LÄRARPROGRAMMET
”Man skriver lite om sin favoritfilm eller
favoritfotbollsspelare och alla i hela
världen kan läsa det.”
En studie om elevers uppfattningar om informations- och
kommunikationsteknik, IKT.
Andreas Lundström och Johan Gabrielsson
Examensarbete 15 hp Vårterminen 2008
Handledare: Katarina Herrlin Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel:
”Man skriver lite om sin favoritfilm eller
favoritfotbollsspelare och alla i hela världen
kan läsa det”. En studie om elevers
uppfattningar
om
information
och
kommunikationsteknik, IKT
Författare:
Andreas Lundström och Johan Gabrielsson
Handledare:
Katarina Herrlin
ABSTRACT
Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever använder och uppfattar
informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive
hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var även att
undersöka vilka IKT-verktyg som används i respektive miljö samt på
vilka sätt dessa används. Vidare undersöks också elevernas uppfattning
om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever från en
IKT-profilerad grundskola, år fyra, intervjuats. Resultatet visade att
de
medverkande eleverna i studien hade en positiv inställning till IKT
generellt, då de också visade att de var medvetna och insatta i en mängd
olika företeelser inom IKT-området. Studien visade också på att det inte
fanns några större skillnader mellan pojkar och flickor i uppfattandet av
IKT, då de största skillnaderna som påvisades handlade om användandet
i val av aktivitet, där intresset skiljde sig åt.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 3
2 BAKGRUND ... 4
2.1 Begreppsdefinition ... 4
2.1.1 Informations- och kommunikationsteknik ... 4
2.1.2 Blogg ... 5
2.1.3 Chat ... 5
2.1.4 Smart board ... 6
2.1.5 Senteo ... 6
2.2 Ett samhälle under förändring ... 7
2.2.1 Barn och ungdomars användande av IKT ... 7
2.3 IKT i skolans värld ... 8
2.3.1 Elevperspektiv ... 9
2.3.2 Lärarens förändrade roll ... 11
2.4 Definition genus ... 13
2.4.1 IKT och Genus ... 13
3 PROBLEM ... 15 4 METOD ... 16 4.1 Undersökningsmetod ... 16 4.1.1 Undersökningsinstrument ... 17 4.2 Undersökningsgrupp ... 18 4.3 Genomförande ... 19 4.4 Databearbetning ... 19 4.5 Metoddiskussion ... 20 4.6 Etiska aspekter ... 20 5 RESULTAT ... 21
5.1 Elevernas generella uppfattning om IKT ... 21
5.1.1 Tjejer gillar hästspel och pojkar gillar skjut- och dödaspel ... 22
5.2 IKT-verktyg som används i skolan, och i hemmet ... 23
5.2.1 Användningsområde i skolan ... 23
5.2.2 Användningsområde i hemmet ... 24
5.2.3 Det är mer styrt i skolan och mer fritt hemma ... 24
5.2.4 Skillnader i rapporteringen mellan pojkar och flickor... 25
5.3 Elevers uppfattning om möjligheter med IKT ... 25
5.3.1 Att leta fakta och information ... 26
5.3.2 Skriva snabbt och snyggt ... 26
5.3.3 Synliggör för alla ... 27
5.3.4 Alla får vara med och svara ... 27
5.3.5 Alla kan läsa vad man har skrivit ... 27
5.3.6 Kontakten med vänner och lärare ... 28
5.3.7 Att få vara kreativ ... 29
5.3.8 Skillnader i rapporteringen mellan pojkar och flickor... 30
5.4 Elevers uppfattning om hinder med IKT ... 30
5.4.1 Tekniskt problem ... 31
5.4.3 Kontakt med okända människor ... 32
5.4.4 Strålning ... 32
5.4.5 Skillnader i rapporteringen mellan pojkar och flickor... 32
5.5 Sammanfattning ... 33
6 DISKUSSION ... 35
6.1.1 Elevers generella uppfattning om IKT ... 35
6.1.2 Vad, hur och på vilka sätt använder elever IKT ... 35
6.1.3 Elevers syn på möjligheter och hinder med IKT ... 37
6.1.4 IKT ur ett genusperspektiv ... 39
6.1.5 Slutsatser ... 40
6.1.6 Vidare forskning ... 40
1
INTRODUKTION
I en snabb, föränderlig och globaliserad värld handlar inte längre läraruppdraget om att lära ut given kunskap, utan att ge och förse elever med verktyg så att de kan tampas och möta samhällets utmaningar menar Folkesson (2004). Alexandersson, Linderoth och Lindö, (2000) menar att utvecklingen pekar på förändringar i hur människor kommer att kommunicera och lära i såväl skola som i vardagen.
Sturmark (1997) menar att IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett begrepp som inte bara omfattar datorn, utan även en mängd andra element. Alexandersson m.fl., (2000) menar att datorn idag tillhör barnens kultur, då datorn också kommer att bli ett viktigare redskap för den framtida pedagogiska verksamheten i skolan.
Nilsson (2000) menar att skolan har ett ansvar att arbeta för att främja flickors intressen för teknik och naturvetenskap. Han betonar att om detta arbete inte sker kommer samhället fortsätta att ….byggas av män för män, och menar att man håller på att skapa en bild för vad som är manlig respektive kvinnlig teknik. Vidare ställs den adekvata frågan i sammanhanget om skolan arbetar på ett så pass utmanade sätt att man bidrar till ökad jämställdhet inom IKT området (a.a.).
Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Utbildningsdepartementet, 1994, s 4)
Flera studier utgår från och undersöker pedagogers uppfattning av IKT. Men hur förhåller och uppfattar elever IKT i skol- och hemmiljön? Kunskapen om IKT och barns egna tankar kring detta är något som kan saknas inom den lärarutbildningen, då detta kan ha betydelse för pedagoger inom den framtida skolverksamheten.
2
BAKGRUND
Kapitlet kommer att introducera flera olika begreppsdefinitioner inom IKT-området. Därefter kommer en samhällsanalys, där det klargörs om barn- och ungdomars användande av IKT. I avsnittet IKT i skolans värld kommer att belysa och lägga fokus på elevperspektivet och lärarens förändrade arbetssituation. Avslutningsvis kommer en presentation och definiering av begreppet genus, samt tidigare forskning om IKT ur ett genusperspektiv.
2.1
Begreppsdefinition
Informations- och kommunikationsteknik, IKT omfattas av en mängd olika aktiviteter och begrepp. För att klargöra vad IKT kan innefatta, presenteras olika definitioner nedan.
2.1.1
Informations- och kommunikationsteknik
IT är en förkortning av begreppet informationsteknik vilket omfattar all teknik som förmedlar information på ett eller annat sätt (Johansson, 1997). Vidare menar hon att tekniken i sig inte kan uträtta något själv, utan att det alltid krävs en människa bakom. Nyberg (2000) utvecklar begreppet, och kallar det IKT (informations- och kommunikationsteknik) på engelska ICT (information and communication technology). Enligt nationalencyklopedin menar man att den engelska förkortningen används i sammanhang då man vill markera telekommunikationens roll i sammanhanget (NE, 2008). Nyberg (2000) fortsätter och menar att IT i sig inte definierar begreppets hela betydelse utan att kommunikation har en så pass central roll att det bör finns med, då IKT bättre beskriver innebörden.
2.1.2
Blogg
Ordet blogg härstammar ifrån engelskans ord weblog som myntades av Jorn Barger som 1997 använde begreppet för att beskriva sin egen eller andras hemsidor på Internet. Barger förde likt en loggbok, anteckningar om olika uppfattningar och intressanta upptäckter från de sidor han besökt. Begreppet har sedan ändrats från weblogs till sin nuvarande form blogs eller på svenska blogg (Våge, L., Stattin, E & Nygren, G, 2005). Nationalencyklopedins definition på begreppet blogg är …
personlig och öppen dagbok på webben (NE 2008). Likt nationalencyklopedins definition skriver Hewitt (2005) att bloggen är en dagboksform som finns på Internet där en eller flera användare tillsammans, mer eller mindre återkommande skriver. Det finns många olika sätt att blogga på, Våge m.fl. (2005) beskriver genrer av bloggar som förekommer och han menar att den största förekomsten av bloggar på Internet består av den textbaserade sorten, men att det också figurerar andra former så som video, foto- och musikbloggar. Exempel på en sådan sida är Youtube. Våge m.fl. (2005) definierar blogg i citatet nedan.
