Hälsa och samhälle
SEKRETESS – HJÄLPA
ELLER STJÄLPA?
EN STUDIE OM SEKRETESS OCH
SAMVER-KAN MELLAN SKOLA OCH SOCIALTJÄNST
LENA LILJEGREN
SUSANNE MÜLLER
Examensarbete 15 Hp Malmö Högskola Socionomprogrammet (Individ, familj och samhälle) Hälsa och Samhälle Maj 2010 205 06 Malmö
SECRECY – FOR BETTER
OR FOR WORSE?
A STUDY ABOUT SECRECY AND
COLLABO-RATION BETWEEN SCHOOLS AND SOCIAL
SERVICES.
LENA LILJEGREN
SUSANNE MÜLLER
Liljegren, L. & Müller, S.
Sekretess – hjälpa eller stjälpa? En studie om sekretess och samverkan mellan skola och socialtjänst, C-uppsats 15 hp.
Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, enheten för individ, familj och samhälle, 2010
ABSTRACT
I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och social-tjänst och hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverk-samhet som samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekre-tess påverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvali-tativ metod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterare och en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sek-retessen mellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna. Samarbetet och samverkan mellan skola och socialtjänst skulle kunna bli bättre och så även återkopplingen efter anmälan när ett barn farit illa. Öppenverksamheter kan ses som ett alternativ för den enskilde individen att söka lättillgänglig hjälp där sekretessgenombrotten resulterar i enkla-re kontakter mellan medborgaenkla-re och myndighet.
Nyckelord: Samverkan, samtycke, skola, socialtjänst, återkoppling, öppenverk-samhet.
Förord
Uppsatsen du nu håller i din hand har tillkommit efter flera månaders hårt arbete. Det har verkligen varit en berg- och dalbana, där vi i vissa stunder har varit lyriska medan i nästa stund har vi varit nära till tårarna. Genom att lyssna på varandra, kompromissat och haft många och långa trevliga diskussioner, har vi nu äntligen blivit färdiga efter ett gott samarbete. Resultatet i det stora hela är att vi har lärt oss enormt mycket om samverkan och sekretess, vilket även var vårt mål. Detta kommer vara en bra grund att stå på när vi väl är färdiga socionomer och ska ut i arbetslivet.
Vi vill tacka våra informanter som varit så vänliga att delat sin tid och sin erfaren-het till oss. Ett stort tack riktar vi till vår handledare, Oskar Krantz, som har varit en klippa och en stor stöttepelare som har fått besvara mängder med frågor och väglett oss genom arbetes gång. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer som har stått ut med oss och stöttat oss när vi verkligen behövt det.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 6
1:1 Syfte 6
1:2 Frågeställningar 6
1:3 Lagstiftning och begrepp 7
1:3:1 Offentlighetsprincipen 7
1:3:2 Sekretess 7
1:3:3 Olika grad av sekretess 8
1:3:4 Offentlighets- och sekretesslagen 9
1:3:5 Socialtjänstlagen 10
1:3:6 Skollagen 11
1:3:7 Barnperspektivet och barnkonventionen 12
1:3:8 Barns behov i centrum/BBIC 12
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 13
2.1 Förutsättningar för samverkan 13
2.2 Hinder i samarbetet 14
2.3 Samverkan i andra länder 15
3. METOD 17
3:1 Population 17
3:2 Datainsamling 17
3:3 Litteratursökning 18
3:4 Forskningsetik 18
3:5 Avgränsningar och urval 19
3:6 Tillförlitlighet 19
4. RESULTAT OCH ANALYS 20
4:1 Öppenverksamheten 20
4:2 Sekretesslagen 21
4:3 Integritet i skolan 21
4:4 Skolans värld 22
4:5 Kuratorernas syn på återkoppling 23
4:6 Socialsekreterarnas syn på återkoppling 23
4:7 Öppenverksamhetens syn på återkoppling 24
4:8 Samarbete och samverkan 24
4:9 Rädsla för socialtjänsten 25
5. DISKUSSION 27
5:1 Sekretesslagen 27
5:2 Integritet i skolan 27
5:3 Återkoppling 28
5:4 Samarbete/samverkan 29
5:5 Punkten 30
5:6 Slutsatser och slutkommentar 30
5:7 Nästkommande studie 31
REFERENSFÖRTECKNING 32
1. INLEDNING
En vanlig kritik som funnits i flera år från skolan är brist på återkoppling från so-cialtjänsten efter att skolan har gjort en anmälan när ett barn far illa. Soso-cialtjänsten däremot kritiserar skolan för att de väntar alldeles för länge innan det görs en an-mälan att ett barn far illa. Detta är vanlig kritik som de olika myndigheterna har gett varandra under flera års tid och problemet tycks kvarstå. Många gånger skylls det på att sekretessen i svensk lagstiftning är ett hinder i samverkan. Då myndig-heterna har olika sekretessregler och verksamhetsuppdrag kan samverkan och samarbete kännas svårt. Under de senaste 10-15 åren har det diskuterats fram och tillbaka hur samverkan kan ske på bästa sätt och de lösningar som kommits fram har startar successivt i landet. Under årens gång har det ett flertal gånger skett tragiska händelser med barn som farit illa eller blivit dödade, exempelvis fallen med Bobby (www.dn.se,) och Louise (www.dn.se,). Anledningar till det kan vara att ansvarsfördelningen mellan myndigheter brustit eller att ansvaret har lagts på en annan myndighet eller kommun. Många kommuner i Sverige har startat projekt och verksamheter för samverkan mellan myndigheter för att liknande fall aldrig mer ska hända igen. I denna uppsats kallas sådan verksamhet där skola och social-tjänst samverkar, för öppenverksamhet.
1:1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänst och hur sekretessen påverkar detta. Samt att undersöka en öppen-verksamhet som samverkar mellan skola och socialtjänst för att se hur sekretess påverkar samverkan mellan de olika myndigheterna.
1:2 Frågeställningar
• Hur fungerar samarbetet i praktiken mellan skola och socialtjänst avseende sekretess?
• Hur upplever skolkuratorer i gymnasieskolor och socialsekreterare inom so-cialtjänsten att samverkan/samarbete fungerar myndigheterna emellan? • Vilka faktorer ligger bakom att en öppenverksamhet som samverkar mellan
1:3 Lagstiftning och begrepp
I denna del presenteras det för uppsatsen relevanta juridiska ramverket, det vill säga de begrepp och lagar som används i denna uppsats.
I tabell 1 (nedan) presenteras förkortningar av lagar så som de benämns i Svensk författningssamling, SFS. Förändringar av lagstiftningen sker fortlöpande, och därför används de lagar som är giltiga när uppsatsen skrivs, det vill säga, att kommande förändringar i form av propositioner och så vidare lämnas därhän.
TABELL 1: LAGAR
Förkortning Lag
BrB Brottsbalken (SFS 1962:700)
FL Förvaltningslagen (SFS 1986:223)
OSL Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400)
Skollagen Skollagen (SFS 1985:1100)
SoL Socialtjänstlagen (SFS 2001:453)
TF Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105)
1:3:1 Offentlighetsprincipen
Ett av de centrala inslagen i svensk lagstiftning är, enligt Clevesköld et al (2009) det offentligas öppenhet mot allmänheten, vad som vanligen benämns offentlig-hetsprincipen. I Sverige har medborgarna tillgång till information om hur myn-digheter genomför sitt arbete, och för att få denna insyn ges medborgarna gene-rellt sett tillgång till de handlingar som finns hos myndigheterna. Detta specifice-ras närmare i TF 2 kap. 1§. Med myndighet menas sådan verksamhet som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen (Clevesköld & Thunved, 2007). Med allmän handling menas att en handling är antingen upprättad, inkommen eller för-varad hos myndighet.
Det finns dock begränsningar till att ta del av allmänna handlingar och i TF 2 kap. 2§ finns de begränsningarna uppräknade. Vidare står det att den begränsningen till att ta del av allmän handling ska anges i lag. Dessa bestämmelser om begräns-ningarna finns huvudsakligen i OSL (vilken före 2009 benämndes ”sekretessla-gen”). Undantag från offentlighetsprincipen görs följaktligen i OSL. Det finns även andra lagar som har bestämmelser om att hemlighålla handlingar, men i så-dana fall ska OSL hänvisa till dessa lagar. Således kan en person endast få avslag på att ta del av en allmän handling om handlingen är skyddad av OSL eller om densamma hänvisar till en annan lag.
