Compassion Energy : Att finna kraft i vårdandet - en litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv

Akademin för hälsa, vård och välfärd

COMPASSION ENERGY

Att finna kraft i vårdandet – en litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv

ERICA HELLMAN

JOHANNA VISTINMÄKI

med inriktning mot omvårdnad

Handledare: Alexander Arvidsson & Ida Åhlin Examinator: Agneta Breitholtz

Seminariedatum: 2021-01-15 Betygsdatum: 2021-02-04

SAMMANFATTNING

Bakgrund: En god vård kännetecknas av sjuksköterskornas medkännande förhållningssätt.

Sjuksköterskeyrket innebär möten med många olika känslor och kan präglas av krävande arbetsförhållanden vilket ökar risken för compassion fatigue. Enligt tidigare forskning kan sjuksköterskor uppleva emotionell och fysisk utmattning på grund av andras lidande och övrig stress i vårdarbetet. Sjuksköterskors välbefinnande har en betydande relevans för att förbli verksamma inom vården och är en förutsättning för en patientsäker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna kraft i vårdandet. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som underlag. Analysen genomfördes enligt Evans. Resultat: Resultatet påvisade flera faktorer som påverkar sjuksköterskors

motivation. Tre teman och sex subteman identifierades. Temat betydelsen av vårdmiljön innefattar att ha möjlighet till utveckling och att få stöd. Temat betydelsen av meningsfullhet innefattar att få bekräftelse i mötet med patienten samt att samverka i vårdteam. Temat betydelsen av egenvård innefattar att ta tid för reflektion samt att ta tid för återhämtning.

Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de fann kraft i vårdandet genom att finnas där och

vara meningsfull för andra människor, att få stöd från ledningen och samarbete från kollegorna, att få möjlighet att utvecklas samt att ta tid till sitt eget välmående.

ABSTRACT

Background: A good care is characterized by the nurses’ ability to perform compassionate

care. The nursing profession involves facing many different emotions and are often known to have demanding working conditions which can induce risk for compassion fatigue. According to previous research nurses can experience a sense of emotional and physical distress caused by the suffering of others or stress caused by other stressful working conditions. Therefore, nurses’ wellbeing is relevant for their willingness to remain in the profession as well as their ability to perform patient-safe care. Aim: To describe nurses experiences of finding strength in caring. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles. The analysis was implemented by Evans. Result: The result demonstrated several factors which affected nurses’ motivation. Three themes and six subthemes were identified. The theme of the importance of the care environment includes to have the opportunity for development and to receive support. The theme of the importance of meaningfulness includes to receive confirmation when meeting the patient and to witness cooperation within the team. The theme of the importance of self-care includes taking time to reflect and time for recovery.

Conclusion: To be able to be there for other people and feel meaningful, to get support

from the management, to experience collaboration between colleagues, to get the opportunity to develop and by taking time to care for themselves, the nurses’ experienced they found strength in caring.

INNEHÅLL

2.3.1 Människan som helhet ... 5

2.3.2 Den lidande patienten ... 5

2.3.3 Vårdrelationens betydelse ... 6

2.3.4 Sjuksköterskans vårdande ... 6

2.4 Styrdokument och riktlinjer ... 7

2.5 Problemformulering ... 7

3 SYFTE ... 8

4 METOD ... 8

4.1 Urval och datainsamling ... 8

4.2 Genomförande och analys ... 9

4.3 Etiska ställningstaganden ... 10

5 RESULTAT ... 11

5.1 Betydelsen av vårdmiljön ... 12

5.1.1 Att ha möjlighet till utveckling ... 12

5.1.2 Att få stöd ... 13

5.2 Betydelsen av meningsfullhet ... 13

5.2.1 Att få bekräftelse i mötet med patienten ... 13

5.3 Betydelsen av egenvård ... 15

5.3.1 Att ta tid för reflektion ... 15

5.3.2 Att ta tid för återhämtning ... 15

6 DISKUSSION ... 16

6.1 Resultatdiskussion ... 16

6.2 Metoddiskussion ... 19

6.3 Etikdiskussion ... 21

7 SLUTSATS ... 22

7.1 Förslag på vidare forskning ... 23

REFERENSLISTA ... 24

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSMALL BILAGA C. ARTIKELMATRIS

1 INLEDNING

Idag arbetar sjuksköterskor inte sällan under påfrestande och krävande arbetsförhållanden. Påfrestningen kan bero på överbelastning och stress och leda till konsekvenser som kan ha inverkan på såväl sjuksköterskornas välmående och vårdandet av patienter samt patienters upplevelse av vården.

Som sjuksköterska har man möjlighet att träffa människor varje dag och möta dem i deras lidande och ta del av deras livsvärld. Dessa möten kan innefatta känslor som glädje, frustration och sorg. Sjuksköterskors förmåga till medlidande och medkänsla är central i vårdandet och kan påverka sjuksköterskors välmående och vårdens utformning. Påfrestande arbetsförhållanden kan vara en orsak till att sjuksköterskor väljer att lämna professionen. Som blivande sjuksköterskor har vi ett intresse av att undersöka vad som får sjuksköterskor att drivas framåt och finna motivation i en tillvaro som kan vara påfrestande både psykiskt och fysiskt. Idag är yrket omtalat för att vara stressigt i och med de höga krav som ställs vilket även riskerar att påverka omvårdnaden av patienterna.

Vi valde att skriva om compassion energy som presenteras av forskargruppen Care, Recovery and Health inom Akademin för hälsa, vård och välfärd för Mälardalens Högskola. Vi vill fokusera på sjuksköterskors erfarenheter kring att hitta kraft i vårdandet och valde därför att genomföra en litteraturstudie där fokus ligger på att undersöka sjuksköterskors upplevelser.

2 BAKGRUND

Nedan följer en beskrivning av centrala begrepp för att skapa djupare kunskap och förtydliga dess betydelse följt av tidigare forskning för att bilda en uppfattning om ämnet. Vidare har ett vårdvetenskapligt perspektiv applicerats för att ge ämnet en vårdvetenskaplig koppling samt styrdokument och riktlinjer som visar verksamheternas och sjuksköterskornas skyldigheter och rättigheter. Bakgrunden avslutas med en problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

2.1.1 Compassion energy

Begreppet compassion energy saknar en enhetlig vårdvetenskaplig svensk definition men tolkas i detta examensarbete som den kraft sjuksköterskor får av att vårda. Varje enskild människa har en inre kraft som underlättar i den aktuella livssituation man befinner sig i. Det går att jämföra begreppet kraft med en inneboende vilja och styrka till att hitta

motivation och energi till att utföra olika moment som kan upplevas påfrestande. Kraft är en form av hopp om att lyckas, en lust och ett driv till att utvecklas och prestera (Benzein, 2017). Även begreppet compassion saknar direkt svensk motsvarighet men skulle kunna översättas som medlidande och medkänsla. Genom compassion är det möjligt att bli berörd av

människor runt omkring samt uppleva en form av vilja och kraft att göra något för den andra. Medlidande och medkänsla drivs av känslor som uppstår i mötet med någon annans livsvärld och handlar om att möta patienten i dess lidande och därigenom uppnå mänsklig

gemenskap. Genom att göra detta är det möjligt att handla för att försöka lindra lidandet hos patienten. Att ha en medkännande hållning kännetecknas genom förmågan att sätta sig in i andras situationer och vara mottaglig gentemot andras lidande och behov utan att döma och kritisera (Wiklund Gustin, 2017).

2.1.2 Compassion fatigue

I detta examensarbete kommer begreppet compassion fatigue att användas. Begreppet compassion fatigue beskrivs som ett tillstånd där man upplever fysisk, emotionell och mental utmattning på grund av andras lidande. Detta kan uppstå hos sjuksköterskor efter lång intensiv kontakt med patienter och övrig stress i vårdarbetet. Compassion fatigue framställs som en oförmåga att känna medlidande, medkänsla och empati och kan ge ökad risk för känslomässig utmattning (Duarte m.fl., 2016). Compassion fatigue är en form av emotionell stress som kan bära med sig lidande och smärta från vårdrelationer med patienter och ge upphov till egenvårdsbrist hos sjuksköterskan. Begreppet förknippas med medkänslotrötthet och att sjuksköterskan vid detta tillstånd då har svårt att skapa ömsesidiga relationer och får svårt att ta hand om sig själv i emotionellt påfrestande möten. Sjuksköterskan upplever då en känslomässig trötthet vilket skapar ett eget lidande istället för medlidande. Detta kan hända vid exempelvis möten med svårt traumatiserade patienter eller på grund av annan stress i vårdarbetet (Wiklund Gustin, 2017).

