!
Fakulteten för
Lärande och samhälle
!
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
Idrott och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
!
Metoder för att motivera elever
i idrott och hälsa
Methods to motivate pupils in physical education
Elias Svenonius
Vedran Dedic
!
Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7–9,
Förstaämne Idrott (270 högskolepoäng) Examinator: Lars Kristén Marie Larneby
!
Förord
Motivation har väckt ett stort intresse för oss under tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder samt kurser på universitetet. Detta för vissa lärare har haft en förmåga att briljera i klassrummet och få alla elever motiverade. Vi har arbetat i största möjliga utsträckning tillsammans i denna kunskapsöversikt. Källorna har vi läst enskilt och resultaten har vi skrivit tillsammans. Vi vill tacka vår handledare och alla som deltagit i handledningsgruppen vilket har väckt intressanta och relevanta diskussioner. Dessa diskussioner har stöttat oss i vår utveckling och möjliggjort att vi kunnat skriva färdigt detta arbete. Slutligen finns möjlighet att fördjupa oss inom detta kunskapsområde i examensarbetet i slutet av utbildningen.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Abstract
Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk litteratursökning. Resultatet fann mängder av faktorer och metoder som påverkar elevers motivation. I resultatet framkommer det att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation. Viktiga faktorer för elevers motivation som tas upp i resultatet är bland annat relationer, lärmiljöer, klimat, progression, lektionsinnehåll, återkoppling, lärarens egen motivation och engagemang. I diskussionen presenteras elevers åsikter om vad som påverkar deras motivation till lärande i idrott och hälsa. Här analyseras faktorer såsom meningsfullhet, varierad planering som är inflytande av elever, god relation till läraren, positiv och rolig lärmiljö. I diskussion framförs även metoder som läraren kan använda sig av för att påverka elevers motivation positivt i idrottsundervisningen. Dessa metoder inkluderar bland annat genomtänkt planering, positiv och rolig lärmiljö, god kommunikation, tydlig och konkret återkoppling.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Innehållsförteckning
!
!
!
!
Inledning ...5 Begrepp ...6Syfte och frågeställningar ...7
Frågeställningar ...7
Metod ...8
Databaser ...8
Tidsperiod ...8
Sökord ...8
Inklusions- och exklusionskriterier ...9
Inklusionskriterier ...9
Exklusionskriterier ...9
Förklaring för val av innehåll utanför IDH-kontext ...9
Sökprocess ...10
Källor från Libsearch by Ebsco: ...10
Källor från Avhandlingar.se: ...12
Källor från Skolporten.se: ...12
Resultat ...14
Metoder och faktorer för elevers motivation i IDH ...14
Metoder och faktorer för elevers motivation utanför IDH ...19
Motiverande metoder vid distansundervisning ...21
Diskussion ...23
Vad anser elever att deras motivation påverkas av? ...23
Vad kan lärare göra för att påverka elevers motivation? ...25
Metoddiskussion ...27
Vidare forskning ...29
Slutsats ...29
Inledning
Våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen, har visat på att en del elever är lågt motiverade till att vara engagerade i idrott och hälsa (IDH), exempelvis elever som uttrycker sig inte ha viljan till att vara med. Vi vill att denna kunskapsöversikt ska skapa förståelse kring elevers motivation och metoder som vi kan använda oss av för att nå ut till elever i idrottsundervisningen i våra framtida professioner. Skolverket (2020a) skriver i en forskningsartikel om motivation att flertal tidigare misslyckanden inom ämnet kan ligga bakom låg motivation hos eleverna. Vidare ökar motivationen om läraren tror på sina elever och engagerar sig i deras undervisning, vilket kommer att hjälpa eleverna att nå sina mål. Skolverket (2019) skriver i sin sammanfattning för slutbetyg våren 2019 att idrott och hälsa är ett av de ämnen som flest blir underkända i. Åtta procent av alla svenska elever som gick ut högstadiet vårterminen 2019 fick underkänt i idrott och hälsa, trots att ämnet fick näst högst andel med betyget A. Boström och Bostedt (2020) skriver i sin vetenskapliga artikel om elevers motivation att det finns en mängd av viktiga faktorer som läraren kan ha i åtanke för att påverka elevers motivation. Däremot skriver de också att den undervisande läraren är den absolut mest betydelsefulla faktorn till elevernas motivation och genom sitt ledarskap kan läraren nå ut till sina elever på ett motiverande sätt. Boström och Bostedt (2020) betonar att elevers motivation har en stor betydelse för deras utveckling. Motivation kan kopplas till elevens vilja att lära sig och har på så sätt en stor betydelse även för elevens betyg.
!
Skolverket (2011) skriver i läroplan och kursplaner för grundskola att skolan ska sträva efter att alla elever lyckas. Alla elever ska individuellt tas hänsyn till och stöttas mot att nå målen för utbildningen. Skolan ska stimulera och utveckla elevers förmågor och kunskaper. En fördel för att lyckas med skolans mål är att alla elever känner sig motiverade och vill lära sig och lyckas. Däremot anser vi att det inte ser ut så i alla skolor utifrån vad vi har sett under verksamhetsförlagd utbildning och vikariat. En del elever är omotiverade till idrottsundervisningen vilket vi vill arbeta för att motverka. Därför har vi valt att undersöka vad vi som blivande lärare kan göra för att motivera elever att lära sig och utvecklas. Wery och Thomson (2013) betonar att lärare ofta inte har kunskap och medel för att hjälpa alla elever. Det svåraste beskrivs att vara hur läraren ska motivera elever. Eftersom motivation är en intern process, känner många lärare att det ligger utanför deras inflytande.
Hugo (2011) skriver att motivation är individuellt och olika för alla. Hugo (2011) menar på att många av de elever som går ut grundskolan med låga meritvärden inte saknar intellektuell kapacitet. Det handlar istället om att eleverna känner sig omotiverade och ett starkt motstånd mot hela skolkontexten på grund av dess meningslöshet. Annerstedt (2007) skriver att det inte är en lätt uppgift att motivera elever. Men att förstå vad som motiverar elever är en god hjälp.
!
Begrepp
Motivation kan definieras utifrån olika synvinklar och perspektiv. Vi har valt att definiera motivation utifrån ett skolperspektiv där Skaalvik och Skaalvik (2016) definierar motivation som en process där målstyrd aktivitet initierats och upprätthålls. Enligt denna definition beskriver Skaalvik och Skaalvik (2016) att motivation har en påverkan att starta upp aktiviteten samt att hålla aktiviteten igång. Därefter betonar Skaalvik och Skaalvik (2016) att motivation styr även om aktiviteten är målinriktad, här är det betydande för läraren att känna till att elever har olika mål och att eleverna inte är medvetna om att aktiviteterna är målinriktade.
!
Melander och Nordqvist (2008) definierar begreppet strategi som en plan, inom denna definition så används strategier som en medveten handling för att kunna nå det önskade målet. Avsikten med strategier är att uppnå ett resultat under en viss tidsperiod. Innanför denna definition förklarar författarna att det är vanligt att förändringar förekommer vilket gör att planen bör vara flexibel och kunna möta olika svårighetsgrader för att kunna uppnå ett bra resultat.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. För att ta reda på vad vi lärare kan göra för att motivera elever behöver vi också använda oss av ett elevperspektiv och kartlägga vad det kan finnas för faktorer som elevers motivation påverkas mycket av. Källor som inte har en IDH-kontext, alltså inte ett övergripande fokus på idrott och hälsa, har inkluderats för att vidga ett mer generellt perspektiv kring elevers motivation i lärandet. Detta är särskilt viktigt för oss som blivande lärare inom bland annat idrott och hälsa som kan komma att ställas inför problematik gällande elevers motivation. På grund av rådande pandemi, där distansundervisning blivit vanligt, inkluderas studier om att motivera elever vid distansundervisning, vidare förklaring visas i metoddelen. Kunskapsöversikten kommer inte vara avgränsad till någon årskurs eftersom elevers motivation kan förändras och behöver finnas samt utvecklas i alla åldrar. Vi kommer att utgå från ett nationellt och internationellt perspektiv för att undersöka vårt syfte eftersom elevers motivation och lärares strategier i andra länder kan skapa ett bredare perspektiv och utveckla vår kunskapsöversikt samt utveckla vår kunskapsbank.