En blogg är en ofta uppdaterad webbplats vars startsida karakteriseras av förekomsten av ett antal daterade texter arrangerade i omvänd kronologisk ordning så att senast skrivna kommer överst. (Våge, m.fl. 2005, s 9)
2.1.3
Chat
Ordet chatta/chat kommer från engelskans chat och betyder på svenska, småprat. I Internetsammanhang innebär chatta att två eller flera personer samtalar via Internet. Det finns enligt nationalencyklopedin två olika varianter. Den ena är den webbaserade chatten som man ofta kan hitta på olika typer av communities. Ordet kommer från engelskans community. I Internetsammanhang är communities mötesplatser på Internet för personer med olika typer av intressen. De olika sidorna kan variera i storlek och ämnesområde, och praktiskt taget kan vem som helst bli medlem och gå in på en redan existerande kanal eller påbörja en ny sådan och börja chatta. Exempel på såväl svensk som internationella communities är Lunarstorm och Facebook. Den direktmeddelande chatten innebär att två eller ett större antal personer skickar korta meddelande till varandra, samtidigt som det i en databas
registreras när den aktuella personen är online. Exempel på webbaserade chattprogram är ICQ och Yahoo- Messenger. Till skillnad från den webbaserade chatten vars kanaler är öppna, vilket syftas till att alla som är medlemmar på sidan kan delta i diskussioner, är den direktmeddelande chattens kanaler slutna. För att kunna chatta med andra måste man bli inbjuden eller själv bjuda in den eller de man vill chatta med (NE, 2008). Vidare beskrivs chat som en typ av datormedierad kommunikation vilket till skillnad från annan kommunikation ger möjlighet att överföra och lagra information samt möjlighet till interaktion och att kunna vara anonym (Dahlgren, 2002).
2.1.4
Smart board
Smart Board är ett system där en dator är kopplad till en projektor som återger bilder och information på Smart boardtavlan. Tavlan där all information projiceras på är tryckkänslig, vilket innebär att man kan välja att arbeta direkt på tavlan istället för det traditionella sättet vid datorn. Man kan med hjälp av handen rita, forma figurer samt förflytta sig mellan olika program och moment. All information som nedtecknas på Smart boardtavlan kan antingen skrivas ut, sparas eller skickas via ett e-mail (Smart technologies Inc).
2.1.5
Senteo
Senteo är en komponent som tillhör Smart boardserien. Det är ett system utvecklat för att bland annat ge läraren möjlighet att se om eleverna i klassen har förstått vad som har undervisats. Varje person som får tillgång till en handenhet har ett lösenord för att logga in. Svaren som eleverna avger, återges på Smart boardtavlan och läraren kan se vilka som inte svarat respektive svarat. Man kan använda Senteo till exempel för prov- och undersökningssituationer (Smart technologies Inc).
2.2
Ett samhälle under förändring
Rask, menar att IKT är en relativt ny företeelse, men att det i dagens samhälle är något som man inte kan vara utan (KK-stiftelsen, 2007).
En ny tid är här. Samspelet mellan teknisk utveckling och annan samhällsförändring har fört oss in i ett nytt historiskt skede. Vi lever i en unik tid och förändringen går unikt fort. Olika typer av tekniska landvinningar är på väg att förändra förutsättningarna för liv och samhällsbyggnad. (KK-stiftelsen, 2007, s 7)
Likt Rask menar Dahlbom, att globaliseringen och IT medför ett förändrat svensk samhälle, och att utvecklingen är ostoppbar (a.a.).
Flera forskare menar att IKT är en naturlig del av barn och ungdomars vardag, då de vidare menar att denna utveckling kommer eskalera (Alexandersson, m.fl. 2000).
2.2.1
Barn och ungdomars användande av IKT
Linderoth anser att den kultur som finns kring exempelvis onlinespel är en del av nätkulturen som utan återvändo är med i den pågående samhällsutvecklingen (KK-stiftelsen, 2007).
I Mediarådets rapport (2006) undersöks barn och ungdomars användning och upplevelser av medier, då bland annat aktiviteter vid datorn och Internet kartlades. De aktiviteter som mest frekvent nämns i rapporten var chat och att spela spel. Vidare är det ett glapp till resterande nämnda aktiviteter så som att mejla, göra läxor och att surfa för nöjes skull.
Resultat från en studie om ungdomar och deras chatvanor visar på en medvetenhet kring de risker som finns genom kommunikation via Internet. När det gäller de faror som ungdomar kan möta med Internet nämns bland annat att kunna bli utnyttjad samt få kontakt med ”fel” personer (Bengtsson, 2007). Resultatet av den internationella rapporten Mediappro Finale Rapport (2006) visar likt Bengtsson
(2007) att ungdomar idag är riskmedvetna när de använder Internet i kommunikativa syften.
…,the evidence in this study is that young people are report being in dangerous, or even uncomfortable, situations extremely rarely. They are mostley aware of the possible dangers; and the shift from chatrooms use to instant messaging alone considerably reduces practices which expose them to meeting with strangers, or even unwelcome peopele they know. (Mediappro, 2006, s 16)
Bengtsson (2007) visar genom sitt resultat att det generellt ges en positiv bild om chatten och dess möjligheter. Exempelvis beskrivs aktiviteten som rolig, att det är smidigt, enkelt och billigt. Ytterligare nämns just möjligheten att ta kontakt med okända människor som positiv, då det genom chatten beskrivs som enklare. Vidare nämns möjligheten att kunna vara anonym som svar på denna företeelse.
2.3
IKT i skolans värld
Informations- och kommunikationstekniken kom att via datorns inträde, få en permanent plats i skolan under 80-talet i samband med införandet av den nya läroplanen Lgr 80 skriver Jedeskog (1998). Via Lgr 80 infördes för första gången datalära vilket innebar att eleverna skulle lära sig om den nya tekniken, då det inte behövde handla om att praktiskt använda datorn utan mer undervisa informativt och teoretisk. Datalärans syfte var att lära ut den nya teknikens betydelse för samhällsutvecklingen samt hur den påverkar individen (Riis, 2000).
Alla elever bör orienteras om användningen av datorer i samhället och om den snabba utvecklingen på området. Speciellt gäller det att eleverna inser att datorn är ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor. (Lgr 80, s107)
Efter införandet av 1980 års Läroplan för grundskolan, Lgr 80 satsade staten och kommunerna på datoriseringen av skolan under åren 1984-1993, men brytpunkten kom inte förrän 1994, då utvecklingen övergick i en ny fas (Riis, 2000). Detta år
inledde Skolverket ett arbete att utveckla ett skoldatanät med syfte att driva på IT-användningen i skolan (Utbildningsdepartementet, 2007). Samma år bildades Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, som ingick i den nya miljardsatsningen av skolutveckling via olika projekt inom IT-området. Stiftelsen uppgift är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom olika sektorer, och däribland ingår IT som satsning inom skolan och högre utbildningar (KK-stiftelsen, 2008-05). KK-stiftelsen har haft en central roll för skolverksamhetens utveckling inom IKT, då stiftelsen genom sitt arbete har genererat till en mängd olika projekt bland annat Informationsteknik i Skolan projektet även kallat ITiS-projektet (Riis, 2000).
2.3.1
Elevperspektiv
Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 med kursplaner har influerats av utvecklingen inom IKT, vilket tydligt framgår av de mål som satts upp (Alexandersson, 2000).
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. (Utbildningsdepartementet, 1994, s10)
Vad gäller forskning inom IKT i skolan har det inte funnits en entydig bild av dess effekter, då sambandet mellan exempelvis datortäthet och lärande har varit svåra att bevisa (Alexandersson, m.fl. 2000). På liknande sätt beskriver också Pedersen (1998) denna bild.