2.1.3 Self-compassion

I detta examensarbete kommer begreppet self-compassion att användas. Self-compassion, översatt till svenska självmedkänsla, handlar om att se till sig själv för att kunna ge till andra. Wiklund Gustin (2017) skriver om hur self-compassion ligger till grund för medlidande. För sjuksköterskan handlar compassion om att ‘gå dit där det gör ont’ vilket betyder att även vårdgivaren måste våga ta steget ur sin bekvämlighetszon och acceptera samt våga möta sina egna känslor. Först när vårdgivaren kan förstå sig själv är det möjligt att sätta sig in i andras situationer. Enligt Duarte m.fl. (2016) handlar self-compassion om förmågan att se till sig själv och att inte undvika sitt eget lidande som i sin tur kan komma att påverka hur vårdandet av andra ser ut.

2.2 Tidigare forskning

Tidigare forskning inriktas delvis på patienters perspektiv och upplevelser av hur vården påverkas av sjuksköterskors välmående. Primärt fokus ligger på sjuksköterskors perspektiv och hur sjuksköterskors välmående påverkar dem och vårdandet av patienter.

2.2.1 Patienters perspektiv

Sjuksköterskors engagemang och tillfredsställelse i arbetet är avgörande för god hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor har ett emotionellt stöd till både patienter och dess närstående och vårdrelationen anses vara av betydelse. Patienter betonar vikten av sjuksköterskors

kompetens att visa omtänksamhet och medkänsla (Brooks Carthon m.fl., 2021). Patienter uppger att interaktionen är lika viktig som sjuksköterskans tekniska kompetenser och menar att betydelsen av mänsklig interaktion med sjuksköterskan är nödvändigt eftersom det visar engagemang i vårdandet (Brooks Carthon m.fl., 2021; Trotta m.fl., 2020). Patienter

uppskattar när sjuksköterskor tar sig tid att föra dialog och är lyhörda eftersom

sjuksköterskor som uppmärksamt lyssnar på detaljer kan stötta patienten i dennes tankar och känslor. När sjuksköterskor tar patientens oro på allvar och aktivt arbetar för att tillgodose patientens behov respekteras patientens sårbarhet vilket innebär att patienterna blir bemötta med omtanke och respekt. Enkla gester som att finnas bredvid upplevs vara uppskattat. Att som patient känna sig bekväm framstår vara en betydelsefull faktor som inger en känsla av trygghet (Trotta m.fl., 2020).

Sjuksköterskor som upplever compassion fatigue eller utbrändhet är mindre kapabla att ge god vård på ett omtänksamt sätt, de anses bli mindre effektiva i sitt arbete och behärskar inte längre de krav som de ställs inför. Således är frågan om utbrändhet bland sjuksköterskor relevant för patientens tillfredsställelse av vården och patientsäkerheten. Patienter upplever ett missnöje när sjuksköterskor inte kan tillgodose deras behov och förväntningar. Den minskade effektiviteten hos sjuksköterskorna blir ett problem ur patientens perspektiv när den påverkar vårdandet och patienternas välbefinnande. Patienterna bedömer då vårdandet som mindre gynnsamt och upplever sjuksköterskan som känslokall med brist på medkänsla (Brooks Carthon m.fl., 2021).

2.2.2 Sjuksköterskors perspektiv

Sjuksköterskor kan uppleva arbetsrelaterad stress på grund av krav på arbetsplatsen som kan leda till utmattning och utbrändhet. Denna stress påverkas av förändringar i verksamheten som orsakas av brist på sjuksköterskor, omstruktureringar i verksamheten samt ekonomiska nedskärningar. Ytterligare stressgivande förändringar som påverkar sjuksköterskornas dagliga arbete är förändringar gällande administrativa uppgifter, utrustning eller teknik. Denna snabba och kontinuerliga förändring medför känsla av osäkerhet vilket kan leda till att sjuksköterskorna väljer att lämna arbetet eller professionen (McMillan & Perron, 2020). Stressen kan leda till att sjuksköterskorna upplever att de blir tvungna att uppoffra tid till att ta hand om sig själva för att det går åt så pass mycket energi till jobbet och patienterna. Stressen och överbelastningen kan bidra till att det inte finns tid för raster eller pauser vilket

riskerar att leda till att sjuksköterskorna blir olyckliga, utbrända och inte vill gå till jobbet (McMillan & Perron, 2020). Duarte m.fl. (2016) skriver om hur compassion fatigue kan leda till att sjuksköterskor blir mer självkritiska och tappar sunt förnuft och löper större risk för att antingen överidentifiera sig med patienterna eller skydda sig själva genom att

avhumanisera vården av patienterna. Fukumori m.fl. (2018) skriver att om sjuksköterskor inte kan upprätthålla ett professionellt avstånd till patienterna så riskerar patienternas lidande att påverka sjuksköterskorna på ett personligt plan. Sjuksköterskors känsla av plikt gör att de känner sig tvungna att ensamma hantera yrkets ansvar och inte ta hjälp av kollegor. De upplever sig ofta otillräckliga när de inte lyckas hjälpa alla patienter vilket skapar känsla av skuld. Om sjuksköterskorna inte kan uppfylla egna förväntningar upplever dem att de inte kan förse patienter med adekvat vård och därigenom inte uppfylla yrkets etiska ansvar (Fukumori m.fl., 2018). Sjuksköterskor upplever ett etiskt dilemma när vården inte blir adekvat på grund av för hög arbetsbelastning. Vården upplevs bli bristfällig när stressen tar överhand och tid inte finns att utföra bästa möjliga vård. När sjuksköterskor upplever stress kan konsekvensen bli att de distanserar sig från patienterna varav den sanna och ärliga interaktionen med patienterna försvinner (Flinkman och Salanterä, 2015; Mills m.fl., 2014; Sinclair m.fl., 2017).

När sjuksköterskorna upplever att arbetet inte är tillräckligt mångsidigt och de inte får möjlighet att utveckla sin kompetens och praktiska förmåga motsvaras inte

sjuksköterskornas förväntningar på yrket. När sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljön är svår att påverka och att ledningens sätt att handla på inte överensstämmer med deras

önskningar så påverkas deras trivsel på jobbet. När sjuksköterskorna upplever brist på stöttning trots att behov av stöd efterfrågas uppstår ett missnöje hos sjuksköterskorna. När ledningen upplevs vara för stressade, distanserade och för formella upplever

sjuksköterskorna att deras oro och ångest växer eftersom de kastas ut i yrket utan att vara tillräckligt förberedda (Flinkman & Salanterä, 2015). Sjuksköterskorna upplever en maktlöshet när chefer ignorerar deras åsikter och inte involveras i beslutsfattandet inom verksamheten. När sjuksköterskorna inte får vara delaktiga i verksamheten och inte ges möjlighet att påverka den egna arbetsmiljön riskerar vården att bli otillräcklig och ofullständig (McMillan & Perron, 2020).

För att skapa relationer mellan kollegor är god kommunikation och samarbete en

förutsättning för att trivas och för att vården ska bli optimal. Bristande kommunikation och relationer mellan kollegor är avgörande för huruvida sjuksköterskorna väljer att lämna. Detta ökar risken för compassion fatigue som vidare kan påverka sjuksköterskans arbete genom exempelvis utebliven rapportering mellan sjuksköterskorna. Detta innebär att vården av patienten brister och att patientsäkerheten påverkas. Sjuksköterskorna upplever att

patienternas lidande även kan bli ett lidande för dem själva när vården brister och inte lever upp till sjuksköterskornas egna förväntningar. Arbetsuppgifter som inte är patientnära, exempelvis telefonsamtal och andra administrativa uppgifter upplevs istället ta tid från patienterna vilket resulterar i att sjuksköterskorna upplever att de inte kan erbjuda bästa möjliga vård. Detta kan driva sjuksköterskorna till att söka sig vidare (Sasso m.fl., 2019). Sjuksköterskor upplever att deras kompetens är otillräcklig i svåra situationer och uttrycker en oro över att inte vara kapabla nog att ta hand om patienter. De tvivlar de på sin egen förmåga över huruvida de kan erbjuda adekvat vård (Fukumori m.fl., 2018). Stress leder till att sjuksköterskor upplever yrket både psykiskt och fysiskt krävande och understryker hur arbetsbelastningen blir tung att uthärda (Flinkman & Salanterä, 2015). Compassion fatigue

kan även yttra sig som fysiska åkommor som till exempel huvudvärk, sömnlöshet eller magbesvär (Sinclair m.fl., 2017). Fukumori m.fl. (2018) skriver om att sjuksköterskorna upplever brist på samarbete med läkare och uppger att de hamnar mellan läkaren och patienten. Yuwanich m.fl. (2016) menar att sjuksköterskorna får agera medlare mellan läkare, patienter och närstående och därmed upplever ökad arbetsbelastning.

