Samarbete i praktiken - En kvalitativ studie om lärare och studie- och yrkesvägledares samarbete i praktiken med målet att stärka elevers valkompetens

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Samarbete i praktiken

En kvalitativ studie om lärare och studie- och yrkesvägledares

samarbete i praktiken med målet att stärka elevers valkompetens

Cooperation in practice

A qualitative study of teachers and career counselors cooperation in practice with the goal to strengthen students Career Management Skills

Sanna Andersson

Elin Antonsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Anders Hallqvist Handledare: Niklas Gustafson

Sammanfattning

Befintliga riktlinjer och styrdokument beskriver hur studie- och yrkesvägledning bör organiseras på grundskolan samt vilka förutsättningar för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare som bör finnas på grundskolan. Dock har tidigare forskning konstaterat att samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan vara svårt att omsätta till praktiken. Arbetet med studie- och yrkesvägledning åligger oftast studie- och yrkesvägledaren och andra personalgrupper har ofta vaga föreställningar om vad ämnet innebär. Denna studie har genomförts i en kommun där det beskrivs på kommunnivå att det finns en hög ambition för studie- och yrkesvägledning samt för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare med målet är att stärka elevers valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare omsätts till praktiken där målet är att stärka elevers valkompetens. Frågor som undersöks är hur samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare omsätts till praktiken samt hur innehållet i samarbetet påverkar elevers utvecklande av valkompetens. Totalt sex kvalitativa intervjuer har genomförts. Urvalet består av tre verksamma studie- och yrkesvägledare och tre verksamma lärare som samarbetar på tre grundskolor. Empirin analyseras med hjälp av Homans teori om individuellt beteende i interaktion samt modellen New DOTS som beskriver individens karriärlärande. Studien visar på skillnader mellan inkluderade grundskolor. Flertalet faktorer påverkar möjligheten att omsätta samarbete till praktiken och utveckla elevers valkompetens. I studien framkommer det att mängden engagemang, kunskap och tid är faktorer som påverkar i vilken utsträckning samarbete genomförs. Studien visar även att tydliga riktlinjer, ett framtaget arbetsmaterial, ledningsstöd samt ett högt engagemang från båda yrkesgrupperna bidrar till att samarbete kan omsättas till praktiken. Samarbetet har genom dessa förutsättningar möjlighet att gynna elevers studiemotivation och utvecklande av valkompetens.

Förord

Författarnas tack

Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till våra informanter som delat med sig av både tid, kunskap och erfarenheter. Vi vill tacka varandra för ett mycket lyckat samarbete där vi har kunnat diskutera, argumentera och skratta för att tillsammans skapa en studie som vi båda känner oss mycket stolta över. Vi vill även tacka våra kurskamrater Clara Bjurholm och Marcus Almeida Berglöf för agerandet av kritiska vänner, uppmuntran och värdefull feedback. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Niklas Gustafson för all stöttning och goda råd samt att du har utmanat oss genom vårt skrivande och genomförandet av denna studie.

Arbetsfördelning

Samtliga delar i detta examensarbete har författats gemensamt. Vi har tagit ett gemensamt ansvar för insamling av data i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt utformande av intervjuguide. Det empiriska materialet har samlats in tillsammans då vi båda har varit delaktiga och engagerade i genomförandet av samtliga intervjuer. Vi har båda haft rollen som intervjuare respektive observatör på tre intervjuer var. Under bearbetningsprocessen delade vi upp transkriberingen och transkriberade tre intervjuer var. Kodning, datareduktion och analys av det empiriska materialet genomfördes dock gemensamt. Under skrivprocessen har vi gemensamt bearbetat innehåll och text under respektive rubrik och diskuterat fram det slutgiltiga resultatet som vi båda känner oss nöjda med. Det går därav inte att urskilja i arbetet vem som har skrivit vad. Samtliga kapitel har korrekturlästs och justerats av oss båda.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 7

1.1 Syfte och frågeställningar... 8

1.2 Disposition av arbetet...8

2 Bakgrund... 9

2.1 Befintliga riktlinjer och styrdokument... 9

2.2 Ambitionen i Kommun X... 10

3 Tidigare forskning... 11

3.1 Vägledning i praktiken... 11

3.2 Valkompetens som redskap... 13

3.3 Resultat av samverkan... 14

3.4 Sammanfattning... 15

4 Teoretiska utgångspunkter... 17

4.1 Social Exchange Theory... 17

4.2 New DOTS...18

4.3 Sammanfattning... 20

5 Metod... 21

5.1 Metodval och diskussion...21

5.2 Urval av undersökningsenheter...22

5.3 Datainsamling... 22

5.4 Analysform...23

5.5 Etiska ställningstaganden... 24

6 Resultat... 25

6.1 Samarbete mellan lärare och syv på grundskolan... 25

6.2 Förutsättningar för ett samarbete... 28

6.3 Utveckling av elevers valkompetens...29

6.4 Sammanfattning... 32

7 Analys...34

7.1 Belöningar bidrar till ett framgångsrikt samarbete... 34

7.2 Värdet av erfarenheter, kunskap och reflektion... 36

8 Diskussion... 40 8.1 Resultatdiskussion...40 8.2 Metoddiskussion... 42 8.3 Teoridiskussion... 44 8.4 Avslutande diskussion...45 Referenser...46 Bilagor...49

Bilaga 1 - Intervju introduktion... 49

Bilaga 2 - Intervjuguide studie- och yrkesvägledare... 50

1 Inledning

Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 6) beskriver att ambitionen att utveckla en bred studie- och yrkesvägledning där arbetslivsfrågor integreras i undervisningen och engagerar alla personalgrupper i skolan har funnits sedan 1940-talet. Syftet var att fylla samhällets behov av arbetskraft i olika branscher och individens behov underordnades därav samhällets behov (Lovén 2015, 20). Olofsson et al. (2017, 6) menar att numera ska studie- och yrkesvägledning ses som ett gemensamt ansvar på skolorna, där alla personalgrupper ska medverka och samarbeta. Vilket även styrks av de allmänna råden från Skolverket (2013, 18) då det beskrivs att rektorn behöver se till att det finns en samverkan i den breda vägledningen mellan respektive yrkesgrupp. Dock menar Olofsson et al. (2017, 6) att i praktiken ser det annorlunda ut. Studie- och yrkesvägledare (syv) får ofta ta det största ansvaret och andra yrkesgrupper i skolan har ofta bara vaga föreställningar om vad studie- och yrkesvägledning kan ha för betydelse för elevers utvecklande av valkompetens.

Olofsson et al. (2017, 6) menar att det saknas ett utvecklat innehåll och former för ett givande samarbete mellan lärare och syv på skola samt mellan skola och arbetsliv. Det tycks finnas en bristande kunskap och ett bristande engagemang från den pedagogiska personalen i skolan. Det tycks även finnas styrningsproblem, då styrdokumenten är tydliga men upplevs svåra att omsätta till praktiken. Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2013, 7) betonar att ett samarbete mellan syv och övrig pedagogisk personal är en förutsättning för ett lyckat arbete med studie- och yrkesvägledning där elever utvecklar en valkompetens. Skolverket (2013, 12) beskriver begreppet valkompetens som att eleven utifrån sina egna förutsättningar, ska bli medveten om sig själv, bli medveten om olika alternativ i form av utbildning- eller yrkesval, bli medveten om relationen mellan sig själv och sina valalternativ samt att eleven ska lära sig fatta beslut och genomföra sina beslut.

Då det tycks vara svårt att omsätta studie- och yrkesvägledning till praktiken enligt tidigare forskning, är problemet relevant att undersöka vidare på en plats där det beskrivs finnas innehåll och former för ett samarbete mellan yrkesgrupperna. I denna studie har därav en kommun valts ut där det beskrivs att kommunen har en hög ambition för arbetet med studie- och yrkesvägledning på kommunal nivå där syftet och målet är att utveckla elevers valkompetens. Kommunens ambitioner beskrivs mer ingående under rubrik 2.2.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare, baserat på befintliga riktlinjer, omsätts till praktiken där målet är att stärka elevers valkompetens. Vilket har resulterat i följande frågeställningar:

1. Baserat på befintliga riktlinjer, hur omsätts samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare till praktiken på grundskolan?

