PARADOXALEN I
STAFFANSTORP
En kvalitativ innehållsanalys av nyhetsförmedling
som kan påverkat den upplevda otryggheten
REBECCA BOIJ
SOFIA STAAF
PARADOXALEN I
STAFFANSTORP
En kvalitativ innehållsanalys av nyhetsförmedling
som kan påverkat den upplevda otryggheten
REBECCA BOIJ
SOFIA STAAF
Boij, R & Staaf, S. Paradoxalen i Staffanstorp. En kvalitativ innehållsanalys av nyhetsförmedling som kan påverkat den upplevda otryggheten. Examensarbete i
Kriminologi 15hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för Kriminologi, 2018.
Brottspreventiva satsningar i Staffanstorp med användning av märk-DNA där projektet namngavs ”Staffanstorpsmodellen” genomfördes från oktober 2015 till september 2016 för att uppfylla sitt medborgarlöfte att bekämpa inbrotten i kommunen. Utvärdering av detta projekt utfördes 2017 där en paradox belystes, inbrottsstatistiken hade minskat drastiskt medan den senaste trygghatsmätningen påvisade en ökad otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Denna studie är skriven på uppdrag av UC Syd för att undersöka en faktor som kan medfört detta resultat. Genom analys av tidningsartiklar kring hur dessa rapporterat kring inbrott och med utgång i tidigare forskning kring medias inflytande på upplevd otrygghet och rädsla, avser studien att se om framförandet på något sätt kunnat bidra till en ökad känsla av otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Resultaten påvisar en
genomgående objektivt framförande i tidningsartiklarna och därmed drogs slutsatsen att dessa inte varit en bidragande faktor.
Nyckelord: Inbrott, Kvalitativ Innehållsanalys, Media, Nyhetsrapportering,
THE PARADOX IN
STAFFANSTORP
QUALITATIVE CONTENT ANALYSIS OF NEWS
ARTICLES
REBECCA BOIJ
SOFIA STAAF
Boij, R & Staaf, S. The Paradox in Staffanstorp. Qualitative Content Analysis of News articles. Bachelor project in Criminology 15hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2018.
Crime prevention initiatives in Staffanstorp using the method of DNA-marking where the project went by the name of “Staffanstorpsmodellen” was carried out from October 2015 to September 2016 in order to fulfill their citizen’s promise to fight the burglary in the city. Evaluation of this project was carried out 2017 in which a paradox was discovered, the burglary rates had drastically reduced while the latest security assessment of the residents showed an increased level of fear of being subjected to burglary. This study is written on behalf of UC Syd to
investigate a factor which could lead to this increase. By analyzing newspaper articles on the topic of and how they reported burglary and comparing this to previous research of the media's influence on perceived insecurity and fear, the study intends to see if the performance could in any way contribute to an
increased sense of insecurity for being subjected to burglary. The result shows a consistent objective presentation in the newspaper articles, thus concluding that these have not been a contributing factor.
Keywords: Burglary, Fear, Media, Newsarticles, Paradox, Qualitative Content
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning/ bakgrund ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Teori ... 8
2.1 Kultiveringsteorin ... 8
2.2 Dagordningsfunktionen ... 8
2.3 Substitutionshypotesen och resonancehypotesen ... 8
3. Tidigare Forskning ... 9
3.1 Rädsla och otrygghet ... 9
3.1.1 Begrepp och förklaring ... 9
3.1.2 Studier av otrygghet och rädsla kopplat till brott ... 10
3.1.3 Övriga faktorer kopplat till otrygghet och rädsla ... 11
3.1.4 Otrygghet, rädsla och bostadsinbrott kopplat till medvetenhet och media ... 12
3.2 Media ... 12
3.2.1 Studier av medias effekt på otrygghet och rädsla kopplat till brott ... 12
3.2.2 Svenskars medievanor ... 13
4. Metod ... 14
4.1 Sökningsmetod samt urval av artiklar ... 14
4.2 Beskrivning av tidskrifter ... 15 4.2.1 Skånska Dagbladet ... 15 4.2.2 Sydsvenskan ... 15 4.3 Konventionell innehållsanalys ... 15 4.4 Metoddiskussion ... 16 4.5 Etiska överväganden ... 17 5. Resultat ... 18
5.1 Händelserapport som beskriver inbrott ... 18
5.1.1 Objektiv ... 19 5.1.2 Negativ ... 19 5.1.3 Ingen gripen ... 20 5.2 (Brotts)prevention ... 20 5.2.1 Grannsamverkan ... 20 5.2.2 Märk-DNA (Staffanstorpsmodellen) ... 20 5.3 Uttryckt oro ... 21 6. Diskussion ... 22
7. Slutsats och Framtida forskning ... 24
7.2 Framtida forskning ... 25 Referenser ... 26 Bilaga 1 ... 29
1. INLEDNING/ BAKGRUND
De senaste tio åren har bostadsinbrotten i Sverige haft en tydlig ökning
(Lindström & Olsson, 2016). Bostadsinbrott är integritetskränkande och leder ofta till obehag för de drabbade och därmed till en ökad upplevelse av otrygghet hos individen (Tryggaresverige, 2018.). Att skapa trygghet hos befolkningen i Sverige är ett av kriminalpolitikens viktigaste mål (Regeringskansliet, 2015). Därför är den ökade upplevelsen av otrygghet och ökningen av bostadsinbrott orsaken till att både polis tillsammans med kommun samarbetar och arbetar preventivt mot denna brottstyp (a.a.).
Skåne län är med närheten till Europa och de baltiska länderna mer attraktivt för utländska organiserade inbrottsligor än resterande län i Sverige (Brå, 2013). Inbrottsligorna kan lätt ta sig in och ut ur landet på flera håll med transporter via Öresundsbron och färjeleder i bland annat Ystad och Trelleborg (a.a.).
2014 valdes Staffanstorp ut som pilotkommun i Skåne för inbrotts preventiva insatser. Projektet gick under beteckningen “Staffanstorpsmodellen”, där en stor del av projektet innebar införandet av MärkDNA (Jonsson, 2017). Tekniken MärkDNA är en spårbar stöldskyddsmärkning som går ut på att märka de ting man uppfattar besitter värde med en stöldmärknings vätska (Skydd & Säkerhet, 2014). Orsaken till att Staffanstorp valdes ut var baserat på en markant ökad inbrottsstatistik 2013 och 2014 samt resultatet från den trygghetsmätning som utförts av kommunen varje år. Undersökningen som gjordes vinter 2014 och våren 2015 visade en ökad upplevelse av otrygghet att bli utsatt för inbrott hos de
boende i kommunen som framkom i Medborgarlöftet 2015-2016 (bilaga 1). Medborgarlöften skrivs varje år i Staffanstorp efter öppna dialoger mellan invånare, polisen och kommunen. De är en riktlinje för hur polisen och kommunen ska arbeta utifrån invånarnas önskemål och farhågor (a.a.).
Ett av de främsta målen med Staffanstorpsmodellen, och metoden MärkDNA som en del av modellen, var bland annat att minska antal bostadsinbrott med minst 30 procent från 2016 års mätning och fram (Jonsson, 2017). Det andra målet var att öka den upplevda trygghetskänslan bland Staffanstorps invånare (bilaga 1). Resultatet av projektet visade att bostadsinbrotten i Staffanstorp sjunkit med 35,5 procent mellan 2015 och 2016, trots detta så har paradoxalt känslan av otrygghet och rädslan för att utsättas för bostadsinbrott ökat efter 2016 års
Trygghetsmätning (a.a.). Projektet genomfördes från den 1 oktober 2015 till den 30 september 2016 och har under tiden haft massmedia som skrivit både lokal och internationellt om projektet, vilket lett till en medvetenhet hos både potentiella förövare och kommunens invånare (Jonsson, 2017).
Medias ständiga flöde och rapportering av händelser oavsett subjektiv eller objektiv karaktär leder till att individer har blivit mer medvetna och upplysta om brott och brottsstatistik (Garland, 2001). Upplevelsen av otrygghet, oro och rädsla för att utsättas för brott kan därmed öka, vilket kan leda till att individens vanor kan påverkas (a.a.). Känslor som otrygghet, oro och rädsla är attityder och svårare att förändra och därför så kan individen uppleva dessa känslor trots att det står i kontrast med brottsstatistiken för en specifik brottstyp (a.a.). Problematiken blir att när individen söker efter svar för att bekräfta eller motbevisa sina upplevda känslor så vänder hen sig till medias rapportering (a.a.).