Återkommande faktorer som har visat sig vara avgörande för sjuksköterskors bristande motivation och anledningen till att många väljer att byta yrke är stress, överbelastning samt compassion fatigue. Alla dessa komponenter kan leda till en ogynnsam arbetsmiljö och i värsta fall utmattning (Duarte m.fl., 2016; Flinkman & Salanterä, 2015; Mills m.fl., 2014; Sasso m.fl., 2019).

2.3 Vårdvetenskapligt perspektiv

Det teoretiska perspektivet i detta examensarbete utgår från Katie Erikssons caritativa vårdteori som innebär att tro, hopp och kärlek utgör vårdandets kärna och kan skapa en ömsesidig relation mellan patient och vårdare. Caritas och kärlek styr människans agerande gentemot andra människor och utan den inneboende goda viljan att göra gott så blir inte vården genuin (Eriksson, 2015).

2.3.1 Människan som helhet

Människan ses enligt Eriksson (2015) som en enhet mellan kropp, själ och ande där alla delar påverkar varandra och ingen del kan uteslutas. Denna helhet representerar livet och tydliggör att kroppen är så mycket mer än bara en fysisk kropp. Människan består av tankar, känslor och värderingar som styr den individanpassade vården. Dessa komponenter utgör en helhetssyn som är central i vårdandet och gör det möjligt att se varje unik individ vilket innebär att vården kan anpassas därefter. Vårdandets yttersta syfte är alltid att främja hälsa och därmed även livet självt. Att uppleva hälsa innefattar inte endast avsaknad av sjukdomar utan innebär även en inre känsla av helhet (Eriksson, 2015).

2.3.2 Den lidande patienten

Lidandet är en del av hälsan och det mänskliga livet (Eriksson, 1994). Lidandet är inte synonymt med varken det goda eller det onda utan är en kamp mellan dessa ting. Olika typer av lidande inom vården beskrivs som ett livslidande, ett sjukdomslidande och ett

vårdlidande. Livslidandet innefattar det lidande som berör människans liv och situation och präglar människans tillvaro och verklighetsuppfattning. Sjukdomslidandet innefattar lidandet som uppstår i relation till sjukdom och behandling och kan yttra sig som fysiskt, själsligt och andligt lidande (Eriksson, 1994).

Vårdlidande innefattar enligt Eriksson (1994) ett lidande orsakat av vård eller utebliven vård. Vårdlidande kännetecknas av kränkning av värdighet vilket innebär att patientens rätt att bli sedd som människa fråntas vilket påverkar patientens förmåga att hantera lidandet. Orsaker till att patientens värdighet blir kränkt kan till exempel vara att vårdpersonalen inte värnar om patientens autonomi eller uppvisar misstänksamhet och tvivel gentemot patienten. Om

den vårdande dimensionen saknas och patientens behov inte blir tillgodosedda uppfylls inte respekt för patientens människovärde. Eriksson (1994) menar att om patientens åsikt inte blir tagen på allvar så missbrukar vårdpersonalen den makt som tillkommer det vårdande yrket och försätter patienten i en känsla av maktlöshet.

2.3.3 Vårdrelationens betydelse

Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för vårdandet. Varje patient är sin egen individ med sina egna känslor och för sjuksköterskan är målet att stötta

patienterna och agera vägvisare. Människor är beroende av varandra och strävar efter att åstadkomma gemenskap genom olika former av kärlek. Målet med vården är att åstadkomma tillit, tillfredsställelse och ett andligt och kroppsligt välbehag. Vårdandet i sig är en form av konst som kräver fingertoppskänsla där en genuin känsla av att vilja göra gott styr. Det finns ingen mall på hur en vårdsituation ska se ut men från ett professionellt förhållningssätt finns en uppfattning av hur man bör agera för att lindra lidande. Att vårda är att tillkännage delaktighet och att medvetet dela patientens upplevelser, tankar och känslor för att lindra lidande. Att kunna bidra med närvaro och empati kan leda till en känsla av frihet hos patienten vilket skapar ett förhållande kännetecknat av förtroende och trygghet mellan parterna (Eriksson, 2015).

Vårdandet är en naturlig och mänsklig handling där sjuksköterskans uppgift är att vägleda patienten och gå bredvid. Sjuksköterskan ska på ett objektivt sätt förhålla sig till det centrala i vårdandet och inte lägga in subjektiva värderingar. Genom att agera neutralt skapas en balans i vårdrelationen (Eriksson, 2014).

2.3.4 Sjuksköterskans vårdande

Livet som en helhet bygger på upplevelse av tro, hopp och kärlek vilket lägger grunden för att ansa, leka och lära. Ansa är ett uttryck för att vilja någon annan väl och syftar till att finnas bredvid och kravlöst sätta sig in i den andres välbefinnande med tillit och acceptans. Leka innebär att få öva, skapa erfarenheter och lära sig bemästra sin situation medan lära

fokuserar på själva upplevelsen av att kämpa och testa gränser medan sjuksköterskan stöttar och interagerar. För att kunna utöva handlingar är en grundläggande förutsättning någon form av tro. En tro på att en helhet är möjligt. En tro som utgör drivkraften (Eriksson, 2015). Människan har enligt Eriksson (2014) ett begär av bekräftelse och strävan efter mening i livet. Begäret efter kärlek uttrycks i relationer till andra människor och inriktas på en längtan efter att få betyda något för någon annan. Eriksson (2015) skriver att människan utgörs av två former av vårdare som interagerar med varandra. Den ena formen benämns som den naturliga vården och innebär människans medfödda inneboende vårdare som inger en känsla av tillfredsställelse och kroppsligt välbefinnande genom att lindra lidande. Den andra formen är den professionella vården vars avsikt är att stötta när den naturliga vården inte räcker till men vårdandets grundläggande substans är alltid densamma, att göra gott. Sjuksköterskors förmåga till medlidande fungerar som ett svar gentemot patienters lidande. Det

egenupplevda lidandet kan hindra sjuksköterskor att uttrycka medlidande för någon annan (Eriksson, 1994). En medmänniskas lidande kan endast lindras genom att vara modig och våga möta andras lidande. Förmågan att känna och ge kärlek och visa barmhärtighet lägger grunden till allt vårdande (Eriksson, 2015).

2.4 Styrdokument och riktlinjer

Enligt International Council of Nurses (ICN 2017) etiska kod för sjuksköterskor ska nationella sjuksköterskeorganisationer uppmuntra sjuksköterskor till sunda levnadsvanor samt ha ett aktivt arbete för att en god arbetsmiljö och goda villkor ska förekomma. Koden lyfter fram betydelsen av den egna hälsan och dess samband med andra värden. Dessutom ansvarar ledningen för att följa och främja personalens hälsa och kompetens med målet att de ska kunna göra ett gott arbete. Ledningen ska även utarbeta riktlinjer för god omvårdnad och skapar förutsättningar för en arbetsmiljö som främjar god vård. Vidare ansvarar

sjuksköterskan för att ta hand om sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras samt arbetar för en säker och hälsosam miljö. Sjuksköterskan ska även ansvara för sitt eget sociala, mentala, fysiska och själsliga välbefinnande.

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren, det vill säga den som driver verksamheten, arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Det innebär bland annat att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att god vård uppnås (SFS 2010:659).

Enligt arbetsmiljölagen [AML] är ändamålet att förebygga ohälsa samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur samt att arbetsförhållanden ska anpassas till människors olika förutsättningar. Dessutom ska arbetstagaren ges möjlighet att påverka utformningen av sin egen arbetsutveckling (SFS 1977:1160).

Svensk sjuksköterskeförening (2017) skriver om hur sjuksköterskan ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, utföra personcentrerad vård, arbeta evidensbaserat, leda teamets samverkan samt utveckla omvårdnad utifrån patientens behov och resurser för en god och säker vård. Svensk sjuksköterskeförening (2016) skriver om hur sjuksköterskor behöver utmana sin egen värdegrund genom att reflektera över egna värderingar eftersom egna värderingar påverkar interaktionen med andra människor. En etisk medvetenhet utvecklas och den empatiska förmågan hålls vid liv. Sjuksköterskor har ett ansvar att tillgodose alla människors lika värde och rättigheter och behöver vara moraliskt modiga. Utan mod riskerar sjuksköterskorna att nonchalera och förminska patienten varav agerandet blir oetiskt.

Vården syftar till att skapa tillit och mening i mötet med den sårbara och ger sjuksköterskorna upplevelse av mening eftersom de åstadkommer något.