1:3:2 Sekretess
Termen sekretess kan ordagrant översättas med ”hemlig” och enligt lag innebär detta att det är ett förbud att röja en uppgift muntligt (Bengtsson & Svensson, 2006). Detta handlar om såväl tystnadsplikt, till exempel att lämna ut sekretessbe-lagda uppgifter muntligen, som att innehållet i en handling inte får lämnas ut på något annat sätt, vilket närmare framgår i OSL 1 kap. 1§. Thunved & Clevesköld. (2007) poängterar att när sekretess gäller för en uppgift, får den därför inte använ-das utanför den egna verksamheten. Sekretess gäller dock inte enbart mot allmän-heten, utan även mellan olika myndigheter. Personer som är anställda av en myn-dighet är bundna av sekretessen. Sekretess gäller även då en utomstående person anlitas av myndigheten för att till exempel genomgöra en utredning, vilket fram-går i OSL 2 kap. 1§.
I princip gäller den sekretess som finns mellan myndigheter på samma villkor som för allmänheten. Sekretess kan även gälla inom samma verksamhetsgren inom en myndighet. Detta kan till exempel vara en socialarbetare inte har tillgång till de personakter som inte behövs för arbetets utförande. Ett annat exempel är att per-sonal inom en myndighet inte får diskutera rena klientärenden med kollegor som inte är inblandade i ärendet, vid till exempel kafferaster, på ett sådant sätt att per-sonuppgifter röjs. Dock får en yrkesverksam konsultera med kollegor och då finns det inga sekretesshinder (Clevesköld et al 2009). Sekretess inom myndigheter behandlas i OSL 8 kap.
Skulle en yrkesverksam som innehar sekretess röja en uppgift begränsas straffet i BrB:
”Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan
författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.
Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall ska dock ej dömas till ansvar”. BrB 20 kap. 3§.
1:3:3 Olika grad av sekretess
Ett riktmärke inom sekretesslagen är att en uppgift inte får omfattas av sekretess om det inte kan förutses att en person kan skadas om uppgiften lämnas ut. Det finns olika villkor för att begränsa sekretessens omfattning och det benämns ska-derekvisit. Huvudsakligen finns två sorters skaderekvisit; sträng sekretess (även kallad omvänt skaderekvisit) och lindrig sekretess (även kallad rakt skaderekvi-sit). Ibland förekommer inga skaderekvisit överhuvudtaget och då benämns det absolut sekretess (Holstad, 2009).
TABELL 2: SKADEREKVISIT
Skaderekvi-sit Förklaring av skaderekvisit¹ Fördelning över vilka olika myndigheters olika grad av sekretess²
Sträng
sekretess Gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att det uppstår skada eller men för den enskilde.
Socialtjänst, Hälso- och sjukvård och skolan (kurator, psykolog och skolhälsovård)
Lindrig
sekretess Gäller om det kan antas att den enskilde tar skada om uppgiften röjs.
Polis och skolpersonal (förutom kurator, psykolog och skolhälso-vård)
Absolut
sekretess Att uppgiften ska hållas hemlig oavsett vilka konsekvenser det kan bli vid röjande av uppgift
Kommunal familjerådgivning och belastningsregister
Noter:
1: Hed (2009)
1:3:4 Offentlighets- och sekretesslagen
I OSL 3 kap. 1§ beskrivs olika begrepp och dess betydelse som används i lagen. De sekretessbrytande bestämmelserna och bestämmelser om undantag från sekre-tess återfinns i OSL 10 kap. Beträffande samtycke gäller bestämmelserna till för-mån för den enskilda individen och såväl myndigheter. Till skydd för den enskilde individen hindrar inte sekretessen att en uppgift lämnas till personen eller till en annan myndighet, om den enskilde personen godkänner det (OSL 10 kap.1§). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut till en enskild person eller annan myndighet om det anses nödvändigt för den myndighet som ska lämna ut uppgif-ten för att kunna fullgöra sin verksamhet. I samma kapitel i OSL benämns de sek-retessbrytande reglerna. Om en sekretessbelagd uppgift är av uppenbart intresse för en annan myndighet har den företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, detta benämns generalklausulen (OSL 10 kap. 27§). Sekretess hindrar inte heller om en uppgift lämnas till en annan myndighet, om en yrkesverksam person har uppgiftsskyldighet enligt en annan lag eller förordning (OSL 10 kap. 28§).
Lagar angående sekretess i förhållande till den enskilde själv finns i OSL. Om det finns sekretess till skydd mot den enskilde individen så gäller den inte om annat anges i OSL 12 kap. En enskild kan helt eller delvis häva sekretessen om den är till skydd för honom eller henne. Den enskilde kan även häva sekretessen och ge sitt samtycke till att lämna ut akter om sig själv om personen vill att en annan en-skild person ska få läsa det (OSL 12 kap. 2§).
Lagar som finns för skola och dess personal, till skydd av enskild, benämns i OSL 23 kap. Sekretessen gäller för förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, sär-skolan, sameskolan och även kommunala riksinternatskolan om uppgifter som berör psykologiska undersökningar eller behandlingar och en enskild individs personliga förhållanden hos kurator eller psykolog. Inom skolans elevvårdande team gäller även sekretess om uppgifter om den enskildes ärenden gäller tillrätta förfarande av en elev eller skiljande av en elevs vidare studier, om det inte står klart att den enskilde eller närstående kan lida men om uppgiften röjs. Sekretess gäller även om en enskild individs identitet, adress eller andra liknande uppgifter om individens personliga förhållanden om det av en särskild anledning står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon annan närstående lider men (OSL 23 kap. 2§).
Sekretess till skydd för den enskilde och dess personliga förhållanden inom bland annat socialtjänst regleras i OSL 26 kap. 1§. Med socialtjänst förstås i denna lag följande:
”1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,
2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och
3. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Sta-tens institutionsstyrelse” (OSL 26 kap. 1§).
Sekretessbrytande bestämmelser i OSL 26 kap. 9§ benämner att om uppgift om en enskild individ eller närstående till individen kan lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till myndighet inom hälso- och sjukvården om det krävs för den enskildes nödvändiga vård, behandling eller ett
annat stöd för den enskilde. Ett exempel på de kriterier som räknas upp i lagen, för att den ska gälla, kan vara om den enskilde inte har fyllt 18 år.
1:3:5 Socialtjänstlagen
I allmän verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (SoL 15 kap 3§). Ett av socialtjänstens mål är att verksamheten ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmande (SoL 1 kap. 1§). Vid åtgärder där barn är inblan-dade ska det särskilt beaktas hänsyn till barnets bästa och med barn menas perso-ner som är under 18 år. Detta beskrivs i SoL 1 kap. 2§.
SoL 2 kap. 1§ benämner att varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område. Socialtjänstens uppgifter beskrivs i SoL 3 kap.1§ och är följande:
• göra sig bekant med levnadsförhållandena i sin kommun
• samarbeta med andra samhällsorgan, föreningar och organisationer. De ska delta i samhällsplanering och befrämja goda miljöer i kommunen
• informera och upplysa om socialtjänsten i kommunen
• ha uppsökande verksamhet och på så sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, upplysningar, råd, ekonomiskt bistånd, svara för om-sorg, service, vård och stöd och annat bistånd till enskilda och familjer som behöver det.
Det finns olika bestämmelser för olika grupper i samhället som socialtjänsten ska arbeta för. I SoL 5 kap. 1§ gäller socialtjänstens arbete för barn och unga:
• se till att barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållan-den
• samarbeta nära tillsammans med hemmen för att främja barn och ungdo-mars personlighetsutveckling fysiskt och socialt
• uppmärksamt följa utvecklingen hos ett barn eller ungdom för att som even-tuella tecken på ogynnsam utveckling visar sig
• arbeta aktivt att motverka och förebygga missbruk av alkoholdrycker, andra berusningsmedel, dopningsmedel eller andra beroendeframkallande medel bland barn och ungdomar
• visar ett barn eller ungdom tecken på att utveckla ogynnsamt beteende ska socialtjänsten i ett nära samarbete med hemmen sörja för att barnet eller ungdomen får det stöd som denne behöver. Till hänsyn för den unges bästa kan vård och uppfostran utanför hemmet motiveras
• i sin omsorg om barn och ungdom ska socialtjänst tillgodose behov om hjälp och stöd, om ett mål om vårdnad, umgänge, boende eller adoption har avgjorts
• se till att det finns vård och stöd för de barn och ungdomar som vårdats för vård och uppfostran utanför det egna hemmet
I FL 6§ finns det en allmän lagstadgning att myndigheter har en skyldighet att samverka. I propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, (2002/03:53) uttalar regeringen en önskan med bland annat stöd av lagändringar om kraftfullare tag när det gäller samverkan för barn som far illa eller riskerar att fara illa.