Polisen arbetar utifrån ett informativt och sakligt perspektiv vid rapportering av och om en brottshändelse (Polisen. 2018.). Medias perspektiv styrs däremot av både den informativa och den ekonomiska aspekten (Strömbäck, 2014). Att ekonomin har så stort inflytande kan leda till att balansen blir rubbad och risken för att dramatisering av en händelse för att få medborgarnas intresse är därmed större (Falkheimer, 2011). En dramatisk och delvis konstruerad
kriminaljournalistik kan leda till att upplevelsen av otrygghet, rädsla och oro för det omskrivna brottet ökar (Jewkes, 2004) och att media vidare kan utnyttja en redan etablerad oro hos medborgarna.
Medias rapportering av händelser kan ibland innebära en felaktig uppfattning av realiteten, och kan därmed leda till uppkomst av obefogade negativa känslor hos individen (Sarnecki, 1994). Att granska media är en viktig del även ur
kriminalpolitiskt perspektiv då överdriven information kan leda till ökad viktimisering och även överrapportering av aktuell brottstyp (Jewkes, 2004). Vilken i längden leder till ett samhälle med mindre tryggare invånare med förändrade rutinaktiviteter på grund av upplevelsen av otrygghet samt rädsla och oro för att bli utsatt för en viss brottstyp (a.a.). Medias upprepade dramatisering och expansion av händelser leder då till att individer upplever sig själv som potentiella brottsoffer utan att händelsen behöver vara personligt riktad direkt till individen (Beck, 1998; Garland, 2001). Individer blir på detta sätt beroende av media som ”experter” på att förmedla om risk i samhället finns eller ej, trots att risken som media framställer är mer konstruerad än evidensbaserad (Beck, 1998). Negativa känslor och ökad känsla av risk för att bli utsatt för brott är idag större därför att samhället är utformat mer individualistiskt än vad det varit tidigare (a.a.).
Denna studie görs på uppdrag av Polisen på Utvecklings Centrum Syd (UCS) som tillsammans med Staffanstorps kommun vill ha en djupare analys av paradoxen för att komma närmre potentiella faktorer som kan ha ett samband för den ökade upplevelsen av otrygghet hos invånarna i kommunen. Projektet
Staffanstorpsmodellen har haft medias uppmärksamhet genom hela projektets förlopp. Därför kommer denna studie att granska medias rapportering kring
inbrott i kommunen som kan ha en påverkan för den ökande upplevda otryggheten för att bli utsatt för bostadsinbrott. I denna studie avser användandet av begreppet inbrott endast inbrott i den egna bostaden, om inte annat anges. Förhoppningen med denna studie är att kommunen och polisen ska kunna använda den för
trygghetsskapande åtgärder för invånarna i Staffanstorp. Denna studie är därför av betydelse för ett fortsatt trygghetsskapande arbete i kommunen. Även andra kommuner kan ta del av medias eventuella påverkan av upplevd otrygghet, och rädsla hos invånare i en kommun.
1.1 Syfte och frågeställningar
Brottsförebyggande åtgärder för bostadsinbrott har resulterat i en minskning av inbrott i kommunen samtidigt visar den senaste trygghetsmätningen på ökad otrygghet, rädsla och oro i att bli utsatt för inbrott. Utifrån detta är studies syfte att undersöka medias rapportering av inbrott i kommunen som kunnat resultera i den ökade upplevda otrygghet hos invånarna i Staffanstorps kommun.
Undersökningen görs utifrån kvalitativ innehållsanalys av medias nyhetsrapportering och resultatet jämförs sedan med tidigare forskning, frågeställningen blir följande:
- Hur har media rapporterat inbrott i Staffanstorp och på vilket sätt kan det påverka den upplevda känslan av otrygghet hos invånarna?
2. TEORI
Medias effekter på individen i samhället har inom medieforskningen varit den dominerande och centrala frågan. Injektionsteorierna uppkom under 1920-talet och utgick från att individerna inte påverkades av medias rapportering (McQuail, 1997). Det togs ingen hänsyn till kulturell eller social bakgrund som kunde
påverka individens förmåga att ta in information (a.a.). Förändring och utveckling över tid resulterade i kultiveringsteorin och dagsordningsfunktionen (Gripsrud, 2002). Studier av medias påverkning är relevanta därför att media är ett viktigt organ för att informera individen om händelser i samhället och för att kunna granska makten för att främja och värna om demokratin (a.a.). Ekonomi och konkurrens styr media, vilket i sin tur kan leda till en hets om läsarna. Diskursmetoder för att fånga läsaren kan ifrågasätta om rapportering om exempelvis brottshändelser är informativa eller mer fiktiva (a.a.).
2.1 Kultiveringsteorin
Kultiveringsteorin hävdar att media genom en kumulativ process kan ha en effekt för individers attityder, känslor och uppfattningar av händelser (Nilsson, 2004). En kumulativ process under en längre tid kan därmed även påverka synen på verkligheten (a.a.). Teorin har sedan Gebner m.fl. (1976) började undersöka medias påverkan, replikerats och utvecklats. Medias utveckling och övertag i samhället och individens vardag visar enligt teorin att media får mer och mer inflytande över individens perspektiv (McQuail, 2006). Medias rapportering av brottshändelser anses vara mer frekvent och dramatisk än verkligheten (Gripsrud, 2002). Medias vinkling medför sällan utrymme för fler perspektiv (a.a.). Därför blir medias perspektiv även individens (a.a.).
2.2 Dagordningsfunktionen
Dagordningsfunktionen menar att media påverkar vad vi ska tänka inte hur vi ska tänka och begreppet presenterades av McCombs och Shaw i början av 1970 – talet (Surette, 2011; Nilsson, 2004). När media rapporterar om exempelvis
brottshändelser så menar teorin att man presenterar dessa händelser som viktiga därför att man väljer att belysa dem i media (Surette, 2011). Det media väljer att rapportera mest om blir det som individerna i samhället tycker är viktigast och det som man även tänker och diskuterar om och kring (Nilsson, 2004). Effekten av dagsordningsfunktionen beror på varierande faktorer hos individerna (a.a.). Studier som stödjer dagsordningsfunktionen har gjorts under valkampanjer i USA och Sverige där kärnfrågor och ämnen som media rapporterar om blir även dem som folket tycker är viktigast (Surette, 2011; Shehata, 2010).
2.3 Substitutionshypotesen och resonancehypotesen
Forskning kring vilka media har störst effekt på har resulterat i två hypoteser som har sina rötter i kultiveringsteorin. Substitutionshypotesen menar att individer som har lite eller ingen erfarenhet av brott personligen litar mer på medias rapportering och den beskrivning de förmedlar. Äldre och individer som är bosatta i områden som har stark socioekonomisk status och en låg grad av brottslighet. (Weaver & Wakshlag,1986) Resonancehypotesen menar att media har en större
genomslagskraft och effekt hos individer som själv är brottsoffer eller som bor i ett desorganiserat område med hög brottslighet. Orsaken till detta enligt hypotesen är att medias rapportering verifierar och förstärker upplevelse av den samhällsbild individen redan har (Gerbner et al, 1980).
3. TIDIGARE FORSKNING
Nedan presenteras tidigare forskning kring rädsla och otrygghet samt medias effekt för individens affektioner och kognitioner. Begrepp och begreppsförklaring för att skapa förståelse omkring begreppen rädsla och otrygghet och dess
komplexitet. Tidigare forskning kopplas samman med både brott generellt men även den relevanta brottstypen för uppsatsen som är inbrott.
3.1 Rädsla och otrygghet
Då den upplevda otryggheten och rädslan för inbrott har ökat i Staffanstorp är det viktigt att i den mån det går att förklara begreppet och utifrån tidigare forskning visa på vilka konsekvenser rädsla och otrygghet i samband med brott kan
resultera. I Sverige visar den nationella trygghetsundersökningen att 20 procent av befolkningen uppger en oro och rädsla i att utsättas för bostadsinbrott (Brå, 2017). Bostadsinbrott är därmed det brott som resulterar i mest antal individer med upplevelsen av otrygghet och rädsla sett till den allmänna befolkningen oavsett gruppering (a.a.).
3.1.1 Begrepp och förklaring
Begreppet otrygghet eller rädsla för brott som översatt till engelskan används som "fear of crime" har det sedan 1960 - talet i USA forskats alltmer omkring (Litzen, 2006; Hale 1996). I Sverige har begreppet uppmärksammats och studerats sedan 1990 – talet.
Otrygghet liksom trygghet är en känsla och upplevelsen av känslan är personlig vilket kan variera från person till person men också inom en individ (Torstensson & Levander, 2007). Fysiska och psykiska reaktioner, riskbedömningar, tolkningar av kontext och andra personer är individuella och begreppet otrygghet används olika (Ferraro & LeGrange, 1987). Definitionen för otrygghet blir därför problematisk och därmed även svår att mäta (a.a.) Olika trygghetsmätningars validitet kan därför ifrågasättas. Undersöker man det man har för avsikt att undersöka eller undersöker man något annat istället (Bryman, 2011).