2.5 Problemformulering

Tidigare forskning menar på att känslomässig påverkan och stress har inverkan på sjuksköterskors mående. Påfrestande arbetsförhållanden riskerar att påverka

sjuksköterskornas psykiska och fysiska hälsa vilket leder till konsekvenser för vårdandet genom att ha inverkan på sjuksköterskornas arbetsförmåga. Att uppträda professionellt innefattar att visa respekt, vara lyhörd och visa medlidande. Likväl som förmågan till compassion energy kan stärka utvecklingen av en framgångsrik vårdrelation så finns ett samband mellan medlidande och compassion fatigue. Detta samband inkluderar den känslomässiga påverkan som sjuksköterskor utsätts för och som kan riskera att lidandet övertas av sjuksköterskorna själva. I kombination med andra möjliga stressande

sjuksköterskornas professionella balans påverkas. För att skapa förutsättningar till att lindra lidande behöver sjuksköterskorna möjliggöra en vårdgemenskap och ha mod och energi till att våga möta patienten. Genom att tillgodose egna behov och bibehålla förmågan att vårda kan sjuksköterskorna erbjuda en vård kännetecknad av medlidande och samtidigt främja det egna välbefinnandet. Compassion energy kan hjälpa sjuksköterskorna att finna kraft i att vårda.

Med hjälp av en omvårdnadsteoretisk koppling är det möjligt att framställa problemets vårdvetenskapliga anknytning. Katie Eriksson beskriver vikten av att vårda med kärlek och barmhärtighet som vårdandets kärna vilket kopplar till problemet eftersom

patientsäkerheten och vården påverkas av sjuksköterskornas omvårdnadsansvar. Utöver detta finns riktlinjer som beskriver sjuksköterskornas skyldigheter och rättigheter inom vården och när dessa inte följs blir vården lidande. Nyttan med detta examensarbete är att utifrån sjuksköterskors perspektiv få en djupare förståelse för vad som motiverar till att stanna kvar inom yrket och bidrar till att finna kraft i vårdandet.

3 SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna kraft i vårdandet.

4 METOD

Vald metod är en beskrivande litteraturstudie vilket enligt Evans (2002) avser att beskriva upplevda erfarenheter av ett fenomen. Vald metod passar arbetets valda syfte då tolkning och förståelse av kvalitativ data avser att undersöka subjektiv information (Henricson & Billhult, 2017). Nedan följer en beskrivning på hur artikelsökningen gått tillväga samt den metod som författarna valt att använda i detta examensarbete. En reflektion över de etiska

övervägandena som författarna har gjort gällande arbetet är även beskrivet.

4.1 Urval och datainsamling

Första steget i analysprocessen påbörjas enligt Evans beskrivande syntes (2002) med en litteratursökning i olika databaser. Artikelsökningarna genomfördes i CINAHL Plus och PubMed med relevanta inklusionskriterier vilket enligt Polit och Beck (2008) är betydande för att säkerställa kvalitet. Därmed fastställdes inklusionskriterier som innefattade att artiklarna skulle påvisa en koppling till det valda syftet, utgå från en kvalitativ design, ha ett tidsspann mellan 2010–2020 för att säkerställa att forskningen är aktuell samt att artikeln är kvalitetsgranskad enligt Peer review och skriven på engelska. Med lämpliga sökord valdes relevanta kvalitativa artiklar ut baserat på sammanfattning och om det valda syftet

besvarades. Artiklarna som inte uppfyllde inklusionskriterierna valdes bort. Centrala sökord innefattade ord som ”qualitative”, ”nurse”, ”compassion energy”, ”motivation”, ”job

satisfaction”, ”caring”, ”experience”, ”factors”. Vid artikelsökningen användes tekniken boolesk söklogik som enligt Östlundh (2017) innebär att sökorden kopplas samman via en operator som gör sökningen bredare. Till exempel nurse OR nursing eller caring AND motivation för att kombinera flera sökord. Se bilaga A; sökmatris. För att få relevanta

sökträffar utifrån syftet användes Svensk MeSH för att kombinera flera variationer av sökord. MeSH-termer används för att göra sökningen bredare med fler synonymer för att få fram fler relevanta artiklar.

Ett första urval skedde genom att granska artiklarnas sammanfattning för att avgöra artikelns innehåll och relevans. De artiklar som fortfarande ansågs relevanta för examensarbetet togs vidare i nästa urval då resultatet i artiklarna noga lästes för att kontrollera om de svarade på examensarbetets syfte. Tio artiklar valdes ut för vidare granskning i detta examensarbete. Kvalitetsgranskningen skedde i form av en

kvalitetsgranskningsmall där kvalitetsgranskningsfrågor var omformulerade till ja och nej frågor. Ja-svar gav 1 poäng och nej-svar gav 0 poäng. Artiklar med minst tio poäng ansågs hålla hög kvalitet (Friberg, 2017). Se bilaga B; kvalitetsgranskningsmall. Eftersom alla utvalda artiklar är på engelska och översatts till svenska fanns en risk för omtolkning. För att minimera denna risk användes webbaserat svenskt-engelskt lexikon och alla artiklar

granskades noga av båda författarna till detta examensarbete. Därefter skedde en diskussion om artiklarnas innehåll för att identifiera eventuella tolkningsskillnader och säkerställa relevans. Se artiklarna som tillämpades i examensarbetets resultat i bilaga C; artikelmatris. Studiens resultat baserades på tio stycken vetenskapliga artiklar och berörde sjuksköterskor i Sverige, Island, Storbritannien, Nederländerna, Iran, Indien, Malaysia och Taiwan.

Sjuksköterskorna var verksamma inom operation, medicin, geriatrik, pediatrik, onkologi, kirurgi, kardiologi, psykiatri, dermatologi, dialys, förlossningsvård, neonatalvård, akutvård och intensivvård. Majoriteten deltagande var kvinnor och samtliga deltagare hade minst ett års arbetserfarenhet inom sjuksköterskeyrket. Ingen avgränsning avseende vårdkontexter har applicerats i detta examensarbete med avsikt att undersöka om upplevelser av att finna kraft till att vårda anses vara likvärdiga oavsett vårdkontext. En utvald artikel innehar mixad metoddesign vilket innebär att artikeln innehåller både kvalitativt och kvantitativt resultat. Enbart kvalitativt resultat har använts för analys.

4.2 Genomförande och analys

I detta examensarbete beskrivs sjuksköterskors upplevelser och därför används en kvalitativ metod vars metod är lämplig för att beskriva och karaktärisera ett upplevt fenomen och sammanhang (Polit & Beck, 2008). Steg två i analysprocessen enligt Evans (2002) var att läsa texten som en helhet för att avgöra om artikeln var relevant till syftet. Nyckelfynd som svarade på syftet identifierades och skrevs ner i enskilda dokument av författarna och jämfördes sedan för att kunna jämföra om nyckelfynden hade gemensam innebörd och var relevanta. 179 nyckelfynd identifierades av författarna. Nyckelfynden är ord, meningar och stycken från originalartikelns resultat som svarar på syftet. Steg tre i analysprocessen innebar att identifiera teman utifrån nyckelfyndens likheter. Dessa teman motsvarar ett fenomen eller en upplevelse som knyter ihop flera nyckelfynd som passar ihop med varandra. Tre

teman identifierades av författarna i detta examensarbete. Genom att identifiera skillnader och likheter skapades sedan sex subteman som besvarade syftet och återigen beskrev

helheten. Steg fyra i analysprocessen innebar att återberätta och beskriva studerat fenomen. Genom att presentera nya teman utifrån nyckelfynden kan aktuellt beskrivande material återigen hänvisas till ursprunglig studie. Under varje subtema finns dessutom citat från ursprungsartiklarna för att styrka sjuksköterskornas upplevelser (Evans, 2002). Se tabell 1 för utdrag ur analysprocessen.

Tabell 1. Utdrag ur analysprocessen.

Nyckelfynd Tema Subtema

…’the participants identified (…) and the potential for learning and development as the main internal motivational factors related to their work’.

Betydelsen av vårdmiljön

Att ha möjlighet till utveckling …”a wish to renew themselves,

to gain competence and develop nursing expertise”… “to deepen their nursing skills to prevent their work from becoming too routine”. …”relying upon team collaboration and

communication, and they felt responsible to help, listen and set up for each other”… ”appreciated working with colleagues they knew and felt secure with”.

Att få stöd

…”nurses supported each other and, show solidarity, in a friendly atmosphere and felt comfortable when asking for help”.

4.3 Etiska ställningstaganden

För att en studie ska kallas för etisk ska den uppfylla tre krav; studien ska leda fram till värdefull kunskap, innehålla god vetenskaplig text samt genomföras på ett etiskt sätt. Följs inte de vetenskapliga krav som finns eller om allmänna normer avsiktligt bryts uppstår något som kallas för oredlighet. Detta kan ske genom att forskaren ändrar på forskningsmaterialet, hittar på innehållet eller på annat sätt lurar läsarna. Om kopiering av andras arbeten sker eller om andras idéer beslagtas innebär det att man plagierar vilket också betyder att normerna för ett vetenskapligt arbete bryts (Kjellström & Sandman, 2018).