Tillsvidare får vi nöja oss med att säga att den forskning som finns är motsägelsefull och inte ger några entydiga resultat vad beträffar informationsteknikens förmodat positiva effekter på elevers inlärning. (Pedersen, J. 1998, s62)
Några av de positiva effekter som forskningen nu på senare år har påvisat är bland annat att samarbetet och engagemanget vid datorn mellan eleverna ökar (Alexandersson, m.fl. 2000). Folkesson (2004) hänvisar till Riis, m.fl (1991) som
menar att elever blir mer hjälpsamma och har en vänligare samtalston via samarbete vid datorn. Vidare skriver Alexandersson, m.fl. (2000) att datorn har en positiv inverkan på klassrumsmiljön eftersom elevernas uppmärksamhet skärps, vilket i sin tur har betydelse för en god inlärning. Flera av forskarna visar på positiva effekter av IKT i skolan, då också eleverna ställer sig positivt till tekniken. En förklaring till denna entusiasm kan vara datorns sätt att snabbt ge respons, då bland annat den text som skrivs alltid blir snygg samt direkt går att läsa (Folkesson, 2004). Resultat visar också att elever blir mer engagerade och fokuserade, vilket har betydelse för ett produktivt arbete (Jedeskog, 1998; Riis, m.fl., 1997; Alexandersson, m.fl. 2000).
Alexandersson, m.fl., (2000) beskriver i sin studie om barns möte med IKT, två kategorier gällande barns uppfattningar om sitt eget lärande. Den första kategorin gällde barns uppfattningar om vad de lärde sig om datorn, det vill säga kunskaper om datorns funktion och delar. Resultatet visade en varierande bild, allt ifrån att sätta på datorn till att lära sig hantera olika pedagogiska program. Den andra kategorin avsågs mäta lärandet via datorn, då tillägnandet av faktakunskaper nämndes. Via de pedagogiska programmen sa åtskilliga elever att de lärde sig läsa, räkna och skriva via datorn. Vissa elever nämnde ordbehandlingsprogrammen som en positiv effekt på lärandet då det hjälpte de att stava rätt samt identifiera bokstäverna (a.a.). Alexandersson m.fl. (2000) refererar till författarna Appelberg och Eriksson (1999) då de beskriver datorns vinster genom att som elev lättare kunna ta kritik samt att inte behöva visa någon att man gjort fel. Sammantaget visar resultatet av studien att eleverna har en positiv bild av IKT (Alexandersson, m.fl, 2000). I en arbetsrapport från projektet Datorn i grundskolan, understryker just elevernas möjlighet till egen kreativitet som förklaring på elevers förtjusning av datorer (Unenge & Unenge, 1997). Om detta skriver också Alexandersson, m.fl. (2000).
Barn tilltalas av de pedagogiska programmen p.g.a. fina färgglada bilder, ljud, rörliga bilder och att barnen kan påverka händelseförloppen i programmen genom olika ställningstagande. (Alexandersson, m.fl, 2000, s 50)
Under studien av Alexandersson, m.fl, (2000) pågick ett projekt där vissa klasser hade som uppgift att föra datordagbok. Forumet användes så att eleverna i steg för
steg kunde följa sin egen kognitiva utveckling. En av eleverna yttrade sig på följande sätt gällande dagbokskrivandets funktion (a.a.).
”Man skriver vad man lär sig. Om spelen och vad man tycker om dem. För att fröken ska veta hur bra de är och hur man lär sig på dem.” (Alexandersson, m.fl, 2000, s 49)
I samma studie gjord av Alexandersson, m.fl, (2000), undersöktes barns uppfattningar kring begreppen IKT och IT som visade att majoriteten av barnen i undersökningsgruppen inte kunde klargöra för något av begreppen. Begreppet Internet var däremot mer bekant, då flertalet kände till innebörden och därmed kunde relatera till sitt eget användande (a.a.).
2.3.2
Lärarens förändrade roll
Folkesson (2004) understryker lärarnas betydelse, då det finns en oro i att lämna eleverna själva vid datorn. Egenskaper som initiativförmåga och inre kontroll krävs vid ett självständigt arbete vid datorn, då vissa elever kommer få bekymmer med denna undervisningsform. En annan aspekt är den bristande kunskapen hos läraren som en bidragande orsak till att eleverna hellre frågar en kamrat menar Folkesson (2004). Forskningsresultat visar att läraren har stor betydelse för elevernas användande och förståelse av IKT, då just lärares tidigare kunskaper inom detta område är av central betydelse (Alexandesson, m.fl., 2006).
Läraren skall förändra sig i takt med samhällsutvecklingen, då kraven på senare år har handlat om lärarens roll som förberedande mentor för eleverna i det framtida samhälle som de kommer att möta (Hargreaves, 1998).
Uppdraget handlar alltså inte längre om att utbilda elever till ett givet samhälle utan snarare om att förse elever med en uppsättning färdigheter så att de själva kan möta det framtida samhället. (Folkesson, m.fl, 2004, s 46)
Jedeskog (1998) beskriver hur lärarens profession har förändrats, då hon menar att eleverna inte längre tillhandahåller kunskap ifrån läraren. Eleverna får på egen hand söka information som behandlas och bedöms enskilt, vilket ska bidra till ny kunskap. I denna situation blir läraren följaktligen en handledare som guidar eleverna genom deras arbete (a.a.). Likt Jedeskog (1998) menar Riis (2000) att läraren ska ha en mer vägledande roll men att det är IKT som är den drivande faktorn.
Det finns en osäkerhet ibland lärarkåren att integrera IKT i undervisningen, då Jedeskog (1996) menar att detta dels beror på att utvecklingsarbete kräver tid, vilket för lärarna betyder större arbetsbörda. En effekt kan bli att man inte vågar introducera ett nytt arbetssätt, då det inte ges några positiva garantier för elevernas fortsatta resultat (a.a.). I vissa fall kan datorn ses som en konkurrent för läraren, då eleverna via datorn kan få information eller faktakunskap på ett mer lätthanterligt sätt jämfört med läroböcker eller med hjälp av läraren (Papert, 1993). Detta kan kopplas till vad Alexandersson, Hurtig och Söderlund, (2006) beskriver i en forskningsrapport som betonar vikten av lärarens roll som delaktig i elevens användande av IKT.
Det kan t.o.m. vara så att läraren måste vara mer aktiv, lägga sig i mer, utmana mer och vara mer påläst kring de kunskaper eleven försöker utveckla. Läraren är en mycket viktigt resurs och måste därför själv delta i och bidra till att stödja elevernas kunskapsproduktion. (Alexandersson, m.fl. 2006, s. 128)
Lärarens förhållningssätt och attityd till IKT har stor betydelse för om eleverna ska kunna ta till sig den nya tekniken samt få möjlighet att utveckla vidare kunskap. Studien av Alexandersson, m.fl. (2006) understryker just detta då läraren har en central roll för att eleverna ska få ett positivt förhållningssätt samt kunna utveckla nya kunskaper inom IKT.
2.4
Definition genus
För att kunna förstå begreppet genus är det angeläget att skilja på begreppen genus och kön, då Hedlin (2004) beskriver genus som ett vetenskapligt begrepp. Oakley (2005) beskriver genus som en benämning av kön ur ett mer psykologiskt och kulturellt sammanhang mer än ett biologiskt. Detta betyder att om kön definieras som man eller kvinna, så definieras genus som manligt respektive kvinnligt menar Oakley (2005). Hedlin (2004) skriver att begreppet kön kan beskrivas utifrån tre olika synsätt, då traditionellt olikhetstänkande benämns som det första. Detta synsätt var rådande för mer än 100 år sedan och innebär att man såg olikheter mellan man och kvinna som naturligt givna. Det likhetstänkande synsättet har under senare årtionden blivit mer vedertaget, då detta innebär att begreppet kön inte har så stor betydelse. Detta synsätt fokuserar istället på kvinnors oförmåga att ta för sig i samhället, då man inte tittar på de stereotypa regler som förekommer. Genustänkande är det sistnämnda synsättet som idag också är det synsätt som används inom genusforskningen, då man tittar på kön utifrån olika sociala och kulturella sammanhang med föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt (a.a.).
2.4.1
IKT och Genus
Teknik har alltid varit ett sätt för mannen att förmedla manlighet och social status, vilket också är en naturlig del av mannens kultur. Detta skriver Pedersen (1998) då han vidare också beskriver tekniken som obetydlig i kvinnans identitetsskapande.
Kvinnors intresse för datorer kan däremot mer liknas vid en konflikt mellan att vara flicka och att bli kvinna, skriver Jedeskog (1998). I vår kultur fostras flickor från vuxna och via media att känna ointresse för teknik, då flickor indirekt bör syssla med annat skriver Nilsson (2000) Vidare citerar han Britt Hallerdts syn på flickors intresse för teknik.
