lund, Studentlitteratur AB.
Johnson P H, Annesi J J (2018) Factors Related to Weight Gain/Loss among Emerging Adults with Obesity. An J Health Behavior volym 42, 3-16.
Karlsson J, Taft C, Rydén A, Sjöström L, Sullivan M (2007) Ten-year trends in health-related quality of life after surgical and conventional treatment for severe obesity: the SOS
intervention study. International Journal of Obesity volume 31, 1248–1261 Karolinska institutet (2018) Svensk MeSH. >mesh.kib.ki.se < (2018-11-09).
Lönnqvist F (2007) Fettceller, fettväv och kroppssammansättning i: Fetma – från gen till samhällspåverkan (upplaga 1:2). Lindroos A K, Rössner S. Studentlitteratur.
McCormack B, och McCance T V (2006) Development of a framework for person-‐‑centred nursing. Journal of Advanced Nursing banner, volym 56, 472-479.
Morgan E H, Graham M L, Folta S D, Seguin R A (2016) A qualitative study of factors related to cardiometabolic risk in rural men. BMC Public Health, 1-10.
Mårild S, Neovius M, Rasmussen F (2007) Epidemiologi, barn och vuxna i: Fetma – från gen till samhällspåverkan (upplaga 1:2). Lindroos A K, Rössner S. Studentlitteratur.
Nah-Mee S, Eunyoung P, Jiwon C, Young-Joo P, Sunyoung J (2016) Self-portrait of Obese and Overweight Korean Women based on Lifetime Phase. Korean Journal of Adult Nursing
volym 28, 701-708.
Nationalencyklopedin (2019) Uppslagsverket välbefinnande >http://www.ne.se< (2018-01-03)
Okop KJ, Mukumbang F C, Mathole T, Levitt N, Puoane T, (2016) Perceptions of body size, obesity threat and the willingness to lose weight among black South African adults: a
qualitative study. BMC Public Health. 1-13.
Owen-Smith A, Donovan J, Coast J (2016) Experiences of accessing obesity surgery on the NHS: a qualitative study. Journal of Public Health volym 39, 161-169.
Robinovicha J, Ossaa X, Baezac B, Krumeichb A, Borned B, (2016) Embodiment of social roles and thinness as a form of capital: A qualitative approach towards understanding female obesity disparities in Chile. Social Science & Medicine volym 201, 80-86.
Russell H A, Rufus C, Fogarty C T, Fiscella K , Carroll J (2013) ‘You need a support. When you don’t have that . . . chocolate looks real good’. Barriers to and facilitators of behavioural changes among participants of a Healthy Living Program. Family Practice Volume 30. 452– 458.
Rössner S (2007) Skelett och leder i: Fetma – från gen till samhällspåverkan (upplaga 1:2). Lindroos A K, Rössner S. Studentlitteratur
Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2002) Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 160. ISBN 91-87890-78-X. Stockholm. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017) SBU:s handbok i Utvärdering
av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.
Stenlöf K (2007) Sömnapné i: Fetma – från gen till samhällspåverkan (upplaga 1:2). Lindroos A K, Rössner S. Studentlitteratur.
Thomas S L, Olds T, Pettigrew S, Yeatman H, Hyde J, Dragovic C (2014) Parent and child interactions with two contrasting anti-obesity advertising campaigns: a qualitative analysis.
Torgeson J (2007) Lever och galla i: Fetma – från gen till samhällspåverkan (upplaga 1:2). Lindroos A K, Rössner S. Studentlitteratur.
Tuoyire D A, Kumi-Kyereme A, Doku D T, Amo-Adjei J (2017) Perceived ideal body size of Ghanaian women: “Not too skinny, but not too fat”. Women & Health volym 58, 583-597. World Health Organization (2018) The state of food security and nutrition in the world 2018. World Health Organization, (1998) Obesity: Preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO consultation on obesity. WHO/NUT/NCD/981. Geneva.
World Health Organization (1948) Constitution of the World Health Organization. Chronicle of the World Health Organization. New York.