Vid misstanke att ett barn far illa ska socialtjänst samverka med andra samhälls-organ eller samhälls-organisationer som berörs, och detta beskrivs i SoL 5 kap. 1a§. Även i 3 kap. 5§ benämner att socialtjänsten ska samverka vid behov med andra
sam-hällsorgan och instanser ska genomföras och utformas tillsammans med den en-skilde individen. Detta gäller även samarbete med barn, men socialtjänsten måste ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
Vid handläggning av ett ärende ska socialtjänsten utan dröjsmål inleda en utred-ning av det som framkommit av ansökan eller på annat sätt som kommit till soci-altjänstens kännedom. Detta gäller enbart om det kan föranleda att någon åtgärd kan göras av socialtjänsten. De uppgifter som framkommer av en utredning och som kan ha en avgörande betydelse ska tillvaratas på ett tryggt sätt och detta be-nämns i SoL 11 kap. 1§.
Enligt SoL 11 kap. 2§ får socialtjänsten konsultera med sakkunnig eller ta andra kontakter som behövs vid behov i utredning av ingripande till ett barns skydd eller stöd. Utredningen ska bedrivas så att inte någon person onödigt utsätts för besvär eller skada eller att den görs mer omfattande än vad som motiveras av de omstän-digheter som finns i ärendet.
I SoL 11 kap. 6§ beskrivs att den enskildes integritet ska tas tillvara och utformas vid dokumentation.
När någon person inom en myndighet som exempelvis arbetar med barn och ung-domar får kännedom om ett barn far illa och att socialnämnd bör ingripa ska den personen anmäla det till socialnämnden. Det kallas anmälningsskyldighet och den gäller även enskild verksamhet som berör barn och ungdomar. Om en anmälan görs blir myndigheten, befattningshavaren eller den yrkesverksam som gjort an-mälan tvungen att lämna alla de uppgifter till socialnämnden som kan vara av be-tydelse för utredningen. Detta beskrivs i SoL 14 kap. 1§.
Sekretess innebär att yrkesverksamma har tystnadsplikt enligt SoL 15 kap. 1§. Detta gäller även om den yrkesverksamme slutar arbetet och inte då heller får röja en uppgift till obehöriga om en persons enskilda förhållanden som fått hjälp eller blivit utredd inom myndigheten.
1:3:6 Skollagen
Skolverket är en statlig myndighet som lyder under Utbildningsdepartementet och har som huvudsyfte att arbeta så att alla vuxna, ungdomar och barn får en bra ut-bildning. Verksamheter som berörs av skollagen är bland annat förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola. Det är Skolver-kets uppgift att kontrollera att svenska skolor håller måttet och följer de lagar som myndigheten skriver.
Med elevvårdande verksamhet inom skola menas elevhälsoteam, EHT. Teamet kan även kallas elevvård eller skolhälsovård. Detta team består i regel av special-pedagog, studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Dessa yrkeskategorier finns inom skolan för att främja elevernas hälsa och skol-gång.
Skolbarnomsorg, skolan och förskoleverksamhet ska samverka med andra myn-digheter, organisationer eller andra verksamheter som berörs, på socialnämndens initiativ, om det finns en misstanke att ett barn eller ungdom far illa eller riskerar att fara illa. Dock finns det vissa begränsningar av utlämnande av uppgifter och de regleras i Skollagen 1 kap. 2§.
1:3:7 Barnperspektivet och barnkonventionen
Länsstyrelsen i Skåne län specificerar vad som menas med barnperspektiv i soci-alt arbete (www.lanstyrelsen.se). Det framkommer i rapporten att vuxna ska strä-va efter att förstå och vidta åtgärder som de anser är det bästa för barnet och även att vuxna ska se och sätta barnet i främsta rum. En vuxen människa ska ha en förmåga att identifiera sig med barnet och att se saker utifrån ett barns ögon ge-nom att lyssna på barnet och skaffa sig egna uppfattningar.
Sverige anslöt sig till FN:s barnkonvention i november 1989 tillsammans med andra länder i FN (Larsson-Swärd, 2009). Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som antogs av FN: s generalförsamling och dess ledstjärna är vad som betraktas som barnets bästa. Huvudstadgarna är att alla barn och ungdo-mar under 18 år över hela världen ska vid eventuella åtgärder barnets bästa sättas främst. Barn ska ha samma rättigheter till en trygg uppväxt, rätt till egna åsikter, rätt till att bli lyssnad på, rätt till att bli respekterad och rätten till två föräldrar. I svensk lag finns barnets bästa benämnd i SoL 3 kap. 5 § sedan 1998-01-01.
1:3:8 Barns behov i centrum/BBIC
BBIC är en utredningsmall med ett system för utredning, planering och uppfölj-ning av barn inom den sociala barnavården (Fridh & Norman, 2005). Utred-ningsmallen är utvecklad av Socialstyrelsen där syftet är att barnets behov och bästa är i centrum. Målet är att alla kommuner i Sverige ska ha möjlighet att ut-nyttja detta arbets- och dokumentationssystem. Modellen illustreras som en tri-angel där barnet befinner sig i mitten och runt omkring finns faktorer som kan påverka barnet hälsa och utvecklingsmöjligheter.
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt presenteras den teori och tidigare forskning som varit till ut-gångspunkt för uppsatsen. Materialet kommer sedan att ligga till grund för analy-sen i resultatet.
2:1 Förutsättningar för samverkan
Danemark (2005) beskriver begreppet samarbete som något människor har som en naturlig del i sin vardag och bygger sitt sociala liv på. Begreppet samverkan där-emot beskrivs, enligt Danemark, med att personer som har olika utbildningar, styrs av andra regelsystem och har en annan organisatorisk position arbetar och strävar efter gemensamma mål. När det finns ett specifikt problem och syfte samt när olika yrkeskategorier arbetar gemensamt i en avgränsad grupp med medvetna, målinriktade åtgärder då samverkar man.
Danemark (a.a) diskuterar sin teori hur samverkan om människor fungerar i ”människobehandlande organisationer” såsom skola, häl och sjukvård och so-cialtjänst. Han beskriver att samverkan innebär att man oftast gör en förändring i arbetet. Det är svårt att veta vad slutresultatet blir när samverkansprocessen star-tar. Om syftet med samverkan är oklart kan detta leda till irritation och oro. Något annat som kan skapa oro är om det finns skillnader i makt och inflytande mellan de som ska samverka. Samverkan kan ses som positivt ur ett ”ovanifrånperspek-tiv” men är inte alltid lika klart ur ett ”underifrånperspek”ovanifrånperspek-tiv”. För att samverkan ska fungera, måste det finnas rätt förutsättningar. Danemark (a.a) tar upp kun-skaps- och förklaringsmodeller, organisatoriska förhållanden och de regelverk som styr verksamheterna som grundläggande typer av faktorer vilka påverkar samverkan. Organisationstillhörighet och de organisatoriska förhållandena har en stor betydelse för samverkan. Danemark (a.a) ger ett exempel på socionomer som kan vara verksamma i tre olika organisationer såsom att en arbetar inom social-tjänsten, en i skolan och en i hälso- och sjukvården. Trots att de har samma ut-bildning och ser de sociala problemen på liknande sätt och hur man löser dem och så vidare kommer de att agera på olika sätt på grund av att de tillhör olika organi-sationer. Detta kan då försvåra samverkan, menar Danemark (2005).
Hindberg (2006) beskriver att dagens samhälle är uppdelat i många olika myndig-heter med olika ansvarsområden. Då samhällsekonomin har försämrats successivt, enligt Hindberg, har olika myndigheter stramat åt och begränsats sina respektive ansvarsområde för att markera och tydliggöra vilka uppgifter varje myndighet har. Trots att dessa markeringar har gjorts konstateras det att det finns en oklarhet i vem som har ansvaret för vad. Det finns ingen myndighet som ansvarar för helhe-ten eller fungerar som en länk mellan olika myndigheter. Då en person enbart har ett problem kan denne vända sig till en myndighet vilket ansvara för just det om-rådet. Problemet uppstår enligt Hindberg när en person har flera problem och blir tvungen att vända sig till många olika myndigheter och att det inte finns någon länk eller koppling mellan de myndigheterna. Den uppdelning som varit mellan myndigheter har samverkan däremellan setts som en lösning. Genom åren har det startats flera samverkansgrupper i kommunerna i Sverige men trots det har pro-blem kvarstått. Enligt Hindberg kan det bero på att organisation, budgetfrågor och lagstiftning har gått i motsatt riktning. Därför behöver det utvecklas långtgående förändringar för att det ska ge ett bra resultat än att det startas samverkansgrupper.