Enligt Ferraro och LaGrange (1987) så är otrygghet tvådelad i en individuell kognitiv riskbedömningsdel och i en affektiv individuell reaktionsdel. Med kognition menas den risk individen anser hen har i viss kontext efter ett rationellt övervägande (a.a.) Affektion är de reaktioner en individ får då hen svarar på en rädsla, exempelvis oro, ledsamhet eller ilska (a.a.). En individs reaktioner kan variera på grund av erfarenhet, sinnestillstånd och kontext (Heber, 2007). Bedömningarna kan vara medvetna eller omedvetna för individen (a.a.). Då otrygghet, rädsla och oro är individuella upplevelser så formar dessa vilket perspektiv man har på samhället (Torstensson & Levander, 2007). Motsatsen till otrygghet är trygghet vilket Giddens (1990) analyserar genom en bild av ett idealsamhälle, där en omedveten och självklar upplevelse av trygghet är den
absoluta grunden för att individen ska utvecklas i självsäkerhet och i den egna identiteten.
Otrygghet kan kopplas samman till platser eller sociala miljöer som medför känslor som otrygghet, oro och rädsla när individen visats på dessa (Boverket, 2010). Det som ligger till grunden för känsloupplevelser inför kontext är egna men även andras erfarenheter, rykten, individens personliga relationer och inlärda uppfattningar om olika kontext (a.a.). Miljöns yttre faktorer i ett område kan påverka otrygghet negativt som nedskräpning och klotter. Andra faktorer kan vara personer som tidigare inte setts i området eller som stör ordningen på andra sätt (Wilson & Kelling, 1982).
3.1.2 Studier av otrygghet och rädsla kopplat till brott
I en avhandling av Anita Heber (2007) var syftet att genom 28 kvalitativa djupintervjuer undersöka individers rädsla för brott och de känslor som
uppkommer i samband med en brottslig händelse och hur media avbildar denna rädsla. Deltagarna var från olika delar i Stockholm. Det undersöktes även kring vilka skyddsåtgärder de använder sig av för att undvika en sammanstötning med brott (Heber, 2007). Resultatet visar på att otrygghet och rädsla för brott ofta är kopplat till kontext med bristande kontroll (a.a.). Rädslan verkar även ha en tydlig koppling till och påverkas av medias rapportering av brott. De skyddsåtgärder personerna i studien vidtog var ofta omedvetna (Heber, 2007).
I studier om orsaken till att otryggheten och rädslan för brott i samhället tilltaget de trettio senaste åren i USA men även resten av världen, visar resultat på att konsekvenser av den upplevda otryggheten och rädslan för brott kan resultera i och smitta av sig på invånarna i ett samhälle(Hale, 1996). Därigenom ha en negativ effekt på människors rörelsemönster och aktiviteter, vilket kan leda till att den informella kontrollen minskar och effekten blir då att även åtgärder som är brottspreventiva minskar (Hale, 1996).
Cohen och Felson (1979) som grundare till rutinaktivitetsteorin menar omvänt att politiska och ekonomiska förändringar på makronivå kan verka för förändringar hos individer på mikronivå. Individer förändrar deras rutinaktiviteter som i sin tur kan leda till en ökad brottslighet (a.a.). Förändrade rutinaktiviteter visar att livskvalitén försämras (Brå, 2017). De nationella trygghetsundersökningarna att individen kommer att begränsas av sin rädsla och upplevda otrygghet (a.a.). Därför är rädslan, oron och otryggheten för brott ett socialt samhällsproblem som måste fortsätta att studeras ur ett helhetsperspektiv med den civila individen, medias, politikens, gärningsmannen och offrets för att kunna komma fram till fungerande lösningar åtgärder (Heber, 2007).
Studier av Hale (1996) och Heber (2007) visar på att upplevelsen av otrygghet och rädsla för brott hos individen är inte korrelerat till den faktiska brottsligheten, utan att faktorer som media eller stigmatisering istället har ett orsakssamband med individens upplevda otrygghet och rädsla (a.a.). Fler forskningsresultat uppvisar att de som minst blir exponerade för brott är de som har högst benägenhet för att uppleva otrygghet och rädsla för brott (Smith & Torstensson, 1997). Smith & Torstensson (1997) undersöker varför samhällsgrupper som innehar störst
otrygghet och rädsla för brott samtidigt har minst risk för utsatthet och även minst erfarenhet av brott. Som ett försök till förklaring av denna paradox ligger
individens känsla av sårbarhet till grund för upplevelsen av otrygghet och rädsla för brott (Heber, 2007; Smith & Torstensson, 1997).
Balkin (1997) undersöker en annan paradox som visar på att i områden med låg eller mycket låg brottslighet är otryggheten och rädslan för brott större, än i områden som uppvisar statistik med hög brottslighet. Förklaringsmodellen menar Balkin (1997) kan vara att kriminaliteten i ett område kan vara så hög att
personerna som bor i området inte vistas ute och därmed exponeras de inte för brott och upplevelsen av otrygghet och rädsla blir bestående låg. I områden med upplevd hög otrygghet och rädsla men med låg nivå av kriminalitet är
förklaringen stigmatisering och sekundär exponering av brott exempelvis via rykten eller rapportering från media (a.a.)
I de årliga nationella trygghetsundersökningarna från Brottsförebyggande rådet visar tvärtemot ett samband mellan de som har en större risk för utsatthet för brott och erfarenhet av brottshändelse uppvisar högre grad av upplevd otrygghet, oro och rädsla för brott (Brå, 2011).
3.1.3 Övriga faktorer kopplat till otrygghet och rädsla
Tider på dygnet är en generell faktor som tycks öka rädslan att utsättas för
flertalet olika brottstyper. Individer uttrycker en ökad upplevelse av otrygghet och rädsla för brott när mörkret och kvällen infaller (Brå, 2017). Det stämmer även överens med statistiken därför att de flesta brott begås mot kvällen och är det blivit mörkt (a.a.). Boenden i områden med lägre socioekonomisk status, högre kriminalitet, anarki och extremism upplever rädsla, oro och otrygghet i större grad (a.a.). Detta då man upplever att man bor och lever i parallella samhällen utan större gemenskap (a.a.).
I Hales (1996) studier om otrygghet och rädsla kopplat till brott i olika
samhällsgrupper visar att några grupper är otryggare än andra. Kvinnor känner sig oftare otrygga och mer rädda att utsättas för brott än män (Brå, 2017).
Internationella undersökningar som undersöker skillnader mellan olika samhällsgruppers upplevda otrygghet och rädsla, visar att orsaksfaktorer
framförallt är de fysiska skillnader som finns mellan män och kvinnor, men även att normer i samhället accepterar att kvinnan i jämförelse med mannen får uppleva känslor som rädsla, oro och otrygghet (Sutton & Farrall, 2005). Ytterligare faktor kan vara att kvinnor i större utsträckning än män, och äldre i större utsträckning än yngre besvarar trygghetsundersökningar (a.a.). Äldre personer av liknande orsaksfaktorer som kvinnor känner en högre grad av otrygghet (a.a.).
Konsekvenserna och efterdyningarna av att utsättas för ett brott upplevs även värre och starkare för både äldre och kvinnor (Hale, 1996).
Hebers studie (2007) om orsaker till otrygghet och rädsla kopplat till brott visar även på att överdriven rapportering eller beskrivningar av en händelse från media eller stora organisationer som exempelvis polismyndigheten kan leda till negativa följder. Områden, händelser och individer kan på grund av rykten stigmatiseras (a.a.) Detta leder till och påverkar invånarnas upplevelse av otrygghet och rädsla, och områdets eller händelsens karaktär i stort (a.a.).
Stigmatisering och rykten kan leda till stämpling som påverkar rädslan och upplevelsen av otrygghet hos individen för områden, kontext, samhällsgrupper
och vissa brottstyper (Heber, 2007). Rädsla och den upplevda otryggheten är inte befogad därför att den endast är skapad av rykten och stigmatisering (a.a.).
3.1.4 Otrygghet, rädsla och bostadsinbrott kopplat till medvetenhet och media
Inom brottstypen egendomsbrott så är bostadsinbrott den vanligaste typen (Brå, 2008). Risken för att drabbas av bostadsinbrott är liten och ligger på en procent av alla hushåll i Sverige per år medan rädslan hos individen att utsättas för inbrott är stor och ligger runt 20 procent (Brå, 2008). Då den upplevda otryggheten och rädslan för inbrott har ökat, så har på senare år brottsförebyggande insatser mot denna brottstyp även ökat (Heber, 2007). Försäkringsbolag och
säkerhetsbranschen samarbetar med att belysa problematiken och skapa lösningar till hushållen i form av säkerhet och skydd (Edberg, 2008). De känslor som brottstypen inbrott framkallar hos invånarna i samhället tillsammans med hantering för att förebygga inbrott, i form att säkerhetsåtgärder som exempelvis installation av larm, hemförsäkringar, märkDNA och utveckling av
grannsamverkan leder till att problemet synliggörs (Garland, 2001).