2. Hur påverkar samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare elevers utvecklande av valkompetens?

1.2 Disposition av arbetet

Inledningsvis redogörs för de riktlinjer och styrdokument som finns för grundskolan samt en övergripande introduktion av ambitionen som existerar i vald kommun. Därefter presenteras tidigare forskning inom valt ämnesområde som följs av en introduktion av de teoretiska utgångspunkter som används i denna studie. I metodkapitlet redogörs för metodval, urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysform samt studiens etiska ställningstagande. Därefter presenteras studiens resultat som följs av en analys av resultatet med hjälp av angivna teoretiska utgångspunkter. I diskussions kapitlet diskuteras och utvärderas studiens resultat med kopplingar till tidigare forskning, studiens metodval och val av teoretiska utgångspunkter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens betydelse för studie- och yrkesvägledarprofessionen samt förslag på fortsatt forskning.

2 Bakgrund

Då tidigare forskning konstaterat att det tycks vara svårt att omsätta samarbete till praktiken inleds följande kapitel med ett förtydligande av befintliga riktlinjer och styrdokument samt dess innehåll gällande vägledning på grundskolan. Därefter beskrivs ambitionen och arbetet med studie- och yrkesvägledning i vald kommun. Anledningen är att bidra med förståelse för utgångspunkten i denna studie.

2.1 Befintliga riktlinjer och styrdokument

Befintliga riktlinjer och styrdokument beskriver hur studie- och yrkesvägledning bör organiseras på grundskolan. Ett av målen i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, 11–12) är att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan: “göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.” Rektorn ska se till att den studie- och yrkesvägledande verksamheten organiseras på ett sätt att elever får rätt vägledning inför de val som erbjuds i skolan och i sin framtida utbildning (Lgr 11, 2019, 17).

I de allmänna råden (Skolverket 2013, 16–18) beskrivs att rektorn på grundskolan bör tydliggöra hur ansvarsfördelningen ska vara fördelad mellan syv, lärare och övrig pedagogisk personal samt synliggöra vilka generella insatser respektive yrkesgrupp ansvarar för. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för att syv, lärare och övrig pedagogisk personal kan samarbeta gällande frågor som rör studie- och yrkesvägledning. Rektorn bör även se till att studie- och yrkesvägledning sker integrerat och kontinuerligt i undervisningen så att elever ges möjlighet att genomföra väl underbyggda väl. All pedagogisk personal på grundskolan ska arbeta för att utveckla kontakter med bland annat föreningsliv, kultur- och arbetsliv samt andra verksamheter utöver skolan som kan bidra till elevers lärande miljö. Lärare på grundskolan ska bidra till att elever får med sig en grund i beslutsfattande inför fortsatta utbildningsval samt vara till hjälp för att utveckla elevers kontaktskapande till mottagande skolor, verksamheter samt organisationer. Syv

på grundskolan ska vägleda och informera elever i deras process till fortsatt utbildnings- och yrkesliv. Syv ska även vara till stöd för övrig pedagogisk personal i studie- och yrkesvägledande insatser (Skolverket 2013, 43). Sammanfattningsvis utifrån de riktlinjer och styrdokument som nämnts ovan står det klart att all pedagogisk personal på grundskolan ska samverka i arbetet med studie- och yrkesvägledning för att elever ska ges möjlighet att utveckla valkompetens.

2.2 Ambitionen i Kommun X

I Kommun X är elevers utvecklande av valkompetens och studie- och yrkesvägledning ett politiskt mål samt högt prioriterat. Det har skapats ett medvetet utvecklingsarbete med målet att stärka elevers valkompetens gällande studier och yrken. Grunden i kommunens ambition beskrivs vara skollag, läroplan och kursplaner. Arbetet med vägledning och arbetslivsorientering i kommunen löper som en röd tråd genom hela grundskolan, från förskoleklass till årskurs nio. Arbetet består av flertalet insatser där elever möter arbetslivet genom olika aktiviteter vilket enligt kommunen stärker deras förståelse för hur de olika ämnena i skolan kan komma till användning i kommande yrkesliv. Arbetet i den breda vägledningen ses som ett långsiktig, systematiskt och återkommande arbetssätt där samverkan ska ske både mellan syv och övrig skolpersonal samt mellan skola och arbetsliv.

Varje kommunal grundskola i kommunen har samarbete med företag. Elever har kontakt med företagen vid flertalet tillfällen genom olika aktiviteter från årskurs två. Utöver aktiviteter såsom vägledningssamtal, information, gymnasiemässa, besöksdag och prao så anordnas även flertalet värdeskapande aktiviteter under grundskoleåren i samverkan med bank, yrkesgrupper och företag.

Företagen anordnar även tillsammans med centrala skola-arbetslivsutvecklare samt andra medskapare en lokal yrkesmässa en gång per år. Mässan har inspirerats av EuroSkills och syftet med mässan beskrivs vara att skapa en mötesplats där upplevelser av arbetsliv och arbetskunskap knyts an till den löpande undervisningen. Den mer traditionella formen av mässor med montrar och information, har ersatts av interaktion, upplevelser och “prova på”. Genom de löpande aktiviteterna kommer elever i kontakt med fler än 50 olika yrken under sina tio år i grundskolan.

3 Tidigare forskning

I följande kapitel redogörs inledningsvis hur studie- och yrkesvägledning ser ut i praktiken enligt tidigare forskning i form av rapporter och undersökningar. Därefter redogörs för hur samarbete mellan lärare och syv kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Avslutningsvis presenteras några goda exempel i arbetet med studie- och yrkesvägledning samt vad tidigare forskning har konstaterat att ett samarbete mellan lärare och syv på grundskolan kan bidra till.

3.1 Vägledning i praktiken

Som tidigare nämnt menar Olofsson et al. (2017) att i praktiken ser studie- och yrkesvägledning annorlunda ut gentemot de riktlinjer och allmänna råd som existerar. I Skolinspektionens (2013, 6–8) undersökning där 34 skolor i Sverige inkluderats, har det undersökts huruvida alla elever ges tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalité att elever kan göra väl underbyggda val gällande framtida studier och yrken. Undersökningen inkluderas även av huruvida rektorn ger riktlinjer och förutsättningar för att vägledning ska bli hela skolans ansvar samt om huvudmannen tar ansvar för att skolans studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Huvudresultatet från Skolinspektionens (2013, 6–7) rapport visar att elever inte får studie- och yrkesvägledning tillräckligt och kontinuerligt under sin utbildning i grundskolan. Rapporten visar även att studie- och yrkesvägledning inte ses som hela skolans ansvar. Enligt rapporten ligger prioriteten på det mest nödvändiga arbetet, vilket är den snäva vägledningen och de vägledande insatserna gällande elevers gymnasieval i årskurs nio. Med vägledning i snäv bemärkelse menas personlig vägledning, enskilt eller i grupp där den professionella vägledaren hjälper individen att hantera processen inför framtida val av arbete och utbildning. Vägledning i bred bemärkelse handlar om all den verksamhet som institution och organisation erbjuder individen genom förberedelse för framtida val inom arbetslivet (Lindh 2007, 4-5).

Olofsson et al. (2017, 41) lyfter utmaningen med att involvera lärarna i den breda vägledningen. Undersökningen visar ett visst motstånd från lärarnas sida att arbeta med och inkludera arbetslivsfrågor i undervisningen. Resultatet i undersökningen visar även ett bristande engagemang från såväl lärare som syv samt en dåligt fungerande kommunikation yrkesgrupperna emellan.

Skolinspektionen (2013, 7) beskriver att det finns brister i rektorers och huvudmäns styrning och ledning vilket får konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Vilket även Hui (2002) lyfter i sin studie. Hui (2002, 70-72) menar att engagemanget från lärarna beror mycket på involveringen och målen från rektorerna men att det finns brister från ledningen samt att det saknas riktlinjer och stöd från rektorernas sida.