”Det finns alltså en tveksamhet till om flickor egentligen är ointresserade av teknik eller om det är det sätt den presenteras på som leder till ointresse.” (Nilsson, 2000, s 6)
Resultat av forskning om datorer och användning av dessa mellan pojkar och flickor i de yngre åldrarna, har inte kunnat visa på några generella skillnader. Ett resultat från en undersökning med flickor i 10 till 12 år visar att när de har fått använda datorn i undervisningen, så har också intresset samt kunskaperna blivit likvärdiga med pojkarnas (Jedeskog, 1998). Liknande resultat refererar Nilsson (2000) som uttrycker att pojkar och flickor är minst lika intresserade av datorer men att flickorna närmar sig datorn på ett praktiskt vis och använder datorn som ett nyttoredskap, då de ser möjligheterna med tekniken. Vidare skriver han att pojkarna är mer intresserade av själva tekniken, då aktiviteter som programmering nämns som syssla. Flera resultat påvisar att datorspelande är den aktivitet pojkar benämner i samband med datorn (a.a.) Spelen är oftast action-betonade typen, då aktiviteten oftast uppfattas som lek (Unenge & Unenge, 1997). Flickorna nämner datoraktiviteter som att skriva och räkna, då deras datoranvändning oftast beskrivs som mer seriös. Vidare visar studien att pojkar mer frekvent surfar på Internet än flickor, då de större i utsträckning chattar (Nilsson, 2000). Likt Nilsson (2000) skriver Bengtssons (2007) att tidigare forskning visat på stora skillnader mellan pojkar och flickors chattvanor, men att det i hennes studie visat på en utjämning. Vidare skriver hon om skillnader i fråga om vilka chattforum/communities som används, då pojkarnas chatt oftast var kopplat med någon spelsajt.
I en studie av Durndell m.fl. visade resultateten att pojkar hade mer könsteriotypa föreställningar om vad män respektiver kvinnor kan göra i fråga om datorhantering, då flickorna visade på en mer jämställd attityd (Pedersen, 1998).
3
PROBLEM
I detta arbete kommer begreppet IKT användas, då det svarar för studiens syfte. IKT, är idag en naturlig företeelse, då utvecklingen inom detta område har haft stor betydelse för det informationssamhälle vi i dag lever i. Skolan, som är en del av detta samhälle, utvecklas och påverkas kontinuerligt av IKT, vilket har betydelse för den undervisning som våra elever möter idag. Om skolans lärare ska kunna integrera och använda IKT, är det av värde att veta hur eleverna uppfattar sitt eget användande av IKT, samt veta hur detta kan skildra sig ur ett genusperspektiv.
Studiens huvudsyfte är att försöka ta reda på hur elever använder och uppfattar IKT i skolan och i hemmet, samt studera detta utifrån ett genusperspektiv.
Studiens syfte resulterar i följande frågeställningar.
1. Vilka övergripande åsikter har eleverna angående IKT i skolan och hemmet?
2. Vilka IKT-verktyg rapporterar eleverna att de använder i skolan respektive i hemmet, samt på vilka sätt används dessa?
3. Vilka möjligheter respektive hinder ser eleverna med IKT?
4. Skiljer sig pojkar och flickor åt när det gäller rapporteringen om användandet av IKT, samt hur upplever eleverna själva detta?
4
METOD
I metodkapitlet presenteras val av undersökningsmetod, undersökningsgrupp, instrument för undersökningen med tillhörande pilotstudie samt undersökningens genomförande. Slutligen redovisas bearbetningen av den insamlade datan.
4.1
Undersökningsmetod
Det finns två typer av intervjuer, den strukturerade intervjun som bygger på fasta frågor och den kvalitativa intervjun som karakteriseras av att frågorna är mer öppet formulerade (Johansson och Svedner, 2006).
Till undersökningen valdes att använda och genomföra en kvalitativ intervju. Syftet med kvalitativa intervjuer är att svaren ska bli så uttömmande som möjligt (a.a.). Patel och Davidsson, (2003) menar att om man ska få utförliga svar ifrån respondenten är det viktigt att intervjufrågorna har en låg grad av standardisering. Vilket menas att frågorna i intervjun är utformade så att det finns stort svarsutrymme för respondenten. Vidare menar Patel och Davidsson att syftet med en kvalitativ undersökning är att urskilja egenskaper hos respondenten eller den undersökta gruppen, då detta stämmer överens med denna studies syfte.
I denna studie har intervjuerna utgått från ett antal normer och tekniker i syfte att få så uttömmande svar som möjligt. Att som intervjuare hela tiden visa intresse gentemot respondenterna menar Patel och Davidsson (2003) och Krag Jacobsen, (1993) är viktigt element för en bra intervju. I synnerhet vid barnintervjuer menar Trost, (2005) att det är viktigt att vara tydlig och noggrann i sina förklaringar så att intervjun blir så friktionsfri som möjligt. Att inte lägga orden i munnen utan att ge barnen tid till att svara menar Cederborg, (2000) är viktigt för en bra intervju med barn. Om man ställer flera frågor i en och samma fråga menar Krag Jacobsen (1993) att respondenten ofta väljer den sistnämnda, därför är det viktigt att beakta att man endast ställer en fråga åt gången.
4.1.1
Undersökningsinstrument
I intervjun har en mall med frågeområden använts (Bilaga 1). Trost (2005) menar att det är centralt att man som intervjuare inte har några färdiga frågeformulär utan att man ska utarbeta en lista med vida frågeområden och låta respondenten styra samtalet i största möjliga utsträckning. Vid kvalitativa intervjuer ska man använda en form av intervjuguide, som består av stora frågeområden. Detta menar Trost (2005) i likhet med Patel och Davidsson (2003) ska ge utrymme för respondenten att svara. Frågorna i denna studies intervjuguide formulerades utifrån de fyra frågeställningarna som i sin tur har utarbetats med utgångspunkt i syftet med undersökningen.
Studien börjar med en inledande fråga som ska fungera som en ingång till ämnet för respondenten. Den första delen undersöker elevers förkunskaper om IKT, för att vid nästa skede få IKT –begreppet förklarat. Vidare är majoriteten av frågorna som ingår i intervjuguiden knutna till varandra, då dessa undersöker vilka IKT-verktyg som används, hur och på vilka sätt de används samt vilka möjligheter och hinder som eleverna upplever med IKT. Alla frågor har sin utgångspunkt antingen i hemmet eller i skolan. En fråga åsyftar att ta reda på elevernas uppfattning om skillnader i användandet av IKT, mellan skolan och hemmet. Avslutningsvis undersöks elevernas uppfattning om IKT användandet skiljer sig mellan pojkar och flickor. Se (Bilaga 1)
I undersökningen har det genomförts en pilotstudie i syfte att omformulera eller ta bort eventuella frågeställningar där svaren inte har motsvarat syftet för undersökningen eller då respondenterna inte kunnat ge svar. Pilotstudien innefattades av två intervjugrupper, en pojk- respektive flickgrupp med två elever vid varje intervjutillfälle. Pilotstudien utvärderades och resulterade i att intervjuguiden justerades inför huvudstudien. Sammantaget skrevs det in två ytterligare frågor till intervjuguiden
• Finns det några skillnader i hur flickor och pojkar använder och upplever informations och kommunikationstekniska hjälpmedel?
• Vilka är de största skillnaderna hur ni använder information och kommunikationsteknik i skolan mot i hemmet.
Utöver de två tillagda frågorna i intervjuguiden togs en fråga bort eftersom ingen av respondenterna svarade på den.
• Finns det något annat ni skulle vilja använda som information och
kommunikationstekniska hjälpmedel i skolan?
Vidare var frågan hur eleverna upplever IKT i hemmet respektive i skolan uppdelade i två separata frågor, då pilotstudien bidrog till att frågorna slogs ihop inför huvudstudien.
4.2
Undersökningsgrupp
Eleverna som intervjuades gick under perioden i fjärde klass och intervjugruppen omfattades av 32 elever varav 16 pojkar och 16 flickor. Eftersom syftet i undersökningen har handlat om elevers uppfattning och användning av IKT ur ett genusperspektiv, har valet av undersökningsgrupp valts utifrån den utgångspunkt att skolan skulle vara IKT-profilerad. Denna typ av val används företrädesvis vid kvalitativa undersökningar, för att man ska kunna se en variation mellan respondenterna, till exempel vad gäller kön eller ålder menar Trost (2001). I undersökningsgruppen ingår en skola i regionen, där två specifika klasser på skolan under ett års tid har varit med och genomfört ett IKT-projekt. Projektet är bekostat av KK-stiftelsen, stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling. De två klasserna hade ett tydligt och orienterat IKT arbete som var väl implementerat i den dagliga verksamheten. Dator, Smart Board och Senteo var IKT-element som användes frekvent i undervisningssammanhang och eleverna fick bland annat avsatt tid för att skriva blogg. Även chatprogrammet MSN användes som en länk mellan hem och skola.