!
Frågeställningar
-Vad kan lärare i idrott och hälsa göra för att påverka elevers motivation? -Vad anser elever att deras motivation påverkas av inom idrott och hälsa?
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Metod
Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk informationssökning av forskningsartiklar, avhandlingar och övrig vetenskaplig litteratur. Bryman (2018) skriver att arbetet ska bestå av ett forskningsområde och problemformulering där information samlas in för att besvara frågeställningen i kunskapsöversikten. Under arbetets gång bearbetas och analyseras informationen. Nedan beskrivs vilka databaser vi har använt oss av, tidsperiod, sökord, inklusions- och exklusionskriterier samt en mer specifik sökprocess för varje källa. Sökningen av källor har prioriterats till idrott och hälsa-relaterade texter. Däremot har källor som inte är kopplade till idrott och hälsa inkluderats på grund av att motivation har en större skolkontext än bara ämnet idrott och hälsa. Mycket av det som används i andra ämnen kan förmodligen anpassas och användas i idrott och hälsa också.
!
Databaser
I arbetet har följande databaser använts: Libsearch by Ebsco
Avhandlingar.se Skolporten.se
!
Tidsperiod
Kunskapsöversikten använder forskning publicerad mellan 2004–2020. Källor från de senaste nio åren har prioriterats i sökningarna, på grund av den senaste läroplanen som implementerades 2011. Men även äldre källor har inkluderats för att täcka alla källor vi behöver ha med.
!
Sökord
Följande sökord har använts:
Svenska, ”Motivation”, “idrott och hälsa”, faktorer”, ”lärare”, “elever”, “sport”, “skola”, “strategier”, ”fysisk”, ”aktivitet”, “utveckla”, "psykologiskt", "IDH", "barn".
Engelska,” Motivation”, “physical education”, “teacher”, students”,” sport”,” school”,” strategies”, “factor”, “physical”, “activity”, “develop”, "psychological", "PE", "children".
!
Inklusions- och exklusionskriterier
Källorna har avgränsats genom följande selektionskriterier.
!
Inklusionskriterier
• Källan innefattar lärares strategier eller elevers faktorer kopplat till elevers motivation. • Källan är från en trovärdig publiceringskälla.
• Källans syfte är att undersöka motivation.
!
Exklusionskriterier
• Källan är inte en primär källa. • Källan är inte referat-granskad. • Källan är inte från 2000-talet.
!
Förklaring för val av innehåll utanför IDH-kontext
Samtliga källor har inte ett fokus på den fysiska idrottsundervisningen. Två källor har ett fokus på distansundervisning för alla ämnen och två andra källor handlade om fysisk aktivitet och dess påverkan på ungdomars motivation utanför skolämnet idrott och hälsa (fotbollsförening och dansskola). Däremot kan dessa studier bredda vårt perspektiv och utveckla våra kunskaper att förstå vad elever behöver för att bli mer motiverade generellt. Källorna har inte en direkt koppling till idrottslärarens undervisning men studiernas resultat kan ändå vara betydelsefullt och bidra med generell kunskap om barn och elevers motivation samt metoder för att förbättra motivationen i lärandet. Vidare anser vi att en stor del av motiverande faktorer och metoder inom andra ämnen fungerar också inom idrott och hälsa. Mer kunskap och erfarenhet kring elevers känslor om motivation och metoder för ökad elevmotivation främjar vår framtida undervisning. Båda våra VFU-skolor har på grund av rådande pandemi gått över till att all undervisning i idrott och hälsa sker på distans genom digital undervisning. Vi anser att vår utbildning inte har förberett oss inför digital undervisning. Vilket gjorde att vi valde att ta med två källor om motiverande faktorer och metoder inom digital undervisning. De metoder och faktorer som vi fick fram inom digital undervisning går såväl också att använda inom den fysiska idrottsundervisningen. Motiverande metoder och påverkande faktorer som förekommer
i texter om distansundervisning kan användas i vår framtida profession även utanför distansundervisning. Som ämneslärare kan det förekomma arbetstjänster som inte är till enbart ett ämne. Kunskapen om generella metoder kan på så vis stötta oss i vår framtida profession oavsett ämne. Därför vill vi att detta arbete ska kunna bidra med kunskaper inom idrott och hälsa såväl som i andra ämnen. Hugo (2011) skriver att elever kan uppleva en meningslöshet i sitt möte med vad skolan erbjuder vilket leder till låg motivation och ett starkt motstånd mot hela skolkontexten. Motivation är ett komplext begrepp som inte enbart omfattas inom idrott och hälsa. Att arbeta tillsammans med hela skolkontexten kan vara främjande för idrottslärarprofessionen. Vidare kan ledarstrategier i föreningsidrott också vara effektiva metoder för motivation även inom idrott och hälsa då strukturen mellan viss föreningsidrott och idrott och hälsa kan vara lika.
!
Sökprocess
Alla sökningar har skett under november och december 2020. Sökprocessen har skett på samma sätt genom hela arbetet. Efter en sökning har vi tittat på källans titel och därav avgjort om källan är relevant till att använda i vårt arbete. Om titeln kändes relevant, valde vi att gå in i originalkällan och läsa källans abstrakt. Om källan vidare ansågs vara relevant, läste vi igenom dess syfte och resultat. Om vi ansåg att källan fortfarande kunde användas till vårt syfte, läste vi hela texten och började skriva om dess mest relevanta innehåll i vårt resultat.
!
Källor från Libsearch by Ebsco:
Artikeln skriven av Blynova et al. (2020) hittade vi genom en sökning i Libsearch from Ebsco. Sökorden som vi använde oss av var “sports”, “school”, “factor” och “motivation” mellan 2014 och 2020. Då fick vi fram 1578 resultat. Efter att ha lagt till sökordet "psychological" fick vi fram 530 resultat. Vi undersökte de första fyra sidorna, enligt sökprocessen ovanför, eftersom texterna därefter inte längre kändes relevanta. Därefter fann vi att enbart denna text passade för vårt syfte efter ha läst igenom ett antal abstrakt.
!
Artikeln skriven av Domville et al. (2019) hittade vi genom en sökning på "motivation and PE” mellan 2011–2020 i Libsearch from Ebsco. Då fick vi fram 1180 resultat. Vi valde att avgränsa vidare vår text för komma närmare vår intention med sökningen, att hitta en bra källa. Genom att lägga till "and children" blev resultatet 242 träffar. Därefter valde vi att undersöka mer
noggrant några stycken med passande titel, läste igenom dessa artiklars abstrakt, därefter syfte samt resultat. Vi kom fram till att texten av Domville et al. (2019) var den mest passande och valde att exkludera de andra artiklarna.
!
Artikeln av Escriva-Boulley et al. (2018) hittade vi genom en sökning via Libsearch from Ebsco. Vi avgränsade sökningen mellan 2014–2020. Sökorden som användes var “motivating”, “sport” och “teachers” och då fick vi fram 180 träffar. Av de 180 träffar gick vi igenom alla genom att samma sökprocess som tidigare sökningar. Enbart denna vetenskapliga artikel passade in att besvara vårt syfte och frågeställning. Därefter tog vi bort ordet "teachers" och lade till "feedback" vilket gav oss 44 träffar. Efter ha kontrollerat alla källor fann vi artikeln skriven García-Dantas (2015). Den vetenskapliga artikeln kände vi var relevant för att kunna besvara vårt syfte och frågeställning.