Medias dramatisering och expansion av inbrott kan leda till att individen upplever sig själv som ett brottsoffer utan att händelsen behöver vara personligt riktad direkt till individen (Beck, 1998; Garland, 2001). Individer blir på detta sätt beroende av media som ”experter” på att förmedla om risk i samhället finns eller ej, trots att risken som media framställer är mer konstruerad än evidensbaserad (Beck, 1998). Negativa känslor och ökad känsla av risk för att bli utsatt för brott är idag större därför att samhället är utformat mer individualistiskt än vad det varit tidigare (a.a.).
Tidigare bodde människor i större utsträckning tillsammans med andra vilket minimerade risken för att bli utsatt för inbrott. Idag blir människan tvingad till att skydda sig själv genom att gå in i försvar och beredskap (Beck, 1998). Det kan leda till en skev riskbedömning och en överdriven upplevelse av otrygghet och rädsla för inbrott, vilket visar på att riskbedömning och upplevelsen av otrygghet har ett samband (Beck, 1998; Heber, 2007). Studier visar på att riskbedömning har ett starkt samband med upplevelsen av otrygghet och rädslan att utsättas för brott. Krönikor i media om hur hushåll på bästa sätt skyddar sig mot inbrott och den integritetskränkande känslan ett inbrott efterlämnar kan skapa en hets hos individen om att hitta lösningar på en problematik som kan vara
överdimensionerad (Heber, 2007).
3.2 Media
Nedan följer resultat från tidigare forskning kring medias effekt på otrygghet.
3.2.1 Studier av medias effekt på otrygghet och rädsla kopplat till brott
En undersökning av medias verkan på olika populationer av studenter i USA och Kanada visade att studenter som följde brottsrapporteringar via media även hade en ökad otrygghet och en ökad rädsla att utsättas för brott (Kohm et al, 2012). Callanan (2012) undersökte om en ökad medvetenhet om brott via media i området ledde till en ökad otrygghet. Resultatet visade att desto högre
medvetenheten hos individerna var om kriminalitet, desto mer otrygga kände de sig också (a.a.). Otryggheten och rädslan var högre hos kvinnor, svarta och latinamerikaner (a.a.).
Undersökningar om lokala brottsrapporteringar ger upphov och påverkar individers rädsla och upplevda otrygghet mer än de brott som begås med längre distans, visar att närheten och associationen till ett brott ökar individens
riskbedömning för att hen själv eller någon hen känner ska drabbas och därmed ökar otryggheten och rädslan för brott att (Heber, 2007; Callanan, 2012). I studier om jämförelse av individens känslor kopplat till rapportering av
nationella brottshändelser regionala, visar det sig att individen påverkas inte i lika hög grad av nationella händelser som hen påverkas av lokala brottshändelser (Callanan, 2012). Däremot har anknytningen till plasten för brottshändelse
betydelse och kan påverka individens känslor negativt trots att platsen ligger långt bort från där individen befinner sig (a.a.).
Hebers studie (2007) visar på att individer refererar till media i större utsträckning än till sin egna erfarenhet av brottshändelser. Medias skildring av ett brott som att det kan hända vem som helst leder till ökad otrygghet och rädsla (a.a.). En
objektiv rapportering har mindre påverkan än en subjektiv rapportering (Callanan, 2012). En subjektiv rapportering upplevs mer personlig och därför kan individen relatera mer till händelsen (a.a.). Pollack (2001) undersökte tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Vestmanlands Läns Tidningar och Arbetarbladet från år 1915 till 2001 och hur de förmedlade kriminalpolitiken. Det framgick bland annat av studien att våld – och brottshändelser ofta fick förtur på första omslaget även om händelsen inte var den som tog mest textutrymme i tidningen (a.a.). Denna trend var mer eller mindre ihållande under årtalen 1915 till 2001 (a.a.).
Fokus på brott och våld i media framkallar en upplevelse av att individens säkerhet är hotad (Heber, 2007). Denna otrygghet och rädsla kan projiceras på kontext eller personer som inte har någon koppling till brott, detta gör individen för att försöka få kontroll över en situation som hen inte känner sig bekväm i (a.a.).
3.2.2 Svenskars medievanor
I en undersökning av svenskars mediavanor visar på att 80 procent av vuxna svenskar läser dagstidningen varje dag (Hadenius et al, 2008). Lika stort antal kvinnor och män läser dagstidningar och ingen större skillnad ses i
utbildningsnivåns betydelse för regelbunden dagstidningsläsning. Nio av tio svenskar läser mest utav de lokala sidorna eller de lokala tidningarna. (a.a.). 70 procent läser helst och flest artiklar som rapporterar om olyckor och brott, vilket kan påverka medias rapportering då de är medvetna om detta och därmed
uppmärksammas dessa händelser (Heber, 2007; Hadenius et al, 2008). Då majoriteten av vuxna svenskar läser minst en dagstidning varje dag, har media stora möjligheter att påverka människors attityder och åsikter (Hadenius et. al, 2008). Samtidigt är god journalistik en essentiell del av ett fungerande
demokratiskt samhälle (Johansson, 2004).
Rapportering av en händelse revideras därför att det inte finns tid eller plats för hela händelseförloppets alla perspektiv (Johansson, 2004). Oftast väljs särskilda attribut i en händelse ut som tillsammans med en diskurs fångar läsarens intresse (a.a.). Spänningen, sensationen, dramatiken och det obegripliga med och i ett brott är det som journalistiken konstruerar och förmedlar vidare i skrift (Surette, 2011).
4. METOD
Studien tillämpar en tvärsnittsdesign då data i form av tidningsartiklar som rör en bestämd tidsperiod samlas in för att fullfölja studiens syfte och frågeställning. Det insamlade materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys med
kategorier baserade på vad som anses påverka den upplevda otryggheten som framkommer vid genomläsning av artiklarna. Vanligtvis tillämpas en kvantitativ innehållsanalys vid granskning av media då det tillåter för analys av större mängd material (Newbold, 2002). En kvalitativ innehållsanalys är ett mer passande metodval för denna studie då den på ett ingående sätt avser att analysera innehåll och kontext i artiklarna, samt kan eventuellt belysa om framförandet är på något sätt vinklad.
Denna studie är som tidigare beskrivet utförd på uppdrag av UC Syd.
Uppdragsforskning har oftast ett bestämt syfte, den färdiga produkten ska vara till nytta av uppdragsgivaren och innebär vanligtvis en mer styrd forskning
(Vetenskapsrådet, 2017). Genom möte med uppdragsgivaren framkom det att målet med uppdraget är att få en ny infallsvinkel kring den paradox som uppstått i Staffanstorp. Därmed fick författarna inga förutbestämda frågeställningar, utan det syfte och frågeställning som undersöks har framkommit från författarna och blivit godkända av uppdragsgivaren. Då uppdraget inte hade en förbestämd
frågeställning och ändamål utesluter detta även eventuella bakomliggande förväntningar som hade kunnat inverka på studiens analys, tolkning och
framförande av resultat. Från möte med uppdragsgivaren framkom det att inget nytt material/data skulle samlas in, då analysen skulle använda sig av retrospektivt material som avser den tidsperiod som är nämnd under studiens avgränsningar (se sida.7).
4.1 Urval och material
Mediasökning gjordes via databasen “Retriever Mediearkivet”, vilket var rekommenderat av universitetets bibliotekspersonal då denna databas tillåter sökningar med flera sökord i många olika typer av medier. En utökad sökning utfördes där sökorden Staffanstorp och Inbrott användes, i “tryckt press”:
Aftonbladet, Kvällsposten, Metro Skåne, Skånska Dagbladet, Sydsvenskan, under tidsperioden 2016-11-01 t.o.m. 2017-04-01. Sökningen resulterade i 52 stycken träffar, dock var Skånska Dagbladet och Sydsvenskan de enda tidningarna där artiklar som innehöll de sökorden framkom. Urvalet består av artiklar som
behandlar inbrott istället för det mer specifika sökordet bostads inbott, då sökning med detta ord genererade ett alltför begränsat material för analysen.
Granskningen bestod av genomgång kring vart i tidningsartikeln sökorden förekom och i vilken kontext de används. Tidningsartiklar samt notiser med färre än 50 ord uteslöts då innehållet av dessa ansågs vara för sparsamt för att kunna analyseras. Efter denna första granskning återstod 25 artiklar som uppfyllde kraven, samtliga av dessa kommer analyseras. Ur analysen av de 25
tidningsartiklarna var 17 av dessa händelserapporter kring inbrott som förekommit i Staffanstorps kommun.