4.3
Genomförande
Innan undersökningen skickades det ut ett missivbrev (Bilaga 2) till elevernas föräldrar. Vid enkät- och intervjuundersökningar ska det skickas ut ett missivbrev som ska vara kortfattat och innehålla all väsentlig och nödvändig information. Det ska tydligt framgå vem eller vilka som genomför undersökningen menar Trost (2001).
Eleverna intervjuades parvis, då det antingen var två pojkar eller två flickor. Vid gruppintervjuer kan de intervjuade ta del av varandras svar vilket kan medföra att respondenterna utvecklar ytterligare svar och tankar gentemot intervjuaren menar Doverborg (2006). Intervjuperioden försiggick under tre dagar på skolan och samtliga intervjuer skedde i avskilda rum. Detta för att man inte skulle riskera att bli avbruten. Samtliga respondenter fick under intervjun kakor och saft, då syftet var att skapa en atmosfär som skulle göra så att respondenterna skulle känna sig trygga och lugna med intervjusituationen, vilket i sin tur kunde resultera i uttömmande svar. Varje samtal spelades in, då samtliga intervjuer låg inom tidsintervallet 20-30 minuter. Innan studien genomfördes var det bestämt att intervjumaterialet skulle uppgå till mellan sex till sju timmars inspelningsmaterial eller tills mättnad i material uppnåtts.
4.4
Databearbetning
Bearbetningen skedde i två faser. Först transkriberades samtliga 16 intervjuer. Därefter har intervjuernas svar noggrant kategoriserat med utgångspunkt från studiens fyra frågeställningar, dessa har även använts vid redovisningen av resultatet. Bearbetningen av intervjusvaren och kategoriseringen av resultatet har utgått från respondenternas individuella svar, för att försökta se stora generella drag (Johansson och Svedner, 2006).
4.5
Metoddiskussion
Det finns alltid omständigheter i en studie som påverkar reliabiliteten och validiteten. I den här studien har det varit främst två faktorer som har inverkat på reliabiliteten. Att samtliga intervjuer skedde parvis var, som tidigare beskrivits i metodkapitlet, ett medvetet val. Vi kan se att det har haft både vinster och förluster genom att den ena parten under vissa tillfällen har tagit överhanden under intervjun och på så sätt kan detta ha påverkat resultatet. Men det har likaså skett att respondenterna har kompletterat varandra och gett upphov till nya tankar och idéer under samtalet. Vidare kan det ha gett ytterligare positiv effekt via att den mer tystlåtna respondenten fått mer tid att reflektera och utveckla sina tankar gentemot intervjuaren. Vi upplevde generellt att flickgrupperna var mer tystlåtna än pojkgrupperna. Spekulationen har kretsat kring om det kan bero på att vi är män. Det hade varit intressant att se om utfallet hade blivit annorlunda om intervjuaren hade varit en kvinna.
Under intervjuerna kan det ha förekommit missförstånd, eller tillfällen då respondenterna kan ha tolkat instrumentets frågor annorlunda, gentemot studiens syfte. Vidare kan vi se att pilotstudien var liten i förhållande till huvudstudien, då en större hade kunde ha gett tydligare förändringar inför huvudstudien och på så sätt ökat reliabiliteten.
4.6
Etiska aspekter
Samtliga respondenter informerades att intervjun var frivillig, och att man när som helst under intervjutillfället fick avbryta.
Innan varje intervju startade, upplystes samtliga medverkande att intervjuerna var anonyma, det vill säga att inga namn eller vem som sagt vad skulle kunna utläsas i arbetet.
Efter genomförd transkribering raderades samtliga inspelningar från intervjuerna.
5
RESULTAT
Resultatdelen är tematiserad utifrån syfte, frågeställningar och har kategoriserat från elevernas intervjusvar.
Inledningsvis när det gäller intervjuparens generella förståelse av begreppet IKT, var det mindre än hälften av eleverna som kunde utveckla något resonemang. Av 16 intervjupar var det sju som kunde relatera till begreppet, då datorn mest frekvent nämndes i sammanhanget. …”Dator, Smart board och Senteo. Det är ju sådant som är teknik och elektriskt…”.
Det finns inga större skillnader mellan pojkarnas och flickornas förförståelse, då den enda var att en mer intervjupar nämnde datorn.
5.1
Elevernas generella uppfattning om IKT
Under denna rubrik redovisas de uppfattningar som eleverna generellt har om IKT. Med begreppet uppfattning avses hur eleverna upplever, tycker, känner och tänker om användandet av IKT.
Utmärkande för resultatet är att eleverna har positiva uppfattningar om IKT, då 15 av intervjugrupperna rapportera detta. Här följer två gruppers uppfattningar om dess positiva effekter.
Jag tycker det är bra, roligt, det går så snabbt att göra saker. Det brukar inte vara så svårt för (lärarens namn) brukar visa och hjälpa till.
Det är roligt med alla tekniska prylar och särskilt i skolan för där finns det så mycket.
Endast en av intervjugrupperna hade genomgående negativa uppfattningar om IKT, då detta uttrycktes i alla intervjuns delar.
Jag tycker det är mest onödigt med teknik och skulle helst ha ett vanligt klassrum med White board och sånt där. Men jag tycker inte det är så nödvändigt och
ibland kan det vara väldigt jobbigt. Man får bara in mer och mer teknik, det blir för mycket och överdrivet och man lär sig ändå ingenting på det. Det är inte nödvändigt för eleverna. Det går mycket snabbare att sätta sig med en bok och man lär sig minst lika mycket i en bok som på en dator. Jag tycker inte om tekniken, för att jag fattar inte varför det är så viktigt att ha det i en skola. Jag är väldig negativ med det här med teknik.
5.1.1
Tjejer gillar hästspel och pojkar gillar skjut- och dödaspel
När det gäller problemformuleringen om hur eleverna uppfattar IKT ur ett genusperspektiv, frågades eleverna om det fanns några skillnader mellan pojkars och flickors användande av IKT. Resultatet visade att både flickor och pojkar har liknande uppfattningar om varandras användande av IKT i skolan och hemmet. Det som är genomgående av majoriteten av svaren är vilka typer av spel respektive kön spelar. Vidare nämnde två flickgrupper att pojkar och flickor är inne på olika typer av Internetsidor. Här följer några av elevernas uppfattningar.
Killar spelar skjutspel och dödsspel och det gör ju inte flickor, de spelar ju mest barbie och hästspel. (Pojke)
Jag menar tjejer brukar mer skriva om hästar, kaniner och smink. Vi brukar mer skriva om fotboll. Om man tänker sig så tror jag inte tjejer direkt går och köper krigsspel, utan mer spelar spel som typ stallet. (Pojke)
Killar spelar mer skjutspel och det kanske inte tjejer gör, de gillar mer hästspel som är tråkiga. (Pojke)
Killar spelar skitspel med en massa konstiga gubbar med värsta gevären. Vi spelar spel för flickor, det är olika spel för flickor, man är frisör eller dockor som man sminkar och klär dem, killar spelar mer dödaspel och skjutspel. (Flicka)
Killar kanske mer bloggar om fotboll och sånt och tjejer skriver mest om hopprep eller nått. Ja vi kanske mer skriver om hästar och djur. (Flicka)
Killar går in på andra sidor, äckliga sidor, och tjejer går in på bilddagboken och sådant. Killar spelar mer skjutspel och tjejer spelar snällare spel. (Flicka)
5.2
IKT-verktyg som används i skolan, och i hemmet
När det gäller användandet i skolan nämndes fyra olika kategorier av IKT-verktyg, då samtliga av de 16 intervjuparen nämnde datorn som det IKT-verktyg som de mest frekvent använde i skolan. Vidare nämnde 12 av de 16 intervjuparen Smart board som beskrevs på följande sätt.
