Vidare forskning

Den forskning som skulle vara intressant att vidare undersöka i samband med IKT och skola, är att via en jämförelse mellan en IKT-profilerad skola med en icke IKT- profilerad skola, för att se om elevers lärande, kunskaper, motivation, prestationer och inställningar skiljer sig åt.

Vidare hade det varit intressant att undersöka om andra IKT element skulle kunna integreras i skolan, som spel, communities eller varför inte mp3-spelare, och hur detta mer konkret skulle kunna utformas för en framtida skolverksamhet.

7

SLUTORD

Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka elevers uppfattningar om IKT. Det har varit lärorikt och vidare har tidigare misstanke tydliggjorts om information och kommunikationsteknikens betydelse för elever i skolverksamheten. Detta är ett ämne i tiden och avslutningsvis får en elev sammanfatta hur information och kommunikationsteknik, IKT kan uppfattas.

REFERENSLISTA

Alexandersson, M., Linderoth, J & Lindö, R. (2000). ”Dra den dit å lägg den där!”.

En studie om barns möten med datorn i skolan. IPD-rapporter Nr 2000:15, Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborg: Göteborgs universitet. Alexandersson, M., Hurtig, M & Söderlund, A. (2006). Mot vidgade vyer. Om

elevers lärande i Sandviken via den nya informationstekniken.

Forskningsrapport. Luleå Tekniska universitet.

Bengtsson, K. (2007). Vi ses på MSN – en studie av ungdomar och chatt. C-uppsats i

media- och kommunikations vetenskap. Högskolan i Kalmar. Cederborg, A-C. (2000). Barnintervjuer. Liber: Falköping.

Dahlgren, P. (2002). Internet, medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Doverborg, E & Pramling, I. (2006). Att förstå barns tankar. Liber: Stockholm Folkesson, A-M. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund:

Studentlitteratur

Folkesson, L. m.fl. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Studentlitteratur: Lund. Hedlin, M. (2004). Lilla genushäftet, Om genus och skolans jämställdhetsmål.

Rapport: Högskolan i Kalmar

Hewitt, H.(2005). Blogg – Understanding the information reformation that’s

changing your world. Printed in the United States of America.

Jedeskog, G. (1998). Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. Johansson, A C. (1997). IT för barn. En teknikfri bok om IT-satsningar och

förändringsarbete. Solna: Ekelunds förlag AB.

KK-stiftelsen, (2008-05). Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling. Hemsida:

www.kks.se, Uppdragsbeskrivning:

http://www.kks.se/templates/StandardPage.aspx?id=478

Krag Jacobsen, J. (1993) Intervju, konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur: Lund

Lgr 80, Läroplan för grundskolan 1980, Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen

och Liber Utbildningsförlaget.

Mediappro, (2006). A European Research Project: The appropriation of New Media.

www.mediappro.org webbupplaga, hämtad från:

Mediarådet, (2006). Unga och Medier 2006, Fakta om barns och ungas användning

och upplevelser av medier. Rapport hämtat den 2008-05 från:

http://www.mediaradet.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_Medier_2006.pdf NE, Nationalencyklopedin. (2008). Sökord: Blogg. www.nationalencyklopedin.se

hämtat 2008-04 från: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=652248 NE, Nationalencyklopedin. (2008). Sökord: chatta. www.nationalencyklopedin.se

hämtat 2008-04 från: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=143794

NE, Nationalencyklopedin. (2008). Sökord: community

www.nationalencyklopedin.se hämtat 2008-04 från:

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=1475466

NE, Nationalencyklopedin. (2008). Sökord: IT. www.nationalencyklopedin.se hämtat 2008-04 från: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=214244

Nilsson, L-E. (2000). ITiS, Pojken som nörd och flickan som användare – tankar kring skolan, stereotypier, jämställdhet och IKT. Högskolan i Kristianstad.

Webbupplaga hämtad 2008-04 från:

(http://www.iml.umu.se/utbildning/kurser/DATA12/uda19v03/pdf/pojkarochfli ckor.pdf).