!
Artikeln publicerad av Mehmeti och Halilaj (2018) hittade vi genom sökningen “Motivation PE” i Libsearch from Ebsco. Efter att avgränsat mellan åren 2010–2021 fick vi 2831 resultat. Sökningen var i början av arbetet och vi visste inte mycket om avgränsningar eller systematisk informationssökning. Vi sökte blint och hoppades på att finna en källa som kunde ge oss en grund för arbetet. Vi gick igenom alla källors titlar fram till Mehmeti och Halilaj (2018) som var på tolfte plats. Denna verkade passande och vi valde att skriva om källan istället för att söka fler artiklar.
!
Artikeln skriven av Perlman (2015) hittades genom en sökning i Libsearch from Ebsco på “how to motivate student” “PE”. Med avgränsning mellan åren 2013–2020 hittades enbart 18 resultat och av dessa fann vi enbart Perlmans artikel passande till vårt syfte efter ha läst igenom alla delar av de 18 källorna.
!
Artikeln skriven av Murphy och Rodríguez-Manzanares (2009) hittades genom en sökning på "teachers" AND "motivation" AND "school" AND "education" i Libsearch from Ebsco. Vi fick fram 13116 resultat. Vi ansåg att sökningen fortfarande var lite för bred. Vidare avgränsade vi sökningen och lade till "AND perspectives" samt mellan årtalen 2008-2020. Av 1026 resultat på sökningen var artikeln skriven av Murphy och Rodríguez-Manzanares (2009) högst upp. Vi läste igenom två sidor innan vi fann att resultat av sökningen inte gav relevanta
källor i relation till vårt syfte. Vi fann enbart denna enstaka källa värdefull att använda för att besvara vårt syfte.
!
Källor från Avhandlingar.se:
Avhandlingen skriven av Hinic (2004) hittade vi genom en sökning i Avhandlingar.se. Sökning: “motivation” “faktorer” “sociala”, samt avgränsade oss till endast svenska texter. Då fick vi fram två avhandlingar vid denna sökning och ansåg att Hinics avhandling verkade passande för vårt syfte. Den andra hade ett fokus på utanförskap som inte kunde användas i vår kunskapsöversikt.
!
Avhandlingen skriven av Isberg (2009) hittade vi genom en sökning i Avhandlingar.se. Där sökte vi på sökorden: “fysisk aktivitet” “motivation” och fick fram 12 resultat. Vi läste igenom alla 12 resultat. De flesta blev exkluderade direkt genom opassande titel och efter att ha tittat på abstrakt var enbart Isberg (2009) kvar som passande källa att använda i vår text.
!
Källor från Skolporten.se:
Doktorsavhandlingen skriven av Åström (2013) hittades genom en sökning på “include” i skolporten.se. Genom tidigare erfarenheter av doktorsavhandlingen valde vi att försöka finna just denna källa. Därför sökte vi efter "include" och bortsåg från de andra källorna. Källan fanns på femte plats. Genom en titt i dess abstrakt, syfte samt resultat blev vi intresserade och valde att ta med denna.
!
Avhandlingen skriven av Wiker (2017) hittades genom en sökning i skolporten.se. Sökning: “elevers perspektiv idrott och hälsa”. Denna sökning var utformad för att finna källa om elevers perspektiv. Avhandlingen skriven av Wiker (2017) fanns högst upp och vi tittade igenom dess abstrakt och texten verkade passande för användning. Vidare läste vi igenom 20 artiklar till. Ingen av dessa var relevanta till vårt syfte och därav slutade vi leta i sökningen.
!
Avhandlingen skriven av Blomgren (2016) hittade vi högst upp genom en sökning på “motivation relation” i Skolporten.se. En artikel vars titel "Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen" hänvisade till Blomgrens avhandling samt länk som enligt en kort läsning i dess abstrakt, syfte och resultat verkade passande. Eftersom att vi enbart
behövde en sista källa till, nöjde vi oss med denna och började skrivandet istället för att söka fler källor.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Resultat
Resultatet framförs genom en kortfattad genomgång av författarens syfte med studien, metod och därefter de viktigaste resultaten av studien i relation till vårt syfte. Resultatdelen är indelad i tre delar: Metoder och faktorer för elevers motivation i IDH, Metoder och faktorer för elevers motivation utanför IDH, Metoder och faktorer för elevers motivation i distansundervisning.
!
Metoder och faktorer för elevers motivation i IDH
I artikeln How to Increase Motivation for Physical Activity among Youth publicerad av Mehmeti och Halilaj 2018 genomfördes en studie i syfte att undersöka elevers motivation till fysisk aktivitet i idrottsundervisningen. Det var totalt 526 elever i åttonde och nionde klass med i denna studie i Kosovo under vårterminen där eleverna fick svara i frågeformulär och även diskutera mer djupgående i fokusgrupper. Ingen teori har skrivits fram.
!
I resultatet av studien fann man att 89% av eleverna inte kände någon inre motivation till att regelbundet vara med på idrottsundervisningen. Vidare menade 68% av eleverna att deras idrottslärare aldrig är engagerad med eleverna under lektionen och att 72% tycker att det är för mycket fokus på traditionell lagsportsundervisning såsom fotboll, basket och volleyboll. Vidare skriver författarna att resultatet av studien visar på att avsaknaden av idrottslokaler och negativt grupptryck verkar vara stora barriärer för elevernas motivation och engagemang i idrottsundervisningen (Mehmeti & Halilaj, 2018).
!
Avhandlingen Included yet Excluded?: Conditions for Inclusive Teaching in Physical Education and Health utfördes i Sverige och publicerades år 2013 av Åström. Avhandlingen syftar till att undersöka vilka möjligheter lärarna har att bedriva en undervisning där alla elever ska vara inkluderade. Avhandlingen utfördes i tre olika studier, där första studien behandlades år 2007 via frågeformulärer där författaren använde sig av mätmetoden DLMPET som mäter elevers inlärningsmotivation. Det deltog 573 svenska elever mellan 10–12 år, samt 1562 japanska elever i samma ålder för att synliggöra tvärkulturella aspekter. Det nämns inte varför just en jämförelse med japanska elever tas upp. Syftet var att undersöka elevers inlärningsmotivation i idrott och hälsa och aspekter som påverkar. Andra studien utfördes år 2008 genom semistrukturerade intervjuer på svenska elever som hade lägst poäng i DLMPET. Den tredje studien utfördes 2009–2010 via djupintervjuer samt observation i klassrummet som
genomfördes på 14 svenska lärare där målet var att undersöka vad som var viktigt för läraren i sin undervisning. Teorier som använts i avhandlingen är all-embracing theory, historical gender theoretical perspective, inclusive perspective och theory of self-concept and motivation, need achievement theory och need achievement theory.
!
Åström (2013) betonar i sitt resultat att motivationen för unga elever är starkt relaterad till hur kompetent eleven är inför uppgiften som ska utföras. Lågmotiverade elever är relaterade till känslor såsom ångest. Resultatet visar även att lärarens strategier såsom samarbetsmetoder, strategisk gruppering samt anpassade spelregler var effektiva strategier att öka elevers inkludering samt motivation, då resultatet visade att eleverna kände sig motiverade. Vidare visade resultatet att japanska elever upplever lärandesituationen som mer analytisk och uppfinningsrik i idrottsundervisningen, vilket visar högre nivåer av motivation för lärande. Medan svenska elever är mer beroende av sina lärare när det gäller hur de lär sig och hur motiverade de är. Det andra frågeformuläret om faktorer som antas stödja lärande motivation, visade att svenska elever har starkare intresse för idrott och hälsa, har högre förväntningar på förbättringar och uppfattar klassatmosfären mer positivt. De känner också att de får vägledning från lärare och stöd från sina kamrater i större utsträckning i förhållande till japanska barn. Lärarhandledningen och intresset för själva klassen visar högst poäng i förhållande till elevens inlärningsmotivation och pojkar i båda länderna visa högre poäng angående deras fysiska hälsa. I synnerhet elevernas upplevda fysisk hälsa är relativt högre bland japanernas befolkning (Åström, 2013).