Det är lättare att se saker än med en vanlig tavla, det är mycket enklare att vara lärare, exempel nu när vår lärare läser Häxorna så skannar hon bara in bilderna, så ser vi bilden mycket större än vad som är i boken.
Sju av intervjuparen nämnde Senteo som ett tillhörande element till Smart boarden som användes. Ett av intervjuparen nämnde digitalkamera.
Under intervjuerna nämndes sju olika kategorier av IKT-verktyg som används i hemmet. Likt vad som används i skolan så nämnde samtliga elever datorn som det IKT-verktyg som de mest frekventa. Hälften av eleverna nämnde mobilen som ett IKT-verktyg som används. Vidare i ordningen av kategorier som mest frekvent nämndes var tv, spelkonsol, telefon, mp3-spelare och digitalkamera.
5.2.1
Användningsområde i skolan
Den aktivitet som nämndes mest i samband med datorn var att renskriva, då tio av de 16 grupperna svarade detta. Nio av pargrupperna nämner blogg som är den näst största kategorin. I ordningen av kategorier som vidare nämndes i samband med aktivitet vid datorn var att skriva bokrecension, använda Power point, träna glosor, leta fakta på Internet och träna matematik. De aktiviteter som ett mindre antal av eleverna nämner i samband med Smart boarden sker vid redovisning och under matematikundervisning, då en elev beskriver detta på följande sätt.
Ja fast vår lärare använder den mest. Men ibland på matten ex får man gå fram och redovisa.
När det gäller IKT-verktyget Senteo, så nämner samtliga elever frågestund, prov- och testsituationer som den aktivitet då det används. En elev beskrev Senteo på följande sätt.
Det är rätt så smart, man har en liten dosa med en massa knappar och så kan man svara olika typ, yes, no eller med siffror eller bokstäver. Sedan när frågerundan är över så kan lärare se vilka som har haft rätt och vilka som har haft fel.
5.2.2
Användningsområde i hemmet
Av de aktiviteter som eleverna nämner, är majoriteten knutna till datorns användningsområde. De två mest nämnda aktiviteterna var att chatta och att spela spel. Chat (via MSN) var den aktivitet som var mest återkommande i svaren från eleverna, då 13 grupper nämnde detta. Aktiviteten spela spel var det näst mest återkommande svaret, då 12 grupper nämner detta. Vidare i ordningen nämner eleverna aktiviteter som att delta i communities, surfa på Youtube, lyssna på musik, blogga och göra läxor. Utöver datorns användningsområde nämndes också att titta på tv, spela spel via konsol, ringa på mobilen och att lyssna på musik på Mp3-spelare.
5.2.3
Det är mer styrt i skolan och mer fritt hemma
Vidare i resultatet kunde man urskilja en tydlig uppfattning om skillnader i användandet av IKT i hemmet respektive skolan. Majoriteten nämner att användningen av IKT är mer styrd i skolan och mer fri hemma.
Hemma spelar man och sitter på MSN och sådär och lyssnar på musik. Hemma gör jag filmer på datorn. I skolan blir det mycket att man bloggar och sådär.
Man lär sig mer om datorer här i skolan än vad man gör hemma. Det finns mycket som man gör annorlunda hemma mot i skolan. Vi brukar spela och vara inne på Youtube och kolla på filmer eller lyssna på musik. I skolan gör man ju något rätt så nödvändigt av det i alla fall.
I skolan är det ju mer när man ska göra något. Fast hemma kan jag göra som jag vill, spela spel eller nått. När man är i skolan har man ju en uppgift oftast och det har man ju inte hemma och där kan man ju surfa fritt och så.
5.2.4
Skillnader i rapporteringen mellan pojkar och flickor
Resultatet visar inte på några större skillnader mellan gruppernas rapportering av de IKT-verktyg som används i skolan, då mindre skillnader visar att flickorna nämner Smart board mer frekvent än pojkarna. Vidare nämnde ett intervjupar, flickor, digitalkamera som ett IKT-verktyg.
Av de sju aktiviteterna som nämns i samband med datorn, fanns det endast en framträdande skillnad, då svarsfrekvensen var avsevärt större hos flickorna än pojkarna när det gäller kategorin ”leta fakta”. Av de åtta flickgrupperna nämnde sex av grupperna aktiviteten ”leta fakta”, då endast en av pojkgrupperna som angav denna kategori. Vid aktiviteterna som sker med hjälp av Smart board och Senteo fanns ingen variation i svarsutfallen.
De IKT-verktyg som användes hemma, visade resultatet att flickorna i större utsträckning nämnde mobiltelefonen än pojkarna. Den mest markanta skillnaden var att endast pojkar nämnde spelkonsolen som IKT-verktyg.
I resultatet av de aktiviteter som sker i samband med datoranvändningen hemma, nämner flickorna fler användningsområden. Utöver att chatta, spela spel och surfa på Youtube så nämner de också delta i communities, lyssna på musik och att blogga. En av pojkgrupperna nämner att göra läxorna som en aktivitet vid datorn, då ingen av flickgrupperna nämner detta.
Av de användningsområden som nämndes visade resultatet att flickorna i större utsträckning chattar och att pojkarna mer frekvent spelar spel som aktivitet. Den mest markanta skillnaden var aktiviteten delta i communities, då det endast var flickgrupper som nämnde detta.
5.3
Elevers uppfattning om möjligheter med IKT
Under denna rubrik redovisas de möjligheter som eleverna själva uppfattar med IKT. Med begreppet möjligheter avses vinster, kunskaper och positiva effekter av
användandet. I resultatet av intervjuerna har ett antal IKT-verktyg samt företeelser diskuterats, så som Dator, Smart board, Senteo, blogg och chat(MSN). Detta klargörs under varje rubrik.
5.3.1
Att leta fakta och information
I resultatet om datorn och Internet var det möjligheten att kunna leta fakta och information som nämndes vid flest tillfällen, då eleverna beskrev denna typ av användning som effektiv, snabb och enkel. Vid flera tillfällen gjorde eleverna en jämförelse mellan den traditionella bokbaserade formen av informationssökning och med den nya Internetbaserade formen. Här följer en elevs beskrivning om möjligheterna med den nya formen av informationsökning.
På Google kan man bara skriva vad man söker efter och i en bok måste man ju bläddra fram till rätt sida.
5.3.2
Skriva snabbt och snyggt
Det som vidare nämndes i sambandet med datorn och Internet var möjligheten att kunna skriva snabbt och snyggt, då många elever också underströk vinsten av att lära sig stava med hjälp av datorn. Så här beskrev fyra utav de medverkande eleverna denna kategori.
Ibland blir det lite slarvigt när man skriver för hand. Det blir ju finare att skriva på datorn. När man suddar blir det inga märken. Ifall man inte skriver så snyggt kan man skriva det på datorn och sedan skriva ut.
Det är ju det där när man har ful handstil då kan man skriva lite snabbare, sedan sparar man på pennor.
Vidare beskrevs datorn och Internets möjligheter att kunna skicka bilder, ladda ner musik, lära sig engelska samt spara in på miljön. Dessa förekom i betydligt mindre omfattning än de två tidigare nämnda kategorierna.
5.3.3
Synliggör för alla
En av möjligheterna eleverna uppfattade i samband med Smart board var att via Internet kunna visa bilder, film och nyheter. Eleverna underströk också Smart boardens egenskap att tydlig- och synliggöra för alla.
Den är bättre, man kan göra fler saker än en White board. Det blir enklare att visa bilder och nyheter som har hänt. Många fler kan se samtidigt.
Alla kan se samtidigt och att det är lättare att se, om det är någon sida på nätet, sedan stryker läraren under det som är viktigt.
Man kan gå in på Internet och så kan man visa hela klassen det, i stället för att bara en sitter vid en dator.
5.3.4
Alla får vara med och svara
Av de få kommentarer eleverna berörde i samband med Senteo, framfördes möjligheten att samtliga elever får svara på lärarens frågor. Vidare beskrev eleverna att detta bidrar till att man som elev bli tvungen att vara mer aktiv på lektionen. Nedan följer en redogörelse av två elever.
Det har kommit en ny sak. I stället för att bara en räcker upp handen och svarar, så har man kontroller så svarar alla. Så går det in till Smart boarden. Senteo heter det.
I stället för att all ska räcka upp handen och läraren bara väljer en så kan alla svara. Sedan kan man ju inte sova på lektionerna, då kan man ju kolla vilka som inte har svarat.