För att upprätthålla en fungerande samverkan behövs hållbara strukturer. En för-del är att ha flera myndigheter under ett och samma tak då fler yrkeskategorier kan samverka och skaffar sig en helhetssyn av klienten. Hindberg menar att det krävs en helhetssyn av klienten för att kunna göra en mångfacetterad insats från flera instanser som exempelvis juridiskt, medicinskt, socialt, ekonomiskt och psy-kologiskt. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för samverkan när det gäller barn som far illa men även andra myndigheter har en skyldighet att samverka en-ligt svensk lagstiftning.
Hindberg (2001) genomförde en studie om samverkan kring barnmisshandel vil-ket rapporteras i en bilagedel i en SOU-rapport (2001:72). Följande punkter fram-kom bland annat i studien:
• På grund av hög personalomsättning, täta omorganisationer, brist på tid och resurser hindras samarbete och samverkan. Detta märks speciellt inom soci-altjänsten och kan leda till stora konsekvenser då socisoci-altjänsten fungerar som en länk mellan myndigheterna.
• Socialtjänstens utredningsarbete kritiseras bland annat av skolan. Den vanli-gaste anledningen är brist på återkoppling till anmälaren.
• Förutsättningar för att samverkan ska komma till stånd krävs att politiker i kommunerna skapar långsiktiga stabila mål och beslut om samverkan. För-utom ekonomiska förutsättningar krävs det även administrativa och stabila organisatoriska premisser.
• Förmåner med samverkan kan vara ökad kunskap och kompetens, vinner tid, bättre och tidigare hjälp till klienter och det kan resultera i mindre psy-kisk belastning för personalen.
I SOU-rapporten (artnr:2004-107-11) beskrivs att behovet är stort av öppenverk-samheter som är lättillgängliga och innehar tvärprofessionell kompetens. Verk-samheterna ska främst vända sig till barn och ungdomar mellan 7 och 18 år och deras föräldrar som vill söka hjälp och stöd på egen hand utan att det känns utpe-kande. Verksamheterna ska vara attraktiva och meningsfulla där barns och ung-domars behov av vuxenkontakt lyfts fram. Detta ska ligga till grund för tidiga insatser i samverkansprocessen. Exempelvis ska föräldrar kunna söka professio-nell hjälp och konsultation i sitt föräldraskap.
2:2 Hinder i samarbetet
I en rapport av Sundell & Colbiörnsen (2000) framgår att både skolpersonal och socialsekreterare ofta uppger att sekretesslagstiftningen är ett hinder i samarbetet kring barn i riskzonen. De flesta socialsekreterarna menade att det enbart var skolpersonalen som hade problem med sekretessen och inte de själva. Det kan uppstå konflikter mellan skola och socialtjänsten på grund av att de har olika sek-retess. Problemen kunde dock bearbetas bättre när föräldrarna gav tillåtelse att häva sekretessen. Ett exempel på ett problem i samarbete var att skolpersonalen fick ytters lite information tillbaka efter en anmälan. Socialsekreterarna upplevde att det fanns en rädsla för socialtjänsten hos skolpersonalen. De upplevde även att skolpersonalen hade förutfattade meningar om vad socialtjänsten gör och inte gör. Socialtjänsten tolkade detta som en anledning till att skolpersonalen tog allt för lång tid till att anmäla.
Olsson (2006) menar att en viktig förutsättning, när det gäller anmälningsplikt, är att socialtjänsten verkligen strävar efter att återkoppla tillbaka till den person som gjort anmälan. Detta för att personal ska fullfölja sin anmälningsplikt. Socialtjäns-ten kan dock välja att inte återrapportera genom att hänvisa till de sekretessregler som gäller. Det finns ingen skyldighet från socialtjänsten att informera skolan eller förskolan när ett barn inte kommer till skolan på grund av exempelvis när barnet har blivit omhändertaget. Om socialtjänsten väljer att inte återrapportera har de laglig rätt till det, men Olsson menar att detta förhållningssätt leder till pro-blem. Dels för barnet och familjen, men även i samarbetet med skola/förskola. Bristen i återrapportering från socialtjänsten är en vanlig kritik. Skolan brukar endast vilja veta att socialtjänsten gör något som leder till att barnet får det bättre, menar Olsson.
2:3 Samverkan i andra länder
Lundgren & Persson (2003) refererar till en artikel i British Journal of Special Education1 till en diskussion utförd av McConkey, som i sin tur visar att det finns tre faktorer som lyfts fram för ett samverkansarbete ska bli framgångsrikt när det gäller arbete angående barn som far illa:
• Skolan ska ses som en samhällsresurs som har olika funktioner. Andra verk-samheter som har hand om barn och ungdomar ska koncentreras och utgå med skolan som en bas. Några sådana verksamheter kan vara socialtjänst, barn- hälsovård och mödravårdcentraler. Att ha "One-stop facilities" mötes-platser av en sådan karaktär vilket även har öppet på andra tider än vanliga arbetstider skulle bli mer naturliga och betydelsefulla för familjer som är i en riskzon.
• Samordna styrning och förvaltning. Genom att rikta ekonomiska medel till verksamheter vilket har som utgångspunkt att samordna och samverka, får sådana verksamheter en större prioritet. Vid avgränsande arbets- och an-svarsområden samt professionella revir prioriteras inte alltid samordningen och det blir till en negativ konsekvens framförallt för klienten.
• Personal bör vara mångkunnig, ha grundläggande yrkesutbildningar, ge-nomgå kompetensutvecklingskurser och strävan borde vara att arbeta tvär-vetenskapligt. Detta resulterar i att fokus inte läggs på personalens behov utan klientens behov istället. Med en fokusförskjutning på ett sådant sätt blir det mer naturligt att slå ihop kunskap från olika yrkeskategorier och profes-sioner.
McConkey menar att det är naivt att tro att det vore så enkelt att lösa problem kring samverkansarbete. Professorn hävdar att verksamheter som arbetar med samverkan ideligen bedrivs ofta utan syfte, mål, inte vilar på någon vetenskaplig grund eller inte har ett klart uttalat medel. För att möjlighet ska ges till de goda tankar som finns kring samverkansarbete rekommenderas istället:
• Utveckling av longitudinell forskning där klienter eller verksamheter följs under en längre tid. Det är i regel kostnadskrävande men det kan resultera i övertygande argument.
• Modellprojekt ska utvecklas till att inspirera andra verksamheter att på ett liknade initiativ sträva och arbete för den bästa klientservicen.
• Pågående samverkansarbete ska utvärderas och följas upp för kommun, landsting, stat och andra intresseorganisationer.
Lundgren & Person (2003) refererar2 även till Lacey som studerat en del utma-ningar som kan finnas kring samverkansområdet i England. Lacey poängterar att de hinder som kan finnas för en bättre samverkan är bland annat att sekretess kan ses som problematisk. Den kan tas till som ursäkt av yrkesverksamma för att de ska slippa samarbeta med andra. Rollfördelning inom samverkansarbete ska inte alltid förtydligas då det i vissa fall är en fördel yrkesverksam får en gemensam tolkning och förståelse av ett uppdrag. Territoriella konflikter får ej förekomma då det går emot hela idén om samverkansarbete, trots det förekommer det allt mer. Terminologin eller språket är ett annat hinder inom samverkan, menar Lacey. Vid samverkan är det viktigt att ha en vilja att förstå andras yrkesprofessioner men även öppenhet mellan olika yrkeskategorier. Är en person inte villig till det är det omöjligt att samverka.
De lösningar som finns enligt Lacey för en bättre samverkan är att lagstiftningen borde befordrar och underlätta samverkan mellan olika verksamheter. Kontrakt borde skapas mellan olika samverkande verksamheter där det bland annat bestäms kort- och långsiktiga mål, uppföljningsplan och utvärderings strategier. Samman-träden och möte mellan samverkande verksamheter ska prioriteras högt där alla mötesdeltagarna ska få klarhet i andra aktörers professioner definieras och synlig-görs. En person bör vara en samordnare för samverkansgrupper. Den personen ska se till i stora drag att omvandla de tankar och idéer som kommer upp under sam-verkansmöten till praxis. Även att skapa ett centralt organ, en myndighet eller en del av en intresseorganisation, på nationell nivå vilket har som huvuduppgift att öka tillgång till samverkan skulle vara en lösning till bättre samverkan.