Tidigare forskning beskriver lärarnas upplevelser av arbetet med vägledning. Lam och Hui (2010, 127) redogör för lärarnas upplevelser av tidsbrist i arbetet med den breda vägledningen på grund av övriga arbetsuppgifter som dominerar läraryrket. Lam och Hui (2010, 128) beskriver även att de lärare som deltagit i deras studie uttrycker en upplevd kunskapsbrist att implementera arbetslivsfrågor i den befintliga undervisningen. Vilket även stärks av Thomsen (2014, 27-28) som beskriver att trots att karriärvägledning är ett obligatoriskt ämne i de danska skolorna och står med i läroplanen så behövs utveckling av nya arbetssätt i ämnet. Dels för att prioritera ämnet men även för att höja lärarnas kompetens att undervisa i karriärvägledning. Lundahl, Lovén, Holm, Lindblad och Rolfsman (2020 39) har konstaterat att karriärvägledning som kunskapsområde inte existerar i lärarutbildningarna. Lärarna får med andra ord inte de verktyg och den kunskap som behövs för att integrera kunskapsområdet i undervisningen. Statens offentliga utredningar (SOU) (2019:4, 226) drar slutsatsen att lärarnas kunskaper kring vägledningens möjligheter behöver stärkas.

Lam och Hui (2010, 230–231) betonar vikten av ett samarbete mellan lärare och vägledare för att ge råd och stötta varandra i arbetet med den breda vägledningen. För att samarbetet mellan lärare och vägledare ska utvecklas och kollegialt lärande ska uppnås behövs utrymme och tid avsättas under ett längre tidsperspektiv samt att en syn på arbetet som ett systematiskt pågående projekt bör finnas för lyckade resultat.

3.2 Valkompetens som redskap

Flertalet faktorer påverkar elevers utvecklande av valkompetens. Lovén (2000, 26) menar för att elever ska kunna utveckla valkompetens och göra väl underbyggda val krävs ett samarbete mellan lärare och syv och en genomarbetad planering. Thomsen (2014, 3) menar att fokus bör flyttas från “här och nu” och engångsinsatser till att istället se vägledning som en lärandeprocess. Där de vägledande aktiviteterna främjar lärandet och bidrar till individens utvecklande av kompetenser som hjälper individen att återkommande hantera val genom livet istället för enbart vid ett tillfälle. Även Lovén (2000, 26) betonar att arbetet bör ske under ett längre tidsperspektiv där vägledning ses som en process och där skolelever blir introducerade till arbetsliv och utbildning genom hela grundskolan. Elever kan på så vis utveckla en valkompetens under grundskoletiden.

Hooley, Watts, Sultana och Neary (2013) beskriver ramverket “The Blueprint framework”. Ramverket är framtaget utifrån politiska initiativ i USA, Kanada och Australien och betonar konceptet med karriärlärande kompetenser. Ramverket är underbyggd av ett lärande paradigm och beskriver en strategi för karriärutveckling. Hooley et al. (2013, 117) betonar att den föränderliga arbetsmarknaden ställer krav på individens kunskaper och förmågor att hantera dessa förändringar. Individen behöver med andra ord skapa förmågor att aktivt hantera sin karriärutveckling, då karriär ses som både flexibel och dynamisk. Benämningen Career Management Skills (CMS) (Sultana 2012) innebär en individs förmågor, färdigheter och kunskaper för att hantera sin karriärutveckling (Hooley et al. 2013, 117). CMS har stora likheter med begreppet valkompetens och hänvisar till ett flertal kompetenser som bidrar med strukturerade sätt för individer och grupper att samla, analysera och organisera information om sig själv samt utbildnings- och yrkesinformation. Där målet är att kunna hantera valsituationer, fatta beslut och genomföra övergångar i skolan såväl som i framtiden (Sultana 2012, 229). Sultana (2012, 230) lyfter flera liknande kunskapsområden i de europeiska ramverken som ligger i linje med kunskapsområdena beskrivna i Lgr 11 (2019, 11-12).

Även Munro (2007, 8) betonar att yrkesinformation och beslutsfattande bör introduceras tidigt för att förhindra orealistiska planer baserade på okunskap. Karriärvägledning bör vara en integrerad del i undervisningen och lärare och vägledare bör arbeta som ett lag för att hjälpa de elever som är osäkra på sin framtid. Vilket innebär att samarbete mellan lärare och syv är av stor vikt.

Även om det överlag saknas genomarbetade läromedel och befintligt material som kan användas av både lärare och syv i den snäva och den breda vägledningen så menar Lundahl et al. (2020, 236, 243) att sådant material skulle vara viktiga redskap för att utveckla elevers karriärlärande. Författarna understryker även vikten av ett kontinuerligt arbete med vägledning som hela skolan ansvar under större delen av grundskolan vilket bidrar till en möjlighet för elever att skapa ett lärande över tid. Genom samverkan mellan lärare och syv får elever möjlighet att bygga upp kunskaper om arbetslivet och sätta dessa i relation till sig själv under ett längre tidsperspektiv.

3.3 Resultat av samverkan

Flertalet undersökningar har gjorts som visar på olika faktorer som i någon grad påverkar studie- och yrkesvägledning och samarbete inom skolan. Ett exempel där ett samarbete mellan lärare och syv har utvecklats beskrivs i en undersökning gjord i en kommun i Sverige. För att möjliggöra den breda vägledningen har bland annat en lärare på varje skola utsetts som särskilt ansvarig för skola-arbetslivsfrågor. Vilket har underlättat kommunikationen mellan lärare och syv. Tidigare hänvisade lärarna till tidsbrist och otillräcklig utbildning i ämnet, vilket har ändrats till att lärarna ser vinningen med arbetslivsanknuten undervisning (Olofsson et al. 2017, 39).

SKL (2013, 7) lyfter goda exempel och beskriver i sin utredning att det finns flertalet positiva faktorer med samarbete mellan syv och övrig pedagogisk personal. Styrkor i arbetet med studie- och yrkesvägledning är bland annat att det genom samarbetet ses som hela skolans ansvar. Vilket bidrar till att det finns förutsättningar för kollegialt lärande mellan syv och övrig pedagogisk personal.

Tidigare forskning lyfter att ett samarbete mellan lärare och syv bidrar till flertalet positiva faktorer. En vinning med samarbete mellan lärare och vägledare i den breda vägledningen menar Munro (2007, 7–8) är att vägledare får en större möjlighet att nå ut till alla elever då elevantalet oftast är större än vad vägledaren själv kan nå ut till. I utredningen gjord av SKL (2013, 51) betonas att arbetet med studie- och yrkesvägledning inte handlar om att lägga till fler arbetsuppgifter för lärarna utan att istället organisera och utveckla det arbete som redan görs i befintliga ämnen. På så vis kan samarbetet mellan lärare och syv ofta spara tid för båda parter eftersom arbetet på sikt blir mer effektivt.

Jutdal (2015, 133) beskriver att genom arbete med studie- och yrkesvägledning kan elever får upp ögonen för hur vägledning hänger ihop med framtida utbildningar och yrken, vilket kan medföra att elevers förutsättningar att välja utbildning och yrke förbättras. I SOU (2019:4, 200, 231) beskrivs att en fungerande studie- och yrkesvägledning genom grundskolan kan höja studiemotivationen hos elever samt förhindra avhopp och byten av gymnasieprogram. Genom studie- och yrkesvägledningen ges elever även en större möjlighet till att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket kan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ses som en stor vinning.

I utredningen gjord av SOU (2019:4, 199) betonas, att om en syv är synlig i undervisningen ger det vinning i relationsskapandet för både syv, lärare och elever. Genom att se värdet av syvens kunskaper samt vad vägledning i stort kan bidra med kan det istället bli en naturlig del i undervisningen.

I Skolinspektionens (2013, 14–16) rapport presenteras en “ovanlig skola” som är framtagen ur en vision över hur studie- och yrkesvägledning kan bli framgångsrikt på grundskolan. Visionen bygger på resultatet i Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i 34 skolor. Arbetet i visionen består av flera olika insatserna och elever får själva reflektera och analysera över vad de olika insatserna har gett dem. Syv och lärare i den “ovanliga skolan” har hela tiden en kontinuerlig samverkan där varje elev från årskurs ett skapar en vägledningsportfölj. Vägledningsportföljen medför ett större underlag till de enskilda samtalen med syv och hjälper eleven att se sig själv och sin utveckling i ett längre tidsperspektiv. De olika insatserna som beskrivs samt samverkan mellan syv och lärare i den “ovanliga skolan” resulterar i att eleverna i årskurs nio har lärt sig mycket om sig själv och att de har större möjligheter i framtiden.