5.3.5
Alla kan läsa vad man har skrivit
Den av bloggens mest nämnda möjlighet, var att släkt, vänner och utomstående personer kunde ta del av samt kommentera de eleverna hade skrivit. Vidare framhöll
fyra intervjupar att bloggen möjliggjorde att man som elev fick vara kreativ via bloggens olika funktioner. Ytterligare nämnde två intervjugrupper att man fick kunskapen om att skriva blogg och göra hemsidor. Här följer tre elevers beskrivning om bloggens möjligheter.
Man skriver lite om sin favoritfilm eller favoritfotbollsspelare och alla i hela världen kan läsa det.
Det är ju roligt och man kan läsa vad andra har skrivit. Man kan ju lägga färg på text, lägga in videoklipp, musikklipp. Om man skriver om ett spel, då tipsar man ju alla andra så kanske dom köper det.
Det är ju rätt så kul att andra kan gå in och läsa vad man skrivit. Sedan så kan man ge varandra kommentarer. Det är roligt att få kommentarer och då får man ju reda på vad dom tycker. Om man skriver jättebra och sedan så kanske man skriver jätte dåligt, och då får man ju inga kommentarer eller kritik, bra kritik. Nu när jag var i väg på Gotland så skrev jag dagbok på min blogg så de andra i klassen kunde gå in och läsa.
5.3.6
Kontakten med vänner och lärare
De två mest upprepade kategorier som eleverna nämnde om chattens möjligheter, var att i första hand kunna skriva till sina vänner och i andra hand kunna skriva till sin lärare.
Man kan chatta med lärarna om man har glömt läxan eller så. Det är bra för det kan annars vara lite pinsamt att fråga. För då använder man inte rösten, för då skriver man.
Många av dessa grupper beskrev också chattens förtjänst av att våga mer då det blev enklare att ta kontakt med andra.
Det var också många av intervjugrupperna som nämnde egenskapen att snabbt kunna skicka och få svar på meddelanden. Hälften av grupperna nämnde chattens förtjänst av att vara billig, då man inte behövde ringa. Vidare nämndes möjligheten att kunna hitta nya kompisar, då en av grupperna beskrev chattens egenskap att själva kunna välja vem eller vilka man ville skriva till.
Att man kan ha kontakt med dom från olika länder som också har MSN. Att man kan ha kontakt med kompisar som man inte träffar så ofta, släktingar och kusiner. Det är bra att man kan ta bort kontakter som man inte vill prata med.
Vid enstaka fall nämndes möjligheter som att skicka bilder, länkar, musik, spela spel och att lära sig stava och skriva.
5.3.7
Att få vara kreativ
De övrigt nämnda aktiviteter och IKT-verktyg, som flera av intervjupar sa hade vinster, var programmet Power point, mobiltelefon och att spela spel. I Power point nämndes möjligheterna att vara kreativ via programmets olika funktioner och vinsterna med att lära sig programmet.
Man kan lägga till effekter, bilder och cool text. Man kan bara skriva hur stort det ska vara, vilken stil det ska vara och så kan man lägga till effekter om hur det kan komma in.
Fyra elevgrupper nämnde mobiltelefonens möjligheter att nå samt kunna bli nådd som de enda positiva egenskaper. Tre intervjupar beskrev att man via spelen, möjliggjorde en viss typ av språkinlärning, då en elev beskrev på följande sätt.
När man spelar så kanske det är ett ord man inte förstår och då kan man hämta en ordbok och så hittar man vad det betyder och då kanske man lär sig det nya ordet. Jag brukar fråga mina föräldrar om svåra ord.
5.3.8
Skillnader i rapporteringen mellan pojkar och flickor
Av de skillnader som resultatet påvisar, handlar den största olikheten om datorns möjlighet för eleven att kunna skriva snabbt, snyggt samt lära sig stava, då sex av de åtta pojkgrupperna nämnde detta, som kan jämföras med flickornas tre intervjugrupper som nämnde detta. En annan tydlig skillnad var mängden möjligheter som eleverna rapporterade, då pojkgrupperna nämnde fyra fler positiva egenskaper med datorn (chat, skicka bilder, ladda ner och lära sig engelska) än flickgrupperna.
I resultatet kan man påvisa två kategorier där pojkar respektive flickor skiljer sig åt i upplevelser om positiva effekter via Smart boarden. Den första kategorin visar att pojkarna vid fler tillfällen nämner Smart boardens möjligheter att synliggöra för alla i klassen samtidigt. Den andra kategorin handlar om Smart boardens möjlighet att kunna vara anpassningsbar utifrån undervisningssituation, då endast pojkarna har avgett svar.
Av de två nämnda kategorier om Senteos möjligheter var det endast pojkar som avgett svar.
När det gäller kategorier i samband med blogg så nämner pojkarna i större utsträckning möjligheterna att utomstående, släkt och vänner kan läsa de eleverna har skrivit. Vidare är det också pojkarna som fler tillfällen än flickorna nämner bloggens möjlighet att vara kreativ.
Av de nio kategorier som eleverna nämnde i samband med chattens möjligheter var det endast två som skilde sig åt. Chattens (MSN) möjlighet att hitta nya kompisar var den kategori som flickorna i större utsträckning svarade för. Vidare var det endast flickor som angav möjligheten att kunna spela spel via chatten (MSN). I kategorin övriga IKT-verktyg fanns endast den skillnaden av att kategorin Spela spel enbart var angiven av pojkarna, då de påvisade möjlighet att via spelandet lära sig språk.
5.4
Elevers uppfattning om hinder med IKT
Under denna rubrik redovisas de hinder som eleverna uppfattar med IKT. Med begreppet hinder avses de svårigheter, problem, faror samt negativa effekter av
användandet av respektive verktyg. I resultatet av intervjuerna har ett antal IKT-verktyg samt företeelser diskuterats, så som Dator, Smart board, Senteo, blogg och chat(MSN). Detta klargörs under varje rubrik.
5.4.1
Tekniskt problem
Den kategori som vid flest tillfällen nämndes som hinder i samband med datorn och Internet, var när det uppstod tekniskt problem, då detta avser olika problem som kan uppstå i användandet. Detta nämndes av 12 intervjugrupper. Vidare berördes virus som ett hinder, detta nämndes vid två intervjutillfällen.
I fall något blir fel eller ifall det börja hacka, då är det lite jobbigt. Eller när man har skrivit något riktigt långt och så händer något med datorn så allt försvinner.
Datorerna kan krångla och vara svåra. Det finns virus och sådant.
5.4.2
Lärarens val av ämne
I resultatet kunde man se en utmärkande kategori i samband med hinder vid bloggandet, då tre grupper nämnde valet av bloggämne som hinder.
Ibland känns det lite konstigt när man typ måste skriva om något man annars aldrig skulle skriva om, något tråkigt.
Vid ett intervjutillfälle nämndes hindret att vara tvungen att läsa på engelska i samband med bloggandet, då denna elev uttryckte sig följande.
Ibland kan det stå på engelska, fast vi förstår ju ungefär 70 % av det. Det kan vara lite jobbigt ibland, men ibland kommer det på svenska.
5.4.3
Kontakt med okända människor
Fem kategorier av hinder nämndes i samband med användningen av chat (MSN), då faran med att komma i kontakt med okända människor nämndes vid flest intervjutillfällen.
Sedan kan man ju hitta någon schyst kompis och det kan ju vara dåligt också ifall det är någon gammal gubbe som vill kidnappa en.
Om man ska leta upp en kompis och stavar fel så kan det vara en annan som heter det och det är inte så bra. Ifall det är en stor kille eller nått.
Vidare av mindre berörda kategorier nämndes risker av att utomstående personer tar över ens användarkonto, att bli mobbad, att man kan skriva fula saker och att reklamen via chatprogrammet MSN stör.
Man kan sno lösenord och skriva fula saker, träffa människor som inte är så snälla. Man vågar säga mycket mera grejer, man kan bli mobbad. /---/Man vågar skriva fula saker för man slipper se den som man skriver det till.
5.4.4
Strålning
I övrigt nämnda IKT-verktyg nämndes mobiltelefonens sätt att avge strålning som det återkommande hindret som tas upp, då fyra av intervjugrupperna tar upp detta. …”Strålning, det är ganska mycket strålning...” (Pojke).