!
Avhandlingen Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt
aktiva publicerad 2009 är skriven av Isberg. Syftet med hennes studie var att undersöka
möjligheterna till att motivera ungdomar till att utöva fysisk aktivitet och vilja fortsätta att vara fysiskt aktiva även senare i livet. 122 svenska ungdomar i åldern 12–16 år deltog. Tre metoder användes i avhandlingen, där studie ett var självrapporterade träningsdagböcker för eleverna i idrott och hälsa. Studie två undersöker träningsdagbok som ett motiverande alternativ för vidare fysisk aktivitet och studie tre är uppföljning av beteenden kopplat till fysisk aktivitet efter 4,5 år. Den tredje studien genomfördes med frågeformulär som skickades ut till 122 ungdomar i undersökningsgruppen och 122 ungdomar i kontrollgruppen som båda grupper befann sig i samma stad. Enkäten innehöll frågor som kartlade tidigare och nuvarande fysiska aktivitetsvanor, anledning till att man börjat, fortsatt och minskat, alternativt slutat att utöva
fysisk aktivitet. Teorier som använts i studien för att analysera resultatet är self-determination theory, the hierarchic model for intrinsic-extrinsic motivation och achievement goal theory.
!
Resultatet av träningsdagboken med en feedback-komponent visade sig vara en mycket positiv metod för att motivera ungdomar i åldern 12–16 år, framförallt de som inte är aktiva i föreningsidrott för att utöva fysisk aktivitet. Dessutom framkom det att läraren är en viktig motivationskapare när det kommer till att motivera ungdomar som inte är aktiva i föreningsidrotter. Resultaten visade även på att ungdomar tillhörande gruppen motionärer och fysiskt inaktiva hade ökat i motivation till att fortsätta vara fysiskt aktiva i tidiga vuxenår. Resultatet visade även att sociala, ekonomiska, kunskap- och erfarenhetsbaserade aspekter är några av de anledningarna till att ungdomar inte vill idrotta. Sociala aspekter genom att personer exempelvis inte känner någon som vill göra samma aktivitet. Ekonomiska aspekter genom att de tillfrågade inte ville betala mycket pengar för att exempelvis börja på en sport eller betala gymkort. Kunskap- och erfarenhetsbaserade aspekter eftersom de tillfrågade inte hade kunskaper om fysiskt utförande, varken hur eller vad som kan utföras (Isberg, 2009).
!
År 2020 publicerades artikeln Psychological safety of the learning environment in sports school as a factor
of achievement motivation development in young athletes skriven av Blynova et al. (2020). Syftet var att
undersöka om elevernas självsäkerhet i den sociala inlärningsmiljön är en faktor för en ökad motivation hos idrottselever. Studien utfördes i en idrottsskola i Ukraina och totalt deltog 61 studenter mellan 15–16 år via observation samt intervjuer. Ingen teori nämns. Men författarnas hypotes är att elevens sociala och psykologiska säkerhet i inlärningsmiljön har en inverkan på elevens idrottsmotivationen och att det finns skillnader av motivation hos idrottare med hög och låg nivå av social och psykologisk säkerhet.
!
Resultatet visade att elevernas uppvisade självsäkerhet i den sociala inlärningsmiljön var en viktig faktor för elevernas motivation. I resultatet av undersökningen kom det fram att goda relationer mellan elev och lärare var den viktigaste faktorn för en ökad motivation hos unga idrottare. I resultatet framkommer det att läraren bör ha positiv energi i undervisningen med elever. Elever betonar att lärarens energi kan speglas till att elevernas motivation ökar. Inom denna ram beskriver eleverna i resultatet att belöning och beröm är en viktig del till att deras motivation ökar. (Blynova et al., 2020).
Domville et al. publicerade år 2019 artikeln Children’s perceptions of factors that influence PE
enjoyment: a qualitative investigation. Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattningar och
glädje (enjoyment) i idrottsundervisningen. Studien utfördes genom kvalitativa undersökningar i England där 47 grundskoleelever blev intervjuade. Self-determination theory användes i studien.
!
Resultatet var att elevers glädje under idrottslektioner påverkas mycket av tre faktorer: Individuella intressen, klasskamraters- och lärarens beteende/handlingar. Eleverna önskade en mer individualiserad undervisning och där de fick möjlighet att vara med och påverka. Resultatet visade även på att läraren skulle vara rolig, engagerad och framförallt stöttande för elevernas individuella utveckling. Dessutom måste läraren hantera konflikter mellan elever på ett snyggt och tidsbesparande sätt så att inte hela klassen ständigt behöver avbrytas och vänta för varje regelfel. Författarna förklarar att klassrumsmiljön, uppbyggnaden av optimala material och inlärningsaktiviteter i klassrummet är grundläggande för elevers uppfattningar och motivation. Resultatet visade på att angående denna punkt, uppnådde inte skolorna som undersöktes i studien författarnas förväntningar. Eleverna har inte blivit inspirerade av klassrummets uppbyggnad av material. Vilket kan ha påverkat elevernas glädje och motivation till ämnet negativt (Domville et al., 2019).
!
Avhandlingen ”Det är live liksom” Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i idrott och hälsa publicerades av Wiker 2017. Syftet med studien var att undersöka elevers syn och attityd till ämnet idrott och hälsa, samt att få kunskap inom området. Det empiriska materialet består av intervjudata från elva fokusgruppsintervjuer med 62 elever i årskurs 9, från åtta olika högstadieskolor i Sverige. Sociokulturellt perspektiv genom social representationsteori har varit utgångspunkten i studien.
!
Wiker (2017) skriver att resultatet visade på att eleverna ansåg att det var orättvist då enbart de som redan var talangfulla kunde få höga betyg och de andra eleverna hamnade efter och tappade på så sätt motivationen och intresset till undervisningen och lärandet. I studien uttryckte eleverna behovet av mer tid i idrott och hälsa. En stor del av undervisningstiden går till teoretiska delar, samlingar, köande, störande inslag, förklara regler, visa aktiviteter, värma upp, plocka fram och undan material. Enbart cirka en fjärdedel var till att eleverna får genomföra lärandeaktiviteter i rörelse. Vilket förhindrade eleverna att träna på sina förmågor
inom den valda aktiviteten. Resultatet visade även på att eleverna var missnöjda med sina betyg för att de aldrig fick chansen att träna på det som läraren visade inom ett moment. Momenten var för korta och lektionstiden gick till annat än att förbättra förmågor och kompetenser. Eleverna beskriver bedömningen orättvis i jämförelse med andra ämnen där de lämnar in uppgifter. Eleverna ser bedömningen som otydlig och allt som bedöms sker “live”, bedömningen sker direkt i nuet under lektionerna och det finns inte chans att träna eller misslyckas om man vill nå de högre betygen. Vidare visar resultatet på att eleverna tycker att idrottsläraren som också visat sig vara den största förebilden inom idrott borde vara mer stöttande ge mer positiv och konkret feedback. Läraren ska också se till att undervisningen och dess miljö anses vara trygg och rolig för att motivera elever till att vilja vara med (Wiker, 2017).
!