3. METOD
I denna del redogörs tillvägagångssättet i uppsatsarbetet, det vill säga insamlingen av litteratur, vilka hinder som stötts på under arbetets gång, de etiska aspekterna och tillförlitligheten i källorna.
3:1 Population
Primärdata har i denna studie samlats in från en population bestående av fem per-soner, verksamma i södra Sverige. Av dessa är två skolkuratorer inom gymnasie-skolan, två är socialsekreterare och en är socialpedagog inom en öppenverksamhet riktad mot såväl skola som socialtjänst. Data rörande populationen har anonymi-serats, i syfte att undvika möjligheter till identifiering, till exempel är namnen fingerade. Populationen kan presenteras som följer:
TABELL 3: PRESENTATION AV POPULATION
Namn Ålder Utbildning Arbetar Tidigare
erfarenheter Ann 27 år Socionom-utbildning Skolkurator på en gym-nasieskola sedan 2007. Pia 31 år
Socionom-utbildning Skolkurator på en gym-nasieskola sedan 2007. Sjukhuskurator på akutmottagning Lärare inom grund-skola
Lotta 26 år
Socionom-utbildning Socialsekreterare i en mellanstor kommun se-dan 2008.
Arbetat med barn- vårdsutredningar
Sara 51 år
Socialpeda-gog Öppenverksamhet, om samverkan mellan skola och socialtjänst sedan 2009.
Missbruksvård Behandlingshem Barn till missbruka-re
Frida 55 år
Socionom-utbildning Socialsekreterare i en mellanstor kommun se-dan 2007.
Socialsekreterare i en annan kommun i flera år
3:2 Datainsamling
Denna uppsats fokuserar således på hur sekretessrelaterande överväganden kan påverka myndigheters handläggares arbete med barn och ungdomar. Eftersom frågan relaterar till hur professionella upplever denna påverkan valdes en kvalita-tiv metodinriktning, genomförd med hjälp av intervjuer (Svensson & Starrin, 1996).
För att rekrytera respondenter till studien skickades inledningsvis ett informa-tionsbrev om studien till de verksamheter som ansågs var relevanta utifrån studi-ens syfte, det vill säga skola, socialtjänst och en öppenverksamhet. Efter godkän-nande från respektive verksamhetschef om att medverka i studien, avsändes etik-ansökan till etiska rådet, Hälsa & samhälle på Malmö högskola; godkännande inhämtades 2010-03-26, (dnr: HS60-10/246:3). Parallellt med denna process sök-tes litteratur och tidigare forskning inom ämnet.
De intervjuer som genomfördes kan närmast betraktas som semistrukturerade ef-tersom såväl tillfälle som uppmuntran om att utveckla sina tankar och åsikter gavs under intervjuernas gång (Denscombe, 2009). Intervjuerna utfördes utifrån en något mer utförlig intervjuguide (Bilaga) än vad som kan betraktas som helt i en-lighet med Denscombes (2009) påpekande. Syftet var dock att utifrån de något mer specificerade frågorna kunna formulera och ställa mer specifika följdfrågor under intervjuns gång, en taktik som upplevdes fungera. Intervjuerna, som skedde på respektive informants arbetsplats, tog cirka 25-45 minuter, och utfördes gemensamt av författarna i syfte att för det första få en sammanhållen bild av sva-raren, och för det andra att säkerställa att inga aspekter förlorades under intervju-ernas gång. Intervjuerna transkriberades ordagrant till talspråk och ändrades sedan till skriftspråk (Kvale, 1997). Intervjumaterialet delades upp mellan gruppmed-lemmarna för att båda skulle lära känna materialet genom transkribering. Därefter tematiserades och kategoriserades materialet för att få fram gemensamma och återkommande teman av intervjuerna till resultatet. Utav resultatet föll det sig naturligt att analysera en del återkommande ämnen vilket kunde kopplas till tidi-gare forskning och diskutera de tankar som uppkommit under uppsatsens gång.
3:3 Litteratursökning
Kontinuerliga litteratursökningar har utförts under processens gång. Sökningarna inriktades på tidigare forskning i form av till exempel böcker, tidskriftsartiklar, rapporter samt övrig information via framförallt vetenskapliga databaser. Strategi för sökning diskuterades med en erfaren bibliotekarie 2010-04-20, framförallt strategier avseende engelskspråkiga databaser, men även kombinationer av sökord för såväl engelskspråkig som svenskspråkig sökning. De sökord som användes var för svensk forskning: samverkan, sekretess, skola, socialtjänst, samarbete, hinder och möjligheter. De engelska sökorden var collaboration, schools, social services,
cooperation, och social work. Sökorden kombinerades även på olika sätt för att vidga sökbegreppet. Manuella sökningar har även gjorts via relevanta referenslis-tor i såväl svensk- som engelskspråkiga publikationer. Ett problem som uppstod var att det var svårt att hitta tillräckligt med tidigare forskning angående sekretess som ett hinder eller möjlighet i samverkan och utländsk litteratur.
3:4 Forskningsetik
Det kan vara viktigt att ställa sig frågan om publicerande och offentliggörande av den insamlade informationen kan skada informanterna (Starrin & Svensson, 1996). En del frågor kunde anses vara känsliga då det kunde kännas obehagligt för informanten att tala om en annan myndighet i en negativ ton och därför valdes det att avidentifiera informanterna, deras arbetsplatser och arbetskommun. En annan aspekt var att det skulle kunna vara lätt att identifiera en person om det nämns arbetsplats och kommun.
Före varje intervju inhämtades skriftligt samtycke från informanterna, vilket Denscombe (2000) poängterar är av vikt inför en intervju, då det förklaras att in-formanten tagit del av informationsbrevet, samt att det är i enlighet med gällande riktlinjer för forskning. Vid intervjutillfället tillfrågades informanterna om de godkände att intervjuerna spelades in på ljudband, vilket samtliga informanter godkände. Informanterna upplystes om att intervjusvaren skulle avidentifieras i uppsatsen. De fick tillfälle att läsa transkriberingen efter varje intervju och ändra eventuella citat i transkriberingen. Information gavs om att materialet från
inter-vjun endast skulle användas till denna uppsats och att informanten fick avbryta sitt deltagande när de ville tills att uppsatsen lämnats in.
3:5 Avgränsningar och urval
Studien avgränsades till att undersöka sekretess och samverkan mellan skola och socialtjänst. Detta på grund av att det är två myndigheter som ofta arbetar efter att hjälpa en enskild individ, eleven. Inriktning och intervjuer har gjorts på två skol-kuratorer och två socialsekreterare. Valet gjordes då de har samma utbildning i grunden men arbetar med olika regelverk och är styrda av olika organisationsled-ningar. En informant från en öppenverksamhet i södra Sverige valdes även ut då de samverkar med skola och socialtjänst. Socialsekreterarna valdes medvetet ut från en annan kommun än kuratorerna. Detta val gjordes med tanke på att det kan vara obehagligt för informanterna att prata negativt om bland annat samverkan man har med andra myndigheter i den kommun de arbetar i.
3:6 Tillförlitlighet
Denscombe (2000) menar att, i kvalitativ forskning är forskaren en integrerad del av forskningsprocessen. Därför kan man ställa sig frågan om huruvida någon an-nan som utförde samma undersökning skulle komma fram till samma resultat? Valet av informanter kan även påverka det resultat som kommer fram. Det kan till exempel vara stora skillnader mellan situationerna i olika kommuner. Även om alla kommuner följer samma lagar arbetar inte alla på samma sätt. Då informan-terna i studien arbetar i olika kommuner kan deras erfarenheter skilja sig markant. Om det hade intervjuats andra personer i andra kommuner i Sverige hade kanske kommit fram helt andra resultat. Informanternas egna erfarenheter speglar deras sätt att se på sekretess och samverkan.
Materialet triangulerades, vilket enligt Denscombe (2009) innebär att olika forska-res forska-resultat jämförs för att få ut mer än ett perspektiv. Detta görs för att få ett mer tillförlitligt material sett ur olika perspektiv och även för att kunna stärka datas användning i analysen.
4. RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras resultat av intervjuerna, vilket kopplas till teori och tidi-gare forskning.