3.4 Sammanfattning

Trots att styrdokument och läroplan beskriver att det bör finnas ett samarbete mellan lärare och syv gällande vägledning i grundskolan så har tidigare forskning konstaterat att i praktiken ser det annorlunda ut. Forskningen visar att elever inte får tillräcklig och kontinuerlig vägledning genom sin utbildning i grundskolan. Fokus är på den snäva vägledningen med enstaka vägledande insatser inför gymnasievalet i årskurs nio, istället för ett genomgående arbete genom hela grundskolan. Konsekvenserna blir således att

elever i grundskolan riskerar att gå miste om karriärlärande och utvecklande av valkompetens. Valkompetens gynnar inte bara gymnasievalet utan även val som görs senare i livet. Tidigare forskning beskriver att ett fungerande samarbete mellan lärare och syv samt en genomarbetad planering medför flertalet faktorer såsom kollegialt lärande, tidsbesparing samt att elever får bättre förutsättningar att utveckla valkompetens. Förhoppningen med denna studie är att bidra till de kunskapsluckor som finns kring samarbete mellan lärare och syv. Utgångspunkten är därav en kommun där det beskrivs att det finns riktlinjer och ett framtaget arbetssätt för hur ett samarbete mellan lärare och syv kan genomföras med målet att stärka elevers valkompetens.

4 Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel redogörs för de teorier som används för att förstå, förklara och analysera det empiriska materialet i denna studie. De teorier som används är Homans teori (1974) Social Exchange Theory och Laws (1999) modell New DOTS. Kapitlet avslutas med en sammanfattning om hur teorierna kan komma till användning i analysen av det empiriska materialet. Begreppen i följande text är fritt tolkade och översatta till svenska från originalspråket.

4.1 Social Exchange Theory

Social Exchange Theory är en sociologisk teori som har sin grund i behaviorismen. Homans (1974) studerade individuellt beteende och interaktion med fokus på förstärkningsmönster såsom belöningar och kostnader, vilket Homans menar är anledningen bakom människors agerande. Antagandet är att om en eller flera involverade i en interaktion upplever ett utbyte av belöningar så är det högst troligt att interaktionen mellan parterna kommer fortsätta. Så även omvänt utifall interaktionen innefattas av

kostnader för en eller flera parter är det mindre troligt att interaktionen fortsätter.

Utifrån föregående antagande har Homans (1974) utvecklat fem påståenden. Inledningsvis menar Homans (1974, 16) att ju oftare en individ belönas för en handling desto mer sannolikt är det att individen kommer utföra denna handling, detta benämner Homans som framgångssatsen (The Success Proposition). Andra påståendet benämns vid

stimulussatsen (The Stimulus Proposition) och innebär att om en individ har belönats för

en viss handling i det förflutna och det uppstår en liknande handling, är sannolikheten större att individen kommer att utföra samma eller liknande handlingar igen (Homans 1974, 22-23). Värdesatsen (The Value Proposition) är det tredje påståendet och innebär att en individ värderar resultatet av en viss handling. Ju mer värdefull hen anser att handlingen är för sig själv desto mer sannolikt är det att individen kommer att genomföra handlingen (Homans 1974, 25). Det fjärde påståendet innebär att om en individ får

belöning för en viss handling ofta kan det bli en viss mättnad hos individen som då inte värderar belöningen i samma grad. Detta benämner Homans (1974, 29) vid satser om

brist och mättnad (The Deprivation-Satiation Proposition). I det femte och sista

påståendet, satser om aggression och uppskattning (The Aggression-Approval Proposition) delar Homans (1974, 37) upp påståendet i två delar: sats A och sats B. Sats A innebär att om en handling leder till bestraffning eller belöning i mindre grad än förväntat är sannolikheten stor att individen uppvisar ett aggressivt beteende. Motsatsen är då sats B som innebär att om en individs handling innebär en större belöning än förväntat kommer individen sannolikt att uppvisa en större uppskattning och resultatet blir mer värdefullt för individen (Homans 1974, 38).

Homans (1974, 43) menar att människor undersöker och bedömer olika alternativ och den mängd belöningar som är förenade med alternativen vilket benämns vid

rationalitetssatsen (Rationality Proposition). Rationalitetssatsen sätts i relation till framgångssatsen, stimulussatsen och värdesatsen. Ett samspel äger rum mellan värdet på

belöningen och sannolikheten att få belöningen och innebär att individen väljer mellan olika handlingar enligt hens egna uppfattningar vid den aktuella tidpunkten kring vilken handling som har störst sannolikhet att uppnås.

Sammanfattningsvis menar Homans (1974) att socialt beteende är ett utbyte mellan aktörer av såväl materiella varor som icke-materiella varor som exempelvis symboler för godkännande eller respekt. Social Exchange Theory bygger på att aktörer är ändamålsenliga vinstsökare samt att processerna är likvärdiga på både individ- och samhällsnivå.

4.2 New DOTS

New DOTS är utvecklad utifrån DOTS - analysis och A Career Learning Theory (Law 1999). DOTS - analysis handlar om att analysera, utveckla och praktisera följande fyra kunskapsområden: 1) möjlighetskunskap (opportunity awareness) - införskaffa information, få förståelse för den generella strukturen i arbetsmarknaden samt få kunskap om sina valmöjligheter och begränsningar, 2) självmedvetenhet (self awareness) - skapa

en medvetenhet om sig själv, sina preferenser, förmågor och intressen, 3) beslutsinlärning (decision learning) - insikt i olika beslutsfattande och konsekvenserna av dessa relaterat

till sig själv, 4) övergångsinlärning (transition learning) - få en förståelse för skillnaden mellan skola och arbetsliv och relatera kunskapen från skolan till framtida arbetsliv för att lära sig hantera övergångar (Law & Watts 2003, 1-4).

Law (1999, 35) har utvecklat New DOTS för att förklara bearbetandet av kunskap och beskriva processen inom DOTS - analysis. Law (1999) beskriver i New DOTS fyra steg som är grundade från A Career Learning Theory (Law 1996) och som kan liknas med en process av olika aktiviteter som en individ behöver gå igenom i sitt karriärlärande för att göra välgrundade val. Aktiviteterna kan vara primära på så sätt att de är en styrka som är medfödda hos individen eller lätta att uppnå. Samtidigt inkluderas andra aktiviteter där individen behöver utveckla kapaciteter för att kunna hantera mer dynamiska, abstrakta, komplexa eller känslomässiga upplevelser (Law 1996, 32). Aktiviteterna grundar sig i att en individ utvecklar en medvetenhet kring karriärrelaterad information.

Thomsen (2014, 11) menar att de fyra stegen kan ses som steg i en hierarkisk ordning där varje steg bygger på det föregående. Det första steget bli medveten (sensing) handlar om att individen får tillräcklig mängd information och blir medveten om de intryck som påverkar för att komma vidare i sitt karriärlärande. Law (1996, 33) menar att inhämtningen av information börjar tidigt i en individs liv genom intryck av familjemedlemmars arbete, samhälle och hur arbeten framställs i media. Det tidiga informationssamlandet kan sedan fungera som ramar eller kartor där individen sorterar och ordnar i sitt karriärlärande senare i livet. Andra steget sortera (sifting) beskriver Law (1996, 35) innebär att individen sållar och sorterar bland de intryck och den information som framkommit i tidigare steg för att hitta likheter och skillnader och på vis notera och upptäcka sammanhang och användning likt ett koncept (Law 1996, 35). För att individen ska gå vidare till nästa steg och utvecklas i sitt karriärlärande krävs det att individen erhåller information som ses utifrån individens individuella utgångspunkter (Law 1996, 36). Tredje steget fokusera (focusing) menar Law (1999, 37)handlar om att individen ska hantera diverse utgångspunkter för att ta en egen ståndpunkt kring dessa olika utgångspunkter. Då karriärlärande sker i en social kontext handlar det om att individen ska komma fram till och ta ställning till vad hen vill utan att ta hänsyn till vad andra individer i sin omgivning anser. Fjärde och sista steget förstå (understanding) handlar om att individen ska analysera, reflektera, jämföra och förstå information och koncept både utifrån andra individer och utifrån sig själv. Vilka åtgärder och olika resultatet som leder till vad med andra ord troliga effekter på typiska scenarier. På så sätt kan individen förutse framtida konsekvenser och utveckla en förståelse för sitt eget handlande (Law 1996, 40).