Artikeln Need-supportive professional development in elementary school physical education: Effects of a
cluster-randomized control trial on teachers’ motivating style and student physical activity är skriven av
Escriva-Boulley et al. 2018 och utförd i USA. Syftet med interventionsstudien var att utbilda grundskollärare utifrån self-determination theory för att öka lärarnas kunskaper inom motivation samt följa upp elevernas utveckling. Interventionsstudien genomfördes under 8 månader där 15 grundskollärare deltog samt 293 elever. Författarnas frågeställning var om utbildningen skulle ge en inverkan på lärarnas motivation samt om det skulle ge en positiv effekt på eleverna.
!
Resultatet visade att metoden att anteckna elevernas beteende under idrottslektionen gav en positiv effekt vilket medförde att lärarna kunde tydligt fånga upp elever vid behov och ge nya instruktioner för ökad motivation och lärande. Att låta elever involvera sig i idrottslektionen gjorde att eleverna blev mer motiverade. Resultatet framställde även att metoden att spela in undervisningarna gav en positiv respons eftersom lärarna kunde reflektera över sin undervisning samt dela kunskaper med sina kollegor. Testet med inspelningarna visade även att idrottslärarna kunde spara in undervisningstid vilket var uppskattat av eleverna. Resultatet konstaterar att oavsett om idrottslärarna har tidigare erfarenheter behövs det träning inom motivationsstrategier för att kunna sträva efter en effektivare idrottsundervisning (Escriva-Boulley et al., 2018).
!
I artikeln Help Motivate the Amotivated by Being a Supportive Teacher skriven av Perlman (2015) genomfördes en studie på en högstadieskola i västra USA. Syfte var att undersöka betydelsen
av idrottslärarens instruktioner i idrottsundervisningen i relation till omotiverade elevers motivation. Totalt var 48 omotiverade niondeklassare med i studien. 24 av dessa elever blev indelade i en undersökningsgrupp som blev undervisade med hög nivå av autonom stöttning (inre motivation). Kontrollgruppen inkluderande resterande 24 elever och undervisades med en konsekvent mängd autonom stöttning och kontrollerande instruktion (yttre motivation). Samma lärare undervisade båda grupper i totalt ett helt läsår. Self-determination theory har använts i studien.
!
Resultatet visade sig vara betydligt mycket bättre för undersökningsgruppen än kontrollgruppen. Eleverna som blev undervisade med hög nivå av autonom stöttning, alltså lärare som försökte påverka elevernas inre motivation till idrottsundervisningen, visades i resultatet ha betydligt högre nivåer av motivation efteråt. De viktigaste faktorerna var lärarens kommunikation, instruktioner, empati, engagemang och att bry sig om sina elever. Resultatet från studien visar på att det är underlättande att öka elevens inre motivation om eleven känner sig inkluderad i klassen, känner framgång och har kontroll över sitt beteende. Omotiverade elever behöver stöd i undervisningen utifrån deras psykologiska behov. Följaktligen blir läraren en viktig del för elevers utveckling av motivation (Perlman, 2015).
!
Metoder och faktorer för elevers motivation utanför IDH
Hinic publicerade 2004 Psykologiska, sociala och motivationsfaktorer inom ungdomsfotbollen och utförde sin studie i Sverige. Syftet var att undersöka vad som motiverar ungdomar att vilja idrotta och hur motivation är relaterad till ungdomars självkänsla och upplevelser. Författaren använde enkäter för att besvara sitt syfte. I studien deltog det 425 ungdomar mellan 12–18 år. I studien har det använts två teorier, Competence Motivation Theory och Sport Commitment Model.
!
Resultatet visade att ledaren använder strategier för att utveckla ungdomars motivation och lärande. Hinic (2004) framställer i sitt resultat att den fysiska aktiviteten bör vara genomtänkt och nivåanpassad i olika svårighetsgrader så att aktiviteten kan passar alla ungdomar. Författaren beskriver två viktiga faktorer som påverkar ungdomars inre motivation till att vilja idrotta generellt. Dessa två faktorer är uppfattningar och självkänsla. Resultatet visar att om uppgiften eller aktiviteten är för lätta eller svåra leder det till att motivationen sänks. Ungdomars motivation kommer däremot höjas om uppgiften eller aktiviteten känns
utmanande och rolig. Resultatet framställer att fysiska aktiviteter som innehåller möjligheter för ungdomar att utveckla sina färdigheter samt ger en positiv upplevelse leder till en högre motivation (Hinic, 2004).
!
I artikeln The Effect of Manipulated and Accurate Assessment Feedback on the Self-Efficacy of Dance
Students skriven av García-Dantas publicerades 2015. Författarens syfte med studien var att
undersöka hur effektiv återkoppling och feedback är på danselever i en spansk dansskola för att göra en förbättring i deras lärande i dansundervisningen. Författaren utförde en kvantitativ enkätundersökning som bestod av 60 danselever mellan 13 och 20 år samt interventionsstudie där danseleverna delades upp i fyra feedback-grupper slumpmässigt. Grupp ett fick positiv återkoppling oavsett om eleven gjorde rätt eller fel, grupp två fick återkoppling i rätt tillfälle, grupp tre fick återkopplingar vid fel tillfälle, grupp fyra ingen återkoppling. Teorin som används är self-efficacy theory.
!
Resultatet visar att grupp ett och tre fick ingen utveckling i sitt lärande, grupp fyra minskade och grupp två utvecklades. Resultatet framställer att danselevernas prestationsnivå ökar genom återkoppling vid rätt tillfälle vilket är viktigt att lära sig som ledare betonar García-Dantas (2015). Exempelvis återkoppling på danselevens utförande som leder till en hel rörelse. Resultatet poängterar att återkoppling vid rätt tillfälle ökar danselevernas motivation och lärande. Det visas i resultatet att feedback och återkoppling är en viktig faktor för danselever men även generellt inom idrott. Men det är viktigt för instruktören eller för läraren att veta hur feedback samt återkoppling bör användas. Exempelvis att danseleven får en utvecklingsprocess i sin rörelse samt lärande (García-Dantas, 2015).
!
Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö är en avhandling skriven av Blomgren
(2016) och studien är utförd i Sverige. Syftet med studien var att undersöka grundskoleelevers egna röster om motiv till att prestera, samt identifiera vad som främjar och hämmar deras motivation, målorientering och lärande i digitaliserad lärmiljö. Totalt var det 187 svenska niondeklassare som besvarade ett frågeformulär. Det var totalt 16 huvudfrågor och 104 enkätfrågor. 37 slumpmässigt utvalda elever deltog i en gruppintervju för att vidga studiens kvalitativa perspektiv. Frågor som eleverna skulle besvara var bland annat: Vad är lust att lära för er?; Hur vet ni när en lärandesituation är lustfylld (främjar motivation)?; Vad är viktigt för
er när ni ska lära er något i skolan? Teorier som används för att analysera resultatet är interaktionistiska, kognitiva och socialkognitiva motivationsteorier.
!
Resultatet med studien visade att eleverna ansåg att deras motivation främjas genom varierad undervisning, tydlig uppgiftsstruktur, möjlighet att självständigt kontrollera sin lärprocess, att bedömningspraktiken i stort är formativ. Det ska även finnas ett socialt klimat med utrymme för mycket samarbete och stöd i lärandet. Vidare ansåg eleverna att det som hämmar deras motivation är bristande variation, otydligheter, lärarens brist på kompetens och samsyn. Vidare beskriver resultatet att det finns ett starkt samband mellan hur lärmiljön är utformad och elevens motivation och målorientering. Vidare skriver författaren att resultatet visade att känslor påverkar motivationen mycket. Positiva känslor innebär positiv upplevelse och positiv motivation till lärande. Vidare är det viktigt för läraren att använda ovanstående faktorer för att motivera elever, samt att göra undervisningen rolig, intressant och engagerande för eleverna (Blomgren, 2016).