4.2 Beskrivning av tidskrifter
Nedan ges information kring de tidningar som de hämtade tidningsartiklarna inkluderade i studien ursprungligen är publicerade.
4.2.1 Skånska Dagbladet
Skånska Dagbladet är en centerpartistisk morgon/dagstidning grundad 1888 som delas ut sex dagar i veckan, med utgivningsort i Malmö men med reportage som täcker följande kommuner: Malmö, Lund, Eslöv, Höör, Hörby, Svalöv,
Landskrona, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Skurup, Svedala, Sjöbo och Ystad (Nationalencyklopedin, 2018.; Skånska Dagbladet, 2018.). Skånska Dagbladet förmedlar nyheter genom papperstidning såväl som uppdaterade nyheter dygnet runt genom hemsidan skd.se (Skånska Dagbladet, 2018.). Skånska Dagbladet inkluderas i studien då den täcker
reportage i Staffanstorp samt är tillgänglig som papperstidning till prenumeranter i kommunen, via nätet där begränsat innehåll kan läsas av icke-prenumeranter och prenumeranter har tillgång till alla artiklar.
4.2.2 Sydsvenskan
Sydsvenska är en morgontidning grundad 1848 utgiven i Malmö som betecknar sig som ”oberoende liberal” (Wikipedia, 2017). Tidningens huvudsakliga spridningsområde är kommunerna: Malmö, Lund, Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Svedala, Vellinge och Trelleborg, där tidningen anses ha en
dominerande ställning (a.a.). Sydsvenskan ingår i studien då den täcker reportage från Staffanstorp samt att tidningen existerar i tryckt form såväl som via nätet, de nätbaserade artiklarna är, liksom Skånska Dagbladet, begränsat tillgängligt för allmänheten medan medlemmar/prenumeranter har obegränsad åtkomst.
4.3 Konventionell innehållsanalys
Den kvalitativa innehållsanalysen tillämpas genom en konventionell
innehållsanalys vars syfte är att beskriva ett fenomen (Hsieh & Shannon, 2005), i denna studien medias rapportering kring inbrott och dess eventuella inflytande på den upplevda otryggheten. Likt en tematisk analys framkommer återkommande kategorier ur materialet under genomgång av denna, även beskrivet som induktiv kategoriutveckling, vilket möjliggör nya insikter (a.a.).
De tidningsartiklar som genererades från den ovan beskrivna mediasökningen och som kvarstod efter den första granskningen lästes dessa noggrant igenom flertalet gånger samtidigt som kategorier framträdde ur texten och citat/meningsbärande enheter togs ut, en del kategorier bröts ned till underkategorier för att underlätta resultatets framförande.
Då materialet består av tidningsartiklar är dessa i de flesta fall väldigt korta och innehållsfattiga, eftersom syftet är att granska hur inbrott framförs samt i vilka sammanhang anses inte detta utgöra ett problem. För att minska eventuell påverkan av den enskilde författarens tolkningar så gjordes innehållsanalys av samtliga tidningsartiklar först enskilt och sedan tillsammans.
De kategorier som framträdde ur textanalysen av de 25 tidningsartiklar som ingår i studien är följande; (Brotts)prevention, Händelserapport som beskriver inbrott,
4.4 Metoddiskussion
Inom forskningen existerar där en ständig debatt kring användandet av kvantitativ forskning och kvalitativ forskning. I avseende till innehållsanalys anser de som förespråkar kvantitativ forskning att vid kvalitativ innehållsanalys kan forskaren inte på ett objektivt sätt förmedla innehållet av en studies material då detta i de fall blir en individuell tolkning från den som läser texten och därmed förmedlar forskaren endast den personliga tolkningen av ett material (Macnamara, 2005). Då studiens analytiska material bestod av tidningsartiklar är innehållet av dessa kort och kondenserat framfört vilket lämnar lite utrymme för individuella tolkningar av textinnehållet. För att utesluta påverkan från författarna vid analys utfördes denna i två steg, första steget bestod av att författarna individuellt analyserade materialet och andra steget bestod av gemensam genomgång av de två tolkningarna, dessa visade på en liknande tolkning från de båda parterna. Ett kvalitativt metodval anses vara mest lämpligt till det syfte och den frågeställning som utgör denna uppsats då kvantitativ innehållsanalys inte kan fånga den kontext i tidningsartikeln som kan ha eventuellt inflytande på läsaren.
Vid kvalitativ forskning är det problematiskt att tillämpa de validitets- och reliabilitets krav som finns inom den kvantitativa forskningen, då den förutsätter att det är möjligt att komma fram ett enda svar eller bild av den sociala
verkligheten (Bryman, 2011). Då kvalitativ forskning används till mer djupgående studium och strävar oftast efter att förklara en del av den komplexa sociala
verkligheten finns där andra sätt att bedöma kvaliteten denna typ av studier (a.a.). Trovärdighet avser att förklara huruvida de resultat författarna rättvist skildrar den verklighet som studien avser att spegla (a.a.). Oftast görs detta genom att
forskaren rapporterar resultaten till de personer som ingått i studien och är därmed en del av den sociala verklighet som studerats, då denna studies material består av tidningsartiklar har diskussion kring tolkning gjorts vilket ökar trovärdigheten. Pålitligheten av studien har uppfyllts genom att transparent och detaljerat redogöra studiens alla faser genom hela forskningsprocessen.
Författarna har även åtagit vissa åtgärder vid analysen av tidningsartiklarna för att försöka förhålla sig till en så objektivt förhållningssätt. Något som kallas för ”kunna styrka och konfirmera” vilket är en mycket svårt att uppnå vid kvalitativ forskning (Bryman, 2011). Ett annat kriterium vid bedömning av den kvalitativa forskningen är dess överförbarhet (a.a.). Den utförda studien har analyserat tidningsartiklar för att undersöka om dessa kunnat påverka den ökade upplevda otryggheten (för att bli utsatt för inbrott) hos invånarna i Staffanstorp som är paradoxalt då brottspreventiva åtgärder medfört en stor minskning av inbrott. Studien undersöker en komplex vilket gör det svårt men inte omöjligt att använda dess resultat i liknande fall.
Inom innehållsanalys existerar det en ständig debatt kring huruvida massmedier skapar allmän åsikt, attityder och effekter eller speglar befintliga attityder,
uppfattningar och kultur (Macnamara, 2005). Vilket har resulterat i att det uppstått två traditioner kring tolkningen av media, den behavioristiska traditionen och den humanistiska traditionen (a.a.). Den behavioristiska traditionen ser till de framtida effekter innehållet i media har på dess läsare medan den humanistiska traditionen är retrospektivt inriktad och därmed reflekterar det samhälle och kultur som producerar medieinnehållet, dock är de flesta forskare överens om att
massmedierna gör båda (a.a.). Då syftet är att analysera medias rapportering kring inbrott och dess eventuella påverkan på den upplevda otryggheten så är författarna medvetna om att undersökningen följer den behavioristiska traditionen.
Att skriva på uppdrag har medfört en del utmaningar för arbetet och dess process. I vårt fall så var många olika aktörer inblandade vilket medförde en del
kommunikationssvårigheter och på grund av detta uppstod det många
missförstånd då alla inblandade inte hade samma tankar och förhoppningar, vilket medförde stora konsekvenser för arbetet. Den största komplikationen var tillgång till material vilket i slutändan resulterade i att vi fick ta bort en av de ursprungliga frågeställningarna som därmed resultera i att stora delar av arbetet fick omarbetas och att studien inte fått det djup vi från början eftersträvat. Fördel med att skriva på uppdrag är att vi fått ta del av ett intressant ämne som är mycket relevant och aktuellt då det belyser verklighetens komplexitet, då brottspreventiva åtgärder effektivt reducerat antal inbrott medan otryggheten ökat.
Fördel med att använda tidningsartiklar som material är att dessa oftast inte utgör några etiska hot samt att med dagens teknik så är de flesta tidningar tillgängliga via datorn vilket underlättar sökandet, tillgängligheten och är tidsbesparande. Nackdel tidningsartiklar är att de eventuellt kan sakna det djup som andra typer av dokument och texter man vanligtvis använder i kvalitativ forskning har. Dock utgjorde detta inget problem då själva rapporteringen och framförandet var huvudmålet i denna studie.
4.5 Etiska överväganden
Forskning, även gällande uppdragsforskning, är en viktig del av samhället då den syftar till att bidra till ny kunskap (kunskapsintresset), dock sker den inte utan riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2017). När forskning bedrivs ska forskaren förhålla sig till en del etiska förfarande (a.a). Det är av störst vikt att i studier där det förekommer försökspersoner eller andra medverkande individer så får dessa inte utsätts för fara, eller risk för fara, samt att forskaren skall förhålla sig till de etiska principer som rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2017). I utförandet av viss forskning, i synnerhet
forskning avseende individer, krävs tillstånd utfärdat enligt bland annat etikprövningslagen och personuppgiftslagen beroende på det material som undersökningen avser samla in och behandla (Vetenskapsrådet, 2017).