Nyberg, R. m.fl. (2000). Utbilda via Internet. Handbok i IT-pedagogik. Vasa: E- LernIT

Oakley, A. (2005). The Ann Oakley reader, Gender, women and social science. Great Britain, Bodmin: MPG Books.

Papert, S. (1993). The Children’s Machine, Rethinking School in the Age of

Computer. New York: BasicBooks

Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikensgrunder. Studentlittertur: Lund.

Pedersen, J. (1998). Informationstekniken i skolan. En forskningsöversikt. Spånga Tryckeri AB.

Riis, U, m.fl. (1991). Skolan, och datorn. Satsningen Datorn som pedagogiskt

hjälpmedel 1988-1991. Tema T Rapport 24. Linköpings universitet.

Riis, U. (2000). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber

Smart technologies Inc. Produktbeskrivning Smart Board. Hämtat 2008-04 från: http://www.smartboard.se/produkter/smartboard

Smart technologies Inc. Produktbeskrivning Senteo. Hämtat 2008-04 från: http://www.smartboard.se/produkter/senteo

SOU 1996:32. Möss och människor. Exempel på bra IT-användning bland barn och

ungdomar. Stockholm: Stadsrådsberedningen. Hämtad 2008-04 från:

http://www.kultur.nu/rapporter/slutbetankande/slutmissiv.html Sturmark, C. (1997). IT och renässansmänniskan. Stockholm: Förlag.

Trojer, L. (2002). Genusforskning inom teknikvetenskapen – en drivbänk för forskningsförändring. Kalmar: Leanders Grafiska AB. Webbupplaga. Hämtad: 2008-04 från: http://www.genus.gu.se/digitalAssets/835/835971_teknik.pdf Trost, J. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur: Lund

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund

Utbildningsdepartementet. (1994). Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, 1994. Publikation hämtad 2008-04 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069

Utbildningsdepartementet. (2007). Redovisning av uppdrag att utarbeta en plan för

en förbättrad upp-följning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad 2008-04 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1680

BILAGA 1

Intervjuguide

Tänk på en dag i skolan. Vad arbetar ni med? På vilka sätt arbetar ni?

Vad tänker ni på när jag säger IKT eller informations- och kommunikationsteknik?

Har ni hört förkortningen IT innan? Vad tror ni det kan vara för något?

Eleverna får begreppet IKT förklarat samt vilka tekniska hjälpmedel som IKT innefattas av.

Berätta om vilka informations och kommunikationstekniska hjälpmedel du använder i skolan?

När, vid vilka tillfällen? Hur?

Varför?

Vad kan du lära dig genom att använda dig av detta? Berätta vad som är bra.

Berätta vad som inte är bra.

Finns det något annat IKT verktyg som ni använder?

Berätta om vilka informations och kommunikationstekniska hjälpmedel du använder hemma?

När, vid vilka tillfällen? Hur?

Varför?

Vad kan du lära dig genom att använda dig av detta? Berätta vad som är bra.

Berätta vad som inte är bra.

Finns det något annat IKT verktyg som ni använder? Berätta hur ni använder Blogg?

Berätta hur ni använder Msn?

Hur upplever ni användandet av informations och kommunikationstekniska hjälpmedel?

Vad tycker, känner, tänker ni om att använda dessa hjälpmedel?

Vilka är de största skillnaderna mellan hur ni använder IKT hemma mot i skolan?

Finns det några skillnader i hur flickor och pojkar använder och upplever informations och kommunikationstekniska hjälpmedel?

BILAGA 2

Hej föräldrar!

Vi är två studenter från Högskolan i Kalmar som just nu läser sista terminen på Lärarutbildningen. För närvarande håller vi på med att skriva vårt examensarbete som handlar om elevers uppfattningar om IT. Vi har därför tänkt intervjua elever från klass 4a och 4b på Bergavikskolan under vecka 17. Resultatet av intervjuerna kommer att vara anonyma.

Har ni några synpunkter eller frågor hör gärna av er till oss. Andreas Lundström Johan Gabrielsson

al22hb@student.hik.se jg22eb@studen.hik.se Mobil: 0730920277 Mobil: 0703785781