!
Motiverande metoder vid distansundervisning
Artikeln Teachers' Perspectives on Motivation in High School Distance Education är publicerad av Murphy och Rodríguez-Manzanares 2009. Studiens syfte var att undersöka vad lärare i kanadensiska högstadieskolor gör för att motivera elever på distans. Totalt var 42 högstadielärare i olika ämnen representerade i studien. Undersökarna samtalade med lärarna över telefon i cirka en timme per lärare. Fokus var mest på frågorna: På vilka sätt motiverar eller engagerar du dina elever?; Hur vet du om dina elever är motiverade och engagerade?; Likheter och skillnader att motivera elever mellan distans och fysiska möten. Det nämns enbart att theoretical and empirical literature används och ingen teori.
!
Resultatet av studien visade att kommunikation, interaktion och sociala samband är den främsta strategin lärare använder för att motivera elever. Mer ingripande innebär detta exempelvis personliga relationer och samtal, humor, motiverande ton och inlevelse i röst, användning av uppgifter som ger möjligheter att elever svarar på varandras idéer. Även möjligheter till elever att delta under lektionen, exempelvis i frågor, samtal och interaktioner. Vidare visade det sig vara motiverande för eleverna att alla elever och lärare hade sina kameror på och var engagerade i lektionen. Uppgiften bör vara anpassad till distansundervisningen och
innehålla ämnets viktiga innehåll och kriterier. Vidare visade resultatet på att lärarna ansåg det vara motiverande att använda inspelade videos om uppgiften. Resultatet visade att elevernas motivation och engagemang rapporterades genom exempelvis samtal, övervakning i uppgiftsdokument, närvaro, kontakt med vårdnadshavare och elevernas uppvisande beteende (Murphy & Rodríguez-Manzanares, 2009).
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Diskussion
Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande.
Frågeställningar:
-Vad kan lärare i idrott och hälsa göra för att påverka elevers motivation? -Vad anser elever att deras motivation påverkas av inom idrott och hälsa?
!
I första avsnittet kommer vi behandla vad elever och barn anser att deras motivation påverkas av. Fokus i detta avsnitt ligger på elevperspektivet och vad elever anser att deras motivation påverkas mest av utifrån den information källorna i resultatdelen givit oss. Andra avsnittet behandlar vad lärare kan göra för att påverka elevers motivation. Därefter behandlas metoddiskussion, vidare forskning samt slutsats.
!
Vad anser elever att deras motivation påverkas av?
Mehmeti och Halilaj (2018) fick fram av sin studie att 89% av eleverna inte kände någon inre motivation till att regelbundet vara med på idrottsundervisningen. Vidare menade 68% av eleverna att deras idrottslärare aldrig är engagerad med eleverna under lektionen och att 72% ansåg att undervisningen var för ensidig med för mycket fokus på traditionella bollsporter. Wiker (2017) som också undersökt elevers syn på ämnet, skriver att elever ansåg att ämnet var orättvist, lektionstiden går åt till annat än rörelseaktivitet, otydlig bedömning som sker direkt i nuet, eleverna ansåg också att läraren bör vara mer stöttande och ge mer positiv och konkret feedback. Avslutningsvis menar eleverna också att lärandemiljön ska vara tryggare och roligare där eleverna får vara med och bestämma. Vidare diskuterar Domville et al. (2019) att elevers motivation påverkas mycket av några faktorer, framförallt individuella intressen, klasskamraters och lärarens handlingar. När eleverna känner glädje, nöje och uppskattning blir eleverna mer motiverade till undervisningen. För att känna detta menar eleverna på att eleverna ska få möjlighet att vara med och påverka, läraren ska vara stöttande, rolig, engagerad och klassrummet ska vara uppbyggt på ett motiverande sätt med material och redskap. Att elever borde få möjlighet till inflytande och delaktighet har framgått flertalet gånger i vår resultatdel. Enligt Skolverkets (2020b) artikel om delaktighet ökar elevers motivation, glädje och tillfredsställelse när de görs delaktiga i undervisningen. I Blomgrens (2016) avhandling som
inte är kopplat till något specifikt ämne beskrivs ytterligare faktorer som elever anser påverkar deras motivation till lärandet. Eleverna i studien ansåg att varierad undervisning, tydlighet, möjlighet till självständighet, utrymme för stöd och samarbete främjar elevers motivation. Vidare beskrevs det att lärarens brist på kompetens, bristande lärmiljön och negativa känslor var hämmande för elevens motivation. Likaså beskriver Escriva-Boulley et al. (2018) att elever som känner sig involverade i undervisningen är mer motiverade till ämnet. Annerstedt (2007) betonar att det inte är en lätt uppgift att motivera elever. Men att förstå vad som motiverar elever är en god hjälp. Annerstedt förstärker ovanstående påståenden genom att betona att elever motiveras av meningsfullhet, intressanta och roliga inslag och innehåll i undervisningen.
!
Hugo (2011) beskriver att när elever upplever att läraren bryr sig om sina elever ökar det elevers motivation att vilja vara aktiva i skolan. När relationen mellan läraren och elev är stark betonar författaren att motivationsnivån ökar. Detta påstående kan förstärkas med Blynova et al. (2020) resonemang att elever som kände att de hade en god relation med sin idrottslärare kände sig mer motiverade under idrottsundervisningen samt hade större vilja att vara fysisk aktiv. Hugo (2011) betonar även att motivationen ökar om elever känner att uppgiften som ska utföras är meningsfull och bidrar till en utveckling. Här kan det diskuteras utifrån Hinics (2004) argument där författaren beskriver att ökad motivation inom föreningsidrott är starkt kopplat till meningsfullhet och utveckling. Exempelvis att uppgiften som ska utföras har en meningsfullhet samt en utvecklingsprocess som leder till att elever känner en positiv förändring i den fysiska rörelsen. Hinics (2004) argument kan förstärkas av Skolverkets (2020c) stöd-artikel om att främja barns och elevers hälsa. Det beskrivs att undervisningen bör vara meningsfull och kan även vara anpassad till elevernas intressen för att de ska känna sig motiverade.
!
Sammanfattningsvis anser elever att det är viktigt att ha en god relation till läraren. Vidare beskriver elever att meningsfullhet och inflytande är viktiga faktorer för deras motivation. Lärmiljön ska vara positiv, rolig, stöttande och intressant. Lärarens planering är tydlig, varierad och bidrar till utvecklingsmöjligheter. Eleverna anser också att läraren ska se alla elever och uppskatta alla, samt vara rättvis, konkret och positiv i sin återkoppling.
Vad kan lärare göra för att påverka elevers motivation?
I vårt resultat har det framkommit flertalet påståenden att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation och lärande. Perlman (2015) skriver att undervisning med hög autonom stöttning gynnade omotiverade elever väl. Perlman skriver även att lärarens viktigaste faktorer för att påverka elevers motivation var kommunikation, instruktioner, empati, engagemang och att bry sig om sina elever. García-Dantas (2015) som undersökte återkoppling till danselever skriver att återkoppling är en viktig del för elevers motivation och lärande. En god återkoppling bör komma vid rätt tillfälle, vara ett helhetsintryck och vara en del av en långsiktig process. Skolverket (2020d) som skrivit en forskningsartikel om effektiv återkoppling kompletterar García-Dantas studie väl och tillägger att återkopplingen bör vara positiv för att få effekt på elevernas vidare arbete och lärande. Återkopplingen bör vara mål- och uppgiftsorienterad för att inte påverka eleven känslomässigt med kritik. Detta kan diskuteras i jämförelse med Wery och Thomson (2013) som också förstärker återkopplingens betydelse. Wery och Thomson skriver att positiv och stöttande återkoppling kan påverka elevers inre motivation. Återkopplingen ska vara utformad enbart för den individuella elevens utveckling. Vidare ska läraren vara rolig, positiv och stöttande för att påverka elevernas motivation till lärandet. Hinic (2004) som bedrev sin studie om fotbollsspelare hävdar att rörelseaktiviteter bör vara individ- och nivåanpassade eftersom ungdomar som känner möjlighet till att utvecklas blir mer motiverade. Wery och Thomson (2013) skriver att läraren ska ge elever möjligheter till att utvecklas liksom Hinic (2004) för att påverka elevers motivation positivt.