Ett viktigt kriterium för uppdragsforskning är att den kunskap som framkommer ur studien ska vara ny och inte endast vara en sammanställning av sådant som redan är känt (Vetenskapsrådet, 2017). Författarna är medvetna av detta kravet och använder sig av tidigare forskning för att undersöka om de resultat som framträder ur den utförda mediasökningen visar likheter eller skillnader med tidigare forskningsresultat och kan därmed eventuellt förklara den ökade otrygghetskänslan. Genom att hitta liknande resultat som samstämmer med tidigare forskning styrker detta validiteten av den utförda studien.
Den rådande studien är utförd i ett utbildande syfte vilket innebär att där finns, som i de flesta utbildningssituationer, etiska riktlinjer utarbetade av lärosätets egna etiska kommitté (Bryman, 2011). Då studien behandlar tidningsartiklar vilket klassas som offentliga dokument behövs det inget samtycke för att använda dessa (Mellgren & Tiby, 2014), dessutom förekommer det generellt inga känsliga uppgifter i dessa och i de fall då det förekommer namn på individer så kommer dessa inte anges i redovisning av artikelns innehåll, därmed behöver studien inte granskas i en etikprövning.
Då forsknings huvudsakliga syfte är att utveckla kunskapsläget inom ett valt ämne är det viktigt att de resultat som framkommer ur studier publiceras. Dock bör forskaren vara medveten om och förhålla sig till de konsekvenser publiceringen kan få (Mellgren & Tiby, 2014). Vi anser att publicering av resultaten från denna studie inte utgör något etiskt hot då studien endast behandlar offentliga dokument (tidningsartiklar) samt att dess syfte är att belysa och undersöka hur rapportering kring inbrott inom en utsatt tidsram kan ha påverkat den ökade otryggheten för att bli utsatt för inbrott. Resultaten kan eventuellt användas till framtida studier och blir därmed en tillgång till kunskapsläget.
5. RESULTAT
Nedan redovisas resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen, resultatet kommer sedan diskuteras i nästa kapitel där detta jämförs med den tidigare
forskningen och de teorier som använts. Vi har valt att presentera resultatet utifrån följande kategorier; Händelserapport som beskriver inbrott, (Brotts)prevention, Uttryckt oro, och Minskad inbrottsstatistik. Kategorin ”Händelserapport som beskriver inbrott” har brutits ned i tre underkategorier Objektivitet, Negativitet och Ingen gripen. Kategorin ”(Brotts)prevention” har underrubrikerna;
Grannsamverkan, och Märk-DNA (Staffanstorpsmodellen). Tabellen visar de olika kategorierna samt antal artiklar som förekommer inom kategorin. Tabell 1
Kategori Underkategori Förekommer i
antal artiklar Händelserapport som beskriver inbrott Objektiv Negativ Ingen gripen 12/17 (25) 5/17 (25) 17/17 (25) (Brotts)prevention Grannsamverkan Märk-DNA (Staffanstorpsmodellen) 1/5 (25) 4/5 (25) Uttryckt oro 2 (25) Minskad inbrottsstatistik 7 (25)
5.1 Händelserapport som beskriver inbrott
Inom kategorin fann vi att somliga artiklar använde sig av deskriptiva meningar som hade, enligt båda författarnas tolkning, en negativt betonad beskrivning medan majoriteten var objektivt framförda.
5.1.1 Objektiv
I tolv av de sjutton händelserapporterna som beskriver inbrott var framfördes ur ett objektivt perspektiv. En objektiv rapportering beskriver oftast sakligt vad som skett, i dessa artiklar ett inbrott, vilken tidpunkt det inträffade samt i en del artiklar vad som stals. Samtliga av dessa artiklar saknar personifiering kring offret och identifiering av gärningsmannen.
5.1.2 Negativ
I fem av de sjutton händelserapporterna som beskriver inbrott kunde negativt framförda meningar identifieras. Samtliga av artiklarna och citat från dessa redovisas nedan.
”Äldre kvinna bestulen”
Artikeln med ovanstående rubrik publicerades i Skånska Dagbladet 2017-02-21 och är den enda artikel i urvalet där de pointerar åldern av det utsatta
inbrottsoffret, i detta fall att kvinnan är nästan 90 år vilket förstärker brottets negativa karaktär. Dessutom förekommer det inte någon information om denne var hemma under brottsförloppet.
”Flera polispatruller jagade inbrottstjuvar”
Sydsvenskan publicerade en artikel med ovanstående rubrik 2017-01-26. Vid granskning av innehållet visar artikeln att gärningsmännen hann undan från platsen innan polisen ens kommit dit, vilket motsäger rubriken samt nedanstående citat då de antyder att där skett en jakt.
”Flera polispatruller skickades till centrala Staffanstorp i
tisdagskväll i jakt på inbrottstjuvar. Gärningsmännen hann undan, men polisen har bra spår.”
Föregående citat målar klart upp en bild av en dramatiserad händelse då de bland annat använder sig av ordet ”flera” för att beskriva ett okänt antal polispatruller som skickats till ett pågående inbrott då de mottagit larm från vittnen.
”Återfallsförbrytare skyldig till stöldturné”
Artikeln som är publicerad i Skånska Dagbladet 2016-12-19 skildrar en person som varit kriminellt aktiv runtom i Skåne och däribland ett stöldförsök av en hjullastare i Staffanstorp. Fokus i artikeln ligger bland annat i att personifiera gärningsmannen negativt.
”Stöldvåg mot firmabilar”
I denna artikel som publicerats i Sydsvenskan 2016-11-19 är innehållet till större del objektivt redovisat. Dock uppmanar citaten till onödigt dramatiska åtgärder för invånarna.
” Polisen uppmanar nu alla som ska parkera sina bilar att vara uppmärksamma på rörelser i området.”
”Dessutom bör de försöka parkera sina bilar där det är antingen folk i rörelse eller ordentligt upplyst, säger … vid polisen.”
”Bröt sig in i skola”
”Även Hagalidsskolan i Staffanstorp utsattes för inbrott under måndagskvällen”
Ovanstående citat kommer från en artikel publicerad i Skånska Dagbladet 2016-11-09. Då beskrivning av annat inbrott inte förekommer blir ordet ”även” därmed förstärkt i relation till händelsen samt förespråkar att där hänt mer än det
beskrivna inbrottet.
5.1.3 Ingen gripen
I samtliga av de artiklar som beskriver händelsen av ett (eller i vissa artiklar fler) inbrott har ingen gripits. Två av artiklarna uttrycker att det funnits vittnen till händelsen, i en annan artikel återges det att polisen har säkrat vissa spår samt att det i två artiklar rapporteras det att polisen gjort vissa beslag som kan hjälpa utredningen. Dessutom förekommer det i många av fallen att det är okänt vad som stulits från platsen.
5.2 (Brotts)prevention
Kategorin (Brotts)prevention framkom ur tidningsartiklar vars innehåll inte beskrev en specifik inbrotts händelse, utan ur preventivt arbete för att förhindra inbrott. Dessa artiklar samt kategori ingår i studien då dessa anses i sin tur kunna påverka otryggheten både positivt och negativt beroende på innehåll samt
framställning.
5.2.1 Grannsamverkan
I artikeln “Vill skapa större trygghet” som publicerades av Skånska Dagbladet 2017-03-01 är det ett reportage om hur villaföreningen i Staffanstorp haft möte gällande grannsamverkan där både kommunpolis och kommunens analysstrateg berättat om arbetet med att öka tryggheten i kommunen, vilket är ett av
kommunens medborgarlöfte. De informera om appen “Coyards” som är skapad för att förbättra grannsamverkan.
“- Att veta att grannarna också hjälper till och håller koll känns bra då, säger ... i Staffanstorps villaförening i Staffanstorp.”
“Coyards bidrar till effektivare samverkan, ökad trygghet och minskad brottslighet och har tagits fram i samråd med polis, grannsamverkare, försäkringsbolag och kommuner. “
Artikeln har en genomgående positiv framförande där de som blivit intervjuade framför positiv inställning kring arbetet med grannsamverkan och dess
trygghetsskapande samt brottsförebyggande syfte.
5.2.2 Märk-DNA (Staffanstorpsmodellen)
Då mediasökningen täcker perioden efter projektet “Staffanstorpsmodellen” genomfördes visar denna på fortsatt resonans i tidningarna. I tre av de fem artiklar som förekommer under kategorin “(Brotts)prevention” rapporteras det kring införandet av nya projekt med märk-DNA i andra kommuner baserat på den effekt projektet hade gällande en kraftigt minskad inbrottsstatistik.