Law (1996, 32) menar att en individ i sitt karriärlärande behöver gå igenom de grundläggande kapaciteterna, bli medveten och sortera för att på ett framgångsrikt sätt kunna använda de mer utvecklande kapaciteterna, fokusera och förstå. New DOTS är utformat från tankesättet att det behövs både karriärvägledning och karriärlärande då individen får både reflektera över sig själv samt få praktisk erfarenhet för att individen ska kunna genomföra ett välgrundat val (Law 1999, 44-45). De fyra kunskapsområdena är vad en individ behöver införskaffa sig i form av kunskap i sitt karriärlärande. De fyra stegen i karriärlärandet är hur lärandet sker för att individen ska nå de olika kunskapsområdena med betoning på ett livslångt lärande (Law 1999, 39).

4.3 Sammanfattning

Ovanstående teoretiska utgångspunkter används i strävan att förstå hur samarbete mellan lärare och syv omsätts till praktiken och hur samarbete mellan yrkesgrupperna påverkar elevers utvecklande av valkompetens. Social Exchange Theory kan delge perspektiv på samarbete som är av relevans för denna studie. Teorin förklarar på individnivå hur interaktion mellan individer ser ut samt anledningar till individers agerande i interaktionen. New DOTS kan ge en djupare förståelse för hur valkompetens kan utvecklas och användas i ett livslångt lärande. Därav används New DOTS i analysen av det empiriska materialet för att ge en berikande förklaring till vad som utmärker elevers utvecklande av valkompetens i de aktiviteter som sker i samarbete mellan lärare och syv på grundskolan. Då de teoretiska utgångspunkterna beskrivna ovan inkluderas av flertalet begrepp har en begränsning gjorts i användandet av begreppen till analysen. Följande begrepp från Homans teori har valts ut: framgångssatsen, värdesatsen, satser om

aggression och uppskattning och rationalitetssatsen. Samtliga begrepp i New DOTS

används i analysen. Utgångspunkten är kunskapsområdena möjlighetskunskap,

självmedvetenhet, beslutsinlärning och övergångsinlärning men fokus i analysen läggs

till största del på hur lärandet sker vilket inkluderas i begreppen bli medveten, sortera,

5 Metod

I följande kapitel presenteras, diskuteras och motiveras de metodologiska överväganden, urval av informanter, datainsamling, analysform samt etiska ställningstaganden som gjorts i studien.

5.1 Metodval och diskussion

En kvalitativ metod valdes för att få större kunskap i hur ett samarbete mellan lärare och syv omsätts till praktiken på grundskolan där målet är att stärka elevers utvecklande av valkompetens. Genom en kvalitativ metod kunde en djupare förståelse för informanternas berättelser nås. Eftersom det i intervjuerna fanns möjlighet att lägga till och ställa följdfrågor, vilket i jämförelse med en kvantitativ metod inte hade varit möjligt. Därav blev risken för felaktiga slutsatser på så vis mindre (Larsen 2018, 35-36).

För- och nackdelar jämfördes med de två metoderna som Larsen (2018, 138-139) beskriver som semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Valet av intervjumetod föll till slut på en semistrukturerad intervju med en flexibel intervjuguide. Anledningen var att vi fann mer fördelar med användandet av en semistrukturerad intervju utifrån studiens syfte och frågeställningar. Larsen (2018, 139) menar att fördelarna vid en semistrukturerad intervju och en flexibel intervjuguide är att uppföljningsfrågor kan ställas om det är nödvändigt samt att intervjupersonen kan ta upp ämnen och utveckla sitt resonemang.

En annan fördel som vägdes in i metodvalet var att vid en semistrukturerad intervju fanns möjligheten att använda den samtalsmetodik som Egan (2010, 127-160) beskriver. Samtalsmetodiken ligger i linje med de kriterier som definierar den hantverksskicklige intervjuaren enligt Kvale och Brinkmann (2014, 207-209). Kriterierna som Kvale och Brinkmann (2014, 207–209) beskriver kan ge inspiration och är användbara i en kvalitativ intervju för att säkerhetsställa att en undersökning kan genomföras med hög kvalité hos såväl intervjuaren som i intervjun överlag.

5.2 Urval av undersökningsenheter

Föreliggande studie utgick från ett icke-sannolikhetsurval då vi önskade få mer kunskap i valt område (Larsen 2009, 77). Därav valdes kommunen där studien är genomförd. Då kommunen har en framtagen arbetsmodell för vägledning på grundskola och var en inspirationskälla för hur samarbete mellan lärare och syv kan omsättas till praktiken samt hur samarbetet påverkar elevers utveckling av valkompetens.

I urvalet utgick vi från att informanterna var anställda på kommunal grundskola. Studien genomfördes på tre olika grundskolor där kravet var att ett existerande samarbete fanns. Resonemanget gick att en syv samt en till två lärare på varje grundskola kunde vara ändamålsenligt för att få en så stor variation på svaren som möjligt i studien. Ett krav hos informanterna var att de var utbildade syv respektive utbildade lärare. I urvalet togs inte antal år i yrket, kön eller etnicitet i beaktning. Inte heller vilken årskurs eller vilket/vilka ämnen som lärarinformanterna undervisade i togs i beaktning då det inte var av relevans för studien. Inledningsvis kontaktades verksamma syv på tre grundskolor i kommunen. Både för att säkerhetsställa ett existerande samarbete samt att informanterna var utbildade. Efter knuten kontakt med syvinformanterna användes snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). Med hjälp av snöbollsmetoden och de aktuella syvarna i studien kunde kontakt knytas med två av de informanter som arbetade som lärare. En av syvinformanterna arbetade på två skolor och för att få tag i den tredje lärarinformanten kontaktades rektorerna på de skolorna och på så vis knöts kontakten med den sjätte informanten. Samtliga informanter som tillfrågades gav omgående sitt medgivande att medverka i studien.

5.3 Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en flexibel intervjuguide. Den flexibla intervjuguiden som använts utformades med frågor baserade på angivet problemområde, syfte och frågeställningar (Larsen 2018, 139). Intervjuguiden var utformad för respektive yrkesgrupp och var uppdelad i tre teman (se bilaga 2 och 3). Med hjälp av första temat i intervjuguiden inleddes intervjuerna med bakgrundsfrågor för att bidra med en mjuk

öppning och en avslappnad miljö (Larsen 2018, 142). Resterande två teman bidrog till att intervjuerna kunde gå från det generella till det specifika i studien. Vi var noga med att ställa frågorna en och en samt undvika fackuttryck, vilket enligt Larsen (2018, 142) ger bättre möjligheter till utförliga svar.

Fem intervjuer genomfördes via videosamtal på en digital mötesplats och en intervju genomfördes i ett fysiskt möte. Under intervjuerna turades vi om att intervjua och observera. Den av oss som observerade lyssnade främst till helheten samt ställde förtydligande och utforskande följdfrågor till informanterna. Intervjuerna spelades in med dubbla ljudkällor för att säkerhetsställa den tekniska kvalitén. Intervjuerna transkriberades och på så vis blev risken mindre att gå miste om viktig information. För att underlätta transkriberingen har inledningsvis en datareduktion gjorts för att förenkla och ta bort den data som saknar relevans för föreliggande studie (Larsen 2009, 98).

Genom att använda en kvalitativ metod kunde vi utveckla och ändra frågorna då vi upptäckte att det fanns andra aspekter som var viktiga och relevanta för studiens frågeställningar. På så vis säkerhetsställdes en högre validitet i undersökningen (Larsen 2009, 80-81). Studiens reliabilitet kan tänkas vara något låg i insamlandet av materialet då vi kan ha misstolkat informanternas berättelser eller att informanterna sagt något som de tror att vi velat höra. Vi har dock varit noggranna efter intervjuerna att märka upp data med respektive informants benämning för att undvika att blanda ihop svaren och på så vis kunde en högre reliabilitet säkerhetsställas i behandlingen av det insamlade materialet (Larsen 2009, 80-81).

5.4 Analysform

I studien användes en innehållsanalys där materialet kodades och delades in i olika teman och kategorier. Anledningen var att hitta mönster, samband och skillnader mellan intervjupersonernas svar gällande samarbete mellan yrkesgrupperna samt elevers utvecklande av valkompetens (Larsen 2018, 160–161). Kodningen och kategoriseringen användes även för att få en överblick samt för att hitta nyckelord i det empiriska materialet (Kvale & Brinkmann 2014, 241). Identifierade mönster, samband och skillnader analyserades med hjälp av begreppen i valda teoretiska utgångspunkter. Det empiriska

materialet diskuterades och jämfördes med tidigare presenterad forskning och slutligen etablerades överförbar kunskap till studien (Larsen 2018, 160).