Codex (2019a) skriver om hur ansvaret för forskningens kvalitet och moraliska acceptans ligger hos forskaren själv. Dessutom ska forskning för att vara etisk försvarbart, utövas enligt fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Enligt Codex (2019b) ska forskning för att klassas som god vetenskap innehålla internationella normer i form av exempelvis Helsingforsdeklarationen som innebär att forskningen ska vara pålitlig och ske i överensstämmelse mellan forskare och deltagare. Ur ett nationellt perspektiv finns svenska lagstiftningar som exempelvis personuppgiftslagen som innebär att respektera människors identitet och integritet (SFS 1998:204).

Vid granskningen av artiklarna uppmärksammades etiska ställningstaganden för att säkerställa artikelns relevans samt för att skydda informanten. Citat i resultatet är från artikelförfattarna och deras beskrivning av sjuksköterskornas upplevelser. Ett etiskt ställningstagande som författarna har gjort är att inte använda sjuksköterskornas direkta citat eftersom informanternas godkännande till deltagande inte finns. För att läsaren ska kunna hitta källan använder sig författarna av referenssystemet APA (American

Psychological Association).

5 RESULTAT

Nedan följer en presentation av resultatet av det insamlade datamaterialet. Analysen är genomförd med syftet som utgångspunkt och fokuserar på att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att hitta kraft i vårdandet. En sammanställning av resultatet presenteras i tabell 2.

Tabell 2. I följande tabell presenteras resultatet som framkom efter analys av artiklar.

Tema Subtema

Betydelsen av vårdmiljön

Att ha möjlighet till utveckling

Att få stöd

Betydelsen av meningsfullhet

Att få bekräftelse i mötet med patienten

Att samverka i vårdteam

Betydelsen av egenvård

Att ta tid för reflektion

5.1 Betydelsen av vårdmiljön

Möjlighet till lärande och utveckling var en av faktorerna för att motivera sjuksköterskorna. Utmanande situationer och ny kunskap bidrog till variation och ökad trivsel. Även ledningen ansågs ha en betydande roll gällande att uppmuntra och stödja sjuksköterskorna i sin

utveckling och kompetens.

5.1.1 Att ha möjlighet till utveckling

Sjuksköterskorna upplevde att chans till lärande och utveckling var av stor vikt för att vara tillfreds på jobbet (Ahlstedt m.fl., 2019; Atefi m.fl., 2016; Halldorsdottir m.fl., 2017; Pool m.fl., 2015; Wu m.fl., 2019).

Möjlighet till ny kunskap var nödvändigt för att arbetet inte skulle bli för rutinmässigt. Genom att fördjupa sina kunskaper förbättrades sjuksköterskornas kompetens och

skicklighet. Variationen som arbetet innebar gav möjlighet till att sjuksköterskornas trivsel på arbetet ökade. Sjuksköterskorna ansåg även att självständigt arbete var av stor betydelse eftersom sjuksköterskorna var självgående och därmed kunde arbeta flexibelt och med känsla av frihet (Halldorsdottir m.fl., 2017; Karlsson m.fl., 2019).

Förmåga att arbeta individuellt innebar att sjuksköterskorna fick göra egna val och lära sig av misstag såväl som framgångar. Genom att sjuksköterskorna tog sig tid till att förklara och svara på frågor från såväl kollegor som sjuksköterskestudenter om diagnoser, tekniker och medicinadministrering skapades tillfällen för utveckling och ökade sjuksköterskornas

tillfredsställelse på arbetet (Ahlstedt m.fl., 2019; Pool m.fl., 2015). Tillåtelse och utrymme att utvecklas var en viktig faktor till framgång vilket också uppgavs öka hängivenheten till yrket. ”Refusal to accept defeat is a powerful driver that supported participants retention” (Wu m.fl., 2019, s. 1204).Genom att aktivt arbeta med att utvecklas och finna nya

tillvägagångssätt förbättrades även möjligheten till problemlösning vilket stärkte viljan att stanna inom yrket (Atefi m.fl., 2016; Wu m.fl., 2019).

Vardagligt arbete var en utlösande motivationsfaktor till utveckling eftersom

arbetsuppgifterna ständigt förändrades och ledde till nya insikter. Beroende på arbetsuppgift fanns alltid nya saker att lära. Att förstå varje unikt patientfall men även oväntade händelser krävde att sjuksköterskan försökte pussla ihop pusselbitarna och se helheten och ansågs vara en drivkraft till ny lärdom. Den kontinuerliga möjligheten till lärande bidrog till att arbetet förblev intressant eftersom det upplevdes ske spontant och inte enbart på sjuksköterskornas egna initiativ (Karlsson m.fl., 2019; Pool m.fl., 2015).

Sjuksköterskorna ansåg att deras ålder påverkade vad som utgjorde deras drivkraft.

Yngre sjuksköterskor i tjugoårsåldern upplevde en stark motivation till att studera och utöka sin kunskap och erfarenhet genom att aktivt utforska nya områden och genomföra nya moment. Medelålders sjuksköterskor i trettioårsåldern upplevde att drivkraften fokuserade på viljan att bevara yrket intressant och en strävan efter utmaningar efter upplevelsen av att yrkets inledande upprymdhet avtagit. ”They had worked on the wards for several years and enjoyed their work but needed challenges” (Pool m.fl., 2015, s. 946).Äldre sjuksköterskor i femtioårsåldern uttryckte en känsla av tillfredsställelse och hade inte ett lika uttalat behov av nya utmaningar. Äldre sjuksköterskor upplevde att motivationen istället grundade sig i en känsla av behaglighet och stabilitet (Pool m.fl., 2015). Personliga karakteristiska drag som att

vara envis och orädd inför utmaningar och frustration visade sig kunna hjälpa sjuksköterskorna att lättare hantera yrkets utmanande situationer (Wu m.fl., 2019).

5.1.2 Att få stöd

Sjuksköterskorna upplevde ett intresse för interaktion med ledningen. Ledningen behövde lyssna och ta problem på allvar utan att nedvärdera. Sjuksköterskorna uppgav ett behov av att få uppmuntran och stöd genom att få positiv återkoppling och uppskattning (Andrews m.fl., 2020; Halldorsdottir m.fl., 2017; Karlsson m.fl., 2019).

Ledningen ansågs ha ett övergripande ansvar gällande att ta hand om sin personal och se till deras behov av hälsa och välmående. Sjuksköterskorna upplevde att om ledningen tog hand om sina anställda och uppmärksammade sjuksköterskornas kompetens och individuella intresse till att vårda så ökade chansen att stanna kvar inom yrket (Andrews m.fl., 2020; Karlsson m.fl., 2019). Ledningen behövde tillgodose alla sjuksköterskors individuella kompetens och engagemang i verksamheten för att öka motivationen till att fortsätta. Om ledningen kunde stötta sjuksköterskorna i deras vilja att drivas framåt i sin progression och utveckling så ökade deras välmående (Karlsson m.fl., 2019). Stressfulla situationer kunde lättare hanteras om sjuksköterskorna sökte sig till ledningen för stöd i form av rådfrågning och hjälp i utmanande situationer (Eslami Akbar m.fl., 2016).

Även lönen påverkade drivkraften och högre lön ansågs kunna kompensera för hög arbetsbelastning (Karlsson m.fl., 2019; Pandey m.fl., 2018). ”Salaries, retraining

opportunities and appreciation were rewards named by participants for a job well done” (Halldorsdottir m.fl., 2017, s. 402).Sjuksköterskor uttryckte att de trots att det funnits en vilja att stanna kvar, valt att lämna yrket på grund av ekonomiska skäl för att lönen varit för låg (Halldorsdottir m.fl., 2017).

5.2 Betydelsen av meningsfullhet

Upplevelse av bekräftelse från patienten, en känsla av stolthet samt att vara betydelsefull var viktiga drivkrafter för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde även att samverkan med kollegor var betydelsefullt för att skapa en god arbetsmiljö.