4:1 Öppenverksamheten
Sara som arbetar på en öppenverksamhet, vilket hädanefter benämnas Punkten, berättar att verksamheten startade efter att en pojke vid namn Bobby blev mördad av sin familj och att en flicka i Småland blev placerad hos sin psykiskt sjuka pap-pa och fick utstå mycket misär. Sara menar att dessa tragiska händelser tyvärr blev en läxa för många svenska kommuner. Kommunpolitikerna var rädda att samma sak skulle kunna hända i denna kommun och på deras uppdrag startades en verk-samhet där skola och socialtjänst skulle samverka. Skolan har ett ansvar och soci-altjänsten har ett ansvar. Samverkar de inte kan det finnas en risk att ett barn ut-sätts för fara, såsom Hindberg (2006) poängterar att det måste finnas en helhet i samarbetet mellan myndigheter, annars är risken att klienten faller mellan stolar-na. Tanken är att kunna hjälpa barnet i ett tidigt skede för att de inte ska utsättas för elände eller till med att det går så långt att barnet blir dödat. Hindberg (2001) menar, att kommunpolitiker bör prioritera samverkan mellan myndigheter vilket kan göras genom att rikta ekonomiska medel till sådana verksamheter.
I verksamheten finns behandlingsassistent, psykologer, socialpedagoger och spe-cialpedagoger, berättar Sara. Detta gör att de har kunskap och erfarenhet både från skolans värld och från socialtjänstens värld. En samverkansgrupp, enligt Dane-marks modell (2005). Huvuduppdraget för Punkten är att samverka mellan skola och socialtjänst, men även att samverka med andra instanser som till exempel BUP, polisen, förskola, barnavårdscentralen och vuxenpsykiatrin. De vill genom samverkan kunna fånga upp barn och deras familj i ett tidigt skede. Strävan är att ha en enhetlig bas där behandlingsinsatserna utgår ifrån en verksamhet. De har ett nätverk runt familjen och utifrån det så blir det en samverkan som är mer befäst under samma tak. Hindberg (2006) poängterar att det är av vikt att ha flera yrkes-kategorier under ett och samma tak, då det är lättare att få en helhetssyn av klien-ten. Inom verksamheten, Punkten, har man sekretessgenombrott för att kunna ut-föra behandlingsinsatser för familjen när olika verksamheter är inblandade. Detta har visat sig gett jättegoda resultat, säger Sara.
En nackdel med Punkten enligt Sara kan vara:
”Nackdelen kan vara att man blir lite specialiserad. Ja lite begränsad i att det att man inte blir så tillgänglig som man varit innan, men tillgängligheten är kanske istället att man är tillgänglig i just det specifika behovet och som man då får en högre kompetens i.” (Sara)
En av socialsekreterarna berättar utifrån sin syn om Punkten att hon tror att sam-arbetet kommer att påverkas till det bättre. Förr köptes externa resurser in från företag vid behov och det blev kostsamt. Därför ses Punkten som jättepositivt nu när verksamheten finns inom kommunen och som kan erbjuda mycket av den hjälp som förr köptes in. Många av de positiva faktorer som kan ha betydelse med att Punkten finns i kommunen enligt socialsekreteraren är bland annat att föräldrar och/eller klienter som söker hjälp på Punkten hamnar inte i ett socialregister. Det hade de däremot blivit om de hade vänt sig till socialtjänsten. Många drar sig för
att söka hjälp på socialtjänsten för att de inte vill att de ska finna en socialakt på dem. Detta resulterar i att det blir lättare att söka hjälp och höra av sig till Punk-ten. I likhet med den SOU-rapporten (artnr:2004-107-11) ska det vara enkelt att ta kontakt med en öppenverksamhet och att de ska vara lättillgängliga. Det benämns även i rapporten att en öppenverksamhet ska ligga till grund för tidiga insatser i samverkansprocesser.
”Det är jättebra för medborgarna att det finns den möjligheten utan att behöva vända sig till socialtjänsten.” (Lotta)
Anses inte problemen så stora av föräldrarna och att det är endast behov av några få samtal eller rådgivning kan de vända sig till öppenverksamheten. I och med att verksamheten finns i kommunen blir det en mer lättillgänglig hjälp. För social-tjänstens del blir samarbetet bättre då man kan ha en daglig dialog och vet vilka resurser och möjligheter som finns mellan de två verksamheterna.
4:2 Sekretesslagen
Samtliga informanter har uppgett att OSL är viktig för den enskilde individens integritet. En informant har sagt:
”Jag tycker det är något som är jätteviktigt i det här jobbet och funderar över det för att det handlar ju om hur det är för den enskilda. Jag tänker på hur man själv skulle vilja bli bemött och det är ju en jättestark fråga som väcker många tankar vilket jag tycker man ska fundera på jämt och inte glömma bort. Det ska inte bli någon gammal vana i jobbet.”(Lotta)
De flesta informanterna berättar dock att OSL ibland kan var svårtolkad.
” /…/ När jag pluggade så vet jag att när vi läste sekretesslagen att det var en del experter att till och med de tyckte den var jättesvår. Och det är den. Den är jättesvår men jag försöker alltid ha den med mig och tänka/använda hur myck-et kan jag säga, hur myckmyck-et kan jag inte säga.” (Frida)
”Jag tycker den är lite luddig ibland.” (Pia)
Det framkommer från flera av informanterna att på frågan om det borde göras någon lagändring i OSL ansåg de att det inte behövdes. De uppgav att OSL är en mycket omfattande lag som inte behöver förändras, men att den borde eventuellt förenklas.
4:3 Integritet i skolan
Båda kuratorerna, Ann och Pia, uppger problematiken som nu finns i en del skolor att lokalerna ska vara luftiga, ljusa och öppna. Detta kan resultera i att det inte finns många rum som man kan dra sig tillbaka till och tala ostört i. Det dilemmat gäller både mellan personal och mellan personal och elev. Detta kan försvåra sek-retessen då obehöriga kan höra och se vem och vad man pratar om. Ibland resulte-rar det i att personalen på skolan blir tvungen att tala i koder med varandra angå-ende ett elevärangå-ende på grund av att det inte finns någon ledig lokal. En kurator anser att det är en fördel med öppenheten och att det är en ljus och trivsam skola, men nackdelen kan vara att det säkerligen påverkar sekretessen och elevens
integ-ritet. Tiden påverkas också då det kan ta lång tid att hitta ett lämpligt ställe att tala ostört på.
”Man tänker väldigt lite på det i skolans värld och framförallt nu när det blivit inne att det ska vara öppet överallt med fönster. /…/ Det är svårt för mig att hålla sekretessen. /…/ Jag tycker att varje arbetslag skulle ha ett enskilt rum, helt klart. Det skulle underlätta med sekretessen i skolan.” (Pia)
Placering av kuratorns rum kan även vara till nackdel för elevens integritet, enligt en kurator. Vidare säger hon att det är en fördel om rummet är placerat mitt i sko-lan då elever lätt kan komma in för att samtala. Kuratorn sitter strategiskt placerad och kan hålla koll på eleverna och vara en del i elevernas vardag. Dock poängte-ras det att en nackdel i ett sådant fall vid placering av rummet kan skrämma en del elever. Somliga elever är jättekänsliga med att visa att de går till kuratorn medans andra kan ta med sig flera kompisar när de går för att ha ett samtal.
”Man säger det till eleverna om att man inte kan föra ett samtal med dig om du ska kolla på kompisarna som går förbi. Man tappar tråden rätt så lätt så jag ser en poäng med att ha det avskilt men inte för utpekande. /…/ Då kan man ju säga att på grund av att det inte finns en bra lokal så missar dom service.”
(Ann)
4:4 Skolans värld
Kuratorerna uppger att det finns en viss problematik med sekretess bland annat i elevhälsoteamen. Med elevhälsoteam, EHT menas ett team i skolan som består i regel av specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Detta är ett exempel på en samverkansgrupp som Danemark (2005) beskriver. Då det finns många olika yrkeskategorier med på mötena där de har olika sekretess vilket leder till att man måste vara försiktig med det man säger. Ann uppger att detta kan leda till att det ibland blir svårt att samarbeta kring ett elevärende då alla inom teamet får säga olika mycket. Detta gäller också när kura-torerna diskuterar elevärenden med lärare. Lundgren & Persson (2003) refererar till Lacey som dock benämner att rollfördelningen i ett samverkansarbete inte all-tid ska förtydligas då det ibland kan vara en fördel för yrkesverksamma att få en gemensam tolkning och en förståelse av ett uppdrag.
En kurator uppger även att hon tror att en del lärare inte känner till sin tystnads-plikt och vilken sekretess som gäller för dem. Vissa lärare känner inte heller alltid till att det finns olika former av sekretess inom skolan. Kuratorn Ann berättar att ibland kan en lärare prata jättehögt om eleven och elevens situation i lärarrummet, vilket hon själv aldrig skulle göra.