“ I Staffanstorp har ett pilotprojekt redan genomförts, där anmälda inbrott och inbrottsförsök minskat med 35 procent i området där metoden testats. Säkerhetssamordnare ... är hoppfull.
- Vi vill ha en så trygg kommun som möjligt, det är därför vi startat igång det här. Jag hoppas på ett liknande resultat som i Staffanstorp, vilket innebar att inbrottsstatistiken sänktes.”
Det förekommer även beskrivning kring hur metoden märk-DNA kan agera brottsförebyggande.
“Förutom att underlätta polisens arbete med att spåra stöldgods och sätta ditt inbrottstjuvar är förhoppningen att en ökad risk att åka dit ska verka avskräckande.”
Citaten är tagna ur artikeln “Dna-märkning mot tjuvar” som publicerades i Skånska Dagbladet 2017-03-31 och representerar liknande meningsbärande enheter inom kategorin.
“Fler ska lära av succésatsning”
En fjärde artikel inom underkategorin “Märk-DNA” publicerades i Sydsvenskan 2016-11-17 och rapporterar kring det lyckade resultat “Staffanstorpsmodellen” bidrog med då bostadsinbrotten sjunkit med 37 procent.
“Metoden, som fått namnet Staffanstorpsmodellen, sprider sig nu över Sverige.
- Andra skånska kommuner som Lomma, Kävlinge, Höör och Hörby är på gång att satsa på detta. Och även kommuner uppåt i landet. Detta sprider sig som ringar på vattnet”
Det framkommer även i artikeln att de vid kriminologiska institutionen på
Stockholms Universitet skriver en rapport om Staffanstorpsmodellen som kommer ges ut i bokform och kan vara användbar för de kommuner som vill följa
Staffanstorp.
5.3 Uttryckt oro
” - Även om det är några år sedan det hände finns det kvar i bakhuvudet. Vi hade bott där länge och kände oss trygga men det sopades bort i ett nafs och det tog tid innan tryggheten återvände, säger hon.”
I artikeln “Vill skapa större trygghet” handlar större delen av artikeln om grannsamverkan. Ovanstående citat är en personlig berättelse från en av
deltagarna och beskriver hur långvarig effekt otryggheten efter ett inbrott är. Dock används berättelsen i det syftet att understryka importansen av grannsamverkan i ett område.
“Samtidigt är tonen i olika grupper på sociala medier ofta ganska olycksbådande”
“- Vi vet att när polisen och kommunen informerar om att förebygga inbrott… finns det folk som blir oroliga och tror att risken är stor”
I artikeln “Mer oro för inbrott - trots minskat antal” som publicerades i
Sydsvenskan 2017-02-12 lyfter kommunpolisen och kommunens säkerhets- och trygghetsansvarige fram eventuella faktorer som kan inverkat på den ökade känslan av otrygghet, trots den minskning som skett bland bostadsinbrotten.
5.4 Minskad inbrottsstatistik
I sju av de åtta tidningsartiklar som inte är händelserapporter benämns den minskning som skett bland bostadsinbrotten i Staffanstorps kommun, oftast i artiklar som beskriver liknande satsning vars mål är att efterlikna dessa resultat.
“- Vi vill ha en så trygg kommun som möjligt, det är därför vi startat igång det här. Jag hoppas på ett liknande resultat som i Staffanstorp, vilket innebar att inbrottsstatistiken sänktes.”
Citatet är hämtat ur artikeln ”Dna-märkning mot tjuvar” som publicerades i Skånska Dagbladet 2017-03-31 och representerar liknande meningsbärande enheter inom kategorin.
6. DISKUSSION
Syftet med denna uppsats var att undersöka medias rapportering kring inbrott i kommunen genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet diskuteras med hjälp av tidigare forskning för att försöka förklara en eventuell påverkan av den
upplevda känslan av otrygghet hos invånarna i kommunen. Som tidigare nämnt så styrs media av konkurrens och ekonomiska resurser (Strömbäck, 2014; Gripsrud, 2002). Internet med dess snabba expansion är en av de största bidragande
faktorerna till den press som kan skapa en subjektiv och dramatisk rapportering av en händelse.
I kategorin händelserapport som beskriver inbrott var större andelen av artiklarna objektiva. Objektiviteten är en viktig del av en fungerande och god journalistik och viktigt för informationsprocessen i ett demokratiskt samhälle (Johansson, 2004). Särskilt viktigt är detta vid rapportering av lokala brottshändelser. Resultat från tidigare forskning visar på att sammantaget så är de svenska tidningsläsarna mest intresserade av lokala brotts – och våldshändelser (Hadenius et al, 2008; Heber, 2007). Att resultaten uppvisar en generell objektiv diskurs av media är centralt och betydande därför att media har tillfälle att påverka invånarnas åsikter och attityder i kategorin inbrott (Hadenius et al, 2008). I de flesta media
rapporteringar om inbrott kopplat till Staffanstorps kommun är artikeln inte bara objektiv men även kortfattad. En komprimerad artikel kan ge läsaren utrymme till egna tolkningar och kognitiva riskbedömningar som påverkas av både egna och andras erfarenheter, rykten, individens relationer och inlärda uppfattningar av olika kontext (Ferraro och LaGrange, 1987; Boverket, 2010). Ytterligare en aspekt kring varför objektiviteten i artiklar är viktig är att det mesta av den
information vi läser och sedan bearbetar sker genom omedvetna processer (Heber, 2007). Särskilt viktig är det hos invånarna i Staffanstorp som redan upplever en ökad otrygghet och rädsla för att drabbas av ett inbrott, detta för att undvika
stigmatisering som utan verklighetsförankring kan påverkar otryggheten, rädslan och även individens rutinaktiviteter och rörelsemönster i större grad än det redan gjort.
I fem av de sjutton artiklar i kategorin händelserapport kan man delvis urskilja en negativ infallsvinkel där förutom rapportering av själva händelsen så sker det även en dramatisering av händelsen, personifiering och negativ belysning av
gärningsmannens livsstil och egenskaper, uppmaning från polisen till invånarna som tycks verka onödigt dramatisk för händelsen i sig. I en artikel används ordet ”även” som förstärker dramatiken i själva händelsen utifrån läsarens perspektiv. Rubriceringarna är korta, har en negativ betoning och väcker läsarens intresse för artikeln. Detta är överensstämmande med den forskning som finns i hur en artikel om brott konstrueras i skrift och hur man återger en händelse genom att förstärka vissa attribut (Johansson, 2004). Subjektiva rapporteringar som dessa fem artiklar anses vara, upplevs mer personligt och resulterar i att individer relaterar mer till händelsen och den kumulativa effekten av medias rapportering av inbrott i Staffanstorps kommun kan enligt kultiveringsteorin påverka individens syn på verkligheten genom att individen tolkar händelsen genom känslor och attityder (Nilsson, 2004). I samtliga sjutton artiklar framkommer att det vid händelsen inte har gripits någon förövare, gärningsman eller misstänkt för inbrottet. Även om det är en objektiv rapportering som tillhör själva händelsen så kan det leda till att känslan av otrygghet hos invånarna förstärks (Surette, 2011). Händelsen blir därmed lämnad oförklarad och detta leder till en viss dramatik i händelsen (a.a.). Ett känt faktum är att inbrotten i Staffanstorps kommun blivit färre och vilket det skrivs om väldigt frekvent i artiklarna. Detta sedan preventiva insatser mot inbrott och insatser för att stärka och utveckla grannsamverkan har gjorts i kommunen. Som en effekt så har inbrottsrapporteringen minskat. Fortfarande så skriver media om brottsprevention och grannsamverkan och resurser som polisen tillsammans med kommunen satsar på. De fem artiklarna vi valt att granska har en positiv betoning men framställer vikten av ett förebyggande arbete mot inbrott istället för att lägga mer fokus kring det trygghetsskapande effekter detta arbetet har. När fokus i artiklar ligger på vikten med inbrottsförebyggande insatser kan detta trots att inbrotten minskat med mer än 30 % leda till att läsaren får en upplevelse om att risken för att bli utsatt för inbrott är oförändrad eller till och med har ökat.
Invånarna i Staffanstorp använder medias rapportering av olika aspekter kring inbrott som en riskbedömning för inbrott i kommunen (Beck, 1998).