!
I Isbergs (2009) avhandling framkom vikten av kompetenta idrottslärare redan i tidig ålder för att arbeta med elevers psykologiska tankesätt. Detta för att motivera elever genom fysisk aktivitet och skapa en förståelse för vikten av att vara fysiskt aktiv, samt hur detta kan genomföras. Därför är det av allra största vikt att alltid vara tydlig och säkerställa att eleverna förstår meningsfullheten av den fysiska aktiviteten. Isberg (2009) betonar också att träningsdagbok är en bra metod för att påverka elevers motivation till att vilja träna. Annerstedt (2007) skriver att motiverande handlingar inte enbart ska ske i den enskilda idrottslektionen, utan att motivera elever så att de vill fortsätta att delta i fysisk aktivitet när de har slutat skolan. Skolverket (2011) skriver i läroplan och kursplaner för grundskola att skolans värdegrund bygger på att främja elevers alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vilket kan kopplas till elevers motivation för att vara fysisk aktiv både under och efter skolåren.
!
Åström (2013) nämner att läraren kan använda metoder såsom strategisk gruppering, anpassade spelregler och samarbetsövningar för att öka inkludering och elevers motivation. Vidare skriver Mehmeti och Halilaj (2018) att läraren kan strukturera upp klassrummet med material och redskap för att få en inspirerande effekt på elevernas motivation. Vidare beskrivs det att läraren ska vara engagerad och variera sin undervisning och bortgå från att alltid ha de traditionella lagsporterna.
!
Blynova et al. (2020) betonar vikten av att läraren ska ha goda relationer till alla elever för att de ska känna sig motiverade och trygga. Elever som känner sig trygga med sin lärare frågar oftare efter stöd vilket ökar elevernas motivation. Domville et al. (2019) skriver att läraren ska vara rolig, engagerad och framförallt stöttande för elevernas individuella behov. Vidare ska läraren hantera konflikter på ett smidigt sätt så att inte hela klassen ständigt behöver avbrytas, exempelvis genom individuell diskussion efter lektionen. Wiker (2017) kompletterar genom att skriva att cirka en fjärdedel av lektionstiden går till att genomföra den valda lärandeaktiviteter i rörelse. På grund av uppvärmningar, hantering av material samt teoretiska och störande inslag. Vidare ska läraren vara rolig, positiv och stöttande för att påverka elevernas motivation till lärandet.
!
I Murphy och Rodríguez-Manzanares (2009) studie beskrivs lärares motiverande strategier i distansundervisning. Vilket vi anser har en betydelsefull roll för vårt syfte. Framförallt under denna covid-19-pandemi där en del lärare blivit tvingade att gå över till distansundervisning. Vidare anser vi att en stor del av motiverande faktorer och metoder som tas upp fungerar att använda i idrottsundervisningen. Resultatet visade att lärare använder motiverande strategier såsom humor, goda personliga relationer, anpassade uppgifter och lektionsinnehåll, personliga samtal och stöttande och konstruktiva återkopplingar. Vidare var det viktigt att elever och lärare fick intryck av varandra, både synligt och verbalt (Murphy & Rodríguez-Manzanares, 2009). Blomgren (2016) skriver att den generella ämnesläraren i distansundervisning kan göra undervisningen rolig, intressant och engagerande för eleverna, oberoende av vilket ämne som undervisas. Vilket Wery och Thomson (2013) också har tagit upp i deras artikel. Vidare skriver författarna att elevers motivation främjas om undervisningen är förankrad i verkligheten med betydelsefulla uppgifter och lärandeinnehåll. Undervisningen och uppgifter ska vara anpassade efter elevers förmågor och kompetens för att vara uppmuntrande och utmanande. Blomgren
(2016) skriver att läraren ska variera sin undervisning och ha en tydlig uppgiftsstruktur för att motivera så många som möjligt. Vidare ska läraren vara kompetent och skapa en positiv lärmiljö.
!
Sammanfattningsvis kan lärare öka elevers motivation genom en mängd av olika metoder. Elevers motivation påverkas positivt genom att läraren använder metoder såsom genomtänkt planering, positiv samt rolig lärmiljö, betydelsefullt lärande, god kommunikation, goda relationer, konkret och stöttande återkoppling. Vidare ska uppgifter och rörelseaktiviteter vara nivåanpassade och individuellt konstruerade för att kunna motivera elever.
!
Metoddiskussion
Databaserna som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt är Libsearch by Ebsco, avhandlingar.se och skolporten.se. Libsearch by Ebsco använde vi för att söka de första källorna. I denna databas förekommer det källor från andra stora databaser, såsom Education Resources Information Center (ERIC), Sportdiscus och Scopus. Detta anser vi gör Libsearch by Ebsco till en bra samlingsplats för att söka relevanta och trovärdiga källor. I brist på svenskt anklyten forskning valde vi att söka på svenska databaser såsom avhandlingar.se och skolporten.se. Här fann vi nationell forskning som knyter an till vårt syfte på ett relevant och trovärdigt sätt då kontexten är från samma svenska läroplan och samhälle som vi befinner oss i.
!
Vi har reflekterat över arbetets sökprocess och kommit fram till att sökprocessen är en viktig del av arbetet. Innan arbetet förväntade vi oss att finna massvis av relevanta källor som kunde besvara vårt syfte. Vi kan förstå att det kan vara svårt att undersöka motivation och dess betydelse och framför allt att sätta ord och siffror på det. Men under sökprocessen kunde vi leta källor i timmar utan vidare framgång. Enbart svenska sökord var inte tillräckligt för att få fram källor som kunde svara på vårt syfte. För att vi skulle få fram över tio källor behövdes ett internationellt perspektiv, samt engelska källor. Vår sökmetod kunde ha breddats till fler databaser samt fler sökord. Vilket kan ha resulterat i större, trovärdigare och mer relevanta källor. Men vi är nöjda över resultatet för denna kunskapsöversikt. Vi anser att sökorden och sökprocessen vi använde oss av gav relevanta källor och intressanta resultat. Därav förbättrade vi vår kunskapsbank för metoder och faktorer som påverkar elevers motivation. Inledningsvis i
denna kunskapsöversikten beskrev vi hur en del elever kan uppfattas ha låg motivation i ämnet idrott och hälsa. I efterhand känner vi att de motiverande metoderna som framkommit kan hjälpa oss i professionen att stötta dessa elever till att nå målen för deras utbildning.
!
De sökord som vi valde att använda var de som vi kände var mest relevanta för vårt syfte. Vidare avgränsning genom fler sökord skulle kunna ta bort relevanta källor som annars hade kommit fram i sökningen. Däremot fick vi väldigt många resultat på de flesta av våra sökningar. Vidare avgränsning genom fler sökord kan ha gjort det enklare att hitta mer relevanta källor och vi sluppit söka igenom hundratals sidor av resultatsökningar. Ur ett kritiskt förhållningssätt kan denna kunskapsöversikt förbättras ytterligare. Exempelvis valde vi att ta med fyra källor som inte har en direkt koppling till skolans idrottsundervisning. Vi ansåg dessa relevanta men förstår samtidigt att dessa är en brist i vårt arbete. Därför har vi valt att tydligt skriva fram när dessa texter används så att läsaren själv kan följa med i texten och förstå i vilken kontext källan är tagen ur. Dessutom har vi framfört en förklaring av studie till varje källa vi har använt. Exempelvis vad det är för text, titel, författare, årtal, syfte, deltagare, metod, land och teori. På så sätt kan läsaren själv avgöra relevansen och trovärdigheten av källorna. Om läsaren vill avgöra om källan är trovärdig och relevant har läsaren all fakta den behöver för att avgöra detta. Dessutom kan läsaren gå in i textens originalkälla för att fördjupa sig i källans text.