”Jag tror inte att de har en aning om vad som gäller och det gäller även sin egen tystnadsplikt. Man har det inom skolan som är etisk och moralisk gent-emot sina elever. Det tror jag inte att de har koll på./…/ Som socionom i
sko-lan är jag ju ensam i min roll. Lärare gör på sitt vis och skolsköterskan har väldigt hårda direktiv om hur hon eller han ska göra. För kuratorn ser det inte lika tydligt ut.” (Ann)
4:5 Kuratorernas syn på återkoppling
Kuratorn Ann önskar att det vore mer återkoppling från socialtjänsten när de från skolan har lämnat en anmälan. Ibland har hon fått en bekräftelse på att anmälan är inkommen och vilken socialsekreterare som har hand om ärendet. Vid andra till-fällen har hon inte hört någonting alls. Vid något enstaka fall har socialsekretera-ren ringt upp henne och bett om mer uppgifter. En gång har hon även varit med en elev vid första besöket och då även fått lämna sin utsago muntligt. Hennes önskan med återkoppling är att de i skolan kan få veta om det blir någon utredning eller inte och om det blir några insatser för eleven och dess familj. Många gånger har hon själv frågat eleven vad som händer, men de är inte insatta i systemet och till-vägagångssättet. Hon menar att eleven inte uppfattar exakt vad som händer, de vet bara att de har varit på något möte. Ann syftar även på de elever som blir arga och/eller besvikna över att det gjorts en anmälan och utav de eleverna får hon ing-en som helst information. I de falling-en är risking-en att eleving-en bryter kontakting-en helt, berättar Ann.
”Ökad återkoppling skulle också ge möjlighet att samarbeta framåt för elevens bästa.” (Ann)
På grund av sekretess upplever kurator Pia att hon inte får någon återkoppling alls från socialtjänsten. Sundell & Colbiörnsen (2000) bekräftar i sin rapport att andra skolkuratorer har samma upplevelser med återkoppling. Återkoppling ser Pia som en begränsning i OSL, men med ett samtycke från eleven och vårdnadshavarna skulle de kunna ha återkommande möten tillsammans med socialtjänsten och skolkuratorn.
4:6 Socialsekreterarnas syn på återkoppling
Socialsekreteraren Lotta berättar att hon alltid försöker återkoppla till den person som gjort anmälan om de på socialtjänsten kommer att inleda en utredning eller inte. När de inleder en utredning blir det automatiskt en återkoppling eftersom de kommer att inhämta information från skolan. Däremot om det inte inleds en ut-redning görs återkoppling endast om föräldrarna samtycker till det.
”Då brukar jag fråga om det är okej att jag berättar för den här kuratorn, att vi inte inleder utredning så att de vet det. Oftast säger de nästan alltid ju ja.”
(Lotta)
Även socialsekreteraren Frida nämner att:
”När skolan är inblandad så blir det med automatik att de är med. Sedan är det ju inte alltid föräldrarna vill det. Det är ju såhär lite infekterat.” (Frida) Frida säger att återkoppling är en sak som socialtjänsten kunde bli bättre på. Det är en sak som de har diskuterats vid samverkansmöten att man ska tänka på. Ols-son (2006) bekräftar att återkoppling från socialtjänsten är en vanlig kritik från skolan.
Lotta anser att det är viktigt för skolan att veta att det inte har inletts en utredning. I de fall skolan fortfarande känner en oro eller att det kommer in signaler på att eleven fortfarande mår dåligt måste skolan i sådana fall göra en ny anmälan.
”Jag gjorde själv min praktik på en skola så att jag har varit på den sidan ock-så med frustrationen med att man gör anmälan och sedan hör man inget från socialtjänsten. Man vet själv den frustrationen och därför tycker jag att det är så viktigt och återkoppla om man har möjlighet till det. Det är ju också så att då skapar du ju ett gott samarbete.” (Lotta)
Lotta anser däremot att skolan inte behöver veta vad en utredning har lett till då föräldrarna till eleven inte alltid vill det. Samtidigt kan hon förstå skolans frustra-tion då det är skolan som lever med eleven i det dagliga. Om skolan ser att eleven inte har det bra och tycker eventuellt att socialtjänsten inte gör någonting är det upp till skolkuratorerna att hjälpa till. Det är de som finns på arbetsplatsen och får ge konsultation till lärarna, men sedan tror hon att det skulle vara bra att social-tjänsten också gick ut till skolan. Detta är dock en fråga om tidsbrist, menar hon. Frida upplever ibland att skolan vill veta vad som händer i utredningen av ren nyfikenhet. Skolan kan dock inte alltid kräva att få veta allt som de inte behöver veta, menar hon. Det är ändå två helt olika världar. Det finns saker som skolan inte ska veta. Olsson (2006) påpekar däremot att skolan främst vill veta att social-tjänsten gör något, vilket är för barnets bästa.
4:7 Öppenverksamhetens syn på återkoppling
Sara som arbetar på Punkten berättar att de har återkoppling i det sammanhanget där de har ett nätverksmöte. Den person som håller i nätverket jobbar på Punkten och ansvarar för att följa upp och koppla ihop all oro eller positiva bitar inför näs-ta möte. Vid näsnäs-ta nätverksmöte ser man om det har blivit någon förbättring eller om det blivit ännu värre. Detta blir då utgångspunkten för mötet. Det är en åter-koppling hela tiden. Allt detta sker om sekretessen öppnas upp, vilket sker om vårdnadshavarna har gett sitt samtycke till det. Dessa sekretessbrytande regler finns beskrivna ibland annat OSL 10 kap. Sara menar då att man kan gå in och göra de åtgärder som krävs. Det är det som är jätteviktigt. Detta medför att för-äldrar och barn kan få vetskap om vem som gör vad. Innan har det varit helt stängda dörrar mellan vad föräldern gör, vad barnet gör och vad socialtjänsten gör. När det dock gäller en anmälan om ett barn far illa går den inte till Punkten utan då går den istället till socialtjänstens utredare.
4:8 Samarbete och samverkan
På flera ställen i SFS benämns kravet på samverkan mellan myndigheter, exem-pelvis i SoL och FL. Båda kuratorerna benämner vikten av att träffa socialtjänsten i en kommun. Detta gör båda en gång per termin på ett informellt möte där det diskuteras allmänna saker och vad som är aktuellt bland ungdomar. Det är även viktigt att få ett ansikte på socialsekreterarna och detta kan underlätta vid vidare kontakt med dem vid eventuell rådfrågning. De kommuner vilket de inte har några träffa upplevs samarbete som svårare. Eftersom gymnasium har upptag från hela Sverige idag kan elever komma från många olika kommuner och det upplevs som ett problem för kuratorerna.
”I X-kommun har jag ingen aning om hur de ser ut. Jag vet inte ens vad de he-ter så det samarbetet känns lite svårare. Jag ringer dem inte lika lätt för att rådfråga.” (Ann)
Även socialsekreterarna nämner att de har ett samverkansmöte där de träffar skol-kuratorer och skolsköterskor en gång per termin i sin kommun. De pratar om övergripande saker och har informationsutbyte med varandra. De menar att detta medför att rutiner förbättras och man får en förståelse för varandras yrken. I dessa samverkansmöten har det beslutats att konsultationsdokumenten ska lämnas till skolkuratorerna som i sin tur lämnar det vidare till respektive lärare. Detta har visat sig fungera bra, enligt en socialsekreterare.
Pia berättar att hon har använt sig av konsultationsdokumenten som socialtjänsten skickat ut.
” /…/ Vi fyller i den där och skickar till socialförvaltningen. Sedan träffas man på socialförvaltningen tillsammans med elev och vårdnadshavare och går ige-nom det som skrivits. Jättebra! Pedagogsikt och bra. /…/ Jag kommer ihåg för-sta gången jag skulle fylla i det. Jag tänkte; Gud vad ambitiöst! Det här var överdrivit., liksom. - Hur går det i matte?
- Hur går det i NO? Men som tidigare tycker jag det är bra. Man får en hel-hetsbild av situationen.” (Pia)
En utav socialsekreterarna berättar att samarbetet fungerar relativt bra. En del sko-lor har hon en bättre relation med. Det finns en förståelse. De har förståelse för socialsekreterarens jobb och hon har förståelse för deras jobb. Däremot de skolor-na som socialtjänsten inte har särskilt mycket kontakt med är samarbetet sämre. En del lärare som hon har haft kontakt med utifrån utredningar på elever är kanske inte heller lika bra. Enligt henne kan detta bero på att lärarna tappat förtroende för socialtjänsten om eventuellt tidigare anmälningar inte lett till någon utredning. Danemark (2005) och Hindberg (2006) beskriver båda att för att få till stånd sam-verkan krävs rätt förutsättningar.