5.2.1 Att få bekräftelse i mötet med patienten

Sjuksköterskorna upplevde att känsla av betydelsefullhet och att vara behövd var viktigt. Förtroende från patienterna fick dem att känna stolthet och bekräftelse vilket ökade

motivationen (Andrews m.fl., 2020; Atefi m.fl., 2016; Karlsson m.fl., 2019; Wu m.fl., 2019). Sjuksköterskorna hade ett professionellt ansvar vilket innebar en skyldighet att hjälpa patienter. Det var viktigt med en helhetssyn och personcentrerad vård där patienternas behov fick stå i centrum för att känna tillfredsställelse på arbetet. Sjuksköterskorna uttryckte att den primära orsaken till tillfredsställelse på arbetet inriktade sig på förmågan att vägleda och hjälpa patienter eftersom det ingav sjuksköterskorna känsla av ära och glädje (Andrews m.fl., 2020; Atefi m.fl., 2016; Karlsson m.fl., 2019; Wu m.fl., 2019). ”Giving holistic care, in

particular being able to identify the various needs of the patients was found to be another important factor in nurses’ job satisfaction” (Atefi m.fl., 2016, s. 11). Sjuksköterskorna uttryckte en vilja och ett behov av att vårda. Att vårda visade sig vara en inre

motivationsfaktor då sjuksköterskorna fick göra något betydelsefullt för en människa i behov av hjälp. Detta skedde i överensstämmelse med sjuksköterskeprofessionens förhållningssätt som utgår från att patienten alltid kommer först (Andrews m.fl., 2020; Atefi m.fl., 2016; Karlsson m.fl., 2019; Wu m.fl., 2019).

Sjuksköterskornas skyldighet för att ansvara för patienten var en viktig faktor som bidrog till att sjuksköterskor förblev verksamma inom yrket (Karlsson m.fl., 2019; Wu m.fl., 2019). ”Many patients and family members are greatful for nurses’ hard work and professionalism, which bolsters nurses to remain in the profession” (Wu m.fl., 2019, s. 1203).

Sjuksköterskorna upplevde att vårdandet inte enbart hjälpte patienter utan även

sjuksköterskorna själva genom att stärka känslan av tillfredsställelse. Vårdandet ledde till att sjuksköterskorna kände sig mer värdefulla när chans att bidra och hjälpa andra fanns. Genom att få tid till interaktion med patienterna ökade chansen till att sjuksköterskorna upplevdes vara mer nöjda. När sjuksköterskorna fick möjlighet att uppfylla patienternas behov upplevdes känsla av tillfredsställelse och belåtenhet över variationen och ansvaret som arbetet innebar. När patienterna visade uppskattning gentemot sjuksköterskorna och deras arbete infann sig upplevelse av glädje, stolthet och känsla av nöjdhet (Karlsson m.fl., 2019; Wu m.fl., 2019).

5.2.2 Att samverka i vårdteam

Sjuksköterskorna uttryckte att kommunikation mellan kollegor var av betydelse för att kunna rådfråga, utbyta information och kunskap samt att hjälpa varandra (Ahlstedt m.fl., 2019; Atefi m.fl., 2016; Eslami Akbar m.fl., 2016; Halldorsdottir m.fl., 2017; Karlsson m.fl., 2019). Förmåga till samarbete skapade tillit gentemot andra sjuksköterskor vilket bidrog till att sjuksköterskorna kunde ta hjälp av varandras erfarenheter och därmed stärka varandra. När sjuksköterskorna lyssnade, stöttade och hjälpte varandra ökade upplevelsen av trygghet vilket bidrog till en bättre arbetsmiljö. Att skapa ett tryggt klimat och visa lojalitet upplevdes vara betydelsefullt för att främja ett gott samarbete kännetecknat av respekt där kollegor vågade ta hjälp av varandra och litade på varandras kunskaper men även kunde lära sig av varandras misstag (Ahlstedt m.fl., 2019; Karlsson m.fl., 2019). ”They listened to each other and supported each other when needed” (Ahlstedt m.fl., 2019, s. 35).

Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete med kollegorna var viktigt eftersom det motiverade dem till att prestera bättre på arbetet. Stressfulla situationer kunde lättare hanteras om de sökte sig till kollegor för hjälp och stöd. Samarbete skapade förutsättningar för en god vård av patienterna. Genom samarbete minskade sjuksköterskornas upplevelse av stress eftersom samarbetet ledde till att allas kompetens togs tillvara på. Arbetet upplevdes då vara mer hanterbart. Goda relationer till kollegor visade sig underlätta arbetet och ökade sjuksköterskornas kraft i vårdandet (Atefi m.fl., 2016; Eslami Akbar m.fl., 2016; Pandey m.fl., 2018).

5.3 Betydelsen av egenvård

Sjuksköterskor som tog tid till reflektion och återhämtning uttryckte ökad motivation. Sjuksköterskorna upplevde att återhämtning kunde ske genom flera strategier och att reflektion var nödvändigt för self-compassion.

5.3.1 Att ta tid för reflektion

Sjuksköterskorna upplevde att self-compassion och omsorg gentemot andra verkade ha en stark sammankoppling. Det blev lättare att sätta sig in och förstå andras perspektiv av lidande om självmedvetenhet fanns. Self-compassion förutsatte att vara i nuet eftersom medvetenhet om egna reaktioner var nödvändigt för att kunna möjliggöra ett möte med patienten. Detta innebar att sjuksköterskorna inte enbart var med patienten utan även fanns där för patienten. För att kunna vårda andra upplevde sjuksköterskorna ett behov av att se till sig själva och sitt välmående. Self-compassion ökade chansen till att vården blev mer omsorgsfull (Andrews m.fl., 2020; Wiklund Gustin & Wagner, 2012).

Patienternas lidande kunde även bli ett lidande för sjuksköterskorna själva varav respekt för mänsklig sårbarhet krävdes. Samtidigt behövde sjuksköterskorna acceptera och förlika sig med vetskapen om att perfektion inte var möjligt att uppnå. Att komma till insikt med att allt inte var möjligt att lösa, att inte klandra sig själv vid eventuella missöden och våga inse sina egna brister uppmuntrades sjuksköterskorna till self-compassion (Wiklund Gustin &

Wagner, 2012). Vidare upplevde sjuksköterskorna att deras välmående också innebar bättre förutsättningar till mer välmående patienter eftersom sjuksköterskornas förmåga till self-compassion styrde vårdens utformning (Andrews m.fl., 2020). ”If participants were able to self-care and be self-compassionate, this would positively impact their own wellbeing and prevent them from delivering ’thinner’ care” (Andrews m.fl., 2020, s. 7). Sjuksköterskorna behövde må bra för att kunna utföra bra vård. Sjuksköterskorna upplevde att de blev mer medvetna om sin self-compassion om de kände sig trygga och säkra i sig själva och med omgivningen. Genom att vara snäll mot sig själv, ta tid till reflektion och acceptera att man är mänsklig stärktes sjuksköterskornas förmåga till att uppleva self-compassion. Detta ökade sjuksköterskornas välmående och förmåga till att vårda (Andrews m.fl., 2020).

5.3.2 Att ta tid för återhämtning

Sjuksköterskorna uttryckte att återhämtning var en grundläggande faktor för att återfå energi och minska upplevelsen av trötthet och stress. Med möjlighet till återhämtning ökade

sjuksköterskornas förmåga att hitta drivkraft i vårdandet (Andrews m.fl., 2020; Eslami Akbar m.fl., 2016; Karlsson m.fl., 2019). ”It was essential for registered nurses to feel rested, refilled with energy and unstressed before their next shift” (Karlsson m.fl., 2019, s. 1362). Sjuksköterskorna upplevde att det fanns ett behov av att våga se till sitt eget välmående och att våga ta tid till återhämtning. Att inte känna skuld över att behov till återhämtning fanns upplevdes också vara viktigt. Förmågan att kunna stänga av och gå vidare kunde hjälpa sjuksköterskorna att uthärda påfrestningen som vårdandet kunde innebära. Genom att lära sig bortse från negativa känslor och avleda dåliga tankar var det möjligt att påverka

stressreaktionen. Sjuksköterskorna upplevde att de blev mer tåliga och då fick möjlighet till återhämtning (Andrews m.fl., 2020; Eslami Akbar m.fl., 2016). För att minska upplevelsen av jobbrelaterad stress kunde sjuksköterskorna genom tolerans och acceptans av påfrestande

situationer lättare tänka positivt. Strategier för mental men även fysisk återhämtning kunde ske på fritiden i form av exempelvis sport och nöjen (Eslami Akbar m.fl., 2016). ”Nurses use recreation and sports to evacuate occupational stress and reduce the impact of work conflict and help physical and mental reconstruction” (Eslami Akbar m.fl., 2016, s. 60).

6 DISKUSSION

Nedan kommer det beskrivna resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning, vårdvetenskaplig teori och styrdokument. Även val av metod samt examensarbetets etiska aspekter diskuteras i relation till relevant litteratur.

6.1 Resultatdiskussion

Nedan presenteras de fynd som beskrivits vara mest centrala i resultatet i relation till studiens syfte. Dessa kommer att diskuteras utifrån relevant fakta från bakgrunden. Syftet med exmanensarbetet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna kraft i vårdandet. I resultatet framkom att källor till att hitta kraft var att sjuksköterskor upplevde möjlighet till utveckling och stöd från ledningen. Genom känsla av meningsfullhet framkom bekräftelse i mötet med patienten och samverkan i vårdteamet förekom betydande. Även förmåga till self-compassion och förståelse för vikten av reflektion och återhämtning framkom som bidragande källor till kraft.