Invånarna har sedan Staffanstorpsmodellen infördes informerats från olika håll om statistikutveckling och förebyggande åtgärder mot inbrott. Informationen har kommit från media, polisen, olika aktörer från kommunen och från privata aktörer som informerat om olika tekniska metoder och verktyg som kan köpas för att skydda sig mot inbrott (Jonsson, 2017). Som exempelvis nämns Märk-DNA som en metod att använda sig av. All denna information ökar medvetenheten och synliggör problematiken och är sannolikt en bidragande faktor till paradoxalen i Staffanstorp (Garland, 2001; Beck, 1998; Heber, 2007). Tidigare forskning visar att individers association till media är starkare än den egna erfarenhet man har av en händelse (Heber, 2007) Detta förstärker ytterligare sannolikheten för att koncentrationen på inbrott förmedlad till invånarna via de olika aktörerna kan har påverkat paradoxalen. Staffanstorp har sedan 2013 då kommunen uppvisade en tydlig utveckling av antal inbrott, följts av media men även myndighets -och privata aktörer (Jonsson, 2017). Även om rapporteringen ser annorlunda ut
beroende på vinsten för de olika informatörerna så är det Staffanstorp i relation till inbrott som varit det rådande ämnet från år 2013 och fram till idag, 2018. Detta förankrar både kultiveringsteorin och dagordningsfunktionen med förklaring till paradoxalen från den kumulativa processen som under en femårsperiod har haft en påverkan på invånarnas känslor som otryggheten och rädslan (Gebner et al, 1976; Nilsson 2004). Dagordningsfunktionen menar på att genom att man upprepande rapporterat om Staffanstorp relaterat till inbrott så påverkar det även vad invånarna anser är viktigt (Nilsson, 2004). Att invånarna anser inbrotten är en viktig fråga kan resultera i desto mer media lektyr som bidrar till desto mer egen tolkning.
Begreppet grannsamverkan belyses positivt i de artiklar vi fann. Detta borde påverka solidariteten positivt i området och istället förstärka känslan av trygghet hos invånarna vilket trygghetsmätningarna inte uppvisar. I endast två av de utvalda tjugofem artiklarna rapporteras det om ”uttryckt oro” kopplade till vad konsekvenserna blivit i känslor men även hur de påverkat rörelsemönster och vardagsrutiner. Minskad inbrottsstatistik benämns i sju av artiklarna. En rapportering som belyser de minskade antal inbrott i kommunen är ännu en
bidragande faktor som borde ha en positiv effekt på den upplevda otryggheten och rädslan för inbrott hos invånarna. Storlek på effekten är beroende på hur objektiv respektive subjektiv rapporteringen är (Callanan, 2012; Heber, 2007). Flertalet av de objektiva artiklarna i vår granskning har inte förekommit på varken första omslaget eller i mittuppslaget utan mindre artiklar, vilket enligt studier av Pollack (2001) borde ha en minskad dramatisk effekt av brottshändelsen.
De valda artiklarna i Skånska Dagbladet och Sydsvenskan mellan perioden 2016-11-01 och 2017- 04 - 01 exkluderar rapporteringar som skett innan och efter perioden. Därför så kan den kumulativa effekten under perioden 2013 till idag, 2018 som tidigare beskrivits i kultiveringsteorin, ha en påverkan på den upplevda känslan av otrygghet hos invånarna och därmed kan medias tidigare rapportering ha en fördröjd effekt och vara ett resultat av det vi ser i den senaste
trygghetsmätningen. I utvärderingen av Staffanstorpsmodellen på uppdrag av Brå uppmärksammas medias intresse för många avseenden (Jonsson, 2017). Media har rapporterat kring den påfallande ökningen av inbrott i kommunen, införandet av Staffanstorpsmodellen samt uppföljning av modellen samt paradoxalen i den ökade upplevda otryggheten och rädslan i att utsättas för inbrott samtidigt som inbrotten minskat med över 30 procent.
För att få klarhet i huruvida medias rapportering indoktrinerar och påverkar invånarnas bild av verkligheten så krävs det att denna studie kompletteras med vidare forskning då de resultat som funnits inte kan ha den bidragande effekten som i denna kvalitativa textanalys eftersökte.
7. SLUTSATS OCH FRAMTIDA FORSKNING
Nedan redogörs slutsats samt förslag inför framtida forskning.
7.1 Slutsats
Resultatet från granskningen av media i undersökningen visar på en genomgående objektiv rapportering. Tidigare forskning visar på att samband finns mellan
medias rapporterings metoder och individers upplevda känsla av otrygghet och rädsla för brott. I tidigare studier diskuteras hur objektiv rapportering kan
förstärka känslan av otrygghet hos invånarna, vilket kan vara en del i försöket att förklara paradoxen i Staffanstorp enbart utifrån studiens val av metod och
material. Dock behövs det en komplettering av denna utförda undersökning för att eventuellt komma fram till orsaksmekanismer som ligger till grund för den ökade otryggheten och rädslan för inbrott i kommunen.
7.2 Framtida forskning
Under studiens analys fann författarna tre olika tidningsartiklar som rapporterade om införande av “Staffanstorpsmodellen” i fler kommuner. Framtida studier bör utföras för att undersöka dessa projektens utfall samt jämföra resultat från dessa med resultatet från Staffanstorp, mest i anseende till den ökade otryggheten för att se om den otrygghetsparadox som framkommit i Staffanstorp endast är en
engångsföreteelse.
Då den utförda studien endast belyser ett perspektiv av en väldigt komplex social verklighet, rekommenderar författarna att framtida studier utför kvalitativa
intervjuer med invånarna, nyckelpersoner från kommunen, den lokala polisen och vidare andra relevanta aktörer som arbetat eller arbetar trygghetsskapande och inbrottsförebyggande i kommunen. Detta för att komma närmre de
“orsaksfaktorer” som resulterat i den rådande paradoxen i Staffanstorp.
För att optimera studien bör framtida studier göra granskning av medias rapportering för perioden 2013 till och med idag, 2018, för att kunna göra en jämförelse hur tidigare rapportering framställs under olika skeenden i kommunen. Som omnämns i analysen så kan denna period delas upp i fyra faser. Första fasen under vilket inbrotten ökade markant, andra fasen under införandet av
Staffanstorpsmodellen, tredje fasen i utvärderingen som resulterade i paradoxalen och fjärde fasen där fortsatt inbrottsförebyggande insatser görs men med en fortsatt och minskad känsla av upplevd otrygghet.
Användandet av media hos invånarna är ytterligare en aspekt som kunnat undersökas genom förslagsvis enkäter. Detta för att komma fram till om nyttjandet av media förändrats under perioden 2013 till idag, 2018. Om fler invånare i kommunen använder sig av media innebär det att det finns utrymme för fler tolkningar av vad media rapporterar kring inbrott. Ett lokalt problem som uppmärksammas medialt och kommunalt kan eventuellt väcka intresse hos en potentiell läsare av att granska problematiken för att försöka finna svar. Där media enkelt kan bistå med information till individen som eftersöker den.
Studier visar att desto fler som följer rapporteringar om brott via media innehar även en ökad otrygghet och en ökad rädsla att utsättas för brott (Kohm et al, 2012). Därför hade en studie om invånarnas mediavanor mellan 2013 - till idag, 2018 varit intressant att utföra.
Då sociala medier har blivit en stor del av människors vardag vore det av intresse att undersöka skillnaden mellan information och rapporter som publiceras i
tidningar med vad olika människor läser och tar till sig via sociala medier, och hur detta i sin tur kan påverka den upplevda otryggheten.
REFERENSER
Balkin, J. M. (1997). "The Constitution of Status". Faculty Scholarship Series. 262.
Beck, U. (1998). Risksamhället: På väg mot en annan modernitet. Uddevalla: Daidalos AB.
Boverket (2010). ”Plats för trygghet, inspiration och stadsutveckling.”. Elanders tryck AB.
Brottsförebyggande rådet (2013). Samverkan mellan polis och kommun. Rapport: 2013:5. Författare: Emma Patel.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl). Malmö: Liber. Callanan, V. J. (2012). Media consumption, perceptions of crime risk and fear of crime: Examining race/ethnic differences. Sociological Perspectives, 55 (1), ss. 93-115.
Cohen, L. E. & Felson, M. (1979). Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review, 44.
Edberg, E. (2008). Människors otrygghet relaterad till bostadsinbrott, Röster från säkerhetsbranschen, lokalpressen och försäkringsbolag. Stockholm Universitetet: Kriminologiska institution.
Falkheimer, J. (2011). Medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Ferraro, K. F. & LaGrange, R. L. (1987). The measurement of fear of crime.
Sociological Inquiry, 57
Garland, D. (2001). The Culture of Control: Crime and Social Order in Contemporary Society. New York: Oxford University Press Inc.
Gerbner, G. & Gross, L. (1976). Living with television: The violence profile. I: C. Greer (red) Crime and Media: A Reader (s. 419-441). London: Routledge
Gerbner, G., Gross, L., Morgan, M., & Signorielli, N. (1980). The
“mainstreaming” of America: Violence profile no. 11. Journal of communication,
30(3).
Giddens, A. (1990). The Consequences of modernity. Cambridge: Polity Press. Gripsrud, J. (2002). Mediekultur, mediesamhälle. (2. uppl.) Göteborg: Daidalos. Hadenius, S., Weibull, L. & Wadbring, I. (2008). Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids Förlag