”Skolan är den bästa länken till soc, tycker jag. /…/ Man kan jobba redan in-nan en anmälan, förebyggande och att man samarbetar.” (Pia)
McConkey (som Lundgren och Persson, 2003, refererar till) anser att skolan del-vis ska kunna ses som en samhällsresurs som har olika funktioner. Andra verk-samheter som har hand om barn och unga borde utgå från skolan som en bas och då exempelvis socialtjänsten.
4:9 Rädsla för socialtjänsten
Båda kuratorerna upplever att det finns en rädsla bland elever, föräldrar och skol-personal för att behöva blanda in de sociala myndigheterna. Trots det försöker båda kuratorerna upplysa dem att socialtjänsten är till för att hjälpa folk i olika situationer i livet.
”Det är egentligen en positiv grej att vi inom skolan är oroliga för den här personen/eleven. Kan socialtjänsten hjälpa på ett bra sätt kanske? Vi har inte lyckats.” (Pia)
Även en av socialsekreterarna benämner att det finns en rädsla för att anmäla till socialtjänsten när ett barn far illa. I Sundell & Colbiörnsen (2000) rapport
fram-kom liknande åsikter från andra socialsekreterare. Den rädslan finns speciellt inom förskolan, upplever hon. En anledning till det kan bero på att personalen på förskolor träffar föräldrarna varje dag. Om en anmälan görs av personalen kan det ge obehagskänslor då de träffar föräldrarna dagligen. Detta i sin tur kan leda till en försämrad relation till föräldrarna, vilket kan påverka barnet negativt.
5. DISKUSSION
I följande avsnitt diskuteras resultatet av studien sammankopplat med egna reflek-tioner. Avslutningsvis tas det upp slutsatser av studien och förslag på nästkom-mande studier.
5:1 Sekretesslagen
Sekretesslagen är viktig för den enskilde personens integritet. Varje individ har rätt till att själv kontrollera vad andra personer och myndigheter ska få veta. Per-sonen ska ha rätt att få vara anonym och att dennes liv inte gestaltar sig i det of-fentliga. När man tar kontakt med en myndighet för att få hjälp ska man inte kän-na en rädsla för att ens liv ska bli uthängt för resten av samhället. Dock kan sekre-tesslagen ibland ses som ett hinder i arbetet utav de personer som är yrkesutövan-de och har sekretess i sitt arbete. Sekretesslagen är en mycket omfattanyrkesutövan-de lag och som ibland kan ses av många som väldigt svårtolkad. Varför ses sekretesslagen som svårtolkad? Sekretesslagen omfattar många olika yrkeskategorier och att de omfattas av olika kapitel i lagen. Den yrkesutövande måste veta var i lagen som man hittar just sin omfattning av sekretess. Den kan finnas i flera olika kapitel, där det i ett kapitel finns exempelvis sekretess i ett fall, medans i ett annat kapitel re-gleras de sekretessbrytande reglerna. Det gäller verkligen att kunna sin lag och veta var sina regler finns. För de enskilda individerna kan det vara svårt att veta hur man läser och tolkar lagen och detta kan resultera i att de kan ha svårt att kän-na till sikän-na rättigheter. Det framkom dock tydligt att alla informanter uppgav att de inte ville att sekretesslagen skulle ändras. De var dock eniga om att de ville att lagen skulle kunna förenklas på något vis.
5:2 Integriteten i skolan
I dagens skolor har det blivit vanligare med att ha stora, ljusa och luftiga lokaler. Detta är säkert bra och trevligt, men det kan även ställa till problem i vissa fall. Ur skolkuratorernas perspektiv sågs just öppenheten som ett problem i deras yrkesut-övning. Detta kan bland annat leda till svårigheter i att kunna värna om elevernas integritet. Det framkom att det ibland var väldigt svårt att hitta ett enskilt rum, där kuratorn kunde sitta enskilt och prata med eleven utan att andra skulle kunna se och höra dem. Är detta något man tänker på när man planerar bygget/renovering av skolor?
Vissa elever kan vara mycket känsliga för att ta kontakt med en kurator, då det ibland kan anses som pinsamt. Blir de dessutom synliga för övriga personer i sko-lan, inkräktar det på elevens integritet. I många fall kan det nog vara så att flera av dessa elever helt enkelt struntar i att ta kontakt med kuratorn. Eleven missar där-med en hjälp och service som skolan kan erbjuda, vilket kan leda till att eleven går med en börda inom sig och inte får den professionella hjälp som de behöver. I resultatet framkom det att kuratorerna upplevde att sekretessen kunde ses som en svårighet vid kommunikation och samarbete med lärarna vid elevärenden. Det kan finnas många aspekter på det. Lärare och kuratorer har olika stark sekretess. Detta medför att mycket av informationen i ett elevärende, enbart går en väg. Läraren kan ge mycket information till kuratorn som i sin tur inte alltid kan ge mycket information tillbaka på grund av sin starka sekretess. Detta kan förmodligen leda till en viss frustration hos lärarna. De är med eleverna dagligen och kan känna sig
maktlösa när de inte vet vad som händer kring eleven. Kuratorerna upplevde att det ibland talades mycket öppet om elever och dennes situation i lärarrummen då obehöriga kunde ta del av informationen som gavs. Då går det att ställa sig frågan om det är etiskt rätt att diskutera elevärenden öppet även om lärarna har lindrigare sekretess. Kuratorerna nämnde även bristen på lokaler där de kunde tala med lära-re i lugn och ro. Ett konstaterande var att varje arbetslag inom skolan borde ha ett extra rum där möten och samtal av känsligare karaktär kunde hållas. Informanter-na upplever det som om en del lärare har brister i sekretess, tystInformanter-nadsplikt och an-mälningsskyldighet ställs frågan om det under lärarutbildningen ges någon utbild-ning i det? En annan aspekt som går att fundera över är hur är det då med de lärare som saknar lärarutbildning och behörighet?
När olika yrkeskategorier inom skolan ska tala om ett elevärende kan det bli pro-blematiskt då de har olika sekretess. Ett exempel är vid skolans elevhälsoteam och en av kuratorerna uppgav att hon ibland kunde känna sig ensam i sin roll som so-cionom i skolan. I de skolor där det enbart finns en kurator och ingen kollega som denne kan diskutera ett ärende med kan det kanske känns påfrestande och ensamt. Visserligen kan man tala i hypotetiska ärenden med andra i elevhälsoteamet men det gäller att vara försiktig med att inte röja sekretessen. Detta kan ses som en tung arbetsbörda. Sekretessgenombrott hade nog underlättat arbetet men då måste det finnas sunt förnuft så att inte alla inom skolan blir inblandade i ett elevärende utan bara de som verkligen berörs. Då är det även de etiska och moraliska aspek-terna som har stor betydelse.
5:3 Återkoppling
Ett tydligt resultat som framkom från kuratorerna under intervjuerna var att de önskade mer återkoppling från socialtjänsten när de gjort en anmälan. Vid åter-koppling får kuratorer en bekräftelse att någon tagit sig an en utredning och namn på den person eller personerna som håller i den. På så sätt vet kuratorn att eleven är aktualiserad inom socialtjänsten och får förhoppningsvis rätt form av hjälp eller insats. Eleven kan då få hjälp både inom och utom skolan att bearbeta de problem hon eller han har. Finns där inget samarbete eller dialog mellan de myndigheterna finns det en risk att exempelvis skolan tror att eleven får hjälp från socialtjänsten och då ”släpper” det elevärendet eller att socialtjänsten inte meddelar skolan att det inte blir någon utredning. Då är det risk att eleven faller mellan stolarna. En av kuratorerna upplever att hon inte får någon återkoppling alls från socialtjänsten och det på grund av sekretess. Genom att få ett samtycke om sekretessgenombrott från elev och dess vårdnadshavare kan myndigheterna arbeta främjande för ele-ven.
I de fall där kuratorn inte får någon återkoppling från socialtjänsten och där elever har blivit arga på kuratorn för att de har gjorts en anmälan om att eleven far illa kan det finnas en risk att man tappar eleven helt och hållet. Bryter eleven kontak-ten med kuratorn och det inte finns någon dialog mellan skolan och socialtjänskontak-ten känner sig kuratorn nog väldigt utlämnad. Skolan kan fortfarande känna en oro för eleven och får de då ingen återkoppling vet de inte hur det går för eleven. Det kan vara en anledning till att kuratorn känner sig maktlös då hon eller han vill hjälpa eleven men inte kan. En ökad återkoppling skulle kunna ses som en möjlighet till att främja samarbetet för elevens bästa.