I studien har vi utgått från ett abduktivt angreppssätt vilket är en blandning av både induktivt och deduktivt angreppssätt (Kvale & Brinkmann 2014, 238-240). Larsen (2018, 30) menar att forskare är präglade av teoretiska antaganden samt en förförståelse grundad på egna erfarenheter, vilket gör att en ren induktiv eller en ren deduktiv ansats är näst intill omöjlig. Vi har därav börjat med ett induktivt angreppssätt för att få en helhetsbild av ämnet då vi diskuterat teorier i takt med att det empiriska materialet har framkommit. Därefter har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt där vi har dragit slutsatser utifrån valda teorier. På så vis har angreppssättet landat i abduktion, då forskningsprocessen har växlat mellan teori och empiri.

5.5 Etiska ställningstaganden

Föreliggande studie har genomförts i enlighet med de etiska råden och de fyra huvudkraven från Vetenskapsrådet (2002). Inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning ska forskaren rätta sig efter följande fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informanterna informerades om syftet med studien samt institutionsanknytningen. Informanterna fick även information om att intervjuerna spelades in med ljud samt att deras medverkan var frivillig och att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst om så önskades. I enlighet med samtyckeskravet gav informanterna ett muntligt samtycke innan intervjuerna påbörjades. Informanterna förblev anonyma, könsavkodade samt benämns vid Syv 1, Lärare 1 och så vidare genom hela studien. Även namnen på de olika aktiviteterna som framkom i intervjuerna har skyddats genom att enbart benämnas vid aktiviteterna samt att den valda kommunen skyddades genom benämningen Kommun X eller bara kommunen. Informanterna blev informerade om att de inspelade materialet som framkom i intervjuerna enbart nyttjades till föreliggande studie för att sedan raderas (Vetenskapsrådet 2002).

6 Resultat

I följande kapitel redovisas resultatet av det empiriska materialet indelat i tre rubriker. Inledningsvis redovisas hur och på vilket sätt samarbete mellan lärare och syv omsätts till praktiken. Därefter redovisas de förutsättningar av betydelse för samarbete som framkommit. Slutligen redogörs för hur samarbetet påverkar elevers utvecklande av valkompetens.

6.1 Samarbete mellan lärare och syv på grundskolan

Det framkommer i intervjuerna att det finns riktlinjer för ett samarbete mellan lärare och syv med ett framtaget arbetsmaterial och aktiviteter från kommunen. Syv 3 betonar: “Som syv i Kommun X förväntas vi att göra vissa saker till exempel att vi ska vara ute i sexan, vi ska vara ute i sjuan, i åttan och i nian.” Samtidigt beskriver Lärare 3 en mer osäker aspekt av riktlinjerna och samarbetet: “Men riktlinjer för samarbete mellan syv och oss det vet jag inte om det står hur vi ska samarbeta faktiskt.” Lärare 3 berättar att studie- och yrkesvägledningen har fungerat på samma sätt under alla hens yrkesverksamma år som lärare. Vilket innebär att syv kommer ut i årskurs nio och informerar och tar sen in elever en och en för samtal, skolan har prao och samverkan med företag. Lärare 3 beskriver att det finns nedskrivet hur de obligatoriska aktiviteterna med kopplingar till företag ska utföras, men att det saknas riktlinjer för hur samarbetet mellan yrkesgrupperna ska genomföras.

Den framtagna modellen och riktlinjerna i kommunen ses enligt informanterna som något obligatoriskt och ett övergripande tak för grundskolorna. Vilket exemplifieras av följande citat från Syv 1:

[...] det finns färdiga lektionsplaneringar, det finns ett före- och efterarbete som ska genomföras ... Så det finns liksom ett skarpt SKA. Detta ska eleven ha gjort innan och detta ska dem göra efter. Men utöver det så är man fri att lägga in fler aktiviteter eller så … Där har man också varit ganska tydligt centralt ifrån att lärarna ska ha det i sitt uppdrag men tillsammans med oss. (Syv 1)

Syv 1 menar att ambitionerna från kommunen är något som ska ingå i undervisningen, det går alltså inte att som enskild skola neka elever dessa aktiviteter. Ansvaret för genomförandet av aktiviteterna åligger lärarna men arbetet ska ske i samarbete med verksam syv på respektive grundskola. Syv 1 betonar samtidigt att varje enskild skola är fri att göra fler aktiviteter utöver aktiviteterna som ingår i kommunens modell. Lärare 1 menar att aktiviteterna på grundskolan inte bör komma som en engångshändelse utan att alla aktiviteter ska ses som en ständig pågående process där alla personalgrupper är engagerade:“Det ska inte vara som ett projekt utan mer som en process som pågår ... Det är väl de två stora bitarna som jag brinner för, att få med alla, att nu ska vi genomföra aktiviteterna!”

Det framkommer i intervjuerna att samarbete mellan lärare och syv omsätts i varierande utsträckning. Intervjusvaren visar både att samarbete sker näst intill dagligen på olika sätt. Såsom spontana möten i korridoren eller fikarummet, på arbetslagsmöten och andra inplanerade möten. Men även en annan aspekt framkommer då samarbete sker i mindre grad och främst vid inplanerade aktiviteter i årskurs nio. Vilket exemplifieras av följande citat från Lärare 3:

[...] årskurs nio är ju mer att hen är ute i klassen, informerar på våra lektioner i helklass och sen får dem komma en och en till hen. Så det är mer den biten...så samarbete där vi lägger upp någonting tillsammans det gör vi ju inte så regelrätt. (Lärare 3)

Det framgår av intervjuerna att samarbete mellan lärare och syv utförs i olika former. Syv 1 menar att yrkesgrupperna dels samarbetar med ett gemensamt syfte att stärka varje enskild elev men utifrån sin egen yrkesroll och deras uppdrag som inkluderas i denna. Samarbetet sker med andra ord inte alltid genom en interaktion mellan syv och lärare utan från varsitt håll mot ett gemensamt mål. Det andra sättet att samarbeta beskriver Syv 1 sker i en samverkan där yrkesgrupperna gemensamt arbetar med de framtagna aktiviteterna i kommunen.

Intervjusvaren visar att syvarna arbetar utifrån ett årshjul som är framtaget i kommunens syv-grupp. De aktiviteter som finns med i årshjulet har syvarna ansvar för men de sker i ett samarbete där lärarna finns till hands och är delaktiga under aktiviteterna i den mån det går. Vilket visas i följande citat från Syv 2: “Vad det gäller årshjulet så är det mitt ansvar men när jag är ute i klass så är lärare också delaktig.”

Det framkommer i intervjuerna att rektorerna på skolorna utser en personal på varje grundskola som är ansvarig för att aktiviteterna i den breda vägledningen genomförs. Lärare 1 har fått ansvaret gällande aktiviteterna på sin skola och menar att det är av stor

vikt att någon personal har ansvaret för att aktiviteterna ska bli av: “Att det finns någon eller några nyckelpersoner på varje skola ... utan tror jag inte det hade blivit samma sak.” Trots att det finns en ansvarig för aktiviteterna på varje grundskola uttrycker Syv 3 att hen inte upplever att det uppfylls på de skolor hen arbetar på: “Den breda vägledningen har ju fallit mellan stolarna i alla år. När vi hade förstelärare inom entreprenöriellt lärande, då hade vi ett bra samarbete och en tydlig bred vägledning. Jag tycker inte att vi har det längre.”

Det framgår av intervjuerna att det finns ett mindre uttalat samarbete mellan lärare och syv i de lägre årskurserna på grundskolan. Intervjusvaren visar att informanterna inte är aktivt inne och arbetar med aktiviteterna i årskurs 2–5 utan enbart går in vid behov. En beskrivning görs att syv agerar handledande när behovet finns för att bolla idéer och tankar med lärarna. Det visar sig i intervjuerna att många lärare i skolan arbetar med studie- och yrkesrelaterade frågor utan att veta om att de har med det i sin undervisning. Informanterna beskriver att det handlar om att lärarna ska bli medvetna och förstå när de arbetar med den breda vägledningen i undervisningen. Syv 1 beskriver att den breda vägledningen på hens skola har utvecklats men att hen ändå önskar att lärarna hade tagit mer initiativ: “Så jag skulle säga att vi har kommit en bra bit på vägen men det är klart att jag ibland önskar att lärarna hade tagit mer initiativ i det.”