!
På grund av rådande covid-19 pandemi har vi som skriver detta arbete inte träffats någon gång. All skrivning och samarbete har skett över online samtal samt i text. Om vi hade kunnat träffas som vanligt i universitetets lokaler och få fysiskt stöd från biblioteket samt att arbeta öga mot öga kunde kunskapsöversikten förmodligen göras enklare och bättre. Arbetsprocessen över internet har gått bra men vi båda föredrar att studera och diskutera på en fysisk plats och inte framför en dataskärm.
!
Detta självständiga arbete har stöttat vår utveckling mot lärarprofessionen. Bland annat genom att fylla på vår kunskapsbank men också genom att lära oss framföra budskap i en formell text. Detta kommer framförallt att hjälpa oss i vårt kommande examensarbete.
Vidare forskning
Utifrån denna kunskapsöversikt identifierar vi att det finns ett utrymme till vidare forskning inom metoder och faktorer som påverkar elevers motivation. Vidare anser vi att det bör forskas mer om hur lärare kan föra in olika motiverande metoder i undervisningen och vilken betydelse dessa har för elevers lärande. Detta kan vara en grund för vårt kommande examensarbete där det finns möjlighet att utveckla kunskapsöversikten och få en djupare förståelse. Det är möjligt att undersöka genom exempelvis observation av elever och lärare, intervjuer och enkäter. Med fokus på att undersöka vilken betydelse olika faktorer har. Syftet med det kommande examensarbetet skulle kunna vara att undersöka hur motiverande metoder används samt betydelsen av lärares olika motiverande metoder. Vilket är ett fördjupat studium på det syfte som vi använder i denna kunskapsöversikt.
!
Slutsats
Avslutningsvis kan det i denna kunskapsöversikt konstateras att läraren kan påverka elevers motivation genom en mängd av strategier som tagits upp i texten ovan. Dessa strategier har delats upp i texten utifrån vad elever anser påverkar deras motivation och vad lärare kan göra för att påverka elevers motivation. Vidare har det framkommit flertalet gånger att lärare är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation och lärande. Som lärare har du därför ett stort ansvar att motivera dina elever.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Referenser
Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare.
!
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 Uppl.). Liber
!
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. [Doktorsavhandling, Göteborg universitet].
http://hdl.handle.net/2077/47615
!
Boström, L & Bostedt, G. (2020). What about Study Motivation? Students´ and Teachers’ Perspectives on What Affects Study Motivation. International Journal of Learning, Teaching and
Educational Research. 19(8), pp. 40-59. http://ijlter.org/index.php/ijlter/article/view/2494/pdf
!
Blynova, O., Kruglov, K., Semenov, O., Los, O., & Popovych, I. (2020). Psychological safety of the learning environment in sports school as a factor of achievement motivation development in young athletes. Journal of Physical Education & Sport. 20(1), p1410p. https://proxy.mau.se/ login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?
direct=true&db=s3h&AN=142162328&site=eds-live&scope=site
!
Domville, M., Watson, P., M., Richardson, D., & Graves, L., E., F. (2019). Children's perceptions of factors that influence PE enjoyment: a qualitative investigation. Physical
Education & Sport Pedagogy, 24(13), p207 13p. https://www.researchgate.net/publication/
330091763_Children's_perceptions_of_factors_that_influence_PE_enjoyment_a_qualitative_i nvestigation
!
Escriva-Boulley, G., Tessier, D., Ntoumanis, N., & Sarrazin, P. (2018). Need-supportive professional development in elementary school physical education: Effects of a cluster-randomized control trial on teachers' motivating style and student physical activity. Sport,
Exercise, and Performance Psychology, 7(2). https://proxy.mau.se/login?url=https://
search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edselc&AN=edselc. 2-52.0-85040564477&site=eds-live&scope=site
García-Dantas, A & Quested, E. (2015). The Effect of Manipulated and Accurate Assessment Feedback on the Self-Efficacy of Dance Students. Journal of Dance Medicine & Science, 19(1), p22
9p. https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?
direct=true&db=edselc&AN=edselc.2-52.0-84982913004&site=eds-live&scope=site
!
Hinic, H. (2004). Psykologiska, sociala och motivationsfaktorer inom ungdomsfotbollen. [Licentiatuppsats, Stockholm Universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237735/
FULLTEXT01.pdf
!
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.
!
Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt
aktiva. [Doktorsavhandling, Örebro Universitet]. http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?
aq2=%5B%5B%5D%5D&c=78&af=%5B
%5D&searchType=SIMPLE&query=&language=sv&pid=diva2%3A562364&aq=%5B%5B %7B%22categoryId%22%3A%2211696%22%7D%5D%5D&sf=all&aqe=%5B
%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=2266
!
Mehmeti, I., & Halilaj, B. (2018). How to Increase Motivation for Physical Activity among Youth. Sport Mont, 16(1), 29–32. https://proxy.mau.se/login?url=https://
search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=127958632&site=eds-live&scope=site
!
Melander, A. & Nordqvist, M. (2008). Att förstå strategi: process och kontext. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
!
Murphy, E. & Rodríguez Manzanares, M. (2009). Teachers' Perspectives on Motivation in High School Distance Education. Journal of Distance Education. 23(3).
https://www.researchgate.net/publication/
264848458_Teachers'_Perspectives_on_Motivation_in_High_School_Distance_Education
!
Perlman, D. J. (2015). Help Motivate the Amotivated by Being a Supportive Teacher. Physical
Education and Sport Pedagogy, 20(2), 204–214. https://proxy.mau.se/login?url=https://
search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1049235&site=eds-live&scope=site
!
Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. (Andra, rev. utgåvan, första tryckningen). Stockholm: Natur & Kultur. https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/ pdfviewer?vid=1&sid=88a4442c-3848-4fda-9e24-4ed0fe12983f%40pdc-v-sessmgr06
!
Skolverket (2020a). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2020-12-15 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang
!
Skolverket (2020b). Elevers inflytande och delaktighet i undervisningen kan främja studiero. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2020-12-16 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration- och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/elevers-inflytande-och-delaktighet-i-undervisningen-kan-framja-studiero
!
Skolverket (2020c). Främja barns och elevers hälsa. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2020-12-11 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/ framja-barns-och-elevers-halsa
!
Skolverket (2020d). Tillit ger effektiv återkoppling. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2020-12-18 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/tillit-ger-effektiv-aterkoppling
!
Skolverket (2019). Slutbetyg i grundskolan våren 2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2020-12-07 från https://www.skolverket.se/download/18.7f0610616b709c26f72acd/ 1569409696488/pdf4771.pdf
!
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2020-12-15 från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/
laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
!
Wery, J. & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3). https://proxy.mau.se/login? url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edselc&AN=edselc. 2-52.0-84883544327&site=eds-live&scope=site
!
Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom” Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i idrott och hälsa. [Doktorsavhandling, Karlstad Universitet]. http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf? pid=diva2%3A1153127&dswid=2502
!
Åström, P. (2013). Included yet Excluded? Conditions for Inclusive Teaching in Physical Education and
Health. [Doktorsavhandling Umeå Universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/
diva2:642569/FULLTEXT03.pdf