Resultatet visade att sjuksköterskor fann kraft genom att ett kontinuerligt lärande bidrog till att arbetet förblev intressant och inte blev rutinmässigt. Tidigare forskning instämmer då sjuksköterskor upplevde att ett ensidigt arbete inte gav möjlighet att utveckla deras

kompetens och praktiska skicklighet (Flinkman & Salanterä, 2015). Att arbeta självständigt ansågs enligt resultatet vara positivt då det medförde nya insikter och lärdomar. Tidigare forskning menar å andra sidan att sjuksköterskor upplevde att de inte vågade ta hjälp av kollegor då de drevs av en känsla av ansvar och stolthet i sin profession och i det

självständiga arbetet upplevde sig ensamma i att hantera yrkets övergripande ansvar (Fukumori m.fl., 2018).

Ett centralt fynd i studien visade att sjuksköterskorna uppskattade att arbetet erbjöd olika arbetsuppgifter vilket utvecklade sjuksköterskornas kompetens. Sjuksköterskorna kunde i sin yrkesutövning inte planera för hur en arbetsdag såg ut vilket ställde krav på dem att vara beredda på att allting kunde hända. Detta innebar att sjuksköterskorna fick nya kunskaper vilket ökade drivkraften. Om förändringar skedde för snabbt kunde det få negativa

konsekvenser menar McMillan och Perron (2020) som skriver att ständig förändring riskerade att leda till stress eftersom omställningar i verksamheten kunde vara

överväldigande. Sjuksköterskorna upplevde att de inte hade förmåga att hänga med i alla förändringar. Detta ledde till att sjuksköterskorna kunde uppleva att deras inställning på arbetet blev robotliknande på grund av den inverkan alla förändringar hade på

Resultatet visade att ledningen hade en betydelse i form av att uppmuntra och stödja sjuksköterskornas kompetens och engagemang. Att se till sjuksköterskornas behov var väsentligt för sjuksköterskornas upplevelse av välmående. När ledningen tog

sjuksköterskorna på allvar och lyssnade kände sig sjuksköterskorna mer uppskattade. Detta förstärks i tidigare forskning där det framkom att oro och ångest uppstod hos

sjuksköterskorna när ledningen inte kunde tillgodose sjuksköterskornas behov. Ledningens attityder i form av brist på stöttning och förmåga att göra sjuksköterskorna delaktiga i beslut påverkade trivseln på arbetet (Flinkman & Salanterä, 2015). Brist på delaktighet hos

sjuksköterskorna riskerar även att göra vården bristfällig (Sasso m.fl., 2019). När sjuksköterskorna inte upplevdes bli involverade i verksamheten skapades en känsla av maktlöshet (McMillan & Perron, 2020). Ledningens betydelse förstärks ytterligare enligt International Council of Nurses (ICN 2017) etiska kod för sjuksköterskor som menar att ledningen har ett övergripande ansvar gällande att främja personalens hälsa och välmående och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som även ger en tryggare vård. Även arbetsmiljölagen [AML] fastställer att arbetstagaren ska ges möjlighet att påverka utformningen av sin egen arbetsutveckling (SFS 1977:1160).

Ett annat centralt fynd i studien var betydelsen av meningsfullhet. Sjuksköterskorna drevs av att göra gott för patienten vilket gav känsla av värdefullhet. Sjuksköterskorna upplevde stolthet och bekräftelse när patienterna uppvisade förtroende. Tidigare forskning menar att sjuksköterskor kan uppleva otillräcklighet när vården blir bristfällig. Detta skapar känsla av skuld då vården inte upplevs bli adekvat (Fukumori m.fl., 2018; Mills m.fl., 2014; Sinclair m.fl., 2017). Detta bekräftar även Svensk sjuksköterskeförening (2016) som beskriver att mötet med den sårbara inger sjuksköterskorna känsla av meningsfullhet genom att åstadkomma något värdefullt för någon annan. Resultatet visade att vårdandet hade en tillfredsställande effekt hos såväl patienter som sjuksköterskor. Detta är enligt Eriksson (2015) målet med all vård, att åstadkomma tillit, tillfredställelse och ett andligt välbehag. Denna betydande meningsfullhet är möjligt att koppla till begreppet compassion energy som enligt tidigare forskning utgör människans inre kraft och kan fungera som en resurs för att hitta motivation. Denna kraft grundar sig i det mänskliga mötet genom att känna medlidande och vilja att göra gott för någon annan (Benzein, 2017; Wiklund Gustin, 2017). Vårdandet är en form av konst där en genuin vilja att göra gott styr. Sjuksköterskorna drivs av en moralisk tillfredsställelse där patientens perspektiv och värderingar får stå i fokus. En helhetssyn på patienten är essentiellt i vårdandet eftersom varje individ utgör en egen helhet utifrån egna delar som formas av individens aktuella perspektiv och situation (Eriksson, 2015). I tidigare forskning framkommer det att sjuksköterskan i mötet med andra människor ska inneha en öppenhet inför andras livsvärld och bör därför inte döma och kritisera (Wiklund Gustin, 2017).

Resultatet påvisade att sjuksköterskornas interaktion med patienterna var av betydelse för vårdens utformning. Detta förstärks i tidigare forskning där patienter anser att interaktionen är lika viktig som tekniska kompetenser då det visar på engagemang (Brooks Carthon m.fl., 2021; Trotta m.fl., 2020). För att se den unika människan behöver sjuksköterskan tid med patienterna och deras behov vilket Eriksson (2015) menar utgörs av en helhetssyn där sjuksköterskorna ser till kropp, själ och ande. Erikssons caritativa vårdteori innebär att tro, hopp och kärlek utgör vårdandets kärna och knyter an till vikten av att skapa en relation mellan vårdare och patient som bygger på förtroende och tillit. Resultatet påvisade vidare att en helhetssyn var en förutsättning för patientcentrerad vård och bidrog till att

sjuksköterskorna fann kraft. Eriksson (2015) menar att vården inte blir genuin om den inneboende goda viljan att göra gott uteblir. Ett vårdlidande innebär enligt Eriksson (1994) ett lidande som uppstår i vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient där patientens upplevelse av vården upplevs kränkande. Vårdandet grundas enligt Eriksson (2015) i kärlek och omtanke där vårdrelationen bör innefatta sjuksköterskans stödjande och

förtroendeingivande roll. Makten som tillkommer sjuksköterskans professionella roll riskerar att orsaka ett vårdlidande om makten missbrukas eller om hänsyn till patientens känslor inte tas.

Studien påvisade att sjuksköterskorna upplevde ett behov av att vårda då vårdandet gav känsla av ära och glädje. Enligt tidigare forskning strävar människan efter att skapa ett sammanhang med andra människor genom olika varianter av kärlek eftersom människan är beroende av andra (Eriksson, 2015). Studiens resultat gällande detta behov är möjligt att koppla till det Eriksson (2014) benämner som begär av bekräftelse och strävan efter mening i livet. Människans sökande efter kärlek tar sig till uttryck i relation till andra människor och innebär en längtan efter att få betyda något för någon annan. Detta förstärker betydelsen av studien och betydelsen av meningsfullhet i mötet med patienten. Eriksson (2015) betonar vikten av att utforma en vård där ingen är ensam genom att ansa, leka och lära. Ansa innebär den inneboende goda viljan att göra andra gott vilket kopplar till resultatet där

sjuksköterskor uppgav betydelsen av att uppleva meningsfullhet. Leka fokuserar på förmågan att bygga relationer och skapa tillit vilket ger en känsla av tillfredsställelse i vårdandet.

Genom att sjuksköterskorna bidrar till ett tillåtande klimat främjas även patienternas psykiska hälsa då deras behov får stå i centrum (Eriksson, 2015). Detta är möjligt att koppla till resultatet då sjuksköterskorna upplevde en tillfredställelse när patienternas behov fick stå i fokus. Lärandet ska enligt Eriksson (2015) leda till utveckling som utgör en del av det naturliga vårdandet vilket stärker resultatet som påvisade att sjuksköterskorna värdesatte möjligheten till utveckling och dess kraftingivande betydelse.

Resultatet visade att samarbete var en drivkraft eftersom det skapade en trygg arbetsmiljö där allas erfarenheter togs tillvara på. Sjuksköterskor stöttade och hjälpte varandra till att prestera bättre och på så sätt skapa goda förutsättningar för god vård av patienterna. Detta överensstämmer med tidigare forskning då Sasso m.fl. (2019) menar att vården riskerade att bli ofullständig när kommunikationen mellan sjuksköterskorna upplevdes vara bristfällig. Vidare påvisar tidigare forskning att ett bristande samarbete mellan läkare och patienter skapade en fientlig arbetsmiljö där sjuksköterskorna upplevde att de fick agera medlare mellan parterna. Detta bristande samarbete kan öka arbetsbelastningen och påverka drivkraften hos sjuksköterskorna (Fukumori m.fl., 2018; Yuwanich m.fl., 2016).