5.4.5
Skillnader i rapporteringen mellan pojkar och flickor
Av de skillnader som har kunnat utläsas av resultatet i samband med IKT-verktygens hinder, svårigheter, faror samt negativa effekter var det endast två verktyg eller företeelser som utmärkte sig mellan pojkar och flickor. Det första var Senteo, där det kunde urskiljas en ytterst märkbar skillnad, då den enda negativa uppfattningen kom
från en flickgrupp. Den andra företeelsen var i samband med chatten, då flickgrupperna nämnde fyra fler negativa egenskaper med chatten (att utomstående personer tar över ens användarkonto, mobbning och att reklamen stör) än pojkgrupperna.
5.5
Sammanfattning
Resultatet påvisar att eleverna i denna studie generellt uppfattar IKT positivt, då datorn är det verktyg som används mest frekvent i hem och skola. Vidare i samband med IKT-verktyg i skolan nämndes Smart board och Senteo. Verktyg som nämns i samband med användandet i hemmiljön är TV, spelkonsol, telefon, mp3-spelare och digitalkamera.
De aktiviteter som var mest förekommande inom skolan var att renskriva och blogga på datorn. Vidare nämndes aktiviteter som att skriva bokrecension, använda Power point, träna glosor, leta fakta på Internet, träna matematik, redovisa vid Smart boarden och använda Senteo.
De två mest nämnda aktiviteter som förekom i hemmiljön var att chatta och spela spel. Vidare nämns communities, youtube, lyssna på musik, blogg, göra läxor, titta på TV, spela på spelkonsol, ringa på mobilen och att lyssna på musik på mp3-spelare. Resultatet visar att eleverna uppfattar IKT- användningen som mer styrd i skolan än hemma.
När det gäller möjligheterna med IKT visar resultatet att leta fakta och information samt att skriva snabbt och snyggt var de två mest nämnda aktiviteterna i samband med datorn och Internet. Vidare nämndes möjligheter att ladda ned bilder, musik, lära sig engelska och spara på miljön. Möjligheter som nämndes i samband med Smart boarden var att kunna visa bilder, film, nyheter och dess egenskap att kunna tydlig- och synliggöra för alla i klassen samtidigt. I samband med Senteos möjligheter nämndes att samtliga i klassen fick vara med och svara. Av bloggens mest nämnda vinster var att utomstående kunde ta del och kommentera vad eleven hade skrivit. Chattens positiva effekt visade sig vara att kunna skriva till sina vänner och till sin lärare. Vidare nämndes chatten förtjänst av att våga mer, kunna skicka och snabbt ta emot meddelanden, att chatten är billig, att man kan hitta nya kompisar och att man själv kunde välja vilka man ville ha kontakt med. Vidare av möjligheter i
samband med aktiviteter med IKT- verktyg var att kunna vara kreativ med hjälp programmet Power point. Vidare nämndes mobilens förtjänst av att kunna nå samt bli nåd och språkinlärning via spel.
När det gäller hinder i samband med IKT nämner majoriteten tekniskt problem. När det gäller bloggen kan valet av ämne vara hinder. Faran av att komma i kontakt med okända nämndes vid flest tillfällen i samband med chattens hinder. Vidare nämndes att bli mobbad, kunna skriva fula saker samt att reklamen stör. Eleverna nämnde strålning som hinder i samband med telefonen.
Vidare visar resultatet att pojkar och flickor har liknande uppfattningar om IKT- användandet i skolan och hemmet. Skillnaderna som studien har kunnat påvisa är att tjejer i större utsträckning chattar och letar fakta på Internet, då pojkar spelar i större utsträckning mer spel. Pojkarna nämner fler möjligheter i samband med datorn, då det mer frekvent än flickorna nämner att spela spel samt vinsten av att kunna skriva snabbt, snyggt och lära sig stava. Vidare nämnde endast flickor att de deltar i communities, då det är fler pojkar som nämner möjligheter i samband med Smart board och Senteo. Flickorna nämner vid fler tillfällen chattens möjlighet att hitta nya kompisar och att kunna spela spel. Vidare är det också flickorna som nämner fler hinder i samband med chatten.
6
DISKUSSION
Diskussionen är tematiserad utifrån syftets fyra frågeställningar, då delarna diskuteras utifrån vad studien har kunnat påvisa generellt från resultatet.
6.1.1
Elevers generella uppfattning om IKT
Studien har påvisat att majoriteten av eleverna har en positiv uppfattning om IKT både i skolan och i hemmiljön. En av anledningarna till den positiva inställningen skulle kunna vara datorns möjlighet att ge snabb respons, och för eleverna kunna, skriva snabbt, snyggt, läsbart och lära sig stava, då detta går att koppla till vad Folkesson (2004) och Alexandersson m.fl (2000) skriver.
Resultatet kan också bero på möjligheten att kunna vara kreativ via datorns aktiviteter, då eleverna nämner blogg och Power point i samanhanget. Detta kan kopplas till vad Unenge och Unenge (1997) skriver när de förklarar datorns sätt att hänföra elever.
Vidare kan elevernas positiva inställning vara en produkt av de IKT-satsningar som gjorts på den undersökta skolan, då lärare och pedagoger har en viktig roll i detta arbete. Alexandersson m.fl (2000) menar att lärare har en central roll i arbetet med att få elever engagerade och positivt inställda till IKT.
Samtliga eleverna tycker att IKT-användningen är mer styrd i skolan än hemma, då detta ses som självklart eftersom skolan måste följa styrdokument och kursplaner.
6.1.2
Vad, hur och på vilka sätt använder elever IKT
I likhet med Alexandersson m.fl. (2000), visade denna studies resultat att majoriteten av eleverna inte kunde relatera till begreppet IKT. En anledning skulle kunna vara att IKT som begrepp är mer vedertaget i forskningssammanhang, men att det i hem och skola bryts ner till IKT-verktygens egna namn så som tillexempel dator, Smart board
och Senteo. Vidare är IKT ett relativt nytt begrepp, och som möjligtvis inte faller sig naturligt att använda i studiens medverkande åldersgrupp.
I studien av Alexandersson, m.fl. (2000) kunde flertalet relatera till begreppet Internet, då det i denna studie visar att eleverna kunde sammanlänka begreppet IKT till datorns användande. Ett motiv till detta kan vara att många av de områden och aktiviteter som eleverna nämner, ingår samtliga i datorns användningsområde, då det blev naturligt att datorn var det verktyg eleverna primärt relaterade till. Vidare nämnde eleverna i stor svarsfrekvens IKT-verktygen Smart board och Senteo. Anledningen till detta kan vara att likt datorn, så användes dessa verktyg dagligen i verksamheten.
Resultatet från denna studie visar på att eleverna är väl insatta och medvetna kring en mängd olika verktyg och företeelser i samband med IKT, då detta kan kopplas till Alexandersson m.fl. (2000), då de menar att IKT är en naturlig del av barn och ungdomars vardag.
Det används fler IKT-verktyg på hemarenan än i skolan, och orsaken till resultatet skulle kunna vara att vissa av de saker som nämns endast förekommer i hemmiljön, så som TV, spelkonsol och mp3-spelare. Gemensamt för nämnda IKT- verktyg inom skolan, så är även datorn det mest frekventa svarsalternativet i hemmet. Anledningen kan kopplas till vad som tidigare diskuterades om datorns användningsområde i skolan, då även aktiviteter via datorn i hemmet är det mest förekommande svaret.
Anledningen till att eleverna mest nämner aktiviteter som renskrivning och blogg i samband med datorn kan bero på att skolan är IKT-profilerad och verktyg som datorn blir självklara i undervisningen. Vidare är också bearbetning och skrivandet av texter en stor del i elevernas undervisning. Att eleverna ofta nämner blogg i samband med datorn, kan bero på att det projektet skolan har deltagit i innefattas av aktiviteten.
Orsaken till att eleverna i mindre utsträckning nämner aktiviteter i samband med Smart boarden kan bero på att verktyget i första hand är ett hjälpmedel för pedagogen. När det gäller verktyget Senteo beskriver samtliga intervjugrupper användningsområde, då Senteo till skillnad från Smart boarden är ett verktyg som mer handfast används av elever.
Vidare visade studiens resultat att chatta och spela spel var de mest frekvent nämnda aktiviteterna i hemmiljön. Rapporten från Mediarådet (2006) visade på