I aktiviteterna som sker i årskurs 6–9 finns ett tydligare samarbete mellan lärare och syv. Aktiviteten i sexan handlar om att elever får diskutera sina drömmar, drömyrken och egenskaper. I årskurs sju är aktiviteten ett yrkeskollage. Yrkeskollaget ser olika ut på grundskolorna, allt från en hel yrkesdag till att yrkeskollaget inte är lika prioriterat hos lärare och syv får ta den tid som blir över. Aktiviteten i åttan innefattas av att elever får arbeta med sina egenskaper och sin självkännedom. I både årskurs åtta och nio får elever även genomföra prao. Under sista året på grundskolan sker flertalet aktiviteter såsom yrkesmässa, besöksdag på gymnasiet, gymnasiemässa samt vägledningssamtal.

Lärare 2 menar att båda parter vinner på ett samarbete då hen kan få möjlighet att se elever ur ett annat perspektiv och syv får mer tid med elever: “Jag vinner ju också på det i slutändan ... För jag får se dem från ett annat perspektiv eller så. Jag vinner ju i längden på det och hen vinner på att hen får vara med mig.” Utöver samarbete kring aktiviteterna menar informanterna att det underlättar arbetet kring elever om det även finns ett bra samarbete med övriga kollegor på skolorna som till exempel med speciallärare, kurator eller elevhälsan.

6.2 Förutsättningar för ett samarbete

Det framgår av intervjuerna att det finns olika förutsättningar för att samarbete mellan lärare och syv ska kunna omsättas till praktiken och för att elever ska få en möjlighet att utveckla valkompetens under en längre tid. Lärare 1 menar att det måste finnas ett ömsesidigt engagemang att driva arbetet tillsammans: “Det handlar om att hitta vägar och vilja samarbeta ... Det måste finnas en vilja och ett driv från både lärare och syv, så vi bollar ju och driver ihop liksom.” Det framkommer i intervjuerna att det finns ett stort engagemang i nuläget för ett fungerande och givande samarbete mellan yrkesgrupperna. En annan aspekt som framkommer är att engagemanget på grundskolan där Syv 3 och Lärare 3 arbetar beskrivs som lågt. Syv 3 beskriver att hen enbart arbetar med lärarna i mån av tid och att nästan all tid går till den snäva vägledningen i främst årskurs nio.

Lärare 3 menar att en viktig förutsättning som saknas för ett fungerande samarbete är tid och lyfter även att det finns en tidsbrist för både planering och genomförande av aktiviteter. Syv 3 menar att mängden engagemang hos lärarna påverkar hur mycket tid som hen får tillgång till att genomföra aktiviteter i den breda vägledningen tillsammans med lärarna: “Är det någon som är jätteengagerad, ja då får man lite mer tid men får man någon som är mindre engagerad så får man lite mindre tid.”

Intervjusvaren visar att stress hos främst lärarna är något som kan begränsa möjligheten för ett samarbete. Vilket exemplifieras av Syv 1 i följande citat då hen beskriver att det alltid finns enskilda pedagoger på skolorna som upplever det svårare att ge bort lektionstid till syv och då speciellt i stressade perioder: “... sen finns det alltid enskilda pedagoger som har svårare att släppa ifrån sig tid eller som tycker att just nu är det så mycket eller bli stressade, det går ju i perioder.” Lärare 2 medger att det kan vara svårt för en syv att få tillgång till den tid som behövs för genomförandet av den breda vägledningen i samarbete med lärarna. I följande citat beskriver Lärare 2 att många lärare i en stressad situation kan se vägledning och samarbete med syv som något påfrestande: “Idag är det jättesvårt för en syv ... För vi lärare vi är rätt stressade, vi har mycket vi ska få in på våra lektioner. Och är man stressad så blir man lätt fyrkantig.”

Informanterna betonar att relationsbyggande är väsentligt för samarbete. Syv 3 beskriver att lärarnas bristande engagemang påverkar hens möjligheter att bygga relationer och skapa ett fungerande samarbete. I följande citat menar Syv 1 att genom relationsbyggandet kan hen även få lärarna att inse värdet av ett samarbete mellan lärare

och syv: “Så har det varit en sak jag har jobbat mest aktivt med att bygga relationer med pedagogerna och lärarna för att få dem att inse värdet i ett samarbete med mig och vad vi kan göra tillsammans.”

I nuläget arbetar Syv 1 enbart på en skola och ser det som en stor fördel i samarbete med lärarna: “Det är första gången jag är på ett ställe. Det förändrar ju arbetssituationen ganska mycket, jag har inte upplevt det innan.” Genom sin anställning på enbart en skola får Syv 1 möjlighet att söka upp lärarna på daglig basis för att stämma av och planera gemensamma aktiviteter. Vilket ligger i linje med uttalandet från Lärare 3 där hen menar att samarbetet försvåras av det faktum att Syv 3 arbetar på två skolor och att hens tid därmed är begränsad på respektive skola.

Det framkommer i intervjuerna att rektors styrning på skolan är en viktig förutsättning för att samarbete mellan lärare och syv ska kunna genomföras. Lärare 1 betonar: “Aktiviteterna ska genomföras och när rektorer trycker på det så har man ju kommit ifrån det värsta motståndet.” Informanterna menar att en förutsättning för ett samarbete mellan yrkesgrupperna samt ett givande arbete med vägledning i bred bemärkelse, är att rektor är insatt i ämnet och visar ett engagemang för implementeringen av den breda vägledningen.

6.3 Utveckling av elevers valkompetens

Informanterna beskriver att målet med samarbetet mellan lärare och syv samt innehållet i samarbetet är att elever ska utveckla en valkompetens under åren i grundskolan. Att även styrdokumenten betonar att elevers valkompetens är ett gemensamt ansvar på skolan framkommer i intervjun med Lärare 2. Lärare 2 menar att de flesta lärare enbart fokuserar på innehållet och kunskapskraven i kapitel tre i läroplanen men att lärarnas roll även innefattas av utvecklandet av elevers valkompetens som beskrivs i kapitel ett och två. Lärare 2 betonar även för att lyckas med uppdraget att utveckla elevers valkompetens behöver hen ha ett samarbete med syv på grundskolan. Vilket Lärare 2 beskriver i nedanstående citat:

Det står ju i kapitel ett och två i läroplanen att vi ska ge dem en bred valkompetens de ska kunna göra ett val. Vi ska stärka dem som medborgare allting står ju i kapitel ett och två men alla lärare fokuserar på kapitel tre som är centralt innehåll och kunskapskrav. [...] De första kapitlena säger ju jättemycket vad vi faktiskt har för uppdrag och då är syven en väsentlig

Det framkommer att en relation mellan elever och syv får större möjlighet att utvecklas om en god relation mellan syv och lärare skapats. Syv 2 upplever att elever får en större förståelse för syvens roll i skolan då hen genom relationen med läraren kan vistas i klassrummet oftare. Vilket även gör steget att kontakta syv enskilt lite lättare för eleven.