Resultatet påvisade betydelsen av förmåga till self-compassion som handlar om att kunna se till sitt eget behov av välmående och ta tid till att reflektera över detta. Tidigare forskning visar att sjuksköterskeyrket kan vara påfrestande på grund av intensiv kontakt med patienter och deras lidande. Detta kan leda till compassion fatigue vilket innebär att patienters lidande och smärta påverkar sjuksköterskornas emotionella tillstånd. Sjuksköterskornas förmåga till medlidande och empati påverkas och skapar ett eget lidande hos sjuksköterskorna (Duarte m.fl., 2016; Wiklund Gustin, 2017). Compassion fatigue kan leda till utmattning och

utbrändhet och påverka sjuksköterskornas förmåga att arbeta (Flinkman & Salanterä, 2015; Duarte m.fl., 2016; Mills m.fl., 2014; Sasso m.fl., 2019). Vidare påvisar tidigare forskning att compassion fatigue hos sjuksköterskor leder till att patienter upplever ett missnöje med vården då behoven inte blir tillgodosedda (Brooks Carthon m.fl., 2021).

Studien visade att förmåga att utföra omsorgsfull vård förutsätter att sjuksköterskorna inser betydelsen av egenvård. Svensk sjuksköterskeförening (2016) påtalar vikten av att reflektera över sina egna värderingar för att utveckla en ökad förståelse för patientens situation. Tidigare forskning påvisar betydelsen av detta då sjuksköterskornas lidande riskerar att avhumanisera vården av patienten genom att sjuksköterskorna antingen överidentifierar sig med patienten eller distanserar sig från patienten (Mills m.fl., 2014; Sinclair m.fl., 2017). Genom self-compassion kan sjuksköterskorna lättare utveckla en förståelse för andras lidande och denna självmedvetenhet bidrar även till att sjuksköterskorna kan erbjuda omsorgsfull vård (Wiklund Gustin, 2017).

Resultatet gällande self-compassion är möjligt att koppla till det Eriksson skriver om naturlig vård. Eriksson (2015) menar att den naturliga vården innebär förmågan att vårda sig själv och se till sina egna handlingar. När den naturliga vården inte räcker till behöver den professionella vården stötta upp och denna process benämns som självvård. Förmåga till självvård är avgörande för att stödja den naturliga vården som utgör känsla av kraft

(Eriksson, 2015). En annan möjlig koppling finns att göra mellan den naturliga vården och resultatet gällande upplevelse av meningsfullhet. Enligt Eriksson (2015) så inger den

naturliga vården människan upplevelse av välbefinnande i att göra gott och uppfyller därmed en moralisk tillfredsställelse. Sjuksköterskan skall enligt Eriksson (2014) vägleda patienten mot målet som är hälsa. Detta betyder att sjuksköterskans ledande roll avser att stödja patientens resurser och inte att bära. Sjuksköterskan ska inte överta patientens förmåga till anpassning vilket innefattar att bibehålla en professionell balans. Eriksson (1994) menar att sjuksköterskors medlidande knyter an till patientens lidande. Människans egna lidande kan försvåra eller förhindra förmågan att visa medlidande gentemot andra. Tidigare forskning påvisar hur patienter upplever sjuksköterskorna som känslokalla med brist på medkänsla när sjuksköterskornas välmående påverkas (Brooks Carthon m.fl., 2021). Sjuksköterskor har enligt International Council of Nurses (ICN 2017) etiska kod för sjuksköterskor ett ansvar över sitt eget välbefinnande så att förmågan till vård inte äventyras.

Återhämtning var en grundläggande faktor för att återfå energi och kraft i vårdandet. Med hjälp av strategier påvisades en koppling mellan self-compassion och ökat välmående hos sjuksköterskorna (Eslami Akbar m.fl., 2016). När tid till återhämtning inte fanns på grund av sjuksköterskornas upplevelse av stress påverkades sjuksköterskornas vilja att gå till jobbet (McMillan & Perron, 2020) vilket stärker argumentet om att sjuksköterskorna med hjälp av återhämtning finner kraft i vårdandet.

6.2 Metoddiskussion

Nedan kommer val av metod och analysprocess att diskuteras. Styrkor respektive svagheter diskuteras genom kvalitetskriterier för kvalitativa studier: trovärdighet, pålitlighet,

bekräftelsebarhet och överförbarhet (Polit & Beck, 2008).

Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna kraft i vårdandet. En litteraturstudie valdes därför som metod för examensarbete enligt Evans (2002) beskrivande syntes på fyra steg. Författarna till examensarbetet valde ut artiklar som ansågs svara på syftet och uppfyllde inklusionskriterier. För att styrka relevans skedde en

diskussion för att upptäcka eventuella tolkningsskillnader och säkerställa artiklarnas pålitlighet. Författarna arbetade individuellt för att identifiera nyckelfynd och dess likheter och skillnader för att sedan jämföra dessa och säkerställa studiens trovärdighet ytterligare. Sedan identifierades tre teman och sex subteman utifrån nyckelfynden. Rubriksättningen för dessa argumenterades för med avsikt att garantera att syftet tydligt besvarades. Denna analysprocess ansågs vara en lämplig metod för att besvara syftet eftersom en litteraturstudie enligt Henricson och Billhult (2017) innebär att man använder sig av kvalitativa artiklar som härstammar från den holistiska traditionen och har som avsikt att fördjupa sig i människors levda erfarenheter av ett fenomen. Initialt övervägdes att göra en litteraturöversikt vilket enligt Friberg (2017) baseras på en sammanställning av kvalitativa och kvantitativa artiklar som stärker varandras relevans. Kvantitativa artiklar baseras dock på statistik och ej på upplevda erfarenheter och ansågs därför inte vara lämpligt för detta examensarbete. Sjuksköterskors erfarenheter av att finna kraft till att vårda ansågs därför beskrivas lämpligast i kvalitativa artiklar.

Författarna övervägde även att genomföra en intervjustudie men då denna metod enligt Polit och Beck (2008) är tidskrävande kom författarna fram till att tidsramen för examensarbetets utförande ansågs vara för begränsad. Henricson och Billhult (2017) tillägger att deltagare som är relevanta för studiens resultat kan vara utmanande att hitta då det krävs att deltagarna har rikligt med erfarenhet inom aktuellt fenomen. Compassion energy upplevs vara ett relativt nyupptäckt fenomen som inte etablerats inom vården och därför finns inte tillräckligt med kunskap att utforska.

Eftersom kvalitativ metod inriktar sig på upplevda fenomen kan inte framställt resultat garanteras eftersom alla upplevelser skiljer sig åt och endast ett fåtal sjuksköterskor deltog i studierna. En annan eventuell risk med kvalitativa studier kan vara att människor används som direkta verktyg för att samla in material.Människor är intelligenta och mottagliga och kan därför lätt användas som verktyg för att påverka resultatet medvetet. Detta innebär att människans subjektiva förmåga kan påverkas av forskarna och svaret blir därmed inte helt korrekt, alltså inte hundra procent upplevd verklighet (Polit & Beck, 2008).

Artiklar med olika geografiska profiler och ursprung från åtta länder med sjuksköterskor från olika avdelningar med olika åldrar har använts. I och med att små grupper studerades kan generella slutsatser och resultatets relevans eventuellt ifrågasättas. Överförbarhet innebär huruvida resultatet kan tillämpas i andra sammanhang eller situationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). Detta kan i examensarbetet innebära en svaghet eftersom studien baserades på resultat från flera olika avdelningar där förutsättningar och situationer ser olika ut. Å andra sidan framkom tydliga likheter i resultatet trots bred geografisk profil och olika avdelningar vilket skulle kunna kompensera för denna svaghet. Enligt Polit och Beck (2008) så stärks överförbarheten huruvida resultatet är möjligt att föras över till andra grupper eller kontexter. Överförbarheten i detta examensarbete stärks på så sätt genom att flertalet artiklar uppvisar gemensamma drag trots att hälso- och sjukvården kan se olika ut i olika länder. För att säkerställa examensarbetets kvalitet och pålitlighet har författarna under arbetets gång varit medvetna om förförståelsen gällande området. Författarna har ingen tidigare erfarenhet av att aktivt arbeta som sjuksköterskor vilket minskar risken att resultatet styrs i en viss riktning. Genom att söka artiklar som var peer-reviewed och inom ett aktuellt tidsspann kunde artiklarnas kvalitet och trovärdighet stärkas eftersom materialet redan var bearbetat och relevant. I PubMed finns inte peer-review som avgränsning och därför har