I intervjuerna framkommer att lärarna arbetar med ämnesintegrerad vägledning för att knyta an till verkligheten utanför skolan. Lärare 2 menar att hen vinner på att våga utmana sig själv och anpassa sin undervisning: “Om man som lärare vågar själv gå utanför sin lilla ram och använda, anpassa sin undervisning för att skapa ett band mellan skola - arbetsliv så ger det så mycket mer än att bara sitta och göra det i skolan.” En vinst som beskrivs i intervjuerna är att aktiviteterna, då främst praon bidrar till att elever får komma utanför skolan och på så vis se hur arbetslivet faktiskt ser ut. En annan aspekt som framkom i intervjuerna är att elever kan bli mer studiemotiverade i grundskolan om de genom aktiviteter får ett mål i form av ett yrke eller en utbildning de vill uppnå i framtiden: “... att dem blir mer motiverade om de vet vad de ska välja till.” (Lärare 3). Lärare 2 beskriver i följande citat att kollegor kan hjälpas åt med att knyta an undervisningen till verkligheten för att elever ska se vad de kan använda sina kunskaper till:

Att jag får ett bollplank att knyta min undervisning till verkligheten det är också jätteviktig vinning. För jag vill att eleverna inte bara är i våran skolbubbla liksom...utan det finns ju ett liv utanför skolan. De måste se vad de kan använda sina kunskaper till. (Lärare 2)

Det framkommer att det finns ett syfte med de olika aktiviteterna, en planering samt mål för vad elever bör få med sig. Lärare 1 beskriver: “... där finns ju då syftet med aktiviteten, syfte och mål, förväntningar ... Då är det plockat från Lgr.” I intervjuerna framkommer det även att varje aktivitet inkluderas av ett före- och efterarbete där ett samarbete mellan lärare och syv sker. Lärare 1 betonar: “... sen är det ju viktigt att det inte bara händer utan att det är någonting som jobbas med före, efter och under tiden i skolan och åter.” Ytterligare en aspekt som framkommer i intervjuerna är uppfattningen om att det finns brister i genomförandet av före- och efterarbetet i form av tidsbrist och engagemang. Intervjusvaren visar att aktiviteterna och erfarenheterna är viktiga för elever och att målet är elevers utvecklande av valkompetens. Syv 3 beskriver: “... ju mer erfarenheter de får med sig desto lättare är det att genomföra väl underbyggda val och om man börjar tidigt så får man ju med sig många erfarenheter.” Lärare 2 beskriver att elever utvecklar en valkompetens genom att få många breda erfarenheter vilket även kan bidra till undvikande av felval:

Får du många breda erfarenheter så får du ju liksom...ja men en bred kompetens...en valkompetens, en bred valkompetens och att göra livsval också. Du kanske inte går på den där niten som du annars hade gått på. (Lärare 2)

Intervjusvaren visar att ett samarbete mellan lärare och syv på skolan gynnar både personalens arbete samt elevers utvecklande av valkompetens. Syv 1 beskriver att i samarbetet blir personalen starkare tillsammans och kan ha fokus på arbetet med eleven:

Att vi är starkare tillsammans. Om vi har eleven i fokus och tillsammans arbetar med att motivera, stärka, visa på möjligheter och medvetandegöra ökar vi elevens välmående och förhoppningsvis måluppfyllelse. Det blir tydligare för eleven varför hen är i skolan och vilka förmågor som tränas. (Syv 1)

Lärare 2 berättar att genom att ta vara på varandras kompetenser och kunskap skapar personalen ett kollegialt lärande. Intervjusvaren visar att samarbetet och det kollegiala lärandet på skolorna handlar i grund och botten om att hjälpa och stötta elever genom sina år i grundskolan samt utveckla elevers valkompetens.

I intervjun med Syv 1 lyfter hen att planeringen av aktiviteter utgår från självkännedom och genus: “Självkännedom går som en röd tråd genom hela skolgången liksom genus.” I samma linje beskriver Syv 2 att arbetet måste grundas i att elever utvecklar en självkännedom och lär sig att genomföra beslut: “Så grunden måste ju bygga på vem är jag, vad vill jag och vart ska jag. Att kunna ta beslut och kunna gå vidare till nästa steg i livet.”

Aktiviteter som sker i samarbete mellan lärare och syv i årskurs 6–9 har lyfts under intervjuerna som betydelsefulla för elevers utvecklande av valkompetens. Aktiviteten i sexan beskrivs som lekfull med fokus på elevers självkännedom då de får arbeta med sina drömmar, egenskaper och förmågor. Syv 2 berättar att i årskurs åtta arbetar hen tillsammans med läraren i en aktivitet då elever får arbeta med sina egenskaper. Aktiviteten bygger på Anders Lovéns fyrstegsmodell och de tre stegen Insikt, Utsikt och Framsikt. Modellen handlar om att elever ska få en självinsikt, få en inblick i vad som finns i omvärlden i form av yrken och utbildningar samt en kunskap i hur hen ska ta sig till målet.

Informanterna beskriver att de aktiviteter som elever uttrycker som givande och lärorika, är främst praon, yrkesmässan och yrkeskollaget vilket exemplifieras av följande citat från Syv 1:

Yrkes-mässan gav eleverna otroligt mycket. För de fick träffa så många yrken, de fick prova på och testa. Så de fick upp ögonen för ganska mycket där. Men sen är det praon också, om man tänker övergripande som har gett otroligt mycket. Sen utifrån mitt årshjul är det

yrkeskollaget den aktiviteten tycker jag är och har varit väldig, väldigt bra och också en som eleverna själva lyfter som de säger att de har lärt sig mycket från. (Syv 1)

Ytterligare en aspekt som framkommit i intervjuerna är intrycket av att praon kan bli något enkelspårig. Praon är förutbestämd på ett antal företag, vilket bidrar till att elever får en något begränsad inblick i arbetslivet. Aspekten exemplifieras av Lärare 3 i följande citat:

Praon har ju kommunen tagit på sig att anordna men det innebär ju också att den blir lite...jag tycker den är lite enkelriktad mot just förskola och äldreomsorg. Det är inget fel på dem yrkena men de blir en ganska snäv bild av yrkeslivet tycker jag nog. (Lärare 3)

Informanterna beskriver att genom elevers uttalanden och diskussioner kring aktiviteterna kan de konstatera vilken eller vilka aktiviteter som fungerar bäst och vad som behöver utvecklas. För att få elevers upplevelser av aktiviteterna och undervisningen beskriver Lärare 2 i följande citat ett utvärderingsverktyg: “Det finns en app ... som fångar det som man inte ser på lektionen. En slags utvärderingsverktyg. ... om man gör värdeskapande arbete eller skola-arbetsliv då ser man att elevernas kompetens ökar. Både valkompetens och deras resultat blir bättre.” Lärare 2 betonar att värdeskapande arbete med kopplingar till arbetslivet bidrar till färre frustrerade elever, kompetensökning och bättre resultat. Genom den breda vägledningen har Lärare 2 lyckats vända en trend där killar i genomsnitt får sämre betyg än tjejer och på så vis har killarna lyckats bättre och har enligt Lärare 2 mer valmöjligheter: “Så har dem årskullarna jag har haft de sista åren faktiskt haft jättebra valkompetens och möjlighet att välja för de har faktiskt lyckats.”

6.4 Sammanfattning

Studiens frågeställningar är: 1) Baserat på befintliga riktlinjer, hur omsätts samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare till praktiken på grundskolan? 2) Hur påverkar samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare elevers utvecklande av valkompetens? Det framkommer i resultatet att det finns flertalet faktorer som påverkar möjligheten att omsätta samarbete till praktiken och utveckla elevers valkompetens. Det tycks finnas mer eller mindre tydliga riktlinjer för hur samarbetet ska omsättas till praktiken på grundskolorna. Samarbete omsätts i olika stor utsträckning på grundskolorna och i olika former. Både i interaktion med varandra och i enskilt arbete med gemensamt syfte. Aktiviteterna som sker i samarbete mellan lärare och syv på grundskolan beskrivs

som obligatoriska med ett tydligt syfte och ett inkluderat före- och efterarbete. Flera viktiga förutsättningar framkommer i resultatet för att samarbete ska kunna omsättas till praktiken, dock skiljer det sig i resultatet huruvida förutsättningarna existerar på grundskolorna eller inte. En förutsättning är att rektorn är insatt och betonar att studie- och yrkesvägledning är någonting som all personal på skolan har ett gemensamt ansvar för. Det är även en förutsättning att det finns tillräckligt med tid för både planering samt genomförande av aktiviteter i den breda vägledningen. Även relationsbyggande är en viktig förutsättning men kan komma att påverkas av huruvida syvens tjänst är placerad på en eller flera skolor. Likväl underlättas relationsbyggandet till elever om syv och lärare samarbetar i aktiviteterna. Samtliga förutsättningar samt tydliga kopplingar mellan skola-arbetsliv i undervisningen såväl som samarbetet mellan yrkesgrupperna och de genomförda aktiviteterna påverkar i någon grad elevers motivation och utvecklande av valkompetens. Genom att knyta an undervisningen till arbetslivet, samarbeta i de obligatoriska aktiviteterna genom hela grundskolan samt ta del av varandras kompetenser kan det gynna en utveckling av valkompetens hos elever.